Stadsutvecklande åtgärder i Mora,
avseende kommunikationer och transporter
Mora kommun
Maj 2009
Datum Maj 2009
Uppdragsnummer 6135 08 30501 Medverkande
Mora kommun
Magnus Birkeholm, gatuchef
Gunnar Israelsson, samhällsplanerare Håkan Persson, planingenjör
Vägverket
Jasmine Skarp, samhällplanerare
Ramböll
Lotta Fritz, projektledare Svante Berg, trafik
Omslagsbilden visar Mora från nordost. Källa: Mora kommun Kartmaterial i rapporten från Mora Strand.
Innehåll
1. Inledning ...4
1.1 Tidigare studier... 4
1.2 Projektgrupp ... 4
2. Projektmål ...4
3. Vad innebär fyrstegsprincipen? ...5
4. Planerade åtgärder ...6
4.1 Planerade åtgärder enligt fyrstegsprincipens steg 1... 6
4.2 Planerade åtgärder enligt fyrstegsprincipens steg 2 ... 9
4.3 Planerade åtgärder enligt fyrstegsprincipens steg 3...11
5. Projektekonomi ...17
6. Samhällsekonomisk effektivitet ...17
7. Finansiering ...17
8. Källor ...17 Bilaga 1. Åtgärdslista
Bilaga 2. Samlad effektbedömning
1. Inledning
1.1 Tidigare studier och beslut
• Mora kommuns översiktsplan, 199-07-0
• Förbifart Mora väg 5/väg 70, Lokaliseringsplan Januari 1995
• Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 1998-1-0
• Arbetsplan Rv 5 - Förbifart Mora delen - 3, Noret - Kråkberg, 1998-1-0
• Trafiknätsanalys Mora, förslagshandling, 7 maj 005.
• Mora kommuns Översiktsplan juni 006
• Förstudie E 5/väg 70 genom Mora, 008
Under slutet av 1990-talet pågick en process som ledde fram till en färdig arbetsplan för en förbifartslösning mellan E5 strax norr om Mora och väg 70 norr om Mora. Arbetsplanen fastställdes inte eftersom det saknades medel i den nationella investeringsplanen.
Projektet finns inte upptaget i nuvarande nationella investerings- plan för åren 00 – 015. Projektet är kostnadsberäknat till
7 Mkr i 008-06 års prisnivå.
Efter att Vägverket genomfört förstudie “E5/väg 70 genom Mora”
har Vägverket beslutat följande:
“ Vägverket Region Mitt avser att tillsammans med Mora kom- mun och Banverket utreda och samverka kring möjliga åtgärder enligt steg 1 till 3 i fyrstegsprincipen. I samband med pågående diskussioner angående åtgärdsplanering för åren 010-01 ingår en förbifartslösning enligt fyrstegsprincipens steg som ett möjligt projekt.
1.2 Projektgrupp
En projektgrupp bestående av deltagare från Mora kommun, Väg- verket samt en projektledare från Ramböll har under hösten 008 och våren 009 arbetat med att bistå Vägverket i den pågående åtgärdsplaneringen. Gruppen har träffats vid 1 tillfällen.
2. Projektmål
Mot bakgrund av tidigare studier och utförda samråd har följande fyra projektmål beslutats. Projektmålen skall ses som en ambition och en ledstjärna i arbetet med att skapa ett förändrat trafikbete- ende och en förbättrad trafikmiljö för alla trafikanter i Mora.
1. Moras centrala infrastruktur skall utvecklas med fokus på hållbart resande och en hållbar stadsutveckling
Med målet avses att:
Mora kommun aktivt arbetar med att skapa en hållbar stadsut- veckling avseende infrastruktur. Moras kollektivtrafik och omfatt- ningen av säkra och trygga gång- och cykelvägar skall förbättras och utökas fram till 015. I Mora erbjuds invånarna och besökarna ett fungerande resecentrum, klart 01. Andelen arbetsplatsre- sor med andra färdmedel än bil skall år 015 ha ökat med 0%
i förhållande till år 009. Det totala resandet med kollektivtrafi- ken skall år 015 ha ökat med 10-0 % i förhållande till år 009.
Trafikmängden på Vasagatan skall 015 vara 0% lägre än uppmätt vardagsmedeldygn 009.
2. Förbättrad tillgänglighet i Mora Med målet avses att:
Vägsystemet i Mora ska utformas så att det är lättåtkomligt och användbart för alla (trafikantgrupper). Genomfartens nuvarande utformning skall förändras och anpassas så att de oskyddade trafi- kanterna lättare kan röra sig både längs – och tvärs vägen. Genom styrning och information till trafikanter bereds Räddningstjänst och ambulanstransporter företräde under de tider då trafiksyste- met är hårt belastat.
3. Förbättrad kapacitet på E45/väg 70 genom Mora Med målet avses att:
Kapaciteten i vägsystemet ska öka i förhållande till nuvarande situation . De korsningspunkter som har höga kapacitetstal skall byggas om till cirkulationsplatser.
4. Tryggare och säkrare trafikmiljö Med målet avses att:
Antalet konfliktpunkter mellan oskyddade trafikanter och motor- fordonstrafiken ska minska i förhållande till nuvarande situation.
En tryggare trafikmiljö för de oskyddade trafikanterna ska skapas.
Motorfordonstrafiken skall inom stadskärnan färdas på männis- kornas villkor i låga hastigheter. Där så är möjligt ges gående och cyklister företräde.
3. Vad innebär fyrstegsprincipen?
Samhällets åtgärder i vägtransportsystemet ska bygga på en hel- hetssyn och syfta till att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Vägverkets fyrstegsprincip utgör en allmän planeringsprincip för hushållning av resurser och minskning av vägtransportsystemets negativa effekter.
Fyrstegsprincipens steg 1
Steg 1 omfattar åtgärder som påverkar transportbehovet och val av transportsätt. Till exempel planering, styrning, reglering, på- verkan och information riktade mot såväl transportsystemet som samhället i övrigt för att minska transportbehovet eller föra över transporter till mindre utrymmeskrävande, säkrare eller miljövänli- gare färdmedel.
Fyrstegsprincipens steg 2
Steg omfattar åtgärder som ger ett effektivare nyttjande av befintligt vägnät. Till exempel styrning, reglering, påverkan och information riktade mot vägtransportsystemets olika komponenter för att använda befintligt vägnät effektivare, säkrare och miljövän- ligare.
Fyrstegsprincipens steg 3
Steg 3 omfattar förbättringsåtgärder och ombyggnader i befintlig sträckning, exempelvis trafiksäkerhetsåtgärder eller bärighetsåtgär- der.
Fyrstegsprincipens steg 4
Steg omfattar om- och nybyggnadsåtgärder som tar ny mark i anspråk, till exempel nya vägsträckningar.
4. Planerade åtgärder
Nedan följer en redovisning av de planerade åtgärderna. Redovis- ningen sker för varje steg i fyrstegsprincipen.
4.1 Planerade åtgärder enligt fyrstegsprincipens steg 1
Trafikstrategi
Trafikstrategin är ett samlat planeringsdokument för kommunen.
Trafikstrategin anger trafikplaneringens inriktning under en period framåt förslagsvis 5-10 år. Trafikstrategin bör hantera och redovisa medvetna avvägningar mellan den tillgänglighet som trafiksys- temet ger och de stadsbyggnadskvaliteter och egenskaper som tillgängligheten påverkar. Strategin kan användas som ett av un- derlagen till en fördjupning av kommunen översiktsplan.
Gestaltningsprogram för Mora tätort
Det finns många idéer och tankar om hur tätorten ska utvecklas.
Flera utvecklingsprojekt pågår och andra kommer att starta upp inom snar framtid. De stora vägar som går genom Mora tätort, E5 och väg 70, påverkar upplevelsen av Mora för såväl fotgäng- are, cyklister som bilister. Vägarna kräver stora utrymmen i stads- rummet och är en del av den gestaltade miljön. Den gestaltande vägmiljön behöver omarbetas och få en enhetlig utformning där alla trafikantslag kan fungera tillsammans på ett säkert och tryggt sätt. För att möjliggöra en ombyggnation behöver utformningen av gaturummet studeras i ett gestaltningsprogram.
Arbets- och tjänsteresor
En betydande del av antalet resor som genomför under de mest belastade tiderna i trafiksystemet utgöras av resor med koppling till arbete eller tjänster. Om man har för avsikt att minska antalet fordon är det viktigt att andelen resor med anknytning till arbete eller tjänster minskar, utförs effektivare eller flyttas över till andra mer hållbara transportalternativ.
Information och marknadsföring
En viktig del i arbetet med att förändra valet av färdmedel är att arbeta med olika åtgärder som syftar till att förändra invanda beteenden och vilken attityd som man har till sitt resande. Goda exempel på hur detta arbete kan genomföras finns t.ex. i Lund och Karlstad där stora resurser har satsas på dessa frågor. För att nå resultat krävs att människor i kommunen görs delaktiga och att de får personlig hjälp med att planera just sin resa. Arbetet med dessa frågor tar mycket tid och för att nå resultat krävs det att arbetet fortgår och blir en naturlig del av kommunens arbete med ett hållbarts transportsystem. En viktig del är att ledande personer i kommunen genomför ett förändrat beteende samt synliggör detta för kommunen invånare. En till mycket viktig del är att arbetsgi- vare ger möjligheter och uppmuntrar sina anställda att förändra sin arbetsresa. För att bistå kommunen i detta arbete föreslås att en särskild tjänst tillskapas. Denna projektledare har till uppgift att hjälp kommunen i arbetet med informationsspridning, marknads- föring samt olika påverkansprojekt.
Förbättrad kollektivtrafik
För att minska belastningen i trafiksystemet krävs bl.a. att flera personer som idag använder bilen i framtiden använder kollektiv- trafiken som färdmedel, främst gäller detta för arbetsresor under vardagar. I en ort av Mora storlek går de i många fall fortare att ta cykeln för kortare resor upp till 3 km än vad det tar att göra samma resa med buss. Detta ställer stora krav på utformningen av tätortstrafiken men ökad turtäthet och gena linjesträckningar så att de resenärer som inte väljer cykel istället väljer kollektivtrafiken och inte bilen. För resor till och från närliggande orter är flexi- biliteten med fler turer samt den ekonomiska aspekten en viktig faktor vid valet av färdmedel.
Föreslagen åtgärd enligt fyr-
stegsprincipen steg 1 Mål Effekt Kostnad
(Mkr) Tid Uppföljning Väghållare Procentuell kostnads- fördelning
Mora
kommun Vägverket
Fysisk planering Bil -1 %
Stadsplanering för hållbart
resande 1 - 4 0
2010-2012 2013, 2015
Mora kommun/
Vägverket
Mora kommun
50%
Vägverket 50%
1 1
Trafikstrategi 1 - 4 1
Gestaltningsprogram för E45/väg
70 2,4 1
Arbets- och tjänsteresor Bil -1,5%
Underlätta samåkning Främja distansarbete Telefonmöten, videomöten Skapa bilpooler
3 0,5 2010-2012 2013,
2015 Mora
kommun
Mora kommun
100% 0,5 0
Information och attitydpåverkan Bil -4%
Projektledare 50%
Information, beteendepåverkan Effektivare resande
Ändrat färdmedelval
1 - 4 5 2010-2012 2013,
2015
Mora kommun/
Vägverket
Mora kom- mun 50%
Vägverket 50%
2,5 2,5
Förbättrad kollektivtrafik Bil -5%
Linje 501 mot lasarettet, 15 min
Söndagsturer som dagens lör- dagstidtabell
Arbetspendlarbuss Mora - Orsa 2+3 turer
1,3 1,75 2010 2012 Mora
kommun
Mora kommun
100% 1,75 0
Linje 501 mot Hånåkni, 15 min Söndagsturer som dagens lör- dagstidtabell
Fortsättning etapp 1 Mora - Orsa trafiken helår (arbetspendling)
1,3 4,45 2011 2012 Mora
kommun
Mora kommun
100% 4,45 0
Etapp 1 och 2 fortsätter efter
utvärdering under helår 1,3 21,6 2012-2015 2013,
2015 Mora
kommun
Mora kommun
100% 21,6 0
Summa steg 1 Bil -11,5% 35,3 Mkr 31,8 Mkr 3,5 Mkr
4.2 Planerade åtgärder enligt fyrstegsprincipens steg 2
Styrning av trafiksignaler
Trafiksignaler kan användas för att aktivt styra och prioritera trafik.
De senaste åren har man i många kommuner satsat på prioritering av kollektivtrafik i trafiksignaler. Detta har visat sig vara framgångs- rikt och bidragit till bättre regularitet samt högre attraktivitet för kollektivtrafik.
I Mora har man framförallt diskuterat prioritering av ”Blåljus” tra- fik (räddningstjänst). Detta för att säkerställa hög framkomlighet i de aktuella korsningarna under utryckning. Det är viktigt att den fysiska utformningen medger en bra prioritering av utryckningstra- fiken. Man kan använda både passiv (ex. egna körfält) samt aktiv prioritering (detektering och prioritering) var för sig eller i kombi- nation. De lokala förutsättningarna i varje korsning sätter gränser för hur prioriteringen kan genomföras. Om inte egna körfält kan säkerställas kan man ex jobba aktivt med ”utrymning” av fordons- flöden. I en detaljprojektering kan villkor för en effektiv priorite- ring avgöras.
Trafikstyrning VMS
VMS eller Omställbara Vägmärken är en applikation som kan an- vändas till många ändamål. Placering av VMS avgör deras funktion och effekter. De applikationer som är vanligast är:
• Hastighets föreskrifter, rekommenderad eller högsta tillåten.
• Omledning av trafik, rekommendationer till färdval.
• Information, väglag, p-ledning, trafikinformation enskilt eller i kombination med andra vägmärken.
För Mora kommun kan VMS vara en del ibland andra åtgärder för att effektivare utnyttja vägrummet. Begränsningarna i Mora väg- rum ger förmodligen inte möjligheter till effektiv omledning men kan vara ett stöd vid vissa scenarier eller bidra till att ev mindre fysiska åtgärder kan utnyttjas effektivare.
Trafikmodell
Trafikmodeller är ett verktyg som kan användas för att utvärdera och testa olika scenarier och åtgärder innan de genomförs. Med hjälp av en trafikmodell kan man testa åtgärder och dess effekter på hela det primära vägnätet innan man genomför dem. Enskilda åtgärder som förbättrad kapacitet i enskilda korsningar kan ex.
jmf med effekterna i gatunätet. För att jämföra olika åtgärder och scenarier behövs en grundmodell med de nuvarande förutsättning- arna (0-alternativ). Efter att grundmodellen är klar kan de flesta åtgärder enligt -stegsmodellen testas och utvärderas.
Tabell 2. Föreslagna åtgärder enligt fyrstegsprincipen steg 2 Föreslagen åtgärd enligt fyr-
stegsprincipen steg 2 Mål Effekt Kostnad
(Mkr) Tid Uppföljning Väghållare Procentuell kostnads- fördelning
Mora
kommun Vägverket
Styrning och reglering Bil -1 %
Styrning av trafiksignaler
2, 3 Ökad kapacitet
+10% 1 2010 2012,
2015 Vägverket Vägverket
100% 0 1
Trafikstyrning VMS 2, 3 Ut-
ryckning 5 2010-2011 2012,
2015 Vägverket Vägverket
100% 0 5
Trafikmodell 2, 3 Underlag
för planering
0,5
2010-2015 2012, 2015
Vägverket/
Mora kommun
Vägverket 50%
Mora kom- mun 50%
0,25 0,25
P-avgifter allmänna P-platser P-avgifter vid arbetsplatser Skatt på subventionerad parke- ring
2,3 Bil -1% 2 Mora
kommun
Mora kommun
100% 2 0
Förskjutna arbetstider
Ökad kapacitet
under maxtim-
men
2010-2015 2012
Summa steg 2 Bil -1% 8,5 Mkr 2,25 Mkr 6,25 Mkr
4.3 Planerade åtgärder enligt fyrstegsprincipens steg 3
Gång- och cykelväg etapp 1 - 9
För att utgöra et attraktivt alternativ till bilen krävs att tätortens befintliga stråk av gång- och cykelvägar utökas. Utbyggnaden kom- mer att ske etappvis och målet är att bygga ett heltäckande nät av trygga, säkra, gena och väl gestaltande stråk som leder trafikanter- na till och från bostaden med målpunkter som t.ex. arbetsplatsen, handelområden, centrum, fritidsanläggningar mm. En illustration över den planerade utbyggnaden redovisas på karta 1.
Cykelparkeringar
Cykelparkeringar försedda med tak placeras vid affärer, affärsstråk och serviceställlen. I en första planerad etapp kommer nya cykel- parkeringar att placeras vid Bältersvens torg samt vid Tingshuspar- ken.
Ombyggnation av sträckan Morkarlbyvägen – Älvgatan - Badstugatan inklusive bro/port
På sträckan mellan Morkarlbyvägen - Älvgatan - Badstugatan planeras en ombyggnad. Denna ombyggnad syftar till att skapa ett trafikrum som i möjligaste mån är anpassat efter de olika trafik- grupperna som finns i samhället och deras behov. Riktlinjerna för hur området skall utformas och gestaltas kommer att utarbetas i samråd mellan Vägverket och kommunen. De oskyddade trafikan- terna trafikmiljö behöver ägnas särskild uppmärksamhet vid val av utformning och gestaltning. I anslutning till det planerade resecen- trat finns behov av en planskild passage för de oskyddade trafikan- terna. En illustration över den planerade ombyggnaden redovisas på karta och bild 1.
Ombyggnation av sträckan Älvgatan - Noretrondellen
På sträckan mellan Älvgatan och Noretrondellen planeras en om- byggnad. Denna ombyggnad innebär en viss breddning av befintlig väg ör att bereda plats åt Räddningstjänst och ambulanstranspor- ter. En illustration över den planerade ombyggnaden redovisas på karta och bild 1.
Ombyggnationer av korsningar till cirkulationsplatser
I anslutning till de statliga vägarna har ett antal korsningspunkter med höga kapacitetstal samt en osäker trafikmiljö identifierats.
Några av dessa korsningar är idag försedda med trafiksignaler.
Korsningarna planeras att byggas om till cirkulationsplatser och där behov finns planeras säkra passager för de oskyddade trafikan- terna. En illustration över den planerade ombyggnaden redovisas på karta och bild 1.
Tabell 3. Föreslagna åtgärder enligt fyrstegsprincipen steg 3 för gång- och cykeltrafik. Se även karta 1. (VV= Vägverket, MK= Mora kommun) Föreslagen åtgärd enligt fyr-
stegsprincipen steg 3 Mål Effekt Kostnad
(Mkr) Tid Uppföljning Väghållare Procentuell kostnads- fördelning
Mora
kommun Vägverket
Gång- och cykelvägar Bil -5%
GC-väg Etapp 1 Centrala Noret
1-4
3 2010 2012,
2015 Mora
kommun MK 100% 3 0
GC-väg Etapp 2
Kråkberg - Tuvan 2 2011 2013,
2015 Vägverket VV 100% 0 2
GC-väg Etapp 3
Färnäs kvarn - Nusnäsvägen 1,2 2011 2013,
2015 Vägverket VV 70%,
MK 30% 0,36 0,84
GC-väg Etapp 4
Lasarettsvägen 1,4 2011 2013,
2015 Mora
kommun MK 100% 1,4 0
GC-väg Etapp 5
Kyrkogatan - Mäxxvägen -
Oxbergsleden - Örjanstäppan 1,7 2012 2013,
2015 Mora
kommun MK 100% 1,7 0
GC-väg Etapp 6
Spanskvägen 1,5 2012 2013,
2015 Mora
kommun MK 100% 1,5 0
GC-väg Etapp 7
Östnorsvägen - Önavägen 4 2013 2015 Mora
kommun MK 100% 4 0
GC-väg Etapp 8
Centrum - Selja 3 2014 2015 Mora
kommun MK 100% 3 0
GC-väg Etapp 9 Vika
Beläggning, belysning 1,2 2014 2015 Vika by-
samf. VV 100% 0 1,2
GC-väg Etapp 10
Kråkberg - Bonäs 2 2015 2015 Vägverket VV 100% 0 2
GC-väg
Kompl av befintliga stråk,
ca 5 km 10 2010-2015 2012,
2015
Vägverket 50%
Mora kom- mun 50%
5 5
Cykelparkeringar 1 2010-2012 2013,
2015 Mora
kommun MK 100% 1 0
Delsumma avseende åtgärder
för gång-och cykeltrafik Bil -5% 32 Mkr 20,96 Mkr 11,04 Mkr
1
Etapp 5 Etapp 7
Etapp 2 Bonäs
Etapp 1
Etapp 3 Etapp 8
Etapp 6
Port/bro
Port/bro
Finansieras av kommunen.
Byggstart 2009
Finansieras av kommunen.
Byggstart 2009 Finansieras av
kommunen.
Byggstart 2009 Etapp 10
Sträckan från korsningen Kråkbergsvägen/väg 70 och fram till kosningen väg 70/Våmhusvägen
Etapp 9 Befintlig gång- och cykelväg kompletteras med ny beläggning och belys- ning på delen Lomsmyren fram till Vika byväg
Etapp 4
Cykelparkering
Föreslagen kompletter- ing av befintligt stråk
Karta 1.Föreslagna åtgärder för gång- och cykeltrafik enligt
fyrstegsprincipens steg 3. Etapp 9 och 10 sträcker sig utanför kartan.
Tabell 4. Föreslagna åtgärder enligt fyrstegsprincipen steg 3, vägåtgärder. Se bild 1 och karta 2. (VV= Vägverket, MK= Mora kommun) Föreslagen åtgärd enligt fyr-
stegsprincipen steg 3 Mål Effekt Kostnad
(Mkr) Tid Uppföljning Väghållare Procentuell kostnads- fördelning
Mora
kommun Vägverket
Vägåtgärder Olyckor
-40%
Ombyggnad av sträckan Älvgatan
- Noretrondellen 1-4 10 2013,
2015 Vägverket VV 100% 0 10
Ombyggnad av sträckan Morkarl- byvägen – Älvgatan - Badstuga-
tan inkl bro/port 1-4 30 2015 Vägverket VV 100% 0 30
Cirkulationsplats Älvgatan/Stran- dens skola
2, 3
10 2012,2015 Vägverket VV 99%,
MK 1% 0,1 9,9
Cirkulationsplatser Shell
20
2013,2015 Vägverket
VV 93%,
MK 7% 1,4 18,6
Cirkulationsplats Statoil 2013,2015 Vägverket
Cirkulationsplatser OK 2013,2015 Vägverket
Cirkulationsplats
Fridhemsgatan/E45 15 2013,2015 Vägverket VV 84%,
MK 16% 2,4 12,6
Cirkulationsplats
Badstugatan 5 2015 Vägverket VV 72%,
MK 28% 1,4 3,6
Cirkulationsplats
Solgärdsvägen 5 2015 Vägverket VV 94%,
MK 6% 0,3 4,7
Cirkulationsplats
Svedjärnsvägen inkl bro/port 1-4 8 2015 Vägverket VV 90%,
MK 10% 0,8 7,2
Delsumma avseende
vägåtgärder 103 Mkr 6,4 Mkr 96,6
Summa steg 3 Bil -5% 135 Mkr 61,4 Mkr 117,4 Mkr
Totalsumma under perioden 2010-2015 Bil -17,5% 178,8 Mkr
Bild 1. Föreslagna vägåtgärder enligt fyrstegsprincipens steg 3, illustrerade i flygbild.
6. Badstugatan
5. Fridhemsgatan/
E45, väg 26
4. Shell - Statoil - OK 3. Älvgatan/
Strandens skola
7. Solgärdsvägen
8. Svedjärnsvägen inkl. bro/port
1. Ombyggn. av sträckan Morkarlbyvägen-Älvgatan- Badstugatan
2. Ombyggn. av sträckan Älvgatan-Noretrondellen
5. Projektekonomi
Bedömd totalkostnad steg 1: 35,3 Mkr Bedömd totalkostnad steg : 8,5 Mkr Bedömd totalkostnad steg 3: 135 Mkr
Totalsumma under perioden 010-015, ca 179 Mkr
6. Samhällsekonomisk effektivitet
Vägverket har gjort en samlad effektbedömning av projeket. Den samlade effektbedömningen återfinns i fullversion i bilaga .
7. Finansiering
Utifrån väghållaransvar innebär en fördelning av kostnaderna för steg 1, och 3 att Vägverket ska bekosta 117, miljoner kronor och Mora kommun 61, miljoner kronor. Om projektet inryms i den nationella transportplanen 010-01 kommer den att belas- tas med Vägverkets del, dvs 117, miljoner kronor.
Förutom att utföra åtgärder för 61, miljoner kronor har Mora kommun förklarat sig villig att ge ett bidrag med 5 miljoner kronor till Vägverkets del på 117, miljoner kronor. Detta skapar förutsättningar för ett förändrat trafikbeteende och en minskad belastning på den nuvarande E5/väg 70.
Möjligheten till förskottering kommer att prövas under hösten
009.
8. Källor
Mora kommun
Översiktsplan juni 006
Lunds kommun
LundaMaTs.
Region Dalarna
DalaMaTs.
Regional Systemanalys 008
Vägverket
Förstudie E5/väg 70 genom Mora NVDB, Nationella Vägdatabasen.
Planering i tidiga skeden, Fallbeskrivningar och metoddiskussion.
Publikation 005:107.
Strategisk plan 008-017. Publikation 007:37.
Åtgärder i vägtransportsystemet, Planeringsprocesser och beslutsunderlag. Publikation 007:68.