Patienters upplevelser av den fysiska sjukhusmiljön En litteraturöversikt

Namn: Sabina Björkqvist och Liga Ikauniece

Program: Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap Kurs: Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKGT13, VT2021.

Nivå: Grundnivå

Handledare: Gail Dunberger Examinator: Ing-Britt Rydeman

Patienters upplevelser av den fysiska sjukhusmiljön En litteraturöversikt

Patients' experiences of the physical hospital environment A literature review

Sammanfattning

Bakgrund: Individen kan inte särskiljas från den miljö den lever i. Vid sjukhusvistelse kan omgivning och utformning väcka olika känslor hos patienter. Florence Nightingale var den förste som insåg vikten av miljöns betydelse för

patientens tillfrisknande och gjorde en reform inom sjukvården med hjälp av fräsch luft, renlighet och god vård. Att bli sjuk och att anpassa sig i en okänd miljö krävs mer ansträngning för patienter.

Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av den fysiska sjukhusmiljön.

Metod: I arbetet gjordes en systematisk litteraturöversikt med innehållsanalys och underlaget för denna översikt är 10 vetenskapliga artiklar som var av kvalitativ design vilka beskriver betydelsen av vårdmiljön.

Resultat: Fyra huvudteman framkom kring patientens upplevelse av sjukhus

vårdmiljö. Dessa var: Natur, utsikt, ljus och ljud på sjukhus, Inredning, färg och konst i vården, Trygghet, Avskildhet och sociala interaktioner.

Resultatets huvudteman ledde till att utformning av vårdmiljön påverkar patientens integritet, sociala interaktion med medmänniskor och

vårdpersonal samt bekvämlighet.

Slutsats: Analyserade artiklar har visat patientens upplevelse av vårdmiljö både positivt och negativt. Slutsatsen blir att människors subjektiva

upplevelser av vårdmiljö och vårdmiljöns betydelse tolkas individuellt även om vissa likheter framkom.

Nyckelord: Vårdmiljö, miljödesign, patientrum, patienters attityd, upplevelser, patienters tillfredsställelse.

Abstract

Background:

A person can not be separated from the environment it lives in or is exposed to. During the recovery time in hospitals, the inner layout and the overall design can create mixed feelings and emotions in the patients. Florence Nightingale who was the first to understand the impact of the environment on the healing process and the road to recovery, launched a reforming of the healthcare by putting an emphasis on clean air, cleanliness and patient care.

Aim: To describe patients' experiences of the physical hospital environment.

Method: A systematic analysis of information was done on the available literature and 10 scientific articles, which describe the role of the environment on the healing journey, were used for the basis of this overview.

Results:

Patient’s experience in the hospitals was graded in four main categories. They were: nature, landscape, Lighting and sounds in the hospitals, Interior design, colors and art, Security, privacy and social interactions. These categories resulted in creation of an environment that had an impact on the patient’s integrity, social contact with other patients and caretakers as well as luxuries.

Conclusion: The analysed articles have shown patient’s experience within the

healthcare environment both positive and negative. It can be deduced that a person's subjective experience within the healthcare environment and the meaning of the environment itself are looked at separately, even if possible similarities became visible.

Keywords: Health facility environment, Environment Design, Patient room, Patient´s attitudes, Experiences, Patients satisfactions.

Innehåll

INLEDNING 1

BAKGRUND 1

LIVSVÄRLD ... F^EL!BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.

HÄLSA ... 2

MILJÖ ... 2

Florence Nightingailes teori kring miljö ... 3

VÅRDANDEIFYSISKSJUKHUSMILJÖ ... 4

Synintryck ... 5

Trygghet ... 5

SJUKSKÖTERSKEPERSPEKTIV... 6

PATIENTPERSPEKTIV ... 7

PROBLEMFORMULERING 7 SYFTE 7 TEORETISK REFERENSRAM 8 METOD 9 DESIGN ... 9

URVAL ... 10

DATAINSAMLING ... 10

DATAANALYS ... 11

FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN 11 RESULTAT 12 NATUR,UTSIKT,LJUSOCHLJUDPÅSJUKHUS ... 12

INREDNING,FÄRGOCHKONSTIVÅRDEN ... 14

TRYGGHET ... 14

AVSKILDHETOCHSOCIALINTERAKTION ... 15

DISKUSSION 16 METODDISKUSSION ... 17

RESULTATDISKUSSION ... 18

Isolering och socialisering ... 21

Trygghet ... 23

KLINISKA IMPLIKATIONER 24

FÖRSLAG FORTSATT FORSKNING 25

SLUTSATS 25

REFERENSFÖRTECKNING 27

BILAGA 1. SÖKMATRIS 33

BILAGA 2. MATRIS ÖVER URVAL AV ARTIKLAR TILL RESULTAT 34

INLEDNING

Redan i mitten på 1800-talet betonade Florence Nightingale betydelsen av vårdmiljön och dess avgörande roll för patientens välbefinnande. Forskning har sedan dess belyst betydelsen av den fysiska vårdmiljön för god vård för och hur vårdmiljöns design kan framkalla olika känslor hos patienten. I samband med sjukhusvistelsen befinner sig patienten i en sårbar situation och vårdmiljön kan upplevas på olika sätt. Vårdmiljö finns överallt och för

författarna i denna litteraturöversikt har intresse väckts om hur den fysiska sjukhusmiljön kan påverka patienten och dennes välbefinnande. Litteraturöversikten summerar patienters

upplevelser om av vilka faktorer som är betydelsefulla under deras sjukhusvistelse och ger kunskap om vad sjuksköterskan kan göra för att främja dessa faktorer.

BAKGRUND Livsvärld

Varje individs välbefinnande är unikt och utgår från personens livsvärld såsom den förstås av varje enskild människa. Även om livsvärlden ses som en värld och plats vi delar med andra är den ändå individuell och speciell för varje individ. Tid och rum kan vara detsamma för två individer men kan upplevas på två helt olika sätt. Livsvärld är den omgivning och verklighet individer lever i varje dag. De analyserar omgivningen runt sig för att se och förstå och beskriva världen de lever i (Dahlberg & Segesten, 2016). Om sjuksköterskan vill förstå patientens livsvärld måste hon sätta sig in i livsvärlden de lever i, ha fokus på patientens värld samt att patientperspektivet är centralt. Med detta menas att sjuksköterskan vårdar med livsvärlden som grund. Patientens omvårdnad och livsvärld kan uppmärksammas genom att vårdaren tar fasta på patientens berättelse eller bakgrund om vad som ger

patienten välbefinnande eller vad som skapar lidande. Livsvärlden är ett stöd för att förstå patienten och dennes behov och hälsan bekräftas i begreppet livsrytm vilket medför välbefinnande för patienten. Hälsa, välbefinnande, lidande och sjukdom utspelas genom livsvärlden och för att få en hälsosam livsrytm och möjlighet för välbefinnande bör individen enligt livsvärlds-teorin erkänna att lidande finns. Med detta menas att lidandet och

välbefinnandet befinner sig i samma rum och varje patient behöver erkänna sitt lidande för att sedan uppnå välbefinnande. I det vårdvetenskapliga vårdandet är allt sammankopplat och själva vårdandet tar sin början i livsvärlden (Dahlberg & Segesten, 2016).

Hälsa

Watson beskriver att begreppet hälsa innebär att vara i harmoni med sig själv och omvärlden (Wiklund Gustin & Lindwall, 2018). Med detta menar hon att för

att kunna uppleva hälsa bör individen leva i harmoni med sig själv, sin kropp, med sin själ och ande samt att vara i harmoni med den yttre världen, med andra människor och naturen på ett meningsfullt sätt. Hälsa är sammankopplat med den upplevda och erfarna yttervärlden och den subjektivt uppfattade världen och det ger en möjlighet att anpassa omgivningen individen vistas i. I en studie av Eriksson & Lindström (2008) beskriver de att det inte räcker att uppnå hälsa genom att hantera stress. Varje individs upplevda hälsa är beroende av hur individen upplever sitt liv och hur de ser på omgivningen runt sig.

Miljö

Vårdvetenskaplig teoribildning har identifierat fyra konsensusbegrepp: vårdande, människa, hälsa och miljö (Dahlberg & Segesten, 2016). Med begreppet miljö menas omgivning eller omgivande förhållanden. Det handlar om yttre miljö som omfattar platser och objekt som finns runt människor och samspelet mellan omgivande faktorer (Edvardsson och

Wijk, 2017). Wijk & Nordin, (2017) skriver att forskning har kommit fram till att när

vårdmiljö har utformats med utgångspunkt i patientens behov ger det positiv inverkan i hälsan och det visar hur de samverkar mellan både den psykosociala och den fysiska miljön.

Människor är i ständig interaktion med sin omgivning och att de behöver anpassa sig till miljön. Mötet med patienten och vårdgivaren sker i en fysisk miljö. Miljö innehåller den sociala, kulturella och fysiska världen och är konstant närvarade och kan påverka det som sker under det mötet (Wiklund Gustin & Lindwall, 2018; Edvardsson och Wijk, 2017).

När en individ drabbas av sjukdom behöver de i vissa fall vistas på sjukhus. Miljöns utformning påverkar patienten individuellt och kan framkalla olika känslor. Individens

uppfattning och upplevelseaspekt är individuella, dels hur de upplever sjukhusets lokaler, dels hur de upplever vård och atmosfär i den miljö de vårdas i. Miljö som begrepp omfattar den objektiva och subjektiva upplevelsen. Den objektiva upplevelsen är det sinnliga och mätbara kring individen. Patienten kan uppfatta hur ljust eller mörkt det är i rummet, storleken på rummet -samt om utsikt till naturen finns tillgänglig. Subjektiva upplevelser eller den

psykosociala miljön ansluter till vilken atmosfär som finns i rummet, om individen känner sig trygg är vårdrumme trivsamt och välkomnande. När individen är i beroendeställning på grund

av sjukdom upplevs omgivningen extra känsligt och patienten behöver anpassa sig till en okänd miljö (Edvardsson & Wijk, 2017).

Tidigare var vårdmiljöns utformning mer anpassad till medicinsk-tekniska behov samt ekonomiska möjligheter och det saknades utrymme och patientrum för patientens personliga möten (Sjuksköterskeförening, 2010). Idag visar forskare ett betydligt större intresse för arkitektur, utformning, tillgängliga utsikts möjligheter, naturligt ljusflöde genom fönster, rumsdesign och användning av natur och växtligheter som dekoration (Altimer, 2004). Vidare beskriver forskarna att en vägg med lugnande färger samt dämpande ljud på avdelningen kan vara hälsofrämjande.

Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2010) innebär stödjande miljö en miljö som är till stöd och inte till hinder för patienten som vårdas där och bygger på både evidensbaserad och erfarenhetsbaserad kunskap. Med detta menas att sjuksköterskan kan medverka med sin professionella kunskap. Genom att hon tar del av patientens berättelser och tidigare

vårderfarenhet kan sjuksköterskan öka patientens delaktighet och interaktion i vårdmiljö och vårdprocessen. Utifrån sin erfarenhet kan sjuksköterskan förutsätta samt ge en professionell bedömning av vilka behov patienten kräver. Syftet med en stödjande miljö är att patienten, närstående och sjuksköterska känner sig välkomna, delaktiga och sedda. Sjuksköterskans ansvar är att se till att vårdmiljön uppfyller patientens behov. Van Steenwinkel m.fl. (2017) beskriver att relationen mellan människa och miljö skapar en helhet i form av socialt stöd, det är viktigt med rörelsefrihet samt tillfredsställelse för en säker vård i sjukhusmiljön.

Författarna betonar vikten av frihet samt balans mellan att uppleva frihet och att vara bunden till en social och fysisk omgivning. Arkitekturfunktionerna med rumslig generositet, fysisk tillgänglighet och handlingsutrymme spelar en stor roll.

Florence Nightingales teori kring miljö

Florence Nightingale menade att symtom och lidande inte bara berodde på sjukdom utan att det orsakades av miljön runt omkring människan (Edéll-Gustafsson, 1997). Den som drabbats av sjukdom befinner sig i en återuppbyggnadsprocess vilket kan ta veckor, månader och även år. Sjuksköterskan ska då främja naturens förlopp med frisk luft, ljus, ren miljö, stillhet och värme. Nightingale ansåg att solljus hade en uppbyggande effekt varför placering av patientens säng skulle vara så att patienten kunde se ut genom fönstret. Ljuset hade en stor betydelse för människans dygnsrytm. Nightingale ansåg även att höga ljud kunde leda till

distraktion vilket gjorde patienten stressad och trött. Sömnen var hälsobefrämjande och det ansågs viktigt att patienterna inte skulle väckas vare sig avsiktligt eller oavsiktligt

utan skulle få somna och sova i lugn och ro. Nightingale underströk även vikten av att patienten själv skulle få välja mellan avskildhet och gemenskap och betonade vikten av en avskild plats att sova på. Sängkläderna skulle vara av god kvalitet, hygieniska och bevara kroppsvärmen hos patienten. Detta ansågs extra viktigt då patienten tillbringar mycket tid i sjukhussängen. Edéll-Gustafsson (1997) menar att det är viktigt att lyfta hur samspelet mellan individ och miljö och hur det påverkar hälsan. Att bibehålla patientens hälsa och dennes närmaste omgivning hör till sjuksköterskans ansvar och kompetens.

Vårdande i fysisk sjukhusmiljö

Den fysiska sjukhusmiljön har utformats för att vara funktionell samt att främja återhämtning- och tillfriskande. Sjukhusmiljön ska också ge plats för ny teknologi som ger möjligheter att effektivisera patientens vård (Dilani, 2001). Wijk och Nordin (2017) beskriver att forskning visat att när vårdmiljön har utformats med utgångspunkt från patientens behov ger det positiv inverkan på patientens hälsa och samverkar mellan både den psykosociala och den fysiska miljön. Vid sjukdom behöver patienten stöd både från vårdpersonal och den omgivning där patienten vistas. En fysisk sjukhusmiljö kan upplevas individuellt och en förutsättning är individens erfarenhet och förväntningar samt om människan är kapabel att anpassa sig till omgivningen de vårdas i (Edvardsson & Wijk, 2017). Redan historiskt var vårdmiljöns utformning och utveckling anpassade till olika patienters diagnoser och behov, medicinsk- tekniska behov och personalens arbetsmiljös behov samt långsiktig hållbarhet

(Sjuksköterskeförening, 2010). Anåker m.fl. (2018) menar att den fysiska miljöns bidrag till att effektivisera återhämtningen är otillräckligt utforskat. Idag finns en växande forskning på den fysiska miljöns påverkan på patientens hälsa, vård och välbefinnande. Edvardsson och Wijk (2017) beskriver att flera studier betonat sambandet mellan genomtänkt sjukhusdesign och livskvalitet. Det är viktigt att patienter kan utföra sina dagliga aktiviteter, använda sina personliga erfarenheter och anpassa sig till omgivning och människor. Varje enskild människa har olika förutsättningar att ta del av rummets form. En bra miljö enligt Edvardsson och Wijk (2017) är när det finns följande egenskaper så som synintryck och trygghet.

Synintryck

Patienten uppfattar omgivningen med objektiva och psykosociala sinnesintryck. Tidigare erfarenheter och förutsättningar påverkar hur de uppfattar rummets egenskaper, former samt

det som äger rum. Sjuksköterskan kan åstadkomma en stödjande miljö genom att göra

vårdmiljön lätt att tolka samt förstå vad som är av betydelse för patientens välbefinnande och dagliga funktionsförmåga. Att skapa en känsla av hemmiljö genom att åstadkomma en god ljussättning till exempel på ett ställe som bör uppmärksammas kan stödja patientens dagliga aktiviteter. Tydlig färgsättning kan vara av stor betydelse och ge ett helhetsintryck för patienten som bidrar till bra rumsorientering, rumsuppfattning och säkerhet

(Sjuksköterskeförening, 2010). Mörker eller ljus påverkar hur individen uppfattar rummet känslomässigt. Ljus underlättar för patienten att utföra viktiga dagliga aktiviteter. Det är viktigt med god belysning vid läsfåtöljer eller handfat. Ofta uppkommer reaktioner först när belysningen i ett rum är otillräcklig. Med det subjektiva sinnet upplevs färgsättning, form och material samt om rummet är harmoniskt, tydligt och säkert (Edvarsson & Wijk, 2017).

Trygghet

En väsentlig företeelse i relation till hälsa är trygghet (Dahlberg & Segesten, 2016). Enligt Dahlberg och Segesten (2016) är trygghet en grundläggande känsla och det finns ett samband mellan trygghet och hälsa. Douglas och Douglas (2004) beskriver att ett missnöje kan uppstå när patienten är avskild och inte känner sig trygg. I en trivsam och välkomnande miljö med god atmosfär kan patienten behålla sin integritet och minskar risken för att patienten ska känna sig sårbar, utsatt och otrygg.

I sjukhusmiljön ska alla patienter kunna känna sig trygga och kunna orientera sig i

omgivningen och vårdmiljön ska därför inte vara alltför främmande för patienten (Edvardsson

& Wijk, 2017). Med detta menas att förstå hur miljön är arrangerrad så att patienten kan uppfatta rummet adekvat, orientera sig och hitta rätt samt att lätt kunna tolka information. När det kopplas till sjukhusmiljö ska alla patienter ha samma möjligheter, villkor och känsla till lika delaktighet.

Vårdmiljöer innehåller många symboler och det kan verka skrämmande och obehagligt för patienten som vårdas på sjukhus. En trygg miljö ska innefatta symboler som kan associera till en igenkännande och trygg miljö. Exempelvis kan det vara små saker i miljön i form av växtligheter, läsfåtölj och gardiner. Sådana symboler för patienten kan associera till en

“normal” vardag. Patienten behöver under vårdtiden ett eget utrymme där de kan vila i lugn och ro. Trygghet kan även ges med hjälp av krokar för handduken i

badrummet som lätt ska kunna nås (Edvarsson & Wijk, 2017). 

Sjuksköterskeperspektiv

Sjuksköterskan ska arbeta evidensbaserat, med ett hälsofrämjande arbetssätt och hennes viktigaste uppgift är att förebygga och motverka sjukdom. Med omvårdnad som bygger på vetenskaplig teori kan vårdpersonalen få en förståelse för hur patienten upplever sin hälsa och välbefinnande (Willman, 2017). Enligt Dahlberg och Segesten (2016) har sjuksköterskan alltid ansvaret för att en god vårdrelation uppkommer. Vid första mötet med patienten kan sjuksköterskan inte veta vilka behov, förutsättningar och förhoppningar patienten har och hur de har levt sitt liv. Sjuksköterskan vet däremot att patienten sökt vård för att situationen blivit för svår för att själv kunna hantera den (Berg, 2018). Oberoende hur långt vårdmötet är och om sjuksköterskan och patienten haft vårdkontakt innan, handlar det alltid om att skapa vårdande möten vilket stödjer patientens hälsoprocess. Det skapas ömsesidig interaktion där patienten har möjlighet att uttrycka sig och vara delaktig i sin vård (Dahlberg & Segesten, 2016).

Enligt ICN:s etiska kod (2017) beskrivs att sjuksköterskan ska bidra till en vårdkultur som uppmuntrar en öppen dialog och ett etiskt förhållningssätt. I vårdarbetet används teknik och ny forskning, vilket sjuksköterskan bär ansvaret för att se till att det sker i enlighet med patientens säkerhet, värdighet och rättigheter. Sjuksköterskan ska uppträda på ett sätt som gör att allmänhetens tilltro växer och yrkets ställning stärks. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, 1982:763) innebär god vård att goda relationer främjas mellan vårdtagare och

vårdgivare. Vårdrelationer ska byggas på respekt, integritet och individens värdighet och ge lika vård för alla. Sjuksköterskan ger möjlighet till varje individ så långt det är möjligt att vara aktiv och delta i sin egen vård.

För att kunna hjälpa en annan människa bör sjuksköterskan ha analyserat sitt egna lidande, egna sår och skuggor. Olausson m.fl. (2014) beskriver och ger en överblick hur känslomässigt svårt det kan vara för vårdpersonal att främja patienternas välbefinnande på grund av brister i miljöutformning och sängutrymmen. Vidare beskrivs hur sjuksköterskan kan ha svårt att hålla löftet om att erbjuda vård samt att lägga märke till patientens behov både av integritet och säkerhet, vilket försvårar sjuksköterskans arbete. I en studie av Gardiner m.fl., (2011) beskriver sjuksköterskor vikten av en hemlik miljö för patienten och att detta är en utmaning på grund av infektionsrisker och riktlinjer. Sjuksköterskorna uttryckte svårigheter med miljön då patientrum till exempel saknade fönster på patientdörren. Sjuksköterskan var då ständigt

tvungen att gå in i rummet för att se till patienten och upplevde att hen kränkte patienten och dennes närståendes integritet.

Patientperspektiv

Patientperspektiv innebär i första hand att det är patienten som är utgångspunkt för

vårdandet. Att vara patient och att vara sjuk förändrar individens situation, vilket menas att vara utanför sin vanliga vardag och att patienten kan känna sig oharmonisk och ur balans. Vid svåra och långvariga hälsotillstånd kan patienterna vara avskilda från andra människor och livet som sker utanför sjukrummet vilket medför att känslan av att sårbarhet

ökar (Dahlberg & Segesten, 2016). Enligt Dahlberg och Segesten (2016) vårdande teori är det viktigt för patienten att komma in i en ny och vårdande omgivning där känslan av sårbarhet minskas och välbefinnande och hälsa kan främjas. Det är inte alltid lätt för en individ som är sjuk att komma in i en ny omgivning. Patientens förståelse handlar i första hand om att hantera den nya situationen och hur den nya situationen kan integrera med patientens dagliga livsrutiner. När en människa drabbas av ohälsa klargörs det hur viktigt sambandet mellan hälsa och livsmiljö är. För att hindra sårbarhet och lidandet är det viktigt att utforma en vårdmiljö som stödjer och stimulerar patientens välbefinnande (Wijk & Nordin, 2017).

PROBLEMFORMULERING

Varje individs välbefinnande är unikt och utgår från personens livsvärld. Livsvärlden är världen såsom den förstås av varje enskild människa. Miljöns utformning påverkar patienten individuellt och kan framkalla olika känslor. Sjuksköterskans ansvar är att se till att

vårdmiljön uppfyller den enskilda patientens behov. Enligt forskning har störningsfaktorer i miljön visat sig påverka patienternas återhämtning negativt. Syftet i denna litteraturöversikt var att beskriva patienters upplevelser av den fysiska sjukhusmiljön. Denna kunskap kan ge sjuksköterskan en förståelse och kunskap hur hon kan påverka den fysiska vårdmiljön genom en eller flera handlingar för att förbättra patientens välbefinnande under sjukhusvistelsen.

SYFTE

Syftet var att beskriva patienters upplevelser av den fysiska sjukhusmiljön.

TEORETISK REFERENSRAM

Watson i Wiklund Gustin och Lindwall (2018) lyfter fram en mångdimensionell människobild där både fysiologiska och psykologiska behov måste tillfredsställas för att individen ska uppleva välbefinnande och hälsa. Vidare beskriver Watson att känslan av välbefinnande upplevs subjektivt och kan inte preciseras eftersom den utgår från varje

individs upplevelser, från relationer till världen omkring oss. Dessa upplevelser kan skilja från individ till individ. Watson menar att allt som sker med en människa är en process där den enskilde människan genom sitt handlande påverkar det. Watsons teori utgår från ett

humanistiskt och holistiskt paradigm. Där belyser hon synen på människan som en unik och värdefull person och vad det innebär att vara människa, att få en värdefull och

respektfull vård, att bli botad när man blir sjuk samt att bli förstådd och hjälpt. Teorin fokuserar på att låta människan vara människa i samhörighet och på en ömsesidig nivå tillsammans med andra människor. Att som sjuksköterska vara närvarande och uppmärksamma vad patienten förmedlar blir då en viktig

uppgift (Wiklund Gustin & Lindwall, 2018).

Watsons teori beskriver att estetisk miljö och människors hälsa och ohälsa är i en

förbindelse. Människan har ett energifält vilket behöver vara i balans. När energifältet inte är i balans, kan miljön upplevas oharmonisk. Miljöer kan upplevas harmoniska utefter hur de är utformade, beroende på färger, former, ljus och ljud men även beroende på vilka människor som befinner sig i miljön påverkar hur miljön uppfattas. Detta har en stor betydelse för patienten och därför föll valet på Watsons vårdvetenskapliga teori till litteraturöversikten.

Enligt Watsons omvårdnadsteori kan en persons tillvaro och välbefinnande påverkas av olika faktorer. Watson ser människan som en i grunden andlig varelse och en unik individ som är mer än summan av sina delar. Vidare beskriver hon att människa och miljö är i ständig interaktion med varandra. För upplevd hälsa är sjuksköterskans uppgift att framkalla en estetisk miljö. Watson beskriver tio karitativa omvårdnadsfaktorer och interventioner mellan sjuksköterska och patient. Caritas process nummer åtta beskriver den läkande miljön runt vårdtagaren, “ stödjande, skyddande och/eller förbättra den psykiska, sociala och andliga miljön”. Watson betonar att det inte bara är den fysiska miljön det handlar om, utan betonar även värdet av den estetiska miljön. Med detta menar hon att miljö är mer hälsofrämjande när den är harmonisk, trivsam och estetisk, än bara en rent funktionell miljö. Enligt Watson bör

sjuksköterskan sträva efter att påverka miljön i så stor utsträckning som möjligt så att den blir estetisk, till exempel genom möbler, färger, belysning konst, natur och växtligheter. Denna helande miljö kan bidra till att stärka patientens självkänsla och välbefinnandet kan höjas (Watson, 1985; Wiklund Gustin & Lindwall, 2018).

Watson beskriver vidare att den yttre miljön kan vara helande och viktig men att det inte alltid går att åstadkomma. Förutom basala åtgärder såsom god handhygien eller att inte blotta patienten bör sjuksköterskan tänka på tystnad så patienter har möjlighet till god vila. Watson beskriver även att sjuksköterskans sätt att vara är en del av miljön vilket kan påverka

patienten positivt eller negativt. Enligt Watson (1985) kan sjuksköterskan planera och organisera patientens tillfredställande. Med detta menar hon att välbefinnande och bekvämlighet kan uppnås från den yttre omgivningen. Det sjuksköterskan kan göra är att kontrollera patientens sängplacering, ordna utsikt över naturen och öppna fönstret, göra sängen bekväm och säker för patienten samt ordna det fint i rummet. Inte minst viktigt är att ge stöd och lyssna för att patienten ska känna sig trygg och skyddad. Ett grundläggande behov är att uppleva frånvaro av hot eller fara i miljön. Med detta menade Watson (1985) att när sjuksköterskan skapar en trygg och säker miljö för patienter behöver de inte utsättas för negativ påverkan i den miljö de vistas i. Syftet är att vårdmiljön är harmonisk och att det är lättare för patienten att förstå sin nuvarande situation vilket bidrar till att god hälsa uppnås lättare.

METOD Design

En litteraturöversikt enligt Friberg (2018) valdes som metod för att besvara valt syfte. Syftet var att få fram en överblick av befintlig forskning genom att studera och analysera vetenskapliga artiklar inom valt område, inhämta befintlig kunskap och klarlägga viktiga aspekter som framkommit. Den valda metoden passar för att få

en övergripande kunskap om hur vetenskapen ser ut inom ett område. Genomförandet av denna litteraturöversikt innebär att valda artiklar blivit kvalitetsgranskade med hjälp av beskrivna granskningsfrågor i kurslitteratur inom valt område (Friberg, 2018).

Urval

Sökprocessen inleddes med att identifiera problemområde. Ämnesord och ämnesbeskrivande rader skrevs ner. Sedan inringades sökord som bäst representerade valt problemområde. Innan författarna började söka vetenskapliga artiklar sammansattes sökord med relevanta

synonymer som besvarade syftet (Östlundh, 2018).

För att besvara valt syfte har avgränsningar utförts. Vid analysering av vetenskapliga artiklar inför litteraturöversikten användes endast de artiklar som uppfyllde etiska krav (Henricson, 2017). Kvaliteten på de vetenskapliga artiklarna var avgörande, att de besvarade vårt syfte och att studierna var genomförda på ett etiskt godkänt sätt. Språket som använts vid

sökningarna var engelska då de flesta artiklar är publicerade på engelska detta för att nå ut så långt som möjligt med sina resultat (Segesten, 2018). Det var viktigt att hitta så många sökord som möjligt för att få tillräckligt med artiklar till resultatet (Henricson, 2017). Sökning i databaserna avgränsades till full text, peer reviewed och etiskt granskade artiklar (se bilaga 1). Det betyder att våra valda vetenskapliga artiklar hade blivit granskade

och forskningens kvalitet var säkerställd (Henricson, 2017). Artiklarna skulle vara publicerade under åren 2011 till 2021 då det är rekommenderat att använda den senaste forskningen kring valt ämne. Inkluderingskriterier var artiklar som besvarade syftet

och beskrev individens upplevelse av vårdmiljö på sjukhus. Exkluderingskriterier var studier som gjorts utanför sjukhusmiljö, äldreboende, vårdcentral samt upplevelser ur

sjuksköterskans och närståendes perspektiv. Detaljerad granskning gjordes genom sökning av kvalitativa studier (se bilaga 1). Valt handlingssätt var att hitta artiklar inom det aktuella området genom att söka i relevanta databaser. Syftet var att beskriva erfarenhet, upplevelser, beskrivningar och observationer därför var det passande att använda kvalitativ

forskningsmetod, eftersom kvalitativa studier genererar individens upplevelser.

Datainsamling

Sökningarna började med att plocka ut nyckelord från syftet. De nyckelord som uppfattades betydelsebärande ord var vårdmiljö, sjukhusmiljö, betydelse, påverkan, patient, erfarenhet och upplevelser vilka översattes till en korrekt engelska med hjälp av Svensk MeSH (Medical Subjekt Headings). Två databaser användes vilka var PubMed och CINAHL Complete.

Databaserna CINAHL Complete och PubMed inkluderar noggrant valda vetenskapliga ämnesord, vetenskapliga artiklar och innehåller information inom omvårdnadsvetenskap (Östlundh, 2018).

Sökord som författarna använde till litteratursökning var “Patients Experience”, “Health care environment”, “Health facilities environment”, “Environment”, “Environment design”,

“Patients satisfaction” och “patients attitude”. Sökningar på specifika begrepp användes för att begränsa sökningarna som citattecken (“ “). Dessa ämnesord kombinerades med olika sökord och söktekniker. För att få fram ett bra urval av vetenskapliga artiklar hopfogades sökorden med Boolesk söklogik ”AND eller “OR” med syfte att få sökningen mer utvidgad med en rad olika synonymer och sökord samt att det ökar sökningens sensitivitet (Östlundh, 2018). Inledningsvis lästes titeln och abstrakt på de vetenskapliga artiklarna. Ord som ljud, inredning, enkelsalar, flerbäddssalar, sjukhusmiljöns betydelse specificerades och

uppmärksammades i artiklarna. Om artikelns titel motsvarade valt syfte så lästes abstrakt och sedan lästes hela artikeln. Sedan läste författarna valda artiklar noggrant, det gjordes för att inkludera artiklar som svarade på syftet. Valda artiklar som besvarade syftet och motsvarade alla inkluderings kriterier lästes flera gånger och till sist valdes tio vetenskapliga artiklar till resultatet. I Bilaga 1 finns sökord och databaser som använts beskrivna (Friberg, 2018).

Dataanalys

Dataanalysen innehåller flera steg vilka var att läsa genom artiklarna upprepade gånger och därefter har den text som besvarat valt syfte och vald frågeställning översatts till svenska och skrivits in i ett nytt dokument (Friberg, 2017). Författarna läste artiklarna gemensamt för att få övergripande förståelse och ett helhetsperspektiv av centrala begrepp såsom vårdmiljö och vårdmiljöns betydelse och hur det påverkat vårdtagares upplevelse. I dokumentet

analyserades data induktivt vilket betyder att arbetet, delades in i relevanta rubriker för att sedan sammanfoga till ett resultat. Författarna använde sig av färgkodning för att dela in i passande kategorier med syfte att underlätta och minska artiklarnas innehåll. Texten från resultaten tematiserades och slutligen resulterade analysen i fyra huvudteman som

analyserades i arbetets resultatdel. Resultatartiklarna som valdes till resultat skrevs in i en översiktsmatris se bilaga 2 (Henricson, 2017).

FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN

Forskningsetiska övervägande har gjorts inför dataanalysen och de artiklarna som valdes var etiskt granskade och godkända.

Forskningsetiska övervägande handlar om att hitta balans mellan olika riktlinjer. Detta innebär att personer som deltagit i studien blivit behandlade med respekt, likvärdigt och att studiedeltagare inte heller har blivit utsatta för onödiga risker. (Kjellström, 2017). Kjellström (2017) beskriver vidare att olika metoder och infallsvinklar ger uppkomst till olika etiska problem. Vid kvalitativa metoder kan relationen bli mer intim vid intervjuer vilket kan påverka svaret från deltagaren. De kan säga det de uppfattar den som intervjuar vill höra eller så kan intervjun upplevas påtvingad eftersom undersökaren besitter en maktposition.

I vald litteraturöversikt var det viktigt att författarna kontinuerligt reflekterade över sin förförståelse av lästa artiklar. För att hantera förförståelse beskriver Henricson (2017) att det kan vara hjälpsamt att diskutera eller skriva ner tidigare egna erfarenheter för att inte påverka litteraturöversikten med egna värderingar. Att vara medvetna om varandras tidigare

erfarenheter har varit till hjälp för att påverka litteraturöversikten med egna värderingar så lite som möjligt. Genom att tillsammans analysera och tolka artiklar minskar risken för att

feltolkningar ska ske. Alla valda artiklar till litteraturstudien var etiskt granskade. Trots detta intog författarna kritiskt förhållningssätt vid analys och granskning av valda vetenskapliga artiklar. Även uppmärksamhet vid dataanalysen där vikt lades vid forskningsstudiernas metoder samt urval av deltagare och datainsamling (Kjellström, 2017).

RESULTAT

Vid analysen framkom tre teman. Dessa var Tillgång till natur, utsikt, ljus och ljud, Inredning, färg och konst i vården, Trygghet samt Avskildhet och social interaktion.

Natur, utsikt, ljus och ljud på sjukhus

Patienter valde sittplats i dagrummet efter tillgång till dagsljus eller utsikt. Uppskattat var stora fönster som släppte in mycket ljus och det naturliga ljuset gav hopp och påverkade patientens humör positivt (Nielsen m.fl., 2017; Timmerman m.fl., 2014; Trochelman m.fl., 2012). Patienterna ansåg att det var viktigt att vårdmiljön skulle kännas ren, ljus och fräsch.

Att ligga i flerbäddssal utan fönsterutsikt upplevdes negativt, eller om rumskamraterna vid tillfällen haft gardinerna fördragna hela dagen och patienten som hade sängplatsen längre in i rummet inte fått in något dagsljus till sin sängplats (Robinson m.fl., 2018; Browall m.fl., 2013).

En vy över naturen och andra yttre områden gav upphov till positiva tankar och var ett sätt för patienten att slappna av och att komma bort från negativa tankar. Naturen ingav patienten stöd och en personlig styrka. Att känna naturen under sjukhusvistelsen öppnade upp minnen om personliga livsberättelser. Utsikten beskrevs viktig för patienterna på olika sätt och kunde få dem att tänka på något annat än sin sjukdom (Browall m.fl., 2013; Timmerman m.fl., 2012;

Timmerman m.fl., 2014).

Skog och natur utgjorde en distraktion från att endast tänka på sin sjukdom eller tänka på allt som pågick på avdelningen. Naturen ingav lugn och utsikt över naturen upplevdes som det verkliga livet i motsats till livet inom sjukhusets väggar som inte upplevdes som en del av det normala. I en besvärlig och sårbar situation gav naturen möjlighet att hitta ett inre lugn och glädje (Anåker m.fl., 2019; Timmerman m.fl., 2014). Utsikt över naturen och andra yttre områden genom fönstret medförde att patienterna kunde hantera situationer på ett bättre sätt.

Synen på naturen fick dem att komma ihåg bra minnen som påminde dem om livsupplevelser med nära och kära. Naturens sevärdheter och dagsljus gav en annan form av frihet och gav dem en upplevelse av att inte fastna i rummet eller byggnaden (Timmerman m.fl., 2012;

Timmerman m.fl., 2014).

Patienterna ansåg det viktigt att kunna göra rummet ordentligt mörkt när de skulle sova på natten. De beskrev belysning i badrum som tändes vid rörelse som positivt i

vårdmiljön och trygghet främjades av att själva ha kontroll över ljus och ha tillgång till dimrad belysning (Browall m.fl., 2013; Trochelman m.fl., 2012; Nielsen

& Overgaard, 2020).

Patienterna klagade inte bara på buller från andra patienter utan också på ljud

från vårdpersonalen som ofta var närvarande på rummet hos de svårt sjuka patienterna. En tyst och lugn miljö under natten ansågs viktigt för patienterna. Klagomål kom främst från patienter som var inlagda på flerbäddsrum. Vissa patienter skrevs in nattetid och det orsakade buller. Buller och närvarande personal ledde till att patienterna blev trötta och att nattsömnen blev störd. Patienter upplevde både positivt och negativt när besökare kom in i patient-rummet. När anhöriga var på besök upplevdes det positivt då det uppstod en glad atmosfär i rummet. Någon rumskamrat upplevde det samtidigt negativt och uttryckte att en timme upplevdes som lång tid om man var tvungen att lyssna på andras samtal

och om det var mycket ljud i rummet (Browall m.fl., 2013; Persson & Määttä,

2012; Trochelman m.fl., 2012). Trochelman m.fl. (2012) beskrev både positiva och negativa patient-upplevelser. Patienter som vårdades i enkelsal uppgav

att patientrummet var tyst med mindre rörelse och patienterna kunde slappna av mer och upplevde mindre stress. Trots att patient-rummet var tystare uppgav patienterna buller från korridoren som ett problem.

Inredning, färg och konst i vården

Inredning som patienterna värdesatte var säng och sängbord som var lätta att använda och bekväma sittplatser som till exempel en soffa. Även vikten av praktiska patientstolar togs upp, de skulle vara bekväma, ordentligt vadderade och gärna ha fotstöd. När denna inredning inte fanns att tillgå kunde patienter påverkas negativt. Det skapade oro för patienterna att inte ha ordentliga sittplatser och en del ville därför inte gå upp ur sin säng och anhöriga

hade inte möjlighet att delta lika mycket i sin anhöriges vård när det inte fanns ordentliga sittplatser (Browall m.fl., 2013; Nielsen m.fl., 2017; Trochelman m.fl., 2012). Att

sjukhusavdelningen hade färg och konst utgjorde stor skillnad för patienternas

välbefinnande. Färg var en viktig del av det sensoriska intryck patienterna upplevde på sjukhuset. En vit vägg upplevdes av patienter som klinisk och kall medan färg och närvaro av konst kändes mer hemtrevlig. Patienter i studierna upplevde den vita väggen mindre

inspirerande och svårare att relatera till när den endast var vit. Patienterna uttryckte önskemål om färger, konst, TV och möbler i sitt rum och upplevde att tillvaron blev svår då det inte fanns något att titta på. Även i korridorer och dagrum skulle det hänga konst. När det fanns konst och färg på väggarna uppgav patienter att det kändes mer välkomnande och ingav en känsla av mindre ensamhet (Timmerman m. fl., 2014; Timmerman m.fl., 2012; Nielsen m.fl., 2017; Anåker m.fl., 2019). Konsten blev även ett gemensamt samtalsämne och skapade samhörighet och lätthet bland patienterna på avdelningen. Patienter uppgav att konst och färg distraherade dem från tankar om sjukdomen och att positiva tankar och känslor förstärktes.

Konsten upplevdes som distraherande och hjälpte till att reducera smärta, ångest, trötthet och stress (Nielsen m.fl., 2017; Timmerman m.fl., 2012).

Trygghet

Några studier beskrev att i samband med sjukhusvistelsen upplevde patienter sjukhusmiljön annorlunda och osäker och beskrev även att vårdmiljö skapade osäkerhet och rädsla hos patienterna (Browall m.fl., 2013; Trochelman m.fl., 2012; Timmerman m.fl., 2012). De

upplevde även att vårdmiljön inte var noga genomtänkt. Patienterna kände sig osäkra för att badrummet låg för långt bort. De kände även oro att ljus-kontroll knappen var för långt borta från sängen vilket blev ett problem, eftersom de då inte kunde kontrollera lampan själv.

Ovårdade korridorer och patientsalar ingav osäkerhet bland patienterna. (Persson & Määttä, 2012; Timmerman m.fl., 2015; Persson m.fl., 2015).

Patienterna uppgav att de kände sig trygga då personalen kom mer frekvent och besökte patientsal när de mådde dåligt. Vidare beskrev de att patienter som vårdades i flerbäddssalar kände sig säkra i fall något skulle hända eftersom rumskamraterna då kunde larma

vårdpersonalen. Patienterna beskrev också att det var naturligt att hjälpa varandra att till exempel öppna dörrar och att ge stöd och inspirera varandra. Att vara på en enkelsal gav patienterna en känsla av hemtrevnad och trygghet (Persson m.fl., 2015). Betydelser av en hemlik miljö vilket innebar att patienterna upplevde sig mer avskilda. Trygghet i vårdmiljön stärktes genom att patienterna kunde ha med sina personliga saker i rummet och inte behövde vänta på duschrum eller toalett när de var i behov. En Tv kunde innebära att patienter

upplevde en hemkänsla och trygghet vilket ledde till välbefinnande (Persson m.fl., 2015;

Anåker m.fl., 2019; Trochelman m.fl., 2012). Närvaro av konst gjorde att patienterna lättare kunde navigera sig i lunchrummet och konsten skapade en större känsla av trygghet

(Timmerman m.fl., 2014).

Avskildhet och social interaktion

För sin integritet var patienterna mer positivt inställda till möjligheten att kunna vara mer avskilda för deras integritet (Persson m.fl., 2015; Browall m.fl., 2013; Anåker m.fl., 2019;

Nielsen & Overgaard, 2020; Trochelman, m.fl., 2012). Persson och Määttä (2012) beskriver att i enkelsalar upplevde patienter större integritet, vid till exempelvis kroppsdelsexponering.

Patienter upplevde även sen större integritet vid samtal med vårdpersonal då ingen kunde höra deras dialog vilket de upplevde som en lättnad, och att de inte behövde höra andra patienters samtal (Persson & Määttä, 2012; Trochelman m.fl., 2012).

Patienterna uppskattade även enkelsalar med en hemlik och trevlig hemmiljö som förstärktes med Tv och trevlig inredning. Patienterna behövde inte tänka på att de störde andra patienter eller att de blev störda av andra vilket ledde till bättre sömn på nätterna (Persson m.fl., 2015;

Anåker m.fl., 2019; Trochelman m.fl., 2012). Några patienter beskrev att de inte heller

behövde oroa sig om att de vaknade tidigt på morgonen och ville se på Tv. En annan önskvärd

upplevelse av avskildhet från patienter var att de hade möjlighet att stänga dörren och undvika störande ljud från korridoren samt oönskade samtal från andra patienter. Enkelsalarna

betraktade patienterna som sina egna hem och det skapade känsla av integritet som var högst uppskattat (Anåker m.fl., 2019).

Patienterna önskade en mer avskild miljö och upplevde vårdmiljön begränsad. De beskrev att de kände sig begränsade för att de hade dåliga möjligheter att kunna motionera på

avdelningen, vilket ledde till att många patienter stannade kvar inne på sina rum (Browall m.fl., 2013). Trots att patienter uppskattade den mer privata omgivningen i enkelsalar så upplevde de långa stunder av ensamhet och isolering i sitt rum vilket ledde till trötthet.

Patienterna upplevde vårdmiljön som isolerad när de placerades i ett rum som hade bristande inredningsdetaljer och som saknade sällskap. De saknade någon att prata och dela dagen med vilket ledde till att patienterna upplevde det svårt att få tiden att gå och de hade mycket tid för sina egna tankar (Anåker m.fl., 2019; Persson m.fl., 2015; Robinson m.fl., 2018).

Patienter som blev placerade i flerbäddssal upplevde oro. Att dela rum med patienter som var svårt sjuka ledde till att de inte kunde koppla bort från den upplevda miljön. Patienter i flerbäddsal upplevde att deras integritet var hotad för att andra patienter kunde höra samtal med vårdpersonal trots att gardinerna var fördragna. Patienterna upplevde även att i

flerbäddssal bidrog det till att de saknade kontakt med nära som ledde till mer isolering och ensamhet. Andra uppgav att “sekretess är stort” och de kunde då prata lättare och mer privat med sina anhöriga och vårdpersonalen. (Persson & Määttä, 2012; Robinson m.fl., 2018;

Trochelman m.fl., 2012)

DISKUSSION

Den metod som använts i detta arbete var en litteraturöversikt med syfte att få en överblick och kunskap inom valt specifikt område. I detta arbete användes ett strukturerat arbetssätt enligt Friberg (2018) som innebär att använda sig av ett speciellt sätt att tänka, reflektera och analysera.

METODDISKUSSION

I litteraturöversikten har tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ forskningsmetod analyserats.

Kvalitativa artiklar valdes eftersom kvalitativa studier studerar subjektiva erfarenheter och upplevelser. Under hela arbetsprocessen har ett kritiskt förhållningsätt använts och

vetenskapliga artiklar som är trovärdiga och baserat på patientens erfarenhet, intervjuer och observationer har valts. De valda databaserna innehåller enligt Friberg (2018) mest relevant information om omvårdnadsvetenskapliga artiklar. Sökorden valdes noggrant för att besvara valt syfte. Endast original artiklar har använts, vilket minskar risken att artikelförfattare har använt sekundärkälla. Alla artiklar är granskade (se bilaga 1) med peer review för att

säkerställa artiklarnas kvalitet. Vid sökningar i PubMed databas finns det ingen avgränsnings funktion med peer reviewed. I enlighet med Östlundh (2018) gick författarna igenom,

granskade manuellt samt sorterade bort artiklar som inte var relevanta.

En systematisk sökning och analys gjorde och endast artiklar som var skrivna på engelska användes eftersom det språket är det språk som används inom forskning och enligt

Friberg (2018) tillgängligt i hela världen.

Enligt Östlundh (2018) experimenterade författarna med sökord, sökfunktioner och sökteknik och till sist identifierades en sökstrategi som gav motsvarande sökträffar. En styrka var att vid sökning i de valda databaserna PubMed och Cinahl Complete kom samtliga artiklar fram på båda databaser.

Eftersom artiklar valdes inom åren 2011- 2021 var det svårt att hitta artiklar. Många artiklar tog upp vårdmiljöer från sjuksköterskans och de anhörigas perspektiv. Sökresultaten gav få sökträffar eller artiklar som beskrev vårdmiljöer på olika avdelningar, vilka skilde sig något från avdelning till avdelning. Det uppstod även problem med att granska med

åldersbegränsning vilket var en ursprunglig tanke. Flera bra artiklar exkluderades och det innebar att vi fick göra om hela sökmatrisen för att få fram nya resultat. Därför valdes det att inte granska med ålder 19+. Det var även svårt att hitta bra sökord för, - “ patients

experiences” som inte fanns som MESH term och vi fick söka genom ett ”keyword” i databaserna.

Medvetenhet om våra svagheter, söktes hjälp av bibliotekarie vid sökningar som gav goda råd om hur man sammanfogar sökningar med den Boolesk söklogik AND/OR. Sökning med att använda Boolesk sökmetod resulterade i att författarna fick fram en mer specifik sökning.

Att granska artiklar från ett visst land gav mer begränsningar och mindre sökträffar. Trots detta val var de flesta studierna genomförda i Sverige och Danmark, en sökning gav träff från Storbritannien och USA. Det som var anmärkningsvärt var att de studier som analyserades gav liknande resultat och patienterna uppgav liknande behov i den upplevda vårdmiljön. Eftersom endast tio artiklar studerades och att studierna främst genomfördes i skandinaviska länder kan det inte anses som en generalisering av patienters upplevelse över hela världen.

Eftersom alla artiklar som författarna valde var skrivna på engelska, uppstod det en risk för feltolkning. Enligt Östlundh (2018) rekommendation hade författarna ett lexikon under

sökningarna för att lättare kunna hantera språkliga utmaningar. Vissa ord översattes med hjälp av lexikon med syfte att få korrekt översättning.

Dahlborg Lychage (2018) belyser att utveckla sin kunskap och sätta ord på den, betyder att vi tänker på görandet i samma ögonblick när vi gör det. Genom att två författare istället för en har granskat, innebär minskad risk för feltolkningar. Genom att identifiera författarnas svagheter respektive styrkor har författarnas samarbete lett till ett komplett arbete där förförståelse inte styrt analysen vilket anses som en styrka.

RESULTATDISKUSSION

Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva patientens upplevelser av den

fysiska sjukhusmiljön. Studierna om patientens upplevelser av den fysiska sjukhusmiljön genomfördes på olika typer av sjukhus samt olika sjukhusavdelningar med flerbäddsalar och enkelsalar majoriteten i skandinaviska länder. I resultatet framkom olika upplevelser och synpunkter. Tre huvudaspekter framkom som tydligt speglade patientens upplevelser i positiv riktning och som främjade patientens välmående: utsikt över naturen, socialisering/isolering och trygghet.

Utsikt över naturen

Resultatet visade goda upplevelser när patienten hade tillgång till dagsljus, stora fönster med vacker vy och användning av natur och växtligheter i patientsalar. Natur och utsikt över naturen uppskattades av patienter och hade stor betydelse för sjukhusmiljön. Resultatet beskrev att en vy över naturen gav upphov till positiva känslor, att de upplevde befinna sig på en annan plats och de kände en frihet från sjukdom. Det fanns både fördelar och nackdelar i omgivningen vilket kunde upplevas som stöd alternativt som hinder för vårdtagaren. Larsen m.fl., (2014) bekräftar i sin studie att den fysiska miljön på sjukhus kan påverka patienter både positivt och negativt.

I en studie av Raanaas m.fl. (2012) antyder författarna att patientsalar med utsikt över naturen samt med bättre tillgång till dagsljus var läkande faktorer av både fysisk och psykisk hälsa.

Patienter upplevde ett lugn och en möjlighet att stanna upp i tankarna från sin sjukdom för en liten stund. I samma studie beskriver patienterna att en skymd vy över naturen inte ingav samma positiva känslor utan uppvisade istället negativa förändringar av den fysiska och psykiska hälsan. I resultatet spekulerar man om en försämrad tillgång till dagsljus kan bidra till en förändring i patientens känslomässiga tillstånd.

I en annan studie bekräftar författarna att en vy över naturen påskyndade patientens tillfrisknande och hjälpte patientens återhämtning från mental trötthet. Individen kunde slappna av och koncentrera sin blick utanför fönstret. På det sättet flyttar individen tankarna från sig själv och sin sjukdom till något annat i miljön hen befinner sig i (Caspari m.fl., 2011).

Lepp (2017) beskriver att även Florence Nightingale bekräftar vilken betydelse miljön har för patienten. Hon lyfter fram att redan på 1800 talet under sjukhusvistelse, är den sjuka

människan i behov av sensoriska intryck exempelvis tillgänglighet till utsikt över naturen, naturligt ljus i rummet, blommor samt estetiska dekorationer. Hon ansåg att omväxlande omgivning främjar patientens tillfrisknande. Watsons anger att miljö och människa är

oskiljaktiga och byter ut energi med varandra (Wiklund Gustin & Lindwall, 2018). Dock kan det finnas både för och nackdelar med omgivande faktorer. Det stöds i en studie av Hesselink m. fl., (2020) att exempelvis solljus genom fönstret kan ge positiv energi och glädje medan för andra patienter kan det vara störande vid vila.

I resultatet ansågs naturen viktig för människans välbefinnande. Patienter som inte hade en vy över naturen såg det som en brist i vården. En omvårdnadsåtgärd skulle kunna vara att sjuksköterskan uppmanar patienter som vårdas på flerbäddssal att gå ut till dagrummet, sitta vid fönstret eller ta en promenad ute. Att sitta i gemensamma lokaler vid fönstret kan därmed stimulera sociala interaktioner genom att patienterna pratar om vy över naturen, eller delar sina minnen.

Författarna diskuterade att det finns mycket kunskap att hämta, hur sjuksköterskan kan agera och påverka samspelet mellan patient och vårdmiljö. Brist på vårdpersonal, stress och ökad arbetsbelastning på sjukhus leder till att det inte alltid är möjligt att vara närvarande och bidra med stöd till patienter. När det saknas en positiv attityd, bemötande, stöd och anpassning till sjukhusmiljön kan detta påverka patientens välbefinnande.

Varje enskild verksamhet ställer olika krav på sin personal, vilket kan resultera i bristande kunskaper omhur sjuksköterskan kan påverka patienters upplevelser av den fysiska vårdmiljön. Men med effektiva åtgärder kan detta motverkas. Nolans modell om

förbättringsarbete är en metod som kan hjälpa sjuksköterskan att arbeta mer effektivt. Denna modell bestående av PGSA-cykeln står för att planera, göra, studera och agera och vägleder sjuksköterskan att nå målet. Ekonomiska aspekter bör vara så låga som möjligt. Genom att få fram nya idéer och planera om hur sjuksköterskan kan arbeta mer effektivt och använda sina resurser kan verksamheten ändra sitt arbetssätt och sätta nya mål som leder till förbättring.

Nya idéer och förslag testas och utvärderas. I en utvärdering jämförs tidigare värden och om resultatet gav förväntad effekt och förändring kan modellen användas till vidare förbättring (Thor, 2017).

Enligt Kilhgren (2011) delar sjuksköterskan med sig av sina kunskaper och erfarenheter så att patienten får en så effektivt omvårdnad som möjligt och kan uppnå välbefinnande. Fridell (1998) bekräftar det och beskriver att ökade kunskaper om fysisk miljö och vårdmiljöns användning till fullo leder till en upplevelse av bättre hälsa samt ökad välbefinnande hos patienter. Ett exempel på åtgärd kan vara att motivera patienten att gå ut och sitta i dagrummet om till exempel utsikten i patientens rum inte är tillfredsställande.

Isolering och socialisering

I resultatet kring enkelsal och flerbäddsal finns flera positiva faktorer som ansågs främja välbefinnandet och att vara avskild från andra patienter. Uppskattade faktorer var att det var tystare, större integritet och att patienterna inte behövde vara rädda att störa andra. Författarna såg i resultatdelen att det fanns delade åsikter om att enkelsalar gav välbefinnande och att det kan vara svårt för sjuksköterskan att bedöma vilka patienter som är i behov av, eller skulle uppskatta att få en enkelsal. Att göra en individuell bedömning och placera patienter i enlighet med deras önskemål i så stor utsträckning som möjligt kan främja patientens välbefinnande.

Eftersom det även fanns patienter som ansåg att enkelsal upplevdes isolerande och gjorde dem trötta kan dessa patienter om möjligt placeras i flerbäddssalar.

En artikel av Morton (2013) styrker resultatet kring buller och integritet. Att bli utsatt för buller under sjukhusvistelsen påverkar patienten negativt i form av att patienten upplever mindre integritet. En hög bullernivå på avdelningen kan även påverka patienten negativt fysiskt i form av aktivering av sympatiska nervsystemet, frisättning av kortisol och ökningar i hjärt- och andningsfrekvens därför är tystnad är viktigt. Andra effekter av hög bullernivå kan inverka negativt på immunförsvar, ge fördröjd sårläkning och ge minskad smärttolerans. En enkelsal ger patienten mer valmöjlighet och patienten kan då själv välja att stänga dörren och undgå buller.

Författarna kom fram till att i Sverige finns sjukhus med både enkelsalar och flerbäddssalar. I dagens läge fokuserar sjukhusbyggnationer och ombyggnationer av gamla sjukhus på att bygga fler enkelsalar till patienterna. Syftet med detta är att underlätta vård, forskning och sjukhusets utformning. Även en studie av Bloomer m.fl. (2016) bekräftas att det finns en tendens internationellt med ökad andel enkelsalar i nya sjukhusbyggnader. Vidare tar de upp fördel med enkelsalar och patientplacering i enkelsalar. Patienter som är svårt sjuka, med infektionssjukdom eller i palliativt skede prioriterades enkelsalar. Sjuksköterskorna ansåg att beslut om vilken patient som skulle ha enkelsal eller inte var grundade på beslut beroende på hur situationen sjuksköterskan hade fram för sig såg ut, till exempel om patienten hade en smitta prioriterades enkelsal. Fanns det möjlighet att flytta en orolig patient som störde de andra patienterna från en flerbäddssal till ledig enkelsal prioriterades gärna detta.

Sjuksköterskan har då möjlighet att skapa de bästa förutsättningar för den enskilda patienten.

Författarna tänker att en fördel med enkelsal kan vara att patienten har tillräckligt med utrymme i jämförelse med flerbäddssalar. Utrymmet kring patientens säng i en flerbäddsal kan upplevas som en privat plats och om patienten har tillräckligt med plats kring sin säng kan det ge en känsla av ett eget rum. Ibland kan förutsättningar sätta gränser men en bra åtgärd kan vara att sjuksköterskan skapar ett tillräckligt bra utrymme, att det inte är som ett hinder, att patienten inte känner sig instängd och att det även finns plats för besökare.

För att förstå detta kan sjuksköterskan försöka leva sig in i patientens livsvärld. Livsvärlden är omgivningen och verkligheten individer lever i varje dag. De uppmärksammar omgivningen runt sig för att se, förstå och beskriva världen de lever i. Miljöns utformning kan påverka patienten individuellt och framkalla olika känslor. Sjuksköterskan bör ha ett etiskt

förhållningssätt och uppmuntra patienten till en öppen dialog och delaktighet i vården. Genom att göra detta får sjuksköterskan en god möjlighet att göra rätt prioriteringar om vad som passar bäst för just den patienten. Författarna tänker att detta är viktig kunskap vid bedömning om patienten är i behov av enkelsal eller hellre ska placeras i flerbäddssal.

Watson menar att både fysiologiska och psykologiska aspekter bör tillfredsställas för att uppleva välbefinnande och hälsa. Det är viktigt att människan upplever samhörighet på en ömsesidignivå och sjuksköterskan bör vara närvarande och uppmärksamma vad patienten förmedlar. Sjuksköterskan bör sträva efter att påverka miljön i så stor utsträckning som möjligt. Författarna instämmer med Watson om detta men anser att vissa faktorer bör prioriteras trots patientens önskemål. Till exempel kan antal enkelsalar vara begränsade och då vi i första hand tänka på säkerheten på avdelningen. Om en patient har en

smitta bör den patienten få en enkelsal med egen toalett för att undvika att sprida smittan vidare till andra patienter.

För att åstadkomma en mer hemlik känsla som kan förbättra patientens välbefinnande skulle kunna vara att patienten tar med sig personliga ägodelar såsom bilder, böcker, målning eller något att syssla med. Det bästa kunde bevaras genom att patienterna under sjukhustiden kan använda sysselsättning från tidigare intressen. Patienten får då möjlighet att bryta

koncentrationen från sin sjukdom till något annat, speciellt vid lång sjukhusvistelse.

Trygghet

Förutom bemötande uppfattar författarna att den fysiska miljön spelar stor roll för om patienten känner trygghet eller inte.I resultatet framkom flera faktorer som påverkade patienten trygghet under sjukhusvistelsen. Upplevelse av trygghet är individuell och en vårdande relation, kunskap och information om vården ansågs viktigt och bidrog till en trygghetskänsla. Men vid tidsbrist kan sjuksköterskan ha svårt i ett begränsat utrymme i vårdmiljön att följa sekretesslagen i flerbäddssal och inte förmedla den trygghet som hon önskar. En omvårdnadsåtgärd kan vara att sjuksköterskan samtalar med enskilda patienter i ett samtalsrum. Det skapar möjlighet att bevara patientens integritet och möjlighet till att följa sekretesslagen. Inte minst lika viktigt är det att sjuksköterskan kan vara närvarande och lyssna aktivt.

För att uppnå trygghet i vården betonar Devlin m.fl. (2016) vikten av att patienterna själva ska kunna kontrollera olika funktioner i miljön, såsom sängen. Om möjlighet till kontroll av olika funktioner inte finns, påverkas patientens välbefinnande negativt. En känsla av integritet och kontroll över miljön upplevdes främst i enkelsal. I en studie där Edvardsson m.fl., (2006) patienters besök på ovårdade avdelningar beskrevs, gavs en antydan om att ifall miljön inte togs om hand, gjordes inte patienterna det heller. Vidare beskriver deltagare i samma studie om att det ingav trygghet att se personal på avdelningen och att bli sedd och hälsad

på. Watson beskriver att den yttre miljön inte alltid går att påverka men att sjuksköterskans sätt att vara en del av miljön kan påverka patienten. Det kan då påverka patienten positivt eller negativt. Detta styrker både resultatets- och artikelns del där patienter upplevde att en god relation till vårdpersonal stärkte känslan av trygghet.

För att patienten ska uppleva trygghet,har en trygg miljö stor betydelse. Sjukhus bör innefatta symboler som patienten kan associera till. Den ska vara bekant och kännas trygg. Många symboler i den fysiska sjukhusmiljön kan verka skrämmande och obehagliga för patienterna (Wijk & Nordin, 2017). En studie av Douglas & Douglas (2005) bekräftar att en mer genomtänkt miljö och miljö som har anpassats till olika patientkategorier ger tydlig

information samt skapar trygghet. Genom att tänka på detta vid inredning av vårdavdelningar kan det påverka patientens välbefinnande. Känsla av trygghet var den viktigaste faktorn för att patienterna skulle känna sig mer hemma och ta hand om sig själv, förhållandevis oberoende.

Författarna har uppfattat att flera studier i litteraturöversikten inom detta område har kommit fram till liknande resultat. Så som med små medel få patienterna att känna sig sedda och välkomnade kan sjuksköterskan ge trygghet. Även faktorer så som att kontrollera att kontrollen till Tv, larm-knapp eller sängkontrollen ligger inom räckhåll för patienten innan sjuksköterskan lämnar rummet kan göra stor skillnad.

I resultatet i literaturöversikten framkom att patientens integritet ansågs viktig. En studie av Westin och Danielson (2006) bekräftar att patienter upplever ökad integritet när

sjuksköterskan bemöter och uppmärksammar patienter som unika människor. Patienten kan uppnå ett bättre välbefinnande om hen upplever ökad integritet och uppskattar tystnad vilket placering i enkelsal kan åstadkomma. Genom att i största möjligaste utsträckning gå

patientens önskemål till mötes och låta dem vara delaktiga i vården kan det främja

välbefinnandet. Genom att patienten aktivt deltar i planering och genomförande av vården kan återhämtningsprocessen bli kortare och kan enligt Vårdhandboken (2020), resultera i en kortare vårdtid. En kortarte vårdtid kan i slutändan gynna samhället i form av kortare vårdköer.

KLINISKA IMPLIKATIONER

Det slutliga resultatet visar att den fysiska miljön påverkar patientens välbefinnande. Enkla patientsalar bör erbjudas för patienter om det är möjligt. Tillgång till vy över naturen, mer hemlik och bullerfri miljö inverkar positivt på patientens upplevelse av den fysiska

sjukhusmiljön och har visats i denna litteraturöversikt vara väldigt viktig. Resultatet i detta arbete kan ge sjuksköterskor ökad förståelse hur viktig den fysiska sjukhusmiljön är för patienters upplevelse under sjukhusvistelse. Även om sjuksköterskan inte alltid har möjlighet att påverka den fysiska miljön, till exempel var avdelningen ligger och så vidare så finns andra åtgärder hon kan göra för att påverka. Andra viktiga aspekter utöver den fysiska sjukhusmiljön är betydelsen av ett gott bemötande mot patienter och närstående för att få en god miljö. Det är viktigt att som sjuksköterska även tänka på vilken energi som finns på avdelningen till exempel samarbete och attityder inom yrkesgrupperna. Denna

litteraturöversikt kan ge en överblick över vad som är önskvärt och vilka goda effekter som kan ges av till exempel utsikt eller dagsljus. Vilket författarna hoppas ska uppmärksammas vid framtida renoveringar eller nybyggen av sjukhus. För anhöriga kan resultatet i

litteraturöversikten ge en inblick hur patienter upplever besökare på avdelningen, att som besökare använda en dämpad röst för att undvika att störa andra patienter. En annan sak som kan ge inblick ur närståendeperspektiv kan vara hur betydelsefullt ett besök kan vara för en patient.

FÖRSLAG FORTSATT FORSKNING

Författarna anser att forskning kring patienter med olika sjukdomar bör forskas vidare. Detta arbete belyser patienters upplevelser av den fysiska sjukhusmiljön och det som är mer eller mindre viktigt för varje individ. Med vidare forskning kan sjuksköterskan få mer kunskap och större inblick på hur hon kan prioritera patientens behov, minska lidande samt öka välbefinnande och vårdkvalitet. Exempelvis mer kunskap om bemötande av särskild patientgrupp och prioritering av vårdplats under vårdtiden.

Denna litteraturöversikt har gjort en analys främst inom skandinaviska länder såsom Sverige och Danmark. Eftersom skandinaviska länder blir alltmer mångkulturella behöver ytterligare kvalitativa forsknings studier göras. Med hjälp av intervjuer och observationer angående patientens upplevelse av vårdmiljön bör studier inriktas för att få mer resultat från olika kulturella grupper. Människor kommer från olika länder med olika erfarenheter och förutsättningar hur de uppfattar omgivningen. Nya studier kan utvidga förståelse om vårdmiljöns upplevelse och social interaktion med medmänniskor och vårdpersonal. Nya studier bör innefatta mer specifika kulturella grupper.

SLUTSATS

Resultatet visar att vårdmiljön kunde upplevas på olika sätt. Faktorer som kunde öka välbefinnande för vissa patienter kunde minska välbefinnandet för andra. Men det fanns en samstämmighet. En fin utsikt och dagsljus kunde få patienterna att tänka på minnen med nära och kära som kunde påverka patienternas upplevelse positivt. Färg på avdelningens väggar upplevde patienterna mer hemtrevligt. Patienter placerade i enkelsal upplevde ökad integritet och tystnad. En del av patienterna upplevde detta mer ensamt och upplevde sig tröttare i enkelsal. Mer frekventa besök av vårdpersonal kunde inge trygghet. Ovårdade korridorer och patientsalar skapade osäkerhet och rädsla. Författarna anser att resultatet tydliggör vikten av att ge individuell vårdmiljö och att försöka anpassa vården i så stor utsträckning som möjligt

för att ge patienterna bästa möjliga upplevelse från sin sjukhusvistelse. Genom att utveckla vårdmiljö kan det leda till att patienter känner mer positiva känslor och harmoni som främjar patientens återhämtningsprocess samt i bästa fall minskar vårdtiden. Denna litteraturöversikt kan vara som nytta i vidare kliniska arbeten inom sjuksköterska professionen.

REFERENSFÖRTECKNING *artikel inkluderad i resultatet

Altimer, L., B. (2004). Healing environments: For patients and providers. Newborn and Infant Nursing Reviews, 4(2), 89-92. https://doi.org/10.1053/j.nainr.2004.03.001

*Anåker, A., von Koch, L., Heylighen, A., & Elf, M. (2019). "It's Lonely": Patients'

Experiences of the Physical Environment at a Newly Built Stroke Unit. HERD, 12(3), 141–152. https://doi.org/10.1177/1937586718806696

Anåker, A., von Koch, L., Sjöstrand, C., Heylighen, A., & Elf, M. (2018). The physical environment and patients’ activities and care: A comparative case study at three newly built stroke units. Journal of Advanced Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 74(8), 1919–1931. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1111/jan.13690

Berg, L. (2018). Sjuksköterskans ansvar för vårdrelationen med patienten. I Dahlborg Lyckhage, E. (red.) Att bli sjuksköterska -en introduktion till yrke och ämne. (s. 122- 141). Studentlitteratur.

Bloomer, M. J., Lee, S. F., Lewis, D. P., Biro, M. A., & Moss, C. (2016). Single-room usage patterns and allocation decision-making in an Australian public hospital: a sequential exploratory study. Journal of Clinical Nursing, 25(15-16), 2200-2210.

https://doi.org/10.1111/jocn.13264

*Browall, M., Koinberg, I., Falk, H., & Wijk, H. (2013). Patients' experience of important factors in the healthcare environment in oncology care. International journal of qualitative studies on health and well-being, 8, 20870.

https://doi.org/10.3402/qhw.v8i0.20870

Caspari, S., Eriksson, K., & Nåden, D. (2011). The importance of aesthetic surroundings: a study interviewing experts within different aesthetic fields. Scandinavian journal of caring sciences, 25(1), 134–142. https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2010.00803.x

Chang, K. G., & Chien, H. (2017). The Influences of Landscape Features on Visitation of Hospital Green Spaces-A Choice Experiment Approach. International journal of environmental research and public health, 14(7), 724.

https://doi.org/10.3390/ijerph14070724