Från folkhemskök till öppen planlösning
En studie av det svenska kökets utformning från
efterkrigstiden till idag.
Martin Söderhäll
Datum för ventilering:2013-‐06-‐07
Institutionen för Ekonomisk historia
Handledare
Sammanfattning
Det moderna svenska köket verkar ha blivit 2000-‐talets vardagsrum.
Matlagningsprogram och inredningsreportage säljer in den livsstil som är så eftersträvansvärd för stora delar av befolkningen. Vid köp av ny bostad är köket ett av de viktigaste rummen. Vad beror denna utveckling på eller rör det sig om en utveckling överhuvudtaget? Denna uppsats syftar till att studera synen på det svenska köket, hushållsarbetet och vilken effekt dessa har haft på utformningen av just det svenska köket. Arbetet tar sitt avstamp i teorier om den kreativa klassens framväxt, självförverkligande och ökat humankapitals eventuella inverkan på vår konsumtion. Genom att mäta kökets yta i lägenheter i Uppsala tillkomna under perioden 1940-‐1971 och jämföra dessa med lägenheter planlagda åren 2010-‐2012 kan påverkan från variabler baserade på tidigare nämnda teorier studeras och ge en bild av vad som har bidragit till att de svenska kökens ser ut som de gör idag.
Nyckelord: Kök, bostäder, hushållsarbete, den kreativa klassen, habitus, humankapital, folkhem, konsumtion.
Innehållsförteckning
1. Från folkhemskök till öppen planlösning ... 4
1.1 Syfte och avgränsningar ... 5
1.2 Metod och material ... 6
1.3 Definitioner av central betydelse ... 8
2. Bostadsbyggande och hushållsarbete ... 11
2.1 Den svenska bostaden och dess kök ... 11
2.2 Det svensa hushållsarbetet ... 14
3. Medelklassen, mannen och köket ... 17
3.1 Den kreativa klassens habitus ... 17
3.2 Den självförverkligande mannen ... 20
4.
Hur ser det ut? -‐ empirisk studie av bostadsbyggande och kökets utformning ... 21
4.1 Produktion av bostäder ... 22
4.2 Boytan och kökets yta ... 24
5. Vad påverkar kökets yta? – en kvantitativ analys ... 28
5.1 Förklaring av variabler ... 29
5.2 Multipel regressionsanalys utifrån en OLS-‐modell ... 33
5.3 Diskussion av OLS-‐modellernas resultat ... 34
1. Från folkhemskök till öppen planlösning
”– Vi lagar mycket asiatisk mat sedan tidigare, men under varje resa snappar man upp nya smaker. De här kryddpastorna köpte vi i Peking förra veckan, säger Eric och korkar upp en flaska vitt vin, tillverkad på Semillondruvan. Enligt den sydafrikanske gårdsherre som sålde honom flaskan ska den passa utmärkt till stark asiatisk mat.”1
Detta är en del av artikeln ”Vindsvångar har blivit ett sätt att leva” publicerad i DN bostad 2010. När artikeln kom väckte den stor uppmärksamhet, mycket på grund av karikatyren den målade upp: Den framgångsrika övre
medelklassindividen som lever i ett inredningsreportage, upplevelsesökare som gärna definierar sig själva utifrån de upplevelser och intryck de exempelvis samlat ihop på resor runt om i världen. Detta manifesteras genom matlagning med exotiska kryddpastor från Peking som paras med exklusiva viner från småskaliga producenter i Sydfrankrike. Tillagningen av maten sker i hemmet som har ”… Stora öppna ytor med kök och öppen spis centralt placerade”2 . På
vindsvåningens terrass tillreds dessutom egenfångad fisk i fiskröken. Under 2000-‐talet har priserna på bostäder speciellt i Stockholm nått svindlande höjder. Att paret i artikeln har råd att bosätta sig i en vindsvåning på 165 kvm är
intressant då det enligt informationen i artikeln varken rör sig om några rockstjärnor eller högre chefer på börsnoterade bolag. Att heltidsarbetande personer under 35 år3 i den övre medelklassen med denna typ av kostsamma
boende dessutom har tid och råd att åka på resor runt om i världen och röka fisk på terrassen väcker mitt intresse.
Även om bostaden som skildras i Sara Trus artikel förmodligen är ett extremfall belyser den ändå något intressant, nämligen att hemmet i allmänhet och köket i synnerhet verkar ha blivit den delen av hemmet där medelklassen tydligast manifesterar sin status och goda smak. Det närmast exponentiellt växande antalet matlagningsprogram på tv, och alla de kokböcker som publiceras antyder att matlagning blivit ett stort intresse hos den svenska medelklassen. Då mat i de flesta fall är en ganska billig statusvara med avseende på kostnad i pengar, i alla
1 Trus (2010). 2 Trus (2010).
fall om man jämför med traditionella statusvaror som sportbilar, exklusiva klockor eller smycken, och dessutom äts upp krävs det något som visar att man har möjlighet eller ambition att producera den så högt aktade maten. Att ha ett stort öppet kök skulle då indikera att man är intresserad av matlagning, vilket är att betrakta som hög status. Förenklat skulle man kunna säga att genom att visa upp det stora köket för sina gäster skvallrar man om sitt intresse för matlagning och detta är något som har hög status. Enligt en undersökning utförd av
Fastighetsbyrån publicerad i Svenska Dagbladet är köket dessutom det viktigaste rummet vid köp av ny bostad.4
Det är just detta som uppsatsen kommer att behandla. Har köket blivit en allt viktigare statussymbol för den svenska medelklassen, eller har det alltid haft en hög status? Genom att göra en historisk studie av det svenska kökets utformning hoppas jag kunna komma en förklaring på spåren.
1.1 Syfte och avgränsningar
Uppsatsens huvudsakliga syfte är att studera det svenska kökets utformning under 1900-‐talet fram till idag. Huvudsyftet kan delas upp på två delsyften eller frågeställningar:
-‐ Studera kökets utformning genom att mäta dess yta för att se om den förändrats.
-‐ Föra en diskussion om vad som kan påverka kökets utformning, genom att kvantitativt analysera två förklaringsmodeller.
Det finns en rad andra aspekter som är värda att ta upp vad gäller kökets utformning, såsom köksinredning, hushållsmaskiner, höjd på arbetsytor och placering i bostaden. Denna uppsats koncentrerar sig dock på just kökets yta. Ytan är en bra markör för att avgöra hur viktigt ett rum är i bostaden, speciellt när man diskuterar status. I 1800-‐talets paradvåningar var jungfrukammaren som bekant betydligt mindre än salongen. Ju större köket är desto mer utrymme för socialt umgänge i det borde det alltså finnas.
Studien är avgränsad till två tidsperioder av bostadsbyggande, en mellan åren 1940-‐1971 och en till nyproduktioner, alltså bostäder tillkomna efter 2010. Den första tidsperioden kan i sin tur delas upp i två separata delar. Perioden 1940-‐ 1960 skulle kunna betecknas som folkhemmets framväxt på grund av
folkhemstankens påverkan på bostadsbyggandet. Perioden 1960-‐1974 kan lämpligen beskrivas som rekordåren i svenskt bostadsbyggande, då det aldrig förr byggts så många bostäder i Sverige. Som jag kommer att diskutera senare är brottet vid 1970-‐talets början motiverat av att delad föräldraförsäkring infördes 1974.5 Efter 1974 uppmuntrades mannen alltså i högre utsträckning än tidigare
att spendera tid i hemmet i och med att man blivit förälder eller fått tillökning i familjen. Att jag inte väljer att bryta vid just 1974 beror på svårigheter med att få tillgång till lämpligt material efter 1971, vilket närmare diskuteras nedan.
Geografiskt har jag begränsat mig till bostäder i Uppsala. Anledningen till valen av tidsperioder och den geografiska avgränsningen diskuteras närmare i teori-‐ och metodavsnitten.
1.2 Metod och material
Uppsatsens utgångspunkt kan, utifrån frågeställning, betraktas som hypotetisk-‐ deduktiv. Den centrala analysen är kvantitativ. Valet av kvantitativ metod för att besvara frågeställningarna som angivits i syftet motiveras av bristen på
kvantitativa studier inom forskningsområdet. Att kvantifiera de variabler som kan tänkas påverka kökets utformning kan förhoppningsvis fungera som ett komplement till de resultat som presenterats i kvalitativa studier av ämnet. Det huvudsakliga materialet som används till den kvantitativa studien är information hämtad från bygglovsplanritningar och planritningar från byggföretags
hemsidor. Grunderna i den statistiska metod jag använt mig av i min analys förklaras kortfattat i avsnitt 5.1. Valet av variabler diskuteras i avsnitt 1.3 och 5.2.
När det gäller bygglovsplanritningarna återfinns ritningar fram till 1971 på Uppsala stadsarkiv. Ritningarna är skalenliga och lämpar sig därför bra för att
mäta lägenheters boyta och ytan på köken. Ett problem som uppstått är att ritningarna från 1971 och framåt enbart går att få tillgång till i digital form hos kontoret för samhällsutveckling. Några ritningar innehåller en skala medan andra saknar den. Ritningarna måste antingen beställas som fil eller kan skrivas ut som A4 på kontoret, detta till viss kostnad. På grund av kostnaden6 samt det
tidskrävande arbete som är nödvändigt för att först identifiera ett antal
planritningar från perioden där en skala finns angiven, sedan skriva ut dem i A4-‐ format och mäta dem med skallinjal har jag valt att inte titta på
bygglovsplanritningar tillkomna efter 1971. Perioden under 2000-‐talet får representeras av planritningar till flerfamiljshus som finns tillgängliga på olika byggföretags hemsidor. Vid en studie av förändringen över tid är det alltid
önskvärt att ha med data från hela perioden. Detta behöver inte vara ett problem med hänsyn till påverkan från de variabler jag valt att analysera i uppsatsen, även om jag hade önskat att jag hade tillgång till material från hela perioden.
I Uppsala finns det en mängd flerfamiljshus. Även om det hade varit optimalt räcker inte tiden till för att studera lägenheterna i alla hus som finns. Istället har jag tvingats till att välja ut ett antal flerfamiljshus att studera. När det gäller nyproduktioner har jag helt enkelt tittat på alla ritningar som finns tillgängliga för sådana. Vissa nyproduktioner har saknat lämpliga planritningar, där ytmått eller skala inte funnits angivet vilket medfört att de lämnats utanför studien. När det gäller de äldre lägenheterna har jag försökt välja ett så representativt urval som möjligt. Utgångspunkten har varit att ha antalet observationer så jämt fördelade över decennierna som möjligt. Carl Erik Bergolds verk ”Uppsala stadsbyggande 1900-‐1960” har fungerat som vägvisare i valet av lämpliga fastigheter att undersöka. Samtidigt ska jag inte sticka under stol med att även min lokalkännedom använts för att hitta ett representativt urval av lägenheter. Jag har valt att koncentrera mig på fastigheter som återfinns ganska centralt i Uppsala. Den mest centrala fastigheten bland de äldre lägenheterna återfinns på Östra Ågatan och den minst centrala på Tövädersgatan i stadsdelen Gränby. Bland nyproduktionen återfinns fastigheten som är minst central även den i
6 Kostanden är 10 kr per fil samt 50 kr i fakturaavgift. En fil utgör ett våningsplan
Gränby. Egentligen skulle jag kunna valt att enbart studera bebyggelsen i en separat stadsdel men svårigheten hade då varit att få ett urval som sträcker sig över hela tidsperioden, då mycket av bebyggelsen i Uppsalas stadsdelar
tillkommit under samma tidsperiod.7
Valet metod föranleder vissa problem som inte enbart har med bristen på material efter 1971. Det stora problemet är egentligen att de trendvariabler jag kommer att använda mig av även fångar upp andra förändringar som skett under den undersökta tidsperioden. Modellerna blir extra känsliga för detta i och med att det saknas data för de beroende variablerna under en ganska lång
tidsperiod. På grund av detta bör egentligen enbart de oberoende
trendvariablernas regressionskoefficienters tecken användas i tolkningen av modellerna, det vill säga huruvida de har en positiv eller negativ påverkan på den beroende variabeln. Självklart kommer jag inte undgå att observera värdet på dessa men risken att värdet på koefficienten påverkas av annan utveckling under tidsperioden är uppenbar. Ett annat problem kan observeras i figur 7 och 8 då observationerna på 2000-‐talet närmast kan betraktas som extremvärden, detta problem hade kunnat avhjälpas om data för perioden 1971-‐2010 funnits tillgängligt. Dessa metodproblem medför att resultaten bör tolkas med viss försiktighet.
1.3 Definitioner av central betydelse
Då jag i uppsatsen ska studera kökets utveckling krävs en definition av vad som egentligen är ett kök. Enligt Nationalencyklopedin är köket ”ett rum inrett för matlagning”.8 Om man ögnar igenom bostadsannonser hittar man ibland små
lägenheter, oftast ettor, som inte har något kök. Ändå verkar det finnas
utrustning att förvara mat i, som till exempel kylskåp. Samt en mindre spis med ugn. Denna typ av inrättning går ofta under benämningen pentry eller kokvrå. Detta är alltså inte ett kök då det inte är ett rum inrett för lagning. I majoriteten av de bygglovsplanritningar jag studerat anges både lägenhets-‐ och rumstypen
7 Bergold (1990), berättar om tillkomsten av Luthagen, Tunabackar och
Salabacke.
på själva ritningen. Är det ett kök enligt ritningen anser jag också att det är ett kök. I de få fall där det inte är angett om det är ett kök eller inte har jag valt att bortse från de lägenheter där utrymmet för matlagning inte är tydligt avgränsat. Om utrymmet för matlagning är tydligt avgränsat men mindre än 2
kvadratmeter har jag valt att inte se det som ett kök.
Hur har jag då definierat vad som är kökets yta? På planritningarna från
byggföretagshemsidorna har kökets yta i majoriteten av fallen funnits angiven på ritningen. På bygglovsplanritningarna från Uppsala stadsarkiv fanns inte kökets yta angiven, och endast i enstaka fall fanns boytan angiven. Detta har tvingat mig till att för hand mäta ytan med hjälp av en linjal. Bild 1 visar hur en planritning kan se ut. Den yta jag valt att definiera som kökets yta är ytan mellan väggarna i det rum som betecknats som kök. Jag inkluderar alltså köksinredningen i ytan. Att jag manuellt mätt ytan på lägenheter och kök medför en uppenbar risk för mätfel. Detta har jag försökt att undvika genom att vara systematisk och konsekvent i mätandet. De värden jag fått fram är inte exakta men enligt min bedömning tillräckliga för att använda i min regressionsanalys.
Bild 1. Planritning över lägenhet9
Foto: Martin Söderhäll
9 Notera benämningen herrum på ritningen, knappast något som skulle
Ett ytterligare problem, med att manuellt mäta kökets yta, uppstår vid de fall då köket inte tydligt avgränsas av en vägg eller en dörr. Vid dessa tillfällen har jag valt att mäta ytan som innehåller köksinredning. Det rör sig om väldigt få fall, med en sådan öppen planlösning där inte kökets yta angetts, och gäller
uteslutande på lägenheter från 2000-‐talet. Vid de fall då det till köket finns ett intilliggande matrum har jag valt att bortse från matrummet om det varit avgränsat med en vägg eller halvvägg.
Ett annat centralt begrepp i uppsatsen är ordet medelklass. En diskussion om detta skulle ta upp en väldigt stor del av arbetet, vilket jag inte anser motiverat med hänsyn till uppsatsens längd. Istället utgår jag från att de bostäder jag
undersökt vid dess tillkomst var byggda för folk som hade råd att bo i dem. På ett eller annat sätt krävdes alltså en inkomst för att finansiera sitt boende. Min definition av medelklassen är således de personer som hade råd att bo i en nyproducerad lägenhet, vilket då även inkluderar stora delar av arbetarklassen. Givetvis går det att kritisera denna definition utifrån en rad aspekter såsom inkomstfördelning, utbildningsnivå och maktförhållanden inom arbetslivet. Lyckligtvis, för min definition av medelklassen, har svenska politiker och fackförbund i alla fall sedan andra världskrigets slut verkat för att minska skillnaderna mellan olika klasser. Inom arbetarklassyrken, kanske framförallt manliga sådana i tillverkningsindustrin, har lönerna legat på en ganska hög nivå. Inkomstskillnaderna har i Sverige varit ganska låga speciellt vad gäller män. Om kvinnors löner räknas med blir inkomstskillnaderna större.10 Att utgå från
männens inkomster i min definition av medelklassen ser jag inte som ett
problem, eftersom det egentligen inte är förrän under senare delen av 1900-‐talet som kvinnors inkomster börjat närma sig männens vilket figur 1 illustrerar. De relativt låga inkomstskillnaderna under 1900-‐talet för svenska män som har arbete gör min definition av medelklassen rimlig. Dessutom, vilket jag kommer gå in på senare, blir antagandet om att både arbetare, tjänstemän och
akademiker ingick i den medelklass som hade råd att bo i lägenheterna nödvändigt för min kommande analys. Detta för att kunna förklara hur
övergången från ett industrisamhälle till ett tjänstesamhälle påverkat det svenska köket.
Figur 1. Lönekvot mellan kvinnor och män, tjänstemän inom privat sektor 1947-‐
2011
Källa: Statistiska centralbyrån.
2. Bostadsbyggande och hushållsarbete
Föregående avsnitt tog upp de frågeställningar som jag i uppsatsen utgår ifrån. Utifrån dessa kan man identifiera två huvudområden för uppsatsen: bostaden och kökets faktiska utformning, som anknyter till det första delsyftet samt hushållsarbetet, som anknyter till det andra delsyftet. Avsnitt 2.1 och 2.2 kommer att behandla forskningsläget inom dessa områden.
2.1 Den svenska bostaden och dess kök
Uppsatsens huvudområde är den svenska medelklassbostaden. En skildring som både fungerat som inspiration till uppsatsen men också som underlag för att styrka uppsatsens hypotetiska utgångspunkt, att köket blivit en statussymbol, är Maja Willéns avhandling: ”Berättelser om den öppna planlösningens arkitektur: En studie av bostäder, boende och livsstil i det tidiga 2000-‐talets Sverige” från 2012. I denna studeras bostadsområdet Hammarby sjöstad. Willén analyserar berättelser från boende i området, arkitekter, byggherrar och inredningsmedia. Syftet med avhandlingen är att utreda hur berättelser om bostäder med öppen
planlösning skapas, förmedlas och sprids, samt att visa och diskutera vilka samhälleliga normer och ideal berättelserna medverkar till att skapa och/eller bevara.11
I sammanfattningen till avhandlingens avsnitt om köket i den öppna planlösningens bostad framför Willén att det av det studerade materialet framgår tydligt att köket har en viktig plats i bostaden. Hon betonar också att köket kommit att spela en allt större roll då planlösningen öppnats upp och köket i ännu högre grad fungerar som uppvisningsobjekt. De byggherrar hon intervjuat ser köket som ett viktigt rum för att göra bostaden attraktiv och kunderna ges möjlighet att sätta sin personliga prägel på utrymmet. Willén hävdar att vilket kök man har och hur det används i någon mening definierar vilken person man är och att matlagnings-‐ och inredningsintresset, samt mannens intåg i köket är faktorer som påverkar kökets utformning och betydelse.12
Min uppsats kommer i mångt och mycket fungera som ett komplement till Willéns gedigna avhandling genom att föra in en historisk dimension samt en kvantitativ analys. Den teoretiska utgångspunkten får ändå betraktas som närliggande vilket närmare diskuteras i teoriavsnittet.
När det gäller historiska studier av den svenska medelklassbostaden bör Birgit Gejvalls avhandling ”1800-‐talets Stockholmsbostad: en studie över den
borgerliga bostadens planlösning i hyreshusen” nämnas. Gejvalls studie av planritningar från 1800-‐talet leder fram till slutsatsen att den rådande tidsandans ideal om individens värde fick en effekt på bostadens utformning genom att tydligare avskilja bostadens privata och sociala delar.13 Som källa är
även Gejvalls avhandling intressant. I innehållsförteckningen återfinns ett kapitel som behandlar rumsutvecklingen i den borgerliga bostaden. Underrubrikerna är döpta efter 16 olika sorters rum, anmärkningsvärt ur ett modernt perspektiv är
11 Willén (2012), s 13.
att inget av dem är köket.14 Tyder detta på köket historiskt hade en underordnad
roll i bostaden?
En studie av ett svenskt bostadsområde över tid återfinns i monografin ”Den vita staden” av Ulrika Sax. Hon skildrar livet i Hammarbyhöjden från 1930-‐talet till slutet av 1980-‐talet. Arbetet bygger till stor del på intervjuer med de som bott i området. Sax diskuterar framförallt de bakomliggande faktorerna som låg till grund för planeringen och byggandet av bostadsområdet. Det var med stadsdelar som Hammarbyhöjden de föreningskooperativa och allmännyttiga
finansieringsformerna av bostadsbyggande fick sitt genomslag.15 Byggandet av
så kallade barnrikehus subventionerades fram till 1948 av staten genom lån och bidrag varför många av tidens bostadsområden fick en säregen karaktär. De planerades utifrån det samhälle som dåtidens ”radikala socialdemokrati skissat på”. Inspirationen var de nya funktionalistiska tankarna och bostäderna var enkla, funktionellt utformade, moderna bekvämligheter och ljusinsläpp
prioriterades samtidigt som köken var små.16 I funktionalisternas programskrift
”acceptera” uttrycktes explicit att eftersom fler kvinnor skulle ut i förvärvsarbete borde köken förminskas då matlagningen skulle effektiviseras med hjälp av halvfabrikat och hushållsmaskiner.17
Antologin ”Rekordåren: en epok i svenskt bostadsbyggande” behandlar både diskursen och mer kvantitativa data från perioden 1960-‐1975 samt studerar vad som hänt med bostäderna efter färdigställandet.18 Frekvensen på publicerade
arbeten om Uppsalas bostäder är lägre än de för huvudstaden (normen verkar snarast vara att bostadsområden med Hammarby i namnet studeras). Arbeten som framförallt bör nämnas är Carl Erik Bergolds ”Uppsala. Stadsbyggande 1900-‐1960”. Verket är framförallt beskrivande och skildrar översiktligt
byggandet i Uppsala under 1900-‐talets första hälft. Enligt författaren finns flera likheter mellan utveckling i Uppsala och den i resten av landet vilket
förhoppningsvis kan bidra till att göra mina resultat något mer möjliga att generalisera.19 Det bör nämnas att boken till stora delar bygger på författarens
avhandling från 1985: ”Bostadsbyggande i Uppsala 1900-‐1950 : en aspekt på folkhemmets framväxt” som mer detaljerat redovisar händelseförloppet under perioden.20 Bergolds arbeten är något som jag, vilket nämndes i avsnitt 1.3.1,
framförallt använt som underlag för min datainsamling.
2.2 Det svenska hushållsarbetet
Hur arbetet fördelas och utförs inom hemmet är något som har studerats i ganska stor utsträckning. På senare år finns Statistiska centralbyråns
tidsanvändningsstudier att söka information i, och fördelen med dessa är att de redovisar data för både män och kvinnor. Nackdelen är att studierna började göras under slutet av 1900-‐talet och alltså faller utanför de tidsperioder jag valt att studera. När det gäller historiska studier har jag framförallt sökt kunskap om kvinnors tidsanvändning och hur den tekniska utvecklingen påverkat denna.21
Svensson tar sin teoretiska utgångspunkt ur den så kallade Cowanparadoxen, vilken grundar sig på studier av amerikanska hemmafruar som när mer teknologiska hjälpmedel blev tillgängliga snarare ökade än minskade sitt hemarbete.22 Resultatet av Svenssons studie indikerar att den så kallade
Cowanparadoxen enbart infann sig under en kort period under 1940-‐ och 1950-‐ talen, och då framförallt för att höja statusen på hemarbetet. Svensson hävdar att rollen som hemmafru blev allt mindre permanent och mer fungerade som en övergångsfas för kvinnor innan deras barn nått skolåldern. Behovet av att höja statusen på hemarbetet försvann enligt Svensson alltmer i och med införandet av institutioner som underlättade för kvinnan att förvärvsarbeta, samt att statusen på förvärvsarbete för kvinnor höjdes.23
I sin avhandling ”Hemarbete som politik: diskussioner om hemarbete, Sverige 1930-‐40-‐talen, och tillkomsten av Hemmens Forskningsinstitut” presenterar
19 Bergold (1990), s 11. 20 Bergold (1990), s 13.
21 Nyberg (1989), Svensson (2008a). 22 Svensson (2008a), s. 3.
Britta Lövgren en alternativ teori till varför hemarbetet skulle effektiviseras under uppbyggnaden av det svenska folkhemmet. Tidigare forskning på området hade främst varit inriktad på att undersöka om de teknologiska innovationerna bidragit till att frigöra tid från hemarbetet som kunde användas på ett annat sätt.24 Lövgrens hypotes handlar istället om att vågen av ”scientific management-‐
idéer” och den rationaliseringsrörelse som strömmade fram under 1930-‐ och 1940-‐talet, med klimax vid bildandet av hemmets forskningsinstitut (HFI), framförallt handlade om att höja statusen på kvinnans arbete i hemmet.25 I sin
slutsats framhåller Lövgren att det fanns bevis för att det åtminstone från den politiska maktens håll fanns ett stort intresse av att cementera kvinnans roll som den som skötte om hushållsarbetet och att detta skulle ske genom en
uppvärdering av hemarbetet.26 Avhandlingens slutord är tankeväckande då
Lövgren väljer att se det som att de kvinnor som stod bakom HFI använde de medel som fanns tillgängliga för att nå inflytande i samhället. Då normen var att den gifta kvinnan skulle finnas i hemmet var det just genom en rationalisering och kvalitetshöjning av hemarbetet som kvinnans status skulle höjas. Skilda grupper verkade anse det nödvändigt att höja statusen på hemarbetet, men med olika agendor. HFI-‐kvinnorna såg tillfället att öka kvinnans inflytande i samhället medan vissa ledande politiker såg, i och med arbetslösheten som bredde ut sig under 1930-‐talet, en möjlighet att uppmuntra kvinnor att hålla sig borta från arbetsmarknaden och på så vis inte öka konkurrensen om jobben.27
Man skulle kunna säga att Lövgren skildrar den enligt Svensson korta tidsperiod som volymen på kvinnornas hemarbete ökade. Hushållsarbetet fick sedan, i och med den svenska kvinnans (åter)intåg på arbetsmarknaden, allt mindre
uppmärksamhet. Även Anita Nyberg belyser i sin doktorsavhandling att det endast är under en kort period av 1900-‐talet som en stor andel av de gifta
24 Se exempelvis Cowan (1976) och Nyberg (1989) för ett nekande svar på den
frågan.
25 Lövgren (1993), ss. 6-‐13.
26 Lövgren (1993), s. 158. Ett undantag i debatten kom enligt Lövgren från det
socialdemokratiska kvinnoförbundet som istället ville lägga resurser på att utbilda unga gossar i hemarbete.
kvinnorna ägnat sig åt hushållsarbete på heltid.28 Ytterligare stöd för att idén om
hemmafrun var som starkast en period under uppbyggnadsfasen av det svenska folkhemmet går att finna i Per Simonssons doktorsavhandling från 2005.
Simonsson studerar statistiska samband mellan konsumtion, inkomst och humankapital i svenska hushåll vid tre olika tidpunkter och finner att de enda varugrupperna som hade en signifikant korrelation med inkomst och
humankapital år 1952 var livsmedel och förbrukningsvaror. Sambandet mellan kvinnans inkomst och humankapital och varutyperna kläder och skor, möbler och husgeråd, bostad samt fritid och kultur var signifikanta både 1913 och 2000.29 År 2000 är sambandet mellan inkomst och konsumtion av varutypen
livsmedel inte signifikant, däremot är sambandet signifikant vad gäller män inkomster och konsumtion av varutypen livsmedel.30 Är detta något som kan
tolkas som att män blivit alltmer intresserade av matlagning eller finns det andra förklaringar, som att hushållen under 2000-‐talet handlar gemensamt och att det i regel är mannens konto som debiteras i kassan?
Lövgren antyder att just ekonomiska kriser och arbetslöshet påverkar samhällets syn på hemarbetet. Ett annat arbete som tagit upp detta om än indirekt är artikeln ” Tvåförsörjarmodellen i Finland och Sverige: försvagades den av ekonomisk kris och familjepolitik under 1990-‐talet?” där Anita Nyberg och Anita Haataja visar att frekvensen på förvärvsarbete hos mödrar sjönk i och med 1990-‐talskrisen. Författarna visar dessutom att finska mödrar påverkades ännu mer i och med att Finland införde ett vårdnadsbidrag under perioden. Även om författarna är försiktiga i sin slutsats speciellt vad gäller sammanboende mödrar antyder de ändå att synen på hushållets arbetsdelning påverkas av ekonomiska kriser.31 Kan det möjligen vara så att vid tider av oro på
arbetsmarknaden söker människan sin trygghet i hemmet? Leder ökad konkurrens i samhället till att sysslor som man enbart kan utföra själv eller tillsammans inom hemmet värderas högre? Är 1930-‐ och 1940-‐talets vurm för
28 Nyberg (1989), s. 274.
29 Simonsson (2005), s. 157. Även Livsmedel var signifikant 1913 och Alkohol
och Tobak 2000.
den effektiva och rationella husmodern samt 2000-‐talets matlagningsintresse tecken på detta? Jag återkommer till denna fundering i teoriavsnittet nedan.
3. Medelklassen, mannen och köket
Som jag anfört tidigare har kökets roll i hemmet förändrats under 1900-‐talet. Från att under 1940-‐talets folkhem vara en effektiv arbetsplats både för hemmafrun och för den förvärvsarbetande kvinnan verkar det idag omstöps (åtminstone i tanken) till ett socialt rum och en plats för självförverkligande matlagning. Vad kan då förklara denna utveckling? Kommande avsnitt presenterar de teoretiska utgångspunkter jag använt mig av i uppsatsen.
3.1 Den kreativa klassens habitus
Den amerikanske urbanforskaren Richard Florida har i sitt manifestliknande verk ”Den kreative klassens framväxt” (i svensk översättning) lanserat idén om den kreativa klassen och dess allt viktigare roll i samhället. Enligt Florida består numera ca 30 procent av den amerikanska arbetskraften av kreativa arbetare.32
Florida definierar här den framväxande klass som står för en allt större och viktigare del av arbetskraften, och identifierar dess konsumtionsvanor,
värderingar och livsstil. Den kreativa klassens livsstil bygger enligt Florida i allt högre grad på upplevelser som stimulerar kreativitet. Han menar att individer i den kreativa klassen i större utsträckning än andra definierar sig själva utifrån sina intressen snarare än utifrån yrkesroll, arbetsgivare eller kön.33 Vilka är då
medlemmarna i denna ”nya” klass? Florida talar om en ”superkreativ kärna med forskare och ingenjörer, professorer, poeter och författare, konstnärer,
skådespelare, designers och arkitekter samt fackförfattare, förläggare, analytiker och andra opinionsbildare.” Utöver kärngruppen ingår även människor från andra ”kunskapsintensiva branscher, till exempel teknologinäringar,
finansmarknaden, juridiska och medicinska inrättningar och börshandel”.34
32 Florida (2006), s. 35. 33 Florida (2006), s. 40.
34 Florida (2006), s. 103. Med andra ord skulle man kunna säga att en
Florida täcker på så viss in en stor del av medlemmarna i den svenska medelklassen. De som exkluderas är framförallt medlemmar ur traditionell arbetarklass och personer i serviceyrken. I framförallt vissa serviceyrken verkar trenden enligt Florida snarare gå åt motsatt håll med allt mer färdiga mallar och förhållningsregler för de anställda att arbeta utifrån.35 Denna utveckling,
framförallt på servicesidan är kanske ännu mer kännbar i USA där även lönerna är mycket låga inom denna sektor. I Sverige är än så länge personalkostnaden inom servicesektorn ganska hög vilket man kan tänka sig leder till att anställda får fler arbetsuppgifter och i någon mening ändå behöver tänka och fatta vissa beslut i sitt arbete. Floridas teori om den kreativa klassen framväxt handlar egentligen om att andelen personer med intellektuellt krävande och
stimulerande arbeten blir allt större del av samhället och att denna utveckling accelererat från mitten av 1970-‐talet.36 Denna grupp har en speciell typ har
intressen och ideal som påverkar hur samhället utformas. Vilken effekt detta skulle kunna få på de svenska köken återkommer jag till alldeles strax.
Den franske sociologen Pierre Bourdieus teorier om de olika habitus37 som han
anser påverkar olika grupper (socialt fält) i samhället är svårt att bortse från i en diskussion av gruppers eller klassers val av livsstil. Bourdieu menar att vi
definierar och markerar vår grupptillhörighet efter vår smak och våra
konsumtionsval som i sin tur till stor del bestäms av det som ingår i det habitus som tillhör den samhällsgrupp vi tillhör.38 Att det svenska kökets utveckling från
en plats för matproduktion, till idén om köket som ett rum för
självförverkligande och socialt umgänge har medfört en förändring i dess utformning och utseende skulle kunna tolkas som den kreativa klassens distansering från andra grupper. Det vill säga människor som inte har råd att läsare på detta sätt har säkerligen bidragit till teorins genomslag samt gett
författaren åtskilliga faktureringsmöjligheter från de amerikanska stadshuskontorens konton för inspirerande föreläsningar.
35 Florida (2006), s. 105.
36 Florida (2006), s. 107, se figur 4.1.
37 Habitus kan beskrivas som den uppfattning av tillvaron som individer inom ett
socialt fält agerar utifrån. En socialt fälts habitus reproducerar sig på sätt genom individernas ageranden.
skaffa en ny bostad eller renovera sitt gamla kök, tid eller ork till socialt umgänge kring matlagningen i det moderna köket eller tillräcklig kunskap om matlagning för att investeringen i ett modernt kök skulle vara motiverad. En variant av Bordieus teori presenteras i artikeln ”Does cultural capital structure American consumption?” av Douglas B Holt som studerar hur
utbildningsbakgrund och humankapital påverkar en individs syn på konsumtion. I artikeln visas skillnaden i konsumtionsval när det exempelvis gäller livsmedel. Holt betonar hur de olika grupperna förhåller sig till olika återförsäljare där de med högt humankapital, de som enligt Florida sannolikt ingår i den kreativa klassen, föredrar autentiska butiker gärna i ett trevligt kvarter i centrum. De med lägre humankapital, i artikeln beskriven som ”working-‐class”, handlar gärna på en stormarknad som Wal-‐mart. Holt beskriver, precis som Florida, hur den humankapitalrika/kreativa klassen ständigt söker efter sätt att markera sin individualitet genom att konsumera ”autentiska” produkter.39
Den köpstarka kreativa klassens framväxt och dess värderingar samt eventuella behov av att distansera sig från andra grupper med hjälp av sin smak kan vara en av förklaringarna till kökets ändrade utseende och det är i dessa teorier som jag tagit min utgångspunkt för undersökningen. Den kreativa klassens, enligt
Floridas definition, närvaro i en stad som Uppsala bör vara hög. Det finns två universitet, ett av landets största sjukhus, mjukvaruföretag, bioteknik-‐ och
läkemedelsindustri samt närheten till ytterligare kreativa arbeten i huvudstaden. Om man får tro Florida skulle även avsaknaden av en större sportarena indikera att Uppsala är en plats där medlemmar av den kreativa klassen trivs.40 Med
bakgrund av detta ser jag bostäder i Uppsala som ett utmärkt undersökningsobjekt med denna teoretiska utgångspunkt. Att
inkomstskillnaderna i Sverige inte varit enorma under 1900-‐talets senare hälft fungerar enligt mig som ytterligare argument för att teorin är tillämplig. Utifrån Floridas teori kan man se det som att andra förändringar inom medelklassen (att de blivit kreativa) än att de relativt sett blivit rikare har bidragit till kökets roll som statussymbol. Valet av de tidsperioder jag studerar grundar sig också i
Floridas teori, då den kreativa klassen enligt honom vuxit fram i slutet av 1900-‐ talet.
3.2 Den självförverkligande mannen
Är det då enbart den kreativa klassens framväxt som påverkat det svenska kökets utseende? Varför hade inte köket samma funktion tidigare när antalet hemmafruar var större och mer tid rimligtvis borde funnits till matlagning? Här vill jag lansera en kompletterande förklaringsmodell. Denna grundar sig i Abraham Maslows teori om vårt behov av självförverkligande. Enligt Maslow är ett uppfyllande av de mer grundläggande behoven oftast en förutsättning för att intresset för att ägna sig självförverkligande aktiviteter ska uppkomma.41 Om
man, som jag i inledningen antydde, ser 2000-‐talets kök som en plats för självförverkligande kan man utifrån Maslows teori argumentera för att det är den ökade levnadsstandarden under 1900-‐talet som lett fram till att det svenska köket blivit en sådan.
Teorin utgår från att den grupp i samhället som genom historien har haft den ekonomiska och politiska makten tagit alltmer plats i hemmet, nämligen männen. Samtidigt som kvinnan tågat in på arbetsmarknaden har den svenska mannen, från 1900-‐talets andra hälft, uppmuntrats till att spendera mer tid i hemmet, genom exempelvis införandet av föräldraförsäkringen 1974. Vidare kan man fundera över om övergången från industrisamhällets ”breadwinner-‐
homemaker”-‐hushåll42 till vårt postindustriella hushåll påverkat mannens syn på
hushållsarbete. Är det mannens mindre tydliga roll som familjeförsörjare kombinerat med mer spenderad tid i hemmet och minskad förvärvsarbetstid,43
samt arbeten som inte är lika fysiskt krävande, som lett till att den svenska mannen utvecklat ett intresse för matlagning vilket i sin tur skulle leda till att köket blivit en viktig statussymbol? Mannens förändrade roll i köket diskuteras i artikeln ”Oliver’s Twist” av Joanne Hollows. I denna studerar hon hur den
engelske tv-‐kocken Jamie Oliver bidragit till att göra matlagning till en maskulin
41 Maslow (1954), s. 92.
aktivitet: ”Jamie reclaims the domestic kitchen as a sphere of masculine competence and a site for the practice of the attributes of the new lad.” En central del i Hollows analys handlar om Jamie Olivers förhållningssätt till matlagning i hemmet. Genom att laga enkel mat omfamnar Oliver den tidigare husmoderns matlagning och roll samtidigt som han sätter sig över den genom att göra maten riktigt bra och speciell, genom exempelvis medvetna val av råvaror, samt att han inte är låst i rollen som hushållsarbetare. Jamie Oliver skapar bilden av den medvetna mannen som lagar mat för att det är roligt och avkopplande.44
Ytterligare en studie om den nya mannens roll i köket har gjorts av Helene Aarseth och Bente Marianne Olsen i artikeln ” Food and masculinity in dual-‐ career couples”. Studien baseras på intervjuer med norska och danska par. Resultatet av studien indikerar att männen är betydligt mer självförverkligande i sin matlagning, de gör på sitt sätt och tar inte samma ansvar för den dagliga driften av hushållet som kvinnorna gör. Däremot betonar Olsen och Aarseth att de självförverkligande amatörkockarna faktiskt ändå hjälper till en del med den mer ordinära matlagningen, exempelvis genom att koka ris eller potatis.45 Båda
dessa studier visar på idén om mannens nya roll i köket som självförverkligande amatörkock samt potatisskalande understöd till den förvärvsarbetande kvinnan.
4. Hur ser det ut? -‐ empirisk studie av bostadsbyggande och
kökets utformning
Tidigare avsnitt har presenterat forskningsläge och den teoretiska grunden till de förklaringsmodeller som senare ska prövas. Mot bakgrund av forskningsläget presenterat i avsnitt 2.1 och 2.2 tyder mycket på att kökets roll i bostaden
förändrats. I avsnitt 4.1 och 4.2 kompletteras denna bild genom att studera lägenhetsbyggandet i medelstora svenska städer från efterkrigstiden till åren efter millennieskiftet och kökens yta samt boytan i Uppsalalägenheter planlagda mellan åren 1940-‐1971 och 2010-‐2012. Går det att observera en förändring i kökens utformning?
44 Hollows (2003), ss. 230-‐243.
4.1. Produktion av bostäder
Hur har då bostadsbyggandet sett ut i Uppsala under 1900-‐talet och hur har storleken på lägenheter förändrats? Nedan presenteras ett antal diagram som illustrerar det totala bostadsbyggandet i det som tidigare kallades region C46 där
Uppsala ingår. Jag har valt att titta på de absoluta värdena av produktionen framförallt för att ge en bild av de toppar i produktionen som skett under 1900-‐ talet. Att studera de relativa förändringarna i produktionen skulle också vara intressant men 1960-‐ och 1970-‐talets byggboom skulle möjligen underskattas.
Figur 2. Antal hyreslägenheter av olika lägenhetstyper efter färdigställandeår i
region C.
Källa: SOS (2002), Antal hyreslägenheter, region c, tabell 1 s. 14.
Anm: Varje nedslagspunkt markerar antalet lägenheter i respektive kategori som färdigställts under respektive decennium. Nedslagspunkterna vid 1970 markerar alltså de lägenheter som färdigställts under 1960-‐talet
När det gäller produktionen av hyresrätter kan man i figur 2 observera tydliga toppar under 1960-‐talet. Den vanligaste lägenhetstypen att bygga under 1960-‐ talet är 3 rum och kök mot tidigare 2 rum och kök. Frekvensen på byggandet av alla hyreslägenheter går upp under 1960-‐talet förutom lägenheter med 1 rum och kök där produktionen sjunker något. Värt att notera är att kurvorna för tvåor och treor och i viss utsträckning fyror påverkas av 1960-‐talets byggboom medan påverkan på ettor märks av. En förklaring till detta kan vara att man framförallt
46 Region C omfattar kommuner som inte ingår i storstadsområdena Stor-‐
Stockholm, Stor-‐Göteborg eller Stor-‐Malmö och har mer än 75000 invånare.
