LÄRARPROGRAMMET
Vad kan påverka nyanlända elevers skolgång i det nya landet?
En litteraturstudie om nyanlända elevers skolsituation och vad som kan påverka lärandet.
Loghman Gomnam & Armin Crnovrsanin
Litteraturstudie 15 hp Avancerad nivå: AU521L Höstterminen 2013
Handledare: Ann-Christin Torpsten Examinator: Henrik Hegender
Institutionen för Utbildningsvetenskap
Linnéuniversitetet
Institutionen för Utbildningsvetenskap
Arbetets art:Litteraturstudie, 15 hp Lärarprogrammet, AU521L
Titel: Vad kan påverka nyanlända elevers skolgång i det nya landet?
Författare: Loghman Gomnam & Armin Crnovrsanin Handledare: Ann-Christin Torpsten
ABSTRAKT
Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka och få mer kunskap om nyanlända elevers situation i skolor. Hur kan deras skolsituation se ut och vad kan påverka det. Fokus i studien ligger på att ta reda på hur föräldrar, skolan och samhället påverkar de nyanlända elevernas lärande och utveckling i det nya landet. Studien är gjord med ett sociokulturellt perspektiv, och resultaten visar att föräldrar, skolan och samhället kan påverka nyanlända elevers skolgång. Resultaten visar att nyanlända elever påverkas av interaktionen mellan hemmet och samhället. Vår studie visar hur viktigt det är för att interaktionen ska fungera så måste det finnas de nödvändiga kunskaperna gällande språk och kultur bland de inblandade parterna.
The purpose of the systematic literature review is to investigate and acquire more knowledge about the newcomers' position in schools. How can their school situation look like and what can affect it. The focus of the study is to find out how parents, school and society affect the newly arrived student learning and development in the new country. The study was performed with a sociocultural perspective, and the results show that parents, school and community can affect newcomers' schooling. The results show that the newly arrived pupils affected by the interaction between the home and the community. Our study shows how important it is for that interaction to work, there must be the necessary knowledge regarding language and culture among the involved parties.
Nyckelord: Nyanlända, elever, utbildning, språkkunskaper, föräldrar, kulturkunskap, lärare, samhället, invandrare
Keywords: Newcomers, students, education, language skills, parents, cultural knowledge, teachers, community, immigrants
INNEHÅLL
1.INLEDNING ... 1
1.1 Syfte & Frågeställning ... 1
2.BAKGRUND ... 2
2.1 Nyanlända ... 2
2.2 Skolverkets allmänna råd ... 2
2.2.1 Mottagande ... 3
2.2.2 Introduktion ... 3
2.2.3 Individuell planering ... 3
2.2.4 Undervisningen ... 3
2.2.5 Utvärdering och uppföljning ... 3
2.2.6 Kompetensutvecklingen ... 4
2.3 Språkintroduktion ... 4
2.3.1 Tidsramar ... 4
2.4 Nyanlända i andra länder ... 4
2.5 Föräldrarna ... 5
3. SOCIOKULTURELLT PERSPEKTIV ... 6
3.1 Föräldrar ... 6
3.2 Samhälle ... 6
3.3 Skolan ... 6
4. METOD ... 8
4.1 Litteraturstudiens konstruktion ... 8
4.2 Kvalitativ innehållsanalys ... 8
4.3 Vetenskaplig ansats ... 9
4.4 Artiklar/avhandlingar ... 9
4.5 Urval ... 9
4.6 Sökning ... 9
4.7 Bortfall ... 12
4.8 Presentation av de valda artiklarna och avhandlingarna ... 12
4.9 Etiskt förhållningssätt ... 14
4.10 Bearbetning och redovisning ... 16
4.11 Metoddiskussion ... 16
5. RESULTAT ... 17
5.1 Hur kan föräldrar påverka ... 17
5.1.1 Föräldrars bakgrund ... 17
5.1.2 Föräldrars möjligheter att delta i elevernas skolgång ... 17
5.2 Hur kan samhället påverka ... 18
5.2.1 Nyanländas mottagande i det nya samhället ... 18
5.2.2 Samhällets syn på andra kulturer ... 19
5.3 Hur kan skolan påverka ... 19
5.3.1 Vikten av språket... 19
5.3.2 Skolans samarbete med föräldrar ... 20
5.3.3 Skolans pedagogiska förhållningsätt ... 21
5.3.4 Förståelse av andra kulturer ... 21
5.3.5 Undervisningsstrategier ... 23
6. DISKUSSION ... 24
6.1 Sociokulturellt perspektiv ... 24
6.1.1 Föräldrar ... 24
6.1.2 Samhället ... 25
6.1.3 Skolan ... 25
6.2 Pedagogiska implikationer ... 26
6.3 Slutsats ... 27
6.4 Förslag på framtida forskning ... 27
6. REFERENSLISTA ... 28
1.Inledning
Under vår praktik ute på skolor så har vi kommit i kontakt med nyanlända elever som har det svårt i skolan. De har svårt med språket och har läs- och skrivsvårigheter. Det visar sig att eleverna då inte kommer ha samma förutsättningar för lärande som de andra barnen i skolan. I Skolverket (2010) står det att alla barn och elever ska ges samma förutsättningar till lärande och utveckling, man ska ta hänsyn till barn och elevers olika behov och ge den hjälp för deras fortsatta utveckling.
För de här nyanlända eleverna så kan det vara svårt att ha samma förutsättningar till lärande, eftersom många skickas ut till gymnasiet eller grundskolan så fort som möjligt, innan eleverna har fått grunden för det svenska språket. De här eleverna kommer ändå efter i skolan fast de går med andra barn som har varit bosatta i Sverige under en längre tid och som behärskar det svenska språket. En gång i tiden har vi varit nyanlända i Sverige. Men vi har också olika erfarenheter vad det gäller skolgången. Båda två kom tidigt till Sverige med familjerna men där en av oss fick skickas direkt till den vanliga klassrumsmiljön och den andra fick börja i en förberedelseklass där man fick lära sig lite svenska och det krävdes inte så mycket kunskap i svenskan för att kunna börja i en vanlig skola.
Under våra första år i skolan så har vi inte kunnat få hjälp från föräldrarna eftersom de inte heller kunde tala svenska så bra. Andra nyanlända kunde få hjälp från föräldrarna eftersom de har bättre utbildning än våra föräldrar och kanske har hunnit lära sig svenska ganska fort. Föräldrarna är viktiga, barnen kan få större möjlighet att hänga med i skolan när föräldrarna är engagerade och kan hjälpa sina barn med deras studier. Det är också viktigt att föräldrarna har bra kontakt med skolan, samarbetet mellan skolan, föräldrar och barnen har stor påverkan för barnets utveckling.
1.1 Syfte & Frågeställning
Syftet med denna litteraturstudie är att få mer kunskap om vad som kan påverka nyanlända elevers situation i svenska skolor, och skolor i andra länder samt deras möjligheter i samhället och utveckling inom lärandet.
Frågeställning
Hur kan föräldrar, skolan och samhället påverka de nyanlända elevernas lärande?
2.BAKGRUND
I det här kapitlet kommer vi att förklara begreppet nyanländ, vad det innebär och beskriva vad nyanlända elever kan möta i skolan samt redogöra för vilka riktlinjer skolan och kommunen har för de nyanlända eleverna.
2.1 Nyanlända
För att kunna förstå mer om de invandrare som kommer till Sverige, så måste vi redogöra för begreppet “nyanländ”. Att vara nyanländ kan förklaras genom att en person har invandrat till Sverige nyligen. En del av de nyanlända barnen och ungdomarna kommer till Sverige innan de börjar skolan eller under tiden de ska gå i grundskolan, gymnasium eller särskolan. Vissa av de här barnen och ungdomarna har kommit som ensamma flyktingar, andra kommer med sina familjer. En del får kanske uppehållstillstånd när de kommer till Sverige andra får vänta en längre tid för besked om att få stanna kvar. Vissa får söka sig till flyktingförläggning och vänta på att få uppehållstillstånd och kan börja skolan, andra har hunnit bosätta sig och börja ett vanligt liv. Men de här barnen kan ha med sig olika upplevelser, flykten från krig, flykten från fattigdom. Även deras erfarenheter från skolgång är olika, vissa har gått i skolan och andra har aldrig gått. Föräldrarna kan ha olika erfarenheter också, vissa av dem kan inte läsa eller skriva andra kan vara välutbildade (Skolverket 2008).
I en rapport från skolverket (2008) så definieras en nyanländ elev som:
Ett barn eller en ung person som kommer till skolan kan följaktligen komma direkt från ett annat land men kan också ha vistats i Sverige under en kortare eller längre tid. Att vara nyanländ kan alltså betyda nyanländ till skolan men samtidigt tidigare anländ till Sverige och ibland också kan innebära att man lärt sig svenska i viss utsträckning. Det som de nyanlända barnen och ungdomarna dock har gemensamt är att de har brutit upp från det sammanhang där de tidigare levt (Skolverket, 2008, s.6.)
Bunar (2010) är lite kritisk till den här definitionen och han menar att man lägger fokus på när barnet har kommit till Sverige och hur mycket svenska eleven kan. Det kan vara så att barnet har kommit till Sverige tidigare och har befunnit sig på flyktingförläggning och kan bedömas ha bra kunskaper inom det svenska språket och då inte behöver gå i en förberedelseklass. Bunar (2010) hänvisar till Gröning som menar att man vid bedömning av elevers kunskaper i svenska ska vara försiktig i att bedöma nivån av kunskap i det svenska språket. Eftersom eleverna som sagt kan ha varit på flyktingförläggningar majoriteten av tiden innan de börjar gå i skolan och kan ha med sig lite svenska, fast man tror att de har med sig mer än vad de egentligen har.
2.2 Skolverkets allmänna råd
Skolverkets allmänna råd har sex punkter eller riktlinjer som beskriver hur barnen ska tas emot i kommunen och i skolan. De punkterna är:
• Mottagande,
• Introduktion,
• Individuell planering,
• Undervisningen,
• Uppföljning/Utvärdering
• Kompetensutveckling (Skolverket 2008).
2.2.1 Mottagande
När det kommer nyanlända barn så ska kommunen ha tydliga riktlinjer om hur de här barnen ska tas hand om. De som ska förhålla sig till riktlinjerna är kommunen och skolan. Det ska vara tydligt hur eleverna ska tas emot. Elever och föräldrar ska kunna veta hur man ska anmäla sitt barn till skolan. Det ska också finnas översatt information på det språk som eleven och föräldrarna talar. Första träffen mellan föräldrar, elev och lärare är viktigt för hur samarbetet kommer att fortsätta. De olika riktlinjerna som finns inom kommunen ska kunna anpassas efter de olika behov och förutsättningar de nyanlända har (Skolverket 2008).
2.2.2 Introduktion
På första träffen mellan lärare, elever och föräldrar så ska de skriva in eleven i skolan och det ska finnas rutiner hur detta ska funka. De rutinerna kan se olika ut men alla skolor ska ha egna rutiner så att de vet hur de ska göra när de tar emot de nyanlända.
Barn som kommer till Sverige utan föräldrar ska kommunen se till att de har en god man som ska fungera som barnets/elevens stöd och som förälder. Gode mannen ska hjälpa eleven vid skolintroduktionen. När eleven skrivs in i skolan så ska lärare kunna introducera skolan för eleven, genom att visa på hur den svenska skolan fungerar. Eleven ska kunna berätta om sin skolgång så att lärare kan göra en planering över elevens skolutveckling (Skolverket 2008).
2.2.3 Individuell planering
Under den individuella planeringen så ska skolan se till att kartlägga elevers kunskaper genom att se hur mycket de kan när det gäller läs och skrivförmåga, hur mycket de kan av sitt modersmål och hur mycket svenska de kan. Skolan ska kunna se vilka ämneskunskaper eleven har. Det ska också finnas rutiner i hur de ska kartlägga och vem som ska göra det. Lärarna i skolan ska kunna se hur eleven jobbar i stor grupp respektive liten grupp, för att sedan kunna anpassa lärandet utifrån eleven. Många som kommer till Sverige är i behov av att vara i en liten grupp där de känner sig mer trygga i den miljön innan de kommer till en större klass (Skolverket 2008).
2.2.4 Undervisningen
Kommunen ska se till att det finns modersmålslärare på skolan, och om det finns ett fåtal elever på skolorna så ska man kunna samarbeta med andra skolor och fördela resurserna. Skolan ska kunna se till att eleverna får hjälp med sin utveckling både i svenska och i sitt modersmål. Det är viktigt att eleverna förstärker sitt modersmål, för då kommer eleven ha det lättare för det svenska språket. Många av eleverna har inte gått i skolan och kan varken läsa eller skriva, då är det viktigt att skolan ger eleven väldigt grundläggande kunskap, men det finns även elever som är mycket äldre som också ska få den grundläggande kunskapen (Skolverket 2008).
2.2.5 Utvärdering och uppföljning
Det är upp till skolan och kommunen att kunna utvärdera elevernas skolgång och samtidigt utvärdera de rutiner man har. För att kunna se barnens utveckling och om man ska förändra något i skolan och kommunen gällande de rutiner man har satt upp för mottagandet av nyanlända elever. Föräldrarnas roll i utvärderingen ska man ta med också, för att kunna fortsätta med planeringen i skolan. (Skolverket 2008).
2.2.6 Kompetensutvecklingen
Skolan och kommunen ska sträva efter att få bra personal med kompetens, samt kunna se och förbättra deras kunskap. Det ska också gälla att alla har en likadan kunskapsbas. Det finns modersmålslärare som samarbetar från olika föreningar med skolan och det är då viktigt att de har en kompetens om inte så ska man kunna se till att de får det (Skolverket 2008).
2.3 Språkintroduktion
Språkintroduktionen ska syfta till att ge en grund till de nyanlända eleverna så att de så fort som möjligt kan söka sig vidare till en gymnasieutbildning. Det gäller alltså de barn som kommit till Sverige från 16 till 19 års ålder. Denna introduktion ska kunna gälla de elever som befinner sig i början av det svenska språket och inte de som inte har gått i skolan ett antal år men inte klarat ett godkänt. I det här programmet finns det inga examens mål som det finns i de vanliga gymnasieprogrammen. Huvudmannen ska se till att det görs upp en plan för hur länge barnen ska vara i språkintroduktionen, det ska ha ett syfte och visa vad introduktionen kommer att innehålla. (Skolverket 2008)
Enligt skollagens bestämmelser om introduktionsprogram ska de syfta till att:
(…)ge invandrar ungdomar som nyligen anlänt till Sverige med tyngdpunkt i det svenska språket, vilket möjliggör för dem att gå vidare i gymnasieskolan eller någon annan utbildning. (17 kap, 3 § skollagen) (skollagen 1 kap. § 8-9).
Skollagen säger att alla har rätt till utbildning och att alla elever ska ges olika förutsättningar utifrån deras behov. Det kommer många olika elever med olika bakgrunder och olika kulturer, de ska kunna bemötas på olika sätt och man ska kunna hjälpa de eleverna individuellt. Det är viktigt att eleven har de ämneskunskaper i introduktionen så att de sedan kan fortsätta sin utbildning i gymnasieskolan. Det eleverna har gemensamt i språkintroduktionen är att de ska följa grundskolan kursplan för svenska som andraspråk (Skolverket 2013)
2.3.1 Tidsramar
Det är väldigt olika på hur lång tid eleverna är i språkintroduktionen, vissa elever lär sig svenska fort och då kan läraren överväga om eleven ska skickas till gymnasieskolan där de undervisas i en vanlig klass. Språkintroduktionen innehåller heltidsstudier och eleverna där har olika mål och de har utvecklats olika i det svenska språket. Innan eleverna skickas ska man också tänka på vilken kompetens lärarna har i de vanliga klasserna att möta elever med svenska som andraspråk (Skolverket 2013).
2.4 Nyanlända i andra länder
I USA så finns det olika skolprogram för de nyanlända eleverna, Bunar (2010) berättar om forskaren Deborah Short som beskriver programmen i sin forskning. I programmen jobbar man med elevernas tvåspråkighet, elevernas integrering i skolan, samhället och föräldrarnas inblandning i programmen är en viktig del. I skolorna så har man förberedelseklass där eleverna går med andra nyanlända elever. Men vissa lektioner har man tillsammans med de vanliga eleverna. I ett av programmen som används av de flesta skolorna beskriver Deborah Short i sin forskning att nyanlända
elever går med de vanliga eleverna vissa dagar och vissa dagar så är de i en egen klass i skolan med andra nyanlända. I en annan modell som används av några skolor så går eleverna i en egen klass längre ifrån den närmaste skolan dit kommer också elever från andra områden. Den tredje modellen används av de mer större städerna där eleverna får en annan utbildning tills att de klarat grundskolan eller gymnasiet, här får eleverna den hjälp de behöver anpassat efter dem. Skolorna strävar efter att eleverna ska lära sig engelska språket, samt även bevara deras modersmål genom modersmålsundervisning (Bunar 2010). I ett land som Spanien har man ett annat system Cristina Permisan och Jose Fernandez har forskat hur systemet fungerar.
Bunar (2010) beskriver deras forskning. De nyanlända barnen går i enskilda klasser som längst 6 månader. Men ibland så får de undervisning i de vanliga klasserna för att integreras med de spanska eleverna. Varje nyanländ elev får en lärare som kan elevens språk och en som pratar landets språk. Bunar (2010) berättar om Burgess forskning om det Japanska mottagandet av nyanlända. Det viktiga är att barnen lär sig det Japanska språket och om kulturen. De barn som har varit en kort tid i landet får undervisning i Japanska som andra språk och det är elever som har varit i landet under 3 år, har man varit i landet mer än 3 år så går man med den vanliga klassen.
2.5 Föräldrarna
Bunar (2010) berättar om samarbetet mellan invandrarföräldrar och lärare.
Föräldrarna förväntar sig att lärarna ska vara mer som lärarna från deras land.
Lärarna ser föräldrarnas syn på skola utifrån deras kultur och traditioner på ett negativt sätt som kan påverka deras barns utveckling i skolan. Bunar (2010) hänvisar till en studie av Annicka Sjögren som menar att föräldrarna är missnöjda med hur lärarna inte är tillräckligt auktoritära och inte lär barnen disciplin och respekt mot de lärarna. De föräldrarna som har en hög utbildning hade högre krav på skolans undervisning, de tycker att skolans tempo går sakta fram vilket påverkar deras barns utveckling och lärande. Från en avhandling av Pirjo Lahdenpära som Bunar (2010) hänvisar till så ligger felet på skolan och lärarna. De måste förändra sitt synsätt mot invandrarföräldrarna och inte förvänta sig att föräldrarna ska söka sig till de utan att det är lärarnas uppgift att söka kontakten. Lärarna ser föräldrarnas och elevernas bakgrund som negativt för elevernas möjligheter och utveckling i skolan. Bunar (2010) berättar om Laid Boukaz som är pedagog och som i sin avhandling har skrivit om föräldrar och skolan. Skolan ser föräldrarnas kulturella bakgrund, framförallt de arabiska och muslimska föräldrar som ett hinder till att samarbeta. Lärarna vet att om inte samarbetet fungerar så kommer lärarna inte kunna ge alla elever samma förutsättningar för framtiden. De muslimska föräldrarna gav sin syn på skolan och lärarna. De upplever att lärarna ser ned på dem, på grund av deras bakgrund. Men även också att de inte kan eller vågar vara med och påverka skolan eftersom de anser att de inte har tillräckligt med språkkunskaper och att de har tillräckligt med förtroende för skolan, och därför är de rädda att de kommer påverka barnens skolgång negativt.
3. Sociokulturellt perspektiv
Vi har använt ett sociokulturellt perspektiv på vårt arbete. Säljö (2005) beskriver att ett sociokulturellt perspektiv är att språk och tänkande är en och samma sak, eftersom det är språket som vi använder är det som styr tänkandet. Och det är viktigt att vad vi säger överensstämmer med vad vi tänker. Men vad vi säjer kan ha olika betydelse beroende på vilka kulturella normer som individer har.
3.1 Föräldrar
Det finns en viktig aspekt av sociokulturellt perspektiv som är fundamentalt för att förstå sociokulturellt perspektiv. Den kultur som finns bland alla inblandade parter påverkar oss alla. Kultur påverkar hur och vad vi vill i livet. Vad föräldrar, skola och samhället vill påverkas av vad de kulturella normerna som finns. Samspelet mellan gruppen och individen påverkas av kulturen som sätter vad som anses vara normen(Säljö 2005). Ett område som det påverkas är skolgången för nyanlända elever. För då finns möjligheten till att flera olika kulturer som möts. Mötet mellan olika kulturer för med sig olika standarder av normer som påverkar vad om anses vara viktigt. Samtidigt som mötet mellan olika kulturer framför med sig olika normer så för det med sig olika livsvikor. Att möta infödda föräldrar så vet skolan och samhället vad de kan möta gällande infödda föräldrar. Men i mötet med invandrarföräldrar så kan skola och samhället ha mycket mindre kunskap om vad de kan möta. Vad invandrarföräldrar förväntar sig gällande deras barns skolgång kan vara olikt det som invandrarföräldrar förväntar sig. Vad som är acceptabelt och inte skiljer sig fån kultur till kultur. Vad invandrarföräldrar vill för sina barn kan vara olikt vad som skolan och samhället vill eleverna.
3.2 Samhälle
När invandrare kommer till Sverige så kan de bero på olika situationer. Vissa har flytt från krig och förföljelse, andra har flyttat på grund av bättre livsvikor (Elmeroth 2009). De har kommet till ett nytt land och vad de kan förvänta sig kommer att vara olikt den situation som råder i hemlandet. Vilket sorts samhälle som de nyanlända kommer till har en stor påverkan på de nyanlända eleverna samt processen till att kunna stanna i det nya landet kan också påverka. Är processen problematisk eller påfrestande så kan det påverka nyanlända elevers mentala hälsa genom ansträngande mental belastning. Samtidigt så kan mötet med barn/ungdomar i nyanlända elevers åldersgrupp påverka skolsituationen. Här har samhället ett stort ansvar att före skolan så ska elever och föräldrar vara förbereda på vad som kan hända. Då gäller det att kunna förmedla informationen så nyanlända elever och invandrarföräldrar förstår kulturen som de kommer att möta och för att de ska förstå så måste samhället förstå de invandrades kultur till förhållande samhällets kultur.
3.3 Skolan
En av utgångspunkterna är att läraren också måste vara intresserad av hur individer och grupper kan tillägna sig och utnyttja fysiska och mentala resurser som de har till sitt förfogande. Här så skiljer man inte på sociala och kognitiva processer inom lärandet. I samspel tar barn tills sig sätt att tänka, tala och utföra fysiska handlingar som de deltar i beroende på hur barnen förstår det. Barn påverkas av samspelet mellan föräldrar, skola och samhället. Här är det samspelet mellan gruppen och individen som är i fokus. Lärandet består i att hela människan befinner sig i ett
sammanhang där lärandet inte kan ses som skilt från det sammanhang som det utvecklas, vad, hur, är och vilka inblandade är viktigt (Säljö 2005). Detta benämns som att lärandet är situationsbaserat. Det kan förklaras som dialektiska materialismen, vi påverkas av vår omgivning. Allt från vilken skola till vad vi gör på vår fritid till vilka våra föräldrar är, påverkar oss och hur vi är och kommer att vara (Espen, 2008). Och en viktig aspekt av vår omvärld är mötet mellan lärare och elev i skolan. Den här interaktionen i skolverksamheten kommer att forma identitet och lärandeprocesser som händer då både elever och lärare utmanar sig själva och varandra. Här har skolan en viktig roll när det gäller om interaktionen i skolverksamheten. För att ska vara någorlunda positivt så måste skolan förstå vad kulturen bland de inblandade säjer. För vad som säjs stämmer inte alltid med vad som tänks. Det modersmål som nyanlända elever har är mycket viktigt för lärandet.
Om skolan kan förstå vad som menas bakom språket så kan förståelsen bakom vad skolan vill framföras till alla inblandade parterna.
4. Metod
I det här kapitlet så redovisar vi vilka metoder som används för litteraturstudien. Vi kommer att förklara litteraturstudiens konstruktion, kvalitativ innehållsanalys, vetenskaplig ansats, artiklar/avhandlingar, urval, sökning av artiklar/avhandlingar, bortfall, presentation av de valda artiklarna och avhandlingarna, etisk förhållningsätt, bearbetning, redovisning och metoddiskussion.
4.1 Litteraturstudiens konstruktion
Enligt Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap av Forsberg och Wenström är en litteraturstudie en metod att systematiskt söka artiklar/litteratur, kritiskt granska de valda artiklarna/litteratur och sedan sammanställa artiklar/litteraturen inom det ämne som har valts. En systematisk litteraturstudie metod har till syfte att sammanställa information av den som undersökaren har fått från tidigare studier (Forsberg & Wengström 2013 s. 31). De studier som har varit grunden till artiklarna/litteraturen ska bestå av vetenskapligt granskade artiklar (Forsberg & Wengström 2013 s. 26-28). Med det menas att artiklarna ska vara anonymt granskade. Forsberg och Wengström (2013) har sammanställt åtta steg för hur man arbetar med systematiska litteraturstudier som är baserad på vetenskapliga artiklar och vi har åtta steg:
1. Vad vill du veta, varför vill du veta det. Formulera ett problem och motiveringen till att studien görs.
2. Formulera frågeställningar efter det valda området. Vad vill du specifikt svara på?
3. Skapa en plan över hur litteraturstudien ska se ut/utföras. Sammanställa de metoder som kommer att användas i litteraturstudien.
4. Sök efter relevanta källor som du kan finna den empiri som behövs. Skapa en sök strategi och sökord som är skapade efter frågeställningarna.
5. Hitta och välj ut relevanta vetenskapliga artiklar/litteratur som passar till din studie.
6. Kritiskt granska de valda artiklarna/litteraturen och det resultat som presenteras.
7. Analysera och diskutera resultatet i de olika studierna.
8. Dra slutsatser
(Forsberg & Wengström 2013 s. 32).
4.2 Kvalitativ innehållsanalys
Vi har använt en kvalitativ innehållsanalys för vår undersökning i litteraturstudien.
Denna innehållsanalys metods utmärkande drag diskuteras utförligt i Alan Brymans metodikbok Samhällsvetenskapliga metoder. Som undersökare så ligger vårt fokus på det som har analyserats för att kunna förstå de svaren som vi kan finna i de olika artiklarna/litteraturen. Det kan inte göras med en kvantitativ innehållsanalys som har fokus på de övergripande dragen i olika artiklar/litteratur (Bryman 2011 s. 150-151).
Kvalitativa analyser är lämpliga på grund av att det blir så många aspekter i artiklarna som ska granskas. Den kvalitativ innehållsanalys metoden kan således vara till stor hjälp för att uppnå undersökningens syfte. Innehållsanalys används för att identifiera mönster, kategorier och/eller teman i en text för att finna svar på specifika
frågor (Bryman 2011, s. 507-508). Genom att vi använder kvalitativ innehållsanalys i undersökningen är det möjligt för oss att identifiera, beskriva och kunna dra slutsatser från litteraturen i undersökningen. Dessa konstruktioner brukar i regel vara sådant som man i första genomläsningen inte reagerar på, men vid noggrannare och mer genomgående läsningar så kan läsaren reagera på konstruktionerna som finns i artiklarna. Och vår analys har till syfte att finna svar på vår fråga i de olika artiklarna/litteraturen (Forsberg & Wengström 2013 s. 60).
4.3 Vetenskaplig ansats
Denna i uppsats så kommer innehållsanalysen främst att vara kvalitativ med en induktiv ansats (Forsberg & Wengström 2008 s. 53-55). Själva undersökningens arbetsprocess är i tre delar; planeringsfasen, insamlingsfasen och analysfasen. Att ha en analytisk induktion som metod innebär att forskare undviker att skapa teorier samtidigt som hon/han samlar in data. Först så samlade vi in all data som vi ansåg har relevans för frågeställning och det var först efter datainsamlingsfasen är avslutat som vi började analysera den data som samlat in.
4.4 Artiklar/avhandlingar
Materialet till uppsatsens innehållsanalys består av artiklar och avhandlingar som vi anser är relevanta för vår undersökning genom att de är objektiva och har ett kulturellt perspektiv. Vi har valt att söka i både svenska databaser och internationella. Våra internationella artiklar har vi funnit på databasen ERIC.
Fördelen med ERIC är att vi har tillgång till många olika artiklar från flera länder.
Speciellt länder som USA, Storbritannien och Kanada som tar emot många flyktingar och länge har arbetat med att integrera flyktingarna in i de respektive samhällena. I databasen ERIC har vi tillgång till olika tidskrifter som vi kan använda som källor, och en annan fördel med Eric är att vi kan koncentrera oss på anonymt granskade artiklar i olika utbildnings/pedagogisk vetenskapliga tidskrifter. Våra svenska artiklar/avhandlingar har vi funnit på databasen Swepub. I Swepub har de svenska publiceringar som vi behövde för den här undersökningen. Bland annat kunde vi hitta avhandlingar från Sverige till skillnad från ERIC som har för det mesta utländska artiklar, men det finns också svenska artiklar men inte i så hög grad som de utländska. Vi söker material som handlar om vilka faktorer som kan påverka de nyanlända elevernas lärande och utveckling i det nya landet. Vilka arbetssätt finns det för lärare när det gäller att arbeta med nyanlända elever. Finns det områden utanför skolan som kan påverka elevernas skolgång till deras fördel.
4.5 Urval
Vår urvalsmetod är det så kallade strategiskt urval (Forsberg & Wengström 2013 s.
137). Det innebär att urvalet styrs av vad forskaren tycker är relevant för frågeställning. Vi väljer medvetet artiklarna/avhandlingar som vi anser kan svara på vår frågeställning.
4.6 Sökning
Vår sökning av vetenskapliga artiklar och avhandlingar till litteraturstudien är som tidigare nämnt steg nummer fyra, fem och sex i Forsberg och Wengströms (2013).
4. Sök efter relevanta källor som du kan finna den empiri som behövs. Skapa en sök strategi och sökord som är skapade efter frågeställningarna.
5. Hitta och välj ut relevanta vetenskapliga artiklar/litteratur som passar till din studie.
6. Kritiskt granska de valda artiklarna/litteraturen och det resultat som presenteras.
Hur vår sökning gick till, vilka sökord som användes samt vilka artiklar/avhandlingar som valdes ut redovisas i sökningarna nedanför. Vi började med att söka på Google men ansåg att vi fann mycket lite direkt relevant till våra frågeställningar främst på grund av den stora mängd material som fanns tillgängligt och svårigheten med att bedöma om det var anonymt granskade vetenskapliga artiklar.
Första sökningen: För vår första sökning sökte vi på Teaching, Immigrant Child (Undervisning, Invandrar Barn) med Peer reviewed only (bara anonymt granskad) och Full text available (Full text tillgängligt) på ERIC alternativen. Vår första sökning gav 46 förslag. Majoriteten var vinklad för sådana områden som var för specialiserade för våra frågeställningar. Sökningen gav oss en inblick på vad som fanns tillgängligt och vi kunde bättre specificera vår sökning av artiklar. I den första sökningen valdes bort 45 förslag. Efter att vi har läst igenom sammanfattningen ansåg vi att en av artiklarna passade våra Teaching the Immigrant Child: Application of Child Development Theories. Den första sökningen gav oss en bild av hur mycket forskning som finns kring nyanlända elevers bakgrund och hur det kan påverkas av omgivningen.
Andra sökningen: För vår andra sökning sökte vi på Education, Children in Immigrant Families (Utbildning, Barn i invandrarfamiljer) med Peer reviewed only (bara anonymt granskad) och Full text available (Full text tillgängligt) på ERIC alternativen. Den sökningen gav oss 553 förslag som vi avgränsade först med immigrants som fick ner förslagen till 99 förslag. Vi avgränsade mera med att välja Foreign Countries (främmande länder) och fick ner antalet förslag till 32 förlag som vi sedan avgränsade mera med att välja Educational Attainment (utbildningsnivå) och fick ner antalet förslag till 4 stycken. Av de fyra förslagen valde vi Higher Education and Children in Immigrant Families efterom den var som vi ansåg relevanta för vår frågeställning.
Tredje sökningen: För vår tredje sökning sökte vi på Immigrant Children Children’s Literature Activities (Invandrar Barn barnlitteratur aktiviteter) med Peer reviewed only (bara anonymt granskad) och Full text available (Full text tillgängligt) på ERIC alternativen. Det gav oss 460 förslag som vi avgränsade med Teaching Methods (undervisningsmetoder) som fick ner förslagen till 100 förslag som vi avgränsade mera med att välja Childrens Literature (Barns Litteratur) som avgränsade det ner till 15 förslag. Av de här förslagen fann vi att två artiklar passade våra frågeställningar.
Vi valde Knowledge of Multicultural Literature among Early Childhood Educators och Perspective Taking of Immigrant Children Utilizing Children’s Literature and Related Activities som var relevant för vår frågeställning.
Fjärde sökningen: Fjärde sökning så sökte vi på immigrants Children Parental involvement (Barn Föräldrarnas inblandning) med Peer reviewed only (bara anonymt granskad) och Full text available (Full text tillgängligt) på ERIC alternativen. Det
gav oss 78 förslag som vi avgränsade med att välja först Parent Participation (förälder deltagandet) som avgränsade förslagen ner till 52 förlag som vi sedan avgränsade med att välja Immigrants (invandrare) och fick ner antalet förslag till 16 förslag. Av de här förslagen valde vi Multi-Ethnic Schools’ Parental Involvement Policies and Practices och Understanding the Home-School Interface in a Culturally Diverse Family som vi ansåg relevant för vår undersökning i vår frågeställning.
Femte sökningen: Femte sökningen så sökte vi på immigrants Children Societies involvement (Barn samhällets inblandning) med Peer reviewed only (bara anonymt granskad) och Full text available (Full text tillgängligt) på ERIC alternativen. Det gav oss 40 förslag som vi avgränsade med Immigrants (invandrare) som fick ner antalet förslag till 33 stycken förslag som avgränsades igen med att vi valde Cultural Differences (kulturella skillnader) och fick ner förslagen till 7 stycken förslag. Av de förslagen valde vi The Adaptation of Migrant Children som relevant för vår frågeställning.
Sjätte sökningen: Sjätte sökningen så sökte vi på Immigrants Children background (barns bakgrund) med Peer reviewed only (bara anonymt granskad) och Full text available (Full text tillgängligt) på ERIC alternativen. Det gav oss 21 förslag som vi avgränsade med Cultural Influences (kulturella influenser) som fick ner antalet förslag till 5 stycken förslag. Av de förslagen valde vi Education of Non-European Ancestry Immigrant Students in Suburban High Schools som passade vår frågeställning.
Åttonde sökningen: Åttonde sökningen så sökte vi på Educators (utbildare) med Peer reviewed only (bara anonymt granskad) och Full text available (Full text tillgängligt) på ERIC alternativen. Det gav oss 2866 förslag som vi avgränsade med Teacher Role (lärarens roll) som fick ner antalet förslag till 125 stycken förslag. Vi avgränsade vidare med Teacher Student Relationship (lärare students relation) som fick antalet förslag ner till 14. Av de förslagen valde vi Teachers as Advisors:
Fostering Active Citizens in School som relevanta för vår frågeställning.
Nionde sökningen: Niondesökningen så sökte vi på Educators immigrants (utbildare invandrare) med Peer reviewed only (bara anonymt granskad) och Full text available (Full text tillgängligt) på ERIC alternativen. Det gav oss 41 förslag. Av de förslagen valde vi Effective Teaching Strategies for Middle School Learners in Multicultural, Multilingual Classrooms som relevanta för vår frågeställning.
Tionde sökningen: Vi sökte, immigrant,school + sweden (invandrare, skola) med peer reviewed only (bara anonymt granskad) och Full text available (Full text tillgängligt) på ERIC alternativen. Det gav oss 5 förslag, av de förslagen valde vi Parental governmentality: involving ’immigrant parents in swedish schools’. Vi ansåg artikeln relevant för vår studie.
Elfte sökningen: Vi sökte: skola, invandrare, avhandlingar. Full text tillgänglig på Swesub. Det gav 4 förslag och vi valde: Bryta upp och börja om ’’berättelser om flyktingskap, skolgång och identitet’’. Vi valde avhandlingen eftersom den handla om nyanlända och skolgång, som vi kan använda i vår studie.
Tolfte sökningen: Vi sökte: skola,nyanlända. avhandlingar. Full text tillgänglig på Swepub. Det gav oss 3 förslag och vi valde: Skola med fördröjning. Nyanlända elevers sociala spelrum i ’’en skola för alla’’. Vi valde avhandlingen eftersom det handla om nyanlända barn.
4.7 Bortfall
Vårt bortfall bestod avEducation of Non-European Ancestry Immigrant Students in Suburban High Schools, The Adaptation of Migrant Children och Teachers as Advisors: Fostering Activ Citizens in Schools. Vi fann att de artiklarna inte svarade på vår frågeställning. Vid genomläsningen ansåg vi att artiklarna inte var relevanta för vår frågeställning eftersom resultatet och frågeställningarna inte var aktuella för vår frågeställning. Vid genomläsningen av Education of Non-European Ancestry Immigrant Students in Suburban High Schools, The Adaptation of Migrant Children så upptäcktes det av oss att de var mycket statistisk information men lite som förklarar det. Education of Non-European Ancestry Immigrant Students in Suburban High Schools handlar om vilka sorts utbildningar som väljs av elever med invandrar bakgrund men inte om de lyckas eller inte och vad det kan bero på. The Adaptation of Migrant Children handlar om den andra generationen invandrarelever och inte om nyanlända elever. Teachers as Advisors: Fostering Activ Citizens in Schools den här artikeln handlar om rollen en lärare har i att uppfostra elever till demokratiska medborgare i USA och inget om nyanlända elever.
4.8 Presentation av de valda artiklarna och avhandlingarna
Nedanför så presenteras de valda artiklarna och avhandlingarna för vår litteraturstudie.
Titel: Teaching the Immigrant Child: Application of Child Development Theories Författare: Grace Onchwari, Jacqueline Ariri Onchwari, Jared Keengwe
Utgivningsår: 2008
Sammanfattning: Syftet med artikeln är att undersöka och förstå de utmaningar dessa barn kan stöta på i klassrummet, för att förstå och tillgodose deras behov. I den här artikeln så förklaras olika teoretiska perspektiv angående barns utveckling. Det gör man genom att analysera flera barns beteende ifrån olika psykologiska modeller samt att belysa hur de kulturella skillnaderna kan påverka barn, familj och skolan.
Teorierna som är analyserade tillhör Maslow, Freud, Erikson, Piaget, Vygotskij och Bronfenbrenner som uttryckligen diskuteras och förklaras. Teorier om barns utveckling är användbara för att förstå den svåra situationen för barn i alla situationer.
Titel: Higher Education and Children in Immigrant Families Författare: Sandy Baum & Stella M. Flores
Utgivningsår: 2011
Sammanfattning: I den här artikeln tar de upp frågan om den allt större roll som invandrare och deras barn, särskilt de från Latinamerika, spelar i det amerikanska samhället, Sandy Baum och Stella Flores argumenterar, efter att ha undersökt hur många nyanlända barn som lyckas i eftergymnasial utbildning. Vilka grupper är det som har lyckats, vilka är det som inte har lyckats? och vad kan det bero på?
Titel: Perspective Taking of Immigrant Children Utilizing Children’s Literature and Related Activities
Författare: Malerie Mabry & Navaz Peshotan Bhavnagri Utgivningsår: 2012
Sammanfattning: Den här artikeln Perspektiv som tar upp vikten av att ha en kritisk mellanmänsklig förståelse i tvärkulturell kommunikation. Det undersöker hur en främjande perspektiv som tar upp bland annat hur barnlitteratur används för att främja invandrar elevers lärande och lärarnas inverkan.
Titel: Multi-Ethnic Schools’ Parental Involvement Policies and Practices Författare: Eddie Denessen, Joep Bakker, och Marieke Gierveld
Utgivningsår: 2007
Sammanfattning: Den här artikeln tar upp de kulturella skillnader inom föräldragrupper som ger utmaningar för skolor som försöker utveckla en policy där föräldrar kan engagera sig i deras barns utveckling. I denna studie så undersöks fyra olika grundskolerektorer i Nederländerna angående föräldrarnas engagemang.
Intervjuerna som genomfördes med skolornas rektorer om skolornas erfarenheter med föräldrarnas engagemang i olika grupper av föräldrar beroende på den kulturella bakgrunden.
Titel: Understanding the Home-School Interface in a Culturally Diverse Family Författare: Melissa M. Schulz och Rebecca Kantor
Utgivningsår: 2005
Sammanfattning: Den här artikeln presenterar en undersökning om två olika familjer från samma medelklass samhälle och drar slutsatsen om hur hemmet och skolan är mer kopplade till familjer än andra familjer. Det tar upp de olika förhållanden som finns, hur det kan påverka barnens skolgång och vilka utmaningar som kan finnas.
Titel: Knowledge of Multicultural Literature among Early Childhood Educators Författare: Sabrina A. Brinson
Utgivningsår: 2012
Sammanfattning: I den här artikeln tar upp den ständigt föränderliga mångkulturellt samhälle och vikten av att under den tidiga barndomen att lärare förstår vikten an inlärningen och utvecklingen av alla barn. Undersökningen görs genom intervjuer av 113 lärare. Det tar upp vikten av att ha som ett primärt mål i tidig barndom program att välkomna och omfamna mångfalden av barn och familjer i dagens mångkulturella samhälle. Syftet bakom studien var att bedöma kunskaper i tidig barndom pedagoger om mångkulturell litteratur som siktar sig på barn för att främja ett klimat där nyanlända elever finner acceptans.
Titel: Effective Teaching Strategies for Middle School Learners in Multicultural, Multilingual Classrooms
Författare: Barbara N. Allison & Marsha L. Rehm Utgivningsår: 2007
Sammanfattning: I den här artikeln intervjuas 16 lärare som är erfarna pedagoger med ett genomsnitt på 15 år som lärare i klassrummet om vilka metoder och strategier som strategier fungerat för dem i det dagliga livet i undervisningen. De lärare som har valts kommer från skolor med en stor diversitet gällande kultur, etnicitet och språk.
Titel: Parental governmentality: involving ’immigrant parents in swedish schools’.
Författare: Magnus Dahlstedt Utgivningsår: 2009
Sammanfattning: I artikeln tar författaren upp olika studier om det svenska samhället och andra länders samhälle och skolans förändring i Sverige från ett mer styrt utbildningsystem till mer fritt system där man strävar efter att få medborgare
’’invandrar föräldrar’’ att engagera sig i skolans arbete för elevernas utveckling och uppfostring. Men det finns fortfarande en del problem i samhället och i skolan som styr och bromsar samarbetet med föräldrarna. Samhällets och skolans syn på invandringen, etniciteten och skillnader mellan vanliga svenskar och invandrare.
Man kategoriserar och skiljer mellan vi och dem. Invandrar eleverna påverkas också av skolan eftersom i skolan så ser man inte de som svenskar utan som invandrare.
Titel: Bryta upp och börja om ’’Berättelse om flyktingskap, skolgång och identitet’’
Författare: Ulrika Wigg Utgivningsår: 2008
Sammanfattning: I avhandlingen så har författaren gjort tretton intervjuer med åtta personer med utländskbakgrund, de flesta kommer från Bosnien, en från Iran och en från Kosovo. Fyra kvinnor och fyra män berättar om sin flykt, sin identitet och om sina erfarenheter från den svenska skolan, hur de känt att de uppfattats av skolan, samhället.
Titel: Skola med fördröjning. Nyanlända elevers sociala spelrum i ’’en skola för alla’’
Författare: Eva Skowronski Utgivningsår: 2013
Sammanfattning: Forskaren har undersökt om hur nyanlända elever i olika åldrar har det i skolan, hur ser deras situation ut? Hur är relationen med lärare och andra elever.
Forskaren har gjort intervjuer med nyanlända eleverna där de får berätta själva om sina upplevelser av skolan och de möjligheter och hinder som de möter.
4.9 Etiskt förhållningssätt
Enligt Forsberg och Wengström (2013) är det viktigt att en litteraturstudies resultat bygger på artiklar vars författare har haft ett etiskt förhållningssätt och gjort etiska överväganden i sin forskning (s. 69). Under bearbetningen av artiklarna har vi också undersökt om hur artiklarnas forskare har arbetat etiskt som vi förstår det.
Teaching the Immigrant Child: Application of Child Development Theories
I den här artikeln så nämns namn men inte vart som namnen kommer ifrån. Bara förnamn nämns och inte i vilken del av landet eller stad. Det finns inget som kan bevisa vem de är i undersökningen.
Higher Education and Children in Immigrant Families
På grund av undersökningens natur är den här artikeln så är inte etisk förhållningssätt ett stort bekymmer, Det beror på att källorna som har använts är allmänna källor som alla har tillgång till.
Perspective Taking of Immigrant Children Utilizing Children’s Literature and Related Activities
I artikeln så nämns namn men inte vart eller när som intervjuerna med eleverna pågick. Det finns inget som kan visa vem det var eller vart det hände. Och informationen hämtas från andra källor som genomförde intervjuerna.
Multi-Ethnic Schools’ Parental Involvement Policies and Practices
I den här artikeln så går det att se vilka som har intervjuats. I syfte att besvara undersökningens frågeställningar. Men alla fyra deltagande rektorer är medvetna om att svaren kommer att publiceras. Men inga elever eller deras föräldrars namn nämns i artikeln.
Understanding the Home-School Interface in a Culturally Diverse Family
Till skillnad från de andra artiklarna så går det att läsa om vem som intervjuas och deras bakgrund. Nguyen and Smith familjerna med Andrew och Rachel i respektive familj. Namn på de intervjuade eleverna och deras familjer nämns men platsen är en påhittad geografisk plats och familjenamnen är mycket vanliga så risken att finna vem som är i undersökningen mycket lite.
Knowledge of Multicultural Literature among Early Childhood Educators
Den här artikeln nämner att Undersökningen görs genom intervjuer av 113 lärare, men det är allt som nämns om de intervjuade. Inga namn eller geografiskt område nämns.
Effective Teaching Strategies for Middle School Learners in Multicultural, Multilingual Classrooms
Denna artikel har samma undersökningsmetod som som ovan nämnda undersökning Knowledge of Multicultural Literature among Early Childhood Educators och Education of Non-European Ancestry Immigrant Students in Suburban High School.
Inga namn nämns men bara att de lärare som har intervjuats kommer ifrån hela Florida och har minst 15 års erfarenhet.
Parental governmentality: involving ’immigrant parents in swedish schools
I artikeln använder Magnus inte några namn, han använder, skolan, samhället och politiken i allmänhet både i Sverige och i andra länder. Det pekar inte ut någon direkt i artikeln. Man får också bara veta allmänt om invandrarföräldrar och svenska lärarna och lärare i andra länder.
Bryta upp och börja om. Berättelse om flyktingskap, skolgång och identitet.
I den här studien så använder författaren namn på intervjupersonerna men namnen är fingerade. Deras ålder nämns och från vilket land de kommer ifrån.
Skola med förfördröjning. Nyanlända elevers sociala spelrum i ’’en skola för alla’’
Intervjuerna sker i Malmö, forskaren använder inte intervjupersonernas riktiga namn, man får reda på från vilka länder de kommer ifrån och ålder men man kan inte identifiera dem. Intervjupersonerna har fått information om vad forskningen handlar om, och att forskaren inte ska ge ut information om personerna. De som är under 15 år har också fått godkännande av sina föräldrar.
Bara en av artiklarna nämner deltagarnas namn resten nämner bara det allmänna geografiska området som undersökningen var lokaliserat till. Vilka etiska förhållningsätt som forskarna har, nämns inte. Men det finns nästan inget som kan användas för att peka ut någon individ. Informationen är så tillgängligt och täcker ett enormt antal personer att det inte kan användas för att identifiera en individ. Själva anser vi att alla artiklarna har en korrekt etisk förhållningsätt där det går inte läsa vilka specifika individer det handlar om förutom de som medvetna om att genom intervjuer så kan en observera och identifiera en person. Men då är de inblandade medvetna om det. Vi anser att alla nödvändiga etiska förhållningsätt är fyllda enligt Forsberg och Wengström (2013). Vetenskapsrådet har fyra etiska huvudkrav:
1. Informationskravet, berätta för de berörda om forskningen och intentionen.
2. Samtyckeskravet, deltagare till forskningen får själva avgöra hur mycket de vill medverka i forskningen.
3. Konfidentialitetskravet, uppgifter om personerna i forskningen får inte ges ut.
4. Nyttjandekravet, medverkarnas uppgifter får bara användas i forskningen.
4.10 Bearbetning och redovisning
De åtta artiklar och två avhandlingar som valdes för denna litteraturstudie har lästs igenom noggrant för att kunna besvara vår frågeställning av vad som kan påverka och influera nyanlända elever. Vad vi gjorde var att läsa artiklarna flera gånger för att hitta svaren på studiens frågeställning och sedan jämföra vad vi har funnit relevant för att uppfylla studiens syfte. Det följer steg 7 och 8 i Forsberg och Wengström (2013) åtta steg för hur man arbetar med systematiska litteraturstudier
7. Analysera och diskutera resultatet i de olika studierna.
8. Dra slutsatser
(Forsberg & Wengström, 2013, s. 32).
Vid genomläsningarna av artiklarna så undersökte vi vilka faktorer som finns. Efter att vi har identifierat de olika faktorerna som de nyanlända eleverna kommer i kontakt med började vi göra samma procedur för att identifiera vilka faktorer kan påverka de nyanlända elevernas lärande och utveckling i det nya landet. Vad vi har funnit i de vetenskapliga artiklarnas resultat presenteras i form av tre kategorier skola, föräldrar och samhället
4.11 Metoddiskussion
När vi valde ERIC som den enda internationella databasen att söka i berodde det på att ERIC är tillgängligt och enkelt att hantera. Vi ville också hitta svenska publiceringar vilket gjorde att vi sökte i Swepub. Vi gjorde ett medvetet val i vår studie när vi valde att fokusera främst på internationell forskning. Vi vill se hur den internationella forskningen säger om hur föräldrar, skola och samhället kan påverka nyanlända elevers skolgång. Vi ansåg att internationella studier ger även ett mer trovärdigt resultat än bara att ha svensk forskning. Ett problem vi kom i kontakt med var att vi fann så lite svensk forskning, men eftersom vi var nyfikna på den internationella forskningen så var det ett mindre problem. Som framtida lärare som kommer att ha elever med annan bakgrund än en svensk bakgrund var det ett naturligt val för oss och lämpligt för vårt framtida yrke som pedagoger. Det är viktigt för oss att kunna se hur interaktionen mellan föräldrar, skola och samhälle kan påverka våra framtida elever, därför är det viktigt att konstruera de olika arbetssätten för att underlätta elevens lärande.
5. Resultat
I detta kapitel så presenteras vårt resultat av litteraturundersökningen. Resultaten presenteras i tre parter. Hur kan föräldrar påverka, Hur kan samhället påverka och Hur kan skolan påverka.
5.1 Hur kan föräldrar påverka
Föräldrarna är en viktig faktor för skolan och eleverna. Det är väldigt olika hur föräldrarna förhåller sig till skolan och vilken bakgrund de har.
5.1.1 Föräldrars bakgrund
Beroende på vilken bakgrund föräldrar har så påverkar det elevernas skolframgångar.
Nyanlända elever som har föräldrar med akademisk bakgrund visar att det påverkar elevernas framtida utbildning. Medan elever som har en bakgrund där föräldrar inte har en akademisk bakgrund kan känna en drift att utbilda sig för att ha det som deras föräldrar inte har. Föräldrar till nyanlända elever ser utbildning som en lösning för att få ett bättre liv. Baum & Flores (2011) skriver om en term ”positiv selektion” som förklarar att de invandrare som kommer till andra länder har en optimistisk syn på framtiden och det kan påverka deras barn (Baum & Flores 2011 s.175). På grund av optimismen kommer invandrare med höga förväntningar kunna ha psykologiska resurser till att vinna över socioekonomiskt förhinder som kan finnas. Med andra ord, även om invandrare varierar kraftigt efter ursprungsland, de tenderar de att ha en drift som förbättrar deras chanser till framgång, och invandrarstatus i sig verkar inte hindra folk från att komma åt högre utbildning. Men på grund av vilken bakgrund som föräldrar har kommer stöden för barnet att vara olika. Utbildade föräldrar kan hjälpa sina barn på en nivå som outbildade föräldrar kan ha svårigheter att nå för att hjälpa sina barn och de barnen kommer att kämpa för att lyckas.
Föräldrar som inte är läskunniga kan och ger stöd för barnens läskunnighet på flera sätt, trots att det finns ett intryck att de inte kan ge ett sådant stöd. Medan dåliga språkkunskaper kan hindra föräldrar från att hjälpa sina barn med läxor, kan också föräldrarnas stöd i skolarbetet ske på andra sätt, t.ex. organisera rutiner kring läxor, övervakning läxor, och erbjuda incitament för bra betyg(Schulz & Kantor 2005 s.62- 63). Bristen på kunskaper i det nya landets språk har minimal effekt på deras barns akademiska framgång men föräldrastöd kan öka deras akademiska prestationer.
Invandrarföräldrar är mycket intresserade av sina barns akademiska prestationer.
Men det finns problem som kan försvåra föräldrarnas inblandning.
5.1.2 Föräldrars möjligheter att delta i elevernas skolgång
Två vanliga problem som kan orsaka en negativ påverkan är språket och kulturella skillnader som finns bland föräldrar, samt att skolan kan ha det svårt att få föräldrar engagerade i elevernas skolgång. Ska skolan förvänta sig att föräldrar följer skolornas mål, eller ska skolan ta föräldrarnas förväntningar och kulturer i beaktande? Vilken grupps önskningar ska följas (Denessen & Bakker & Gierveld 2007 s.34). Det finns skolor som försöker få föräldrarna att bli engagerade så mycket som möjligt. Skolor skiljer sig i sin syn på vad den rätta balansen mellan skola och familjekultur. Vissa skolor har tolkar tillgängliga på föräldrarnas språk när det finns ett behov för det. De skolorna som ser det som sitt ansvar att all relevant information är tillgänglig på föräldrarnas eget språk. Det tillåter föräldrarna att kunna engagera
och påverka sina barns skolgång. De har möten periodvis som tillåter föräldrarna att kunna ställa frågor om deras barns skolgång. Föräldrarna kan komma till skolan och ta en fika tillsammans med lärare i samband med en tolks närvaro. På detta sätt strävar skolan att skapa starkare band med invandrarföräldrar (Denessen & Bakker &
Gierveld 2007 s.35).
Det brister ofta i kommunikationen, lärarna förväntar sig att föräldrarna har svårt att förstå den svenska normen. På så sätt så påverkas eleverna av det, då lärarna inte förväntar sig så mycket från dem och föräldrarna så riskerar de att falla efter i skolarbetet. När det inte finns någon bra kontakt mellan föräldrar och lärare så kan det bli svårt att hjälpa eleverna och deras utveckling. Det är svårt att kunna se alla som bara “föräldrar” och inte som svenska eller invandrarföräldrar.
Invandrarföräldrarna behöver mer inflytande i skolan, de måste också bli en del av samhället där de får chansen att fostra sina barn (Dahlstedt 2009).
5.2 Hur kan samhället påverka
Hur samhället är uppbyggd och hur de olika kommunerna jobbar, påverkar det de nyanlända på olika sätt. Att som nyanländ komma till ett nytt samhälle som har andra värderingar och normer kan påverka relationerna till det nya landet och människorna där.
5.2.1 Nyanländas mottagande i det nya samhället
Wigg (2008) berättar i sin studie om invandrare som kommer till Sverige har flytt från krig och förföljelse. När de väl kommer till Sverige så sätts familjerna i olika förläggningar i väntan på att få uppehållstillstånd. De som bor i flyktingförläggning isoleras ofta från samhället, ofta bor man längre ut i någon by. En av personerna som intervjuades berättar om hur det var i förläggningen:
Det var jätte lång väg in i skogen, och så tänkte jag var åker vi nånstans, det här ser inte alls bra ut, för jag tycker inte om att vara isolerad ((nä)) och sen när vi kom dit jag ska inte säga nåt om de andra människorna, men när vi kom dit var det många asylsökande från ex-Jugoslavien det var jätte många romer och dom som kom från Kosovo och, den första erfarenheten av stället var inte alls bra /../ det var en parkeringsplats som va mitt på innergården, huset var på tre fyra våningar och sen när vi kom dit, alla hängde där i fönstren och vissa kasta saker på oss /…/ några i bussen var så förbannade att de ville tillbaka, vart som helst bara det inte var där.
(Wigg, 2008, s. 77).
Vilket sorts samhälle som de nyanlända kommer till har en stor påverkan på de nyanlända eleverna. De kan vara en del av det så kallade "positiv selektion" och ha högre nivåer av motivation än vad som är typiskt i sina ursprungsländer. Nyanlända kommer med motivation att övervinna de socioekonomiska förhinder som kan finnas i det nya landet om de ges möjlighet till högre utbildning. Men för att det ska lyckas så måste samhället ge skolan den nödvändiga kunskapen och resurserna för att stöd ska finnas som nyanlända elever och deras familjer behöver (Baum & Flores 2011 s.186). Men om processen till att kunna stanna i det nya landet är problematisk och påfrestande så kan det påverka nyanlända elevers psykologiska hälsa genom tung mentalbelastning.
På det sätt som de svenska barnen lever i Sverige, grundas i hur det svenska samhället fungerar. När de nyanlända kommer till Sverige så har man andra sätt att
vara. Det som känns vanligt för de svenska barnen kan vara konstigt och främmande för invandrarbarnen. De svenska barnen kanske får vara ute längre och kanske till och med ha pojkvän eller flickvän så är det annorlunda för invandrarbarnen och detta gör att invandrare söker sig till andra invandrare där de känner att de tillhör (Wigg 2008).
5.2.2 Samhällets syn på andra kulturer
Det läggs en stor vikt på att dela kunskap om den nyanlända elevens kultur det är viktigt att lära sig om kulturella skillnader och likheter som hjälper dem att förstå varför de visar olika beteenden i olika situationer. Dahlstedt (2009) menar att synen som finns i samhället och synen som lärarna och skolan har om invandrarföräldrarna kan bli svårt att få samarbetet mellan dem att fungera. I samhället så kategoriseras man mellan “vi” och “dem”. Den vikt som läggs på att lärarna måste finslipa sina sociala färdigheter genom att öka sin kunskap om olika kulturer och därigenom underlätta för nyanlända elever. En aspekt av detta är acceptans. Att den främmande kulturen inte är så främmande längre för eleverna.
Det politiska klimatet kan påverka den position som skolor håller och ha en negativ inställning till invandrare. Det här kan leda till vad som kallas assimilation istället integration (Denessen & Bakker & Gierveld 2007 s.36). Det kan leda till att samhället kan tvinga invandrarfamiljer att lämna bakom deras bakgrundskultur och att anamma västerländska värderingar och normer.
Kulturell respons är baserad på ett antagande att skolor och klassrum har en kultur av makt som värdesätter vissa sätt att bete sig, tänkande och lärande. Det centrala antagandet av detta sociala förändringsperspektiv är att problem med marginaliserade människor har sitt ursprung i en komplex samverkan av politiska, sociala och ekonomiska faktorer i samhället snarare än i familjens brister eller skillnader mellan hemkultur och skolkultur, det är förhållanden som skapats av institutionella och strukturella krafter som formar tillgång till läskunnighet(Schulz &
Kantor 2005 s.75).
5.3 Hur kan skolan påverka
Skolan ska se till att ge alla barn samma möjligheter. Men möjligheterna påverkas av de kulturella bakgrunder som de nyanlända har.
5.3.1 Vikten av språket
Dagens skola består av allt mer kulturellt blandade elever. De allt mer mångkulturella och flerspråkiga elever presenterar betydande utmaningar för lärare, och det krävs att lärarna anpassar sig till sina nya elever och får mer kunskap om elevernas kulturella bakgrunder, och visar förmågor och färdigheter för elever som talar ett annat språk än det egna landets språk. En annan aspekt av detta är att föräldrar till nyanlända elever. På grund av de olikheter som finns i andra kulturer så kan det som anses vara viktigt att variera i de olika kulturella bakgrunderna. Språket har varit bland det viktigaste för de nyanlända, man vill lära sig språket så fort som möjligt för att kunna börja i en vanlig klass, hitta nya kompisar och klara skolan(Allison & Rehm 2007 s.3). Men i början har det varit svårt eftersom man inte behärskar det svenska språket man bryter mycket på svenska och har ett annat beteende, vilket de andra barnen kan uppfatta som att man är konstig och då kan det
vara en risk att man känner sig utanför. Att hitta vänner och få kontakter i skolan har varit en viktig del för de nyanlända eleverna i det nya landet (Wigg 2008).
De två största hindren för att få nyanländas elevers föräldrar att delta i skolorna är språkproblem (många etniska minoriteters föräldrar talar inte det nya landets språk) och kulturella skillnader mellan skolor och familjer. För att klara problemen med invandrarföräldrar så har två skolor Central Elementary och Dukendonck tolkar tillgängliga för icke-nederländska språkiga föräldrar på deras modersmåls språk.
Rektor på Central Elementary påpekar att varje förälder har rätt att bli informerade om olika skolfrågor (Denessen & Bakker & Gierveld 2007 s.39). Varje vecka på onsdag det finns öppna timmar vid Central för föräldrar. Föräldrarna kan komma till skolan med en tolk och lärare är närvarande. På detta sätt strävar skolan att skapa starkare band med föräldrar
Skowronski (2010) har undersökt hur mottagandet av nyanlända barn går till i Malmö stad. När eleverna kommer till staden så börjar de flesta i introduktionsklass där eleverna befinner sig som högst i ett år och där de får lära sig det svenska språket. Men i vissa städer skickas eleverna direkt till förberedelseklass. I förberedelseklass så är syftet att de ska fortsätta jobba med det svenska språket, de får även ha andra ämnen t.ex. som idrott och matematik. Men matematiken går man sakta framåt och fokusen ligger mer på språket. Det kan vara olika på hur länge eleverna är i förberedelseklasserna.
5.3.2 Skolans samarbete med föräldrar
Genom samarbete mellan föräldrar och lärare så kan effektiva strategier skapas för att underlätta nyanlända elevens lärande och anpassning i det nya landet. En annan fördel med samarbetet mellan föräldrar och lärare är att det kan underlätta föräldrarnas anpassning i det nya landet och förklara hur skolan fungerar gällande skolans krav/mål på eleverna (Allison & Rehm 2007 s.3). Beroende på hur mycket skolan kan påverka beror på tillståndet de nyanlända befinner sig i när de kommer till ett nytt land.
Vilken ålder som de nyanlända elever är i när de genomför invandringen kan påverka deras skolgång. De nyanlända elever som kommer till skolan i tidigare åldrar från 8 till 13 år kan ha det lättare att acklimatisera sig till det nya landet och allt vad det innebär gällande språk, seder och nya normer (Baum & Flores 2011 s.177-178).
Det bör noteras enligt Denessen & Bakker & Gierveld (2007) undersökning att översättningar av nyhetsbrev och arrangerade tolkar ensamt förmodligen inte kan lösa kommunikationsproblem mellan föräldrar och skola. Kommunikationsproblem som är ofta på grund av kulturskillnader mellan föräldrar och skola i frågan om värderingar och övertygelser. En annan orsak till svårigheter i artikeln med invandrarföräldrar angående engagemang kan vara att skolornas personal saknar kompetens för att hantera föräldrar från andra kulturer där skolan kan sakna information om nyanserna som finns i kulturen (Denessen & Bakker & Gierveld 2007 s.41). När det inte finns någon bra kontakt mellan föräldrar och lärare så kan det bli svårt att hjälpa eleverna och deras utveckling. Det som är så svårt är att kunna se alla som bara “föräldrar” och inte som svenska eller invandrarföräldrar.
Invandrarföräldrarna behöver mer inflytande i skolan, de måste också bli en del av samhället där de får chansen att fostra sina barn (Dahlstedt 2009).
5.3.3 Skolans pedagogiska förhållningsätt
Onchwari & Onchwari & Keengwe (2008) menar att oavsett vilken teori som en lärare väljer att följa eller använda påverkar hur nyanlända elevers skolgång kan se ut. Det finns flera teorier som kan användas och resultaten kan se olika ut. Maslow teori siktar vår uppmärksamhet på att nyanlända elever måste uppfylla grundläggande behov innan de kan prestera bra i klassen och för att det ska kunna fungera så bör barnets behov i samband med familjen uppfyllas. Medan Erikson, Freud och Vygotskij ser vikten av barns tidigare erfarenheter som en stor del av vem de är och hur det är viktigt att förstå barnets tidigare erfarenheter och sträva efter att behandla dem inom något sammanhang av sina förflutna upplevelser om de är av en negativ karaktär. Piaget informerar oss om att barn är olika men ändå genomgår universella stadier av kognition och bör därför behandlas på ett sätt som erkänner och bejakar deras kognitiva nivå. Onchwari & Onchwari & Keengwe (2008) har lyft fram flera saker som är viktigt för barnets möjligheter till att kunna lära sig och hur bakgrunden har påverkat. Familjen, skolor, samhället i allmänhet, och den politiska atmosfär som styr samhället är viktiga och som Bronfenbrenner hävdar påverkar hur nyanlända elever uppfattas och behandlas. Men för att en nyanländ elev ska kunna integrera sig i samhället är det viktigt att eleven i fråga kan bli en del av klassen (Onchwari & Onchwari & Keengwe 2008 s.270-272). Här kan läraren spela en större roll i den nyanlända elevens framtid. Genom att ha en intention genomsyrad av en vilja och önskan att uppmuntra till kommunikation mellan infödda elever och nyanlända elever och därigenom skapa förståelse dem emellan. Grundtanken är att lära känna varandra och vänja sig vid varandras olikheter samt kunna se bortom dessa i umgänget med varandra. Men för det så krävs flera saker. Det första en lärare ska göra är att lära sig om den nyanländas elevs kultur och undervisa acceptans i klassen. Det som en elev kan möta är förståelse eller oförståelse för sin och andras kultur. Som lärare så finns det flera möjligheter till att hjälpa nyanlända elever. Vara lyhörd för barnens kamp och deras familjer, enskilda läroplan för undervisning erfarenheter, stöd barnens föräldrar genom att rikta dem till resurser som finns tillgängliga i samhället som de kan vara omedvetna om. Lära sig om den nyanlända elevens kultur och undervisa acceptans i klassrummen. Genom att dela kunskap om kultur om den invandrade och den kultur som finns i det nya landet så kan det hjälpa alla inblandade att förstå varför det visas olika beteenden i olika situationer (Onchwari & Onchwari & Keengwe 2008 s.273).
5.3.4 Förståelse av andra kulturer
Det behövs en förståelse för andra kulturer. I första hand genom att pedagoger bör förstå den sociala och känslomässiga förmåner för barn som är involverade i läsning av litteratur som inkluderar mångkulturell litteratur (Brinson 2012 s.32). Genom att lyfta fram böcker om kulturellt skilda familjer och därmed sammanhängande verksamhet kan odla fram positiva intryck av andra kulturer.
Det bör finnas möjligheter till nyanlända elever för att kunna se den andras perspektiv. Det är viktigt för att man låter eleverna känna igen sig själva och andra i olika situationer (Mabry & Bhavnagri 2012 s.51). Det ger möjlighet att reflektera över alternativa perspektiv och kunna känna sig delaktig i klassen. Men för att det ska kunna fungera så måste läraren arrangera möjligheter till det. Mabry &
Bhavnagri (2012) rekommenderar att använda litteratur för att kunna se alternativa perspektiv. Det handlar inte bara om att kunna se alternativa perspektiv utan
