Åse Skaldeman Handledare/ Konrad Krupinski & Martin Öhman

(1)

Åse Skaldeman

Handledare/ Konrad Krupinski & Martin Öhman Supervisor

Examinator/ Erik Wingquist Examiner

Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree Project in Architecture, First Level 15 credits

29 maj 2015

”Symmetri Tyngd Transparens”

”Symmetry Gravity Transparency”

(2)

finner hon stöd i den uppenbara logiken hos spegelsymmetri (t.ex. bevisar många studier ett samband mel- lan mental sjukdom och preferens för symmetri).

TYNGD

Genom att anspela på monumental arkitektur vill jag tillåta de sörjande en paus från det beslutsfattande ett dödsfall innebär och ge dem möjlighet att uppleva sin litenhet och därigenom orka fortsätta sina liv. Tidigare

fann människor i Sverige stöd hos kyrkan och i vedertagna ritualer kring döden och jag tror att dessa riter underlättade genom att ta lätta individens eget ansvar. Jag vill i krematoriet underlätta genom att antyda ett

allvar som ger anhöriga tillfälle att luta sig mot en outtalad tro.

TRANSPARENS

Det är en liten del av dagens krematorier som tillåter insyn. Som anhörig kan detta ge en känsla av osäkerhet och undran kring vad som sker i resten av byggnaden, särskilt i Sverige där kollektivet luckrats upp och indiv-

iden blir chockad över att inte få bestämma vad som sker med den avlidnas stoft. Jag vill genom att arbeta med transparens ge anhöriga lugn i sitt förtroende för processen.

I en artikel om Råcksta krematorium beskrevs bristande säkerhet och noggrannhet vid hanteringen av stoftet. Jag ser många anledningar att ge allmänheten insyn i delar av verksamheten, inte minst för att de anställda aldrig ska tvivla på allvaret i sin uppgift. Genom att göra tydlig skillnad på personalens fikarum etc.

och ugnshallen vill jag underlätta arbetet. Ugnshallen blir ett närmast kyrkosalsliknande, högt och ljust rum

medan personalutrymmena är lägre och ska kännas som “hemma”.

(3)

SITUATIONSPLAN 1:400

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

(4)

PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT

PLAN 1:200

A

B

(5)

PLAN 1:200

A

MATERIALITET

Jag arbetar med materialen för att åstadkomma skillnaden i uttryck och kombinera tyngden med transparensen. Limträkonstruk- tion i de ljusa delarna möter svartpigmenterad betong i de omslutande partierna.

RIT OCH ARBETSMILJÖ

Krematoriebyggnaden har sedan den första stuglika uppfördes i Sverige i slutet av 1800-talet genomgått många faser och ugnen har förflyttats upp från mörka källare till fräscha arbetslokaler med utblickar mot skogen (Celsing Nya Skogskrematorium 2010). På 1960-talet hävdade arkitekten Sven Ivar Lindh att arkitekturens roll inte ska vara att gömma undan utan att förmedla mötet mellan det moderna samhället och döden. Innan, kring 1940, ville Svenska Eldbegängelseföreningen att kremeringen skulle bli en egen rit likvärdig med jordfästningen och få en egen byggnadstyp. Idag ligger fokus på arbetsmiljön och de anställda, ett rationellt tänk, i och med att anhöriga endast i ett fåtal fall kommer och hämtar urnan på krematoriet. Jag har dock även velat ta mig an den uppgift som lämnats obesvarad efter Lindh. Arbetet har under projektets gång pendlat mellan mycket arbete för att få logistiken att stämma och rumsligt och ideologiskt undersökande.

PLATSEN

Platsen jag valt för krematoriet ligger med angöringspunkter för anställda och likbilar via grinden i väst, huvudentrén för anhöriga åt norr och ytterliggare en enté för flanören eller den intresserade från öst (denna kan även användas av anhöriga som genar från Norra Kapellet). Jag valde platsen för dess monumentala karaktär, då den redan utan byggnad tornar upp sig över närliggande gravkvarter samtidigt som den i sin fridfulla lummighet kommer att både bidra till och dra nytta av den kontrast som krematoriet utgör.

ANKOMST

Angöringspunkterna är viktiga och upplevelsen av byggnaden från de olika väderstrecken. Symmetrin upplevs av de anhöriga och av allmänheten medan fasaden som möter personalen är uppbruten. Likaså inuti byggnaden: Vid ankomsten utgör skorstenen det första mötet med byggnaden. En tydligt markering av områdets början. Därifrån följer markbetongen med ända in genom entrén och in i anhörigrummet. I dessa delar arbetar jag med symmetri som förskjuts; till en början rör sig besökaren i en tydlig axel från skorstenen och siktlinjen fortsätter rakt genom byggnaden. Vid ankomsten till anhörigrummet förskjuts dock symmetrin och speg- lingen sker mot rumsligheterna på andra sidan, där eventuell allmänhet vistas. Besökaren sätts åt sidan och det är ugnshallen som står i fokus. Betongen går igen i golvet i verksamhetsdelar såsom ugnshall, mottag och kylrum där det kompletteras av vitlaserad träpanel på väggarna, medan golvmaterialet i de anställdas utrymmen är furu.

ANKOMST FRÅN ÖST

(6)

stoft anhöriga allmänheten

norra kapellet

minneslund serviceplats P

P

rs

SITUATIONSPLAN 1:4000

(7)

SITUATIONSPLAN 1:4000

FASADER 1:400

NORR

SYD

ÖST

VÄST

KÄLLARPLAN 1:400

(8)

SEKTION B 1:400

SEKTION A 1:200

TEKNISKT SNITT 1:100

BYGGTEKNISKT SYSTEM

Källare

Platsgjuten betong Limträpelare

och väggar Bandlagt plåttak

(9)

Källare

Platsgjuten betong Limträpelare

och väggar Bandlagt plåttak

HUVUDENTRÉ

(10)