• No results found

Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av den första tiden i yrket

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av den första tiden i yrket"

Copied!
40
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV

Avdelningen för vårdvetenskap

Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av den första tiden i yrket

En litteraturstudie

Pernilla Gunnarsson & Sara Sellström

2020

Examensarbete, Grundnivå (yrkesexamen), 15 hp Omvårdnad

Sjuksköterskeprogrammet

Examensarbete inom omvårdnad, 15 hp Handledare: Urban Torstensson

Examinator: Ann-Sofi Östlund

(2)

Sammanfattning

Bakgrund: Årligen examineras ca 4400 nya sjuksköterskor trots det fortsätter behovet av dem att öka. Faktorer som en snabb vårdutveckling har förändrat villkoren för omvårdnaden vilket har satt högre krav på sjuksköterskornas kunskap. Det har visat sig att studenter i termin sex saknat kunskaper inför deras examen. Syfte: Var att beskriva nyutexaminerade

sjuksköterskors upplevelser av den första tiden i yrket. Metod: En litteraturstudie av

deskriptiv design vilken baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Artiklarnas resultat gav fem teman vilka var; att vara förberedd inför sin nya yrkesroll,

handledning/introduktion, relationer i yrkesrollen, arbetsmiljö samt att växa in i sin yrkesroll.

Resultatet visade att övergången från skola till arbetsliv upplevdes svårt. De var oförberedda på allt ansvar och hade stort behov av stöd den första tiden. Bra relationer med kollegor gav trygghet och gynnade utvecklingen medan dåliga relationer upplevdes skrämmande.

Arbetsbelastning och stress gav till en början osäkerhet, vilket de med tiden lärde sig att hantera. Slutsats: Resultatet visade att övergången från skolan till yrkeslivet var svårt.

Faktorer som för lite stöd, hög arbetsbelastning samt dåliga relationer med kollegor var negativt för deras utveckling. Bra stöd och handledning, samt positiva relationer med kollegor gav dem bättre upplevelser vilket gynnade deras framtidsutveckling. Om

upplevelserna i denna litteraturstudie uppmärksammas kan det både generera i mer och bättre forskning inom området men den kan även vara till nytta för chefer och övrig erfaren personal så att förbättringar på plats kan göras där det finns brister.

Nyckelord: Novis, Nyutexaminerade sjuksköterskor, Transition, Upplevelser.

(3)

Abstract

Background: Despite the fact that approximately 4,400 new nurses are examined annually, the need for them continues to increase. Factors that a rapid development of care has changed the conditions for nursing have placed higher demands on the nurses' knowledge. It has been shown that students in semester six have lacked knowledge prior to their academic degree.

Aim: The aim of the present study was to describe newly graduated nurses’ experiences during their first time in practice. Method: A literature study of descriptive design which was based on 13 scientific articles. Main result: The results of the articles gave five themes which were; to be prepared for their new professional role, supervision / introduction, relationships in the professional role, work environment and to grow into their professional role. The results showed that the transition from school to working life was experienced as difficult. They were unprepared for all responsibility and had a great need for support at first.

Good relationships with colleagues provided security and favored development, while bad relationships were perceived as frightening. Workload and stress initially gave insecurity, which they eventually learned to deal with. Conclusion: The results showed that the transition from school to working life was difficult. Factors such as too little support, high workload and poor relationships with colleagues were negative for their development. Good support and guidance, positive relationships with colleagues gave them better experiences, which benefited their future development. If the experiences in this literature study are noticed, it can both generate more and better research in the field, but it can also be useful for managers and other experienced staff so that improvements can be made on site where there are shortcomings.

Keywords: Experience, Newly graduated nurses, Novice, Transition.

(4)

Innehåll

Sammanfattning ... 2

1. Introduktion ... 1

1.1 Kompetensbeskrivning ... 2

1.2 Omvårdnad ... 2

1.3 Studenter på väg mot en ny yrkesroll ... 3

1.4 Teoretisk referensram ... 4

1.5 Problemformulering ... 5

1.6 Syfte ... 5

1.7 Frågeställning ... 5

2. Metod ... 5

2.1 Design ... 5

2.2 Sökstrategi ... 6

2.3 Urvalskriterier ... 7

2.4 Urvalsprocessen ... 7

2.5 Dataanalys ... 8

2.6 Etiskt övervägande ... 9

3. Resultat ... 9

3.1 Att vara förberedd inför sin nya yrkesroll ... 10

3.2 Handledning/introduktion ... 10

3.3 Relationer i yrkesrollen ... 11

3.4 Arbetsmiljö ... 12

3.5 Att växa in i sin yrkesroll ... 13

4. Diskussion ... 14

4.1 Huvudresultat ... 14

4.2 Resultatdiskussion ... 14

4.3 Metoddiskussion ... 19

4.4 Kliniska implikationer ... 20

4.5 Förslag till fortsatt forskning ... 20

4.6 Slutsats ... 20

5. Referenser ... 22

Bilaga 1 ... 27

Bilaga 2 ... 1

Bilaga 3 ... 4

Bilaga 4 ... 5

(5)

1

1. Introduktion

Tidigare ansågs sjuksköterskeyrket som ett kall, alltså en plikt där de skulle avstå från egna intressen och dedicera sitt liv till vårdandet. Sedan övergick detta till att sjuksköterskorna organiserade sig fackligt som till slut ledde till att yrket utvecklades till en profession. Från början var det staten i Sverige som avgjorde vilka uppgifter en sjuksköterska skulle ha men så småningom integrerades sjuksköterskeutbildningen till att idag vara akademisk (Jakobsson Ung & Lützen 2014).

Sjuksköterskeutbildningen i Sverige påbörjades 1867 i Uppsala och gick sedan över till att bli högskoleutbildning efter högskolereformen 1977. Sjuksköterskeprogrammet omfattar 180 högskolepoäng. Den innehåller teoretiska och praktiska delar samt leder både till en ämnesexamen inom omvårdnad och en legitimerad yrkesexamen (Bentling 2013).

De krav som Högskoleförordningen (SFS 1993:100) har för att bli behörig sjuksköterska är att studenten skall uppvisa färdighet, empatisk förmåga, självkännedom, värderingsförmåga och ett professionellt förhållningssätt. Samt kunskap och kompetens att följa med i en ständigt pågående kunskapsutveckling. Det ingår även ett självständigt färdigställt examensarbete på 15 högskolepoäng.

Årligen examineras cirka 4400 nya sjuksköterskor i Sverige, trots detta

bedömer Socialstyrelsen (2019) att behovet av sjuksköterskor kommer att öka med cirka 34 procent fram till år 2035, vilket innebär att dagens sjuksköterskebrist kommer att vara relativt oförändrad under denna tid. I en studie av Sasso et al. (2018) framkom att faktorer som höga pensionsavgångar hos de nuvarande sjuksköterskorna, ökat omvårdnadsbehov hos människor i takt med att de lever längre, bidrar till ett ökat behov av fler sjuksköterskor. Socialstyrelsen (2019) menar att både Högskolan samt Hälso- och Sjukvården har en utmaning i att kunna locka sjuksköterskor till att både stanna kvar på sin arbetsplats och att fortsätta utbilda sig.

Närmare hälften av de erfarna sjuksköterskor som undersöktes i en studie av Aiken et al.

(2013) upplevde missnöje med sin yrkesroll.

(6)

2

1.1 Kompetensbeskrivning

Den legitimerade sjuksköterskans har sin specifika kompetens inom omvårdnad där både den vetenskapliga grenen och det patientnära arbetet inkluderas (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Lidén (2014) menar att omvårdnadsarbetet är att främja hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. De nämner också att på grund av den snabba vårdutvecklingen som sker förändras också villkoren för omvårdnaden det vill säga omvårdnadsdelen sker inte primärt bara på sjukhus längre utan bedrivs till stor del i hemmet och ute på boenden. Detta ställer högre krav på verksamheterna och för att sätta patienten i fokus krävs samarbete mellan parterna.

I kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor framgår att sjuksköterskan har ett personligt egenansvar för sin yrkesprofession. De skall besitta kunskap och kompetens i både forskning och utveckling, verka för ett etiskt förhållningssätt och ett humanistiskt tänk samt att ta hänsyn till patientens självbestämmande (Svensk sjuksköterskeförening 2017).

1.2 Omvårdnad

Sjuksköterskan är den som ansvarar för omvårdnadsarbetet. En sjuksköterska ska kunna arbeta självständigt, samverka i olika team samt med patienter och dess närstående för att genomföra planering, bedömning samt utvärdering av omvårdnaden. Omvårdnaden ska rikta sig mot patientens individuella behov där det fysiska, psykosociala, andliga samt de kulturella dimensionerna ska ingå. Sjuksköterskan ska också ha ett holistiskt synsätt i omvårdnaden av patienten vilket innebär att se till helheten av patienten (Svensk sjuksköterskeförening 2017).

En omvårdnadshandling kan innebära att stödja livsupprätthållande åtgärder, förmedla hopp eller att undervisa patienter. Metodisk kunskap bör finnas där sjuksköterskan har kunskap om till exempel hur injektioner bör ges. Det är även viktigt med emotionell kunskap då den person som ska få injektionen kanske är ett barn med leukemi. När sjuksköterskan utför en omvårdnadshandling spelar därför relationen till patienten en stor roll (Willman 2014).

(7)

3 Nyutexaminerade sjuksköterskors brist på erfarenhet och kunskap kan därför ses som ett hinder för att skapa en vårdande relation till patienten (Tan, Lopez och Cleary 2016).

1.3 Studenter på väg mot en ny yrkesroll

Kapborg och Berterö (2009) beskriver i sin studie att sjuksköterskestudenter i termin sex saknar kunskap inom Hälso och Sjukvårdslagen. I studien framgick att inte en enda student kunde ge ett helt korrekt svar på frågan om vilka krav som fanns vid delegering av

medicinska uppgifter. De hade även låga kunskaper när det gällde vilka omvårdnadsåtgärder som skulle dokumenteras samt vart de skulle vända sig om en patient får biverkningar eller vid feldosering.

Carlson, Kotzé och Rooyen (2005) beskrev hur studenter i termin sex saknade självförtroende inför ansvaret som de skulle ta inför deras nya yrkesroll. Studenterna fick under deras VFU inte ta eget ansvar eller möjlighet att ta egna beslut. De fick ofta göra uppgifter som att gå till röntgen eller apoteket med patienterna. De lämnades ensamma och upplevde att personalen hade ett ointresse av studenter. Att avsluta sin utbildning med känslan av att de inte fick möjlighet att utvecklas sista terminen gav en stor osäkerhet inför deras kommande examen.

Nyexaminerade sjuksköterskor var ofta inte helt självständiga när erfarna sjuksköterskor skulle bedöma hur väl de tog sig an sedvanliga sjuksköterskeuppgifter (Brown och Crookes 2012). Trots detta skattade sistaårselever sin kompetens högt gällande att utöva en bra omvårdnad. Detta bekräftades dock inte av de erfarna sjuksköterskorna då de skattade sistaårseleverna lägre på kompetenskalan (Löfmark, Smide och Wikblad 2004). Misen et al.

(2016) beskriver att sjuksköterskor generellt hade låga förväntningar på de nyexaminerades kunskaper. Cubit och Lopez (2012) beskriver dock att chefer och andra sjuksköterskor hade högre förväntningar om de tidigare hade arbetat som undersköterskor eftersom de då

förväntades kunna mera.

(8)

4

1.4 Teoretisk referensram

Dreyfusmodellen som omvårdnadsteoretikern Patricia Benner (1993) har utvecklat används som referensram i denna litteraturstudie då den beskriver processen i de olika faserna av sjuksköterskans färdighetsutveckling. Hon beskriver i sin teori ”Från novis till expert” att alla nyblivna sjuksköterskor genomgår fem olika utvecklingsfaser. Själva utvecklingsprocessen kan förklaras utifrån hennes modell som baseras på dessa fem steg. Det första steget ”Novis”

handlar om att sjuksköterskor saknar erfarenhet i situationer de möter och förlitar sig ofta på mätbara värden till exempel vikt, temp, puls och blodtryck när det gäller att fastställa

patienters tillstånd. De behöver därför regler och vägledning för att fortsätta utvecklas. Trots att regelsystemet är nödvändigt för novisen menar hon att det också hämmar dem då de ej kan bedöma relevansen i en verklig händelse. Hon menar också att det inte bara är nybörjare som hamnar i denna fas utan även erfarna sjuksköterskor kan hamna i novisfasen när de kommer på ett nytt ställe som för dem är obekant. Andra steget ”Avancerad nybörjare” innebär att sjuksköterskan använder sig av den kunskap och lärdom de själva eller med hjälp av sin handledare tränat på för att kunna hantera verkliga situationer. Det tredje steget är

”Kompetent” vilket sjuksköterskan uppnår efter att ha varit minst två år på samma arbetsplats eller haft liknande arbetssysslor under samma tid. Ytterligare beskriver hon att kompetensen utvecklas i takt med att långsiktiga mål fullgörs. Fjärde steget är ”Skicklig” där

sjuksköterskan uppvisar sina färdigheter gällande ansvarstaganden, beslutsfattanden samt ett helhetstänk. Det femte och slutliga steget ”Expert” handlar om att sjuksköterskan utifrån olika situationer använder sig av sina erfarenheter och kunskaper samt förlitar sig på sin intuition innan de vidtar åtgärder. Vidare beskrivs att när den teoretiska kunskapen och erfarenheten tillsammans med reflektion och sin personlighet kombineras kan novisen utvecklas till expert, det är alltså inte erfarenheten i sig som per automatik leder till kunskap (Benner 1993).

De inkluderade artiklarna i föreliggande studies resultat har undersökt nyexaminerade sjuksköterskor där samtliga förutom en artikel tagit med sjuksköterskor med en maximal erfarenhet av 2 år. I detta arbete definieras därför begreppet nyutexaminerad som

sjuksköterskor med erfarenhet upp till 2 år i enlighet med Benners teori.

(9)

5

1.5 Problemformulering

Sjuksköterskeutbildningen förväntas ge den nyutexaminerade sjuksköterskan tillräckligt med förberedande kunskaper för att klara av övergången från en trygg studietid ut i arbetslivet.

Trots att de genom sin utbildning bör ha den kunskapsgrund som behövs visar studier att de nyexaminerade saknar kunskaper för att kunna agera självständigt. Faktorer som egenansvar, patientsäkerhet samt krav och förväntningar från chefer och kollegor kan vara svårt att hantera för en nyutexaminerad sjuksköterska. Idag står vi inför en rådande sjuksköterskebrist. För att kunna motarbeta detta och få fler att både utbilda sig och stanna kvar i yrket är det av stor vikt att belysa hur de nyexaminerade sjuksköterskorna upplever den första tiden i sin

yrkesprofession. Eftersom det ger en ökad förståelse och fördjupad kunskap för deras situation. Genom att använda sig av denna kunskap bör arbetsgivare ge utrymme för att underlätta introduktionen i yrket.

1.6 Syfte

Syftet med denna studie var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av den första tiden i yrket

1.7 Frågeställning

Hur beskriver nyexaminerade sjuksköterskor den första tiden i yrket?

2. Metod

2.1 Design

Denna litteraturstudie är av deskriptiv design vilket Polit och Beck (2012) anser passande när subjektiva upplevelser ska beskrivas.

(10)

6

2.2 Sökstrategi

I arbetet användes databasen Pubmed för att hitta artiklar som svarade på syftet. Denna databas fokuserar på artiklar inom omvårdnad. Polit och Beck (2012) beskriver att Pubmed är en bra källa för sjuksköterskor att använda. Begränsningar som användes var att artiklarna skulle vara på engelska samt publicerats under de senaste 10 åren. Dessa begränsningar användes för att förstå innehållet i artiklarna samt att de skulle vara aktuella. I arbetet gjordes sökningar helt med fritextord som var ”newly graduated nurses” or ”qualified nurses” AND

”experience” AND ”transition”. De sökningar som gjordes med Medical subject headings (MeSH) i PubMed var “newly graduated nurses” samt ”novice nurses” dessa kombinerades med fritextorden ”satisfaction”, ”first year”, samt ”experience”. Vi använde också de booleanska söktermerna AND och OR. Att använda sig av dessa gör att sökningarna begränsas eller utökas samt blir mer specifika enligt (Polit & Beck 2012), se tabell 1.

Tabell 1: Utfall av databassökningar

Databas Begränsningar Sökdatum

Söktermer Antal träffar

Antal valda artiklar

Pubmed 2020-08-24 Engelska

“newly graduated nurses” [Mesh terms] AND experience

53 2

Pubmed 2020-08-24 Engelska

“newly gratuaded nurses”[Mesh Terms] OR

“novice nurses”[Mesh term] AND experience AND first years

11 1

Pubmed 2020-08-24 Engelska

newly gratuaded nurses or qualified nurses AND experience AND transition

110 8

(11)

7 Pubmed 2020-08-24

Engelska

“new graduated nurses”[Mesh Terms] OR

“novice nurses” [Mesh Terms] AND experience AND satisfaction

31 2

Totalt: 205 13

2.3 Urvalskriterier

Inklusionskriterier för valda artiklar var att de skulle svara på både syftet och frågeställningen samt vara kvalitativa. För att artiklarna skulle vara relevanta för arbetet skulle de handla om nyexaminerade sjuksköterskor, både män och kvinnor i olika åldrar har inkluderats.

Exklusionskriterier för studien var Review artiklar samt de som inte svarade på syftet. Enligt Polit och Beck (2012) bör Review artiklar exkluderas då en litteraturstudie ska vara baserad på primära källor.

2.4 Urvalsprocessen

Med hjälp av sökorden som användes resulterade detta i

totalt 185 sökträffar varav 14 dubbletter vilket resulterat i totalt 171 träffar. Samtliga artiklar granskades på rubrik och abstrakt nivå. Av dessa valdes 147 artiklar bort direkt då de ej svarade på syftet eller inte gick att läsa i fulltext. Detta

resulterade slutligen i 24 möjliga artiklar som var tänkbara i denna litteraturstudie.

Artiklarna genomgick sedan en kvalitets (bilaga 1) och relevansbedömning (bilaga 2) enligt en granskningsmall från högskolan i Gävle. Efter kvalitets och relevansbedömningen valdes sedan 13 artiklar ut till det kommande resultatet. Totalt 11 artiklar av13 var av kvalitativ ansats medan 2 av dessa var av mixad ansats där endast den kvalitativa delen togs med.

Flödesschema se figur 1.

(12)

8

Figur 1: Flödesschema som visar urvalsprocessen

2.5 Dataanalys

I detta examensarbete har de valda artiklarna som svarar på syfte och frågeställning lästs var för sig för att få en egen förståelse. Därefter lästes artiklarna tillsammans för att kunna jämföra likheterna samt meningsskiljaktigheter kring innehållet i resultaten. Resultaten kategoriserades sedan i olika teman där varje del fick en färg. Sedan markerades innehållet i artiklarna med färgerna för att strukturera och få en översikt kring det som var relevant för arbetet. Polit och Beck (2012) menar att vid denna metod behöver författarna inte gå tillbaka

Artiklar identifierade genom databassökning

(n = 185)

Artiklar granskade på rubrik och abstractnivå

(n = 171)

Artiklar granskade med relevans och kvalitets-

mall (n = 24)

Antal inkluderade artiklar (n = 13)

identifierade

Möjliga

Inkluderade Bedömda

Dubbletter exkluderade (n = 14)

Studier exkluderade (n = 147)

Artiklar som exkluderades efter kvalitets och relevansbedömning

(n = 11)

(13)

9 flera gånger för att granska data. Det ger en tydligare översikt för att presentera de viktigaste teman som framkommer i artiklarna.

2.6 Etiskt övervägande

Artiklarna i detta arbete har varit av hög kvalitet och studierna har genomgått etiska

överväganden. Polit & Beck (2012) vidhåller för att skydda de mänskliga rättigheterna måste regelverket för hantering av etiska frågor noggrant följas. Resultatet i detta arbete har

redovisats på ett objektivt och korrekt sätt och utan fabricering eller plagiering av data.

Författarna har strävat efter att vara objektiva och har endast redovisat fakta som kommit fram.

3. Resultat

Resultatet i denna litteraturstudie utgörs av 13 artiklar som presenteras i löpande text.

Frågeställningen presenteras under fem teman: Att vara förberedd inför sin nya yrkesroll, Handledning/introduktion, Relationer i yrkesrollen, Arbetsmiljö samt Att växa in i sin yrkesroll. Se figur 2.

Figur 2. Teman i resultatet.

Hur beskriver nyexaminerade sjuksköterskor den första tiden i yrket?

Att vara förberedd inför sin nya

yrkesroll

Handledning/introdu ktion

Att växa in i sin yrkesroll

Arbetsmiljö

Relationer i yrkesrollen

(14)

10

3.1 Att vara förberedd inför sin nya yrkesroll

I flera studier framkommer det att nyexaminerade sjuksköterskor inte känt sig förberedda inför sina nya roller som sjuksköterskor (Bjerknes & Björk 2012; Hatzenbuhler & Klein 2019;

Murray, Sundin & Cope 2019; Woo & Newman 2020; Gellerstedt et al 2018; Nour &

Williams 2019).

Sjuksköterskorna var medvetna om att de skulle behöva ta ansvar, men inte i den

omfattningen som de faktiskt gjorde. De upplevde sig oförberedda på allt ansvar samt att det var stora skillnader mellan att vara student och färdiga sjuksköterskor (Bjerknes & Björk 2012). Det fanns skillnader på vad de tidigare lärt sig i skolan jämfört med hur de faktiskt utfördes i den praktiska miljön. Att lägga om ett sår skiljde sig i teknik från vad de lärde sig i skolan till hur de gjorde i praktiken, vilket resulterade i en osäkerhet hos sjuksköterskorna då de inte visste vem de skulle lyssna på (Labrague, McEnroe-Pettite & Leocadio 2019).

Att uppleva tillstånd de läst om i utbildningen som vid exempelvis hjärtsvikt var något helt annat i praktiken. Då det i utbildningen mest låg fokus på tillståndet i sig och inte den psykologiska delen. Detta medförde att sjuksköterskorna påverkades mycket av patienternas ångest (Nour & Williams 2019). De upplevde det som svårt när de helt plötsligt skulle ta egenansvar över patienterna. (Sundin & Cope 2019). De upplevde även att de saknade

kunskap från att tolka provsvar till att kommunicera med doktorerna, där de inte hade en plan för hur det skulle ta hand om patienterna (Woo & Newman 2020).

Även om de tidigare hade erfarenhet som undersköterskor upplevde de att den nya rollen var annorlunda (Brown et al. 2015).

Trots att de upplevde att utbildningen inte gett dem tillräcklig kunskap, insåg de emellertid att det inte var realistiskt att vara förberedd inför alla olika situationer som kan uppkomma (Woo

& Newman 2020; Gellerstedt et al. 2018).

3.2 Handledning/introduktion

Sjuksköterskorna upplevde att om de fick kontinuerligt stöd under deras första tid gav det positiva förutsättningar för att deras transition skulle bli lyckad (Hatzenbuhler & Klein 2019;

Maddalena, Kearney & Adams 2012; Woo & Newman 2020; Regan et al. 2017). Att få positiv feedback från handledare samt kollegor var viktigt för att sjuksköterskorna skulle känna uppskattning samt bygga större självförtroende (Woo & Newman 2020; Regan et al.

(15)

11 2017; Hoeve et al. 2018). En del sjuksköterskor upplevde även att feedback som gällde

misstag de gjort var bra då de hade chansen att rätta till samt ta lärdom av händelsen (Gellerstedt et al. 2018). Att ha en utsedd person som de kunde få stöd av upplevdes också viktigt för att bygga deras självförtroende, samt vetskapen om att stöd fanns när det behövdes gav en trygg bas (Woo & Newman 2020; Regan et al. 2017).

Att inte ha samma handledare ledde till hög stress (Regan et al. 2017; Wilder-Urban & Barnes 2020). Många av sjuksköterskorna rapporterade att de sällan fick samma handledare (Regan et al. 2017; Bjerknes & Björk 2012). Vissa sjuksköterskor hade inte ens fått en utsedd

handledare på grund av underbemanning (Nour & Williams 2019).

Avsaknaden av handledare gjorde att deras inlärning på arbetsplatsen inte blev konsekvent eftersom den ena personen lärde ut på ett sätt och nästa person inte alls accepterade detta sätt (Woo & Newman 2020. Många av sjuksköterskorna upplevde att de fick väldigt lite stöd samt tid för reflektion där de kunde diskutera svåra situationer (Bjerknes & Björk 2012).

Då många sjuksköterskor hade ett stort behov av att få stöd och träning under sin första tid i yrket, upplevde de att transitionen från skolan till arbetslivet var svårt. Detta gjorde att olika typer av stöd och introduktionsprogram sågs som mycket värdefulla (Gellerstedt et al. 2018;

Regan et al. 2017). Genom att gå ett traineeprogram var det ett sätt att bygga en bro mellan teorin och praktiken, där de tilläts att reflektera samt alltid hade någon bakom som stöd när de skulle göra nya uppgifter (Gellerstedt et al. 2018).

De som tidigare hade haft sin VFU på avdelningen där de började arbeta hade inte lika stort behov av lång introduktion, de upplevde dock att introduktionsprogrammet skulle göras mer individanpassat (Maddalena, Kearney & Adams 2012).

3.3 Relationer i yrkesrollen

Sjuksköterskorna upplevde att relationen med kollegorna hade stor betydelse för att de skulle bli trygga i sin nya roll (Hoeve et al. 2018; Gellerstedt et al. 2018; Regan et al. 2017).

Fördelarna och möjligheterna med att få känna stödet från erfarna kollegor upplevdes positivt samtidigt som det gynnande deras inlärning och fortsatta utveckling i yrket (Gellerstedt et al.

2018). Att det var viktigt att kunna arbeta tillsammans med sina kollegor i ett team, visste de nya sjuksköterskorna, men en del upplevde att de hade för liten kunskap om hur de skulle bli en del av teamet (Nour & Williams 2019; Hoeve et al. 2018). De flesta kände dock att de lyckades bli en del i teamet och att få bli medbjuden på olika event av sina kollegor bidrog till

(16)

12 en känsla av samhörighet (Woo & Newman 2020). En del sjuksköterskor hade dock negativa upplevelser från att arbeta i team då de inte alls kände sig välkomna eller där de rent av blev baktalade (Hoeve et al. 2018). Många upplevde en del av de äldre erfarna sjuksköterskorna som skrämmande, då de hade för lite förståelse för hur det var att vara ny. Detta kunde visa sig genom att de öppet blev kritiserade för att de saknade kunskap (Lee, Hsu, Li & Sloan 2013; Maddalena, Kearney & Adams 2012; Wilder- Urban & Barnes 2020). En del upplevde kontakten med doktorerna som skrämmande då de var verbalt kränkande mot dem

(Maddalena, Kearney & Adams 2012). De upplevde även en frustration där de ofta blev ignorerade av doktorerna. De upplevde dock att det var viktigt med en bra relation till dem och fick de positivt stöd växte deras självförtroende (Hoeve et al. 2018).

Många av sjuksköterskorna upplevde att de hade positiva erfarenheter när det gällde patientkontakt vilket påverkade deras självförtroende positivt. Att få en bekräftelse av patienten att de gett bra vård gav dem energi till att fortsätta arbeta. Dock hade vissa sjuksköterskor haft negativa upplevelser av patientkontakten där de blev förolämpade samt fick sexuella antydanden från patienterna (Hoeve et al. 2018).

3.4 Arbetsmiljö

Att känna sig stressade var något som många av sjuksköterskorna upplevde i början av deras nya yrkesroll (Labrague, McEnroe-Pettite & Leocadio 2019; Wilder- Urban & Barnes 2020;

Maddalena, Kearney & Adams 2012). Känslan av stress var något som de vande sig att känna och upplevde som en del i att vara ny (Wilder- Urban & Barnes 2020). Stressen var ofta relaterad till hög arbetsbelastning på grund av underbemanning (Maddalena, Kearney &

Adams 2012; Regan et al. 2017). Även till patienter med stort övervakningsbehov där sjuksköterskorna fick ta alltför stort ansvar (Maddalena, Kearney & Adams 2012).

Att ta ansvar över för många patienter i förhållande till deras förmåga var något som de beskrev som stressande (Labrague, McEnroe-Pettite & Leocadio 2019; Gellerstedt et al.

2018). När de hade klarat av att hantera ett stort antal patienter och klarat det bra blev detta en positiv upplevelse där deras självförtroende ökade (Hoeve et al. 2018).

(17)

13 Sjuksköterskorna kände oro över patientsäkerheten samt vården de gav speciellt i situationer där det var hög arbetsbelastning (Maddalena, Kearney & Adams 2012; Hoeve et al. 2018;

Murray, Sundin & Cope 2019).

Att ta med sig arbetet hem var något som de ofta gjorde där de kunde gråta i bilen på väg hem. Det sociala livet blev också påverkat då de drog sig undan för att kunna bearbeta de som det varit med om på arbetet (Wilder- Urban & Barnes 2020) Vissa arbetade så mycket nätter att de inte kunde upprätthålla sitt sociala liv (Hoeve et al. 2018).

Upplevelserna från deras arbete påverkade även sömnen där de ofta drömde om arbetet (Hoeve et al. 2018; Wilder- Urban & Barnes 2020).

3.5 Att växa in i sin yrkesroll

Trots att sjuksköterskorna till en början hade lågt självförtroende samt blev stressade över nya arbetsuppgifter ökade deras tro på sin förmåga att hantera uppgifter bra med tiden (Woo &

Newman 2020; Hoeve et al. 2018; Nour & Williams 2019). De lärde sig att flytta fokus från att tänka “vad gör jag nu?” när en ny situation uppkom till att prioritera vad som skulle göras först. De lärde sig även att se hela patienten istället för att bara fokusera på problemet (Nour

& Williams 2019; Murray, Sundin & Cope 2019). Även om sjuksköterskorna lärde sig att prioritera vad som behövdes göras först hade de en del problem med att delegera uppgifter vidare till andra (Wilder- Urban & Barnes 2020). De upplevde stolthet när de lärt sig känna igen vissa symtom eller tillstånd och klarat av att agera adekvat därefter. (Wilder- Urban &

Barnes 2020). Sjuksköterskorna upplevde även att de fick en stor insikt om sig själva under det första året som yrkesverksam (Brown et al. 2015). De utvecklade även ett bättre

självförtroende där de vågade sätta gränser mot mer erfarna sjuksköterskor som tidigare hade tryckt ner de nyexaminerade (Lee, Hsu, Li & Sloan 2013).

Men en del sjuksköterskor upplevde inte alls att de kände igen sig i sin nya roll, där tung arbetsbelastning samt ett stort bortfall av kollegor bidrog till att de ville sluta efter ett år (Nour

& Williams 2019; Regan et al. 2017). Vissa upplevde att deras nya roll inte alls passade dem och ville därför sluta helt inom yrket (Hoeve 2018).

Sjuksköterskorna upplevde att för att få en lyckad transition samt utveckling i yrkesrollen var en stödjande omgivning viktigt (Regan et al. 2017; Hatzenbuhler & Klein 2019). Att få ta del av fler utbildningsmöjligheter gjorde att de utvecklades mer professionellt (Hoeve 2018).

(18)

14 Trots att de fått kunskap samt tagit examen upplevde de att inlärning är något som aldrig slutar utan en ständig pågående process där alla måste ta ansvar själva för sitt lärande och sin framtida utveckling. (Murray, Sundin & Cope 2019; Hatzenbuhler & Klein 2019).

4. Diskussion

4.1 Huvudresultat

Syftet med denna studie var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av den första tiden i yrket. Resultatet visade att många upplevde övergången från skolan till

arbetslivet som svårt. De kände sig inte tillräckligt förberedda inför sin nya yrkesroll och allt ansvar som det innebar. Behovet av stöd och träning var stort den första tiden där mer individanpassade stöd och hjälpprogram önskades. Förutsättningarna för en lyckad övergång och en positiv början i den nya yrkesrollen innebar kontinuerligt stöd, träning, handledning och positiv feedback. Detta stärkte deras självförtroende och underlättade därmed övergången och den första tiden i den nya yrkesrollen. För lite stöd och handledning ökade däremot stressen vilket ledde till att övergången mellan skolan och arbetslivet försvårades. De upplevde äldre erfarna kollegor som skrämmande då de kunde vara nedtryckande för att de nyexaminerade saknade kunskap. Att ha en bra relation med kollegor gynnade deras utveckling och gjorde att de blev mer trygga i sin nya yrkesroll. Hög arbetsbelastning samt stress ledde till osäkerhet hos dem, dock upplevde alla att stressen som de kände av i början av sin karriär var en del i att vara ny. Detta lärde de sig dock att hantera desto mer de växte in i sin nya yrkesroll.

4.2 Resultatdiskussion

4.2.1 Att vara förberedd inför sin nya yrkesroll

I litteraturstudien framkom att de inte känt sig förberedda inför sin nya yrkesroll (Bjerknes &

Björk 2012; Hatzenbuhler & Klein 2019; Murray, Sundin & Cope 2019; Woo & Newman 2020; Gellerstedt et al 2018; Nour & Williams 2019). De upplevde att skillnaden var stor mellan att vara student och färdiga sjuksköterskor (Bjerknes & Björk 2012). Att

nyexaminerade sjuksköterskor inte var förberedda bekräftar även Brown och Crookes (2012) i

(19)

15 sin studie där de inte var helt självständiga när erfarna sjuksköterskor skulle bedöma hur de utförde sjuksköterskeuppgifter. Att inte nyexaminerade är förberedda trots sin utbildning kan tyda på att det finns brister i undervisningen eller att den verksamhetsförlagda utbildningen kan behöva utvecklas. Detta bekräftar Carlson, Kotzé och Rooyen (2005) i sin studie där studenter i termin sex kände stor osäkerhet inför deras examen då de inte fick möjligheter att utvecklas den sista terminen eftersom de ofta fick göra uppgifter som att gå till röntgen eller apoteket med patienterna.

Sjuksköterskorna var väl medvetna om det ansvar de skulle behöva ta. Dock upplevde de sig ändå som oförberedda och förstod inte omfattningen av det (Bjerknes & Björk 2012). Detta beskriver även Benner (1993) som menar att novisen saknar erfarenhet i de situationer de inte tidigare mött. Därför behöver de vägledning och regler för att fortsätta utvecklas.

Detta styrker även Halpin, Terry och Curzio (2017) i sin studie där tyngden av allt ansvar blev stort när de började arbeta som nyexaminerade, de var ofta rädda för att göra fel och då kunna skada patienterna. Att de nyexaminerade känner en börda över allt ansvar när de väl kommer ut i arbetslivet är därför inget konstigt då sjuksköterskerollen innefattar ett stort ansvar menar författarna till föreliggande studie. Sjuksköterskan har ett stort ansvar där deras huvuduppgift är att ansvara för hela omvårdnadsarbetet där de ska ta ansvar för planering, bedömning samt utvärdering av omvårdnaden. I kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor förtydligas ytterligare att sjuksköterskan har ett personligt egenansvar för sin yrkesprofession, de skall besitta kunskap och kompetens i både forskning och utveckling (Svensk

sjuksköterskeförening 2017).

Dock menar författarna till föreliggande studie att de nyexaminerade ändå bör få vara nya och inte behöva känna tyngden av att ansvaret helt ligger på deras axlar.

4.2.2 Handledning/introduktion

I litteraturstudien framkom att olika typer av stöd och introduktionsprogram var viktigt (Gellerstedt et al. 2018; Regan et al. 2017). Att genomgå ett traineeprogram underlättade gapet som blev mellan teori och praktik då de fick möjlighet till stöd (Gellerstedt et al.

2018). De upplevde dock att introduktionen skulle göras mer individanpassat (Maddalena, Kearney & Adams 2012). Att introduktionen behöver göras mer individuell bekräftar även Tastan, Unver och Hatipoglu (2013) då det i deras studie framgick att mer än hälften av

(20)

16 sjuksköterskorna upplevde sin introduktion som otillräcklig i förhållande till deras behov, samt att det fanns ett samband mellan en dålig introduktion och viljan att sluta i yrket. Det är alltså av stor vikt att arbetsgivarna ser över sin introduktion så att nyexaminerade inte väljer att sluta. I en studie av Aiken et al. (2013) framgick att en stor del sjuksköterskor funderade på att sluta på sin arbetsplats inom ett år och närmare hälften av dessa ville byta yrke helt.

Socialstyrelsen (2019) menar att både Högskolan och Hälso- och sjukvården utmanas nu i att bli mer attraktiv på marknaden för att kunna locka till sig fler anställda men också för att få sjuksköterskor att både stanna kvar på sin arbetsplats samt fortsätta utbilda sig.

Att få positiv feedback från handledarna samt att ha en utsedd person som de kunde få stöd av var viktigt för att de skulle utveckla bättre självförtroende (Woo & Newman 2020; Regan et al. 2017) Trots det beskrevs att de sällan fick samma handledare (Regan et al. 2017; Bjerknes

& Björk 2012). När de då inte fick det ledde detta till hög stress (Regan et al. 2017; Wilder- Urban & Barnes 2020).

Benner (1993) beskriver vikten av god handledning, där sjuksköterskor behöver stöd i kliniska sammanhang. De behöver hjälp med prioriteringar för att säkerställa att patienternas behov inte försummas eftersom den nyexaminerade sjuksköterskan inte kan avgöra vad som är viktigast här och nu.

Vetskapen om att ha någon som de kan fråga kan ibland räcka vilket bekräftas i en studie av Blomberg och Welander (2018) där de nyexaminerade kände sig trygga med att en kollega fanns i bakgrunden trots att de själva hade ansvaret.

4.2.3 Relationer i yrkesrollen

Relationen med kollegorna hade stor betydelse för att de skulle kunna bli trygga i sin nya roll (Hoeve et al. 2018; Gellerstedt et al. 2019; Regan et al. 2017). Stödet de fick från dem

upplevdes positivt och gynnande deras fortsatta utveckling i yrket (Gellerstedt et al.

2019). Att relationer var viktigt bekräftas av Halpin, Terry och Curzio (2017) där ett bra team i arbetsgruppen var avgörande för om de ville arbeta kvar på sin arbetsplats eller sluta. Även Tastan, Unver och Hatipoglu (2013) bekräftade att ett bra team var en positiv faktor för att transitionen skulle bli lyckad. I föreliggande litteraturstudie framkom att de upplevde en del av de äldre erfarna sjuksköterskorna som skrämmande då de hade dålig förståelse för hur det

(21)

17 var att vara ny. Detta visade sig genom att de kritiserade de nyexaminerade för att de saknade kunskap (Lee, Hsu, Li & Sloan 2013; Maddalena, Kearney & Adams 2012; Urban & Barnes 2020). Detta bekräftades även av Halpin, Terry och Curzio (2017) som också beskrev att de blev utfrysta och utskällda för att de enligt dem saknade kunskaper. Vidare beskrev Misen et al. (2016) hur äldre mer erfarna sjuksköterskor ofta hade låga förväntningar på de

nyexaminerades kunskaper jämfört med yngre kollegor.

4.2.4 Arbetsmiljö

Känslan av stress var något som många av sjuksköterskorna upplevde i början av deras nya yrkesroll (Labrague, McEnroe-Pettite & Leocadio 2019; Wilder-Urban & Barnes 2020;

Maddalena, Kearney & Adams 2012). Wilder- Urban och Barnes (2020) beskrev vidare att stress var något som sjuksköterskorna vande sig att känna och upplevde som en del i att vara ny. Dock var stressen ofta relaterad till hög arbetsbelastning på grund av underbemanning (Maddalena, Kearney & Adams 2012; Regan et al. 2017).

Benner (1993) menar att sjuksköterskans roll förändras vid påfrestande arbetsvillkor och stress. Vilket kan leda till att sjuksköterskan inte längre har tid att se till patienterna som individer då de ej har tid att upprätthålla en relation med patienten. Författarna till

föreliggande studie menar att de nyexaminerade behöver få tiden till att skapa en relation med patienten utan att behöva bli påverkade av en hög arbetsbelastning eller en dålig arbetsmiljö.

Detta bekräftas av Aiken et al. (2013) som i sin studie visade att närmare häften av fallen hann inte sjuksköterskorna göra omvårdnadsuppgifter som att prata, trösta och utbilda patienterna samt deras familjer under deras skift.

Tan, Lopez och Cleary (2016) menade att nyutexaminerade sjuksköterskors brist på

erfarenhet och kunskap kunde vara ett hinder för att skapa en vårdande relation till patienten Att de nyutexaminerade från början har svårt att skapa en relation gör då att detta blir ännu svårare vid påfrestande arbetsvillkor menar författarna till föreliggande studie.

Willman (2014) beskriver hur viktigt det är att kunna känna empati och där relationen till patienten spelar väldigt stor roll i omvårdnadshandlingar.

(22)

18

4.2.5 Att växa in i sin yrkesroll

I litteraturstudien framkom att trots att sjuksköterskorna till en början hade lågt

självförtroende eller blev stressade över nya arbetsuppgifter, övergick detta med tiden till en tro på sin förmåga (Woo & Newman 2020; Hoeve et al. 2018; Nour & Williams 2019). De lärde sig att prioritera samt att även att se hela patienten istället för att bara fokusera på problemet (Nour & Williams 2019; Murray, Sundin & Cope 2019).

Vilket enligt Benner (1993) tyder på att desto mer erfarenhet de får desto bättre blir

självförtroendet. Hon beskriver vidare hur den avancerade nybörjaren klarat av ett tillräckligt antal situationer för att kunna utveckla den kliniska blicken och urskilja de viktigaste

aspekterna i en situation. Widarsson et al. (2020) beskriver också hur den kliniska blicken utvecklas med tiden, men de belyser även att det är viktigt att ha möjligheten att fråga kollegor om stöd och råd för att de själva ska kunna prioritera, fatta egna beslut och därmed utveckla den kliniska blicken.

Vikten av bra stöd i transitionen bekräftades även av Eklund och Skyvell (2018) som menar att det tar tid att uppnå erfarenhet och kompetens som behövs för att hantera olika

vårdverksamheter på ett säkert sätt. För att kunna växa in i sin yrkesroll krävs därför både en omfattande träning med ett kontinuerligt lärande. Där den nyutexaminerade sjuksköterskan bör få bra stöd och handledning, tid för reflektion och tid att lära sig att koppla samman praktiska moment med sitt teoretiska kunnande. Kvalitet är därför lika med tid.

Författarna till föreliggande studie menar att för att de nyexaminerade ska kunna utvecklas måste det få ta tid. Det ska finnas resurser för att kunna ge dem vägledning men även att erfarna sjuksköterskor finns kvar så att de kan dela med sig av sin kunskap. Vilket bekräftas av Benner (1993) som menar att expertsjuksköterskor fungerar som en förmedlare av kunskaper i besvärliga situationer där erfarenheten de besitter spelar en stor roll.

Det är alltså av stor vikt att man även ser till de erfarna sjuksköterskornas villkor och inte bara de nyexaminerade för att transitionen ska bli bra.

(23)

19

4.3 Metoddiskussion

Inledningsvis gjordes en övergripande sökning av artiklar som rörde ämnet för att säkerställa underlaget för litteraturstudien. Studiens syfte var att beskriva nyutexaminerade

sjuksköterskors upplevelser av den första tiden i yrket. Därav tillämpades deskriptiv design, som enligt Polit och Beck (2012) med fördel kan användas då personers upplevelser ska beskrivas. För sökning av användbara artiklar användes databasen PubMed eftersom den har ett stort utbud av forskning inom omvårdnad vilket även Polit och Beck (2012) styrker. Detta skulle då kunna ses som en svaghet eftersom det ger en smalare sökning med mindre chans att hitta relevanta artiklar. Eftersom sökningen även kompletterades med MeSH-termer blev det lättare att hitta artiklar inom det berörda området som enligt Polit och Beck ytterligare breddar och specificerar sökningen. Med detta ansåg författarna att tillräckligt många artiklar hittades trots att de kom från en databas.

En begränsning som användes i sökandet av artiklarna var att det endast skulle vara skrivna på engelska. Ingen av författarna hade engelska som modersmål vilket innebär att feltolkning kan förekomma då en del ord inte kunde översättas korrekt eftersom de kan ha en annan innebörd på engelska. Dock användes lexikon vid svårbegripliga stycken, men även diskussioner mellan författarna förekom för att reda ut eventuella missförstånd. Ytterligare en begränsning var att artiklarna skulle ha en publiceringsgräns på tio år eftersom det skulle ge den senaste och mest uppdaterade forskningen vilket också skulle kunna ses som en nackdel då många bra artiklar från tidigare forskning gick förlorade. Artiklarnas inklusionskriterier var kvalitativa studier som svarade på syftet och rörde ämnet nyexaminerade sjuksköterskor. Två mixade studier valdes också till då innehållet ansågs vara relevant för syftet. Detta ger en bredd då kvantitativa och kvalitativa artiklar kompletterar varandra enligt Polit och Beck (2012).

Kvinnor och män oberoende av ålder ingick i studien. Detta kan ses som en styrka då ingen grupp exkluderades, men också en svaghet då de med mer erfarenhet kan ha andra upplevelser än yngre oerfarna. Alla litteraturstudier ska enligt Polit och Beck (2012) utgå från

primärkällor därför valdes Review artiklar bort. Även intressanta artiklar på abstractnivå valdes bort då det inte fanns tillgängliga gratis, vilket kan anses som en svaghet.

Datainsamlingen resulterade i totalt 13 artiklar som alla genomgått relevans- och

kvalitetsbedömning utifrån en granskningsmall (se bilaga 3 och 4) från Högskolan i Gävle, för att säkerställa kvaliteten för studien. Detta gav föreliggande litteraturstudie ytterligare styrka då samtliga artiklar höll bra kvalitet. För att strukturera det som var relevant för arbetet

(24)

20 gjordes en färgkodning där samtliga teman kom fram. Detta ger en tydligare översikt för att kategorisera de viktigaste i artiklarna enligt Polit och Beck (2012). Att strukturera arbetet ses därför som en styrka. Artiklarnas ursprungsland varierade vilket kan ses som positivt då resultatet är oberoende av geografisk plats.

4.4 Kliniska implikationer

Nyexaminerade sjuksköterskor är morgondagens erfarna sjuksköterskor, det är av stor vikt att de nyexaminerade får känslan av att de vill stanna kvar inom yrket då vi är i stort behov av sjuksköterskor i Sverige idag. Att belysa hur de upplever kan ge en ökad förståelse och fördjupad kunskap för deras situation. Denna kunskap och förståelse skulle kunna användas för att underlätta ingången i den nya yrkesprofessionen.

Att erfarna sjuksköterskor och chefer får en inblick i hur de nyexaminerade upplever den första tiden i yrket kan förhoppningsvis göra att dem ger en bättre handledning samt bemöter de nyexaminerade på ett bra sätt i framtiden.

4.5 Förslag till fortsatt forskning

Vidare forskning inom ämnet behövs för att hitta vägar som skulle kunna underlätta den nyutexaminerade sjuksköterskans transition från utbildning till den nya yrkesrollen. Idag finns trainee samt kliniskt basår för nyexaminerade sjuksköterskor i vissa regioner i landet. Att fortsätta forska på hur de nyexaminerade upplever dessa introduktionsprogram kan ge en kunskap om hur dessa program kan vara gynnande eller ej. Det kanske skulle vara en fördel att utforma basåret mer som en allmäntjänstgöring där klinisk träning och introduktion i arbetslivet ingår. Där kan de nyexaminerade få möjlighet att tjänstgöra inom olika specialiteter och därmed ge den nyexaminerade en bredd på sin kunskap.

4.6 Slutsats

Denna litteraturstudie har analyserat och sammanställt forskning som bekräftar att

nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att det var svårt att börja sin nya yrkesroll. Trots att starten ofta var svår visade resultatet att med rätt förutsättningar och stöd kunde de ändå växa in den nya yrkesrollen alltefter tiden gick.

(25)

21 Författarna till föreliggande litteraturstudie tror att om framtida arbetsgivare samt erfarna sjuksköterskor får en inblick i de nyexaminerades upplevelser bidrar det till att förbättringar kan ske inom vården för att de ska få utvecklas i sin takt. Något som även är viktigt är att de bör få utvecklas individuellt samt att de får chansen att växa utan att behöva tänka på faktorer som dåligt bemötande från kollegor eller en hög arbetsbelastning. De nyexaminerade har tillräckligt med saker att tänka på i sin nya yrkesroll.

(26)

22

5. Referenser

* Artiklar som ingår i resultatdelen

Aiken, L, H, ., Sloane D, M,. Bruyneel, L,. Van den Heede K, och Sermeus W. (2013).

Nurses’ reports of working conditions and hospital quality of care in 12

countries in Europé. International Journal of Nursing Studies 50, ss. 143–153. DOI:

http://dx.doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2012.11.009

Benner, P. (1993) Från novis till expert-mästerskap och talang i omvårdnadsarbetet. Lund:

Studentlitteratur.

Bentling, S. (2013). sjuksköterskeprofessionen en tillbakablick på kompetens och

kunskapskrav. Leksell, J & Lepp, M. (red.) Sjuksköterskans kärnkompetenser 1. uppl. Liber.

ss 37-62.

*Bjerknes, M. S., & Bjørk, I. T. (2012). Entry into Nursing: An Ethnographic Study of Newly Qualified Nurses Taking on the Nursing Role in a Hospital Setting. Nursing Research and Practice, 2012, ss. 1–7. https://doi.org/10.1155/2012/690348

Blomberg, H., & Welander, J. (2019). A narrative study of newly graduated registered Swedish nurses ’ establishment in the profession and the portrayal of a healthcare organisation. Journal of health organization and Management 33(4), ss. 413–425.

https://doi.org/10.1108/JHOM-09-2018-0251

*Brown, C., Baker, M., Jessup, M., & Marshall, A. P. (2015). En2rn – transitioning to a new scope of practice. Contemporary Nurse, 50(2–3), ss. 196–205.

https://doi.org/10.1080/10376178.2015.1111766

Brown, R, A. och Crookes P, A. (2012). What level of competency do experienced nurses expect from a newly graduated registered nurse? Results of an Australian modified Delphi study. BMC Nursing. 15(45), DOI; 10.1186/s12912-016-0166-2

(27)

23 Carlson, S., Kotzé, W. J., & van Rooyen, D. (2005). Experiences of final year nursing

students in their preparedness to become registered nurses. Curationis, 28(4), ss. 65–73.

https://doi.org/10.4102/curationis.v28i4.1024

Cubit, K,., Lopez. V (2012) Qualitative study of Enrolled Nurses transition to Registered Nurses. Journal of Advanced Nursing 68(1), ss. 206-211. DOI: https://doi.org/10.1111/j.1365- 2648.2011.05729.x

Eklund, A & Skyvell Nilsson, M,. (2018). Kliniskt basår för nyutexaminerade sjuksköterskor inom Västra Götalandsregionen - En utvärderingsrapport. Rapport Högskolan Väst, 2018(3), https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1236956/FULLTEXT02.pdf

Jakobsson Ung, E & Lûtzèn, K,. (2014). Sjuksköterskeyrket som profession och omvårdnad som akademiskt ämne. Ehrenberg, A,. Wallin, L & Ehrenberg, A. (red.) Omvårdnadens grunder Ansvar och utveckling. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. ss 27-45.

*Gellerstedt, L., Moquist, A., Roos, A., Karin, B., & Craftman, Å. G. (2018). Newly

graduated nurses’ experiences of a trainee programme regarding the introduction process and leadership in a hospital setting—A qualitative interview study. Journal of Clinical Nursing, 28(9–10), ss. 1685–1694. https://doi.org/10.1111/jocn.14733

Halpin, Y., Terry, L. M., & Curzio, J. (2017). A longitudinal, mixed methods investigation of newly qualified nurses’ workplace stressors and stress experiences during transition. Journal of Advanced Nursing, 73(11), ss. 2577–2586. https://doi.org/10.1111/jan.13344

*Hatzenbuhler, N. J., & Klein, J. E. (2019). Educational Preparation for Clinical Practice:

Reflections of Newly Graduated RNs. Nurse Educator, 44(2), ss. 93–97.

https://doi.org/10.1097/NNE.0000000000000550

*Hoeve, Y., Kunnen, S., Brouwer, J., & Roodbol, P. F. (2018). The voice of nurses: Novice nurses’ first experiences in a clinical setting. A longitudinal diary study. Journal of Clinical Nursing, 27(7–8), ss. e1612–e1626. https://doi.org/10.1111/jocn.14307

(28)

24 Kapborg, I. D., & Berterö, C. M. (2009). Swedish student nurses’ knowledge of health

statutes: A descriptive survey. International Nursing Review, 56(2), ss. 222–229.

https://doi.org/10.1111/j.1466-7657.2008.00686.x

*Labrague, L. J., McEnroe-Pettite, D., & Leocadio, M. C. (2019). Transition experiences of newly graduated Filipino nurses in a resource-scarce rural health care setting: A qualitative study. Nursing Forum, 54(2), ss. 298–306. https://doi.org/10.1111/nuf.12330

*Lee, H. Y., Hsu, M. T., Li, P. L., & Sloan, R. S. (2013). “Struggling to be an insider”: A phenomenological design of new nurses’ transition. Journal of Clinical Nursing, 22(5–6), ss.

789–797. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2012.04189.x

Lidén, E. (2014). Omvårdnadens institutionella inramning. Ehrenberg, A. & Wallin, L.(red.).

Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 135-165.

Lofmark, A., Smide, B., & Wikblad, K. (2006). Competence of newly-graduated nurses - A comparison of the perceptions of qualified nurses and students. Journal of Advanced Nursing, 53(6), ss. 721–728. https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2006.03778.x

*Maddalena, V., Kearney, A. J., & Adams, L. (2012). Quality of work life of novice nurses:

A qualitative exploration. Journal for Nurses in Staff Development, 28(2), ss. 74–79.

https://doi.org/10.1097/NND.0b013e31824b41a1

Missen, K,. McKenna, L,. Beauchamp, A & Larkins, J-A. (2016) Qualified nurses'

perceptions of nursing graduates' abilities vary according to specific demographic and clinical characteristics. A descriptive quantitative study. Nurse Education Today 45, ss. 108–113 DOI:

https://doi.org/10.1016/j.nedt.2016.07.001

*Murray, M., Sundin, D., & Cope, V. (2019). New graduate nurses’ understanding and attitudes about patient safety upon transition to practice. Journal of Clinical Nursing, 28(13–

14), ss. 2543–2552. https://doi.org/10.1111/jocn.14839

*Nour, V., & Williams, A. M. (2019). “Theory Becoming Alive”: The Learning Transition Process of Newly Graduated Nurses in Canada. The Canadian Journal of Nursing Research =

(29)

25 Revue Canadienne de Recherche En Sciences Infirmieres, 51(1), ss. 6–13.

https://doi.org/10.1177/0844562118771832

Polit,D. & Beck, C.T. (2012). Nursing Research. Generating and Assessing Evidence for Nurisng Practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

*Regan, S., Wong, C., Laschinger, H. K., Cummings, G., Leiter, M., MacPhee, M.,Read, E.

(2017). Starting Out: qualitative perspectives of new graduate nurses and nurse leaders on transition to practice. Journal of Nursing Management, 25(4), ss. 246–255.

https://doi.org/10.1111/jonm.12456

Sasso,. L, Bagnasco, A,. Catania, G, Zanini, M,. G, Aleo & Watson R,. (2019) Push and pull factors of nurses’ intention to leave. Journal of Nursing Management, 27, ss. 946-954. DOI:

https://doi.org/10.1111/jonm.12745

SFS: 2020:248. Högskoleförordning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100 [2020-05-12]

Socialstyrelsen. (2019). Framtidens vårdkompetens.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019- 8-6244.pdf [2020-05-12]

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.

Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. https://www.swenurse.se/Sa-tycker-

vi/publikationer/Kompetensbeskrivningar--riktlinjer/kompetensbeskrivning-for-legitimerad- sjukskoterska/ [2020-05-12]

Tan, X. W., Lopez, V., & Cleary, M. (2016). Views of recent Singapore nursing graduates:

factors influencing nurse–patient interaction in hospital settings. Contemporary Nurse, 52(5), ss. 602–611. https://doi.org/10.1080/10376178.2016.1188020

(30)

26 Tastan, S., Unver, V., & Hatipoglu, S. (2013). An analysis of the factors affecting the

transition period to professional roles for newly graduated nurses in Turkey. International Nursing Review, 60(3), ss. 405–412. https://doi.org/10.1111/inr.12026

Widarsson, M., Asp, M., Letterstål, A., & Källestedt, M. L. S. (2020). Newly graduated swedish nurses’ inadequacy in developing professional competence. Journal of Continuing Education in Nursing, 51(2), ss. 65–74. https://doi.org/10.3928/00220124-20200115-05

*Wilder-Urban, R., & Barnes, D. M. (2020). Transition to Practice: The Lived Experience of New Graduate Nurses in Early Solo Flight. Journal for Nurses in Professional Development, 36(2), ss. 74–81. https://doi.org/10.1097/NND.0000000000000608

Willman, Å,. (2014). Hälsa och välbefinnande. Edberg, A-K & Wijk, H. (red.) Omvårdnadens grunder Hälsa och ohälsa. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. ss 37-50.

*Woo, M. W. J., & Newman, S. A. (2020). The experience of transition from nursing students to newly graduated registered nurses in Singapore. International Journal of Nursing Sciences, 7(1), ss. 81–90. https://doi.org/10.1016/j.ijnss.2019.11.002

(31)

27

Bilaga 1

Tabell 2.

Författare, publ.år, land

Titel Design och

eventuellt ansats

Undersöknings- grupp

Datainsamli ngs-metod

Dataanalys metod Bjerknes,M.S

& Bjork, I T.

(2012) Norge.

Entry into Nursing: An Ethnographic Study of Newly Qualified Nurses Taking on the

Nursing Role in a

Hospital Setting.

Kvalitativ ansats.

13 st

nyexaminerade kvinnor, medelålder 25 år.

Observationer, intervjuer samt analys av dokument.

Innehållsa nalys.

Brown, C., Baker, M., Jessup, M.,

& Marshall, A. P.

(2015).

Australien

En2rn – transitioning to a new scope of practice.

Kvalitativ ansats

13 st tidigare under-

sköterskor varav 11st kvinnor samt 2 män.

20-50 år.

Semistrukt urerade intervjuer.

Innehållsa nalys.

Gellerstedt, L., Moquist, A., Roos, A., Karin, B., &

Craftman, Å.

G.

(2019).

Sverige.

Newly graduated nurses’

experiences of a trainee programme regarding the introduction process and leadership in a hospital setting—A qualitative interview study.

Kvalitativ ansats

19 st nyutexa- minerade sjuk- sköterskor 16 kvinnor samt 3 män.

23-32 år.

Fokusgrupps- Intervjuer.

Innehålls- Analys.

Hatzenbuhler, N. J., &

Klein, J. E.

(2019).

USA.

Educational Preparation for Clinical Practice:

Reflections of Newly Graduated

Kvalitativ ansats.

10 st

nyexaminerade Sjuksköterskor 6 kvinnor 4 män 22-32 år.

Semi

strukturerade intervjuer.

Innehållsa nalys (Fenomeno -logisk ansats).

(32)

28 RNs

Hoeve, Y., Kunnen, S., Brouwer, J., &

Roodbol, P. F.

(2018).

Nederländerna.

The voice of nurses:

Novice nurses’ first experiences in a clinical setting. A longitudinal diary study.

Kvalitativ ansats.

19st

nyexaminerade sjuksköterskor.

Skriftliga dagböcker.

Innehålssa nalys Fenomenol ogisk ansats.

Labrague, L.

J.,

McEnroe- Pettite, D., &

Leocadio, M. C.

(2019).

Filippinerna.

Transition experiences of newly graduated Filipino nurses in a resource- scarce rural health care setting: A qualitative study.

Kvalitativ ansats

15 st

nyexaminerade sjuksköterskor 7st kvinnor samt 8st män.

20-23 år.

Strukturerade intervjuer.

Innehålsan alys (Fenomeno -logisk ansats

Lee, H. Y., Hsu, M.

T., Li, P.

L., &

Sloan, R.

S. (2013).

Taiwan.

“Struggling to

be an insider”:

A

phenomeno- logical design of new nurses’

transition.

Kvalitativ ansats.

16 st

nyexaminerade sjuksköterskor.

kvinnor män 22-30 år

Fokusgrupps intervjuer

Innehållsa nalys Fenomeno- logisk ansats.

Maddalena, V., Kearney, A. J.,

&

Adams, L.

(2012).

Kanada.

Quality of work life of novice nurses:

A qualitative exploration.

Kvalitativ ansats.

10 st

nyexaminerade sjuksköterskor.

20-59 år.

Semi-

strukturerade intervjuer

Innehållsa nalys Tematisk ansats.

Murray, M., Sundin, D., &

Cope, V.

(2019).

Australien.

New graduate nurses’

understanding and attitudes about patient

Kvalitativ &

Kvantitativ ansats.

95 st

nyexaminerade varav 11st till endast semi

Semi

strukturerade intervjuer

Innehållsa nalys Tematisk ansats.

(33)

29 safety upon

transition to practice.

Mixad metod design.

strukturerade intervjuerna.

Kvinnor.

18-55år Nour, V., &

Williams, A.

M.

(2019).

Kanada.

“Theory Becoming Alive”: The Learning Transition Process of Newly Graduated Nurses in Canada.

Kvalitativ ansats

14 st

nyexaminerade sjuksköterskor.

10st kvinnor samt

4 st män.

23-37 år.

Informella djup

intervjuer.

Innehållsa nalys Grounded theory,

Regan, S., Wong, C., Laschinger,

H.K., Cummings, G., Leiter, M., MacPhee, M., Read, E.

(2017).

Kanada.

Starting Out:

qualitative perspectives of new graduate nurses and nurse leaders on transition to practice.

Kvalitativ ansats

42

nyexaminerade sjuksköterskor samt 28 sjuksköterske handledare.

Strukturerade intervjuer.

Innehållsa nalys.

Urban, R. W.,

& Barnes, D. M.

(2020).

USA.

Transition to Practice: The Lived

Experience of New

Graduate Nurses in Early Solo Flight.

Kvalitativ ansats.

15 st

nyexaminerade Sjuksköterskor.

13st kvinnor Samt 2st män.

22-50 år.

Semi-

strukturerade Intervjuer.

Innehållsa nalys.

Fenomenol ogisk Ansats

Woo, M. W. J.,

&

Newman, S. A.

(2020).

Singapore.

The

experience of transition from nursing students to newly graduated registered nurses in Singapore.

Kvalitativ Kvantitativ ansats.

Mixad metod design.

Fas 1: 30st nyexaminerade sjuksköterskor alla kvinnor mellan 20-25år deltog i enkät- undersökningen.

Samt 5 i

fokusgrupperna.

Fas 1:

Enkät-

undersökning Fas 2:

Fokusgrupp intervjuer.

Manifest innehållsan alys deskriptiv statistik.

(34)

1

Bilaga 2

Tabell 3.

Författare Syfte Resultat

Bjerknes,M.S

& Bjork, I T.

(2012) Norge.

Var att undersöka vilka möjligheter

och begränsningar som nyutexaminerade sjuksköterskor stöter på när de intar sin nya yrkesroll.

De nyexaminerade

sjuksköterskorna upplevde Tyngre ansvar än väntat, stressade interaktioner mellan kollegor samt brist på stöd.

Brown, C., Baker, M., Jessup, M.,

& Marshall, B. P.

(2015).

Australien

Var att beskriva transitionen för nyexaminerade

sjuksköterskors när de tidigare hade erfarenhet som undersköterskor.

De nyexaminerade

sjuksköterskorna upplevde att arbetsuppgifterna inte var som de förväntat sig, samt att det fanns både för och nackdelar med att tidigare arbetat som undersköterska.

Gellerstedt, L., Moquist, A., Roos, A., Karin, B., &

Craftman, Å.

G.

(2019).

Sverige.

Var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av introduktionen samt handledningen inom ett traineeprogram sjukhuset erhöll.

De nyexaminerade

sjuksköterskorna upplevde att det var utmanande att bli en självständig

sjuksköterska men att det var viktigt med bra handledning för att ge goda förutsättningar att bli självständig.

Hatzenbuhler, N. J., &

Klein, J. E.

(2019).

USA.

Var att beskriva hur de nyexaminerade

sjuksköterskorna upplevde hur deras utbildning hade förberett dem inför deras nya arbetsroll.

De nyexaminerade

sjuksköterskorna upplevde att de fick en

grundläggande förberedelse inför arbetslivet av

utbildningen. Dock insåg alla att de ej kunde bli förberedda för alla situationer som uppkom.

Hoeve, Y., Kunnen, S., Brouwer, J., &

Roodbol, P. F.

(2018).

Nederländerna.

Att få en djupare förståelse för hur nyexaminerade sjuksköterskor upplever de utmaningar samt krav som de ställs inför under de första två åren i yrket.

De nyexaminerade

sjuksköterskorna upplevde ett starkt behov av att känna sig inkluderade samt att få stort stöd från kollegor var viktigt i sin transition som

sjuksköterskor.

Labrague, L. J., McEnroe- Pettite, D., &

Var att beskriva nyutexaminerade

filippinska sjuksköterskors

De nyutexaminerade sjuksköterskorna beskrev transitionen som en

(35)

2 Leocadio, M. C.

(2019).

Filippinerna.

transition under sin första kliniska placering.

stressande och utmanande resa.

Lee, H. Y., Hsu, M. T., Li, P. L., & Sloan, R. S.

(2013).

Taiwan.

Var att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors

upplevelser av transitionen i Taiwan.

De nyexaminerade upplevde att hierarkin var stor samt att de fick kämpa för att bli erkända av de mer erfarna

sjuksköterskorna.

Maddalena, V., Kearney, A. J.,

&

Adams, L.

(2012).

Kanada.

Var att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av

arbetslivskvaliteten under de två första åren.

De nyexaminerade

sjuksköterskorna upplevde att arbetskvaliteten

påverkades negativt av hög arbetsbelastning samt personalbrist men att faktorer som stödjande handledning motverkade detta.

Murray, M., Sundin, D., &

Cope, V.

(2019).

Australien.

Var att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av patientsäkerhet.

De nyexaminerade

sjuksköterskorna upplevde en transitions chock i relation med

patientsäkerheten då de hade svårt att välja mellan tidshantering och

patientsäkerhet.

Nour, V., &

Williams, A. M.

(2019).

Kanada.

Var att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av den teoretiska kunskapen de fått av sin utbildning omsattes inom akutsjukvård.

De nyexaminerade

sjuksköterskorna upplevde att handledningen och inlärningsmöjligheterna inte motsvarade deras förväntningar. De

upplevde att den kliniska utbildningen gav mer förberedelse inför arbetslivet än den teoretiska

Regan, S., Wong, C.,

Laschinger, H.K., Cummings, G., Leiter, M., MacPhee, M., Read, E.

(2017).

Kanada.

Var att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors

upplevelser av transitionen genom deras samt

handledarnas perspektiv.

De nyexaminerade

sjuksköterskorna upplevde hög arbetsbelastning som stor frustration under deras transition det påverkade även handledningen negativt.

Urban, R. W., & Barnes, D. M. (2020).

Att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors

De beskrev att de kände sig överväldigade över arbetet samt att de ofta tog

(36)

3

USA. upplevelser under de första

månaderna i arbetslivet.

med arbetet hem. De insåg också att behovet att få vara ny var stort med allt vad det innebar.

Woo, M. W. J., &

Newman, S. A.

(2020).

Singapore.

Att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser under det första året.

De beskrev att de kände en stor stress för att de

förväntades ha all kunskap med sig från utbildningen samt att okunskap var en svaghet.

References

Related documents

Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att de fick för lite återkoppling på sina prestationer från erfarna sjuksköterskor (Phillips et al. 2012 ), då kommentarer gavs endast när

Nyutexaminerade sjuksköterskor som ingick i ett introduktionsprogram i början av arbetet upplevde en enklare övergång från utbildningen till yrkeslivet eftersom

In a prospective, randomized, placebo-controlled study, cats with CKD were fed a commercial product containing a probiotic Enterococcus faecium strain SF68 (SF68) and a palatability

Vår frågeställning är: Hur resonerar lärare när det gäller arbetet med argumenterande texter?; vilka specifika drag lägger de vikt på när de bedömer denna typ av text?; på

Idéer för vården skulle kunna vara en projektion med live strömning eller inspelade filmer från olika håll i staden som exempelvis något liknande videokonsten ”Annorstädes”

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att på ett seriöst sätt tillåta och stimulera vidare forskning om GMO, såväl inhemskt som inom EU, och

När man kör upp för mellantung mc borde den uppkörningen göras på en vanlig tung mc (skillnaden vid uppkörning är i princip omärkbar jämfört mellan- och tung mc)

En nationell kommission för jämlik hälsa och social hållbarhet skulle bli en inspiration för hela det svenska folk- hälsoarbetet och bryta ner den struts- mentalitet och