• No results found

Tomat och banan – hur är de släkt?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Tomat och banan – hur är de släkt?"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Tomat och banan. Släktträdsövning. Reviderad av Bioresurscentrum 2015.

Elisabeth Långström, Inst. f. Evolution, genomik och systematisk botanik, Uppsala universiet Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik, Uppsala universiet

Får kopieras i icke kommersiellt syfte om källan anges.

Tomat och banan – hur är de släkt?

Släktträdsövning

Introduktion

Genom att jämföra sekvenser av DNA eller aminosyror kan man skapa släktträd och stu- dera intressanta evolutionära frågor. Släktträdet som finns i denna övning är byggt med TaxBrowser i Genbank (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/guide/taxonomy/). Trädet är rotat med tall som utgrupp. Ett rotat träd har oftast en så kallad utgrupp, dvs. en referensgrupp som är relativt nära släkt med resten av organismerna i trädet (ingruppen). I annat fall kommer inte grenarna i trädet att hamna rätt i förhållande till varandra. Släktträdet i figuren inne- håller vanliga ätbara växter. De stora grupperingarna är monokotyledoner (enhjärtbladiga växter) och dikotyledoner (tvåhjärtbladiga växter). Namnen på grupperna inuti trädet är familjenamn (slutar på –aceae).

Studera släktträdet på nästa sida och besvara frågorna som finns på denna sida.

Frågor till släktträdet

1. Leta rätt på banan och tomat. Vilka är de närmaste släktingarna? Till vilka familjer hör de? Vilken art är en monokotyledon och vilken en dikotyledon?

2. Leta upp dina frukostfavoriter. Vilka växtfamiljer finns i müsli? Hur är de släkt med varandra?

3. Finns te och rooibos-te i samma familj? Vilka svenska växter är te närmast släkt med?

4. Hur ser man på tomat- och potatis-plantor att de är släkt?

5. Ta reda på någon annan känd växt som är nära släkt med vanilj.

6. Körsbär och plommon är stenfrukter (stenhård kärna). Hur är det med mandel?

Bildkälla:Wikimedia Commons

(2)

Tomat och banan. Släktträdsövning. Reviderad av Bioresurscentrum 2015.

Elisabeth Långström, Inst. f. Evolution, genomik och systematisk botanik, Uppsala universiet Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik, Uppsala universiet

Får kopieras i icke kommersiellt syfte om källan anges. Tall

Vanilj Purjolök Lök Ingefära Banan Ananas Majs Ris Vete Havre Rooiboste Ärtor Jordnötter Äpple Hallon Jordgubbar Körsbär Plommon Mandel Te Lingon Blåbär Morot Dill Persilja Habanero Paprika Potatis Tomat Rosaceae

Apiaceae Ericaceae

Solanaceae Fabaceae Poaceae

MONOKOTYLEDONER

DIKOTYLEDONER BLOMVÄXTER

Referenser

Övningen ingår i Idéhäfte 6 Efter Linné, serien Linnélektioner. Red. Britt-Marie Lidesten.

Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik. 2008

Övningen har utvecklats av Elisabeth Långström, FD, botaniker, informatör, Inst. f. Evolu- tion, genomik och systematisk botanik, Uppsala universitet och Britt-Marie Lidesten

References

Related documents

Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik • Bi-lagan nr 1 mars 2006 • Får fritt kopieras om källan

Genom att använda flera temperatursenso- rer samtidigt kan man mäta hudtemperaturen på olika ställen på kroppen och få förståelse för att hudtemperaturen inte är lika överallt

Vetenskapsövergripande metoder behövs för att förstå till exempel hur man kan lösa aktuella problem som klimatförändringar, hur vi kan producera mer mat med bättre

Ämnesprovet konstrueras utifrån styrdoku- menten det vill säga läroplanen och kurspla- nen. Utifrån styrdokumenten har arbetsgrup- pen konstruerat en

Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik har som uppdrag att stödja och inspirera lärare från förskola till gymnasium/vuxenutbildning bland annat genom att!. •

4 linnélektioner • www.bioresurs.uu.se © 2007 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik, Uppsala universitet.Får kopieras i icke-kommersiellt syfte om källan

Använd denna sekvens för att låta GenBank söka efter liknande sekvenser.. Gå tillbaka till startsidan för GenBank och välj

För instruktion och inköp av material till den praktiska delen med extraktion av DNA från växtmaterial hänvisas till Bioscience explained vol 3, nr 2, www.bioscience-explai-