• No results found

Mora kommun

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Mora kommun"

Copied!
19
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Stadsutvecklande åtgärder i Mora,

avseende kommunikationer och transporter

Mora kommun

Maj 2009

(2)

Datum Maj 2009

Uppdragsnummer 6135 08 30501 Medverkande

Mora kommun

Magnus Birkeholm, gatuchef

Gunnar Israelsson, samhällsplanerare Håkan Persson, planingenjör

Vägverket

Jasmine Skarp, samhällplanerare

Ramböll

Lotta Fritz, projektledare Svante Berg, trafik

Omslagsbilden visar Mora från nordost. Källa: Mora kommun Kartmaterial i rapporten från Mora Strand.

(3)

Innehåll

1. Inledning ...4

1.1 Tidigare studier... 4

1.2 Projektgrupp ... 4

2. Projektmål ...4

3. Vad innebär fyrstegsprincipen? ...5

4. Planerade åtgärder ...6

4.1 Planerade åtgärder enligt fyrstegsprincipens steg 1... 6

4.2 Planerade åtgärder enligt fyrstegsprincipens steg 2 ... 9

4.3 Planerade åtgärder enligt fyrstegsprincipens steg 3...11

5. Projektekonomi ...17

6. Samhällsekonomisk effektivitet ...17

7. Finansiering ...17

8. Källor ...17 Bilaga 1. Åtgärdslista

Bilaga 2. Samlad effektbedömning

(4)

1. Inledning

1.1 Tidigare studier och beslut

• Mora kommuns översiktsplan, 199-07-0

• Förbifart Mora väg 5/väg 70, Lokaliseringsplan Januari 1995

• Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 1998-1-0

• Arbetsplan Rv 5 - Förbifart Mora delen  - 3, Noret - Kråkberg, 1998-1-0

• Trafiknätsanalys Mora, förslagshandling, 7 maj 005.

• Mora kommuns Översiktsplan juni 006

• Förstudie E 5/väg 70 genom Mora, 008

Under slutet av 1990-talet pågick en process som ledde fram till en färdig arbetsplan för en förbifartslösning mellan E5 strax norr om Mora och väg 70 norr om Mora. Arbetsplanen fastställdes inte eftersom det saknades medel i den nationella investeringsplanen.

Projektet finns inte upptaget i nuvarande nationella investerings- plan för åren 00 – 015. Projektet är kostnadsberäknat till

7 Mkr i 008-06 års prisnivå.

Efter att Vägverket genomfört förstudie “E5/väg 70 genom Mora”

har Vägverket beslutat följande:

“ Vägverket Region Mitt avser att tillsammans med Mora kom- mun och Banverket utreda och samverka kring möjliga åtgärder enligt steg 1 till 3 i fyrstegsprincipen. I samband med pågående diskussioner angående åtgärdsplanering för åren 010-01 ingår en förbifartslösning enligt fyrstegsprincipens steg  som ett möjligt projekt.

1.2 Projektgrupp

En projektgrupp bestående av deltagare från Mora kommun, Väg- verket samt en projektledare från Ramböll har under hösten 008 och våren 009 arbetat med att bistå Vägverket i den pågående åtgärdsplaneringen. Gruppen har träffats vid 1 tillfällen.

2. Projektmål

Mot bakgrund av tidigare studier och utförda samråd har följande fyra projektmål beslutats. Projektmålen skall ses som en ambition och en ledstjärna i arbetet med att skapa ett förändrat trafikbete- ende och en förbättrad trafikmiljö för alla trafikanter i Mora.

1. Moras centrala infrastruktur skall utvecklas med fokus på hållbart resande och en hållbar stadsutveckling

Med målet avses att:

Mora kommun aktivt arbetar med att skapa en hållbar stadsut- veckling avseende infrastruktur. Moras kollektivtrafik och omfatt- ningen av säkra och trygga gång- och cykelvägar skall förbättras och utökas fram till 015. I Mora erbjuds invånarna och besökarna ett fungerande resecentrum, klart 01. Andelen arbetsplatsre- sor med andra färdmedel än bil skall år 015 ha ökat med 0%

i förhållande till år 009. Det totala resandet med kollektivtrafi- ken skall år 015 ha ökat med 10-0 % i förhållande till år 009.

Trafikmängden på Vasagatan skall 015 vara 0% lägre än uppmätt vardagsmedeldygn 009.

(5)

2. Förbättrad tillgänglighet i Mora Med målet avses att:

Vägsystemet i Mora ska utformas så att det är lättåtkomligt och användbart för alla (trafikantgrupper). Genomfartens nuvarande utformning skall förändras och anpassas så att de oskyddade trafi- kanterna lättare kan röra sig både längs – och tvärs vägen. Genom styrning och information till trafikanter bereds Räddningstjänst och ambulanstransporter företräde under de tider då trafiksyste- met är hårt belastat.

3. Förbättrad kapacitet på E45/väg 70 genom Mora Med målet avses att:

Kapaciteten i vägsystemet ska öka i förhållande till nuvarande situation . De korsningspunkter som har höga kapacitetstal skall byggas om till cirkulationsplatser.

4. Tryggare och säkrare trafikmiljö Med målet avses att:

Antalet konfliktpunkter mellan oskyddade trafikanter och motor- fordonstrafiken ska minska i förhållande till nuvarande situation.

En tryggare trafikmiljö för de oskyddade trafikanterna ska skapas.

Motorfordonstrafiken skall inom stadskärnan färdas på männis- kornas villkor i låga hastigheter. Där så är möjligt ges gående och cyklister företräde.

3. Vad innebär fyrstegsprincipen?

Samhällets åtgärder i vägtransportsystemet ska bygga på en hel- hetssyn och syfta till att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Vägverkets fyrstegsprincip utgör en allmän planeringsprincip för hushållning av resurser och minskning av vägtransportsystemets negativa effekter.

Fyrstegsprincipens steg 1

Steg 1 omfattar åtgärder som påverkar transportbehovet och val av transportsätt. Till exempel planering, styrning, reglering, på- verkan och information riktade mot såväl transportsystemet som samhället i övrigt för att minska transportbehovet eller föra över transporter till mindre utrymmeskrävande, säkrare eller miljövänli- gare färdmedel.

Fyrstegsprincipens steg 2

Steg  omfattar åtgärder som ger ett effektivare nyttjande av befintligt vägnät. Till exempel styrning, reglering, påverkan och information riktade mot vägtransportsystemets olika komponenter för att använda befintligt vägnät effektivare, säkrare och miljövän- ligare.

Fyrstegsprincipens steg 3

Steg 3 omfattar förbättringsåtgärder och ombyggnader i befintlig sträckning, exempelvis trafiksäkerhetsåtgärder eller bärighetsåtgär- der.

Fyrstegsprincipens steg 4

Steg  omfattar om- och nybyggnadsåtgärder som tar ny mark i anspråk, till exempel nya vägsträckningar.

(6)

4. Planerade åtgärder

Nedan följer en redovisning av de planerade åtgärderna. Redovis- ningen sker för varje steg i fyrstegsprincipen.

4.1 Planerade åtgärder enligt fyrstegsprincipens steg 1

Trafikstrategi

Trafikstrategin är ett samlat planeringsdokument för kommunen.

Trafikstrategin anger trafikplaneringens inriktning under en period framåt förslagsvis 5-10 år. Trafikstrategin bör hantera och redovisa medvetna avvägningar mellan den tillgänglighet som trafiksys- temet ger och de stadsbyggnadskvaliteter och egenskaper som tillgängligheten påverkar. Strategin kan användas som ett av un- derlagen till en fördjupning av kommunen översiktsplan.

Gestaltningsprogram för Mora tätort

Det finns många idéer och tankar om hur tätorten ska utvecklas.

Flera utvecklingsprojekt pågår och andra kommer att starta upp inom snar framtid. De stora vägar som går genom Mora tätort, E5 och väg 70, påverkar upplevelsen av Mora för såväl fotgäng- are, cyklister som bilister. Vägarna kräver stora utrymmen i stads- rummet och är en del av den gestaltade miljön. Den gestaltande vägmiljön behöver omarbetas och få en enhetlig utformning där alla trafikantslag kan fungera tillsammans på ett säkert och tryggt sätt. För att möjliggöra en ombyggnation behöver utformningen av gaturummet studeras i ett gestaltningsprogram.

Arbets- och tjänsteresor

En betydande del av antalet resor som genomför under de mest belastade tiderna i trafiksystemet utgöras av resor med koppling till arbete eller tjänster. Om man har för avsikt att minska antalet fordon är det viktigt att andelen resor med anknytning till arbete eller tjänster minskar, utförs effektivare eller flyttas över till andra mer hållbara transportalternativ.

Information och marknadsföring

En viktig del i arbetet med att förändra valet av färdmedel är att arbeta med olika åtgärder som syftar till att förändra invanda beteenden och vilken attityd som man har till sitt resande. Goda exempel på hur detta arbete kan genomföras finns t.ex. i Lund och Karlstad där stora resurser har satsas på dessa frågor. För att nå resultat krävs att människor i kommunen görs delaktiga och att de får personlig hjälp med att planera just sin resa. Arbetet med dessa frågor tar mycket tid och för att nå resultat krävs det att arbetet fortgår och blir en naturlig del av kommunens arbete med ett hållbarts transportsystem. En viktig del är att ledande personer i kommunen genomför ett förändrat beteende samt synliggör detta för kommunen invånare. En till mycket viktig del är att arbetsgi- vare ger möjligheter och uppmuntrar sina anställda att förändra sin arbetsresa. För att bistå kommunen i detta arbete föreslås att en särskild tjänst tillskapas. Denna projektledare har till uppgift att hjälp kommunen i arbetet med informationsspridning, marknads- föring samt olika påverkansprojekt.

(7)

Förbättrad kollektivtrafik

För att minska belastningen i trafiksystemet krävs bl.a. att flera personer som idag använder bilen i framtiden använder kollektiv- trafiken som färdmedel, främst gäller detta för arbetsresor under vardagar. I en ort av Mora storlek går de i många fall fortare att ta cykeln för kortare resor upp till 3 km än vad det tar att göra samma resa med buss. Detta ställer stora krav på utformningen av tätortstrafiken men ökad turtäthet och gena linjesträckningar så att de resenärer som inte väljer cykel istället väljer kollektivtrafiken och inte bilen. För resor till och från närliggande orter är flexi- biliteten med fler turer samt den ekonomiska aspekten en viktig faktor vid valet av färdmedel.

(8)

Föreslagen åtgärd enligt fyr-

stegsprincipen steg 1 Mål Effekt Kostnad

(Mkr) Tid Uppföljning Väghållare Procentuell kostnads- fördelning

Mora

kommun Vägverket

Fysisk planering Bil -1 %

Stadsplanering för hållbart

resande 1 - 4 0

2010-2012 2013, 2015

Mora kommun/

Vägverket

Mora kommun

50%

Vägverket 50%

1 1

Trafikstrategi 1 - 4 1

Gestaltningsprogram för E45/väg

70 2,4 1

Arbets- och tjänsteresor Bil -1,5%

Underlätta samåkning Främja distansarbete Telefonmöten, videomöten Skapa bilpooler

3 0,5 2010-2012 2013,

2015 Mora

kommun

Mora kommun

100% 0,5 0

Information och attitydpåverkan Bil -4%

Projektledare 50%

Information, beteendepåverkan Effektivare resande

Ändrat färdmedelval

1 - 4 5 2010-2012 2013,

2015

Mora kommun/

Vägverket

Mora kom- mun 50%

Vägverket 50%

2,5 2,5

Förbättrad kollektivtrafik Bil -5%

Linje 501 mot lasarettet, 15 min

Söndagsturer som dagens lör- dagstidtabell

Arbetspendlarbuss Mora - Orsa 2+3 turer

1,3 1,75 2010 2012 Mora

kommun

Mora kommun

100% 1,75 0

Linje 501 mot Hånåkni, 15 min Söndagsturer som dagens lör- dagstidtabell

Fortsättning etapp 1 Mora - Orsa trafiken helår (arbetspendling)

1,3 4,45 2011 2012 Mora

kommun

Mora kommun

100% 4,45 0

Etapp 1 och 2 fortsätter efter

utvärdering under helår 1,3 21,6 2012-2015 2013,

2015 Mora

kommun

Mora kommun

100% 21,6 0

Summa steg 1 Bil -11,5% 35,3 Mkr 31,8 Mkr 3,5 Mkr

(9)

4.2 Planerade åtgärder enligt fyrstegsprincipens steg 2

Styrning av trafiksignaler

Trafiksignaler kan användas för att aktivt styra och prioritera trafik.

De senaste åren har man i många kommuner satsat på prioritering av kollektivtrafik i trafiksignaler. Detta har visat sig vara framgångs- rikt och bidragit till bättre regularitet samt högre attraktivitet för kollektivtrafik.

I Mora har man framförallt diskuterat prioritering av ”Blåljus” tra- fik (räddningstjänst). Detta för att säkerställa hög framkomlighet i de aktuella korsningarna under utryckning. Det är viktigt att den fysiska utformningen medger en bra prioritering av utryckningstra- fiken. Man kan använda både passiv (ex. egna körfält) samt aktiv prioritering (detektering och prioritering) var för sig eller i kombi- nation. De lokala förutsättningarna i varje korsning sätter gränser för hur prioriteringen kan genomföras. Om inte egna körfält kan säkerställas kan man ex jobba aktivt med ”utrymning” av fordons- flöden. I en detaljprojektering kan villkor för en effektiv priorite- ring avgöras.

Trafikstyrning VMS

VMS eller Omställbara Vägmärken är en applikation som kan an- vändas till många ändamål. Placering av VMS avgör deras funktion och effekter. De applikationer som är vanligast är:

• Hastighets föreskrifter, rekommenderad eller högsta tillåten.

• Omledning av trafik, rekommendationer till färdval.

• Information, väglag, p-ledning, trafikinformation enskilt eller i kombination med andra vägmärken.

För Mora kommun kan VMS vara en del ibland andra åtgärder för att effektivare utnyttja vägrummet. Begränsningarna i Mora väg- rum ger förmodligen inte möjligheter till effektiv omledning men kan vara ett stöd vid vissa scenarier eller bidra till att ev mindre fysiska åtgärder kan utnyttjas effektivare.

Trafikmodell

Trafikmodeller är ett verktyg som kan användas för att utvärdera och testa olika scenarier och åtgärder innan de genomförs. Med hjälp av en trafikmodell kan man testa åtgärder och dess effekter på hela det primära vägnätet innan man genomför dem. Enskilda åtgärder som förbättrad kapacitet i enskilda korsningar kan ex.

jmf med effekterna i gatunätet. För att jämföra olika åtgärder och scenarier behövs en grundmodell med de nuvarande förutsättning- arna (0-alternativ). Efter att grundmodellen är klar kan de flesta åtgärder enligt -stegsmodellen testas och utvärderas.

(10)

Tabell 2. Föreslagna åtgärder enligt fyrstegsprincipen steg 2 Föreslagen åtgärd enligt fyr-

stegsprincipen steg 2 Mål Effekt Kostnad

(Mkr) Tid Uppföljning Väghållare Procentuell kostnads- fördelning

Mora

kommun Vägverket

Styrning och reglering Bil -1 %

Styrning av trafiksignaler

2, 3 Ökad kapacitet

+10% 1 2010 2012,

2015 Vägverket Vägverket

100% 0 1

Trafikstyrning VMS 2, 3 Ut-

ryckning 5 2010-2011 2012,

2015 Vägverket Vägverket

100% 0 5

Trafikmodell 2, 3 Underlag

för planering

0,5

2010-2015 2012, 2015

Vägverket/

Mora kommun

Vägverket 50%

Mora kom- mun 50%

0,25 0,25

P-avgifter allmänna P-platser P-avgifter vid arbetsplatser Skatt på subventionerad parke- ring

2,3 Bil -1% 2 Mora

kommun

Mora kommun

100% 2 0

Förskjutna arbetstider

Ökad kapacitet

under maxtim-

men

2010-2015 2012

Summa steg 2 Bil -1% 8,5 Mkr 2,25 Mkr 6,25 Mkr

(11)

4.3 Planerade åtgärder enligt fyrstegsprincipens steg 3

Gång- och cykelväg etapp 1 - 9

För att utgöra et attraktivt alternativ till bilen krävs att tätortens befintliga stråk av gång- och cykelvägar utökas. Utbyggnaden kom- mer att ske etappvis och målet är att bygga ett heltäckande nät av trygga, säkra, gena och väl gestaltande stråk som leder trafikanter- na till och från bostaden med målpunkter som t.ex. arbetsplatsen, handelområden, centrum, fritidsanläggningar mm. En illustration över den planerade utbyggnaden redovisas på karta 1.

Cykelparkeringar

Cykelparkeringar försedda med tak placeras vid affärer, affärsstråk och serviceställlen. I en första planerad etapp kommer nya cykel- parkeringar att placeras vid Bältersvens torg samt vid Tingshuspar- ken.

Ombyggnation av sträckan Morkarlbyvägen – Älvgatan - Badstugatan inklusive bro/port

På sträckan mellan Morkarlbyvägen - Älvgatan - Badstugatan planeras en ombyggnad. Denna ombyggnad syftar till att skapa ett trafikrum som i möjligaste mån är anpassat efter de olika trafik- grupperna som finns i samhället och deras behov. Riktlinjerna för hur området skall utformas och gestaltas kommer att utarbetas i samråd mellan Vägverket och kommunen. De oskyddade trafikan- terna trafikmiljö behöver ägnas särskild uppmärksamhet vid val av utformning och gestaltning. I anslutning till det planerade resecen- trat finns behov av en planskild passage för de oskyddade trafikan- terna. En illustration över den planerade ombyggnaden redovisas på karta  och bild 1.

Ombyggnation av sträckan Älvgatan - Noretrondellen

På sträckan mellan Älvgatan och Noretrondellen planeras en om- byggnad. Denna ombyggnad innebär en viss breddning av befintlig väg ör att bereda plats åt Räddningstjänst och ambulanstranspor- ter. En illustration över den planerade ombyggnaden redovisas på karta  och bild 1.

Ombyggnationer av korsningar till cirkulationsplatser

I anslutning till de statliga vägarna har ett antal korsningspunkter med höga kapacitetstal samt en osäker trafikmiljö identifierats.

Några av dessa korsningar är idag försedda med trafiksignaler.

Korsningarna planeras att byggas om till cirkulationsplatser och där behov finns planeras säkra passager för de oskyddade trafikan- terna. En illustration över den planerade ombyggnaden redovisas på karta  och bild 1.

(12)

Tabell 3. Föreslagna åtgärder enligt fyrstegsprincipen steg 3 för gång- och cykeltrafik. Se även karta 1. (VV= Vägverket, MK= Mora kommun) Föreslagen åtgärd enligt fyr-

stegsprincipen steg 3 Mål Effekt Kostnad

(Mkr) Tid Uppföljning Väghållare Procentuell kostnads- fördelning

Mora

kommun Vägverket

Gång- och cykelvägar Bil -5%

GC-väg Etapp 1 Centrala Noret

1-4

3 2010 2012,

2015 Mora

kommun MK 100% 3 0

GC-väg Etapp 2

Kråkberg - Tuvan 2 2011 2013,

2015 Vägverket VV 100% 0 2

GC-väg Etapp 3

Färnäs kvarn - Nusnäsvägen 1,2 2011 2013,

2015 Vägverket VV 70%,

MK 30% 0,36 0,84

GC-väg Etapp 4

Lasarettsvägen 1,4 2011 2013,

2015 Mora

kommun MK 100% 1,4 0

GC-väg Etapp 5

Kyrkogatan - Mäxxvägen -

Oxbergsleden - Örjanstäppan 1,7 2012 2013,

2015 Mora

kommun MK 100% 1,7 0

GC-väg Etapp 6

Spanskvägen 1,5 2012 2013,

2015 Mora

kommun MK 100% 1,5 0

GC-väg Etapp 7

Östnorsvägen - Önavägen 4 2013 2015 Mora

kommun MK 100% 4 0

GC-väg Etapp 8

Centrum - Selja 3 2014 2015 Mora

kommun MK 100% 3 0

GC-väg Etapp 9 Vika

Beläggning, belysning 1,2 2014 2015 Vika by-

samf. VV 100% 0 1,2

GC-väg Etapp 10

Kråkberg - Bonäs 2 2015 2015 Vägverket VV 100% 0 2

GC-väg

Kompl av befintliga stråk,

ca 5 km 10 2010-2015 2012,

2015

Vägverket 50%

Mora kom- mun 50%

5 5

Cykelparkeringar 1 2010-2012 2013,

2015 Mora

kommun MK 100% 1 0

Delsumma avseende åtgärder

för gång-och cykeltrafik Bil -5% 32 Mkr 20,96 Mkr 11,04 Mkr

(13)

1

Etapp 5 Etapp 7

Etapp 2 Bonäs

Etapp 1

Etapp 3 Etapp 8

Etapp 6

Port/bro

Port/bro

Finansieras av kommunen.

Byggstart 2009

Finansieras av kommunen.

Byggstart 2009 Finansieras av

kommunen.

Byggstart 2009 Etapp 10

Sträckan från korsningen Kråkbergsvägen/väg 70 och fram till kosningen väg 70/Våmhusvägen

Etapp 9 Befintlig gång- och cykelväg kompletteras med ny beläggning och belys- ning på delen Lomsmyren fram till Vika byväg

Etapp 4

Cykelparkering

Föreslagen kompletter- ing av befintligt stråk

Karta 1.Föreslagna åtgärder för gång- och cykeltrafik enligt

fyrstegsprincipens steg 3. Etapp 9 och 10 sträcker sig utanför kartan.

(14)

Tabell 4. Föreslagna åtgärder enligt fyrstegsprincipen steg 3, vägåtgärder. Se bild 1 och karta 2. (VV= Vägverket, MK= Mora kommun) Föreslagen åtgärd enligt fyr-

stegsprincipen steg 3 Mål Effekt Kostnad

(Mkr) Tid Uppföljning Väghållare Procentuell kostnads- fördelning

Mora

kommun Vägverket

Vägåtgärder Olyckor

-40%

Ombyggnad av sträckan Älvgatan

- Noretrondellen 1-4 10 2013,

2015 Vägverket VV 100% 0 10

Ombyggnad av sträckan Morkarl- byvägen – Älvgatan - Badstuga-

tan inkl bro/port 1-4 30 2015 Vägverket VV 100% 0 30

Cirkulationsplats Älvgatan/Stran- dens skola

2, 3

10 2012,2015 Vägverket VV 99%,

MK 1% 0,1 9,9

Cirkulationsplatser Shell

20

2013,2015 Vägverket

VV 93%,

MK 7% 1,4 18,6

Cirkulationsplats Statoil 2013,2015 Vägverket

Cirkulationsplatser OK 2013,2015 Vägverket

Cirkulationsplats

Fridhemsgatan/E45 15 2013,2015 Vägverket VV 84%,

MK 16% 2,4 12,6

Cirkulationsplats

Badstugatan 5 2015 Vägverket VV 72%,

MK 28% 1,4 3,6

Cirkulationsplats

Solgärdsvägen 5 2015 Vägverket VV 94%,

MK 6% 0,3 4,7

Cirkulationsplats

Svedjärnsvägen inkl bro/port 1-4 8 2015 Vägverket VV 90%,

MK 10% 0,8 7,2

Delsumma avseende

vägåtgärder 103 Mkr 6,4 Mkr 96,6

Summa steg 3 Bil -5% 135 Mkr 61,4 Mkr 117,4 Mkr

Totalsumma under perioden 2010-2015 Bil -17,5% 178,8 Mkr

(15)

Bild 1. Föreslagna vägåtgärder enligt fyrstegsprincipens steg 3, illustrerade i flygbild.

(16)

6. Badstugatan

5. Fridhemsgatan/

E45, väg 26

4. Shell - Statoil - OK 3. Älvgatan/

Strandens skola

7. Solgärdsvägen

8. Svedjärnsvägen inkl. bro/port

1. Ombyggn. av sträckan Morkarlbyvägen-Älvgatan- Badstugatan

2. Ombyggn. av sträckan Älvgatan-Noretrondellen

(17)

5. Projektekonomi

Bedömd totalkostnad steg 1: 35,3 Mkr Bedömd totalkostnad steg : 8,5 Mkr Bedömd totalkostnad steg 3: 135 Mkr

Totalsumma under perioden 010-015, ca 179 Mkr

6. Samhällsekonomisk effektivitet

Vägverket har gjort en samlad effektbedömning av projeket. Den samlade effektbedömningen återfinns i fullversion i bilaga .

7. Finansiering

Utifrån väghållaransvar innebär en fördelning av kostnaderna för steg 1,  och 3 att Vägverket ska bekosta 117, miljoner kronor och Mora kommun 61, miljoner kronor. Om projektet inryms i den nationella transportplanen 010-01 kommer den att belas- tas med Vägverkets del, dvs 117, miljoner kronor.

Förutom att utföra åtgärder för 61, miljoner kronor har Mora kommun förklarat sig villig att ge ett bidrag med 5 miljoner kronor till Vägverkets del på 117, miljoner kronor. Detta skapar förutsättningar för ett förändrat trafikbeteende och en minskad belastning på den nuvarande E5/väg 70.

Möjligheten till förskottering kommer att prövas under hösten

009.

8. Källor

Mora kommun

Översiktsplan juni 006

Lunds kommun

LundaMaTs.

Region Dalarna

DalaMaTs.

Regional Systemanalys 008

Vägverket

Förstudie E5/väg 70 genom Mora NVDB, Nationella Vägdatabasen.

Planering i tidiga skeden, Fallbeskrivningar och metoddiskussion.

Publikation 005:107.

Strategisk plan 008-017. Publikation 007:37.

Åtgärder i vägtransportsystemet, Planeringsprocesser och beslutsunderlag. Publikation 007:68.

(18)
(19)

References

Related documents

En möjlig orsak till att inget samband hittades kan bero på att Länsstyrelsen i Värmland har använt kalk för att göra vattenområdena mer trivsamma för musslorna, vilket

Löne- skillnaderna mellan kvinnor och män i Sverige minskar, men för att nå ekonomisk jämställdhet behöver hänsyn tas till hela den disponibla inkomsten.. Frågan om

Resultatet visar också att närmare åtta av tio elever anser att skolan har betydelse när de lär sig språket och en stor majoritet av eleverna tycker det är viktigt att

(Undantag finns dock: Tage A urell vill räkna Kinck som »nordisk novellkonsts ypperste».) För svenska läsare är Beyers monografi emellertid inte enbart

In this way, the service function parallels Gummesson’s (1995) marketing function concept; even if the marketing organization undoubtedly plays a central

[r]

Inom EU pågår förhandling om ett förslag till ändring (den sjunde i ordningen) av körkortsdirektivet. Förslaget innebär bl.a. högre krav på utbildning och höjd åldersgräns

En annan kategori, där 12 procent av respondenterna svarat, handlar i det stora hela om att de har en långsam och trygg inskolning för att barnet successivt ska känna trygghet