Livsstilsförändringar hos personer med diabetes typ 2
en kunskapsöversikt
Jenny Hagberg Anna Åberg
2013
Sjuksköterskeexamen Sjuksköterska
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Luleå Tekniska Universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad
Livsstilsförändringar hos personer med diabetes typ 2 -en kunskapsöversikt
Lifestyle changes in people with Type 2 diabetes -a systematic review
Jenny Hagberg och Anna Åberg
Kurs: O0009H
Sjuksköterskeprogrammet Termin 6, 2013
Kursansvarig: Malin Olsson Handledare: Sebastian Gabrielsson
Livsstilsförändringar hos personer med diabetes typ 2 -en kunskapsöversikt
Hagberg Jenny Åberg Anna
Institutionen för hälsovetenskap Luleå tekniska universitet
Abstrakt
Diabetes typ 2 är en livsstilsrelaterad sjukdom som ökar på grund av människors alltmer ohälsosamma livsstilar. Diabetes typ 2 är en krävande och komplicerad sjukdom som
påverkar livet i helhet. Sjukdomen påverkar inte endast individen utan även dennes familj och vardag. Syftet med denna studie var att beskriva kunskapsläget när det gäller hälsofrämjande livsstilsförändringar i samband med diabetes typ 2. För att nå syftet genomfördes en
integrerad litteraturöversikt. Följande steg genomfördes i litteraturöversikten: formulering av syfte, utformning av frågeställningar, litteratursökning, kvalitetsgranskning, analys av
artiklarna och en sammanställning av artiklarnas resultat. Resultatet beskrev livsstilsförändringarna: ökad fysisk aktivitet, kostförändringar, viktminskning och rökavvänjning. Dessa livsstilsförändringar visade sig ha positiv betydelser när det gäller komplikationer vid diabetes typ 2, lindra diabetessymtom, en ökad subjektiv hälsa och
minskade vårdkostnader. För att uppnå livsstilsförändring är stöd, motivation, information och utbildning viktiga faktorer som underlättar livsstilsförändringen för personen. Resultatet kan förstås som att utifrån hög KASAM kan en person lättare klara av livsstilsförändringarna.
Sjuksköterskan spelar en viktig roll vid livsstilsförändringar. I dagsläget finns det redan bra behandlingsalternativ, både för att förebygga diabetes och för att minska risken för
komplikationer. Det gäller för sjuksköterskan att börja använda sig av dessa behandlingsalternativ.
Nyckelord: Diabetes typ 2, livsstilsförändringar, sjuksköterskans roll, folkhälsoproblem, integrerad litteraturöversikt
Livsstilsrelaterade sjukdomar kan vara kostrelaterade eller bero på otillräcklig fysisk aktivitet och rökning. Vi människor blir allt mer bekväma och använder oss av transportmedel som kräver minimal fysisk ansträngning, detta leder till ett mer stillasittande liv. Det har även visat sig att konsumtionen av kaloririk mat, socker och kaloririk dryck ökar (Pompei, 2006).
För att förebygga livsstilsrelaterade sjukdomar finns det specifika program. Dessa program innehåller råd kring livsstilsförändringar av kost, motion, beteendeförändringar och rökning (Ormond, Spillman, Waidmann, Caswell & Tereshzhenko, 2011). Ett problem med
livsstilsförändringar är att individen känner sig maktlös. Det kan vara svårt att på egen hand uppnå livsstilsförändringar och det är därför viktigt att sjuksköterskan hjälper personen. En av uppgifterna som sjuksköterskor har är att förebygga och främja hälsa (Warner, 2012).
Livsstilsförändringar kan hjälpa människor att få kontroll över sin egen hälsa och förbättra hälsan. Livsstilsförändringar ger människor möjlighet att påverka sin egen hälsa med hjälp av sina egna handlingar och val. Genom att vara ett stöd till personen och ge information hjälper sjuksköterskan personen att finna sin individuella hälsofrämjande väg. Detta skapar en god väg till hälsa (Jadelhack, 2012).
Diabetes är en metabol sjukdom som karakteriseras av höga blodsockernivåer och onormal produktion av hormonet insulin (Casey, 2011). Diabetes typ 2 är ett globalt folkhälsoproblem, och cirka 285 miljoner människor världen över har diagnostiserad typ 2 diabetes (Rawal et al.
2012). En ökning kommer uppskattningsvis att ske att 333 miljoner människor år 2025 har diabetes. År 2025 beräknas diabeteskostnaderna stå för sju till tretton procent av världens sjukvårdsbudget (Wang et al. 2009). Diabetes typ 2 har starkt samband med fetma. En person som lider av fetma löper 13 gånger större risk att drabbas av diabetes typ 2 än en person som är normalviktig (Casey, 2011). Detta beror på att bukfettet släpper ut hormoner som påverkar lipidmetabolismen och detta ger en direkt påverkan på insulinresistensen och
betacellsfunktionen (Pompei, 2006). Diabetes typ 2 är oftast sammankopplat med
insulinresistens. Trots höga nivåer av insulin i blodet kan diabetes typ 2 uppstå. Detta beror på att insulinet som cirkulerar i blodet inte kan fästa på sina målceller, vilket gör att blodsockret stiger. På grund av det ökade blodsockret börjar kroppen producera ännu mer insulin för att kunna motarbeta det stigande blodsockret. Detta resulterar till slut i att produktionen av insulin kommer att avta. Eftersom bukspottskörteln inte längre kan tillgodose den ökade efterfrågningen på insulin avtar bukspottskörtelns funktion. Diabetes typ 2 beskrivs därför ha en successiv sjukdomsutveckling (Selby, 2012). Komplikationer som kan uppstå vid
misskötsel av diabetes är fotsår, njursjukdomar och perifer arteriell sjukdom. Perifera
arteriella komplikationer kan leda till amputation (Garduño-Diaz & Khokhar, 2012). Misskött diabetes ökar även risken för ögonkomplikationer, hjärtinfarkt, stroke och en för tidig död (Eliasson & Boström, 2006).
Livet i helhet påverkas när den enskilde individen drabbas av diabetes typ 2. Förändringarna drabbar inte bara den enskilda individen utan också familjen, eftersom det blir en förändring i vardagen (Péres, Franco & Dos Santos, 2008). Enligt Péres et al. (2008) är känslor som ofta uppstår rädsla, skam, skuld, ångest och trötthet. Dessa känslor kan påverka om den enskilda individen väljer att följa instruktioner för behandling av vårdpersonalen eller ej. Péres et al.
(2008) menar att det är viktigt att vårdpersonalen inte bara tar hand om den enskilda individens fysiska hälsa utan också tar hand om de emotionella reaktionerna som uppstår.
Ångest och depression är starkt förknippande med diabetes typ 2. Det är viktigt att individen som drabbats av diabetes typ 2 når en medvetenhet om sitt hälsotillstånd och tar ansvar för sin egenvård. När individen får kontroll över sitt hälsotillstånd finner personen ofta en inre frid (Péres et al. 2008). Hälsa för individen innebär att personen har förmåga att bedöma, förklara olika händelser, förmåga att möta och hantera olika händelser och att individen känner gemenskap (Moss, Hoffman, Mossey & Roviene, 2007).
Sammanfattningsvis beskriver denna litteraturgenomgång att en ohälsosam livsstil ökar förekomsten av diabetes typ 2. Diabetes typ 2 är en krävande och en känslomässigt jobbig sjukdom för både den enskilda individen och familjen. Diabetes typ 2 kan innebära stora livsstilsförändringar som kan vara svåra att utföra själv. Sjuksköterskan har en därför en viktig roll att förebygga och främja hälsa hos personer med typ 2 diabetes. Syftet med denna studie var att beskriva kunskapsläget när det gäller hälsofrämjande livsstilsförändringar i samband med diabetes typ 2.
Metod
För att beskriva kunskapsläget när det gäller hälsofrämjande livsstilsförändringar i samband med diabetes typ 2 genomfördes en integrerad litteraturöversikt inspirerad av Whittemore och Knafl (2005). Vid en integrerad översikt sammanfattas kvalitativa och kvantitativa artiklar för att få en mer omfattande förståelse av en viss händelse eller ett hälsoproblem. Enligt
Whittemore och Knafl (2005) krävs ett systematiskt tillvägagångssätt i alla forskningssteg för att undvika felaktiga resultat. Följande steg genomfördes i litteraturöversikten: formulering av syfte, utformning av frågeställningar, litteratursökning, kvalitetsgranskning, analys av
artiklarna och en sammanställning av artiklarnas reslutat. Whittemore och Knafl (2005)
beskriver ett tillvägagångssätt för dessa sex steg. Som hjälp för att besvara syftet använde sig författarna av fyra frågeställningar:
Vilka livsstilsförändringar finns beskrivna vid diabetes typ 2?
Vilken betydelse har livsstilsförändringar hos personer med diabetes typ 2?
Vilka är faktorerna som påverkar livsstilsförändringarna hos personer med diabetes typ 2?
Vilken är sjuksköterskans roll vid livsstilsförändringar hos personer med diabetes typ 2?
Sökmetoder
En systematisk sökning genomfördes och författarna sökte efter artiklar i databaserna Pubmed och Cinahl. Dessa databaser användes eftersom de innehåller relevanta artiklar till det valda ämnet. Artiklarna som användes i litteraturöversikten söktes fram mellan 130121- 130130.
För att formulera sökord till sökningen av artiklarna använde författarna sig av MESH-termer, Cinahl headings och fri text. Författarna genomförde sökningarna tills de ej framkom några nya artiklar. Enligt Whittemore och Knafl, (2005) är detta ett lämpligt tillvägagångssätt för att få ett korrekt resultat. I Tabell 1. Ges en översikt över litteratursökningen.
Tabell 1.Översikt över litteratursökningen
Syftet med denna studie var att beskriva kunskapsläget när det gäller hälsofrämjande livsstilsförändringar i samband med diabetes typ 2.
PUBMED 21/1-13 till 30/1-13
Sökningar *) Söktermer Antal
träffar
Urval Slutligt urval
1 MSH Motivation 3565
2 FT Life changes 6795
3 FT Support 2001005
4 MSH Food habits 784
5 MSH Physical activity 9344
6 MSH Obestity 12923
7 MSH Exercise 10229
8 MSH Life style 3509
9 MSH Diabetes mellitus, type 2 6244
10 9 and 2 184 1 1
11 9 and 8 377 4 1
12 9 and 2 and 8 77 1
13 9 and 5 434 4 2
Fortsättning tabell 1. Översikt över litteratursökningen
14 9 and 6 1951
15 9 and 5 and 6 229 2 1
16 9 and 1 36 3 2
17 9 and 2 and 1 3
18 9 and 7 489
19 9 and 8 and 6 200
20 9 and 6 and 7 232 1 1
21 9 and 3 2464
22 9 and 7 and 3 169 1 1
23 9 and 6 and 3 783
24 9 and 5 and 3 149
25 9 and 4 36
CINAHL 21/1-13 till 30/1-12
26 CH Motivation 35019
27 FT Life changes 4024
28 FT Support 9997
29 CH Food habits 4452
31 CH Obestity 35785
32 CH Exercise 69704
33 CH Life style 17233
34 CH Diabetes mellitus, type 2 31920
35 CH 34 and 27 101 1
36 CH 34 and 33 101 3 2
37 34 and 33 and 27 45 9 4
38 34 and 30 121 3 3
39 34 and 31 234 1
40 34 and 32 82 2 2
41 34 and 30 and 31 46
42 34 and 26 16 2 2
43 34 and 33 and 31 33
44 34 and 32 and 31 16
45 34 and 28 178 5 4
46 34 and 28 and 32 18
47 34 and 31 and 28 10 1
48 34 and 28 and 30 19
49 34 and 29 17 1 1
Totalt 45 27
*MSH - MESH-termer, FT- Fritext och CH- cinahl headings
Urval
Artikelsökningen begränsades till artiklar som fanns tillgängliga i Luleå tekniska universitets biblioteks databaser. Enligt Holopainen (2008) är det acceptabelt att använda sig av
begränsningar om det görs med försiktighet av författarna.
Tabell 2. Inklusions och exklusionskriter
Inklusionskriterier Exklusionskriterier
Artiklar publicerade på engelska eller svenska
Barn 0-18 år
Publicerad mellan år 2006-2013 Diabetes typ 1 Kvalitativa artiklar Graviditetsdiabetes Litteraturöversikter Låg kvalité på de
primära studierna Pre diabetes Förebyggande åtgärder
Enligt Whittemore och Knafl (2005) är det viktigt att det finns tydliga beskrivningar av inklusions och exklusions kriterierna. Det underlättar för författarna att få fram relevant information till frågeställningarna. I syfte att identifiera artiklar som svarade mot någon av frågeställningarna lästes först titeln. Därefter lästes hela artikeln igenom för att kunna
identifiera om artikeln svarade mot någon av frågeställningar. I varje led exkluderades artiklar som inte svarade på någon av frågeställningarna.
Kvalitetsgranskning
När litteratursökning och urval hade genomförts gjordes en kvalitetsgranskningen av de artiklar som svarade på frågeställningarna. Enligt Whittemore och Knafl (2005) skall en kvalitetsbedömning göras av artiklarna. Författarna till denna litteraturöversikt genomförde kvalitetsbedömningen enligt Willman, Stoltz och Bahtsevanis (2006) granskningsprotokoll för kvalitetsbedömning av artiklarna. Författarna använde tre olika granskningsprotokoll; ett för kvalitativa artiklar, ett för kvantitativa artiklar och ett för litteraturöversikter.
Kvalitetsgraderingen av de granskade artiklarna utfördes med hjälp av procentsats se Tabell 3.
Om artikeln uppfyllde en punkt i granskningsprotokollet tilldelades den en poäng, sedan delades artikelns poäng med antalet möjliga poäng för att få ut procentsatsen. Författarna gick igenom 45 artiklar, av dessa hade 27 stycken hög eller medelkvalité. De artiklar som fick låg kvalitet exkluderades från litteraturöversikten. Willman et al. (2006) menar att
litteraturöversikten bör baseras på kvalitén i artiklarna oavsett om resultatet är positivt, negativt eller neutralt. Se bilaga 1 för översikt av artiklarna.
Tabell 3. Procentansats
Kvalité Procentansats
Hög 80-100%
Medel 70-79%
Låg 60-69%
Analys
En matris användes till sammanställningen av data från de 27 artiklarna. Whittemore och Knafl (2005) beskriver i sin metodartikel att en matris är bra att använda sig av i analysen eftersom den underlättar för författarna att få en tydlig överblick av artiklarnas innehåll.
Indelningsgrupperna som författarna använde till matrisen var författarnas namn, artikelns titel, vilket år artikeln publicerades, land, deltagare, kvalitén på artikeln och frågeställningarna 1, 2, 3 och 4. Till matrisen extraherades data utifrån indelningsgrupperna. För att författarna skulle kunna gå tillbaka till artiklarna numrerades artiklarna med siffror. Whittemore och Knafl (2005) beskriver i sin metodartikel vikten av att data märks så att författarna lätt ska kunna gå tillbaka till dess ursprung. Författarna började med att läsa igenom artiklarna noggrant för att få en helhetsbild av dem, detta gjordes för att undvika att data förlorande sin mening när den extraherades, vilket enligt Whittemore och Knafl (2005) förebygger bias. När författarna läst igenom en artikel togs relevant information ut till indelningsgrupperna.
Författarna började med att ta ut författarnas namn, artikelns titel, vilket år artikeln
publicerades, land, deltagare, och kvalitén på artikeln till inledningsgrupperna. Sedan läste författarna igenom artikeln och extraherade information som tillhörde frågeställning 1, sedan lästes artikeln igenom igen och information som tillhörde frågeställning 2 togs då ut och på det här sättet fortsatte författarna tills alla frågeställningar var genomgångna i alla artiklar.
Författarna analyserade artiklarna var för sig och sedan tillsammans. Enligt Whittemore och Knafl (2005) ökar detta validiteten i litteraturöversikten.
När författarna extraherat information till matrisen och sammanställningen av data var klar jämförde författarna utvunnen data för att kunna identifiera mönster (jfr. Whittemore & Knafl, 2005). Utifrån det som identifierades i analysprocessen skapades undergrupper till varje område. Meningen med undergrupper är att de ska lyfta fram likheter, skillnader och ge en
överblick över resultatet (Whittemore & Knafl, 2005). Författarna fick fram 15 undergrupper som var fördelade på de fyra områdena. Avslutningsvis studerades innehållet i
undergrupperna och inom respektive område formulerades synteser som svarade mot respektive område. Synteser är en sammanfattning av viktiga delar från varje område (Whittemore & Knafl, 2005).
Resultat
I resultatet har författarna gjort om frågeställningarna till områden som kommer att
presenteras i löpande text och med hjälp av undergrupper. Under varje område kommer en syntes att presenteras. I Tabell 4 presenteras det vilken design studierna hade och kvalité som ingick i resultatet. En översikt av resultatet ges i Tabell 5.
Tabell 4. Översikt över frågeställningarna och n= antal artiklar som besvarade frågeställningen samt kvalité på artiklarna
Frågeställning Kvalitativ Kvantitativ Litteraturöversikt Kvalité medel
Kvalité hög
N antal artiklar besvarade frågeställningen Vilka livsstilsförändringar
finns beskrivna vid diabetes typ 2?
5 6 15 19 7 26
Vilken betydelse har livsstilsförändringar hos personer med diabetes typ 2?
3 5 15 18 5 23
Vilka är faktorerna som påverkar livsstilsförändringar hos personer med diabetes typ 2?
3 6 9 16 2 18
Vilken roll har sjuksköterskor vid livsstilsförändringar hos personer med diabetes typ 2?
2 1 4 6 1 7
Tabell 5. Resultatöversikt
Områden Undergrupper
Livsstilsförändringar som finns beskrivna vid diabetes typ 2 Ökad fysisk aktivitet Kostförändringar Viktminskning
Rökavvänjning
Livsstilsförändringars betydelse vid diabetes typ 2 Förebygga komplikationer Lindra diabetessymtom Ökad subjektiv hälsa Minskade vårdkostnader Faktorer som underlättar livsstilsförändringar vid diabetes typ 2 Ökat stöd
Universitet 3 Information och utbildning
Motivation Sjuksköterskans roll vid livsstilsförändringar hos personer med
diabetes typ 2
Individanpassad vård Att stödja
Främja egenvård Öka kunskapen
Livsstilsförändringar som finns beskrivna vid diabetes typ 2
Artiklarna i denna litteraturöversikt beskriver flera viktiga livsstilsförändringar, dessa är fysisk aktivitet, kost, viktminskning och rökning. Livsstilsförändringar kunde även vara små förändringar i vardagen.
Ökad fysisk aktivitet
Att fysisk aktivitet är en livsstilsförändring vid diabetes typ 2 beskrevs i 25 av artiklarna (Balducci, Zanuso, Fernando, Falucca & Pugliese., 2009; Boylan., 2007; Brown et al. 2009;
Elliot & Naughton., 2009; Ferrand, Perrin & Nassarre., 2008; Hansen et al. 2011; Hayes et al.
2008; Hicks., 2010; Hu, Wallace & Tesh., 2010; Kirk, Barnett & Mautrie., 2007;
Korkiakangas, Alahuhta & Laitinen., 2009; Muralitharan, 2007; Nylen, Kokkinos, Myers &
Faselis., 2010; Oftedal, Bru & Karlsen., 2010a; Offtedal, Bru & Karlsen., 2010b; Oftedal, Bru
& Karlsen., 2011; Pariser, Demeuro, Gilette & Winters., 2010; Praet & Vanloon., 2007; Sanz, Gautier & Hanaire., 2010; Sweet, Fortier, Guerin, Tull, Sigal, Kenny & Reid., 2009; Vistram, Bremner & Harrintgon, 2008; Waryasz, Yelmokas & McDermott., 2010; White, Terry, Troup
& Rempel., 2007; Whittmore., 2010; Yates, Khunti, Troughton & Davies., 2008). Tiden för fysisk aktivitet i de olika artiklarna varierade mellan 120- 210 minuter i veckan (Hu et al., 2010; Kirk et al., 2007; Oftedal et al., 2010; Pariser et al., 2010; Sanz et al., 2010 Waryasz et al., 2010; Whittmore, 2010; Yates et al., 2008). I fyra artiklar (Kirk et al., 2007; Pariser et al.,
2010; Waryasz et al., 2010; Whittmore, 2010) beskrev de att den fysiska aktiviteten ska fördelas på veckans alla dagar och bestå av minst 30 minuter. I två av artiklarna (Sanz et al., 2010 & Yates et al., 2008) beskrevs att den fysiska aktiviteten bör vara fördelad på minst tre dagar i veckan. Den fysiska aktiviteten bör vara av låg till måttlig intensitet enligt fyra av artiklarna (Kirk et al., 2007; Pariser et al., 2010; Waryasz et al., 2010; Yates et al., 2008). Tre av artiklarna (Balducci et al., 2009; Waryasz et al., 2010; Whittmore, 2010) beskrev cykling, simning och promenader som exempel på fysisk aktivitet. Enligt Sanz et al. (2010) kan fysisk aktivitet vara allt ifrån styrketräning på gymmet till qigong.
Kostförändringar
Vikten av kostförändringar beskrevs i 14 av artiklarna (Boylan., 2007; Brown et al., 2009;
Hansen et al. 2011; Hayes et al., 2008; Kirk et al. 2007; Korkiakangas et al. 2009; Hicks., 2010; Muralitharan, 2007; Offtedal et al. 2010; Oftedal et al. 2011; Praet & VanLoon, 2007;
Vistram et al. 2008; White et al. 2007; Whittmore., 2010). Enligt Boylan (2007) bör en person med diabetes typ 2 äta fiberrik mat och omättade fetter. I en artikel av White et al. (2007) beskrevs hälsosam kost som fettsnål med låg halt av mättat fett. Muralitharan (2007) beskrev att kostförändring för en person med diabetes typ 2 innebär minskat intag av socker, mättat fett, salt och ökat intag av fiberrik mat. Enligt Whittmore (2010) bör kosten innehålla hög fiberhalt, lågt glykemiskt index, låg fetthalt på mejeriprodukter och fet fisk. I 12 artiklar (Brown et al., 2009; Hansen et al., 2011; Hayes et al., 2008; Hicks., 2010; Kirk et al. 2007;
Korkikangas et al. 2009; Oftedal et al. 2010; Oftedal et al. 2011; Praet och VanLoon., 2007;
Sanz et al. 2010; Vistram et al., 2008; Yates et al., 2008) framkom det att kost och
kostförändringar är livsstilsförändringar i samband med diabetes typ 2, men dessa artiklar förtydligar inte vad livsstilsförändringar kring kost innebär.
Viktminskning
Whittmore (2010) beskrev viktminskning vid övervikt som en livsstilsförändring. För att uppnå en viktförändring på 0.5 – 1 kg per vecka bör personen ligga på ett kaloriunderskott på 500-1000kcal. I en annan studie av Hicks (2010) beskrevs också viktminskning som en livsstilsförändring.
Rökavvänjning
I två av artiklarna (Hicks, 2010; Shane et al., 2009) var rökavvänjning en livsstilsförändring, dock beskriver de ej hur rökavvänjningen bör gå tillväga.
Livsstilsförändringar s betydelse vid diabetes typ 2
Fysisk aktivitet är den viktigaste livsstilsförändringen, den förbättrar insulinkänsligheten, glukoskontrollen, Hba1c, fettfördelning, minskar insulinresistensen, främjar vikthantering, minskar dyslipidemi, reglerar blodtrycket och minskar risken av att drabbas av
diabeteskomplikationer. Fysisk aktivitet är lika effektivt som läkemedlet metformin och det minskar behovet av insulin hos personer med insulinbehandling. Fysisk aktivitet gör det även lättare för patienten att reglera blodsockernivån. Patienter känner därmed kontroll över sin sjukdom. Det finns forskning om att livsstilsförändringarna påverkar kroppen och sjukdomen men inte om hur livsstilsförändringen påverkar personen som drabbats av diabetes typ 2 psykiskt. För att sjuksköterskan på bästa sätt ska kunna stödja och uppmuntra patienten i sina livsstilsförändringar krävs det mer forskning inom detta område.
Förebygga komplikationer
Enligt Pariser et al. (2010) minskar fysisk aktivitet risken för hjärt-och kärlsjukdomar och har en positiv effekt på blodtrycket. Hansen et al. (2011) beskrev att utövande av fysisk aktivitet minskar risken att drabbas av diabeteskomplikationer och för tidig död. Enligt Nylen et al.
(2010) minskar mortaliteten med hjälp av fysisk aktivitet samt ger bättre kondition och har en positiv inverkan på hälsan oavsett ålder. Fysisk aktivitet minskar komplikationer enligt Oftedal et al (2010). Enligt Waryasz et al. (2010) minskar sjukligheten, dödligheten och risken att drabbas av komplikationer med hjälp av fysisk aktivitet. De beskrev även att rökstopp minskar risken för komplikationerna retinopati, perifier vaskulär sjukdom,
hjärtinfarkt och andra hjärt-/kärlsjukdomar. Enligt Whittmore (2010) kan en viktminskning på 5-10 procent minska risken för att drabbas av diabeteskomplikationer. I tre av studierna (Muralithara, 2007; Praet och VanLoon , 2007; Hayes et al. 2008) beskrev de att livsstilsförändringarna kost och motion förbättrar överlevnaden och ger långsiktiga
hälsofördelar. Enligt två artiklar (Balducci et al. 2009; Kirk et al. 2007) minskar motion risken att drabbas av diabeteskomplikationer.
Lindra diabetessymtom
Enligt Boylan (2007) har livsstilsförändringarna en positiv påverkan på kroppen genom vikthantering, minskning av midjemått och ett förbättrat blodsocker. I en studie av Pariser et al. (2010) visade det att livsstilsförändringen fysisk aktivitet förbättrar den glykemiska kontrollen, hba1c, triglyceridnivåerna och förebygger fetma. Enligt Oftedal et al. (2011) hjälper regelbunden motion att upprätthålla en hälsosam vikt. Kost och motion hjälper till att reglera blodsockret. Fysisk aktivitet bidrar till metabol kontroll enligt Oftedal et al. (2010a).
Muralithara (2007) beskrev att livsstilsförändringarna minskar blodsockernivåerna, förbättrar cirkulationen, främjar upptaget av glukos i muskelcellerna och stimulerar betacellerna till att minska insulinproduktionen. Enligt Waryasz et al. (2010) har fysisk aktivitet lika bra effekt som läkemedlet metformin. Fysisk aktivitet minskar dyslipedemi, ökar insulinkänsligheten, förbättrar behandlingen av diabetes typ 2 och minskar insulinbehandlingen. Enligt Whittmore (2010) kan en viktminskning på fem till tio procent hos en person som är överviktig förbättra glukoskontrollen och lipidprofiler. Praet och VanLoon (2007) beskrev i sin artikel att motion förbättrar den metabola kontrollen, sänker blodglukosen, förbättrar den glykemiska
kontrollen, ökar insulinkänsligheten och ger en förbättring av hba1c. Enligt Sansz et al.
(2010) förbättrar fysisk aktivitet den glykemiska kontrollen, främjar viktminskning och minskar Hba1c. Balducci et al. (2009) beskrev fysisk aktivitet minskar hba1c, bidrar till viktminskning, förbättrar fettfördelning, lipidprofil, blodtryck och den glykemiska kontrollen ökar. I en artikel av Kirk et al. (2007) beskrevs fysisk aktivitet som ett sätt att förvalta
sjukdomen. Det ger en ökad viktkontroll, lättare att hantera blodsockret och främjar
egenkontroll av blodsockret. Enligt Hayes et al. (2008) ger fysisk aktivitet och kostreglering en förbättrad glykemisk kontroll, förbättrar lipidnivåerna och främjar hälsa. Brown et al.
(2009) beskrev att fysisk aktivitet och kostförändring förbättrar kolesterolvärdena, triglyceridnivåerna, blodtrycket, blodglukosen. Detta bidrar till en förbättrad
diabetesbehandling. Enligt Elliot och Naughton (2009) förbättrar fysisk aktivitet den glykemiska kontrollen, minskar visceral fettvävnad, plasmatriglyceriderna, främjar
viktminskning, minskar hba1c och minskar behovet av medicinering. I en artikel av Yates et al. (2008) visade det att fysisk aktivitet ger en bättre glykemisk kontroll, minskar hba1c, insulinresistensen, förbättrad metabolisk hälsa, glukoskontrollen och oxidation av fettsyror.
Enligt Korkiakangas et al. (2009) förbättrar motion insulinkänsligheten.
Ökad subjektiv hälsa
I en studie av Ferrand et al. (2008) beskrev de hur personer med diabetes typ 2 upplevde livsstilsförändringen fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet gav ett ökat välbefinnande, njutning,
stimulans och upplevelse av hälsa. Enligt White et al. (2007) accepterar personer som deltar i regelbunden fysisk aktivitet lättare sin sjukdom och ändrar lättare sin livsstil. Enligt Yates et al. (2008) kan fysisk aktivitet minska risken för depression och främja livskvalité.
Regelbunden motion i kombination med vikthantering kan minska risken för depression, bidra till ökad livskvalité, förbättrad sömn och vätskekontroll (Korkikangas et al. 2009). I en artikel av Hayes et al. (2008) visade det att fysisk aktivitet ger bättre livskvalité.
Minskade vårdkostnader
Enligt Hayes et al. (2008) minskar vårdkostnaderna om patienterna lyckas med
livsstilsförändringarna eftersom att diabeteskomplikationerna och vårdbehovet minskar.
Faktorer som underlättar livsstilsförändringar vid diabetes typ 2
Stöd, motivation, information och utbildning är viktiga faktorer som finns tydligt beskrivet för att kunna uppnå och lyckas med livsstilsförändringar. Men det finns inte tydligt beskrivet hur sjuksköterskan eller familjen kan ge stöd, vilken information som bör ges eller hur
undervisningen ska gå till. Faktorer som påverkar upplevelse av motivation är stöd, information och undervisning.
Ökat stöd
Tre artiklar (Hansen et al., 2011; Fugen et al., 2007; Oftedal et al., 2010) beskrev socialt stöd som en viktig faktor för att lyckas med livsstilsförändringarna. Enligt Oftedal et al. (2011) är vänner och familjens stöd en viktig faktor. Whittmore (2010) beskrev stöd som en viktig faktor och att sjuksköterskan bör ge stöd till patienten för att hjälpa med livsstilsförändringen.
I en artikel av Hayes et al. (2008) visade det att vägledning från sjuksköterskan är en bra strategi för att underlätta livsstilsförändringarna. Enligt Ferrand et al. (2008) är det
socioemotionella stödet viktigt för att lyckas med livsstilsförändringarna. I tre studier (Nylen et al. 2010; Praet & VanLoon, 2007; Whittmore, 2010) beskrev de betydelsen av uppmuntran för att personen med diabetes typ 2 ska kunna uppnå livsstilsförändringar.
Information och utbildning
Enligt Ferrand et al. (2008) beskrev deltagarna att de upplevde information och utbildning som viktiga faktorer för att lyckas med livsstilsförändringarna. Enligt Boylan (2007) är
individuell information och rådgivning viktigt för bestående förändringar. Enligt Hansen et al.
(2011) är det information och utbildning som ger patienten motivation till livsstilsförändring.
I en studie av White et al. (2007) beskrev de att information och utbildning är viktiga faktorer
för att lyckas med livsstilsförändringarna. Enligt Vistram et al. (2008) är information en viktig faktor och det är viktigt att informationen innehåller råd om kost och fysisk aktivitet för att underlätta livsstilsförändringarna. Enligt Waryasz et al. (2010) är information en viktig faktor men går inte in närmare på det.
Motivation
I en artikel av Oftedal et al. (2010) beskrev de att socialt stöd är viktigt för att behålla motivationen till livsstilsförändringarna. Enligt Hansen et al. (2011) är motivation viktig för att personen ska kunna genomföra livsstilstilsförändringarna. Motivation får personerna genom socialt stöd, utbildning och information. I en artikl av Sweet et al. (2009) beskrevs motivation som en viktig faktor men ej hur personen ska uppnå motivation. Enligt två artiklar (Oftedal et al. 2011; Praet och VanLoon 2007) är det viktigt att personen känner en inre motivation till livsstilsförändringarna för att lyckas med livsstilsförändringarna och göra dem långvariga.
Sjuksköterskans roll vid livsstilsförändringar hos personer med diabetes typ 2
Under analysen fann författarna till denna litteraturöversikt att sjuksköterskan är en viktig del i vården av personer med diabetes typ 2, genom att ge information och undervisning. Detta kan underlätta patientens egenvård och acceptans av sjukdomen. I endast en artikel fanns det beskrivet vilken information personer med diabetes typ 2 bör få. Endast en artikel beskriver vilken information som lämplig att ge och vad den bör innehålla. Personen med diabetes typ 2 bör få information om hälsosam mat, kaloribehov, användning av fett, råd om sunda
matvanor, individuell kostplan, information om regelbundna måltider, råd om rökstopp, behandling av hypoglykemi och information om alkoholkonsumtion. Artiklarna som belyser sjuksköterskans roll tydliggör ej, vilken information och hur sjuksköterskan bör förmedla informationen. Dessa artiklar beskrev endast att informationen bör vara individuellt anpassad till den enskilda individen. Sjuksköterskan har fyra områden där han/hon kan göra en stor påverkan på livsstilsförändringarna hos en person med diabetes typ 2 och dessa är:
Individanpassad vård
Fyra artiklar beskrev (Fugen, Sureyya, Mustafa, Secil, & Ibrahim, 2007; Hayes, McCahon, Panahi, Hamre & Pohlman, 2008; Hicks, 2010; Bai, Chiou & Chang, 2009) information som en viktig del av individanpassad vård och detta bör sjuksköterskan ge patienten för att uppnå en optimal vård. Enligt Hayes et al. (2008) är informationen viktig för att patienten ska kunna
ta och även känna eget ansvar. Muralithara (2007) beskrev att det är viktigt med individuellt anpassad information och individuella råd. Denna information ska även innehålla råd om kost, regelbundna måltider, rökstopp och alkoholkonsumtion. Informationen ska innehålla
information om symtom på hypoglykemi och hur det behandlas. Enligt Hansen et al. (2011) ska sjuksköterskan ska ge patienten individuell information, men de beskrev inte i sin studie vad de menar med individuell information. De beskrev individuell information och
handledningen som sjuksköterskans uppgift att ge till patienten. Detta för att patienten ska få bättre förutsättningar att lyckas med sina livsstilsförändringar. I tre artiklar (Bai et al., 2009;
Hicks, 2010; Hayes et al., 2008) beskrev de vikten av att sjuksköterskan vägleder personen till lämpliga livsstilsförändringar för att uppnå ett bra behandlingsresultat. De beskrev även att sjuksköterskan spelar en viktig roll i undervisningen av personerna med diabetes typ 2.
Att stödja
Flera artiklar (Hansen et al, 2011; Whittmore, 2010; Bai et al, 2009) visade att sjuksköterskan har som uppgift vara ett stöd för personen vid genomförandes av livsstilsförändringarna. I en artikel av Hansen et al. (2011) beskrev de hur viktigt det är att sjuksköterskan hjälper
personen att finna motivation till livsstilsförändringarna. Sjuksköterskan bör också ge socialt och praktiskt stöd. Enligt Whittmore (2010) är det viktigt att sjuksköterskan ger regelbunden uppmuntran till personen under livsstilsförändringen för att hjälpa personen att uppnå sina mål. Enligt Hayes et al. (2008) kan personens motivation öka om denne får kunskap om sambandet mellan diabetes typ 2 och komplikationer. I en artikel av Fugen et al. (2007) beskrev de hur viktigt det är att sjuksköterskan skapar en god relation till personen för att kunna ge ett känslomässigt stöd. Enligt Hayes et al. (2008) har sjuksköterskan en viktig roll att stödja personen med diabetes typ 2 för att förbättra dennes egenvård.
Främja egenvård
I två artiklar (Bai et al., 2009; Hayes et al., 2008) beskrev de att sjuksköterskan spelar en viktig roll för att personen skall klara av sin egen vård. Enligt Hayes et al., (2008) är stöd och kommunikation viktigt för att underlätta egenvården för personen. Detta skapar goda
förutsättningar att lyckas med livsstilsförändringarna. Stödet gör personen med diabetes typ 2 tillfredsställd och personen kan göra sina egna val. Vilket ökar personens livskvalité. I en studie av Bai et al. (2009) visade det att sjuksköterskans information, undervisning och sociala stöd är en viktig förutsättning för att personen ska lyckas med sin egenvård. Enligt
Hayes et al. (2008) är det viktigt att personen genomför egenvård, dock ska sjuksköterskan ständigt följa upp personen.
Öka kunskapen
Enligt Whittmore (2010) är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om sambandet mellan diabetes typ 2 och fetma. Detta är viktigt för att kunna förklara sjukdomen, vara ett stöd till personen och uppmuntra till livsstilsförändring. Om personen med diabetes typ 2 förstår sambandet mellan sjukdomen och övervikten är det lättare för personen att uppnå sina mål.
Whittmore (2010) menar också att det är viktigt att sjuksköterskan förstår detta samband för att kunna känna empati. Whittmore (2010) beskrev vikten av alla livsstilsförändringar stora som små uppmärksammas.
Diskussion
Syftet med denna studie var att beskriva kunskapsläget när det gäller hälsofrämjande livsstilsförändringar i samband med diabetes typ 2. Resultatet visar att fysisk aktivitet, kostförändringar, viktminskning och rökavvänjning minskade risken att drabbas av diabetesrelaterade komplikationer. Dessa livsstilsförändringar påverkar kroppen och
sjukdomen på ett positivt sätt. Det framkom även att sjuksköterskan har en stor betydelse för att personen ska kunna genomföra en lyckad livsstilsförändring. Sjuksköterskans uppgift är att ge motivation, stöd, information och utbildning för att personer med diabetes typ 2 ska kunna uppnå livsstilsförändringar.
Resultatet visade att det är viktigt med individanpassad vård för personer med diabetes typ 2. Stiles (2011) beskriver också vikten av att sjuksköterskan har förståelse för att individuell vård är nyckeln till egenvård. Stiles (2011) beskriver vidare att sjuksköterskans roll är att ge information och vägledning. Sjuksköterskan har en juridisk och etisk skyldighet att framföra information om hälsa på ett individanpassat sätt för den unika patienten. Det är viktigt att personerna med diabetes typ 2 får individuell information och vägledning. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen [HSL] (SFS 1982:763,§ 2) ska vården ges med respekt för patientens
självbestämmande och integritet. Om personen med diabetes typ 2 inte får tillräckligt med information och om den inte är anpassad till den enskilda individen kan personens
självbestämmande och integritet skadas. Sjuksköterskan kan på så sätt skapa ett vårdlidande istället för att främja hälsa. Vård och behandlingsalternativ bör utformas tillsammans med den sjuka personen (HSL, 1982:763). För att kunna utforma behandlingsalternativen
tillsammans med personen måste personen ha kunskap om diabetes typ 2. Först då kan personer med diabetes typ 2 bli medveten om vilka val som de kan gör och hur dessa påverkar sjukdomen. Enligt HSL (1982:763) skall även patienten få individuellt anpassad information om hälsotillståndet, vilka metoder som används vid undersökningar, vilken vård det finns att få och vilka olika behandlingar.
Det är även sjuksköterskans uppgift att motivera patienten till en hälsosam livsstil. Stiles (2010) menar också att motivation kan uppnås genom att patienter får tillräckligt med
information så att personen själv är medveten om sin livsstil, val i vardagen och att personen är medveten om vilka konsekvenser som kan uppstå vid beslut av sina val. I resultatet såg författarna att motivation är en viktig faktor för att lyckas med livsstilsförändringarna och motivation kunde personen med diabetes få genom socioemotionellt stöd och kunskapen om sambandet mellan diabetes typ 2 och dess komplikationer.
Enligt Downes (2008) är det viktigt att screena varför människor inte följer en hälsosam livsstil. Resultaten av screeningen kan ge en förståelse till personers olika beteenden och resultaten kan hjälpa sjukvårdpersonalen att ge en mer individanpassad rådgivning till patienter för att främja hälsosamma livsstilsförändringar. I litteraturöversiktens resultat framkommer det att sjuksköterskans spelar en viktig roll vid livsstilsförändringar vid diabetes typ 2 och att det krävs att sjuksköterskan har kunskap om diabetes för att kunna informera personerna om diabetes och dess komplikationer. För att motivera personerna att genomföra livsstilsförändringar visade litteraturöversiktens resultat att ett sätt att öka kunskapen hos personerna med diabetes typ 2 är med hjälp av information om diabetes typ 2. Författarna tror att vården kan lyckas bättre med att hjälpa personer med livsstilsförändringar genom att öka sjuksköterskans kunskap som då i sin tur kan öka kunskapen hos personerna med diabetes typ 2. Med hjälp av screeningen får sjuksköterskan en djupare förståelse för varför personen med diabetes typ 2 valt den ohälsosamma livsstilen och kan då på ett individuellt sätt och i samråd med personen utveckla passande livsstilsförändringar i samråd med personen. Genom att screena personerna tror författarna även att sjuksköterskan kan finna de personer som har en låg känsla av sammanhang (KASAM) och är i behov av hjälp. Skärsäter, Langius, Ågren, Häggström och Dencker (2005) beskriver att sjuksköterskan har en viktig roll när det gäller att identifiera personers behov. KASAM består av tre grundpelare, dessa tre grundpelare är begriplighet som innebär att individen har kunskap, förståelse och struktur. Har personen det kan denna känna hanterbarhet som är nästa pelare. Sista pelaren är meningsfullhet och detta uppnår personen om den anser att det är värt att engagera sig i livets motgångar och
utmaningar. Ett högt KASAM det lättare att hantera livets påfrestningar och utmaningar (Antonovsky, 2005).
Resultatet i denna studie visar att motivation, stöd, information och kunskap är viktiga faktorer när det gäller att lyckas med livsstilsförändringarna. En person som drabbats av diabetes typ 2 behöver motivation, stöd, information och kunskap. Om alla faktorerna
uppfylls får personen med diabetes typ 2 begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Enligt Wolff och Ratner (1999) har personer med ett högt KASAM lättare att hantera eftersom de känner motivation och engagemang till att klara livets stressfaktorer. Enligt Hildingh, Fridlund och Baigi (2008) krävs det motivation, stöd, information och kunskap för att uppnå ett högt KASAM.
Förutom ett högt KASAM beskriver forskning (Westwood, 2008) att med hjälp av coachning som intervention kan sjuksköterskan hjälpa patienten att uppnå livsstilsförändring. Coachning är en individualiserad metod för att hjälpa personer att sätta upp mål till framtiden. En coach hjälper till att utforska personens värderingar och nuvarande situation. Coachen hjälper sedan till att sätta upp individuella mål och ser sedan till att motivera personen som ska fullfölja målen. Coachen i detta fall är sjuksköterskan. Denna typ av intervention kan fördjupa
relationen mellan patienten och sjuksköterskan vilket leder till större förståelse. Det är viktigt att den som blir coachad känner förtroende och samförstånd med sjuksköterskan. Enligt Westwood (2008) bör en coach lyssna, ställa frågor, sätta upp relevanta mål och ge feedback.
I resultatet framkom det att det är vikigt att sjuksköterskan har kunskap, för att kunna hjälpa personen med diabetes typ 2 att finna motivation och vägleda patienten till en lyckad
livsstilsförändring. Detta beskriver också Westwood (2008) som viktigt i sin artikel om coachning. Det framkom även i resultatet att sjuksköterskan ska vara ett stöd för personen med diabetes typ 2 och att både stora och små förändringar ska uppmärksammas.
Resultatet i litteraturöversikten visade att om sjuksköterskan fick ökad kunskap om diabetes typ 2 underlättande det för sjuksköterskan att känna empati för personen med diabetes typ 2.
Att sjuksköterskan känner empati är viktigt enligt Morris et al. (2010) för att personen skall kunna få emotionellt stöd från sjuksköterskan. Emotionellt stöd definieras som verbala och icke verbala uttryck för empati, tillit, omsorg, att återställa självkänslan och minska stressen för patienten. Westwood (2008) menar att coachning kan fördjupa relationen mellan
sjuksköterskan och personen med diabetes typ 2, vilket gör att personen med diabetes typ 2 får mer tillit till sjuksköterskan. Detta leder till att det emotionella stödet ökar för personen
med diabetes typ 2. Utifrån resultatet kan författarna se att chanserna för att lyckas med livsstilsförändringarna ökar om personerna med diabetes typ 2 får hjälp med coachning.
Författarna till den här litteraturöversikten tror att coachning är viktig i diabetesvården eftersom det kan hjälpa sjuksköterskan att ge personen med diabetes typ 2 stöd, motivation, information och kunskap.
Ökad fysisk aktivitet, kostförändring och viktminskning var viktiga livsstilsförändringar som framkom i resultatet i denna studie, dock var det endast två artiklar som beskrev
rökavvänjning som en livsstilsförändring. Trots att diabetes typ 2 kan ge kärlförändringar (Selby, 2012) och enligt Nobutaka (2012) har de som röker större risk att drabbas av perifer arteriell sjukdom än icke rökande personer. Personer som röker och har diabetes typ 2 löper därför större risk att drabbas av perifer arteriell sjukdom än den som inte röker. Enligt Selby (2012) ökar rökning även insulinresistensen och en person som har diabetes typ 2 och röker löper stor risk att drabbas av diabeteskomplikationer som kan leda till amputation, bensår, infektioner och för tidig död (Nobukta, 2012). Resultatet i denna studie visade att med hjälp av livsstilsförändringarna kan risken för diabeteskomplikationer minska och därmed även vårdbehovet. Wang et al. (2009) beskrev att den årliga kostnaden för en patient med diabetes typ 2 som får komplikationer tredubblas gentemot en patient som inte drabbats av
komplikationer. Många av kostnaderna som är förknippade med diabetes och komplikationer går att förebygga med rätt typ av vård. Wang et al. (2009) beskriver att personer med diabetes typ 2 förbrukar en stor del av vårdkostnaden. Om det inte görs någonting kommer detta att fortsätta vara en tung börda i vårdbudgeten i framtiden. Författarna tror att med hjälp av förebyggande insatser, screening och behandlingsstrategier kan vården effektivt minska förekomsten av diabetes och diabeteskomplikationer som kan uppstå och på så sätt kan vårdkostnaderna minska och patienternas hälsa förbättras.
Metoddiskussion
Författarna valde att använda sig av en integrativ litteraturöversikt inspirerad av Whittmore och Knafl (2005). Enligt Whittmore och Knafl (2005) skall alla artiklar som är relevanta för ämnet inkluderas annars kan felaktiga slutsatser uppstå på grund av bristfällig sökning eller urval. Därför har författarna genomfört en systematisk och grundlig sökning för att finna alla artiklar inom området som svarade på studiens frågeställningar. Författarna använde sig av flera olika sökord i olika kombinationer för att få en grundlig sökning och för att inte gå miste
om artiklar inom området. Enligt Whittmore och Knafl (2005) är det viktigt att författarna inte låser sig vid ett förutbestämt resultat, det kan innebära att författarna inte är kritiska i sin sökning. Det kan då uppstå ofullständiga och partiska sökningar som resulterar i ett felaktigt resultat. När författarna skulle välja ut sökorden till litteratursökningen använde de sig av ord som hade med livsstilsrelaterade sjukdomar att göra. Trots att författarna sökte i databaserna tills att de inte hittade några nya artiklar, hade författarna kanske kunnat få ett annat resultat om andra sökord hade använts.
Enligt Whittmore och Knafl (2005) ska alla artiklar som är relevanta inom området användas, trots detta har författarna valt att välja bort artiklar som inte gick att finna i Luleå tekniska universitets biblioteks detta gjordes på grund av ekonomiska begränsningar och tidsbrist.
Enligt Whittmore och Knafl (2005) är tiden och de stora ekonomiska kostnaderna en nackdel med den integrerade översikten. Författarna valde även att exkludera artiklar med låg kvalité på grund av stor mängd artiklar och begränsat med tid. Författarna hade inte hunnit gå igenom alla artiklar på ett systematiskt sätt och bias och tolkningar skulle ha kunnat uppstå i analysen.
Detta gjordes trots att författarna är medvetna om att resultatet kan påverkas om inte alla artiklar är med. Författarna bedömde att resultatet skulle få mer trovärdighet om de kunde utföra en systematisk analys på de 27 artiklarna som hade medel och hög kvalité. När författarna uteslöt artiklar av låg kvalité kan resultatet ha påverkats. Enligt Willman et al.
(2006) bör en litteraturöversikt baseras på kvalitén i studierna oavsett om resultatet är positivt, negativt eller neutralt.
För att öka trovärdigheten genomförde författarna en kvalitetsgranskning för att sedan diskutera de enskilda resultaten (jmf. Holopainen, Hakulinen – Viitanen & Tossavainen 2008). För att öka trovärdigheten ytterligare analyserade författarna data var för sig för att sedan analysera data tillsammans, i enlighet med Whittmore och Knafl (2005) beskrivning. I analysprocessen är det viktigt att författarna utför analysen systematiskt och inte lyfter ut data från dess ursprungliga mening. Därför har författarna till denna litteraturöversikt försökt att så noggrant som möjlig utföra analysen systematiskt och i små steg. I en integrativ
litteraturöversikt använder forskarna sig av olika primära studier genomförda med olika metoder. Enligt Whittmore och Knafl (2005) spelar den integrativa översynen en stor roll i omvårdnadsforskningen och resultatet kan ge en djup förståelse av det problemområde som studeras. Resultatet av denna litteraturstudie visar på en överförbarhet av genomförandet av livsstilsförändringar till andra livsstilssjukdomar.
Slutsats
Diabetes typ 2 är ett hälsoproblem som finns världen över. Om det inte görs någonting åt en ohälsosam livsstil kommer förekomsten av diabetes typ 2 och dess komplikationer att öka. I dagsläget finns det redan bra behandlingsalternativ, både för att förebygga diabetes och för att minska risken för komplikationer. Behandlingsalternativen i form av livsstilsförändringar bör därför vara ett alternativ eftersom det har visat sig vara lika effektiva som vissa läkemedel.
Livsstilsförändringarna bör enligt resultatet i denna litteraturöversikt fokusera på ökad fysisk aktivitet, kostförändringar, viktminskning och rökavvänjning. För att personerna med diabetes typ 2 ska lyckas med livsstilsförändringarna har sjuksköterskan en viktig roll där hon genom screening och coachning kan hjälpa patienten att finna vägen till lyckade livsstilsförändringar och en ökad hälsa. Trots att det finns forskning som talar om betydelsen av dessa
livsstilsförändringar används de i liten utsträckning inom diabetesvården. Sjuksköterskor behöver veta mer om vilket behov av stöd personer med diabetes typ 2 har för att lyckas med livsstilsförändringar. Vidare forskning bör därför fokusera på livsstilsförändringar och hur rökstopp kan bidra till ökad hälsa.
Referenser
*Referenser som ingår i resultatet
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Finland: Natur och Kultur
*Bai, Y., Chiou, C. & Chand, Y. (2009). Selfcare behavior and related factors in older with type 2 diabetes. Journal of Clinical Nursing, 18(23), 3308-3315. Doi:
http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/j.1365-2702.2009.02992.x
*Balducci, S., Zanuso, S., Fernando, F., Fallucca, S., Fallucca, F. & Pugliese, G. (2009).
Physical activity/exercise training in type 2 diabetes. The role of the Italian diabetes and exercise study. Diabetes/Metabolism Research & Reviews, 25(1), 29-33. Doi:
10.1002/dmrr985
*Boylan, M. (2007). Part 3: Dietary and lifestyle factors in the management of type 2 diabetes mellitus. Journal of Australian Traditional-Medicine Society, 13(2), 89-92. Hämtad från databasen CINAHL with fulltext.
*Brown, T., Avenell, A., Edmunds, L.D., Moore, H., Whittaker, V., Avery, L. & Summerbell, C. (2009). Systematic review of long-term lifestyle interventions to prevent weight gain and morbidity in andults. Journal Compilation, 10, 627-638. Doi: 10.1111/j.1467-
789x.2009.00641.x
Casey, G. (2011). The sugar disease, understanding type 2 diabetes mellitus. Kai Tiaki Nursing New Zeland, 17(2), 16-21. Hämtad från database CINAHL with fulltext.
Eliasson, M. & Boström, G. (2006). Chapter 5.2: Major public health problems diabetes.
Scandinavian Journal of Public Health,3(4), 59-68. Hämtad från CINAHL with fulltext.
Elliott, T.D. & Naughton, G.A. (2009). Exercise for type 2 diabetes mellitus. The Cochrane Databasen of Systematic Reviews 2006,3(CD002968).
Doi:10.1002/14651858.CD002968.pub2.
*Ferrand, C., Perrin, C. & Nasarre, S. (2008). Motives for regular physical activity in women and men: a qualitative study in French adults with type 2 diabetes, belonging to a patient association. Health & Social Care in the Community, 16(5), 511-529. Hämtad från databasen CINAHL with fulltext.
Garduño-Diaz, S. & Khokhar, S. (2012). Prevalence, risk factors and complications associated with type 2 diabetes in migrant South Asians. Diabetes/Metabolism Research & Reviews, 28(1), 6-24. doi:http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1002/dmrr.1219
*Göz, F., Karaoz, S., Goz, M., Ekiz, S. & Cetin, I. (2007). Effects of the diabetic patients perceived social support of their quality of life. Journal of Clinical Nursing, 16(7), 1353- 1360. Doi: http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/j.1365-2702.2007.01472.x
*Hansen, E., Landstad, B., Hallzén, O. & Svebak, S. (2010). Motivation for lifestyle changes to improve health in people with impaired glucose tolerance. Scandinavion Journal of Carring Science, 2011(25)484-490. Doi:10.1111/j.1471-6712.2010.00853.x
*Hayes, E., McCahnon, C., Reeve Panahi, M., Hamre, T. & Pholman, K. (2008) Alliance not compliance: coaching strategies to improve type 2 diabetes outcomes. Journal of the
American Academic of Nurse Practitioners 20(2008) 155-162. Doi: 10.1111/j.1745- 7599.2007.00.297.x
*Hicks, D. (2010). Selfmanagement skills for people with type 2 diabetes. Nursing Standard, 25(6), 48-56. Hämtad från databasen CINAHL with fulltext.
Hildingh, C., Fridlund, B. & Baigi, A. (2008). Sense of coherence and experiences of social support and mastery in the early discharge period after an acute cardiac event. Journal of Clinical Nursing, 17(10), 1303-1311. doi:http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/j.1365- 2702.2006.01892.x
Holopainen, A., Hakulinen- Vittanen, T., & Tossavainen, K. (2008). Systematic review – a method for nursing research. Nurse Researcher, 16(1), 72-83.
*Hu, J., Wallance, D. & Tesh, A. (2010). Physical activity, obesity, nutritional health and quality of life in low-income Hispanic adults with diabetes. Journal of Community Health Nursing, 27(2), 70-83. Doi: Http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1080/07370011003704933 Jadelhack, R. (2012). Health promotion in nursing and cost-effectivness. Journal of Cultural Diversity, 19(2), 65-68. Hämtad från databasen CINAHL with fulltext.
*Kirk, A.F., Barnett, J. & Mutrie, N. (2007). Physical activity consultation for people with type 2 diabetes evidence and guidelines. Journal Compilation, 24, 809-816.
Doi:10.1111/j.1464-5491.2007.02190.x
*Korkikangas. EE., Alahuta, M.a. & Laitinen, J.H. (2009). Barriers to regular exercise among adults and high risk or diagnosed with type 2 diabetes: a systematic review. Health Promotion International, 24(4), 416-427. Doi: 10.1093/heapro/dap031
*Muralitharan, N. (2007). Nursing management of the person with diabetes mellitus. Part 2.
British Journal of Nursing, 16(4), 232-235. Hämtad från databasen CINAHL with fulltext.
Moss, M., Hoffman, C., Mossey, J. & Rovine, M. (2007). Changes over 4 years in health, quality of life: mental health, and valuation of life. Journal of Aging & Health, 19(6), 1025- 1044. Hämtad från databasen CINAHL with fulltext.
Nobutaka, H., Takashi, K., Akira, S., Hirotsugu, U., Jina, C., Katsuyuki, M. & Chol, S.
(2013). Influence of cigarette smoking on coronary artery and aortic calcium among random samples from populations of middle-aged Japanese and Korean men. Journal of Epidemiology
& Community Health, 67(2), 119-124. doi:http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1136/jech- 2011-200964
*Nylen, E., Kokkinos, P., Myers, J. & Faselies, C. (2010). Prognostic effect of exercise capacity on mortality in older aldults with diabetes mellitus. Journal of the American Geriatrics Society,58(10), 1850-1854. Doi: http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/j.1532- 5415.2010.03068.x
*Oftedal, B., Bru, E. & Karlsen, B. (2010). Motivation for diet and exercise among adults with type 2 diabetes. Scandinavian Journal of Caring Science, 2011(25) 735-744. Doi:
10.1111/j.1471-6712.2011.00884.x
*Oftedal, B., Karlsen, B. & Bru, E. (2010). Liftevalues and self-regulation behaviors among adults with type 2 diabetes. Journal of Clinical Nursing,19(17/18), 2548-2556. Doi:
Http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/j.1356-2702.2010.03243.x
*Oftedal, B., Bru, E. & Karlsen, B. (2011). Social support as a motivator of self-management among adults with type 2 diabetes. Journal of Nursing and Health Care of Chronic Illnesses, 3(1), 12-22. Doi: http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/j.1752-9824.2010.01074.x
Ormond, B., Spillman, B., Waidmann, T., Caswell, K. & Tereshchenko, B. (2011). Potential national and state medical care savings from primary disease prevention. American Journal of
Public Health, 101(1), 157-164.
Doi:http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.2105/AJPH.2009.182287
*Pariser, G., DeMeuro, M., Gilette, P. and Winters, S. (2010). Outcomes of and education and exercise program for adults with type 2 diabetes, and comorbidities that limit their mobility: a preliminary project report. Cardiopulmonary Physical Therapy Journal, 21(2), 5-12. Hämtad från databasen CINAHL with fulltext.
Péres, D., Franco, L. & Dos Santos, M. (2008). Feelings of women after the diagnosis of type 2 diabetes. Revista Latino-Americana De Enfermagem (RLAE), 16(1), 101-108.
doi:http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1590/S0104-11692008000100016
Polit, D. & Beck, C.T. (2008). Nursing Research: Generating And Assessing Evidence For Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Pompei, P. (2006). Diabetes mellitus in later life. Generations, 30(3), 39-44. Hämtad från databasen CINAHL with fulltext.
*Praet, S.F.E & VanLoon, L.J.C. (2007). Optimizing the therapeutic benefits of exercise in type 2 diabetes. Journal of Applied Physiology, 103, 1113-1120. Doi:
10.1152/japplphysiol.0056.2007
Rawal, L., Tapp, R., Williams, E., Chan, C., Yasin, S. & Oldenburg, B. (2012). Prevention of type 2 diabetes and its complications in developing countries: A review. International Journal of Behavioral Medicine, 19(2), 121-133.
doi:http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1007/s12529-011-9162-9
*Sanz, C., Gautier, J.-F. & Hanaire, H. (2010). Physical exercise for the prevention and treatment of type 2 diabetes. Diabetes and Metabolism 36(2010), 346-351.
Doi:10.16/j.diabet.2010.06.001
Selby, M. (2012). Initiating insulin in type 2 diabetes: how should we go about it? Practice Nurce, 42(8), 26-30. Hämtad från databasen CINAHL with fulltext.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Riksdagen.
Skärsäter, I., Langius, A., Ågren, H., Häggström, L. & Dencker, K. (2005). Sense of coherence and social support in relation to recovery in first-episode patients with major
depression: a one-year prospective study. International Journal of Mental Health Nursing, 14(4), 258-264. Hämtad från databasen CINAHL with fulltext.
*Sweet, S., Fortier, M., Guérin, E., Tulloch, H., Sigal, R., Kenny, G. & Reid, R. (2009).
Understanding physical activity in adults with type 2 diabetes after completing an exercise intervention trail: a mediation modell of self- efficacy autonomous motivation. Psychology, Health and Medicine, 14(4), 419-429. Hämtad från databasen CINAHL with fulltext.
*Visram, S., Bremner, A.S., Harrington, B.E. & Hawthrone, G. (2008). Factors effecting uptake of an education and physical activity program newly diagnosed type 2 diabetes.
European Diabetes Nursing, 5(1), 17-22. . Hämtad från databasen CINAHL with fulltext.
Wang, W., McGreevey, W., Fu, C., Zhan, S., Luan, R., Chen, V., & Xu, B. (2009). Type 2 diabetes mellitus in china: A preventable economic burden. American Journal of Managed Care, 15(9), 593-601. Hämtad från databasen CINAHL with fulltext.
Warner, J. (2010). Behavior change strategies for novice practice nurses. Primary Health Care, 20(9), 25-28. Hämtad från databasen CINAHL with fulltext.
*Waryasz, G.R. & Yellmokas McDermott, A. (2010). Exercise prescription and the patient with type 2 diabetes: A clinical approach to optimizing patient outcomes. Journal of the American Academics of Nurse Practitioners, 22(2010), 217-227. Doi: 10.1111/j.1745- 7599.2010.00490.x
Wolff, A., & Ratner, P. (1999). Stress, social support, and sense of coherence. Western Journal of Nursing Research, 21(2), 182-197. Hämtad från databasen CINAHL with fulltext.
Westwood, C. (2008). Happy nurses: How life coaching can help. Practice Nursing, 19(3), 149-151. Hämtad från databasen CINAHL with fulltext
*White, K., Terry, D., Troup, C. & Rempel, L. (2007). Behavioral normative and control beliefs underlying low-fat dietary and regular physical activity behvaoirs for adults diagnosed with type 2 diabetes and/or cardiovascular diseases. Psychology, Health and Medicine, 12(4), 485-494. Hämtad från databasen CINAHL with fulltext.
*Whittmore, C. (2010). Type 2 diabetes and obesity in adults. British Journal of Nursing, 19(14), 880-886. Hämtad från databasen CINAHL with fulltext.
Whittenmore, R. & Knafl, K. (2005). The integrative review: updated methodology. Method Issues in Nursing Research, 52(5), 546-553. Hämtad från databasen CINAHLwith fulltext.
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdad- en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
*Yates, T., Khunti, K., Troughton, J. & Davies, M. (2008). The role of physical activity in the management of type 2 diabetes mellitus. Postgraduate Medical Journal, 85, 129-133. Doi:
10.1136/pgmj.2008.067900
Bilaga 1, översikt över artiklarna
Författare Titel Land År Metod Kvalité
1. Bai, Y-L., Chiou, C-P. & Chang, Y-Y. Gymnasiu Self-care behaviour and related factors in older people with Type 2 diabetes
Taiwan 2009 Kvalitativa
intervjuer
Hög
2. Balducci,S. Zanuso, S., Fernando, F., Fallucca, S., Fallucca, F. & Pugliese, G.
Physical activity/exercise training in type 2 diabetes. The role of the Italian diabetes and exercise study.
Italien 2009 Litteraturöversikt Medel
3. Boylan. M Part 3: dietary and life style factors in the management of type 2 diabetes mellitus
Australien 2007 Litteraturöversikt Medel
4. Brown, T., Avenell, A., Edmunds, L.D., Moore, H., Whittaker, V., Avery, L. & Summerbell, C.
Systematic rewiew of longterm livestyle interventions to prevent weight gain and morbidity in adults.
England 2009 Litteraturöversikt Hög
5. Elliot, T.D & Naughton, E.J. Exercise for type 2 diabetes mellitus Australien 2009 Litteraturöversikt Hög
6. Ferrand, C., Perrin, C. & Nasarre, S. Motives for regular physical activity in women and men:
a qualitative study in French adults with type 2 diabetes belonging to a patients ´association
Frankrike 2008 Semistrukturerade
intervjuer, kvalitativ
Medel
7. Göz, F., Karaoz, S., Goz, M., Ekiz, S.
& Cetin, I.
Effects of the diabetic patient´s perceived social support on their quality-of-life.
Turkiet 2007 Kvalitativt
frågeformulär
Medel
8. Hansen, E., Landstad, B.J., Hallzén, O.
& Svebak, S.
Motivation for lifestyle changes to improve health in people with impaired glucse tolerance
Sverige/
Norge
2011 Semistrukturerade Intervjuer, kvalitativt
Medel
9. Hayes, E., McCahon, C., Panahi, M.R., Hamre, T. & Pohlman, K.
Alliance not compliance: Coaching strategies to improve type 2 diabetes outcome
USA 2008 Litteraturöversikt Medel
10. Hicks, D. Self-management skills for people with
type 2 diabetes
England 2010 Litteraturöversikt Medel
11. Hu, J., Wallace, D.C. & Tesh, A.S. Physical activity, obesity, nutritional health and quality in life in low-income Hispanic adults with diabetes.
USA 2010 Kvalitativa
Intervjuer
Medel
12. Kirk, A.F., Barnett, J. & Mautrie, N. Physical activity consulation for people with type 2 diabetes. Evidens and guidelines.
England 2007 Litteraturöversikt Hög
