Hur spelar man pingis på samiska?

Maria Sjaunja Persson Vt 2017

Examensarbete, 15 hp Lärarutbildningen

Hur spelar man pingis på samiska?

En studie i samiskt perspektiv i undervisningen på sameskolorna.

Maria Sjaunja Persson

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare på sameskolorna i Sverige tolkar det samiska perspektivet samt hur de menar att de omsätter direktiven kring samiskt perspektiv i det dagliga arbetet. Samekolorna har, av regeringen, fått i uppdrag att ge samers barn en utbildning med samisk inriktning. Olika förordningar och dokument beskriver dessa direktiv med att sameskolan ska

förmedla samernas normer, värdegrund, traditioner och kulturarv, undervisningen ska baseras på samisk grund, skolan ska överföra traditioner samt förmedla den samiska kulturen. Det saknas dock en beskrivning av dessa direktiv och därför ville jag ta reda på hur lärare på sameskolorna tolkar och omsätter direktiven. I studien har jag gjort halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer med tre stycken lärare på olika sameskolor i Sverige. Intervjuerna spelades in och transkriberades innan jag gjorde meningsanalys med innehållsanalys där jag sorterade intervjusvaren utifrån informanternas mening.

Sedan analyserade och sammanställde jag svaren utifrån mina forskningsfrågor.

Studien visar att språket anses vara den starkaste bäraren av samiskt perspektiv. Vidare anser lärarna att samiskt perspektiv handlar om hur man får in den samiska kulturen i undervisningen. En annan del i samiskt perspektiv anser lärarna är att den fysiska miljön är samisk. Studien visar att lärarna anser att tematiskt arbete och ämnesövergripande arbete är att rekommendera vid arbete med samiskt perspektiv. Lärarna uttrycker en osäkerhet kring vilket innehåll undervisningen ska ha samt huruvida deras egen kunskap räcker för undervisningen. Att lärarna måste omtolka läroplanen till samiskt perspektiv anser lärarna bidrar till osäkerhet och stress.

Nyckelord: sameskola, Sameskolstyrelsen, samisk kultur, samisk undervisning.

1

Innehållsförteckning

Inledning ... 2

Syfte och forskningsfrågor... 4

Bakgrund ... 5

Läroplanen 2016 ... 5

Kursplaner för sameskolan 1997 ... 6

Projekt inom Sameskolstyrelsen ... 6

Samisk undervisning i Norge och Finland ... 7

Metod ... 9

Urval ... 9

Forskningsetiska överväganden ... 9

Metoddiskussion ... 9

Analys. ... 10

Resultat och analys ... 11

Vad är samiskt perspektiv enligt lärare på sameskolorna? ... 11

Hur arbetar lärarna med ett samiskt perspektiv på sameskolorna? ... 11

Slutsatser ... 15

Diskussion ... 16

Vidare forskning ... 17

Litteraturförteckning ... 18

Referenslista ... 20 Bilagor ... I Bilaga 1: Intervjufrågor. ... I

2

Inledning

Speciella skolor för samiska barn har det funnits i Sverige sedan 1600-talet. På den tiden bedrevs undervisningen av präster och missionssällskap som ett led i kristnandet av samerna. 1913 kom en nomadskolereform som innebar att barn till bofasta samer skulle gå i folkskolan medan barn till flyttsamer skulle gå i särskilda kåtaskolor. Man ansåg att det skulle vara skadligt om de renskötande barnen skulle vänja sig vid civilisationen, ”Lapp ska vara lapp” som kyrkoherde Vitalis Karnell skrev.

Under 1940- och 1950-talet ersattes de hälsovådliga kåtorna med moderna elevhem. Och då var målet med undervisningen att de samiska barnen skulle uppfostras till goda svenska medborgare

eftersom man ansåg att både rennäringen och den samiska kulturen ändå skulle gå under.

Det var inte förrän på 1980-talet samerna själva fick inflytande över samisk utbildning, då inrättades en sameskolstyrelse med samer i majoritet. Idag utses ledamötena i Sameskolstyrelsen av

Sametinget och de har ansvar för samisk barnomsorg, sameskolorna, samisk utbildning på högstadiet och i gymnasieskolan. (http://www.samer.se/1261) I dag finns det 5 st. sameskolor i Sverige, dessa är lokaliserade i Karesuando, Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Tärnaby. Sameskolstyrelsen är den statliga myndighet som driver sameskolorna på uppdrag av staten genom regleringsbrev. Utbildningen på sameskola är likvärdig med grundskolan men i tillägg till det sedvanliga utbildningsuppdraget har Sameskolstyrelsen även ett uppdrag att ”ge samers barn en utbildning med samisk inriktning” (Utbildningsdepartementet, 2016) enligt

regeringens regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Sameskolstyrelsen. I övriga styrdokument och förordningar som reglerar sameskolans uppdrag kan man läsa att ”Sameskolan ska förmedla det samiska samhällets och urfolket samernas normer, värdegrund, traditioner och kulturarv till eleverna”

(Skolverket, 2016), ”Myndigheten ska genom sin verksamhet främja att alla barn till samer får tillgång till en likvärdig utbildning enligt skollagen (2010:800) med samiska undervisningsinslag av god kvalitet i en trygg miljö” (SFS 2011:131). I Sameskolstyrelsens utbildningspolitiska strategi kan man läsa att ”Sameskolstyrelsen har ett utvidgat uppdrag som innebär att förmedla den samiska kulturen, utveckla barnens och elevernas samiska språk och överföra traditioner” (Sameskolstyrelsen, 2016).

Sameskolstyrelsen har bland annat som mål att eleverna ska ha en verksamhet som är baserad på samisk grund. (Sameskolstyrelsen, 2016) Fyra olika dokument och förordningar som beskriver sameskolornas uppdrag. Det ska vara en utbildning med samisk inriktning, samiska normer,

värdegrund, traditioner, samiska undervisnings-inslag och baseras på samisk grund. Men ingenstans i dessa dokument går det att läsa vad exempelvis samisk inriktning, samisk värdegrund eller vad samiska undervisningsinslag är. Jag har arbetat 8 år på sameskola och har genom åren spenderat många timmars tankearbete för att försöka utforma ett arbetssätt med samiskt perspektiv. Jag har sökt hjälp hos kollegor och upplever att mina kollegor på sameskolorna uttrycker en osäkerhet inför uppdraget att undervisa med samiskt perspektiv. Osäkerhet över vad undervisningen ska innehålla men även en osäkerhet över vad samiskt perspektiv är. I läroplanen för sameskolan (Skolverket, 2016) står det inget om det samiska perspektiven i ämnen som naturkunskap, samhällskunskap, bild, matematik m.m, allt samiskt är placerat i kursplanen för ämnet samiska. För sameskolan del innebär det att lärarna själva måste fördela samiska perspektivet på olika ämnen. Här tycker jag mig märka en osäkerhet över vad man som läraren ska byta ut, hur mycket man törs byta ut mot ett samiskt perspektiv utan att eleverna går miste om värdefull kunskap. Om man gör en jämförelse mellan dagens läroplan, och den läroplan för sameskolan som kom ut 1997 märker man att det i 1997 års läroplan finns en beskrivning av det samiska perspektivet i slutet av några av ämnens kursplaner. Där

3 får man först en kort introduktion av ämnets betydelse för samer och samers kultur. Sedan följer instruktioner om hur undervisningen kan bedrivas och vad eleverna ska lära sig.

Med anledning av den osäkerhet jag själv känner inför min undervisning med samiskt perspektiv och den avsaknad av vägledning inom området vill jag i denna studie ta reda på vad lärarna på

sameskolorna har för syn på samiskt perspektiv samt hur de arbetar med samiskt perspektiv.

4

Syfte och forskningsfrågor

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lärare vid sameskolor i Sverige tolkar och menar att de omsätter direktiven kring samiskt perspektiv i det dagliga arbetet.

Utifrån syftet är mina forskningsfrågor:

Vad är samiskt perspektiv enligt lärare?

Hur arbetar lärarna med samiskt perspektiv på sameskolorna?

5

Bakgrund

Som bakgrund till min studie inleder jag med att gå igenom vad som står skrivet om samiskt perspektiv i skolans viktigaste styrdokument, Läroplan för sameskolan, förskoleklassen och

fritidshemmet 2011: reviderad 2016 (Skolverket, 2016). Sedan följer en beskrivning av kursplanerna för sameskolan från 1997 (Skolverket, 1997) där det samiska perspektivet var tydligt utskrivet. Vidare kommer jag beskriva tre projekt som genomförts med lärare inom Sameskolstyrelsen med inriktning mot samiskt perspektiv. Jag avslutar avsnittet med att beskriva hur situationen i ser ut Norge och Finland som är de två länder som, förutom Sverige, bedriver undervisning för samiska elever.

Läroplanen 2016

I Läroplan för sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2016 (Skolverket, 2016) framgår det i kapitel 1 som beskriver skolans värdegrund och uppdrag att skolan har i uppdrag att förmedla samernas och det samiska samhällets normer, värdegrund, traditioner och kulturarv till eleverna. (Skolverket, 2016).

I kapitel 2.2 som behandlar elevernas kunskaper finner man att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången sameskola ”har fått kunskaper om urfolket samernas kultur, språk, religion och historia” (Skolverket, 2016, s 13).

Under kapitel 5.16 som handlar om ämnet samiska finns de flesta direktiven som berör samiskt perspektiv. I syftestexten kan man läsa att eleverna ska få undervisning i bl.a. ämnena bild, musik, filmer, samiska traditioner och uttrycksformer samt samiska språket. Det står även att syftet med undervisningen i ämnet bl.a. är att

”eleverna ska genom undervisningen även ges möjlighet att utveckla sin kulturella identitet.

Undervisningen ska därför bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om samisk historia, samiska

näringar och traditioner samt om samiska samhällsstrukturer.” (Skolverket, 2016, s 225).

I det centrala innehållet för årskurs 1-3 för både samiska som första språk och samiska som andra språk finns tre punkter som berör samisk kultur:

Samers levnadssätt i dag med utgångspunkt i historia och kulturarv. Traditionella samiska boendeformer, färdsätt och näringar i form av renskötsel, jakt och fiske.

Samiskt kulturarv i form av olika slöjdarter och musik.

Språkområden i Sverige där elevens egen språkvarietet talas. (Skolverket, 2016, s. 226).

I det centrala innehållet för årskurs 4-6 för både samiska som första språk och samiska som andra språk finns dessa tre punkter som berör samisk kultur:

Samers levnadssätt i dag med utgångspunkt i historia och kulturarv. Renskötselåret samt olika sätt att fiska och jaga.

Samiskt kulturarv i form av slöjdade bruks-och konstföremål, musik samt koltar från området där elevernas språkvarietet talas.

Nord-, lule-och sydsamiska språkområden i Sápmi/Sábme/Saepmie och elevens språkliga ursprung. (Skolverket, 2016, s. 227).

6

Kursplaner för sameskolan 1997

När läroplanen Lpo 94 (Utbildningsdepartementet, 1994) kom ut arbetade Sameskolstyrelsen tillsammans med Skolverket fram separata kursplaner för ämnena i sameskolan. Kursplanerna samlades i en bok som heter Sameskolan. Kursplaner, timplan och kommentarer (Skolverket, 1997).

Rubrikerna under varje ämne är; kursplan, mål att sträva mot, ämnets uppbyggnad och karaktär, mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret och mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. I ämnena bild, biologi, fysik och kemi, hemkunskap, idrott och hälsa, matematik, musik, samhällskunskap, slöjd, svenska som andra språk, teknik samt samiska finns även en rubrik som heter samiskt perspektiv. I ämnet matematik står det bl. a. så här under rubriken samiskt perspektiv på matematik:

I det traditionella samiska samhället har man inte varit beroende av matematiska begrepp is amma utsträckning som idag. Idag har man anammat den moderna matematikens terminologi. Det finns emellertid samiska begrepp som användes t.ex. vid snömätning, sömnad och avståndsbedömning.

Vid dessa tillfällen använde man djurens och människans olika kroppsdelar eller körstavens längd som måttstock. Även djurskall användes som måttenhet. /…/ Vissa av de samiska begreppen används inte idag medan andra fallit i glömska. Därför är det viktigt att man inom ramen av kursplaner ger eleverna möjlighet att få kunskap om de samiska begreppen i

matematikundervisningen. De samiska talbegreppen kan med fördel integreras i undervisningen i samiska och ger därmed möjlighet till samverkan mellan ämnena. (Skolverket, 1997, s. 54)

I texten får man först kort historik, sedan argument till varför det är viktigt att ha ett samiskt perspektiv på matematikundervisningen och till sist förslag på hur undervisningen kan genomföras.

Kursplanen för ämnet samiska är dessutom översatta till nord- lule- och sydsamiska.

Projekt inom Sameskolstyrelsen

Sameskolstyrelsen arbetar återkommande med utveckling av det samiska perspektivet. Ett exempel på Sameskolstyrelsens arbete är projektet Gal dat oahppá go stuorrola.

Projektet genomfördes 2005-2007 på två av samekolorna, Gällivare och Jokkmokk. Projektet fick namnet Gal dat oahppá go stuorrola, ett samiskt ordspråk som kan översättas till Jag är säker på att han/hon lär sig när han/hon blir större. Projektet leddes av forskarna Asta Balto vid Sami

Allaskuvla/Samiska högskolan i Kautokeino, Norge samt Gunilla Johansson vid Luleå Tekniska Universitet. Initiativet till projektet kom från de två skolledarna vid sameskolan i Gällivare som ville stärka det samiska perspektivet i sina verksamheter, skolan och förskolan. I projektet arbetade pedagoger och ledning länge med frågor som ledde till att stärka tilltron till sin egen bakgrund, kunskap och erfarenhet samt att lärarna skulle våga undervisa med samiskt perspektiv.

Projektledarna beskriver att i början av projektet kände de anställda en osäkerhet för ha ett för starkt samiskt perspektiv ”Tidligere var mange usikre og engstelite for å gjöre for mye ut av det samiske, det skulle ikke gå på bekostning av det svenske planverket och de svenske stalige forordninger” (Balto, Johansson 2008) Balto och Johansson skriver också att i slutet av projektet har det samiska blivit en naturlig del av sameskolornas verksamheter och att det blivit legalt att ha ett start samiskt

perspektiv.

Ett projekt inom samisk matematik genomfördes 2010 när Ylva Jannok Nutti skrev en

doktorsavhandling om samiskt perspektiv i matematik, Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik – Lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola (Jannok Nutti, 2010) vid Luleå Tekniska Universitet. Syftet med avhandlingen var ”att ur ett lärarperspektiv beskriva, analysera och försöka förstå transformering av utbildningen i matematik så att ett samiskt perspektiv

7 blir utgångspunkten” (Jannok Nutti, 2010). Avhandlingen genomfördes som en aktionsforskning där lärare på alla sameskolor bl.a. fick genomföra transformeringsaktiviteter i matematik, lärarna försökte omformulera kulturen till matematikuppgifter. De deltagande lärarna upplevde

inledningsvis stora hinder i exempelvis avsaknaden av läromedel, begränsande styrdokument eller tidsbrist. Efter genomförandet ansåg lärarna ännu att hindren finns kvar men de uttryckte också att de ändrat sitt förhållningssätt till dessa hinder, lärarna agerade som förändringsagenter med en stark vilja att förändra undervisningen.

Som en fortsättning på projektet Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik – Lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola (Jannok Nutti, 2010) genomfördes 2011-2012 projektet Matematik med samiska ögon: fortsatta ripsteg mot en flerkulturell och flerspråkig matematikundervisning, ett skolutvecklingsarbete i sameskolan (Sameskolstyrelsen, 2013). Projektet leddes av Ylva Jannok Nutti samt skolchef och rektorer inom Sameskolstyrelsen och var ett samarbete mellan matematiklärarna på sameskolorna. En av målsättningarna med projektet var att skapa nätverk och kunskapsutbyte mellan matematiklärarna vid skolorna. En annan

målsättning var att genomföra fortbildning för lärarna avseende flerkulturell och flerspråkig matematikundervisning och att lärarna skulle genomföra undervisningsinslag på samiska. Även att utarbeta material eller lärarhandledningsmaterial för samisk matematik var en målsättning. I projektet valde lärarna egna lokala utvecklingsprojekt, så som tältkåtan och formen cirkel, renmärken med fokus på former och mönster, renbete som utematematik, den gamla trä- och benkalendern samt samiskspråkig matematikundervisning för yngre skolbarn. De lokala projekten genomfördes som tema- eller ämnesövergripande arbeten där de flesta innebar laborativ matematik och utomhusmatematik. Projektet bestod av gemensamma fortbildningsträffar, telefonmöten samt skolbesök. Fortbildningsträffarna syftade till att ge lärarna kompetensutveckling direkt kopplat till det egna projektet. Lärarna fick även reflektera kring begreppet ”samisk matematikundervisning”. I rapporten skriver Jannok Nutti (2013) att målsättningen uppnåtts genom projektet men även att om projekt av detta slag ska bli bestående måste fler lärare involveras redan från start. Jannok Nutti menar också att förändringsarbetet av den samiska matematikundervisningen är en process som tar tid och att detta projekt är en del i att stötta och inspirera till en förändrad samisk

matematikundervisning.

Samisk undervisning i Norge och Finland

I Norge har alla elever i grundskolan som bor i de samiska distrikten rätt till utbildning i och på samiska enligt utbildningslagen kapitel 6. Till de samiska distrikten hör de tio kommunerna: Karasjok, Kautokeino, Nesseby, Porsanger, Tana, Kåfjord, Tysfjord, Lavangen, Snåsa och Røyrvik. Elever som bor utanför de samiska distrikten kan få undervisning i och på samiska om det finns minst tio elever i en kommun som vill läsa samiska. Det är kommunerna som ansvarar för att erbjuda utbildning i och på samiska (Sametinget, 2011). I Norge har Sametinget tillsammans med Utdanningsdirektoratet, motsvarande utbildningsdepartementet i Sverige, utarbetat en parallell, likvärdig läroplan för de elever som väljer samisk utbildning i ämnena samhällskunskap, naturkunskap, mat och hälsa,

religion, livssyn & etik, slöjd samt musik. Denna parallella läroplan används på alla skolor i de samiska distrikten och där all undervisning ska ges med bas i det samiska språket, kulturen och samhället (Utdanningsdirektoratet, 2013).

Elever i Finland som är samisktalande har rätt att få minst hälften av all undervisning på samiska, om de bor i ett s.k. hembygdsområde. Till hembygdsområde räknas Enontekis, Enare samt Utsjoki

8 kommuner. Bor man i annat område har man rätt till undervisning i samiska språket två timmar i veckan om undervisningsgruppen har minst två elever (Sametinget, 2011).

9

Metod

Jag gjorde halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer då det enligt Hjerm, Lindgren & Nilsson (2014) ger mycket utrymmer för informanten att förklara sina tankar och för intervjuaren att finna djupa meningar i materialet. Johansson och Svedner (2010) menar att syftet med kvalitativa intervjuer är att få den intervjuade att ge så uttömmande svar så möjligt och att frågorna då måste anpassas efter individen. Jag hade samma frågor till alla jag intervjuade men beroende på deras svar blev

följdfrågorna olika för alla. Jag besökte tre skolor för att träffa informanterna personligen i en, för dem, trygg miljö. Jag inledde varje intervju med att berätta om syftet med min studie samt bad om tillåtelse att få spela in intervjun för att kunna helt koncentrera mig på intervjun (Hjerm, Lindgren &

Nilsson, 2014, s. 162) Varje intervju inleddes också med bakgrundsfrågor som utbildning, antal år i yrket, antal år inom sameskolan samt koppling till det samiska. Under intervjuerna antecknade jag dels tänkbara följdfrågor samt den icke verbala informationen som inte kommer med på

inspelningen. Jag avslutade alla intervjuer med att fråga om informanten ville lägga till något som

Hjerm, Lindgren & Nilsson (2014) rekommenderar. Intervjuerna tog ungefär 1 timme.

Urval

Jag gjorde ett godtyckligt urval (Larsen, 2009) där jag började med att välja ut ett antal legitimerade lärare på olika sameskolor som jag förväntade mig vara speciellt kunniga inom området baserat bl.a.

på antal år inom sameskolan. Jag kontaktade dessa lärare via e-post där jag förklarade min studie samt min önskan att få intervjua dem. Jag fick negativt svar från några av de tillfrågade och fick då välja ut nya lärare att kontakta via e-post. I slutänden hade jag fått positivt svar av tre lärare som jag bokade in fysiska möten med.

Forskningsetiska överväganden

Då denna studie bygger på kvalitativa intervjuer har jag i ett tidigt skede informerat informanterna om att jag kommer att avidentifiera dem, vilken gjordes redan vid transkriberingen. Även

informanternas arbetsplats avidentifierades. Detta tycker jag är viktigt då Sameskolstyrelsen är en liten myndighet med få anställda skulle det vara lätt att räkna ut vem som sagt vad. Dessutom är varken skolan eller personen det viktiga utan dennes tankar, arbete och erfarenheter. Jag har även varit noga med att berätta hur jag ska göra studien samt att de när som helst kan avvika från studien.

Jag anser att jag haft alla forskningsetiska principer i åtanke när jag genomfört studien.

Metoddiskussion

Utmaningen med att göra kvalitativa intervjuer är att inte ställa ledande frågor eller att samtalet blir alltför kamratligt, som Hjerm, Lindgren & Nilsson (2014) skriver ”frestelsen att ryckas med in i ett mer personligt samtal kan vara stor under en kvalitativ intervju” (s. 165). Är man däremot medveten om dessa risker och tänker på dem genom intervjun klarar man av utmaningen bättre. Detta var jag mycket medveten om då jag såg risken för ett personligt samtal då jag är bekant med alla mina informanter. Kvalitativa intervjuer var det bästa insamlingssättet för mig, jag ville få ut så mycket information av lärarna som möjligt. Problemet blev att hitta lärare som ville och kunde bli

intervjuade, då det endast arbetar ett 30-tal lärare på sameskolorna är urvalet ganska litet. Ett annat problem för mig blev de fysiska avstånden eftersom jag har 40 mil till närmaste sameskola innebar det lång restid till intervjuerna. Detta bidrog även till det låga antalet informanter eftersom jag bara hade möjlighet att göra en resa till informanterna. Jag hade kunnat välja att intervjua via telefon,

10 telefonintervjuer är en bra metod när avståndet är långt. Nackdelen med telefonintervjuer är att jag då inte kan se den jag intervjuar. Bryman (2011) påtalar vikten av att kunna läsa av minspel och gester för att få viktig information om obehag, bryderier och förvirring. Bryman (2011) tar även upp risken för tekniska svårigheter med inspelningen av telefonintervjuer när det krävs särskild

utrustning. Sådan utrustning finns inte på min arbetsplats och jag bedömde att tiden inte skulle räcka till för att få tag i utrustning samt att sätta mig in i det tekniska. I och med dessa nackdelar valde jag bort alternativet att intervjua via telefon.

Jag övervägde även att göra en enkät som skulle nå fler av lärarna på sameskolorna men som Hjerm, Lindgren & Nilsson (2014) framhåller är det enklare att samla in större mängd data med enkät men det begränsar möjligheten att nå den djupare kunskapen. Eftersom jag var ute efter den djupare kunskapen och de mer uttömmande svaren valde jag bort enkät.

Analys.

När intervjuerna var inspelade transkriberade jag dem för att sedan kunna analysera dem. Jag använde mig av meningsanalys med innehållsanalys (Larsen, 2009) och började med att göra en helhetsanalys. Jag analyserade svaren på frågorna utifrån ett helhetsperspektiv samt de intryck jag fått under intervjuerna. Jag skrev kodord i marginalen för att kunna upptäcka likheter och samband men även skillnader samt urskilja gemensamma teman i informanternas svar. Sedan gjorde jag en delanalys där jag klassificerade uttalandena utifrån olika teman jag fann i intervjusvaren. Ett tema var exempelvis läromedel, ett annat tema var lärarens egna kunskaper. Att klassificera uttalanden under teman gjorde att jag fick en bättre överblick över alla svaren utifrån varje tema.

Avslutningsvis sorterade jag in varje tema under mina forskningsfrågor och sorterade bort

information som inte var relevant för mina forskningsfrågor. Resultatet av analysen redovisas utifrån mina forskningsfrågor.

11

Resultat och analys

I det här kapitlet kommer jag att redovisa resultatet av intervjuerna. Jag har valt att sammanställa informanternas svar utifrån mina två forskningsfrågor.

Vad är samiskt perspektiv enligt lärare på sameskolorna?

Alla informanter svarade att samiska språket är en stor del av det samiska perspektivet, när lärarna talar samiska på lektionerna blir det genast ett samiskt perspektiv. Lärarna tillade att det även är viktigt att tala samiska utanför lektionssituationen, att det är viktigt för barnen att höra samiska hela tiden för att visa dem att det är okej att prata samiska och för att höja statusen på samiskan. Lärarna menar att språket kan vara både ord men även handling, att det finns ett samiskt sätt för hur man gör saker, exempelvis hur man vistas i naturen.

Förutom språket anser lärarna att samiskt perspektiv är hur man får in kulturelementen i

undervisningen eller hur man förmedlar sin egna samiska kulturbakgrund till eleverna. Som exempel på kulturelement svarade de renskötsel, jakt, fiske och samiskt vardagsliv förr och nu. En lärare menar att även den fysiska miljön är viktigt bärare av samiskt perspektiv. Genom att plocka in samiska föremål, mönster och färger i klassrummet lyfts den samiska kulturen in i verksamheten och

blir en naturlig del i undervisningen.

Lärarna tror dock att tolkningen av samiskt perspektiv skiljer sig markant mellan olika lärare eftersom att alla är olika, har olika bakgrund och även olika erfarenheter och upplevelser. Det kan också bero på om man tycker att det samiska perspektivet är de gamla samiska traditionerna och levnadssättet eller om man tycker att det är hur det samiska samhället ser ut idag. Lärarna tror att det dessutom skiljer sig mellan skolorna beroende på vilka som arbetar tillsammans, vilket område man arbetar i och vilken kultur som råder på orten och på skolan. Är man inflyttad till orten har man en extra utmaning då man inte kan skolans, ortens eller släkternas historia och det är kunskap som är svår att hitta information om, menar en lärare. En av lärarna tog upp problematiken kring viljan att dela med sig av sin kunskap. Läraren menar att det kan finnas lärare som inte vill dela med sig av den egna familjens traditioner exempelvis vid saltning och rökning av kött.

Trots att det samiska perspektivet finns med i läroplanen för sameskolan anser lärarna att läroplanen inte är skriven för sameskolan utan för den svenska skolan. Med det menar lärarna att allt samiskt perspektiv finns i kursplanen för ämnet samiska och att man som lärare på sameskola måste lägga över det samiska perspektivet på andra ämnen också. En lärare uttrycker en stress över att tolka läroplanen mer fritt och läsa mellan raderna för att få in samiskt perspektiv i de olika ämnena. En annan lärare tycker det är svårt att hinna med både det svenska och det samiska perspektivet. Den tredje lärare känner en osäkerhet när det gäller vad som kan bytas ut i läroplanen, hen skulle önska att det fanns direktiv på vilka moment som ska undervisas med ett samiskt perspektiv ”samiskt perspektiv kan ju vara hur stort som helst och hur ska man veta vilka delar man ska ta med, man kan ju inte ta allt känns det som”, säger läraren.

Hur arbetar lärarna med ett samiskt perspektiv på sameskolorna?

Alla tre lärare svarade att de alltid tänker på hur de ska få in det samiska när de planerar ett område eller tema. Att jobba tematiskt och ämnesöverskridande anser lärarna vara det lättaste sättet att få samiskt perspektiv i undervisningen eftersom man då sprider ut perspektivet på fler ämnen och att man är fler lärare som samarbetar. Temaarbete med de 8 samiska årstiderna under hela året lyfter lärarna som ett bra exempel att få in årets alla samiska göromål. Lärarna upplever svårigheter med

12 att få in samiska perspektiv i alla ämnen när man undervisar i och planerar för så många ämnen, de tror det är enklare om man endast har undervisning i två eller tre ämnen. Fördelen med att ha samiskt perspektiv i undervisningen är enligt lärarna att det ger möjligheter till att bedriva undervisningen ute samt att göra utflykter till slakten eller till olika samiska näringar.

En av lärarna framhåller även fördelen att undervisning med samiskt perspektiv ofta är ett praktiskt arbete och ger slakten som exempel där eleverna lär sig genom att prova på istället för att läsa i böcker hur man slaktar. Detta är gynnsamt för många elever som har svårigheter att ta till sig kunskap teoretiskt. Dessutom tycker eleverna oftast att det är mycket roligare att jobba praktiskt istället för att arbeta i böcker.

Lärarna lyfter även Sameslöjdstiftelsens pedagogiska lekmaterial Barnens Rajd (Sameslöjdstiftelsen) som ett bra material för att få ett samiskt perspektiv i flera olika ämnen. I rajden får eleverna leka att de flyttar med renar med ett autentiskt material, med riktiga föremål. ”Att få se och känna på alla samiska föremål, se hur de är konstruerade och få använda dem som de gjorde förr ger eleverna en djupare kunskap om den samiska kulturen” säger en av lärarna. Två av lärarna berättade att de i rajden kunde ha de flesta ämnena på schemat med ett samiskt perspektiv. En lärare nämnde teknik som exempel då eleverna fick undersöka hur olika föremålen var konstruerade och hur man löst stängningsanordningar förr. Den andra läraren gav matematiken som exempel och att eleverna fick leta geometriska former bland föremålen.

Alla lärare anser att det är enklare att ha ett samiskt perspektiv på undervisningen i de praktiska ämnena så som bild, slöjd, hemkunskap och musik. Undantaget är idrott och hälsa, där tycker alla det är svår att ha ett samiskt perspektiv, som en lärare sa ”hur spelar man pingis på samiska?”

En lärare berättar att de varje läsår har en samisk vecka. Den veckan har de inget vanligt schema utan allt ska handla om det samiska. De tar även in folk utifrån som kan berätta något eller lära barnen något samiskt. En av skolorna har muntlig redovisning för hela skolan en gång i månaden. Då ska eleverna läsa en dikt, faktatext, berättelse eller berätta om något de arbetat med och de får bara prata samiska.

Förutom att arbeta med teman eller ämnesöverskridande berättar lärarna att de försöker få samiskt perspektiv i de flesta ämnen. Morgonsamlingarna är på samiska och att de då pratar om datum, vädret och märkesdagar. I svenska högläsning läser de ofta samiska berättelser för klassen eller när eleverna ska skriva en instruktion på svenskan får de skriva om hur man bygger något samiskt istället för hur man bygger exempelvis en lådbil. En lärare låter eleverna göra parallella tidslinjer i historia, en för den svenska historian och en för den samiska. En lärare lär ut de samiska mått- och

längdenheterna salla, goartil, beanagullu m.m. i matematiken.

Alla tre lärarna beskriver en stress kring arbetet med samiskt perspektiv, om än på lite olika sätt. En lärare känner stress över att de äldre och deras kunskap försvinner och att det nu är upp till hen att besitta all den kunskapen. Kunskap som, enligt läraren, inte alltid finns att läsa sig till i läromedel.

Läraren menar att som lärare på sameskola borde man få utbildning i exempelvis gammal slaktteknik, samisk matlagning, hur man jagar ripa och hur man kokar klövar. En annan lärare känner en stress över allt i läroplanen och det centrala innehållet som ska hinnas med. Och även en stress över att eleverna går över till en kommunalverksamhet som kanske inte ser värdet i att eleven har fått vissa delar med ett samiskt perspektiv i stället. Läraren försöker då hinna med både det svenska och det samiska innehållet. Den tredje läraren uttrycker också en stress över allt som ska hinnas med och tar so och no som exempel, en 60 minuters lektion som ska räcka till både det svenska och det samiska.

13 Andra svårigheter som lärarna tog upp var avsaknaden av läromedel, lärarhandledningar och annat pedagogiskt material med samiskt perspektiv. En av lärarna skulle vilja ha en handledning i samiskt perspektiv för alla ämnen och som är kopplad till läroplanen, där även de äldres kunskap finns bevarat. Lärarna menar att det går åt mycket tid till att hitta böcker att hämta kunskapen eller uppgifterna från och sedan sätta ihop ett nytt material som eleverna kan arbeta med. Dessutom är böckerna som finns oftast skrivna för vuxna, då ska man skriva om dem så de passar för barn, säger en av lärarna. Trots att det finns en bok i no och en bok i so som är översatta till nordsamiska och lulesamiska tycker lärarna att de är svåra att använda. En lärare saknar den sydsamiska

översättningen och en annan lärare ser svårighet i att använda böckerna i en klass med både nord- och lulesamiska elever.

Två av lärarna tar upp saknaden av en rödtråd, en samplanering. Med en rödtråd från årskurs 1 till årskurs 6 skulle alla veta vilka teman eller områden man ska ta upp i de olika årskurserna och man skulle veta vad som ingår i en utbildning på sameskola, menar lärarna. En av lärarna påtalar risken att eleverna nu kan få arbeta med samma tema flera gånger eftersom det inte finns någon samplanering mellan låg- och mellanstadiet. Lärarna menar att en sådan samplanering skulle säkerställa att

eleverna får med sig alla delar av den samiska kulturen.

En annan svårighet som en lärare uttrycker är att eleverna kommer från så olika bakgrund och att man som lärare måste förmedla alla elevers samiska bakgrund. Svårigheten är när man saknar kunskapen själv, ”hur ska jag kunna ge eleverna kunskap om fiskesamer eller skogssamer när jag inte kan det själv, och när inte tiden räcker till för att lära mig det?”, säger läraren. ”En del elever har renskötseln, andra har slöjden och någon kanske bara har en samisk kniv på väggen” fortsätter läraren och menar att det är lärarens uppgift att lyfta alla barns samiskhet och att det ställer höga krav på läraren.

Alla tre lärare känner att chefen uppmuntrar till undervisning med samiskt perspektiv. Samtidigt som de alla önskar att chefen skulle arbeta mer aktivt med frågor kring vad samiskt perspektiv är och hur man kan arbeta med eleverna. Chefen måste även se till att det finns ekonomiska möjligheter att göra exempelvis studiebesök hos samiska näringar eller att kunna träffas skolorna emellan.

Lärarna tror att arbetet skulle underlättas om samiskt perspektiv skulle vara en stående punkt på arbetsplatsträffarna. Alla lärarna uppger att de får mest stöd av sina närmaste kollegor i mer informella möten, i arbetsrummet, men de skulle önska fler pedagogiska diskussioner i arbetslaget.

Två av dem uppger att de saknar pedagogiska diskussioner och samplanering av samiska perspektivet med alla lärare på de fem skolorna. En av lärarna anser att den bästa fortbildningen är när man får diskutera med kollegor och utbyta idéer. Läraren menar att nu sitter alla på sina skolor och har massor av kunskap och idéer, pedagogerna borde dela med sig av den samlade kunskap via exempelvis videokonferens.

Två av lärarna berättar att alla lärare på sameskolorna har samlats någon gång för att utbyta idéer om hur man får in samiskt perspektiv i de olika ämnena. Dessa möten upplevde lärarna som både nyttiga och lärorika. Problemet uppstod sedan när lärarna kom tillbaks på skolan igen och då fanns igen tid att omsätta idéerna till verklighet samt att diskussionen inte fortsatte på skolorna. Lärarna anser även att projekten Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik (Jannok Nutti 2010) och Matematik med samiska ögon (Jannok Nutti, 2011) varit nyttig för deras arbete med samiskt perspektiv samt att projektens rapporter varit användbara.

En av lärarna var med i projektet Gal dat oahppá go stuorrola, 2005-2007 (Balto, Johansson, 2008).

Under den tiden pratade de mycket om vad samiskt perspektiv är, vad den tysta kunskapen är och vad samiskt förhållningssätt är. Läraren berättade att de började våga prata om sina erfarenheter, sin

14 samiskhet och att de blev stärkta av att höra att andra hade samma erfarenheter och lärde sig att tycka att allas samiska kunskaper är helt okej. Läraren menar att vi inte får vara rädda för att föra kulturen vidare även om vi själv inte tror den duger, att den är samisk nog. ”Om vi inte delar med oss av kunskapen är den försvunnen en dag”, säger läraren.

15

Slutsatser

I detta kapitel kommer jag att redovisa studiens slutsatser utifrån mina syften samt resultatet av intervjuerna.

Ett av mina syften med denna uppsats är att undersöka hur lärare vid sameskolor i Sverige tolkar

direktiven kring samiskt perspektiv.

Lärarna har en klar bild av vad de anser samiskt perspektiv är. Språket är enligt dem en stark bärare av samiskt perspektiv. Det handlar också om att få in den samiska kulturen i undervisningen, både i ett historiskt och i ett nutida perspektiv. Även att den fysiska miljön präglas av samiska attribut och mönster nämns som viktigt i arbetet med samiskt perspektiv. När man kommer in på vilka direktiv som styr det samiska perspektivet uttrycker lärarna en saknad av tydliga direktiv. Det som står i läroplanen upplevs som svårt att använda på sameskolorna då läroplanen lämnar mycket utrymme för egna tolkningar. I och med dessa egna tolkningar uppstår även en osäkerhet över om tolkningen om vad som ska ingå i en undervisning med samiskt perspektiv gjorts korrekt.

Mitt andra syfte var att ta reda på hur lärarna menar att de omsätter direktiven kring samiskt perspektiv i det dagliga arbetet.

Vid intervjuerna ger lärarna många olika exempel på hur de undervisar med samiskt perspektiv vilket tyder på att denna undervisning inte är något nytt för dem. Lärarna visar med sina många exempel på god vilja och en önskan att få ett samiskt perspektiv på sin undervisning.

Lärarna anser att tematiskt och ämnesöverskridande arbetssätt är bäst i arbetet med samiskt perspektiv. Att undervisningen oftast blir både praktisk och ute ser lärarna som en fördel, speciellt för de elever som har svårt att lära sig teoretiskt. Samtidigt som lärarna har många goda exempel på undervisning med samiskt perspektiv uttrycker de även en stress över arbetet. Stressen kommer av att de själva ska tolka läroplanen för att hitta det samiska perspektivet och att lärarna då inte vet om de tolkat rätt. Osäkerheten över sin egen tolkning kan då leda till att läraren lägger till det samiska perspektivet i kursplaner men tar inte bort något annat, vilket i sin tur leder till kursplaner med dubbelt så stort innehåll. Stressen kan även uppstå när lärarna känner att den egna kunskapen inte räcker till, kunskaper som enligt lärarna inte är så lätta att skaffa sig heller. Det lärarna anser skulle underlätta deras uppdrag med samiskt perspektiv är samplanering av teman, pedagogiska

diskussioner och en genensam tolkning av det samiska perspektivet i kursplanerna. Även om lärarna känner att både chefen och kollegorna uppmuntrar arbetet så saknas strukturerade, pedagogiska samtal i arbetslaget och på skolorna men även inom hela organisationen. En annan svårighet i arbetet med samiskt perspektiv är bristen på läromedel och annat undervisningsmaterial som är anpassade till elever i ålder 7-12 år. Lärarna upplever att de lägger mycket tid på att tillverka eget läromedel och material.

16

Diskussion

I denna del kommer jag att diskutera resultatet av min studie utifrån mina forskningsfrågor. Jag avslutar kapitlet med önskemål kring fortsatt forskning.

Att lärarna på sameskolorna är väl medvetna om sitt utökade uppdrag råder det inga tvivel om. Jag kan, efter denna studie, konstatera att lärarna på sameskolorna lägger ner mycket tid på samiskt perspektiv. I planeringen av undervisningen letar de i kursplaner och funderar hur det samiska kan komma med. De söker efter kunskap för sig själva och de letar efter lämpligt material till eleverna. De skriver om texter så de ska passa eleverna, de tillverkar uppgifter och annat undervisningsmaterial.

Lärarna tänker ständigt på vilket samiskt perspektiv de ska ha i undervisningen och jag fick i studien ta del av många goda exempel från undervisningen. Jag tycker att lärarna visar god vilja att arbeta med samiskt perspektiv och den tid de lägger ner på att försöka förbättra visar på att lärarna tycker det är viktigt med ett samiskt perspektiv på sin undervisning. I min studie kan jag konstatera att jag fann vissa skillnader i undervisningen utifrån informanternas egna kunskaper, lärarna tenderar att undervisar mest om det område de kan bäst.

Det görs mycket bra på skolorna. Tyvärr delar lärarna med sig väldigt lite till kollegorna i och skolorna mellan. Detta anser jag beror på den osäkerhet som lärarna uttrycker. Osäkerhet över om de gör rätt saker, om det de gör är samiskt nog eller om materialet de tillverkar är bra nog. Lärarna uttrycker även en osäkerhet över sin egen kunskapsnivå. Det finns ingen utbildning för lärare i samiskt perspektiv utan lärarna som anställs på sameskola förväntas ha den kunskapen redan med sig. Det finns inte heller någon introduktion i samiskt perspektiv för nyanställda. Detta skapar en osäkerhet hos läraren som kan ifrågasätta sig själv och huruvida deras samiska kunskaper duger. Utifrån svaren från informanterna tolkar jag att all denna osäkerhet bottnar i otydligheterna kring vad samiskt perspektiv är och hur lärarna ska arbeta med samiskt perspektiv. Hade det funnits tydliga definitioner på värdeorden i de förordningar och dokument som reglerar sameskolornas uppdrag tror jag

osäkerheten hade varit mindre. För vad är samiska normer och värdegrund? Vad är samiska

undervisningsinslag? Vilket kulturarv ska vi undervisa om? Vilka traditioner ska vi överföra? Hur är en utbildning med samisk inriktning? Vad i den samiska kulturen ska vi förmedla? I sameskolan idag gör varje lärare sina egna tolkningar av dessa värdeord utifrån sin egen bakgrund och sina egna

erfarenheter. Och det kanske duger, men tänk om det inte gör det! Hur ska man kunna säkerställa en likvärdig utbildning för alla barn om det är upp till varje lärare att göra sina egna tolkningar? Att förlita sig till varje lärares egen bakgrund och tolkning av det samiska perspektivet gör att

undervisningen på längre sikt blir väldigt sårbar. Vad händer om en lärare slutar på skolan? Kanske den läraren som slutar kunde väldigt mycket om renskötseln och efterträdare kan mycket om slöjd.

Försvinner en del av det samiska från undervisningen då? Hade det funnits en planering för undervisningen skulle skolan kunna ersätta läraren utan att riskera att eleverna går miste om värdefull kunskap.

Lärarna i studien signalerar att de vill ha tydlig vägledning, förslagsvis via en lärarhandledning för samiskt perspektiv eller en arbetsbeskrivning. En sådan anser jag hade dels säkerställt likvärdig utbildning för alla barn och dels minskat osäkerheten hos lärarna. Jag tror även, precis som lärarna i studien uttryckte, att de skulle behöva diskutera mer hur arbetet med samiskt perspektiv ska bedrivas. Både i arbetslagen genom en stående punkt på arbetsplatsträffarna varje vecka men även att träffa lärare från alla sameskolor. Jag tror att sameskolan och lärarna behöver tydliggöra det

17 samiska perspektivet, dels för att inte det samiska perspektivet ska vara så beroende av den enskilde

läraren och dels för att skapa en likvärdig utbildning för de samiska barnen på de olika skolorna.

Informanterna berättade också hur bra de tyckte de olika projekten i matematik och samiskt perspektiv varit. Lärarna upplever att de fått en bra fortbildning och varit väldigt engagerade i förändringsarbete när projektet tagit slut. Tyvärr verkar inte förändringen hålla i sig. Här tror jag, precis som Jannok Nutti (2013) skrev, att man behöver involvera fler lärare redan i starten av projekt och att man är medveten om att förändring tar tid. Jag anser också att någon inom organisationen måste ta över projektet när projektledaren slutar för att driva arbetet vidare, det driver inte sig själv.

Jag anser att min studie har stor relevans till mitt yrke då jag själv arbetar som lärare på sameskola.

Jag har i studien undersökt frågor som jag länge själv har funderat kring men känt mig ganska vilse i.

Sameskolorna är relativt små skolor som, avståndsmässigt, ligger långt ifrån varandra. Oftast har man få kollegor att diskutera med och efter några år på arbetsplatsen finns det risk att diskussionen stagnerar. Därför har det varit väldigt nyttigt för mig att få träffa lärare på andra skolor för att få ta del av deras tankar kring samiskt perspektiv. Även för mig att få nya idéer och ny input till min egen undervisning har varit nyttigt. Det har också varit skönt att upptäcka att mina funderingar även finns på de andra sameskolorna, skönt att känna att jag inte är ensam.

Min önskan är att ett förändringsarbete kring det samiska perspektivet ska starta. Jag skulle gärna se att diskussioner förs på alla skolor, att all personal tillsammans börjar med att försöka definiera värdeorden kring vårt uppdrag och enas om vad orden ska betyda för oss inom samekolorna. Vidare vill jag att alla lärares erfarenheter, idéer och arbeten kring samiskt perspektiv sammanställs i skrift för att sedan diskutera samiskt perspektiv ämne för ämne. När allt är sammanställt och tryckt i bokform skulle man ha en lärarhandledning med direktiv eller riktlinjer för hur vi ska bedriva arbetet med samiskt perspektiv. Därmed skulle lärarnas osäkerhet och stress kring arbetet med samiskt perspektiv minska.

Vidare forskning

Jag skulle gärna vilja se en studie där man går in på varje ämne för att definiera det samiska

perspektivet. Studie där man bryter ner kursplanerna och byter ut det man kan till samiskt perspektiv men ändå säkerställer att eleverna får tillräckliga kunskaper för att klara hela grundskolan. Man måste säkerställa att kunskaperna räcker gentemot nationella proven, betygen, målen och elevernas fortsatta skolgång i kommunal verksamhet. Lite liknande de kursplaner för sameskolan som kom ut 1997. Det skulle vara till stor hjälp för lärarna på sameskolorna.

18

Litteraturförteckning

Balto, A. & Johansson G (2008). "Gal dat oahppá go stuorrola": forskning och skolutveckling i sameskolor 2005-2007 : hvordan styrke det samiske perspektivet i skolen? Et skoleinitiert forskningsprosjekt ved to skoler/førskoler/fritidshem i svensk Sápmi : arbetsrapport 17.09.07.

Guovdageaidnu: Sámi allaskuvla.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Hjerm, Lindgren & Nilsson (2014) Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Malmö: Gleerups Utbildning

Jannok Nutti, Y. (2010). Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik: lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola. Diss. Luleå : Luleå tekniska univ., 2010.

Luleå.

Johansson, B. & Svedner, P.O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. (5. uppl.) Uppsala:

Kunskapsföretaget.

Larsen, A.K. (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.

Sameskolstyrelsen. Luleå tekniska universitet. Institutionen för konst, kommunikation och lärande.

Avdelningen för pedagogik, språk och ämnesdidaktik (2013). Matematik med samiska ögon: fortsatta ripsteg mot en flerkulturell och flerspråkig matematikundervisning, ett skolutvecklingsarbete i

sameskolan. Jokkmokk: Sameskolstyrelsen.

Sameskolstyerlsen (2016) Utbildningspolitisk strategi för Sameskolstyelsen. URL

http://www.sameskolstyrelsen.se/se/file/utbildningspolitisk-strategi-f%C3%B6r-sameskolstyrelsen- 1pdf Hämtad 2016-10-13 kl. 08.35

Sameslöjdstiftelsen. URL http://www.sameslojdstiftelsen.com/barn_unga/pedagogiskt-material/

2017-05-20 kl. 14.27

Sametinget. (2011) Samisk utbildningspolitik – en introduktion. URL https://www.sametinget.se/31895 Hämtad 2016-12-08 kl. 9.50

Samiskt informationscentrum. Utbildning för samiska barn. URL http://www.samer.se/1261 2017-02- 16 kl. 10.45

SFS 2011:131 Förordning(2011:131) med instruktion för Sameskolstyrelsen URL

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning- 2011131-med-instruktion-for_sfs-2011-131 Hämtad 2016-10-20 kl. 15.35

19 Skolverket (1997). Sameskolan: kursplaner, timplan och kommentarer. (1. uppl.) Stockholm: Statens skolverk.

Skolverket (2016). Läroplan för sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2016.

(Andra upplagan). Stockholm: Skolverket.

Utdanningsdirektoratet (2013) Samisk opplæring. URL https://www.udir.no/laring-og- trivsel/samisk/samisk-opplaring2/2-Kunnskapsloftet-samisk/ Hämtad 2017-05-11 kl. 10.02

Utbildningsdepartementet (1994). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna: Lpo 94 : Lpf 94. Stockholm: Utbildningsdepartementet

Utbildningsdepartementet (2016) Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Sameskolstyrelsen URL http://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=17959 Hämtad 2017-05-11 kl. 13.30

20

Referenslista

Lärare Lärare Lärare

Bilagor

Bilaga 1: Intervjufrågor.

Intervjufrågor.

1. Vad är samiskt perspektiv för dig?

2. Beskriv hur du arbetar med ett samiskt perspektiv i din undervisning?

3. Vilket stöd känner du att du får i ditt arbete med samiskt perspektiv?

3a. Av din chef?

3b. Av dina kollegor i pedagogiska samtal?

3c. Från din arbetsbeskrivning?

4. Vilka svårigheter möter du i ditt arbete med samiskt perspektiv?

5. Vilka möjligheter möter du i ditt arbete med samiskt perspektiv?

6. Finns det något som skulle underlätta din undervisning med samiskt perspektiv?

7. Tror du att undervisning med samiskt perspektiv skiljer sig mellan olika lärare? Varför/varför inte?

8. Hur ser du på relationen mellan att arbeta med samiskt perspektiv och styrdokumenten i LGR-11?

9. Har du fått gå någon fortbildning i samiskt perspektiv?