Förstudie
Fast förbindelse Fårö
Region Gotland, Gotlands län
2013-05-16
Projektnummer: 107323
Organisation
Arbetet har skett i samarbete med Trafikverket, Region Gotland och Atkins Sverige AB
Trafikverket
Projektledare Mats Berg Vägutformning Mats Remgård Miljö Maria Hallesjö
Brospecialist Gunnel Wikenholm Gestaltning Peter Kankis Information Anna Weston
Region Gotland
Samhällsgeograf Frida Brunner
Atkins Sverige AB
Projektledning Ellen Fredholm Projektledning Magnus Dahlström Miljö Annika Cala
Landskap Tom Billingham Trafik Per Francke Geoteknik Sölve Hov
JMW kommunikation Copywriter Emma Håkansson Art director Jonas Böttiger
Förord
Den här förstudien har tagits fram hösten 2011 – våren 2013. Projektets unika förutsättningar gjorde att Trafikverket halvvägs in i projektet beslutade att utöka utredningen. Denna utökning omfattas av en mer djupgående miljöbedömning, landskapsanalys, samhällsekonomisk bedömning och bedömning av eventuella följdkonsekvenser på Fårö i och med ett ökat antal boende och besökare med mera.
Landskapsanalysen har genomförts enligt relevanta
valda delar från den europeiska landskapskonven -
tionen, ELC. Den 1 maj 2011 trädde ELC i kraft
i Sverige. ELC uttrycker bland annat att utvecklingen
av ett landskap ska ta hänsyn till hur de som bor och
verkar i området värderar landskapet. Därför har en
central del i landskapsanalysen varit att genomföra
en enkätundersökning.
Sammanfattning
Region Gotlands viktigaste mål är att öka den bofasta befolkningen inom hela regionen.
På Fårö har den gradvis minskat på grund av minskad tillgänglighet till exempelvis offentlig service, verksamheter och handel. Bland allmänheten och inom Region Gotland är bedömningen att färjetrafiken med sin begränsade tillgänglighet är en starkt bidragande orsak till detta.
Trafikverket har därför genomfört denna för studie för att undersöka möjligheterna att förbättra förbindelsen mellan Gotland och Fårö. Detta skulle bland annat kunna bidra till att den nedåtgående befolkningstrenden på Fårö vänder.
I förstudien analyserar vi dagens situation, identifierar brister, ger åtgärdsförslag och bedö- mer konsekvenserna av dessa utifrån de mål som projektet har. Avslutningsvis ger vi en samlad redovisning av de olika förslagens måluppfyllelse och vi presenterar förslag på hur arbetet kan drivas vidare. Arbetet har varit förutsättningslöst och vidsynt i sökandet efter möjliga lösningar. Förstudien genomförs i ett mycket tidigt skede i planeringsprocessen.
Därför förordar inte förstudien någon viss åtgärd utan presenterar möjliga lösningar och konsekvenser av dessa. Slutligt val av lösning och hur planering för denna ska drivas vidare, sker i ett senare skede i processen.
Miljön på och kring Fårö är mycket värdefull och omfattas av ett stort antal skydd för att bevara unika kvaliteter. Av denna anledning har viktiga förutsättningar i miljön särskilt upp- märksammats och en noggrann landskapsanalys utförts. I samband med analysen genomfördes även en enkätundersökning riktad till de som vistas i området. Att få förstahandsinformation från de som vistas i området till vardags har varit viktigt i arbetet med förstudien. Såväl enkäten som genomförda samråd sammanfattas i förstudien och har tillfört värdefull kunskap.
Tydliga och mätbara mål för projektet har formulerats. Målen omfattar tillgänglighet, regional utveckling, säkerhet, trygghet och miljö. Målen är avgörande för att kunna värdera förslagen och finna lösningar som balanserar vardagens behov med platsens unika kvaliteter.
Åtgärder har föreslagits enligt Trafikverkets metod kallad fyrstegsprincipen. Metoden syftar till att söka lösningar i en skala som börjar med att se om det går att lösa problemet utan att bygga nytt i steg 1-, 2- och 3-åtgärder eller om problemet bättre kan lösas genom nybyggnation i steg 4-åtgärder. Alternativa åtgärder i steg 1 har utretts som förbättrad kollektivtrafik, utbyggt bredband och lokalisering av service. Det är åtgärder som kan genomföras oberoende av andra åtgärder som förstudien föreslår. Steg 2 omfattar åtgärder för att förbättra befintlig färjetrafik, till exempel genom ökad turtäthet och digitala skyltar. Steg 3 handlar om att utveckla och modernisera färjeförbindelsen med till exempel en betydligt miljövänligare linfärja. Det kan kombineras med tätare turer, vilket ger ökad tillgänglighet.
Steg 4-åtgärder avser större nybyggnationer såsom broar och tunnlar och har först studerats i tre olika lägen – norr, mitt och söder. På grund av de stora skador på land som skulle uppstå vid byggnation i norr eller söder, har dessa lägen strukits. Broar och tunnlar har studerats vidare i ett läge som motsvarar dagens färjeläge. I detta läge finns det flera olika lösningar som bedöms möjliga att genomföra.
Nästa steg efter avslutat arbete med förstudien är att Trafikverket ska fatta beslut om och hur projektet ska drivas vidare.
Kapitel 1
8 Bakgrund
9 Brister, problem och syfte Aktualitet
Tidigare utredningar och beslut Avgränsningar
10 Övergripande nationella mål och strategier Regionala mål för utvecklingen av norra Gotland 11 Planeringsprocessen
Förstudie
Åtgärdsvalsstudie enligt ny lagstiftning
Förstudien i förhållande till den nya planeringsprocessen
Kapitel 2
12 Befintliga värden, förutsättningar och utvecklingstrender
13 Markanvändning Befolkning Bebyggelse
Näringsliv och sysselsättning 14 Viktiga målpunkter
Ledningar
15 Kommunala planer, framtida markanvändning 17 Trafik och trafikanter - resor och transporter
Biltrafik 19 Kollektivtrafik
Gång- och cykelvägnätet och de oskyddade trafikanterna Trafiksäkerhet
20 Övrig infrastruktur
21 Miljö – viktiga förutsättningar, aspekter och intressen Riksintressen
25 Landskapsanalys 30 Naturmiljö
3 1 Kulturmiljö 34 Vattenmiljö
36 Rekreation och friluftsliv
Byggnadstekniska förutsättningar Geologiska och geotekniska förutsättningar 37 Klimatförändringar
Kapitel 3
38 Funktionsanalys av transportsystemet och dess influensområde Transportsystemet utifrån funktionsmålen
39 Transportsystemet utifrån hänsynsmålen
Kapitel 4
40 Projektmål
Kapitel 5
42 Analys av åtgärdsförslag enligt fyrstegsprincipen och projektmålsuppfyllelse
43 Fyrstegsprincipen Nollalternativet
Innehåll
43 Steg 1-åtgärder Åtgärdsförslag
44 Effekter och projektmålsuppfyllelse av steg 1-åtgärder 45 Steg 2-åtgärder
Åtgärdsförslag
Effekter och projektmålsuppfyllelse av steg 2-åtgärder:
46 Steg 3-åtgärder Åtgärdsförslag
Effekter och projektmålsuppfyllelse av steg 3-åtgärder 48 Steg 4-åtgärder
Tre lägen för en fast förbindelse
50 Alternativa fasta förbindelser – analys och projektmålsuppfyllelse
Kapitel 6
56 Kostnader
Kapitel 7
59 Följdeffekter oavsett åtgärd Trafik
60 Miljö och landskap Följdkostnader
Kapitel 8
62 Riskhantering 63 Konfliktpunkter
Kapitel 9
64 Samråd
Kapitel 10
66 Väghållningsmyndighetens ställningstagande
Kapitel 11
68 Fortsatt arbete
70 Steg 1. Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt
Steg 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät
Steg 3. Vägförbättringsåtgärder 71 Steg 4-åtgärder
Oavsett åtgärd
Kapitel 12
72 Referenser 73 Tryckta källor
Digitala källor
Kapitel 13
74 Bilagor
1
Bakgrund
Den bofasta befolkningen på Fårö minskar, samtidigt som antalet sommargäster ökar. Region Gotland har som ambition att öka den bofasta befolkningen, bland annat på Fårö, och ställer sig därför posi- tiv till att förbättra förbindelserna mellan Gotland och Fårö.
I det här kapitlet beskrivs även de tidigare utred- ningar och beslut samt de nationella och regio- nala mål och strategier som ligger till grund för den här förstudien.
Brister, problem och syfte
I snart hundra år har färjetrafik förekommit i organiserad form mellan Fårö och Fårösund.
På Fårö, liksom i många delar av den svenska landsbygden, är trenden för befolkningsutveck- lingen nedåtgående. Samtidigt som den bofasta befolkningen har minskat har antalet sommar- gäster och fritidsfastigheter ökat. Den bofasta befolkningen på Fårö uppgår i dag till cirka 500 personer. Under sommaren bor där dock upp- skattningsvis runt 10 000 personer.
I dag är förbindelsen mellan Gotland och Fårö kapacitetsbegränsad och överbelastad under sommarhalvåret. Jämfört med övrig tid under året är trafikmängden dubbelt så hög under dessa månader, vilket gör att det bildas långa köer vid färjelägena med flera timmars väntetid. Belast- ningen på vägnätet blir således hög under korta men intensiva perioder.
Syftet med den här förstudien är att på ett vidsynt och förutsättningslöst sätt identifiera möjliga åtgärder som ska öka tillgängligheten mellan Gotland och Fårö samt analysera effek- terna av dessa.
Aktualitet
I Region Gotlands översiktsplan, Vision Gotland 2025, framgår att ett av regionens viktigaste mål är att öka den bofasta befolkningen. Inten- tionerna i Vision Gotland 2025 fördjupas, preci- seras och appliceras i Fördjupad översiktsplan Fårö som förväntas antas av kommunfullmäktige under 2013. Såväl i Vision Gotland 2025 som i Fördjupad översiktsplan Fårö ställer sig Region Gotland positiv till en fast förbindelse mellan Gotland och Fårö.
En fast förbindelse mellan Gotland och Fårö har varit föremål för flera utredningar under de senaste 70 åren. Senast 1996 utförde Vägverket
(nu Trafikverket) en broutredning. En lokal opinionsundersökning genomfördes 1998. I den undersöktes huruvida befolkningen ville ha en fast förbindelse mellan Fårö och Gotland. Den resulterade i en majoritet för nej-sidan. Sedan dess har serviceutbudet på Fårö minskat, liksom antalet bofasta.
Region Gotland upplever nu att opinionen har vänt och vill återigen aktualisera frågan om en fast förbindelse mellan Gotland och Fårö. Region Gotland och Trafikverket har därför i dialog med varandra beslutat att göra en förstudie. Medel för denna förstudie fanns avsatta i Länstransport - planen för Gotland 2010-2021. För fortsatta skeden i planeringsprocessen finns inga medel avsatta.
Tidigare utredningar och beslut
I utredningen Framtida förbindelse till Fårö – Broutredning Fårösund från 1996 beskrivs en möjlig fast förbindelse i tre geografiska lägen.
Det konstateras att tunnelalternativ samt broal- ternativ vid Norra Gattet och Skarvagrunn kan avfärdas med anledning av vad som framkommit i utredningen. De alternativ som konsekvensbe- döms är två alternativa lägen för en bro mellan Fårösund och Broa, alternativ syd och alternativ norr. I båda alternativen redogörs för fast hög- bro med 26,5 meter seglingsfri höjd, öppnings- bar bro med 18 meter seglingsfri höjd och öppningsbar bro med sju meter seglingsfri höjd.
I den samlade bedömningen valdes de två högbroalternativen ut som huvudalternativ.
Bland annat på grund av samhällsekonomi och tekniska krav.
I en tunnelutredning som genomfördes 1995 belyses ett bergtunnelalternativ ur teknisk och ekonomisk synvinkel.
I en förstudie som Vägverket (nuvarande Trafikverket) genomförde 2001 har en cykelväg utretts mellan Broa och Sudersand på Fårö. Tre olika alternativa utformningar presenterades inklusive en översiktlig kostnadsberäkning.
Avgränsningar
Förstudieområdet avgränsas geografiskt av ett område inom vilket framtida åtgärder kan komma att genomföras. Förstudieområdet är avgränsat till cirka tre kilometer in mot land på båda sidor om sundet. Eventuella åtgärder inom förstudieområdet kommer att få konsekvenser även för ett större så kallat influensområde.
Influensområdet innefattar framförallt hela Fårö men det kan även tänkas att en förändrad förbindelse kan påverka sommargäster och turister över hela Gotland, exempelvis genom ändrade resemönster.
Det utredningsunderlag som presenteras i denna förstudie ska ge en så begriplig bild som möjligt av ett flertal frågeställningar. Det innebär att ut- redningsarbetet bedrivs på en relativ översiktlig nivå, en nivå som ändå är tillräcklig för att kunna prioritera i olika frågor och komma vidare i pro- cessen. För en tidsavgränsning för genomförandet av åtgärderna har horisontåret 2025 använts.
Övergripande nationella mål och strategier Det övergripande målet för svensk transport - politik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportför- sörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål, ett funktionsmål och ett hänsynsmål.
Funktionsmålet handlar om att skapa till- gänglighet för resor och transporter. Hänsyns- målet handlar om säkerhet, miljö och hälsa.
Det är viktiga aspekter som ett hållbart trans- portsystem måste ta hänsyn till. Transportsyste- mets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas all- varligt. Det ska också bidra till att miljökvalitets- målen uppnås och till ökad hälsa. De
transportpolitiska målen visar de politiskt prio- riterade områdena inom den statliga transport- politiken. Målen är en utgångspunkt för alla statens åtgärder inom transportområdet, exem-
pelvis hur myndigheterna ska prioritera bland olika önskemål och behov när de genomför sina uppdrag. De ska även fungera som ett stöd för, och kunna inspirera, regional och kommunal planering.
Det finns 16 nationella miljökvalitetsmål.
De beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö-, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbart på lång sikt. Målet är att Sverige ska uppnå dessa mål senast 2020. Målet Begränsad klimatpåverkan bedöms vara uppnått först 2050. Miljömålen bygger på en nödvändig internationell samverkan.
Regionala mål för utvecklingen av norra Gotland
Landskapet Gotland utgör en enda kommun som sedan 2011 heter Region Gotland. På Gotland finns inget landsting. Region Gotland ansvarar därför både för primärkommunala uppgifter och landstingskommunala uppgifter som vård och kollektivtrafik. Region Gotland har ansvaret för den regionala utvecklingen på Gotland och har arbetat fram ett regionalt utvecklingsprogram, Vision Gotland 2025 där målen för Gotland beskrivs. I det regionala utvecklingsprogrammet är Fårösund en utpekad tätort som bör utvecklas som serviceort för att förstärka landsbygden.
Gällande kommunikationer är ett mål i Vision N
Fårösund
Bungenäs Rute
Broa Lansa
Alnäsaudden Lauter
Langhammarshammaren
Östersjön
Fårösund Norra Gattet
Skavargrund
Kyrkviken
Sudersandsviken Sudersand
Ekeviken Holm
Holmudden
Förstudieområdet
Östersjön S St St Stotototo Sto Sto Sto Sto St Stto Sto S Sto Sto Stto Stotot Sto Stotot Stotooo S St Sto Stto Stoto S Sttot Sto Sto Sto Sto Sttotoooo Sto Stttotooooo Sto Sto Sttoooo Stoooo Stototooooo Stooo Sttooo Stotoooooooo S So S S S S S S S S S ckhckhckhckhckhckhckhckhckhckhckhckhckhckckhckhckhckhckhckhckhckhckhckhckhckhckckhckhccckhckhckhckckckhcckckhcckhckckcckckhcccckckhckhckhcckccckhkhkhkkkhkhkkkhkkkkhkhkhkhkhkkkhhhhhhhhhhholmolmolmolmolmolmolmolmolmolmolmolmolmolmolmolmolmolmoolmolmololmolmolmolmolmolmolmolmolmolmolmolmolmolmolmolmoolmolmoolmooolmolmolmoolllmlmlmlmmmmmmmmmmmmmmmmmmmm
V V V Vis Vis Vis V Vis V V V Vis V V Vis V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V Vbybybybybyby Osk
Os Os O Os Os Os Os Os O Os Os Os O Os O O O O Os Oss O O Os Os Os O O O O O O O O O Os O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O arshamn
K K K K K K Ka Ka Kal K Ka K Ka K K Ka Ka Kaa Ka Kaaaaa Ka K Ka Kaa K K K Ka K K K K K K K K K K K K K K K K
K marrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrr GOTGOTGOTGOTGOTGOTGOTLANOTLANLALALANLLAANANANANAAAAAAAAAAAAAAAANNNNNNNNNNNNND Nor
Nor No Nor Nor Nor N N No No Nor N Nor No Nor N Nor N N No Nor N Nor No No No N Norr N No Nor N Norooo Nor Nor No N Nor N No Noo N Nor Nor N No No Noo Noroo Nor No N N Nrr Nor Noo Nor N Nor Nr N N N rkörrkörkörkörkörkrrkrrkörkörkörkörkörkörkörkrkörkrrkkökökökökökökkkkkööööööpinpinpinpinpinpinpinpinpinpinpinpinpinpinppippinpinpppppppininnnnnnngggggggggggggggggggggggggggggggggggggggg
Nyk Nyk Nykyk Nyk Nyk Nykykkkk Nykykkkkkk Nyk Nyk Nyk Nykkk Nyk Nykk N Nyk Nyk Nykyk N N N Nyk Nykyykk N N N N N N N Nyk Nykykyk N N N N N Nykyy Nykk N N N N Nyykyyyyyyyyyöpöpöpöpiöpöööpööpööpööpööööööpöpööpööpööööpöpöpöpöpöpööpöpöpöpöööpööpöööpöööpööpöpöpööööpöööppppppppppppppngngngngngngnn Väs Väs Väs Väs Väs Väss V V V V V V V V V V V V V V V V V V V tertertertertereerrrrrrrrråsåsåsåsåsåsååååååååååååååååååååååå
Upp Upp Upp Upp Upp Upp Upppp Uppppppppppppppppppppppppppppp U U Upppppppsalsalsasalsalsalsalsalsasasassaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa
ÖLA ÖL ÖL ÖLALAA Ö ÖLA ÖLA Ö ÖLA ÖLA ÖLA Ö Ö Ö Ö Ö Ö Ö ÖL ÖLALLLLLLLLLLLLLAAAND
FÅRÖ
FÅRÖ
GOTLAND
699
148
Figur 1: Geografisk lokali - sering och avgränsning, förstudieområdet.
Gotland 2025 att verka för ett långsiktigt hållbart kommunikationssystem – ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Visionen är öppen för föränd- ringar och att trafiksystemet ska kunna anpassas till nya behov. Nya transportmöjligheter kan ge utrymme för utveckling av nya verksamheter.
Transportsystemen är följaktligen enligt visionen viktiga för att stärka förutsättningarna för tillväxt, sysselsättning, utveckling och välfärd. De har stor betydelse för en hållbar utveckling sett till de ekonomiska och sociala perspektiven, däre- mot finns målkonflikter i det ekologiska per- spektivet. Målbilden i visionen för att resa på Gotland sammanfattas i fyra punkter:
Alla människor på Gotland ska ha möjlighet att effektivt, säkert och på miljömässigt lång- siktigt hållbart vis förflytta sig mellan bostad, arbete, skola och fritidsaktiviteter.
De lokala transportsystemen ska vara säkra och tillgängliga för alla.
Cykelåkandet ska öka med 30 procent över en 15-årsperiod.
Genom att 140-vägarna (länsvägarna) utvecklas till snabba och säkra matarvägar och kollektiv- trafikens stomlinjer byggs ut, krymps avstånden på Gotland.
På en mer lokal nivå beskriver översiktsplanen att frågan om fast förbindelse till Fårö har disku- terats i flera år. Den nuvarande ambitionen är dels att förbättra förutsättningarna för fast boendet på Fårö, dels att stärka det lokala närings - livet och den lokala arbetsmarknaden både på Fårö och i Fårösunds samhälle. Fårösunds sam- hälle ska utgöra och upplevas som Fårös naturliga tätort. Enligt översiktsplanen talar därför mycket för att de naturliga förbindelsepunkterna för en fast förbindelse är i närheten av nuvarande färje- lägen i Fårösund på Gotlandssidan och Broa på Fårösidan. Region Gotland är positiva till att färjetrafiken mellan Fårösunds samhälle och Broa på Fårö ersätts med en fast förbindelse.
Detta förstärks ytterligare i utställelseförslaget till Fördjupad översiktsplan för Fårö, FÖP Fårö, som har samråtts och väntas antas under 2013.
Planeringsprocessen
Planeringsprocessen för ett vägobjekt drivs enligt Väglagens planeringsprocess och Miljö- balken. Fram till årsskiftet 2012 gällde en plane- ringsprocess i tre formella skeden – förstudie, vägutredning och arbetsplan. Det är enligt denna process den här förstudien framtagen.
Den 1 januari 2013 infördes en ny lagstiftning för planprocessen (väglag 1971:948) och lag om byggande av järnväg (1995:1649). Det innebär att
den här förstudien har hamnat mellan den nya och den äldre lagstiftningen. Syftet med lagänd- ringarna är främst att effektivisera planläggning- en och korta ner ledtiderna med bibehållen kvalitet. I den nya lagstiftningen betonas de olika aktörernas ansvar att i nära samverkan planlägga vägar och järnvägar. Samrådsarbetet ska vara ett arbete som startar tidigt i processen och som genomsyrar hela planläggningen.
Förstudie
En förstudie initieras av någon form av brist och beskriver bland annat nuläge, problem och möj- ligheter samt redogör för tänkbara åtgärder och sätt att lösa problemen. Förstudien ska präglas av ett vidsynt och öppet arbetssätt och även ge förslag på hur projektet kan drivas vidare.
Åtgärdsvalsstudie enligt ny lagstiftning En åtgärdsvalsstudie inleder arbetet enligt den nya planläggningsprocessen. Det är en förbere- dande studie med syfte att analysera och prioritera förslag till åtgärder i transportsystemet utifrån den så kallade fyrstegsprincipen. En åtgärds - valsstudie är ett arbetssätt för att övergripande och i ett tidigt skede analysera lämpliga lösningar för redan konstaterade eller framtida brister.
Den genomförs normalt i samverkan mellan flera aktörer, till exempel kommuner, och är steget innan planläggningen påbörjas. Avsikten är att åtgärdsvalsstudier på sikt ska finnas som under- lag i den ekonomiska planläggningsprocessen till alla åtgärdsförslag som finns i kommande åtgärdsplaner eller program med tilldelning av statlig finansiering. Främst handlar det om nationell plan för transportsystemet och mot- svarande planer på länsnivå.
Förstudien i förhållande till den nya planeringsprocessen
Detta projekt har drivits enligt det äldre plane- ringssystemet. Men egentligen överensstämmer arbetet bättre med beskrivningen av en åtgärd- svalsstudie, eftersom den ska fungera som underlag för beslut om den ska ingå i den ekono- miska planläggningsprocessen. Inga medel finns i dag avsatta för fortsatt planläggning och ett beslut om medelstilldelning behöver fattas för att projektet ska kunna drivas vidare. Denna förstudie fungerar därför som en förberedande studie, med syfte att analysera och prioritera förslag till åtgärder enligt fyrstegsprincipen, som underlag för ett sådant beslut.
Du kan läsa mer om Trafikverkets planerings - process på www.trafikverket.se.
2
Befintliga värden,
förutsättningar och
utvecklingstrender
Nedan redovisas nuläget inom förstudieområdet. Kapitlet beskriver markanvändning, trafik och trans- porter, övrig infrastruktur, miljö, landskapsanalys och byggnads - tekniska förutsättningar.
Kartläggningen av nuläget ligger till grund för de tänkbara åtgärder som föreslås i kapitel 5 Analys av åtgärdsförslag enligt fyrstegsprincipen och måluppfyllelse. Fårö och Fårösund har ett unikt landskap som är rikt på kulturhistoriska element som måste bevaras eller tas i beaktande. Land- skapsanalysen är därför central i förstudien och bör så även vara i det fortsatta arbetet. Analysen summeras nedan och finns som helhet i bilaga.
Markanvändning
Markanvändningen inom förstudieområdet redogörs för nedan. Användningen omfattar befolkningen, bebyggelse, näringsliv, sysselsätt- ning, viktiga målpunkter, ledningar, kommunala planer och framtida markanvändning.
Befolkning
Gotland är landets största glesbygdskommun mätt i antal invånare utanför tätorterna. Vid års- skiftet 2010/2011 var cirka 57 300 personer folk- bokförda i Region Gotland. Av dessa var cirka 23 000 personer bosatta i Visby, 550 personer på Fårö och resterande på övriga Gotland. Befolk- ningsmängden på Gotland har ökat med cirka sju procent sedan år 1970 då antalet folkbokförda uppgick till runt 53 700 personer.
På Fårö, liksom för stora delar av den svenska landsbygden, är trenden för befolkningsutveck- lingen nedåtgående. Samtidigt som den bofasta befolkningen har minskat så har antalet sommar - gäster och fritidsfastigheter ökat. Fårö är den socken på Gotland med flest antal fritidshus och uppskattningsvis bor runt 10 000 personer på ön under sommarmånaderna. Under dessa månader är Fårö en av Gotlands mest besökta platser.
Uppskattningsvis bedöms cirka 300 000 personer besöka Fårö varje år, merparten under sommaren.
Omkring 50 000 personer besöker Fårö under vinterhalvåret och cirka 800 000 personer bedöms besöka Region Gotland varje år.
Enligt Vision Gotland 2025 är målsättningen att 65 000 invånare ska vara bosatta på Gotland år 2025. Detta innebär en befolkningsökning med cirka 8 000 personer eller cirka tolv procent.
Enligt Vision Gotland 2025 är ambitionen att den ökade befolkningen ska fördela sig jämt över ön.
De senaste årens befolkningsökning har främst skett i Visby.
Bebyggelse
Bebyggelsen inom förstudieområdet består främst av bebyggelsen inom Fårösund. På Fårö - sidan finns inom förstudieområdet några enstaka bostadshus, främst kring Broa och längs väg 699.
Bebyggelsen på Fårö är mycket gles.
Näringsliv och sysselsättning
Gotland är ett företagartätt län räknat i antal företag per invånare. Omkring 60 procent av Gotlands förvärvsarbetare är sysselsatta inom det gotländska näringslivet. Övriga arbetar inom den offentliga sektorn. Det gotländska närings - livet verkar främst inom jordbruket, livsmedels- industrin och turismen.
Fårös näringsliv är mestadels koncentrerat inom jord- och skogsbruket samt turismen.
Sommarhalvårets turismtillströmning, som ökar den lokala marknaden på Fårö, är en grundförut- sättning för flertalet av företagens överlevnad.
Tidigare fanns ett bredare serviceutbud på Fårö i form av bland annat en kommunal skola och ett bibliotek. I dag är det mesta av serviceutbudet på norra Gotland koncentrerat till orterna Fårösund, Slite och Visby. På Fårö finns en livsmedelsaffär som har öppet året runt samt service i form av förskola och fritids. Det finns i dagsläget ingen skola på Fårö. Under sommarmånadernas turism - tillströmning ökar serviceutbudet med bland annat småbutiker, restauranger och krogar.
Arbetspendling från Gotlands län till övriga län sker främst till Stockholms län. År 2009 arbetspendlade cirka hundra Fåröbor till övriga delar av Gotland och runt 25 personer till Fårö från övriga delar av Gotland.
Figur 2: Åldersgrupperad befolkningsutveckling på Fårö 2000-2010.
Källa: FÖP Fårö.
Viktiga målpunkter
För att klargöra olika trafikanters rörelsemönster redogörs här för några av de viktigaste målpunk- terna inom förstudieområdet och på Fårö.
Färjeförbindelsen mellan Fårö och Gotland är självfallet central för samtliga trafikanter och trafikslag. Färjan länkar samman Fårö och Gotland och möjliggör resor mellan, från och till de olika målpunkterna.
På Fårö finns flertalet sevärdheter och turist- mål i form av exempelvis stränder och unika naturmiljöer, till exempel raukområden. Välbe- sökta områden på Fårö är exempelvis Solhaga camping, stränder vid Ekeviken Sudersand och Norsta Auren, Bergmangårdarna i Dämba och matbutiken mellan Ekeviken och Sudersand.
Naturområdena på den norra udden, kring Langhammarshammaren och den nordvästra kuststräckan med de unika raukarna samt Lauter, är också välbesökta.
Målpunkter på Gotland består, liksom på Fårö,
också av olika turistmål men även av service, näringsliv och handel med mera. Inom förstudie - området återfinns några av dessa målpunkter, framförallt inom samhället i Fårösund. Exempel på målpunkter där är matvarubutiken, övrig småskalig handel och service, idrottsplats, sport- hall och skola. Inom Fårösunds samhälle finns målpunkter och bostadsbebyggelse på båda sidor om väg 148 vilket leder till resor och rörelser både tvärs och längs med väg 148. Inom förstudie - området finns även målpunkter för fartygstrafi- ken i form av hamnar.
Riksintressen och naturreservat utgör också viktiga målpunkter. Hela Fårö utgör exempelvis riksintressen för friluftsliv, se vidare under rubriken Miljö – viktiga förutsättningar, aspekter och intressen.
Ledningar
Försvarsmakten har två telekablar mellan Fårö och Fårösund varav den ena ledningen ansluter
N
Förstudieområdet
Fårösund tätort, se fi g. nedan Solhaga camping
Bergmangårdarna Camping, stugor & bad Bad
Bad
Langhammarshammaren Raukar längs kusten Lauter
Matbutik Stråh hamn
Fårösund
Bunge
Broungs
Bungenäs Strå
Hau Trälgar Falholmen
Ar
Bräntings Rute
Broa
Ryssnäs Dämba
Ryssudden Ödehoburga Aurgrunn
Lansa
Hammars Friggars
Alnäsaudden Avagrunn
Kalbjärga
Lauter
Skär
Ava Skärsändan Digerhuvud
Langhammarshammaren
Östersjön
Fårösund Norra Gattet
Skavargrund
Kyrkviken
Norsholmen
Sudersandsviken Sudersand
Ekeviken Norsta Auren
Holmudden
148
699
1
Dämämmmmmmmmmmmmmmmmmmmmba
2
ersandddddsvik u u ud u u ersersand
3
E E E Eke Ekek E E E Ekekkekekekekekekeeeeeeeeeeeeeeeevikvvv
9
Lautererrrrrrrrr
8 7
6
k k kk k k ikikikikikkkkkkkk
5
NorororororororoststtttattttatttttatataaaaaaaaAu
4
10
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Fårööööösuöööööösuöööööööööööö ndndndndndddddddddddddddddddddddddddd
u u u u un u u u u u u u u u u u u u ugeeeeeeeeeeeeeee
Figur 3: Målpunkter inom förstudieområdet och på Fårö.
till Norra Gattet och andra till södra delen av sundet. Kablarna är för närvarande inte i drift.
En optokabel finns i nordsydlig riktning mellan Fårösund och Fårö. Två elledningar finns lokali- serade mellan Fårösund och Fårö, en söder respektive norr om färjeleden.
Kommunala planer, framtida markanvändning Region Gotlands översiktsplan antogs år 2010 av kommunfullmäktige. Översiktsplanen redovisar befintlig och planerad markanvändning fram till år 2025. En av översiktsplanens övergripande strategier för att uppnå en långsiktigt hållbar bebyggelseutveckling på den gotländska lands- bygden, är att samla bebyggelsen. Detta innebär att nyexploatering i första hand ska ske i anslut- ning till befintlig bebyggelse. Denna komplette- ringsmodell ska gälla för hela Gotland, såväl tätortsnära kompletteringar som ny bebyggelse på landsbygden. I den Fördjupade översiktsplanen för Fårö preciseras och appliceras intentionerna i översiktsplanen med fokus på Fårö.
En fördjupad översiktsplan för Fårö, FÖP Fårö, antogs 1995 och är under revidering. Förslag till ny FÖP Fårö har varit på samråd under 2012 och utställning av förslaget väntas ske under våren 2013. En fördjupad översiktsplan (FÖP) för Fårösund antogs år 2004. De fördjupade över- siktsplanerna syftar till att fördjupa, precisera
och tillämpa avsikterna i översiktsplanen med fokus på respektive områdes behov, möjligheter och begränsningar. Översiktsplanen och de för- djupade översiktsplanerna är inte juridiskt bindande utan verkar som styrande dokument för kommunens och andra myndigheters fort - satta planering.
I utställningsförslaget till den reviderade FÖP Fårö är den viktigaste utgångspunkten att hitta möjligheter till att bryta trenden att de bofasta blir allt färre och medelåldern ökar.
Den huvudsakliga bebyggelseutvecklingen på Fårö föreslås, enligt utställningsförslaget till ny FÖP Fårö, framförallt ske inom följande tio bebyggelseområden: Broa, Ödehoburga, Kyrk - viken (med ett hundratal nya bostäder och utvecklas som ett naturligt centrum), Butleks, Lassor-Sudergarda, Ekeviken-Skär, Sudersands- området, Klintsbrovik, Norsta Auren (tillfälliga boenden) och Solhaga camping (tillfälliga boenden).
1 2
3
8 9
7 6
5
4
1 Bostadsbebyggelse
F.d. militäranläggning Väg 148
Gästhamnar Fiskehamn Färjeläge
Centrum, bl.a. matbutik Hamnverksamhet Sjukhem Skola Idrottsplats Badplats
1 2 3 4 5 6 7 8 9
Fårösund
Figur 4: Målpunkter i Fårösund.
Bebyggelseområdena bedöms tåla exploatering i större omfattning än i form av enstaka komplet- teringsbebyggelse. Den generella bedömningen är att planeringen av bebyggelseutvecklingen inom dessa områden ska ske genom detaljplane- läggning.
Detaljplaner är juridiskt bindande, och regle- rar vad såväl enskilda som myndigheter får och inte får göra inom ett markområde. Detaljplanen styr hur marken får användas för bostäder, han- del, kontor, parkmark, gator, höjd på byggnader, storlek på byggnader, placering av byggnader, gång- och cykelvägar, ledningars placeringar, lösningar för hantering av vatten och avlopp med mera.
I dagsläget pågår detaljplanearbete för fyra detaljplaner på Fårö som syftar till att möjlig - göra bostadsbebyggelse för friliggande hus. Det pågår således en exploatering av bostadsbebyg- gelse på Fårö som ytterligare påvisas genom att det utfärdas bygglov för friliggande bostadshus på Fårö, utanför detaljplanelagt område. Region Gotland poängterar i utställningsförslaget till den nya FÖP Fårö att bebyggelse ska anpassas till
befintliga förhållanden och passa väl in i land- skapsbilden. Intentionen är att denna nya bebyg- gelse ska bidra till en ökad bofast befolkning.
Inom förstudieområdet finns 17 gällande detaljplaner och elva planansökningar. Samtliga utom en är lokaliserade kring och söder om Fårösunds samhälle.
Tabell 1: Detaljplaner inom förstudieområdet.
Gällande detaljplaner Planansökningar
Bunge Oudungs 1:8 Bunge Bungenäs 1:8
(Fästningen) Bunge Stucks 1:142, 1:122, 1:68, 1:82 Bunge Biskops 1:23 del
av (område 1+2) Bunge Biskops 1:4, 1:13 Bunge camping
Bunge Broungs 1:11 90061533
Bunge Biskopshöjden 90061534
Bunge Bunge Skolgård Bunge Stucks 1:82 Bunge Stux 1:142 (09-PLN-71A+B) Bunge Kronhagen 3:2
+ (exercisplatsen)
Bunge Ducker 1:10 Fårö Dämba 1:45
Bunge Fårösund (09-PLN-51A + 42B) Hangarplatsen 1:1 m.fl.
N
Förstudieområdet
Fårösund
Bungenäs Strå
Hau Falholmen
Rute
Broa
Ryssudden
Alnäsaudden Avagrunn
Skärsändan Digerhuvud
Langhammarshammaren
Östersjön Fårösund
Norra Gattet
Skavargrund
Sudersandsviken
Holmudden
148
BUTLEKS
ÖDEHOBURGA
BROABroa
KYRKVIKEN
LASSOR- SUDERGARDA
EKEVIKEN- SKÄR SUDERSAND
KLINTSBROVIK
NORSTA-AUREN
SOLHAGA CAMPING
Figur 5: Bebyggelseområden.
Trafik och trafikanter – resor och transporter
Här beskrivs nuläget inom förstudieområdet för biltrafiken, kollektivtrafiken, gång- och cykel - trafikanterna samt trafiksäkerheten. De trafik- mätningar som finns för området är hämtade ur Trafikverkets Klickbara kartan och är från 2008 och 2010. Statistik för resande med färjan är hämtad från Färjerederiet.
Biltrafik
Den cirka 1,3 kilometer långa färjeleden över Fårösundet sammanbinder Gotland med Fårö,
via 148 Fårövägen. Färjan är den enda förbindel- sen mellan Fårö och Gotland. Med sina cirka 16 000 turer per år är färjan central för arbets- pendling, serviceresor, turist- och rekreations - resor. Under sommarhalvåret är trafiken mer än dubbelt så hög som under vinterhalvårets låg - säsong. I figur 7 framgår den uppmätta och beräknade årsdygnstrafiken (ÅDT) för 2010. På väg 148 är andelen tung trafik cirka sju procent, vilket även gäller på Fårö och väg 699. Camping- platser, sevärdheter och stränder är exempel på det som lockar den stora skara turister som besöker Fårö under sommaren.
N
Förstudieområdet Gällande detaljplaner Planansökningar
Fårösund Bunge
Broungs
Bungenäs Strå
Hau Trälgar Falholmen
Ar
Bräntings Rute
Broa
Ryssnäs Dämba
Ryssudden Ödehoburga Aurgrunn
Lansa
Hammars Kyrkviken
Friggars
Alnäsaudden
Östersjön Fårösund
Norra Gattet
Skavargrund 148
Figur 6: Detaljplaner inom förstudieområdet.
De trafikmätningar som finns att tillgå, där jäm- förbara data finns, visar på en tydlig säsongs - variation. I en punkt intill korsningen mellan väg 148 och väg 707 har trafiken ökat med 23 procent mellan 2001 och 2010 avseende sommartrafiken.
Dock har trafiken under samma period och vid samma plats minskat utanför sommarperioden med cirka nio procent. Vid studier av trafikmät- ningar i området samt med statistik över antalet överskeppade fordon beräknas följande säsongs- variation:
Den stora säsongsvariationen bekräftas också av att cirka 80 procent, eller 240 000, av alla som besöker Fårö gör det under sommarhalvåret.
På anslutande vägnät till färjelägena finns långa magasin eller extra körfält, för köande bilister som väntar på färjan. På Fårösidan är magasinet cirka 700 meter långt och ligger som ett extra körfält i södergående riktning. På Gotlandssidan är det ungefär två kilometer långt. I direkt anslutning till påfarten till färjan finns extra körfält för boende och specialtrans- porter som ges förtur. Under sommarhalvåret uppstår långa köer till färjorna och väntetider på upp till en timme är inte ovanligt.
Inom Fårösund är hastigheten 50 km/h och på Fårösidan, direkt efter färjeläget 80 km/h.
Längs vissa delar av vägen genom Fårösund finns anordnade gångbanor, dock saknas detta på Fårösidan där gång- och cykeltrafik får använda vägrenen. Allmänt håller väg 699 låg standard i förhållande till trafikmängden, främst under sommarhalvåret. På vissa partier är vägen endast 6,5–7 meter bred.
Den intensiva trafiken under sommarhalvåret bidrar till att skapa kapacitetsproblem i anslut- ning till färjelägena. Även om speciellt anordnade körfält finns för trafiken till färjan blockerar och begränsar den trafiken tillgängligheten till anslutande gator och vägar i främst Fårösund.
N
Fårösund
Bunge
Broungs
Bungenäs Strå
Hau Trälgar Falholmen
Ar
Rute
Broa
Ryssnäs Dämba
Ryssudden Ödehoburga Aurgrunn
Lansa
Hammars Kyrkviken
Friggars
Alnäsaudden
Östersjön Fårösund
Norra Gattet
Skavargrund
148
699
707 690 690
698
695 700
1670
nd nddd nddddd ndd nddd nd nddddd nd ndddd n nd n ndd geeeeeeeeeeeeeee 1550 230St
40
210 950
740 80
Mätår 2008 Mätår 2010 Förstudieområdet Statlig väg Kommunal väg Enskild väg
Figur 7: Årsmedeldygnstrafik på vägnät i anslutning till färjeleden samt väghållare.
Källa för väghållare: Natio- nella vägdatabasen (nvdb).
Figur 8: Antal fordon mellan Fårö och Gotland per dygn 2012.
Vid sidan av de statliga vägarna, där Trafikverket är väghållare, är merparten av de anslutande vägarna enskilda. Endast ett fåtal kommunala vägar finns, se figur 7.
Kollektivtrafik
I dag finns endast kollektivtrafik, i form av buss, till Fårö under sommarhalvåret. Mellan den 16 juni till och med den 20 augusti går det tre turer per dag mellan Skär och Visby, enligt 2012 års sommartrafikering. Övriga tider på året är Fårö- bor och besökare hänvisade till linje 20 vid Fårö- sund som går mellan Visby och Fårösund. Resan mellan Fårösund och Visby tar drygt en timme och elva turer avgår dagligen under vardagar från Fårösund (vintertabell). På helger är det fem avgångar från Fårösund per dygn.
I den planering som pågår för Fårö och i gäl- lande översiktsplan finns en tydlig ambition om att utöka kollektivtrafiken och då speciellt med buss.
Gång- och cykelvägnätet och de oskyddade trafikanterna
Längs Fårövägen går ett större cykelstråk. På Fårö
och inom förstudieområdet går detta stråk längs vägen och endast på kortare sträckor i Fårösund finns anordnade gång- och cykelbanor. I övrigt är gående och cyklister hänvisade till att färdas i blandtrafik. På Fårö delar cyklister utrymme med bilar som färdas i över 80 km/h.
I utställelseförslaget till den nya FÖP Fårö finns en uttalad målsättning om att skapa bättre gång- och cykelnät samt att sträckan mellan Sudersand och Ekeviken bör prioriteras. Denna ambition befästs också i översiktsplanen för Region Gotland. I Länsplan för regional trans- portinfrastruktur 2010-2021 finns planer på en ny cykelväg mellan Broa och Sudersand, dock finns ingen finansiering för detta.
Trafiksäkerhet
Statistik från Transportstyrelsens olycksdatabas, STRADA, visar att det inom förstudieområdet har inrapporterats 16 olyckor mellan 1999 och 2011. Av dessa var det en dödsolycka, tre olyckor med svåra skador till följd och tolv olyckor med lindriga skador till följd. I fem av olyckorna har fotgängare eller cyklister skadats.
N
Förstudieområdet Singel
Cykel/Moped Avsväng Möte Korsande
Fotgängare/Cykel/Moped
Fårösund
Bunge
Broungs
Bungenäs Strå
Hau Trälgar Falholmen
Ar
Bräntings Rute
Broa
Ryssnäs Dämba
Ryssudden Ödehoburga Aurgrunn
Lansa
Hammars Kyrkviken
Friggars
Alnäsaudden
Östersjön Fårösund
Norra Gattet
Skavargrund 148
Figur 9: Trafikolyckor 1999- 2011, utdrag ur STRADA.
Olyckan med en svart ring runt är en dödsolycka.
Merparten av olyckorna har skett längs med vägarna och inte i korsningar. Dödsolyckan skedde mellan en lastbil och en cyklist. Av olyckorna med svårt skadade var två singelolyckor och en där en fotgängare/cyklist/moped var inblandad.
Hälften av olyckorna har inträffat under de senaste två åren. Oskyddade trafikanter är till stor del hänvisade till blandtrafik. Eftersom väg 148 är smal och under sommarhalvåret hårt tra- fikerad är säkerheten för oskyddade trafikanter låg. På Fårö delar cyklister utrymme med bilar på väg 699 som färdas i 80 km/h. Med förväntade fortsatta höga trafikmängder säsongsvis förväntas trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna fortsatt vara bristfällig och risk för ytterligare olyckor finns.
Rapporteringen om mindre allvarliga olyckor har ett bortfall på ungefär en tredjedel. Endast vissa akutmottagningar rapporterar till STRADA, medan Polisen sedan 2003 har skyldighet att rapportera till systemet.
Övrig infrastruktur
Färjan mellan Fårösund och Fårö är den enda länken mellan Fårö och Gotland. Dagens två färjor, Bodilla och Freja, transporterar årligen cirka 365 000 fordon och 29 500 gående och cyklister (se statistik i figur 10). Bodilla kan transportera 298 passagerare och 40 personbilar. Freja har en kapacitet på 248 passagerare och 48 personbilar.
Resan över sundet, enkel väg, tar cirka sex minu- ter, totalt tio minuter om lastning och lossning räknas in. Under sommarhalvåret ökar restiderna då fler ska av och på färjorna. Färjorna går i regel i halvtimmestrafik men under sommarhalvåret krävs skytteltrafik i perioder för att hantera den stora mängd resenärer som vill korsa sundet.
Enligt tidtabell avgår totalt 42 turer per dag från Fårösund på sommaren och 31 per dag på vintern.
Det innebär att det under större delen av dygnet är 30-minuterstrafik och under mindre trafike- rade tider endast en avgång i timmen. Vissa turer under framför allt sena kvällar och nätter, avgår endast om passagerare har meddelat att de ska resa med den turen. Totalt avgick 15 937 turer under 2010. Sedan 1997 syns en tydlig ökning av resandet över sundet, men mellan 2011 och 2012 minskade resandet med fyra till fem procent enligt Färjerederiet.
Fartyg i sundet och på farlederna har i huvudsak hamnarna i Strå och Fårösund som målpunkter.
Till och från hamnen i Strå fraktas främst kalks- ten. Fartyg till hamnen i Strå angör i huvudsak söderifrån eftersom max djupet där är högre, 5,20 meter, jämfört med 4,60 meter vid Norra gattet. De största fartygen som angör hamnen kan inte gå fullastade eftersom de då har ett djupgående större än 5,20 meter. Olastad har samma fartyg en höjd på 36 meter.
Beträffande rekommenderade vägar för trans- port av farligt gods finns inga sådana utpekade för Gotland. Länsstyrelsen och MSB (före detta Räddningsverket) har gjort bedömningen att detta inte krävs eftersom mängden farligt gods som transporteras på Gotland är förhållandevis låg. Dock ges rekommendationen att förare ska iaktta extra försiktighet eftersom grundvattnet på Gotland är extra sårbart för föroreningar.
På Fårö finns det en brandstation som har en släckbil. Under 2012 gjordes 24 utryckningar varav 22 var i väntan på en ambulans.
Figur 10: Antal fordon och fordonstyper som årligen transporteras av dagens två färjor mellan Fårö och Gotland.
