Vårda väl

1

Samordnad skadedjurskontroll, IPM:

Vad innebär samordnad skadedjurskontroll?

Vårda väl

Riksantikvarieämbetet juni 2018

Samordnad skadedjurskontroll är det samlade arbetet för att förebygga och motverka skadedjurs­

angrepp. Begreppet samordnad skadedjurskontroll kommer från engelskans integrated pest

management (IPM), där pest även inkluderar mögel och bakterier. Metoden används inom flera olika sektorer som ett giftfritt alternativ för att hålla antalet skadedjur nere. Detta Vårda väl­blad ingår i en serie om samordnad skadedjurskontroll och vänder sig till alla som förvaltar samlingar och särskilt till dig som är IPM­koordinator.

Efter en tidigare alltför frikostig användning av be- kämpningsmedel har samordnad skadedjurskontroll utvecklats till att bli ett alternativ för att begränsa och få kontroll över de skadedjur som kan förstöra våra museisamlingar. Skadedjur som inte upptäcks i ett tidigt skede kan orsaka oersättliga skador på samlingar. Insatserna för att sanera efter ett sådant angrepp kan bli mycket personalkrävande och få stora kostnader till följd.

De klimatförändringar som pågår, med en ut- veckling mot ett allt varmare och fuktigare klimat, innebär en ökad risk för att nya arter av skadedjur ska etablera sig längre norrut än tidigare. Vi måste ha en god förberedelse för att det kan ske och då är samordnad skadedjurskontroll ett bra hjälpmedel.

En organisation som arbetar med samordnad skadedjurskontroll har en helhetssyn kring proble- matiken med skadedjur. Den baseras på en antagen IPM-policy och tillhörande rutiner som ger vägled- ning inför beslut om behandlingar och åtgärder.

Det handlar inte om att utrota skadedjur, utan om att behålla kontrollen över dem. Skadedjuren får inte bli för många på fel ställen. Åtgärderna bör vara

• kostnadseffektiva

• miljövänliga

• praktiska.

Initiera

Hindra

Upptäcka

Åtgärda Behandla

Utvärdera &

dokumentera

I serien Vårda väl-blad om samordnad skadedjurskontroll beskrivs alla delar i figuren ovan.

Arbetet med samordnad skadedjurskontroll är cykliskt och ständigt pågående, där kontroll och dokumentation av upphittade skadedjur, uppfölj- ning och slutligen åtgärder och förbättringar utgör viktiga delar.

För ett museum kan det till exempel innebära rutiner för kontroll av lokaler och magasin och ett systematiskt bruk av fällor. En noggrann dokumen- tation och uppföljning ingår också, samt utbildning av personal för att få alla delaktiga i processen.

Kemisk bekämpning är en sista utväg, efter det att alla andra metoder prövats och utvärderats.

IPM = Integrated Pest Management

2

Som ett komplement till den interna organisa- tionen för samordnad skadedjurskontroll anlitar museer ibland privata skadedjursfirmor för att sköta vissa delar av arbetet med skadedjur. Kom dock ihåg att huvudansvaret för samordnad skadedjurs- kontroll ligger inom den egna organisationen.

Standarden Bevarande av kulturarv – Samordnad skadedjurskontroll för skydd av kulturarvet beskriver alla moment i strategin och är till bra hjälp för att komma igång med arbetet. Standarden är utgiven av Swedish Standards Institute (SIS).

Att arbeta med samordnad skadedjurskontroll Arbetet med samordnad skadedjurskontroll, eller IPM, kan beskrivas enligt figuren på föregående sida. Följ figuren medsols med start i ”Initiera”.

Initiera

Att påbörja arbetet med samordnad skadedjurs- kontroll handlar om hur en organisation utser en ansvarig IPM-koordinator samt vikten av att anta en IPM-policy och tillhörande rutiner. Det handlar om varför det är viktigt att veta vilka skadedjur som kan påträffas i en samling samt hur en riskbedöm- ning kan genomföras.

Hindra

Att hindra skadedjur handlar om att stoppa dem från att ta sig i in i en byggnad och att försvåra för de som redan har etablerat sig, samt om varför det är viktigt att lokaler hålls väl städade och i god ordning.

Upptäcka

Att upptäcka skadedjur handlar om att ha över- vakningssystem och väl inarbetade rutiner för

Klisterfälla för skadeinsekter. Foto: Riksantikvarieämbetet.

att inspektera lokaler och föremål i syfte att hitta skadedjur eller spår av dem. Det handlar om vilka olika fällor som finns, samt vikten av att engagera alla medarbetare i att hålla utkik efter och rappor- tera upphittade skadedjur.

Åtgärda

Att åtgärda ett skadedjursangrepp handlar om hur man påbörjar arbetet med en åtgärdsplan samt om vad som är viktigt att prioritera vid upptäckten av ett skadedjursangrepp.

Behandla

Att behandla vid ett skadedjursangrepp handlar om det som sker när skadedjur är identifierade och orsaken till deras närvaro är känd. Det finns olika metoder att välja mellan för att oskadliggöra skadedjur.

Utvärdera och dokumentera

Att dokumentera allt arbete som utförs inom samordnad skadedjurskontroll är viktigt, för att kunna följa, utvärdera och ständigt förbättra arbe- tet. Med hjälp av en enkel metod kan man få god överblick över skadedjurssituationen. Denna kan även användas som beslutsunderlag vid förslag till förbättringar.

Identifiering av skadedjur

Till skadedjur räknas de insekter, gnagare och fåg- lar som äter eller bygger bon i föremål, inredning och annat vi sparar eller använder på ett museum.

Duvor och andra fåglar kan inte alltid räknas som skadedjur, men de förorenar med sin spillning och kan dra till sig skadeinsekter som kan leva av mate- rialet i fågelbon.

Kurs i identifiering av skadedjur i PRE-MAL:s regi.

Foto: Riksantikvarieämbetet.

Litteratur och länkar

“Collections Conservation Advice and Guidance:

Pests”. English Heritage. http://www.english- heritage.org.uk/learn/conservation/ collections- advice-and-guidance/.

“Controlling pests”. Collections Trust. https://collec- tionstrust.org.uk/collections-management/collec- tions-care-and-conservation/controlling-pests/.

“Identification – Pest Fact Sheets”. Museumpests.net.

https://museumpests.net/identification/identifica- tion-pest-fact-sheets/.

Bevarande av kulturarv – Samordnad skadedjurskontroll för skydd av kulturarvet (SS-EN 16790:2016). 2016.

Stockholm, Swedish Standards Institute (SIS).

Lauder, D. & Pinniger, D. 2015 (2006). English heritage guideline for insect pest management in English heritage historic properties. English Heritage. http://www.english-heritage.org.uk/

content/learn/conservation/2543455/2543024/

eh-guidelines-insect-pest-management.pdf.

Museumpests.net. https://museumpests.net/.

Pinniger, D. 2001. Pest Management in Museums, Archives and Historic Houses. London, Archetype.

Statens fastighetsverk. Skötselanvisningar för känsliga miljöer. http://www.sfv.se/globalassets/bygg-pa- kunskap/skotselanvisningar/skotselanvisningar- for-kansliga-miljoer.pdf.

Strang, Th.  2012. Studies in Pest Control for Cultural Property. Diss. Gothenburg Studies in

Detta blad ingår i en serie för råd om vård och förvaltning av kulturarvet.

Artikeln är licensierad med CC BY där inget annat anges.

www.creativecommons.se/om-cc/licenserna/

RIksantikvarieämbetet Box 1114, 621 22 Visby Tel: 08-5191 80 00 E-post: vardaval@raa.se www.raa.se

Publicerat juni 2018

Conservation 30. Institutionen för kulturvård.

Göteborg, Göteborgs Universitet. https://gupea.

ub.gu.se/handle/2077/31500?locale=sv.

Szpryngiel, S. 2018. Långsprötad silverfisk i museer, bibliotek och arkiv i Sverige. FoU-rapport, Riks antikvarieämbetet.

http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/12125.

What’s eating your collection?

http://www.whatseatingyourcollection.com/.

Åkerlund, M. 1991. Ängrar – finns dom…? Om skadeinsekter i museer och magasin. Uppsala, Svenska museiföreningen. http://www.raa.se/app/

uploads/2014/08/Angrar-finns-dom.pdf.

Åkerlund, M., Flato, S. & Hellekant, A. 1998. Från Silverfisk till Hälsorisk. Skadedjur och åtgärder i sam- lingar. Arlöv, LTs förlag. http://www.raa.se/app/

uploads/2014/08/Fran-silverfisk-till-halsorisk.pdf.

Övriga Vårda väl-blad i serien om samordnad skadedjurskontroll (IPM) samt Vårda väl-blad i serien om ohälsosamma ämnen i samlingar:

www.raa.se/vardaval.

E-kurs om ohälsosamma ämnen i samlingar:

https://www.raa.se/2017/12/ga-en-e-kurs-om- ohalsosamma-amnen-i-samlingar/.

Information om PRE-MAL: https://www.raa.se/

kulturarvet/katastrofberedskap/skadedjur/pre-mal/

(2018-02-27). E-post till PRE-MAL: premal@raa.se Samtliga länkar kontrollerade 2018-05-23.

För att begränsa eller förebygga ett skadedjurs- utbrott är det viktigt att kunna identifiera skade- djuren. Det finns flera handböcker och kurser för identifiering av skadedjur och för att lära sig mer om deras beteenden.

Ett museum kan kontakta PRE-MAL, den svenska skadedjursgruppen för museer, arkiv och

bibliotek för att få hjälp att identifiera upphittade skadedjur eller få stöd i skadedjursfrågor. PRE- MAL har en intressegrupp på Facebook och infor- mation om verksamheten finns på Riksantikvarie- ämbetets hemsida. För kontakt via e-post:

premal@raa.se.