• No results found

BETYDELSEN AV REFLEKTION INOM

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "BETYDELSEN AV REFLEKTION INOM "

Copied!
60
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete på kandidatnivå, 15 hp Digital medieproduktion

SPB 2019.26

BETYDELSEN AV REFLEKTION INOM

DIGITAL

MEDIEPRODUKTION

En kvalitativ studie om

komplexiteten i designprocessen

Elin Sehlstedt & Jennifer Sjögren

(2)
(3)

Abstract

This essay will identify the importance of reflection, where it has its most significant place in the design process and how the reflection develops with experience. Though there is theories, there is a lack studies about reflection during the design process within digital media production. Based on Donald Schöns theory (1983) about reflection and Löwgren and Stolterman (2004) description of the design process, this essay will bring an understanding of the complexity of a design situation. It is a qualitative study where five respondents working with digital media production have been taking part in interviews regarding their design process. Introspection is used to get further understanding of the importance and development of reflection, where two practitioners writes diaries during a concept-development of a commercial. The practitioners and respondents ability to reflect will be analysed using King and Kitcheners “reflective judgement stages” (1994, referred in Hoare, 2006, 76-77) and Dreyfus and Dreyfus “five steps from novice to expert” (1986, 21- 35). The result will show how communication is a crucial component not only for the individual designer but also for the design team. Further the result shows that the ability to reflect differs in relation to experience and the importance as a designer to be open for flaws in its own creating in order to develop its practice.

Tack

Vi vill tacka vår inspirerande handledare Karin Danielsson för all stötting och vägledning genom detta arbete. Vi vill även tacka respondenterna som har bidragit

till datan i denna studie, ni vet vilka ni är.

(4)

2

Innehållsförteckning

1. INTRODUKTION OCH SYFTE ... 3

2. DEN REFLEKTIVA TANKEFÖRMÅGAN I DESIGNPROCESSEN ... 3

2.1DESIGNPROCESSEN ... 4

2.2REFLEKTERANDE TANKAR ... 7

2.3REFLEKTION-I-HANDLING ... 10

3. METOD ... 14

3.1SEMISTRUKTURERADE INTERVJUER ... 14

3.1.1 Genomförande av pilotstudien ... 15

3.1.2 Urval av respondenter ... 17

3.2INTROSPEKTIONEN ... 18

4. RESULTAT ... 25

4.1RESULTAT FRÅN INTERVJUER ... 25

4.1.1 Peter ... 25

4.1.2 Lars ... 27

4.1.3 Klara ... 29

4.1.4 Stina ... 31

4.1.5 Henry ... 33

4.2INTROSPEKTIONENS RESULTAT ... 35

5. ANALYS ... 42

5.1VILKA DELAR I DESIGNPROCESSEN PÅVERKAS AV REFLEKTIONEN ... 42

5.1.1 Kommunikation i relation ... 42

5.1.2 Kommunikation i förhållande till kontexten ... 43

5.1.3 Kommunikation för att få tillgång till kunskap ... 45

5.2DEN REFLEKTIVA TANKEFÖRMÅGANS UTVECKLING ... 46

5.2.1 King och Kitcheners sjustegs teori ... 47

5.2.2 Dreyfus och Dreyfus fem stadier i förvärvandet av färdigheter ... 48

6. DISKUSSION ... 50

7. SAMMANFATTNING ... 52

7.1BIDRAG ... 52

7.2METODKRITIK OCH FRAMTIDA FORSKNING ... 52

7.3SLUTSATS ... 52

8. REFERENSER ... 54

(5)

3

1. Introduktion och syfte

Vad tror du krävs av en person som skapar digital design? Det är inte helt ovanligt att man tänker att kreativitet eller intuition ligger till grund för att kunna skapa en design som uppfyller sitt syfte. Enligt Löwgren och Stolterman (2004, sida 58) måste en skicklig designer även kunna betrakta och bedöma en komplex situation. Utifrån dessa intryck skapas sedan en design från en kreativ tanke. Situationen blir komplex eftersom en designer måste förhålla sig till flera olika aspekter när hen möter krav från beställare, användare och kontexten. För att kunna utveckla en design menar Löwgren och Stolterman (2004, sida 1-2) att en designer gör flera medvetna val i processen och det grundar sig inte på intuition. Donald Schön (1983, sida 76-104) kallar detta ett reflektivt samtal med situationen och benämner det med begreppen reflektion-i-handling och reflektion-över- handling. Dessa teorier anser alltså att en designer bedömer och reflekterar över den komplexa kontexten för att få svar på hur designen ska utformas för att uppfylla sitt syfte.

Vi som skribenter är studenter på programmet Digital medieproduktion vid institutionen för informatik vid Umeå universitet där dessa teorier lärs ut i syfte att förstå designprocessen. Ämnet digital media är brett och det skapas i olika format designat för vårt samhälle. Den används till marknadsföring av företag, den hjälper oss sprida information och låter vänner kommunicera med varandra. Allt från applikationer i din mobiltelefon till tv-programmet du ser varje kväll, har du tänkt på att de ser ut som de gör på grund av flera medvetna val i en process? Genom vår utbildning har vi fått en inblick i hur komplext skapandet av en design är och det har fått oss att vilja se närmare på hur en designer kan ta in alla dessa aspekter och ta beslut baserade på dessa. Vi har inte funnit forskning kring reflektion i designprocesser som kan kopplas till Digital medieproduktion.

Därför vill vi veta mer om hur Donald Schöns (1983, sida 76-104) teori gynnar designerns skapande genom denna studies syfte: att identifiera hur reflektionen påverkar designprocessen för yrkesverksamma inom Digital medieproduktion.

Detta identifieras genom att besvara följande frågeställningar:

Vilka delar i en designprocess påverkas av den reflektiva tankeförmågan?

Hur utvecklas förmågan att tänka reflektivt i samband med erfarenhet?

Eftersom teorier återfinns i utbildningen Digital medieproduktion finns det ett värde för utbildningen att kunna förankra detta i kontext av det verkliga arbetslivet. Att dessutom kunna påvisa hur praktiker inom detta område gynnas av dessa medvetna val i en väldigt komplex process höjer dessutom statusen för denna yrkesgrupp och utbildning.

2. Den reflektiva tankeförmågan i designprocessen

I detta kapitel framläggs relaterad forskning som finns inom ämnet och hur de hänger ihop med varandra. Innan Schöns (1983) reflektion-i-handling och reflektion-över-handling som är studiens huvudsakliga teori kommer det att presenteras teorier med generell inblick i designprocessen och dess reflektion. Inledningsvis med Löwgren och Stoltermans (2004) teori om den reflektiva designprocessen där begrepp som operativ bild, visionen och specifikation används. Dessa begrepp kommer även att tillämpas fortsättningsvis i studien. Efter det gör vi en djupdykning i vad tankar är, vad som gör dem reflektiva och hur

(6)

4

de kan utvecklas. Här används Deweys (2007) bok How We Think som gavs ut för första gången 1910. Denna bok är en grundteori för reflektiva tankar som många forskare sedan har byggt vidare på. Deweys teori nämns också i boken Reflection in Learning &

Professional Development skriven av Moon (1999). Hon har sammanställt flera olika forskares syn på reflektion och hur den utvecklas. King och Kitcheners (1994, refererad i Hoare, 2006) teori om reflektiva tankars olika utvecklingsfaser återfinns i Moons (1999) bok och kommer användas för att förstå hur reflektion-i och över-handling utvecklas med mer erfarenhet. Dreyfus och Dreyfus (1986) har också en teori om olika faser men mer inriktat på hur de går från nybörjare till expert. Denna teori kommer också användas för att förstå hur en praktiker utvecklas.

I samband med avsnittet som presenterar Schöns (1983) teori om reflektion-i-handling och reflektion-över-handling kommer också en artikel som binder ihop Schöns teori med Deweys (2007) teori att framläggas. Detta för att se sambandet mellan dessa två och på så sätt se hur all denna forskning i detta kapitel faktiskt är relaterade till varandra.

Avslutningsvis bemöts den uttalade kritik som finns angående Schöns (1983) teori. Alla dessa teorier och forskning anses vara bidragande till att skapa den förståelse som behövs för att undersöka studiens syfte. I den mån det går har ursprungskällor använts men dessa har inte alltid varit möjliga att få tag på och därför kommer denna uppsats att hänvisa till en del andrahandskällor.

2.1 Designprocessen enligt Löwgren och Stolterman

Löwgren och Stolterman (2004, sida 5-7) skriver i sin bok Design av informationsteknik om designprocessen som helhet genom att identifiera olika viktiga komponenter i den. I deras bok presenterar de många värdefulla begrepp som gör det enklare att sätta ord på processens olika faser (Löwgren och Stolterman, 2004, sida 7-10). De talar om designsituationen som är situationen med dess förutsättningar och begränsningar som designen ska växa fram i och designprocessen innebär processen för detta (Löwgren och Stolterman, 2004, sida 8). Visionen beskriver den första ordnade bilden av idéer som en designer får när hen blir tilldelad ett designuppdrag men det befinner sig endast i tankestadiet (2004, sida 24-25). Operativ bild är när en vision eller idé blir en skiss eller modell som gör att designern faktiskt kan visa den för andra designers (2004, sida 26-27).

Det är här utåt sett designen börjar eftersom det är först nu möjligt för omvärlden att se processen. Detta betyder dock inte att det är nu designprocessen börjar för som nämndes tidigare försöker designern ordna upp den svåra situationen redan innan som en vision.

Varje designsituation beskrivs nämligen som unik och otroligt komplex och därför, enligt Löwgren och Stolterman (2004, sida 30-34), borde en bra designer tänka reflektivt.

Att vara reflektiv innebär att man antar ett kritiskt tänkande mot sig själv som designer men också mot idéerna och förutsättningarna man jobbar med. Dessutom befinner sig en designer i ett större universum än sin designsituation och måste förhålla sig till kulturer och värdegrunder och till den insikten att en design kan komma att påverka dessa. De menar alltså att designprocessen inte är intuitiv utan den består av flera medvetna val, även om vissa delar också kan komma ur okunskap och slump. När den operativa bilden är så genomarbetad att man har tydliga kriterier för att skapa en slutlig produkt kallar de detta för specifikation (Löwgren och Stolterman, 2004, sida 28). Trots att dessa olika delar i designprocessen har blivit identifierade, menar Löwgren och Stolterman att det inte är

(7)

5

olika steg som alltid följs utan de beskriver processen som dynamisk där processen kan gå från den operativa bilden tillbaka till visionen för att se hur man egentligen kan fortsätta arbetet. De olika delarna samsas i denna dynamiska process som kan ses i ritningen nedan.

(figur1)

Figur 1. Den dynamiska processen. (Löwgren och Stolterman, 2004, 25).

Löwgren och Stolterman refererar också till Donald Schön och hans teori om reflektion i handling (1987, refererad i Löwgren och Stolterman, 2004, sida 31-32). De menar att Schöns teori om att en praktiker tar fram en design genom att hålla en konversation med situationen är vad de menar med att reflektera kring designsituationen. En designer för en dialog med situationen och får därför svar på sina frågor. Svaren och idéerna som uppkommer från denna kommunikation reflekteras över på nytt och nya frågor uppkommer. Löwgren och Stolterman menar att problemformulering och problemlösning är något som man jobbar med parallellt och bygger detta på Schöns reflektion-över- handling och reflektion-i-handling (2004, sida 31-32). För att kunna förstå designsituationen måste man under processen aktivt jobba med problemlösningar.

Processen att ta fram en design beskrivs också som divergent snarare än konvergent då det pekar på att man måste se brett på situationen (Löwgren och Stolterman (2004, sida 39- 40). Det divergenta sättet att se på processen är inte bara fördelaktigt när det kommer till att förstå alla de nödvändiga aspekterna för att kunna skapa sig en förståelse för den kontext designen skapas för, det bidrar också till ett bättre arbete inom en designgrupp (Löwgren och Stolterman, 2004, sida 40). Design skapas många gånger i en grupp just för att den är så komplex och behöver kompetens inom många olika områden. Vid arbete i grupp är det lätt att man låter det designförslaget man själv har kommit på få leva kvar i processen för länge just för att man själv har lagt fram det. Det blir en personlig anknytning till förslaget och Löwgren och Stolterman (2004, sida 40) anser att det därför är fördelaktigt att inte låta de olika förslagen vara kopplade till specifika personer.

Komplexiteten som designsituationen besitter kräver också att man mer eller mindre även måste designa själva processen (Löwgren och Stolterman, 2004, sida 56). Utgår man ifrån att det inte finns helt perfekta metoder eller teorier som kommer att leda processen så får man också en annan inblick i vad det innebär att skapa de bästa förutsättningarna för ett bra arbete. För att tydliggöra hur inblandade de olika aktörerna är i processen använder sig

(8)

6

Löwgren och Stolterman (2004, sida 44) av tre olika nivåer. De professionella designerna, målgruppen och uppdragsgivaren befinner sig i det de kallar kärnan. Dessa är direkt inblandade i arbetet med att ta fram designen. I periferin finner man de personer som inte är lika delaktiga i arbetet. Den sista nivån är sammanhanget där man finner en mängd andra olika faktorer som påverkar designprocessen indirekt. Dessa olika nivåer illustreras i figur 2.

Figur 2. Designprocessens nivåer av inblandade aktörer (Löwgren och Stolterman, 2004, 44).

Ofta jobbar man mot en uppdragsgivare men trots det vet hen inte alltid vad som faktiskt efterfrågas. Detta kan leda till en komplexitet när det kommer till relationerna mellan de olika inblandade rollerna i designsituationen. Önskemålen kan till exempel te sig motsägelsefulla när man ser till designens syfte (Löwgren och Stolterman, 2004, sida 48).

Erfarenheter inom just detta arbete bidrar också till att man lär sig när och på vilket sätt olika roller i designprocessen involveras menar Löwgren och Stolterman (2004, sida 49).

“En skicklig designer är i stället den som kan betrakta och bedöma en komplex situation, och utgående från en kreativ tanke komponera en design som uppfyller och

förhoppningsvis överträffar situationens funktionella, strukturella, estetiska och etiska krav” (Löwgren och Stolterman, 2004, sida 58).

Med ovanstående citat blir det ännu en gång tydligt vad det är som är viktigt i en designprocess, nämligen förståelsen för komplexiteten den besitter och att agera utefter detta. Löwgren och Stolterman anser att den intelligens som krävs i dessa situationer skiljer sig från det man mäter i IQ-tester (2004, sida 61). Traditionellt ser man intelligens i kompetens inom logik och problemlösning. Inom arbete med design krävs även detta men också kreativitet, komponerande och medvetenheten av ett förändringsarbete.

Sammanfattningsvis menar Löwgren och Stolterman (2004) att designprocessen är en otroligt komplex uppgift och att det är omöjligt att ta fram generella mönster för hur en process går till eftersom alla designsituationer är unika. Ett reflektivt förhållningssätt gör att man som designer kan skapa en väl genomtänkt produkt. En reflekterande designer tar

(9)

7

hjälp av de metoder och teorier som hen anser bidra till processen och tar sina beslut grundade på den komplexa och unika situationen.

2.2 Reflekterande tankar enligt Dewey, Moon, King och Kitchener och Dreyfus och Dreyfus

För att kunna undersöka närmare kring hur reflektion sker i en designprocess är det relevant att undersöka vad egentligen tankar är för något och framförallt reflekterande tankar. Enligt Dewey (2007, sida 2) är tankar allt som går igenom vårt huvud, alltså ganska svårt att specificera vad man kan identifiera som en tanke. Det finns däremot det kriterier för vad som är en reflekterande tanke. Enligt Dewey är det inte en reflektiv tanke att tycka att ett moln på himlen liknar en mänsklig gestalt men att däremot känna att luften blir kall för att sedan titta upp på molnen i sökande efter en bekräftelse på ett väderomslag, är en reflektiv tanke (2007, sida 7). För att förtydliga detta fortsätter Dewey med att förklara att en reflektiv tanke väcks av en osäkerhet som man sedan aktivt söker svar på genom handling (2007, sida 9-10). I exemplet som Dewey presenterar i sin bok How We Think, menar han att den kalla vinden gör att man börjar fundera på ifall det kan komma att bli regn och för att få mer fakta rörande sin undran söker man svar genom att titta uppåt. Är det några mörka moln som styrker det man trodde skulle kunna inträffa? Att lära sig tänka reflektivt på ett främjande sätt kräver att man bemästrar olika sätt att söka svar på sin osäkerhet och behålla ett kritiskt tankesätt där man fortsätter att ställa frågor (Dewey, 2007, sida 13). Deweys teorier kring reflektiva tankar kan kopplas till studiens område då man som designer måste använda sig av denna typ av tankar för att kunna finna svar på de designproblem man ställs inför. Det går också att dra paralleller mellan Deweys beskrivning hur man antar ett reflektivt perspektiv genom att anamma ett kritiskt tankesätt och Löwgren och Stoltermans (2004, sida 30-24) beskrivning av vad det innebär att vara reflektiv i en designprocess, nämligen att man besitter ett kritiskt tänkande.

Moon (1999) har skrivit en bok vid namn Reflection - in Learning and Professional Development där hon utförligt jämför olika teorier om reflektion och även hur det fungerar tankemässigt. Precis som Dewey (2007) skriver om reflektion så är det helt enkelt tankar i olika nivåer. Moon (1999, sida 4) skriver att reflektiva tankar styrs av att vi har ett mål och därmed reflekterar vi för att komma fram till hur vi ska uppnå detta. Även om lösningen ibland bara “poppar upp” och kan tolkas som intuition så kommer den utifrån en reflektiv process där lösningen kommer från en problem man hade som mål att hitta lösningen på.

Hon menar också att reflektion många gånger faktiskt kan jämföras med ordet tänka. I vardagligt tal skulle vi inte säga: “Låt mig reflektera över problemet”, utan vi säger snarare

“låt mig tänka på det”. Det har egentligen samma innebörd, att vi letar svar på ett problem genom att se över vår situation och dess förutsättningar, men inom forskning benämns det oftast som reflektion. Anledningen till detta anser Moon (1999, sida 5) vara för att man som forskare har velat skapa en ny mening med det som tidigare varit tankar och kunskap i syfte att kunna tala om det på det ett nytt mer invecklat sätt. Moon (1999, sida 6) refererar till King och Kitchener och deras teori om reflektivt tänkande, hon anser att detta stödjer hennes förståelse om att tänkande och reflektion är samma sak men att just ordet reflektion stödjer den mer komplicerade tankeprocessen.

King och Kitchener menar att de tre första stegen innefattar fasen pre-reflective som man kan återfinna i situationer där all fakta är tydlig. De nästa två stegen kallas för quasi-

(10)

8

reflective thinking där steg 4 innebär att kunskapen är mer otydlig och argument ligger till grund för de beslut som tas. I det femte steget utgår man från kontexten och bedömningen sker mer från praktikern som person (King och Kitchener, 1994, refererad i Hoare, 2006, sida 76-77). Endast de två slutliga stegen är verkligt reflektiva och kan inte utföras av vem som helst utan främst av professionella. Denna fas kallar de reflective thinking och indikerar att personen i fråga kan komma fram till ett beslut även i svåra situationer där information och förutsättningarna gör det svårt att se lösningen tydligt (King och Kitchener, 1994, refererad i Moon, 1999, sida 7). Hullfish och Smith (2004, sida 12) som också är refererade av Moon bygger vidare på Deweys teori om tankar. Även de finner att skillnaden mellan tankar och reflektion är just att det sistnämnda är styrt av ett syfte att finna lösningen på ett problem som då ofta också kräver en större ansträngning och mer kunskap. Moon (1999, sida 15) menar att den generella uppfattningen av vad reflektivt tänkande är, går tydligt att urskilja när man jämför olika teorier men att det är kontexten av syfte och vägen till målet som särskiljer dem åt. Nedan återfinns en tabell från boken Handbook of Adult Development and Learning där Hoare (2006, sida 76-77) presenterar en tabell ur King och Kitcheners bok Developing reflective Judgement: understanding and Promoting Intellectual Growth and Critical Thinking in Adolescents and Adults från 1994 som visar deras sjustegs teori om reflektivt tänkande. Den är här översatt från engelska och förenklad enligt vår förståelse av texten.

Pre-Reflective 1 Steg

1

Synen på kunskapen: Kunskapen är inte i en abstrakt nivå utan är absolut och konkret. Det går att ta in direkt vid observationen av situationen.

Argument för besluten: Det behövs inte några argument för att ta besluten eftersom situationen gör att beslutet blir väldigt självklart.

Steg 2

Synen på kunskapen: Kunskapen är säker men är inte alltid tillgänglig direkt. Kunskapen erhålls direkt genom observation eller lärd förebild.

Argument för besluten: Argumenten för beslutet är inte undersökta och rättfärdigade eller så blir de det genom en mer kunnig person som exempelvis en lärare. Besluten som tas här tros ha ett korrekt svar och det råder en liten eller ingen konflikt alls kring att ta besluten.

Steg 3

Synen på kunskapen: Kunskapen är säker eller tillfälligt osäker. I de lägen där kunskapen är tillfälligt osäker förlitar man sig på det man själv tror är rätt tills kunskapen kan bli erhållen i absolut form. I de lägen när kunskapen är säker tas den in från lärda förebilder.

Argument för besluten: i de lägen där det finns rätta svar rättfärdigas dessa med hjälp av lärda förebilder. I de lägen där det inte finns ett säkert svar försvaras antaganden med den personliga åsikten eftersom länken mellan åsikt och tro är oklar.

Quasi-Reflective Thinking Steg

4

Synen på kunskapen: Kunskapen är osäker och de antaganden som görs är bundna till individen eftersom situationen variabler är osäkra på grund av felaktig data, förlust av data över tid eller tillgängligheten av datan är försämrad indikerar att kunskapen i situationen innehåller en del tvetydighet.

Argument för besluten: Argument görs grundade på bevis men dessa är också bundna till personen som att de exempelvis är vinklade för att gynna dessa beslut.

Steg 5

Synen på kunskapen: Kunskapen är kontextuell och subjektiv eftersom den filtreras genom individens uppfattning och egna kriterier för bedömning. Endast tolkningar av bevis, händelser eller problem är kända.

Argument för besluten: De antaganden som görs i den specifika kontexten rättfärdigas genom de reglerna som styr tolkningar inom ämnet. De antaganden som görs antas vara specifika för ämnet eller jämförs med andra tolkningar vilket kan försvåra men även försena slutsatsen.

1 Begreppen är inte översatta till svenska eftersom de anses vara mer korrekta och förståeliga i sin grundform.

(11)

9 Reflective Thinking

Steg 6

Synen på kunskapen: Kunskapen som behövs för att göra slutsatser i komplicerade situationer baserat på flera olika källor. Tolkningarna byggs på bevis från flera olika ämnen och på åsikter från aktade personer.

Argument för besluten: Besluten grundar sig genom att jämföra argument och åsikter från olika perspektiv, det kan handla om det specifika fallet eller över flera olika ämnen. Lösningarna konstrueras utifrån kriterier som hur säkra argumenten är, användbarheten av lösningen eller realistiskt det är att detta är att genomföra.

Steg 7

Synen på kunskapen: Kunskapen kommer ut en väl resonlig utvärdering för lösningar på komplexa situationer.

Lämpligheten utvärderas efter hur realistiskt det är att tillämpa detta med hjälp av den kunskap man kan få ut av kontexten. Dessa slutsatser omprövas på nytt när ny kunskap, perspektiv eller verktyg blir tillgängliga.

Argument för besluten: Argumenten för slutsatsen bygger på tolkningen från flera olika överväganden. Här väger bevisens trovärdighet in, hur tolkningarna förklaras, risken för feltolkningar och alternativa slutsatser.

Förståelsen försvaras genom att det är den rimligaste slutsatsen som baseras på problemet och dess tillgängliga information.

Tabell 1. King och Kitcheners sjustegs teori (1994, refererad i Hoare, 2006, 76-77).

I avsnittet som följer kommer ytterligare en teori om utvecklandet i praktiska yrken att framställas. Att utveckla en praktik till den nivå när du “bara vet” hur du ska agera utan att kunna förklara hur, kallar Dreyfus och Dreyfus för veta hur2. Exempelvis som en byggarbetare vet hur hen ska använda sina verktyg eftersom hen har så pass stor erfarenhet att det sker på automatik. Förutom veta hur finns även veta att2, skillnaden mellan dem beskriver de hur du vet hur du ska cykla men du kan inte sätta ord på varför du vet. Hade du kunnat beskriva cyklandet i regler hade det beskrivits som vet att (Dreyfus och Dreyfus, 1986, sida 16).

Dreyfus och Dreyfus (1986) presenterar i sin bok Mind over Machine, en teori om hur praktiker går från nybörjare till expert genom olika faser, de kallar dessa de fem stadierna i förvärvandet av färdigheter2. Detta kan liknas vid King och Kitcheners teori om olika faser av tankar som också utvecklas genom erfarenhet och kompetens (Moon, 1999, sida 6- 7). Dreyfus och Dreyfus menar att en nybörjare2 lär sig grunderna likt hur en person först lär sig cykla med stödhjul (Dreyfus och Dreyfus, 1986, sida 16). Följande faser benämns som avancerad nybörjare, kompetent, skicklig och sist expert2. Det som händer under dessa stadier är att beslutstagandet förändras då praktikern åtar sig mer erfarenhet och blir mer bekväm med situationen. Som exempel jämför de med hur en person som är på nybörjarnivå i processen att lära sig köra bil och övningskör, fokuserar på att förstå hur bilen fungerar. Hen tilldelas regler som ska avgöra beslutsfattandet som vilket avstånd hen ska hålla till bilen framför och vilken växel som används vid vilken hastighet. Dessa regler tar inte hänsyn till situationen runt om som mängden trafik eller väglag och är därför kontextfria regler (Dreyfus och Dreyfus, 1986, sida 22). En nybörjare använder sig av dessa regler och ser därför sitt resultat efter hur väl hen följde reglerna. En avancerad nybörjare har skaffat sig erfarenhet från verkliga situationer (Dreyfus och Dreyfus, 1986, sida 22-23) och kan höra på motorljudet när hen måste växla och är till skillnad från de kontextfria elementen “situationella” för att praktikern kan se likheter med tidigare situationer (Dreyfus och Dreyfus, 1986, sida 23). I jämförelse med detta skriver de om hur en som kör bil med mer erfarenhet, det vill säga den som befinner sig i stadiet kompetent (Dreyfus och Dreyfus, 1986, sida 23) kan enkelt tänka om vilken väg hen ska köra vid oförutsägbara situationer (Dreyfus och Dreyfus, 1986, sida 24). Praktikern i ett kompetent stadie har

2 I boken Klassiska texter om praktisk kunskap finns ett utdrag ur boken Mind over Machine av Dreyfus och Dreyfus (1986) och vi har valt att använda den svenska översättning av deras begrepp som kan återfinnas där (Hjertström Lappalainen, 2017, 303-354).

(12)

10

alltså mer erfarenhet än en nybörjare men saknar fortfarande vissa delar för att kunna vara en expert (Dreyfus och Dreyfus, 1986, sida 23). Författarna tar upp ett exempel i stadiet kompetent där det beskrivs hur en sjuksköterska som delgivits instruktioner men ändå inte kan prioritera trots sin utbildning (Dreyfus och Dreyfus, 1986, sida 26).

Nästkommande stadie är skicklighet där besluten som tas ger en känsla av att de “bara händer” för att utövaren har så pass stor erfarenhet av liknande situationer och kan agera därefter (Dreyfus och Dreyfus, 1986, sida 28). En skicklig bilförare inser att hen måste bromsa i en vattenpöl och gör ett medvetet beslut om hur hård bromsningen bör vara (Dreyfus och Dreyfus, 1986, sida 28). En expert identifieras av att hen är djupt involverad i situationen och de ser inte alla delar på samma sätt som en skicklig, utan mer som en helhet. De steg som de gör i sin process kan jämföras med att de går, det bara sker, som på automatik (Dreyfus och Dreyfus, 1986, sida 30). Dessa fem steg förklarar hur en praktiker går från abstrakta regler till ett större engagemang i situationen. Dreyfus och Dreyfus påpekar även betydelsen av att praktisk kunskap kräver övning för att kunskapen inte ska försvinna eftersom praktikern kan gå bakåt i de olika stadierna (Dreyfus och Dreyfus, 1986, sida 17).

2.3 Reflektion-i-handling enligt Donald Schön

Reflektion-i-handling3 är ett begrepp i Donald Schöns teori (1983, sida 50) där han menar att en professionell praktiker reflekterar över förutsättningarna hen har under processen då till exempel en design tas fram. Han skriver också om reflektion-över-handling3 där reflektionen sker efter det praktiska utförandet. Schön (1983, sida 9) skriver i sin bok the Reflective Practitioner att det ofta har förutsatts att en praktiker kan mer än han kan förklara, att det sker intuitivt vilket han motsätter med sin teori. Schön menar att praktiker reflekterar över alla sina beslut men att detta är svårt att se för en utomstående. Denna reflektion-i-handling bygger på det man redan kan, alltså kunnande-i-handling3. Det som identifierar kunnande-i-handling är att det egentligen inte är en kunskap man tänker på att man besitter då det ofta sker automatiskt. Man kommer inte ihåg att man lärt sig detta och har också svårt att förklara vad det är man kan. Schön (1983, sida 54) menar också att genom att reda ut vad som är kunnande-i-handling kan man också genom alldagliga uttryck som “se vart du går” också urskilja att man kan tänka på saker man gör och därmed också reflektera över vårt kunnande, alltså i-handling. Denna reflektion uppkommer oftast när vi möter något oväntat som ett hinder där vi måste stanna upp för att lösa problemet (Schön, 1983, sida 56). Motsatsen till detta blir då saker som görs på rutin. Det sker inte en reflektion över att smöra smörgåsen på morgonen förrän smöret plötsligt är slut och du måste se dig om efter en lösning. Kommer det vara bra nog att ta margarin eller finns det ett annat alternativ som kommer lösa detta bättre? Reflektion-över-handling sker till skillnad från reflektion-i-handling efter det praktiska och ofta i lugnet som kan infinna sig efter en utförd uppgift (Schön, 1983, sida 61). Här kan praktikern se med ett annat perspektiv på hur arbetet gick till och vad som kan göras bättre, vilket leder till lärdom.

3I boken Klassiska texter om praktisk kunskap kan man finna ett utdrag ur Schöns (1987) bok Educating the Reflective Practioner . Hans begrepp finns här översatta till svenska och vi har valt att använda oss av dessa översättningar (Hjertström Lappalainen, 2017, sida 360-361).

(13)

11

Fungerade det bra med margarin eller är det passande att se sig om efter en annan lösning nästa gång smöret är slut?

Schön (1983, sida 37) såg ett värde i att identifiera denna reflektion-i-handling för att ge en högre status till de som jobbade inom praktiska yrken. Svårigheten med att inte kunna sätta ord på sin kunskap skapar en osäkerhet och förminskar på så vis också statusen på många praktiska yrken som inte kan återfinnas inom vetenskapen. Donald Schön refererar till Schein (1973, refererad av Schön, 1983, sida 45) som menar att forskningen är konvergent och praktik är divergent. Det som sedan utmärker ett proffs inom praktiska yrken är att hen kan ta konvergent kunskap och göra det till en professionell service som är anpassad för de unika förutsättningarna. För att klara av att utveckla detta behövs det ett divergerande tankesätt. En praktiker reflekterar alltså över situationen och applicerar de kunskaper hen besitter från studier eller erfarenheter. De som utvecklar teorierna anses oftast klockare än de som faktiskt sedan tillämpar dessa i verkliga livet (Schön, 1983, sida 37).

För att undersöka hur reflektion-i-handling fungerade i praktiken utförde Schön en observation under ett samtal mellan en professionell inom arkitektur, Quist och hans elev Petra som i jämförelse till sin lärare är en novis (1983, sida 80). Eleverna hade fått ett uppdrag om att ta fram en design, i detta fallet till en förskola. Under terminens gång hade de handledning och under ett sånt tillfälle satt Schön med. Genom handledningen när Quist hjälper Petra att tänka kring sin design kunde Schön ta del av det som annars oftast sker tankemässigt, alltså inte verbalt. All reflektion sker dock inte verbalt utan Quist och Petra använder sig också av skisser för att jobba fram designen, Schön kallar detta the language of designing (1983, sida 180-181). Genom denna observation kommer Schön fram till att Quist näst intill spinner ett nät fyllt av olika steg som leder till olika möjligheter och konsekvenser (1983, sida 94). Han menar att varje steg är ett experiment i sig men som också påverkar helheten i projektet (1983, sida 94). Dessa experiment måste med tiden bli ett beslut och det beslut bygger på den reflektion Quist har fört med de förutsättningar han har (1983, sida 100). Det blir i denna observation tydligt att minsta steg och förändring som görs i processen inte bara påverkar just det berörda området utan alltid processen i helhet (1983, sida 101). Detta gör att processen är beroende av reflektion-i-handling och att valen som görs övervägs för att hitta den bästa lösningen.

“Practitioners are frequently embroiled in conflicts of values, goals, purposes, and interests ” (Schön, 1983, sida 17).

Med detta menar Schön att varje situation en praktiker möter är unik och har därför många olika fragment att förhålla sig till i processen. Det finns alltså en medvetenhet kring de besluts som tas enligt Schön även inom praktiska yrken då de skapar lösningar ur kontexten (Schön, 1983, sida 40). Reflektionen-i-handling som bygger vidare på kunnande-i-handling finner sin grund i kunskap som personen lärt sig sen tidigare (Schön, 1983, sida 40). Det finns enligt Schön (1983, sida 26) en allmän föreställning att denna komplexa tankeverksamhet inte finns på samma sätt inom praktiska yrken som inom forskning, främst för att det inte går att se processen på samma sätt för en utomstående.

Han menar istället att detta är en tankeverksamhet som inte borde avfärdas som intuition

(14)

12

utan som kunskap och kunnande som praktikern använder vid reflektion-i-handling och det är så en professionell tänker i handling.

Dewey och Schön teorier om tankeprocessen framläggs i en artikel av Farell (2012, sida 7-16) som menar att deras teorier bidragit till ett annat synsätt på reflektion, att det handlar om något mer än bara tankar utan har en större betydelse.

“For me the implications of both Dewey's and Schön's work is that reflective teaching is evidence based; teachers collect data or evidence about their work and then reflect on this evidence to make informed decisions about their practice” (Farrell, 2012, sida 14).

Farrell (2012, sida 7) skriver ur ett lärarperspektiv där han förklarar hur Schön och Deweys teorier har för honom varit ett sätt att förstå hur lärare ska utveckla sitt undervisande i klassrummet. I hans undervisande fanns en oro om hur eleverna påverkas av hans sätt att lära ut och han därför ville reflektera mer över sitt arbete. Farrell (2012, sida 9-11) skriver att Dewey menar att lärare ska reflektera istället för att bara följa rutiner och detta bidrar till att de utvecklas och gör medvetna val i upplägg av undervisningen. Farrell (2012, sida 13-14) relaterar denna tes till sitt sätt att lära ut och menar att Schön adderar till denna teori med att belysa reflektion-i-handling. Denna artikel är därmed ett exempel på hur dessa två teorier kompletterar varandra och hur en lärare använt sitt reflekterande i handling för att utvecklas inom sitt yrke.

2.4 Kritik rörande Schöns teori

Trots att Donalds Schöns (1983) teori om reflektion-i-handling är väl etablerad och används bland annat för att få upp praktikers status presenterar Newman riktad kritik mot teorin i en artikel vid namn Constructing and critiquing reflective practice (2006, sida 145). Enligt Newman så har det trots den flitiga användningen av denna teori inte uppkommit speciellt mycket kritik kring den även att det finns flera bristfälliga delar i hur Schön bygger upp sin argumentation (Newman, 2006, sida 145). Han skriver bland annat om samtalet mellan mästaren inom arkitektur, Quist och eleven Petra och identifierar delar i samtalet som försvagar Schöns data. Att Quists tankar kommer ut verbalt genom att styra Petra, det förstår vi är meningen med observationen av samtalet, men som Newman påpekar att Schön själv skriver:

“Quist reflects very little on his own reflection-in-action, and it would be easy for a student or observer to miss the fundamental structure of inquiry which underlies his virtuoso performance” (Schön, 1983, sida 104).

Vilket innebär att Schön själv menar att du inte som utomstående kan se reflektionen-i- handling. I samma stycke skriver också Schön att det hade varit lättare att se hur reflektionen gick till om inte Quist hade varit så professionell och fler misstag hade uppstått (1983, sida 104). Dessutom refereras det till Gilroy i artikeln (1993, refererad i Newman, 2006, sida 153) som menar att om nu Petra är en novis i jämförelse med Quist, hur kan hon då ta del av hans tankar? Kan hon verkligen sätta sig in i den reflektionen han gör, och hur påverkar detta samtalet Schön använder som argument?

(15)

13

Gilroys (1993, refererad i Newman, 1983, sida 154) argument om att reflektion-i- handling kan skapa en oändlig spiral av reflektion på reflektion och i sin tur förlama det praktiska arbetet av de som utövar detta tas också upp i Newmans artikel. Schöns (1983, sida 280) motargument till detta är att problem uppkommer då man separerar reflektion och handling vilket hans teori inte handlar om utan reflektion-i-handling där han pekar på de studier han utfört tidigare i sin bok, som den med Petra och Quist. Deras reflektion görs samtidigt som de jobbar med något och hade inte uppkommit om de inte jobbade med det praktiska framtagandet av designen. Schön skriver också att Hannah Arendt ( 1971, refererad i Schön, 1983, sida 280) anser att det beror på vilken typ av reflektion man talar om och att reflektion som sker utanför det praktiska med lätthet kan tänkas ta över en tankeverksamhet och nästintill paralysera en. Oron som uttrycks över att reflektion i handling skulle lamslå det praktiska arbetet uppkommer främst för att man flyttat ut reflektionen från den praktiska situationen (Schön, 1983, sida 281).

(16)

14

3. Metod

Detta kapitel presenterar de två kvalitativa datainsamlingsmetoder som använts och hur datan ska analyseras med hjälp av de teorier som finns med i kapitlet den reflektiva tankeförmågan i designprocessen. Att samla data från olika perspektiv kallas triangulering (Frostling-Henningsson 2017, sida 101). Material anses säkrare eftersom man får in flera olika perspektiv att analysera utifrån. Dock ska man ha i åtanke att det kan vara komplicerat att analysera data som är från olika metoder (Alvehus, 2013, sida 72-73).

Vi kommer i vår studie utföra semistrukturerade intervjuer med respondenter som kan kopplas till programmet Digital medieproduktion. För att få fram den bästa sammansättningen av frågor genomfördes först pilotstudier som resulterade i värdefulla insikter som ledde till bättre intervjuer med respondenterna. Utöver intervjuerna kommer vi med hjälp av introspektion att reflektera kring en designprocess vi utför åt ett företag där målet är att ta fram en reklamfilm. Denna data kommer att samlas in genom dagboksanteckningar och inspelade samtal.

3.1 Semistrukturerade intervjuer

I detta avsnitt följer en genomgång av källor på hur en semistrukturerad intervju genomförs på bästa sätt. Semistrukturerade intervjuer tillämpas för att kunna låta respondenten utveckla sina tankar, men ändå styra samtalet i den riktning som gynnar studiens syfte. Detta är lämpligt när det finns uppfattningar, åsikter eller känslor man vill veta mer om vilket är fallet i denna studie (Denscombe, 2017, sida 268). Enligt Denscombe (2017, sida 268) är det också lämpligt när det rör sig om komplexa ämnen man vill ha mer insikt i vilket designprocessen anses vara enligt Löwgren och Stolterman (2004, sida 2).

Schön (1983, sida 79) använder sig av ett samtal mellan ett proffs inom arkitektur, som är lärare och en student för att undersöka reflektion-i-handling närmare. Han studerade detta samtal och kunde där också identifiera och se reflektionens struktur eftersom de delade tankar med varandra och läraren ställde frågor kring designen för att uppmuntra reflektion. Vår ansats är inspirerad av Schön (1983, sida 79) exempelvis genom att vi ber respondenterna reflektera över designade produkter och pågående projekt.

Respondenterna för intervjuerna i denna studie har koppling till programmet Digital medieproduktion och urvalet kommer vi att återkomma till senare i detta kapitel.

De semistrukturerade intervjuerna utgår från frågor som respondenterna får utveckla och tala fritt kring. Det är just detta som enligt Justesen och Mik-Meyer (2010, sida 46) gör denna metod speciell, möjligheten att utveckla frågor under intervjun och lämna utrymme för att komma in på andra intressanta områden inom ämnet. Denscombe (2017, sida 269) beskriver intervjuarens sätt att ställa frågorna till en respondent som utvecklingsmässigt då hen kan utveckla dessa under intervjuns gång. Det är också möjligt att ändra eller lägga till frågor till nästa intervju då man vid den föregående kan ha fått ny intressant information. Detta passar bra eftersom respondenternas yrken och erfarenheter kan se väldigt olika ut och intressanta aspekter kan då komma upp under intervjuns gång som man kan utveckla mer kring. Frågor om ålder, verksamma år inom yrket och kön tas med i början av intervjuerna även om det egentligen inte rör designprocessen, men man kan använda denna data för att sedan se mönster och skillnader mellan respondenterna, (Justesen och Mik-Meyer, 2010, sida 49). Resterande frågor handlar om uppfattningar, känslor och erfarenheter rörande designprocessen. De menar också att ett bra antal frågor

(17)

15

är 10-15 stycken och ju kortare de är, desto lättare brukar det vara för respondenten att uppfatta och besvara (Justesen och Mik-Meyer, 2010, sida 50). Detta förhåller vi oss till vid framtagandet av frågorna men för att verkligen kunna fastställa att dessa skulle fungera bra vid intervjuerna utförs en pilotstudie. Detta menar Justesen och Mik-Meyer (2010, sida 50) är ett lämpligt sätt att utvärdera frågorna.

För att få respondenten att känna sig trygga i situationen byggs intervjun upp i tre olika faser i enlighet med vad Gillham skriver om intervjufaser i sin bok Research Interviewing:

the Range of Techniques (2005, refererad i Justesen och Mik-Meyer, 2010, sida 50). Den första fasen bör innehålla en introduktion för att respondenten ska finna sig tillrätta i sin roll som intervjudeltagare. I den andra fasen börjar frågorna ställas och det är här viktigt att man inte ger förslag på svar, utan om respondenten inte kan svara borde man istället omforma frågan. Tredje fasen är den avslutande fasen där intervjun rundas av.

Det bör ligga i åtanke att intervjuaren kan påverka svaren som kommer från respondenten. Därför menar Denscombe (2017, sida 277-278) att man ska uppträda neutralt men ändå vara hjärtlig och lyhörd för att respondenten ska känna sig välkommen och vilja öppna upp sig kring frågorna. För att hjälpa intervjuaren att ha koll på frågorna och veta vilka ämnen som har berörts används utskrivna papper med frågorna, de kan då bockas av allteftersom. Intervjuerna är semistrukturerade och därför är det inte omöjligt att en del ämnen berörs innan frågan har blivit ställd. En kopia av det utskrivna pappret kommer finns tillhands även för observatören som också antecknar särskilt intressanta saker som uppkommer under intervjun men framförallt se hur intervjuaren påverkar respondenten. Utmaningen för intervjuaren är att ha kontroll över frågorna och svaren samt att kunna följa upp dessa på ett lämpligt sätt om respondenten inte svarar tillräckligt utförligt. Intervjuerna spelas in med två mobiltelefoner, med respondentens godkännande.

Detta kan hämma respondentens öppenhet i sina svar men eftersom ämnet inte anses vara känsligt utan endast komplicerat kommer inspelning ändå att tillämpas ändå. Eftersom det är ett så komplext ämne ses det näst intill som en nödvändighet att spela in intervjun för att kunna gå igenom materialet vid ett senare tillfälle.

Denscombe (2017, sida 293) anser också att det finns både för och nackdelar när man ser till kvalitén i det som sägs vid en intervju. Fördelen är att man som intervjuare har en direktkontakt till källan av informationen och om det är något som är otydligt eller inte förstås kan man bekräfta detta på plats med respondenten. Nackdelen är att respondenterna kommer tala om ett praktiskt arbete och berätta om sina erfarenheter vilket kan skilja sig från hur de egentligen jobbar. Det är också därför dessa intervjuer innehåller delar där respondenten får visa upp sitt arbete vilket gör att man kommer närmare designprocessen. Detta fastställdes genom pilotstudier där först guidad introspektion tillämpades. Det valdes att frångå denna metod med tanke på resultatet från dessa intervjuer vilket kan läsas mer om i kommande avsnitt.

3.1.1 Genomförande av pilotstudien

I detta avsnitt presenteras genomförandet av pilotstudien och vad den resulterade i. De två studenter som intervjuas går programmet Digital medieproduktion. Detta urval görs för att de är lämpade för intervjun med tanke på deras koppling till programmet och studien men också för att de är relativt lättillgängliga. Detta är enligt Denscombe (2017, sida 67) ett subjektivt urval som kännetecknas då respondenterna väljs ut efter vad man redan vet om dem, alltså att de passar för ämnet. Urvalet ska då innebära att de är relevanta för studiens

(18)

16

syfte och personerna ska besitta den speciella kunskap som utmärker detta. Det är också ett bekvämlighetsurval som inte helt oväntat innebär att respondenterna finns nära till hands. Denscombe (2017, sida 71) menar att troligtvis kan detta återfinnas i de flesta studier eftersom man mer eller mindre har begränsade resurser, i och med detta kan man behöva vända sig till mer lättillgängliga deltagare.

12 frågor ställs till respondenterna under intervjun rörande deras designprocess (se bilaga 1). Dessa frågor visade sig fungerade bra och var så öppna att respondenterna gav långa och utvecklande svar. En del frågor var dock lite oklara och förtydligande behövs till kommande intervjuer för att de ska bli optimala. Det var också av stor vikt att testa hur det skulle fungera att intervjua respondenterna om designprocessen på ett mer interaktivt sätt.

Till pilotstudien utvecklades därför ett fiktivt designproblem som deltagaren skulle lösa genom att tänka högt. Här utvärderades det både hur frågeställningen skulle generera svar från respondenten men också vart denna del skulle placeras i intervjun. Vid första intervjun placerades detta i början och vid andra placerades det i slutet. Det fungerade bäst att ha denna delen sist under intervjun då respondenten som fick designproblemet presenterat i början upplevde en direkt prestation vilket går emot tanken om att respondenten ska känna sig trygg genom att börja med en lugnare start (Justesen och Mik-Meyer, 2010, sida 50).

Designproblemet presenterades som följande:

“Umeå universitet vill ha en annons på facebook och budskapet är att man ska ansöka till höstens antagning. Det har blivit färre sökande och det är framförallt på grund av att Umeå ligger så långt norrut, det är mycket snö, mörkt och kallt.

Hur gör du för att skapa en passande annons baserat på det som Umeå universitet vill uppnå? “ (bilaga 1)

Detta designproblem ska passa för både respondenterna i pilotstudien och de alumner som medverkar i de kommande intervjuerna. De känner till facebook, Umeå Universitet och Umeå som stad vilket var viktigt för att kunna lösa uppgiften. Målet med att genomföra en intervju med den här typen av problemställning var att få höra mer kring tankeprocessen vid framtagandet av en design. Det kan liknas vid en guidad introspektion. Den utfös med semistrukturerade frågor men det som kännetecknar introspektion är att man går djupare in i ämnet för att komma åt människans stängda del, alltså tankarna (Frostling- Henningsson, 2017). När respondenterna tänkte högt kring designen men inte utvecklade sitt svar tillräckligt ställde intervjuaren fler frågor kring varför de valen gjordes. Att kunna observera denna tankeprocess visade sig dock vara svårare och inte lika tillförlitligt som tänkt från början då respondenten blev påverkad av den rådande situationen. Det blev inte ett naturligt arbetsflöde och utan redskap att jobba fram förslag med och det blev samtidigt svårt för respondenten att utveckla designen och intervjuaren kunde inte förstå allt som sades. Därför ser upplägget annorlunda ut till de kommande intervjuerna där respondenterna istället får frågor rörande deras egna arbeten.

Upplägget med en intervjuare och en observatör fungerade bra och av vad som kunde bedömas påverkades inte respondenten av detta upplägg i sina svar. De var också helt införstådda med att intervjun spelades in med mobilerna. Först när intervjun var klar berättades det för deltagarna att detta var en pilotstudie och att det var i det syftet datan skulle användas, detta för att inte påverka testet av intervjufrågorna. Pilotstudien ansågs vara lyckad då den medförde värdefulla insikter att ta med sig till intervjuerna som skulle generera data till studien.

(19)

17 3.1.2 Urval av respondenter

I detta avsnitt presenteras urvalet av respondenterna i intervjuerna. Den stora skillnaden mellan intervjuerna och pilotstudien är framförallt urvalet av respondenter och inslaget av en intervju kring deras egna designprojekt. Studiens deltagare är alumner som studerat Digital medieproduktion och som nu jobbar inom detta ämne på ett eller annat sätt. Här tas det framförallt hänsyn till ett subjektivt urval (Denscombe, 2017, sida 67) eftersom dessa respondenter passade bäst med tanke på studiens syfte att undersöka designprocessen kopplade till detta program i arbetslivet. Det är dock även ett bekvämlighetsurval (Denscombe, 2017, sida 71) då de befann sig i Umeå eftersom resurser för resor inte finns att tillgå. Fördelen med den data som dessa intervjuer kommer generera är att de är från olika branscher vilket ger en inblick i hur reflektionen kan ske inom olika yrken. De flesta är i 30-35 årsåldern och endast en är under 30 år. De har jobbat olika länge vilket ger en inblick i hur erfarenheter kan påverka utvecklingen i det reflektiva tänkandet och det framgår även om de har annan utbildning inom media utöver programmet Digital medieproduktion. Vilken typ av utbildning kommer inte att framgå i studien eftersom det blir för avslöjande när det kommer till deras identiteter.

Respondenterna har fått kodade namn för att förbli anonyma och dessa kommer presenteras i tabell 2 nedan:

namn yrke och bransch ålder år inom yrket annan media

utbildning

Peter system och produktutveckling inom informationsteknik

30-35 11 år ja

Lars reklam och mediaplanering 30-35 5 år ja

Klara animatör inom 3D och 2D. under 30 mindre än 1 år ja

Stina arbetsledare inom tv-produktion 30-35 8 år nej

Henry artist inom tv och dataspelsbranschen 30-35 4 år (+4 år) 4

ja

Tabell 2. Visar respondenternas bransch, ålder, år de jobbat inom branschen och om de har en annan medieutbildning.

3.1.3 Genomförande av intervjuer

I detta avsnitt berättas det om intervjuernas genomförande där respondenterna fick 17 frågor där fyra av dessa var rent faktamässiga om exempelvis ålder och arbetsplats, resterande handlade om designprocessen. Det valdes att ha mer än 15 frågor som Justesen och Mik-Meyer (2010, sida 50) egentligen förespråkar som ett maximalt antal, eftersom en del frågor endast var faktamässiga. Innan intervjutillfället hade respondenterna blivit tillfrågade om de kunde ta med sig en design de färdigställt och en där de var mitt i processen som de sedan fick berätta mer om. Det fanns sju frågor relaterade till detta ändamål som stöd för intervjupersonen. Däremot behövdes det inte användas i så stor utsträckning eftersom respondenterna kände sig naturligt bekväma i att prata om sitt egna arbete. Detta gav oss en god insikt och förståelse i just deras process utöver de svar som de övriga frågorna genererade. Det var också extra värdefullt att få denna insikt i deras processer, inte bara för att få veta mer om designprocessen utan också för att få veta vad det är för arbetsuppgifter respondenten har. Digital medieproduktion är ett program med ett brett spektra av olika kunskapsområden vilket leder till många olika yrkesgrupper och

4 Respondenten har jobbat fyra år inom annan mediebransch

(20)

18

branscher. Vid analysen av materialet kan detta komma att bli avgörande för hur väl man förstår den insamlade datan.

Dessa intervjuer transkriberades utifrån inspelat material som sker med två mobiltelefoner, en fungerar som backup. Intervjun i samband med att de visar upp sina designprojekt filmades även för att kunna skriva in nödvändiga direktiv som förklarar vad respondenten pekar på i transkriberingen. Både ljudinspelningen och filmningen godkändes av samtliga respondenter genom ett avtal som presenterades i början av intervjutillfället (bilaga 3). Detta för att försäkra respondenterna om att namn på personer och företag kommer uteslutas ur transkriberingen men också för att vi skulle få en försäkran om att de var kändes sig trygga med detta. Allt inspelat material skulle endast användas i syfte för att transkribera allt som sades under intervjun. De blev också informerade om vem som skulle intervjua dem och att en skulle vara observatör. Den person som observerade blev delvis involverad om respondenten ställde en fråga inte endast intervjuaren kunde svara på om exempelvis den pågående utbildningen, en teori eller vid diskussioner som uppstod vid visningen av deras designprocess samt vid inledningen av intervjun. Detta skapade en mer avslappnad stämning än om observatören bara skulle sitta tyst och iaktta vilket skulle skapa en mer spänd stämning.

3.1.4 Forskningsetik

Som en försäkran för att studien gick rätt till följs vetenskapsrådets riktlinjer för forskningsetik inom humanistisk och samhällsvetenskapliga ämnen (Vetenskapsrådet, u.å). Där presenterar de fyra huvudkrav när det kommer till det grundläggande individskyddskravet. Det första är informationskravet som innebär att man ska upplysa deltagaren om studien och deras deltagande vilket görs genom ett mejl som innehåller syftet och vad vi skulle fråga dem om. Det andra kravet handlar om samtycke och innebär att de som deltar ska ge sitt medgivande. De har också rätt att avbryta sitt deltagande när de vill utan att detta ska ha några som helst följer för dem. Detta tas hänsyn till genom att respondenterna får skriva under ett avtal där de får läsa om vad de gick med på och hur uppgifterna hanteras (bilaga 3). Kravet om konfidentialitet är det tredje och avser att deltagaren inte ska kunna identifieras. Det handlar också om att de i forskarteamet ska skriva under papper när det kommer till känsliga uppgifter. Avtalet som nämndes tidigare innehåller information som försäkrar att dessa uppgifter förblir anonyma och kodade.

Även vi fick skriva under avtal när det kom till känsligt material som respondenter delade med sig av. Dessa avtal tillfaller dock respondenterna. Det fjärde och sista är nyttjandekravet som innebär att uppgifterna som samlas in i samband med studien inte ska användas för något annat syfte, vilket vi ser till att de inte gör, även detta har respondenterna fått information om. Utöver detta tas det även hänsyn till personuppgiftslagen som avser behandlingen av personuppgifterna. Redan vid transkriberingen av materialet kodas namn på personer, företag och övrig känslig fakta som kan leda till en identifiering av källan.

3.2 Introspektionen

I detta avsnitt presenteras väsentlig information kring introspektion som används för att analysera vår egen designprocess. Introspektion är den mest subjektiva formen av kvalitativ vetenskaplig metod (Frostling-Henningsson, 2017, sida 41) och passar bra när forskaren är driven av eget och personligt engagemang (Frostling-Henningsson, 2017, sida

(21)

19

45-46). Begreppet har definierats som “självmedveten självutforskning” eller “den gyllene vägen till självinsikt” (Brown 1999, refererad i Frostling-Henningson, 2017, sida 39).

Metoden bygger på självobservation där den deltagande berättar om sin situation samt reflekterar över den. Metoden kan genomföras både självständigt men även med fler deltagande (Frostling-Henningsson, 2017, sida 41). Frostling-Henningsson (2017, sida 42) beskriver hur den öppna delen av människan är det som går att observera, det vill säga kommunikation eller agerande. I jämförelse med detta har människan även en stängd sida bestående är tankar, känslor och motivation och detta går inte att observera på samma sätt och därför lämpar sig introspektion (Frostling-Henningsson, 2017, sida 42). Den största styrkan i metoden är att den kommer åt den mentala och intellektuella delen eftersom metoden går djupare än andra kvalitativa metoder (Frostling-Henningsson, 2017, sida 64).

Därför är introspektion en passande metod för forskning inom upplevelser, beteenden, relationer och andra kulturer, det vill säga det som kräver mer förståelse och insikt i en människas inre (Frostling-Henningsson, 2017, sida 45).

Det finns olika typer av introspektion som identifierar när man utför den i förhållande till händelsen man vill undersöka eller hur involverad övriga respondenter är utöver forskaren, eller i detta fallet utövaren. Retrospektiv introspektion sker vid ett senare tillfälle och grundar sig på det man minns (Frostling-Henningsson, 2017, sida 54). För att samla in denna data är dagboksanteckningar ett bra alternativ, det viktiga med anteckningarna är att de ska vara subjektiva och skildra de egna erfarenheterna av det som studeras. Förutom anteckningar i dagböcker kan man också spela in dessa tankar genom samtal.

Forskar introspektion innebär att forskningssubjektet och forskningsobjektet är samma (Frostling-Henningsson, 2017, sida 56). Exempelvis att forskaren analyserar sina egna tankar. Det finns en uttalad kritik när det kommer till introspektion och främst till forskarintrospektion eftersom det uppfattas som ett bekvämlighetsurval (Frostling- Henningsson, 2017, sida 66). Styrkan i metoden är att ingen annan än den deltagande kan beskriva sina känslor på ett sådant exakt sätt som hen själv (Frostling-Henningsson, 2017, sida 66). I boken nämner författaren att Dalai Lama anser att introspektion tillsammans med vetenskaplig insikt bidrar till att vi bättre förstår livets olika fenomen (Frostling- Henningsson, 2017, sida 65). Målet med tillämpningen av metoden är därmed att få insikt i vår egna process genom reflektion och med tanke på vår pågående utbildning och intresse för ämnet lämpar sig denna metod väldigt bra.

“Probably all of us reflect. For those who do, being reflective can be an orientation to their everyday lives. For others, reflection comes about when the conditions in the learning environment are appropriate - when there is a incentive or some guidance “ (Moon, 1999, sida 186).

Moon (1999, sida 187) skriver om betydandet av dokumentation genom dagbok. I kapitel Learning through reflection - the use of learning journals skriver Moon (1999, sida 186-202) om lärande i reflektion i form av dagboksanteckningar kan samlas in genom text eller inspelat material. Genom att gå tillbaka till detta material formas lärandet enligt Moon (1999, sida 187) och djupare aspekter inom ämnet uppdagas. Detta är exempelvis bra för

(22)

20

den som vill utveckla sin reflektiva praktik (Moon, 1999, sida 191) och ett passande alternativ att kunna uttrycka sig. (Moon, 1999, sida 193).

3.2.1 Genomförande av introspektion

Forskarintrospektion används eftersom vi som utövare analyserar vår egen designprocess i framtagandet av reklamfilms konceptet. Det företag som önskar denna reklamfilm är ett lokalt företag som jobbar med programutveckling. De vill ha en film som kan locka både nya medarbetare men även för att visa kunder vad de jobbar med. Begränsningen är att endast konceptet kommer att utvecklas inom ramen för studien då det anses för tidskrävande att utveckla en slutgiltig produkt. Att sammanställa ett koncept till vad som kan användas som en specifikation till en film innehåller de delar som behövs för att observera denna process genom introspektion. Denna data samlas in genom dagboksanteckningar. Detta görs av utövarna efter varje gång det har arbetats med konceptutvecklingen. Ett samtal mellan utövarna att spelas också in där deras subjektiva tankar får ta plats i form av en diskussion med dagböckerna som stöd. Dessa samtal genomförs med jämna mellanrum, oftast när det har jobbats med konceptet två till tre gånger. Både dagböckerna och samtalen innehåller subjektiva tankar som förs ner i efterhand vilket då kallas retrospektiv introspektion. Denna metod tros kunna leda till kreativa uppdaganden genom att man stannar upp och uppmärksammar “den inre rörelsen i livet” (Christensen, 1981 refererad i Moon, 1999, sida 193). Detta genomförs i introspektionen eftersom att tankarna uppmärksammas genom anteckningar i dagböckerna.

3.3 Metod för analys

Fördelen med att samla in data genom kvalitativa metoder som intervjuer, samtal och dagböcker är att det blir rik data. Denscombe (2017, sida 427) anser emellertid att analys av kvalitativ data kräver en skicklighet i tolkning av forskaren. Det är viktigt att man tar hänsyn till hur intervjun har utförts och att framförallt se till hur intervjuaren har påverkat respondenten (Justesen och Mik-Meyer, 2010, sida 48). I en intervju är nämligen både intervjuaren och respondenten bidragande av resultatet och därför kan man inte vid en analys se till endast innehållet av samtalet utan också samspelet mellan dessa parter.

Denscombe (2017, sida 428) menar också att tolkningen av materialet kommer att påverkas av ens egna intresse och kunskap. Därför är observatören en viktig del som kan fånga upp detta samspel. Anteckningar observatören gör rörande detta tillämpas när datan analyseras. Även transkriberingen är till stor hjälp för att återgå till intervjun och se över hur frågor är ställda och vilket svar de genererade.

Samma metod används för att analysera materialet från både intervjuerna och introspektionen. Analysen skapar förståelse av materialet med hjälp av teorierna i föregående kapitel och denna utgångspunkt kallas abduktion (Alvehus, 2013, 109). Detta sätt att analysera är besläktat med både deduktion och induktion. Enligt Alvehus (2013, sida 109) är det inte realistiskt att ta utgångspunkt i bara en av dessa former av analys eftersom deduktion innebär en utgångspunkt i hypoteser som prövas mot data och genom induktion bygger man upp slutsatser från materialet istället. Det är svårt att utesluta att tolkaren av datan inom deduktion kommer att påverka resultatet och inom induktion är det svårt att bygga upp en studie som inte från början bygger på någon form av teori.

References

Related documents

omfattande spridningen av dem genom sociala medier, och dessa mediers sammanblandning av privata relationer och offentliga diskurser och bilder, möjligheten att blir allt mer

Den kategoriseringsprocess som kommer till uttryck för människor med hög ålder inbegriper således ett ansvar att åldras på ”rätt” eller ”nor- malt” sätt, i handling

Subject D, for example, spends most of the time (54%) reading with both index fingers in parallel, 24% reading with the left index finger only, and 11% with the right

Forsling (2011) skriver att några av de hinder som är i vägen för att barn och vuxna utvecklar en digital kompetens är vuxnas osäkerhet som kan leda till att pedagoger inte

Det finns en hel del som talar för att många centrala förhållanden i skolan verkligen kommer att förändras under åren framöver:... INSTALLATIONSFÖRELÄSNING

Förekomsten av mycket hygroskopiska föreningar i aerosoler kan påskynda processen för bildandet molndroppar, medan närvaron av mindre hygroskopiska ämnen kan förlänga den tid som

Det hade även varit intressant att studera två regioner emellan, till exempel Jönköping och en region som inte har lika goda ekonomiska förutsättningar som Jönköping har och

»Det bästa beviset för att Wallenberg vore skyldig låge i det faktum, att svenska beskickningen i Moskva och svenska regeringen icke hade gjort något åt