AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV
Avdelningen för folkhälso- och idrottsvetenskap
Påverkansfaktorer på matlagning bland icke- studerande unga vuxna män i eget hushåll
En kvalitativ studie av utifrån den socio-ekologiska modellen
Ellen Skånberg
Vt 2021
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Folkhälsovetenskap
Folkhälsostrateg för hållbar utveckling
Forskningsmetoder i folkhälsovetenskap II och examensarbetet Handledare: Mamunur Rashid
Huvudhandledare: Ola Westin Examinator: Gloria Macassa
Abstract
Skånberg, E. (2021). Influencing factors on cooking among non-student young adult men in own households. A qualitative study based on the Social Ecological Model.
Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Public Health and Sport Science. University of Gävle. Sweden.
Background: Cooking at home can benefit health from both individual- and social perspectives. The purpose of this study was to investigate which individual and social factors affect cooking in young men in own households and which factors in the surrounding environment that could influence their cooking. Methods: This is a qualitative study. Data were collected from five respondents aged 20-30 years with semi- structured interviews. Data analysis was performed using content analysis. Results:
Influencing factors for cooking exist at individual and social levels and the surrounding environment. At the individual level self-efficacy was the most important factor and mothers played a major role in building self-efficacy during the respondents' upbringing.
At the social level, cooperation with others emerged and factors in the surrounding environment such as the school system and restrictions as a result of the ongoing corona pandemic in 2021 were identified. Conclusions: Influencing factors for cooking exist at the individual and social level and in the surrounding environment. Supporting parents' cooking and cooking classes in school could strengthen self-efficacy in cooking situations for boys growing up. Few studies have been done in this regard, therefore more studies are needed to further understand what factors affect young men's cooking.
Keywords: cooking, influencing factors, non-students, Social Ecological Model, young men.
Sammanfattning
Bakgrund. Matlagning hemma kan innebära hälsofördelar. Syftet med den här studien var att undersöka vilka individuella och sociala faktorer som påverkar matlagning hos unga män i eget hushåll som inte studerar på högskola eller universitet samt påverkansfaktorer i den omgivande miljön. Metoden baserades på en kvalitativ studiedesign. Data insamlades från fem respondenter i åldrarna 20-30 år med semi- strukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys utifrån en induktiv utgångspunkt. Analysen resulterade i kategorier med påverkansfaktorer vilka sedan analyserades utifrån den socio-ekologiska modellen. Resultatet visade att påverkansfaktorer för matlagning hos undersökningsgruppen finns på den individuella och sociala nivån samt i den omgivande miljön. På individnivå var self-efficacy, individens tilltro till sin egen förmåga i matlagningssituationer, den viktigaste faktorn. På den sociala nivån framkom samarbete med andra kring matlagning och faktorer i den omgivande miljön utgjordes av tillgänglighet i form av närhet till butiker och matpriser, skolsystemet och restriktioner till följd av den under våren 2021 pågående coronapandemin. Slutsatsen var att mammor varit betydelsefulla för utvecklingen av self-efficacy under respondenternas uppväxt. Att stötta föräldrars matlagning och utveckla hem- och konsumentkunskapsundervisningen i skolan skulle kunna stärka self- efficacy i matlagningssituationer för pojkar som växer upp. Få studier finns på urvalsgruppen varför mer forskning behövs för att ytterligare förstå vad som påverkar unga mäns matlagning.
Nyckelord: icke-studenter, matlagning, påverkansfaktorer, socio-ekologiska modellen, unga män.
Innehåll
Bakgrund ... 1
Det moderna livsmedelssystemet ... 2
Matmiljöer och stödjande miljöer för hälsan ... 2
Den upplevda betydelsen av mat ... 3
Food literacy och self-efficacy ... 3
Den socio-ekologiska modellen... 4
Unga i eget hushåll ... 6
Mäns matvanor ... 7
Problemformulering ... 7
Syfte och frågeställningar ... 8
Metod ... 8
Studiedesign ... 8
Studiens kontext ... 8
Undersökningsgrupp ... 8
Datainsamling och frågeinstrument ... 10
Genomförande ... 10
Dataanalys ... 11
Forskningsetiska överväganden ... 11
Resultat ... 12
Respondenternas definition av matlagning... 12
Faktorer på den individuella nivån ... 13
Präglad av familjen ... 13
Self-efficacy... 14
Prioritera och planera... 14
Sinnesstämning ... 15
Hälsofaktorer ... 15
Faktorer på den sociala nivån ... 16
Gemenskap ... 16
Socialt stöd ... 16
Faktorer i den omgivande miljön ... 17
Den egna bostaden ... 17
Tillgänglighet ... 17
Skolsystemet ... 18
Globala processer ... 18
Diskussion ... 19
Sammanfattning av resultatet ... 19
Resultatdiskussion ... 20
Faktorer på den individuella nivån ... 20
Faktorer på den sociala nivån ... 21
Faktorer i den omgivande miljön ... 21
Förslag på interventioner för att främja hälsa och hållbarhet ... 23
Metoddiskussion ... 23
Respondenturval ... 24
Datainsamling och frågeinstrument ... 25
Styrkor och begränsningar ... 26
Förslag på vidare forskning ... 27
Slutsats ... 27 Referenser ... 29 Bilaga 1. Informationsbrev
Bilaga 2. Intervjuguide
Bilaga 3. Utdrag ur kodningsschemat
1
Bakgrund
Det finns skäl att studera mat och måltider ur ett folkhälsoperspektiv utifrån vilka livsmedel som är hälsosamma och vilka som bör undvikas för att minska prevalensen av hjärt- och kärlsjukdom, diabetes, cancer och för tidig död globalt (Afshin et al. 2019).
Men de hälsorelaterade faktorerna av kost handlar om mer än att ge näring till kroppen, förebygga sjukdomar och att hålla en hälsosam vikt. Mat och måltider uppfattas som viktiga komponenter i större hälsosammanhang som social gemenskap, kultur och en del av meningen med livet (Fjellström 2008).
Matlagning i hemmet är ett hälsobeteende som förmodats ha en positiv effekt på kost, hälsa och sociala relationer och flera studier har undersökt matlagning i hemmet ur ett hälsoperspektiv (Mills et al. 2017; Laska et al. 2014). För att bedöma vilka faktorer som påverkade matlagning hemma genomförde Mills et al. (2017) en systematisk översikt av observationsstudier på temat. Sammanlagt 38 studier med såväl kvalitativ som kvantitativ design analyserades. Matlagning hemma definierades som ”de handlingar som krävs för att förbereda varm eller kall mat hemma, vilket inkluderar att kombinera, blanda och ofta värma ingredienser”. I resultatet redovisades bestämningsfaktorerna för att laga mat hemma uppdelade i olika skikt: de icke förändringsbara (kvinnligt kön och högre ålder), de individuella (exempelvis matlagningskunskaper, intresse och tidstillgång), sociala nätverk (nära relationer och hushållets sammansättning) samt socioekonomiska, kulturella och miljömässiga faktorer (kultur, etnisk bakgrund och hög socioekonomisk status). Faktorerna viktades utifrån hur starkt dessa associerades till matlagning hemma.
Exempelvis var kvinnligt kön starkt associerat med matlagning hemma i skiktet med icke förändringsbara faktorer. Kulturell bakgrund var en faktor i det socioekonomiska skiktet med ett starkt associerat samband till matlagning hemma. Översikten visade att bestämningsfaktorerna för matlagning i hemmet är mer komplexa än endast en individs matlagningskunskaper vilket gör området svårstuderat. Baserat på de analyserade studiernas kvalitet var författarnas slutsats att matlagning hemma associeras med kortsiktiga individuella fördelar som exempelvis hälsosammare mat och stärkta personliga relationer medan de långsiktiga fördelarna måste studeras ytterligare för att kunna konstateras (Mills et al. 2017). Det finns alltså indikationer på att matlagning hemma kan vara ett hälsofrämjande beteende men mer forskning behövs för att fastslå om detta medför positiva hälsoeffekter på lång sikt.
2
Det moderna livsmedelssystemet
Varje individs upplevelse av mat och ätande är ögonblicklig, personlig och platsbunden.
Samtidigt är upplevelsen ett resultat av ett globalt och extremt komplext system av kapital, handel och flöden av varor och näringsämnen som spänner över stora geografiska avstånd och långa tidsaspekter (Glover & Sumberg 2020). Livsmedelssystemet påverkar inte bara individens upplevelse. Produktion, distribution och konsumtion skapar konsekvenser för klimatet och miljön i form av utsläpp av växthusgaser i atmosfären, övergödning i sjöar och vattendrag, nedhuggning av skogar och det avfall som produceras som en konsekvens av livsmedelsproduktionen (Steinfeld et al. 2006). Livsmedels- systemet påverkar också sociala hållbarhetsperspektiv. Ett exempel är ny jordbruksteknik som förändrar förutsättningarna för människor att bo kvar på landsbygden vilket bidrar till urbanisering (Glover & Sumberg 2020). Ytterligare ett perspektiv som formar individens valmöjligheter gällande livsmedel är det ekonomiska. Det moderna livsmedelssystemet drivs av vinstmaximerande företag som understöds av ekonomisk politik i form av handelsavtal, skattesatser och subventioner (ibid.). Detta styr utbudet och prissättningen av matvaror i butikerna; när kött och mjölkprodukter subventioneras blir de billigare för konsumenten än andra varor som inte subventioneras.
Matmiljöer och stödjande miljöer för hälsan
Det globala livsmedelssystemet upplevs av individen som den lokala matmiljön (på engelska food environment). Matmiljö definieras av Folkhälsomyndigheten som ”den sociala och fysiska miljö som vi lever i” (Folkhälsomyndigheten 2021). Matmiljön påverkar konsumentens valmöjligheter och beteende vilket i sin tur ger upphov till hälsoeffekter. Om det i matmiljön exempelvis finns rikligt med lättillgänglig och billig energität och näringsfattig snabbmat samtidigt som hälsosammare alternativ är dyra eller saknas ökar sannolikheten för konsumtionen av snabbmat, vilket i sin tur påverkar hälsan negativt (ibid.). Sociala faktorer som kultur och normer ses också som en del av matmiljön. Att exempelvis vara vegetarian eller undvika vissa typer av livsmedel av religiösa skäl är en del av en persons individuella faktorer (Glover & Sumberg 2020).
Matmiljöer kan förstås som en del av stödjande miljöer för hälsa. Världshälso- organisationens konferens i Sundsvall 1991 fastslog att stödjande miljöer för hälsa handlar om arenor där människor bor, arbetar och leker. Det består av många dimensioner som är sammankopplade och påverkar varandra. Därför är det viktigt att samordna arbetet för att skapa stödjande miljöer för den fysiska och psykiska miljön ur ett socialt, politiskt,
3 ekonomiskt och miljömässigt hållbart perspektiv (Pellmer Wramner, Wramner &
Wramner 2017:197). Offentliga måltider i skolor och på sjukhus kan vara en del av en stödjande matmiljö beroende på kvaliteten på det som serveras. Den omgivande miljön påverkar alltså människors matval på flera olika nivåer.
Den upplevda betydelsen av mat
Att undersöka vad mat betyder för människor och hur dessa betydelser formar matvanorna är viktigt för att förstå hinder för hälsosam kost (Fielding-Singh, 2019).
Ekonomiska privilegier och en känsla av att vara moraliskt överlägsen associerades till hälsosamma matvanor i en kvalitativ studie där 74 ungdomar i åldrarna 12–19 år i Kalifornien, USA djupintervjuades (ibid.). Dessa bodde fortfarande hemma med minst en förälder och kom från olika socioekonomiska bakgrunder. Resultatet visade att uppfattningen om hälsosam kost var förknippat med ekonomiska privilegier och en känsla av moralisk överlägsenhet i alla grupper. Men medan hög- och medelinkomstungdomarna uppfattade sig som människor med god moral utifrån att deras familjer åt hälsosamt, upplevde ungdomarna med låg socioekonomisk status känslor av underlägsenhet, genans och skam på grund av familjens matvanor. Studien visar att matvanor har betydelse för självförtroende och självkänsla och att hälsosamma matvanor är vanligare i medel- och höginkomstfamiljer i Kalifornien (ibid.).
En annan studie från Storbritannien och USA undersökte den upplevda betydelsen av mat (Mills et al. 2020). Där ville forskarna genom intervjuer och fokusgrupper med 71 personer från 16 år och uppåt undersöka vilka associationer som var förknippade med
”hemlagad mat” (home cooking). De visade att begreppet associerades till att laga mat från grunden, visa omsorg om nära och kära och minnen av att äta tillsammans med familjen under uppväxten. Hemlagad mat värderades högt, ansågs eftersträvansvärt och var kopplat till sociala och känslomässiga fördelar (Mills et al. 2020). Båda dessa studier visar att upplevelsen av mat och matlagning har både en bredare och djupare betydelse för människor än att bara stilla hunger.
Food literacy och self-efficacy
Ett begrepp som används för att med en bredare ansats än matlagning beskriva de nödvändiga vardagliga beteenden som är förknippade med att dagligen skaffa och äta mat är food literacy (på svenska matkunnighet). Begreppet kan användas för att undersöka den levda erfarenheten av att skaffa och konsumera mat och visar på komplexiteten
4 mellan kunskap, förmåga och beteende för att möta behovet av näringsriktig mat (Vidgen
& Gallegos 2014). En definition av food literacy arbetades fram av Vidgen och Gallegos (2014) genom att studera två gruppers förståelse av begreppet: australiensiska matexperter och unga människor (16–25 år) i stadsmiljö (Brisbane i Australien) som var ansvariga för att skaffa mat åt sig själva. I expertgruppen användes Delfimetoden1 där frågor om vilka komponenter som innefattas av food literacy skickades ut för bedömning, sammanställdes och returnerades med möjlighet för experterna att ändra bedömningen.
För att identifiera komponenterna i food literacy bland de unga genomfördes 37 semi- strukturerade intervjuer ansikte mot ansikte med personer utifrån ett meningsfullt urval baserat på ogynnsamma omständigheter (till exempel hemlöshet), kön och kultur.
Definitionen som formulerades utifrån studien var att food literacy är ”de strukturer som stärker individer, hushåll, samhällen eller nationer i arbetet med att skydda matens kvalitet mot negativa förändringar och som stärker motståndskraften mot förändringar över tid. Det består av en samling sammanlänkade kunskaper, förmågor och beteenden som krävs för att planera, hantera, välja ut, förbereda och äta mat för att möta behov och bedöma matintaget” (författarens översättning från engelska). Kort sagt: ”de verktyg som behövs för ett hälsosamt och livslångt förhållande till mat” (författarens översättning från engelska) (Vidgen & Gallegos 2014). Food literacy består av fyra domäner: 1. Planera och hantera, 2. Välja ut, 3. Förbereda och 4. Äta (ibid.).
Self-efficacy (på svenska självförmåga) är en benämning på en individs tilltro till sin egen förmåga att klara av en handling i en specifik situation. En person med hög self- efficacy möter en utmaning med en känsla av kontroll och lust att övervinna ett problem, medan en person med låg self-efficacy istället undviker sådana utmaningar (Kelder, Hoelscher & Perry 2015:162). Self-efficacy formas av tidigare erfarenheter av att utföra en specifik uppgift. En person som lyckades med exempelvis matlagning kan förvänta sig ett gott resultat även nästa gång, vilket stärker self-efficacy. Ett negativt utfall kan däremot minska self-efficacy i matlagningssituationer (Kelder, Hoelscher & Perry 2015:163).
Den socio-ekologiska modellen
Ekologiska modeller utgör ett ramverk för att undersöka faktorer som påverkar beteenden och förstå samspel mellan personer, grupper och deras sociala och fysiska miljö (Sallis &
1 Delfimetoden används för att samla in uppfattningar från en expertpanel om ett särskilt ämne med syftet att nå konsensus om ämnet (de Villiers, de Villiers, & Kent, 2005).
5 Owen 2015:44). Inom detta ramverk ses individen som en del av ett större socialt system med olika nivåer som alla påverkar beteende. Stokols (1995) beskriver den socio- ekologiska modellen (på engelska Social Ecological Model) som ett överbryggande paradigm för flera olika forskningsområden. Ett par gemensamma kärnprinciper för modellen är att den omgivande miljön antas ha flera fysiska, psykosociala och kulturella dimensioner som kan påverka hälsan; samtidigt betonas att hälsan även påverkas av personliga karaktärsdrag som gener och beteendemönster. Betydelsen av båda dessa aspekter, såväl den omgivande miljön som personliga karaktärsdrag, tillsammans med rörelsen dem emellan understryks i den socio-ekologiska modellen (Stokols 1995).
Den omgivande miljön har potential att stödja hälsofrämjande beteenden, särskilt i kombination med kunskapshöjande insatser (Sallis & Owen 2015:44). Att förändra miljön så att den underlättar ett hälsofrämjande beteende skapar möjlighet att förbättra hälsan för alla personer som exponeras för miljön, till skillnad från interventioner som fokuserar på att ändra ett individuellt beteende. En hälsofrämjande miljö kräver inte heller någon ansträngning för att det hälsofrämjande beteendet ska upprätthållas vilket underlättar för långvariga förändringar. Individuella beteendeförändringar kräver istället ansträngning över tid vilket gör dem svårare att upprätthålla (Stokols 1995). Exponering för reklam är ett exempel på miljöns betydelse. En studie mellan två bostadsområden med olika socioekonomi i Stockholm visade att socioekonomiskt svaga grupper exponerades för mer reklam för energität och näringsfattig mat i media och i sitt bostadsområde än socioekonomiskt starka grupper. Den socioekonomiskt svaga gruppen konsumerade också mer snabbmat (Fagerberg et al. 2019).
Den socio-ekologiska modellen undersöker relationer mellan flera olika nivåer, från individen till lagstiftning på internationell nivå (Tolley et al. 2016:30). En kritik mot de ekologiska modellerna är svårigheten att specificera vilken faktor eller process på de olika nivåerna som har störst inverkan på beteendet (Sallis & Owen 2015:57). Medan det kan ses som en styrka att den socio-ekologiska modellen införlivar två eller flera analysnivåer (Stokols 1995) får den kritik för att information om hur aspekter interagerar mellan nivåerna saknas (Sallis & Owen 2015:58).
Den socio-ekologiska modellen användes för att undersöka påverkansfaktorer på mäns ätande utifrån socioekonomiska ojämlikheter i Australien (Stephens et al. 2018). Genom telefonintervjuer samlades data in från 30 män mellan 18–60 år om vad de upplevde som påverkansfaktorer på sitt eget och andra mäns ätande. Resultatet presenterades på tre nivåer: intrapersonell, social och den omgivande fysiska miljön. Matlagningsförmåga,
6 familjen och tillgänglighet till olika typer av livsmedel var exempel på påverkansfaktorer (ibid.). Samma nivåer i den socio-ekologiska modellen användes i en explorativ studie med 35 studenter (18–25 år, 66 % kvinnor) i New York som undersökte påverkansfaktorer på hälsosamt ätande (Sogari et.al. 2018). I fokusgrupper fick deltagarna berätta om sina erfarenheter av matlagning, sina strategier för att vara hälsosamma och hur de upplevde att universitetsmiljön påverkade både hälsosamma och ohälsosamma vanor (ibid.). Båda studierna rapporterade att mellanmål (snack foods) uppfattades som ohälsosamt på den individuella nivån. Deltagarna bedömde också att medvetenheten om hälsa ökar i samhället: männen trodde att andra män idag var mer hälsomedvetna än tidigare generationer män (Stephens et al. 2018). Studenterna menade att deras generation var mer hälsomedvetna än tidigare generationer (Sogari et.al. 2018).
Pris var en påverkansfaktor i båda studierna men resultaten visar att pris kodades olika av forskarna i respektive analysprocess. Medan Stephens et al. (2018) kodade pris som en faktor i den omgivande miljön kodades pris tillsammans med tid och sinnesstämning på den individuella nivån av Sogari et al. (2018). Dessa studier visar att den socio- ekologiska modellen kan vara användbar i studier om hälsobeteende kopplat till mat och ätande men att samma faktor kan kodas olika i olika sammanhang.
Unga i eget hushåll
Föräldrar eller andra vårdnadshavare har en stark inverkan på hemmavarande barns matvanor (Harker, Sharma, Harker & Reinhard 2010). De vardagliga beteenden som handlar om att skaffa, laga och äta mat sätts på prov när en person flyttar hemifrån. Att flytta hemifrån till eget hushåll innebär en övergång från föräldrars översyn till att själv, eller ihop med sammanboende, ansvara för sitt välmående och forma livet efter egna förutsättningar, önskemål och preferenser (Blichfeldt & Gram 2013). Formandet av matvanor är en del av denna övergång. Individens egen förmåga att bilda nya vanor, socialt stöd från omgivningen samt föräldrarnas matlagningskunskaper visade sig vara viktiga faktorer för hälsosamma matvanor bland studenter i Danmark som nyligen flyttat hemifrån (ibid.).
Generellt är studenters matvanor ett välstuderat område (Laska et al. 2014; Grunseit et al. 2019). Det kan bero på att studenter på högskolor och universitet är lätta att nå (Gillham, 2008:35). De har dock ofta privilegier och socioekonomiska faktorer som skiljer dem från unga vuxna som inte studerar. Exempelvis har studenter i Sverige oftare än unga som inte studerar minst en förälder med akademisk utbildning (Plenty et al. 2018)
7 vilket i många fall medför högre socioekonomisk status. Sambanden mellan utbildning, hälsa och hälsobeteende är väldokumenterade i en sammanställning med majoriteten tvärsnittsstudier från Sverige, Norden och Europa (Mattisson 2016). Även ålder är en intressant aspekt. I en studie med 71 deltagare var endast 11 personer under 30 år (Mills et al. 2020). I studier på vuxna är personer mellan 18–30 år ofta inkluderade men medelåldern ligger betydligt högre än så (Mills et al. 2017). Generellt är gruppen unga vuxna (18–35 år) en grupp som har studerats relativt lite (Giddens 2013:213).
Mäns matvanor
Få kvalitativa studier undersöker mäns matlagning. Nicklas Neuman (2020) undersökte svenska fäders matlagning (foodwork) i en sociologisk studie. Studien byggde på officiell statistik och kvantitativa och kvalitativa sekundärdata. Matlagning var inte i centrum utan studien handlar om relationerna mellan män och kvinnor som föräldrar. Neumans slutsats var att det fanns kulturella och sociala förväntningar på att en modern svensk far tar ansvar för matlagning i familjen (Neuman 2020).
En breddning av sökningen till matvanor ger ett litet tillskott av artiklar. I en norsk studie som undersökte skillnader i hälsa djupintervjuades 46 män inom tre olika yrken om deras uppfattningar om hälsa och hälsosamma vanor där mat var en del (Wandel &
Roos 2004). Resultatet visade skillnader mellan socioekonomiska grupper där de högutbildade (ingenjörerna) hade mer hälsosamma vanor än de andra grupperna (snickare och chaufförer). De fysiska kraven i den omgivande miljön var en faktor som skiljde sig åt mellan de olika yrkesgrupperna och påverkade respondenternas kosthållning. Samma studie diskuterar svårigheten att få män att alls tala om mat och hälsa vilket kan vara en delförklaring till att så få studier finns att tillgå. Wandel och Roos (2004) menar att det beror på mäns ovana att diskutera dessa ämnen. För att hantera problemet i sin egen studie började de att prata med respondenterna om arbete, hälsa och mat dagen innan intervjuerna för att starta igång en tankeprocess (ibid.).
Problemformulering
Matlagning hemma kan innebära fördelar för hälsan både ur ett individuellt och ett socialt perspektiv. Kunskaper, färdigheter och förmågor påverkar individens food literacy vilken sätts på prov i det egna hushållet. Studier på vilka faktorer som påverkar matlagningen hos unga vuxna män som inte studerar på högskola eller universitet saknas. Att studera
8 den här målgruppen är därför att fylla en viktig lucka i forskningen för att försöka förstå deras liv och hälsobeteende.
Syfte och frågeställningar
Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som påverkar matlagning hos unga vuxna män i eget hushåll och som inte studerar på högskola eller universitet.
Det gjordes genom att besvara frågeställningarna:
Vilka individuella och sociala faktorer påverkar unga mäns matlagning?
Vilka faktorer i den omgivande miljön påverkar unga mäns matlagning?
Metod
Studiedesign
För att uppfylla syftet att undersöka icke-studerande unga vuxna mäns individuella och sociala faktorer samt faktorer i den omgivande miljön som påverkar matlagning valdes en undersökande kvalitativ design. En sådan design ansågs lämplig för att analysera målgruppens subjektiva uppfattningar om fenomenet matlagning (Olsson & Sörensen, 2011:106). Utgångspunkten i denna studie är induktiv vilket är vanligt i kvalitativa studier. En induktiv utgångspunkt innebär att slutsatser grundas på upplevelser och erfarenheter som observerats. Slutsatserna kan sedan analyseras utifrån en befintlig teori (Tolley et al. 2016:27).
Studiens kontext
För att förstå den övergripande situationen under vilken studien genomfördes behöver den globala pandemin som pågick under våren 2021 orsakat av att ett nytt coronavirus (SARS-CoV-2) nämnas. Åtgärder för att hindra smittspridningen innebar bland annat rekommendationer om att hålla avstånd till personer utanför det egna hushållet (Folkhälsomyndigheten 2021). Det innebar att människor i högre grad än normalt höll sig hemma och undvek sociala interaktioner både på arbetsplatser och privat.
Undersökningsgrupp
I den här studien användes ett meningsfullt urval för att samla in kvalitativa data från personer med kunskap om ämnet (Tolley et al. 2016:57). Undersökningsgruppen är unga vuxna män mellan 20–30 år som bor i eget hushåll och inte studerar på högskola eller universitet.
9 Respondenter eftersöktes i ett bostadsområde för unga. För att få skriva kontrakt på en lägenhet i området krävdes att hyresgästen var mellan 18–25 år gammal. För att möjliggöra rapport (McGrath, Palmgren & Liljedahl 2019) tillfrågades respondenterna om att delta i studien genom dörrknackning i området. De personer som öppnade, uppskattningsvis 30 %, fick ett informationsbrev (se bilaga 1) i handen och en kort muntlig presentation av syftet med besöket (att finna respondenter till en uppsats om matlagning) och en uppmaning om att i lugn och ro läsa igenom brevet och återkomma för att boka tid för intervju. Till lägenheter där ingen svarade vid dörrknackning lämnades informationsbrevet i brevlådan. Breven innehöll information om studiens syfte, förväntad längd på intervjuerna, rättigheter för den som väljer att delta, studiens urvalskriterier och kontaktuppgifter till skribenten och handledaren. Under en tidsperiod av två veckor lämnades 110 brev ut. Av dessa fick 50 personer en påminnelse. Detta genererade två intervjuer. Respondenterna tillfrågades om att uppmuntra bekanta i området att bli intervjuade enligt snöbollsmetoden (Patton 2015). Detta gav inga ytterligare intervjuer trots en påminnelse.
För att få ytterligare respondenter gjordes ett bekvämlighetsurval där personer i författarens eget nätverk tillfrågades om att delta (Patton 2015). Kriteriet med den geografiska begränsningen i bostadsområdet ströks. Detta möjliggjorde också för en höjning av åldersgränsen för deltagande till 30 år. Utifrån faktumet att båda respondenterna från ungdomslägenheterna var män beslutades att avgränsa studien till unga män. Urvalskriterierna för bekvämlighetsurvalet blev då: man, 18–30 år, bo i eget hushåll, inte studera på högskola eller universitet och inte för tillfället ha någon psykisk eller somatisk sjukdom som starkt begränsar valmöjligheten bland livsmedel. Dessa urvalskriterier gjordes då majoriteten av studier kring mat och matlagning undersöker kvinnor. Valet att studera friska personer gjordes för att undvika att den största påverkansaspekten på matlagning skulle bli hänsynstagande till något som är ovanligt förekommande i befolkningen i stort.
De fem respondenterna i studien var mellan 20–30 år. De hade bott i eget hushåll mellan 6 månader och flera år. De bodde antingen tillsammans med en manlig vän/bror eller själva. Fyra respondenter bodde i Sverige varav två hade kommit till Sverige utan sina föräldrar från krigsdrabbade länder. En respondent var uppväxt i Sverige men för tillfället bosatt i Frankrike. Ingen av respondenterna studerade på högskola eller universitet utan arbetade deltid med arvode eller lön, heltid som volontär eller studerade på gymnasium. En respondent var sjukskriven från sina folkhögskolestudier. En av
10 respondenterna hade en kandidatexamen från universitetet sedan tidigare och en annan hade läst enstaka universitetskurser. Respondenten med kortast utbildning hade gått sammanlagt 4,5 år i skolan. Tre personer var veganer. Alla angav att de var nöjda med sin vikt och hade ett uppskattningsvis normalt eller lågt Body Mass Index (BMI). Alla var män.
Datainsamling och frågeinstrument
Fördjupande semi-strukturerade individuella intervjuer användes för datainsamling.
Datainsamlingen blev därmed systematisk samtidigt som den lämnade utrymme för följdfrågor och möjliggjorde flexibilitet i stunden utifrån respondenternas berättelser (Tolley et al. 2016:71).
En intervjuguide användes som utgångspunkt för intervjuerna (se bilaga 2).
Intervjuguiden konstruerades utifrån tidigare intervjuguider om uppfattningar om matlagning och hälsosam mat (Mills et al. 2020; Fielding-Singh 2019). Frågorna anpassades till innevarande studie och strukturerades efter temana bakgrund, äta, matlagning, reflektion, hälsa och avslutning.
En pilotintervju för att testa intervjuguiden genomfördes med den första person som visade intresse. Inga justeringar gjordes i intervjuguiden utifrån pilotintervjun och intervjun analyserades och infogades i resultatet i enlighet med vetenskaplig intervjupraxis vid välfungerande pilotintervjuer (Gillham 2008:48). Under den andra intervjun framkom två ytterligare frågor som lades till i intervjuguiden: ”Om du får önska dig en maträtt, vilken maträtt önskar du dig då?” och ”Berätta om ditt första minne av matlagning”.
Genomförande
Sammanlagt genomfördes fem semi-strukturerade intervjuer. Tre av dessa skedde genom videosamtal i Microsoft Teams för att underlätta smittsäkert deltagande under coronapandemin. Intervjuerna (ljud och bild) spelades in med den inbyggda funktionen i Microsoft Teams. Att använda videosamtal för intervjuer är beprövat och visade sig uppskattat av både forskare och respondenter i en studie där 16 sjuksköterskor intervjuades om sin upplevelse av att använda videosamtalsprogrammet Zoom (Archibald, Ambagtsheer, Casey & Lawless 2019). Skillnaderna mellan Zoom och Microsoft Teams kan i det här sammanhanget anses obetydliga då båda verktygen möjliggör samtal där deltagarna kan se och höra varandra.
11 En intervju genomfördes med högtalarfunktion på mobiltelefon och spelades in med dator. Telefonintervju kan vara etiskt problematiskt om respondenten inte är förberedd på frågan om att bli intervjuad (Gillham 2008:142). I det här fallet var det respondenten själv som ringde upp och önskade genomföra intervjun på telefon.
En intervju genomfördes ansikte mot ansikte i en ostörd miljö. Detta var respondentens önskemål och smittorisken bedömdes som låg då lämpligt avstånd hölls under intervjun.
Inför varje intervju upprepades informationen från informationsbrevet och ett muntligt samtycke spelades in. Efter varje genomförd intervju transkriberades denna ord för ord direkt av författaren i ordbehandlingsprogrammet Microsoft Word för att lättare minnas och tolka det sagda samt för att kunna dra lärdomar inför nästa intervju enligt Giddens (2008:168) grundregler för transkription. Intervjuerna varade mellan 31–85 minuter med en medianlängd på 51 minuter.
Dataanalys
De transkriberade intervjuerna skrevs ut på papper och analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys utifrån en induktiv utgångspunkt som beskrivs av Graneheim och Lundman (2004). Texterna lästes först i sin helhet och sedan ytterligare en gång medan anteckningar gjordes i marginalen och meningsbärande enheter ströks under. De meningsbärande enheterna sammanställdes i ett kodningsschema i Microsoft Word som kompletterades med kondenserade meningsenheter utifrån en textnära tolkning av de meningsbärande enheterna. Därifrån kodades det manifesta innehållet i texten och sorterades in i kategorier. Koderna och kategorierna lästes igenom fler gånger och justerades tills kategorierna inte överlappade varandra och ingen data föll inom mer än en kategori vilket rekommenderas av Graneheim & Lundman (2004). Efter att koder och kategorier framträtt ur materialet analyserades de i sin tur utifrån den socio-ekologiska modellen.
Forskningsetiska överväganden
Enligt individskyddskravet ska personer som medverkar i forskning skyddas från kränkningar och skador (Vetenskapsrådet 2017:13). Frågor om matvanor kan vara känsliga. Därför skedde intervjuerna med stor respekt för individen och intervjuaren försökte att vara inkännande utan att vara påträngande (Gillham 2008:59).
Informationskravet innebär att respondenterna informeras om studiens syfte, vad deras medverkan innebär, att deltagandet är frivilligt och att de har rätt att avbryta när som helst.
Data ska hanteras enligt konfidentialitetskravet (Olsson & Sörensen 2011:84–85) vilket
12 ombesörjdes i studien då all insamlad data förvarades på ett säkert sätt. För att säkerställa respondentens samtycke upprepades informationen från brevet muntligt innan intervjun och ett muntligt samtycke till deltagande i studien spelades in.
Data som insamlats från respondenterna förvarades på ett sådant sätt att obehöriga inte kunde få tillgång till den. Data anonymiserades i analysprocessen. Insamlade data användes inte i något annat sammanhang än för den här uppsatsen i enlighet med nyttjandekravet (Olsson & Sörensen 2011:84–85).
Resultat
Resultatet av manifest innehållsanalys av intervjuer med fem manliga respondenter i åldrarna 20–30 år i eget hushåll som inte studerade på högskola eller universitet visas i Figur 1. Den visar resultatet utifrån tre nivåer i den socio-ekologiska modellen: den individuella, den sociala och den omgivande miljön med samtliga kategorier och exempel på koder i varje kategori. För exempel på hur textanalysen gått till, se kodningsschema i bilaga 3.
Respondenternas definition av matlagning
För att förstå respondenterna betydelse av ordet ”matlagning” inleds resultatet med några olika exempel på deltagarnas definitioner. Samtliga respondenter menade att lagad mat kan vara både varm och kall men för att definieras som matlagning krävdes det något mer än uppvärmning av något färdigtillrett. Den vidaste definitionen av att laga mat var att
”förändra någontings konsistens”. Att blanda pulver med vatten till blåbärssoppa eller att göra havregrynsgröt i mikrovågsugnen var två exempel. En respondent ställde något högre krav med exemplet att värma en burk bönor, hälla på olja, värma vatten och hälla på couscous för att laga en enkel måltid. Andra menade att matlagning kräver en mer aktiv handling, som att hacka lök, koka, steka och blanda olika ingredienser. En respondent ansåg att det inte är matlagning om en rätt tar mindre än 30 minuter att tillreda.
13 Figur 1. Faktorer som påverkar matlagningen på tre nivåer enligt den socio-ekologiska modellen.
Figuren visar resultatet av manifest innehållsanalys av intervjuer med fem manliga respondenter i åldrarna 20–30 år i eget hushåll som inte studerar på högskola eller universitet. Rubrikerna utgörs av kategorier som framkommit i analysen följt av exempel på koder i punktform.
Faktorer på den individuella nivån
Präglad av familjen
Respondenten präglades av sin uppväxt. Att kulturen format normer och vanor gällde för samtliga men blev extra tydligt för dem som flyttat till Sverige från ett annat land. Dessa var vana att äta grönsaker, som okra, vilket de upplevde att många i Sverige inte kände till. En respondent åt inte fläsk av religiösa skäl.
Utöver den nationella matlagningskulturen var också familjens kultur väsentlig.
Framförallt var respondenternas mammor viktiga personer för matlagningen under uppväxten. Både för respondenter som deltagit i matlagningen som barn, exempelvis genom att sitta på köksbänken och lägga ner ingredienser i matberedaren, och för dem som inte själva visat något intresse har mamma varit ett stöd i matlagningen. Respondent 4 berättar: ”Jag kommer ihåg att jag frågade mamma typ jättemånga gånger ’hur ska det va?’ ’hur mycket pasta ska det va?’ och såna saker”.
14 Utöver det praktiska kunnandet har mamma bidragit till att forma självförtroendet gällande matlagning för respondent 3 genom att uppmuntra honom att som barn berätta för andra vuxna om när han var med och lagade mat. Han berättar: ”Och då frågade dom (andra vuxna) mig såhär: ’ja hur gjorde du maten, vad gjorde du med löken stekte du den eller kokade du den?’ jag var lite såhär uuuh awkward att dom frågade mig massa frågor och mamma var såhär ’men förklara vad du gjorde’ och jag var såhär ’nej men jag hackade löken i matberedaren med vitlök och färsk ingefära’ och de var lite såhär ’jag vet inte ens hur färsk ingefära ser ut’.”
Self-efficacy
Self-efficacy, individens tilltro till sin egen förmåga i en specifik situation, verkar enligt respondenterna kunna driva antingen positiva eller negativa matlagningscirklar.
Respondenter som kände sig kompetenta gällande matlagning antog gärna nya utmaningar i köket som att laga mat utan vissa maskiner (som mixer och elvisp) eller att laga flera olika rätter samtidigt. Ett personligt intresse för att laga mat verkar nära sammankopplat med hög self-efficacy då de som upplevde matlagning som en möjlighet att vara kreativ och testa olika rätter också tyckte att matlagning var roligt. Låg self- efficacy, alltså att känna sig inkompetent, gjorde att matlagning kändes skrämmande.
Respondent 2: ”Eftersom man lär sig inte utantill hur man gör en rätt om man bara har lagat den två gånger. Så det gör att det blir typ en spärr mot att ens försöka typ. (…) När jag lagar mat själv så känner jag att jag inte riktigt har koll på vad jag gör och är rädd att nånting ska bli fel…”
Prioritera och planera
Respondenter som prioriterade att laga mat hemma angav tre huvudskäl för detta:
ekonomiska skäl, hälsoskäl eller en vilja att äta mat lagad från grunden. Respondent 5 om varför han lagar mat hemma: ”Det är bra för plånboken och för min hälsa. Det är bra för båda delar jag ska säga.” Respondenterna som nedprioriterade matlagning angav föreningsengagemang eller att träffa vänner som skäl för att istället köpa färdiglagad mat.
Majoriteten av respondenterna planerade för matlagning genom att göra schema, handla hem ingredienser eller göra storkok vilket ledde till att mat lagades varje vecka.
Planering var ett sätt att komma ifrån upplevelsen av att lägga för mycket tid på matlagning och samtidigt kunna äta hemlagad mat varje dag.
Fungerande rutiner, som att veckohandla eller regelbundet äta frukost, lunch och middag, var en viktig faktor för matlagning hos flera respondenter. De som istället
15 upplevde att de saknade rutiner kunde glömma bort att handla och äta mat. När hungern sedan gjorde sig påmind kunde det antingen leda till konsumtion av det som finns hemma, som för respondent 3 som berättade vad han åt när han inte lagade mat: ”I värsta fall havregryn och vatten. Det är ingen succé. Det har jag ätit några gånger typ havregryn och vatten och nåt sött.” För en annan respondent kunde hungern leda till sena resor med kollektivtrafiken för att komma till en nattöppen snabbmatsrestaurang.
Sinnesstämning
Respondenternas sinnesstämning avgjorde om matlagning blev av. Att vara lagom hungrig, orka laga mat och uppleva sig ha gott om tid var viktiga främjande faktorer. Att tvärtom känna sig stressad eller inte orka laga mat av olika anledningar var faktorer som upplevdes som hindrande. Respondent 4: ”Det är roligt (att laga mat) när man har tid.
När man ska försöka laga mat och det är stressigt så är det inte kul men… Är man lugn och är man inte hungrig och så och gärna när man är med nån annan så är det kul.”
Hälsofaktorer
Flera hälsofaktorer påverkade matlagningen: den egna fysiska hälsan, matens effekt på det upplevda måendet och vilka ingredienser som uppfattades som nyttiga respektive onyttiga. Respondent 1 är påverkad av sin fysiska hälsa: ”Men innan jag blev sjuk jag var snabb att hacka och sådär. Just nu jag behöver ta det lugnt och lagar mat och lyssnar på musik eller på nån bok.”
Matens upplevda effekter på hälsan var känslan av att bli trött av att äta enbart pasta eller för mycket socker eller en känsla av illamående av att äta snabbmat. En respondent var orolig för att hans sexuella förmåga försämras av onyttig mat. Det fanns också en uppfattning om att snabbmat leder till övervikt vilket inte var önskvärt. Några uppger att de kan glömma bort att äta på en hel dag eller att deras vänner kommenterar att de väger för lite. Bristande rutiner och stress är faktorer som kan leda till att kaloriintaget över dygnet blir för lågt vilket påverkar energinivån under dagen. Respondent 3: ”Om jag skulle äta mer mat jag tror att jag skulle bli mer effektiv och få mer saker gjort. Det är stora delar av min tid som jag sitter och stirrar på min mobiltelefon eller på min dator.
(…) För att jag orkar inte göra nånting annat för att jag är hungrig. (...) Så om jag skulle äta mat mer regelbundet så skulle jag nog få energi att göra mer grejer.”
Det fanns en stor hälsomedvetenhet bland respondenterna. Vikten av att äta varierat återkom under flera intervjuer. En av respondenterna som tränade mycket var noga med att läsa innehållsförteckningar på livsmedelsförpackningar. En annan refererade till
16 kostcirkeln. Flera var intresserade av kost och hälsa och sökte själva information på internet, bland vänner och familj och lät den påverka matlagningen. Respondent 1:
”Fisken jag steker den med så här smör. Jag har läst att vanlig olja det är inte bra.”
Ingen av respondenterna nämner varken kaffe eller alkohol. Flera berättar att de inte dricker läsk och aktivt undviker socker. Respondent 5: ”Jag dricker inte så mycket sånhär läskgrejer alltså. (…) Jag gillar inte så mycket socker. Jag fixar juice.”
Faktorer på den sociala nivån
Gemenskap
Matlagning tillsammans med vänner eller kamrater i en förening eller styrelse innebar att matlagning blev av, upplevdes som roligare och kunde bli mer ambitiös (d.v.s. innehålla fler moment och/eller tar längre tid). Respondent 2: ”När jag hälsar på kompisar… Då kan jag laga mat. Då lagar vi mat tillsammans. (…) Eller på styrelsemötet så är jag med och lagar mat tillsammans också. Oftast i alla fall.”
När kollegorna på jobbet hade matlåda blev det en social vinst att ta med mat för att kunna äta lunch tillsammans istället för att lämna gemenskapen för att köpa mat.
Respondent 3: ” … det är trevligare om jag har med mig matlåda då har jag mer tid att sitta och umgås med mina arbetskollegor. Om jag måste köpa nånting (…) då tar det ju liksom 20 minuter av min timmes lunch som förloras av att jag ska springa runt där på stan och hitta mat. Och det är onödigt.”
Social samvaro underlättade endast om matlagningen skedde tillsammans med vänner och kollegor som respondenten kände eller ville lära känna. Att dela kök med andra i ett korridorsboende upplevdes som besvärande. När det fanns en risk för oönskade sociala interaktioner hindrades matlagningen eftersom respondenten undvek att alls gå till köket.
Socialt stöd
Socialt stöd innebar att bo med någon och turas om med matlagningen. Det upplevdes som avlastande av respondent 1: ”Jag tycker det är roligt (att laga mat) men det blir lite tråkigt om man lagar varje dag alltså för mig. Eftersom jag lagar just nu varannan dag det är roligt.” En respondent hade kvinnliga vänner som gick restaurangutbildning på gymnasiet av vilka han lärde sig om matlagning.
17
Faktorer i den omgivande miljön
Den egna bostaden
Kökets utformning verkar inte ha någon större betydelse för matlagningen. Trots att flera respondenter hade ett litet kök i anslutning till vardagsrummet upplevde de sig nöjda med detta. En respondent upplevde att det var trångt när han hackade grönsaker varför han ibland gjorde det på matbordet istället för köksbänken. Disken ställde han på golvet för att få plats att laga mat på den lilla bänkyta som fanns. En annan respondent trodde att han skulle baka mer om ugnen var bättre. Ytterligare en saknade en diskmaskin vilket upplevdes som ett hinder för att orka laga mat.
Tillgänglighet
Tillgänglighet till butiker och dess olika utbud hade betydelse för vilken mat som lagades.
Flera respondenter uppskattade livsmedel som säljs i specialiserade matbutiker.
Skillnaden i pris mellan olika butiker kan också påverka de livsmedel som handlas hem.
Respondent 3: ”Om den (orientlivs) hade legat närmare hade jag kanske handlat där oftare. (…) Billig färsk koriander till exempel kan man köpa på orientlivs. Det är alldeles för dyrt att köpa på Willys i en pytteliten kruka.” Respondent 4 som bodde i Frankrike gick till marknaden i närheten varje söndag. Den hade stor betydelse för matlagningen som styrdes av grönsakerna han köpte där. Han berättar: ”Så då brukar jag försöka tänka… vad ska jag laga under nästa vecka? Så köper jag liksom grönsaker utefter det.
(…) Så jag brukar nog såhär planera utefter grönsakerna som jag köper.”
Tillgängligheten till snabbmat verkade inte påverka konsumtionen. Flera av respondenterna lagade hellre mat hemma än åt på restaurang. Respondent 2 hade inte närmare till restauranger än till matbutiken men var beredd att resa långt: ”Jag har ju lagt väldigt mycket tid på att typ åka in till stan och uppsöka snabbmatställen som jag ofta har gjort bara för det.” Att det blivit så handlar inte om tillgängligheten utan om att det upplevs som en enklare lösning än att laga mat hemma: Han fortsätter: ”… jag har väldigt svår förståelse för det där ’slänga ihop nåt snabbt’ för det är inte så lätt att bara slänga ihop nånting…”
Priset är en annan faktor som påverkar matens tillgänglighet. Billigare alternativ prioriterades framför dyrare av ekonomiska skäl. Samtidigt trodde inte respondenterna att deras matlagning skulle förändras märkbart om de hade avsevärt mycket mer pengar.
Några misstänker att de skulle äta mer på restaurang samtidigt som de tycker att det finns
18 hälsonackdelar med det. Respondent 5: ”Om man har mycket pengar kanske man äter, vad ska jag säga, käkar ute mycket men det är inte nyttigt.” Scenariot med mer pengar framkallar två motsatta reaktioner hos två av respondenterna. Medan den ena reflekterar över möjligheten att anställa en personlig kock för att aldrig mer behöva tänka på hur han ska få i sig mat föreställer sig en annan kortad arbetstid för att frigöra mer tid för matlagning. Ekologisk mat nämns i samband med ekonomi. Respondent 3: ”Förut brukade jag köpa allting ekologiskt typ. Men nu har jag varit såhär nu ska jag köpa Eldorados billigaste grejer istället för nu är jag såhär det är inte mitt ansvar att köpa ekologiskt.”
Skolsystemet
Skolsystemet är en faktor i den omgivande miljön. Särskilt hemkunskapsundervisningen i skolan har betytt olika mycket för respondenternas matlagningskunskaper. För respondent 2 upplevdes hemkunskapen som ”… det absolut svåraste jag gjorde under min skoltid… Jag hade väl i princip inte gjort någon matlagning (innan dess).” För andra respondenter var hemkunskapsundervisningen ett av flera tillfällen då de lärt sig om matlagning. Skolans undervisning om hälsa har också påverkat matlagningen senare i livet. I intervjuerna framkommer att kemi- och biologiundervisningen har tagit upp hälsoaspekter. Även folkhögskolan pratar om kost och hälsa vilket har haft inverkan på viljan att laga nyttig mat.
Globala processer
Globala processer påverkade individens matlagning. Den tydligaste påverkansfaktorn våren 2021 var restriktionerna som införts i samhället på grund av en global pandemi.
Medan några respondenter tyckte att restriktionerna påverkat deras liv i stort men inte matlagningen menade en att han lagar mindre mat eftersom tillfällena att laga mat med vänner och på föreningsmöten minskat. Andra respondenter lagar mer mat hemma när möjligheterna att äta på restaurang begränsas. När intervjun genomfördes var det i Frankrike inte tillåtet att äta på restaurang men mat kunde köpas med hem. Respondent 4: ”Det blir mera att man lagar mat själv. Hade man kunnat äta på restaurang och äta ute så hade jag nog gjort det mer. För det är ju inte samma sak att köpa mat och sen ta med det hem och äta.”
En annan global process är djurindustrin vars utförande och miljökonsekvenser påverkar viljan att konsumera kött. Samtliga respondenter reflekterar över köttkonsumtionen. Tre är veganer av djurrättsskäl och omsorg om klimatet. Även de som
19 inte är veganer försöker att hålla köttkonsumtionen nere av olika anledningar. Respondent 1: ”Ja jag tänker faktiskt mycket (på miljön). Jag försöker att sortera soporna och även att äta mindre kött. Om vi jämför med andra vi äter mindre kött.” Men det är inte nödvändigtvis så att stor kunskap om livsmedelssystemet, jordbrukspolitiken och klimatförändringarna påverkar den egna matlagningen. Respondent 2 är väldigt insatt i dessa frågor: ”Och det är väl mycket det (…) som är en anledning till att jag inte orkat lära mig laga mat. Jag har känt att det finns mycket viktigare saker i mitt liv som jag bryr mig mycket mer om. Om jag (…) kan laga mat själv och förbättra min privatekonomi och äta mer varierat eller hälsosamt eller godare så är det klart att det gynnar mig och det låter nice (...) Men jag har inte prioriterat det hittills för det gynnar bara mig och att jämföra det med mitt engagemang som är saker som jag annars har lagt tid på, väldigt mycket tid. Så prioriterar jag engagemanget.”
Diskussion
Sammanfattning av resultatet
Syftet med studien var att undersöka påverkansfaktorer på matlagning hos unga män (20–
30 år) i eget hushåll som inte studerar på högskola eller universitet. Resultatet visar att self-efficacy är en central påverkansfaktor på matlagning på den individuella nivån. Det innebär att förutsättningar för matlagning skapas av att en person känner sig kompetent i en matlagningssituation. En person som istället känner sig inkompetent undviker att laga mat och tillfredsställer sin hunger genom att köpa olika typer av färdiglagad mat. Self- efficacy formas under individens uppväxt under vilken samtliga respondenter på något sätt har haft stöd av sin mamma i matlagningssituationer. Även i familjer där det funnits en pappa som lagat mat hade han enligt respondenterna inte bidragit till att stötta sin son i detta.
Rutiner är en annan faktor som har betydelse för matlagning. Majoriteten av respondenterna lagade mat regelbundet och upplevde sällan att de hann bli så hungriga att de påverkade deras energinivå eller humör i något högre utsträckning. Ett par av respondenterna kunde glömma bort att äta eller medvetet prioritera bort det så länge att situationen till slut kändes akut och de fick lösa den genom att äta av det som fanns hemma eller besöka snabbmatsställen, ibland mitt i natten.
På den sociala nivån underlättade samarbete med vänner, kamrater i en förening eller en sammanboende vän för matlagning. En hindrande faktor var oönskade sociala interaktioner i korridorskök.
20 I den omgivande miljön var hem- och konsumentkunskapsundervisningen i skolan viktig, särskilt för en respondent som aldrig lagat mat innan dess. En faktor som främjade matlagning var de begränsningar som coronapandemins restriktioner medförde. För några respondenter innebar det mer tid och energi för att laga mat hemma och hindrade restaurangbesök. Alla respondenter valde bort kött i olika hög grad på grund av omsorg om djuren och/eller djurindustrins klimateffekter.
Resultatdiskussion
Faktorer på den individuella nivån
Respondenternas self-efficacy påverkade i vilken grad de lagade mat. Att respondenternas mammor under uppväxten hade betydelse för self-efficacy i matlagningssituationer överensstämmer med tidigare forskningsresultat. En kvantitativ studie utförd i England med data från 1993-1999 visade att majoriteten av deltagarna lärde sig laga mat av sin mamma. Kvinnor lagade mat oftare än män och kände sig tryggare i matlagningssituationer (Caraher et al. 1999). En kvantitativ studie på 3659 vuxna personer i Schweiz visade att de som lärt sig laga mat som barn hade lärt sig det av sina mödrar och hade hälsosammare matvanor som vuxna (Hagmann, Siegrist &
Hartmann 2020).
Den här studiens resultat visade att rutiner för matlagning och ätande var en viktig påverkansfaktor. Respondenter med rutiner uppgav att de sällan missade en måltid medan respondenter utan rutiner kunde glömma bort att äta under dagen och sedan vara för hungriga för att orka laga mat. Detta ledde till att de åt det som fanns hemma eller köpte snabbmat. Vikten av rutiner överensstämmer med en kvantitativ tvärsnittsstudie som genomfördes på 1013 studenter i Minnesota, USA där resultatet visade att matlagning hemma och regelbundna måltider associerades till hälsosamma matvanor (Laska et al.
2014). En studie med kvalitativ design som undersökte studenter i Danmark visade att förmågan att bygga upp rutiner avgjorde hur väl studenterna lyckades med matlagningen i övergången från föräldrahemmet till det egna hushållet (Blichfeldt & Gram 2012).
Den här studien visade att sinnesstämning var en påverkansfaktor som kunde underlätta eller hindra matlagning. Det hänger nära samman med rutiner då en person med regelbundna matvanor har lättare för att hålla en jämn energinivå över dagen (Livsmedelsverket 2021). Stresskänslor kunde leda till att ätande prioriterades bort vilket också visades i en kvalitativ studie som undersökte 35 amerikanska studenters matvanor
21 där känslan av tidsbrist ledde till studenter medvetet försummade måltider (Sogari et al.
2018).
Respondenterna i den här studien hade ett uppskattningsvis lågt BMI och sa sig vara nöjda med sin vikt. Resultatet visar också att respondenterna ibland åt för lite, blev trötta och inte orkade med att utföra aktiviteter som de annars hade lust med. I litteraturen kring mat och matlagning saknas detta perspektiv men ett stort fokus finns på övervikt och fetma. En studie på 84 studenter i Kanada där majoriteten (77 %) var kvinnor, visade att de ofta gick upp i vikt åren efter att de lämnat föräldrahemmet (Vella-Zarb & Elgar 2010).
Den här studiens resultat är intressant eftersom det visar på fler aspekter av mat och hälsa än enbart övervikt och fetma.
Faktorer på den sociala nivån
Sociala interaktioner hade stort inflytande på respondenternas matlagning. Att laga mat med andra och att turas om innebar att matlagningen blev av och upplevdes som lättare och roligare. En tidigare studie på mäns matlagning visar att familjen (partner och barn) utgör sociala faktorer som påverkar matval och matlagning (Stephens et al. 2018).
Deltagarna i den här studien delade inte hushåll med partner eller barn men hittade andra sociala sammanhang som stöttade dem i matlagningen.
Faktorer i den omgivande miljön
Resultatet visar att även billiga bostäder avsedda för unga kan behöva prioritera ett eget kök framför ett delat kök i ett korridorsboende för att underlätta för matlagning. Även om de respondenter som har eget litet kök inte uttryckte något missnöje med detta framkom ändå vissa praktiska besvär till följd av liten bänkyta och avsaknad av diskmaskin.
Tidigare studier på betydelsen av kökets utformning för matlagning har inte hittats.
Hur tillgängliga olika matvaror upplevdes berodde på fysiska avstånd och pris. I den här studien framstår inte den personliga ekonomin som ett hinder för matlagning. Vissa deltagare nämner att de är nöjda med att matlagning hemma är ett både billigare, hälsosammare och mer socialt alternativ än att köpa färdig mat. Det är ett resultat som skiljer sig från en kvalitativ studie på studenter i USA som uppgav att pris påverkade om de åt hälsosamt eller inte (Sogari et al. 2018). Det är vanskligt att jämföra studier mellan olika länder. En rapport från USA:s jordbruksdepartement visade att tillgängligheten till hälsosamma matvaror är begränsad i många områden i USA, särskilt i områden med låg socioekonomisk status (USDA 2009). I Sverige är tillgängligheten till välsorterade matbutiker generellt sett hög även om den har minskat sedan år 2008, särskilt i
22 landsbygdskommuner och förorter (Tillväxtverket 2018). Respondenterna i den här studien bodde i tätorter vilket kan vara en anledning till att pris och tillgänglighet inte framstår som hindrande faktorer för matlagning i den här studien.
På en samhällsnivå spelar skolsystemet en viktig roll. Hem- och konsumentkunskap är det minsta ämnet i läroplanen (Skolinspektionen 2019). Utöver den praktiska erfarenheten av att laga mat tar ämnet också upp komponenter inom food literacy som planering, hälsa, livsmedelskvalitet och mathygien (SKOLFS 2011). En respondent menade att han redan kunde allt som hem- och konsumentkunskapsundervisningen tog upp. För en annan respondent utgjorde undervisningen hela erfarenheten av matlagning.
Den här studien visar också att naturvetenskapliga ämnen som kemi och biologi har påverkat individens kunskaper om hälsa vilket i sin tur påverkar matvalen. För deltagare som inte gått i den svenska grundskolan har det svenska gymnasiet och folkhögskolan varit viktiga källor till kunskap om hälsa och hälsobeteende. Det visar på skolans betydelse för att utjämna kunskapsnivån om matlagning och hälsa.
En global process som kan påverka den här studiens resultat är den pågående coronapandemin och de restriktioner som samhället satt upp för att hindra smittspridning.
Restriktionerna innebär att restaurangbesök begränsas och att allmänheten uppmanas att stanna hemma. En Sifo-undersökning genomförd på uppdrag av WW ViktVäktarna visar en ökning av snabbmatskonsumtion i Sverige under pandemin (WW ViktVäktarna 2021) men för respondenterna i den här studien har restriktionerna istället inneburit mer tid att laga mat hemma och förhindrat restaurangbesök vilket lett till att matlagningsfrekvensen antingen ökat eller förblivit oförändrad.
Andra globala processer som klimatförändringar och förhållandena inom djurindustrin fick respondenterna att i olika hög grad välja bort kött vilket är intressant ur ett hållbarhetsperspektiv. Röös et al. (2019) har undersökt möjligheterna till mer hållbara matvanor i Sverige genom att studera hur dessa skulle påverkas av att ersätta konsumtion av importerat kött med baljväxter. Enligt studien skulle en sådan omställning kunna minska den svenska livsmedelskonsumtionens utsläpp med 20 % (Röös et al. 2019).
Studien visar också på förväntade positiva hälsoeffekter av att öka befolkningens intag av fibrer och folat vilket idag ligger för lågt utifrån de nordiska närings- rekommendationerna (ibid.). Innevarande studie visar att det finns en medvetenhet kring matval och miljöpåverkan. En omställning av livsmedelsindustrin enligt förslaget från Röös et al. (2019) skulle kunna lyfta ansvaret för hållbarhetsfrågor från individnivå till
23 systemnivå och underlätta hållbara och hälsosamma matvanor för hela befolkningen genom förändrade processer i den omgivande miljön.
Förslag på interventioner för att främja hälsa och hållbarhet
Studiens resultat visar på möjligheter till interventioner för att främja hälsa och hållbarhet på flera nivåer utifrån den socio-ekologiska modellen. Interventioner för att stärka föräldrars matlagningskunskaper och förmåga att dela med sig av den till sina barn och hem- och konsumentkunskapsundervisning i grundskolan och på folkhögskolor skulle kunna öka individens self-efficacy i matlagningssituationer och food literacy som inkluderar rutiner för matlagning och måltider vilket kan bidra till ökad hälsa. Matvaror med låg belastning på klimat och miljö, som baljväxter, medför också positiva hälsoeffekter (Röös et al. 2019). Kunskap om olika matvarors effekter på klimat, miljö och hälsa skulle därför kunna inkluderas i sådana typer av interventioner för att främja ekologisk hållbarhet.
På den sociala nivån kan olika delar av samhället underlätta för gemensam matlagning genom att upplåta lämpliga lokaler till olika grupper. Matlagningskurser och studiecirklar kan främja matlagning genom att höja kunskapen och erbjuda sociala sammanhang. Även dessa skulle kunna innehålla hållbarhetsaspekter på matlagning.
Interventioner för hälsa och hållbarhet i den omgivande miljön kan inkludera ekonomiska politiska beslut som beskattning av ohälsosamma livsmedel och subventioner av frukt och grönsaker för att underlätta tillgängligheten. Den här studiens resultat visar att det finns ett intresse för att minska den individuella köttkonsumtionen av klimat- och djurrättsskäl. Främjande av lokal produktion av växtbaserade livsmedel och förädling av dessa skulle kunna främja både social och ekonomisk hållbarhet i form av fler arbetstillfällen och ökad ekologisk hållbarhet tack vare minskade transporter.
Metoddiskussion
I den här studien användes den socio-ekologiska modellen. Modellen visar hur nivåerna påverkar varandra: hem- och konsumentkunskapsundervisningen som är den del av skolsystemet är en viktig faktor för att bygga individens food literacy vilket kan påverka self-efficacy som finns på den individuella nivån.
Flera av respondenterna har valt att vara veganer och samtliga respondenter berättar att de minskat sin köttkonsumtion av hållbarhetsskäl. Här används den socio-ekologiska modellen för att visa hur faktorer på de olika nivåerna samverkar. En faktor i den omgivande miljön, djurindustrin, påverkar individens val av livsmedel.
24 I den här studien placerades ”präglad av familjen” på individnivå och ”skolsystemet”
i ”den omgivande miljön” eftersom skolan är en del av samhället och kan påverkas med politiska beslut. Vikten av en hälsofrämjande miljö knyter an till Världshälso- organisationens konferens på Jakarta år 1997 som slog fast att utformningen av samhället påverkar individers hälsa och att ökade resurser för utbildning är en viktig del i det arbetet (WHO 2021).
Den socio-ekologiska modellen möjliggör ett flertal analysnivåer (Sallis & Owen 2015:52). I den här studien placerades kategorierna som framkom i analysen på tre olika nivåer. Det hade varit möjligt att addera ytterligare en nivå, exempelvis ”Samhället” och inkludera kategorierna ”Skolsystemet” och ”Globala processer” i den. Bedömningen att använda tre nivåer gjordes för att underlätta framställningen av resultatet. Tidigare studier som analyserat hälsosamma matvanor utifrån den socio-ekologiska modellen har också använt sig av tre analysnivåer (Stephens et al. 2018; Sogari et al. 2018).
Respondenturval
En studies trovärdighet bedöms av i vilken grad insamlade data kan bidra till att uppfylla studiens syfte (Graneheim & Lundman 2004). I den här studien användes två metoder för respondenturval: meningsfullt urval och bekvämlighetsurval. Det meningsfulla urvalet gjordes i ett bostadsområde för unga vuxna men genererade inte ett tillräckligt antal respondenter. Flera orsaker kan finnas för detta. Dels kan informationsbrevet, trots en intention att formulera det på lätt svenska, ha varit för svårt att förstå för de boende i området där många har ett annat modersmål än svenska och därför inte väckt intresse för deltagande. Dels kan en intervjusituation på svenska ha varit avskräckande för personer med annat modersmål. Inom ramen för en kandidatuppsats kunde inget incitament erbjudas för att motivera de boende i området att ställa upp på intervju. I tidigare studier om mat har deltagare erbjudits högskolepoäng (Sogari et al. 2018) eller presentkort (Vidgen & Gallegos 2014) för att delta. För att finna respondenter användes därför även ett bekvämlighetsurval i den här studien.
Inom sig var respondenterna från de olika urvalen lika varandra. Det meningsfulla urvalet resulterade i två respondenter som båda kommit som ensamkommande flyktingbarn till Sverige från olika länder. Bekvämlighetsurvalet medförde tre respondenter vilka alla var födda i Sverige och alla var veganer. En av dessa var för tillfället bosatt i Frankrike vilket accepterades då urvalskriterierna ung man i eget hushåll och icke-student prioriterades. De två grupperna av respondenter hade en bredd av
