Patienters erfarenheter av att vårdas
på slutna psykiatriska avdelningar
En litteraturstudie
Jenny Viklund Ida Berglund
Examensarbete, 15 hp
Patienters erfarenheter av att vårdas på slutna
psykiatriska avdelningar - en litteraturstudie
Abstrakt
Bakgrund: Varje år drabbas 38,2% av människorna i Europa av någon form av psykisk ohälsa. De vanligaste tillstånden är depression och ångestsyndrom. Den vanligaste anledningen i Sverige till sluten vård är psykisk ohälsa i åldern 15–44 år.
Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av att bli vårdad på slutna psykiatriska avdelningar bland personer med psykisk ohälsa.
Metod: En litteraturstudie genomfördes, baserad på åtta kvalitativa studier. Studierna återfanns i två databaser, APA PsycInfo och Cinahl. Analysen gjordes med inspiration av Fribergs femstegsmodell.
Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och sexton underkategorier. Huvudkategorierna var:’ Att inte vara sedd skapar ett utanförskap’, ’Brister i
vårdstrukturen skapar lidande’, Att bli stigmatiserad’ och ’Att uppleva ett ljus i mörkret’. Konklusion: Patienter inom psykiatrisk slutenvård upplever ett stort lidande, som kan förklaras genom att det finns brister i deras vård. Vårdpersonal inom psykiatrisk
slutenvård är i behov av professionell kunskap om psykisk ohälsa och psykiatrisk vård. Vidare forskning bör genomföras om hur den psykiatriska vården kan förbättras för personer med psykisk ohälsa, då detta ses vara bristande i den slutna psykiatriska vården.
Patient’s experience of inpatient care in closed psychiatric
wards – a literature study
Abstract
Background: Every year, 38.2% of people in Europe suffer from some form of mental illness. The most common conditions are depression and anxiety disorders. The most common reason in Sweden for inpatient care is mental illness at the age of 15–44.
Aim: To describe experiences of being cared for in closed psychiatric wards among people with mental illness.
Methods: A literature study was conducted, based on eight qualitative studies. The studies were found in two databases, APA PsycInfo and Cinahl. The analysis was inspired by Friberg's five-step model.
Results: The analysis resulted in four main categories and sixteen subcategories. The main categories were: ‘Not being seen creates an exclusion’, ‘Deficiencies in the care structure creates suffering’, ‘Being stigmatized’ and ‘Experiencing a light in the dark’. Conclusion: Patients in psychiatric inpatient care experience a great deal of suffering, which can be explained by the fact that there are shortcomings in their care. Nursing staff in psychiatric inpatient care are in need of professional knowledge about mental illness and psychiatric care. Further research should be carried out on how psychiatric care can be improved for people with mental illness, then this have been seen deficient in the inpatient psychiatric care.
Innehållsförteckning
Abstrakt ... i Abstract ... ii Bakgrund ... 1 Motiv för studien ... 3 Syfte ... 4 Metod ... 4 Definitioner ... 4 Sökmetoder ... 4 Urval ... 5 Analys ... 5 Forskningsetiska överväganden ... 6 Resultat ... 6Tabell 4. Kategorier och underkategorier ... 7
Att inte vara sedd skapar ett utanförskap ... 8
Att vara en börda för vårdpersonalen ... 8
Att längta efter att ha någon att anförtro sig till ... 8
Att känna sig ensam och isolerad ... 8
Att bli behandlad som ett barn eller objekt ... 9
Att känna sin maktlös ... 9
Att tvingas söka stöd hos medpatienter ... 10
Att inte känna sig delaktig i sin vård ... 10
Brister i vårsstrukturen skapar lidande ... 10
Att känna sig otrygg på avdelningen ...11
Att förlora sin integritet på grund av den fysiska miljön ...11
Att uppleva stress på grund av låg kontinuitet i vården ...11
Att känna meningslöshet på grund av att dagarna var ostrukturerade ... 12
Att uppleva ett för stort fokus på den medicinska behandlingen ... 12
Att bli stigmatiserad ... 12
Att känna sig dömd av vårdpersonalen ... 13
Att känna skam från samhällets normer ... 13
Att uppleva ett ljus i mökret ... 13
Att känna sig säker på avdelningen... 14
Att uppleva vården positiv genom relationer och återhämtning ... 14
Diskussion ... 14
Resultatdiskussion ... 14
Diskussion om etiska, samhälleliga och intersektionella aspekter... 18
Metoddiskussion ... 19
Forskningsetisk diskussion ... 20
Konklusion ... 21
Bakgrund
I Europa uppskattas det att en av sex lider av psykisk ohälsa, vilket betyder 84 miljoner människor. Den vanligaste diagnosen är ångestsyndrom och efter kommer depression följt av drog- och alkoholberoende. Bipolärt syndrom och schizofreni är de minst vanliga
diagnoserna (Health at a Glance, Europe, 2018). Wittchen et al. (2011) visar i en
systematisk översiktsartikel att varje år drabbas 38,2% av människorna i Europa av någon psykisk störning. Detta uppskattas till 164,7 miljoner människor som drabbas varje år. De vanligaste psykiatriska diagnoserna är ångestsyndrom och depression. Psykisk ohälsa ökar i Sverige under 2006–2018 (Folkhälsomyndigheten, 2020). Totalt sett av befolkningen har 17% i åldern 16–84 år upplevt psykisk ohälsa. Män skattar sin psykiska hälsa bättre än kvinnor och de med eftergymnasial utbildning skattar sin psykiska hälsa bättre än de med enbart förgymnasial utbildning. Psykisk ohälsa är vanligare bland unga än äldre, flest drabbade ses hos åldern 16–29 år (Folkhälsomyndigheten, 2020). Den vanligaste
anledningen i Sverige till sluten vård är psykisk ohälsa, detta gäller i åldern 15–44 år. Män vårdas i större utsträckning än kvinnor, 15 800 respektive 14 200 (Socialstyrelsen, 2020). Alonso et al. (2004) och Fryers et al. (2004) visar att kvinnor har dubbelt så stor risk än män av att drabbas av affektiva störningar och ångestsyndrom, under en
12-månadersperiod. Psykisk hälsa och ohälsa är ett brett begrepp som kan både förklaras och kategoriseras på olika sätt.
Folkhälsomyndigheten (2020) beskriver att psykisk hälsa är ett samlingsnamn för både psykisk hälsa och psykisk ohälsa. Begreppet psykisk hälsa förklarar hur personer hanterar vardagen, hur väl livet upplevs i både med- och motgång. Psykisk ohälsa är ett begrepp som innefattar många olika tillstånd. Detta innebär lättare besvär såsom oro eller nedstämdhet till stora besvär i det psykiska måendet såsom depression eller
ångestsyndrom. World Health Organization, WHO (2018) menar att psykisk ohälsa är förknippat med stressfulla arbeten, könsdiskriminering eller ohälsosam livsstil. WHO (2018) menar även att psykisk ohälsa påverkas av psykologiska och ärftliga faktorer som gör vissa människor mer känsliga för att drabbas av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa
förekommer inte bara inom psykiatrin, men också även inom andra instanser i sjukvården. Psykisk ohälsa är således något sjuksköterskor kan stöta på oavsett vilken verksamhet hen arbetar på.
Grundläggande för sjuksköterskan i sin yrkesutövning i Sverige är att följa svensk
sjuksköterskeföreningen (2016) som har följande riktlinjer; värna om integritet och visa medkänsla och respekt för patienterna och dess närstående. Arbetet ska genomföras personcentrerat och evidensbaserat för säker vård. Omvårdnaden ska vara rättvis och respektfull oavsett kön, ålder, hudfärg, tro, bakgrund, sjukdom, sexualitet, nationell härkomst, åsikter eller vilken social ställning patienten har. Sjuksköterskans profession innebär också att lindra lidande, förebygga sjukdom, återställa hälsa och främja hälsa. Delaney och Johnson (2014) visar i sin metaanalys att sjuksköterskor inom psykiatrin ansåg att det viktigaste var att etablera en god relation med sina patienter. Via denna relation kunde patienterna känna sig förstådd, trygg och hjälpt i sin vård. Vidare ansåg sjuksköterskorna i metaanalysen av Delaney och Johnson (2014) att de skulle ha en icke dömande attityd mot patienterna och att känslor av värme samt positivitet var viktigt. Att vara engagerad i patienternas vård var fundamentalt för sjuksköterskorna, då vården skulle vara anpassad till patientens diagnos. Metaanalysen av Delaney och Johnson (2014) visar vidare att attityderna hos sköterskorna skulle innehålla en nyfikenhet och se
patienternas lika värde, utan att ta till sig de typiska attityderna som finns i samhället. Ovanstående visar att sjuksköterskor har en betydande roll för att minska stigmatiseringen av psykisk ohälsa, som förekommer i samhället.
till att patienter med psykisk ohälsa blev bortprioriterad genom att istället ta hand om patienter med somatiska besvär. Sjuksköterskor som arbetade inom psykiatrin hade mer positiva attityder till psykisk ohälsa. Eftersom det fanns bristande kunskap i psykiatrisk vård ansågs det viktigt att förbättra utbildningen för sjuksköterskor (Ross och Goldner, 2009). En systematisk översiktsartikel av Putman (2008) och en kvalitativ studie av Wood et al. (2018) visar liknande resultat, där rädsla för fysiskt våld från personer med psykisk ohälsa var den vanligaste negativa attityden. Detta fanns hos både vårdpersonal och allmänheten. Det Putman (2008) visar i resultatet, är att det är mer vanligt att de med psykisk ohälsa blir offer för fysiskt våld än tvärtom. I Ye et al. (2016) tvärsnittsstudie som visar att 80% av de som deltog hade någon gång upplevt diskriminering på grund av sin psykiska sjukdom. Detta förekom även i De Ponte, Bird och Wrights (2000) kvantitativa undersökning, där 70% av deltagarna hade upplevt diskriminering på grund av sin psykiska sjukdom. Vanligt förekommande var att deltagarna i båda studierna hade erfarenheter av att familj, vänner och okända undvek och avisade dem. Ye et al. (2016) resultat visar att 18% hade upplevt diskriminering från vårdpersonal, då de ej blev
respekterade och blev orättvist behandlade. Läkare ansåg att om personen hade en psykisk sjukdom skulle de vara mindre intelligent. Ye et al. (2016) visar att 40% hade upplevt diskriminering från psykiatrisk vårdpersonal. Rojas Vistorte (2018) visar i en systematisk översiktsartikel att läkare inom primärvården hade negativa attityder mot patienter med psykisk ohälsa, speciellt mot de med schizofreni.
Motiv för studien
Syfte
Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av att bli vårdad på slutna psykiatriska vårdavdelningar bland patienter med psykisk ohälsa.
Metod
Litteraturöversikten baseras på tidigare forskning inom valt område och kvalitativa studier är grunden för studien. Detta för att syftet handlar om att förstå människors erfarenheter, där målet är ökad förståelse (Friberg, 2017, 129,141).
Definitioner
Slutenvård - Hälso- och sjukvård som inte kan ges via öppenvård eller hemsjukvård. Vårdpersonal - Vårdpersonal räknas som; läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, vårdare, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, psykologer och kuratorer.
Sökmetoder
För att besvara syftet har vetenskapliga artiklar använts från databaserna APA PsycInfo samt Cinahl. För att hitta relevanta sökord användes Svensk MeSH för att hitta ämnesord, detta är enligt Karlsson (2017, 89) ett sökverktyg som är framtaget av Karolinska Institutet där sökorden är inriktad mot omvårdnad. Sökorden som användes var bland annat;
inpatient, psychiatric department, hospital, patient experience, patient satisfaction, attitudes, emotions, qualitative research. Sökningarna gjordes i MeSH Subject Heading, detta genererade inga eller få träffar. Fritextsökning gjordes därför, orden söktes då i titel, författare och ämnesord (Karlsson, 2017, 87). Booleska operatorer används, med orden “AND”, “OR” eller “NOT” som specificerade sökningen (Karlsson, 2017, 90). Genom att använda “AND” mellan sökorden skapar det en snävare sökning då alla ord ska finnas med i sökningen. Om istället ordet “OR” används blir sökningen bredare. I sökningarna
användes patient experience “OR” patient satisfaction “OR” patient perspective för att bredda sökningarna. Sökningen kombinerades med sökordet psychiatric department, hospital “AND” inpatient, vilket gjorde sökningen snävare. Karlsson (2017, 91) beskriver att det finns begränsningar i databaserna och de bör användas på sätt som passar syftet med studien. Begränsningar som användes var “peer review”, “english language”, “year 2000–2020” och “abstract”. Peer reviewed användes då detta betyder att artiklarna är granskade av oberoende forskare som har ett objektivt förhållningssätt som gör att
för engelskt språk gjordes för att artiklarna skulle ha det språk som författarna förstod. Forskning bör vara uppdaterad i tid då äldre forskning kan vara irrelevant och därför gjordes begränsning med att endast innefatta forskning från de tio senaste åren (Östlundh, 2017, 77). Dock krävdes det att sökningen breddades till att innefatta forskning från de tjugo senaste åren, då det inte fanns tillräckligt många artiklar till litteraturstudien. Sökningarna redovisas i Tabell 1, Bilaga 1.
Urval
Artiklar valdes ut genom att först läsa titel, som kan ge en överblick av vilka studier som svarade på syftet och irrelevanta artiklar sorterades bort. Abstraktet lästes efter första urvalet och om detta passade studiens syfte lästes hela artikeln (Östlundh, 2017, 76–77). Vidare gjordes en noggrann kvalitetsgranskning utifrån Olsson & Sörensens (2011,285) mall för kvalitativa studier som redovisas i bilaga 2, tabell 2. I studien användes
inklusionskriterier där deltagarna i artiklarna skulle vara patienter med psykisk ohälsa och ha erfarenheter av psykiatrisk slutenvård. De artiklar som exkluderades handlade om patienter inom öppenvård och patienter inom den rättspsykiatriska vården. Dock har en studie med öppenvårdspatienter och slutenvårdspatienter inkluderats eftersom resultatet var uppdelat bland patientgrupperna. Artiklarna i litteraturstudien har utgångspunkt i syftet och är empiriska. De är av kvalitativ metod och har ett etiskt godkännande av etiska kommittéer (Friberg, 2017, 146–147). Artiklarna och resultatet av granskningen redovisas i Tabell 3, Bilaga 3.
Analys
Forskningsetiska överväganden
Artiklar till denna litteraturstudie valdes noga ut med tanke på god forskningsetik. Detta för att i Sverige är det obligatoriskt enligt lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460) att all forskning som innefattar människor ska godkännas genom etikprövning. Människovärdet ska respekteras, forskningspersonen ska skyddas och samtycke ska finnas (SFS 2003:460, 1 §). Det finns övergripande principer för
forskning som ska innefatta människor. Deltagarna ska bli väl informerade om syftet med studien, personerna som deltar i studien ska även ge sitt samtycke och vara informerade om att de när som helst kan välja att avsluta sitt deltagande i studien. Integritet ska respekteras, deltagarna ska vara anonyma och informationen bevaras konfidentiellt. Deltagarnas hälsa är första prioritet och forskaren ska agera i patientens bästa intresse (World Medical Association, 2013). Kravet för att artiklarna skulle få delta i denna litteraturstudie var att de skulle vara etiskt godkända enligt ovan. Etiska aspekter för denna litteraturstudie var att den handlade om betydande frågor för att öka kunskapsläget. Nyttan för studien har beaktats, där studien kan gynna både individen, sjuksköterskan och vårdpersonal. Författarnas språk skiljer sig från de artiklar som valts att analyseras, vilket gör att det finns en risk att resultatet kan feltolkas. Om resultatet feltolkas kan detta leda till fel information når de personer som har nytta av litteraturstudien. Sist är det är viktigt att litteraturstudien håller god kvalitet vetenskapligt och detta utgår från författarnas kunskapsläge (Kjellström, 2017, 64–66).
Resultat
Tabell 4. Kategorier och underkategorier
Kategorier Underkategorier
Att inte vara sedd skapar ett utanförskap
Att vara en börda för vårdpersonalen
Att längta efter att ha någon att anförtro sig till Att känna sig ensam och isolerad
Att bli behandlad som ett barn eller ett objekt Att känna sig maktlös
Att tvingas söka stöd hos medpatienter Att inte känna sig delaktig i sin vård
Brister i vårdstrukturen skapar lidande
Att känna sig otrygg på avdelningen
Att förlora sin integritet på grund av den fysiska miljön
Att uppleva stress på grund av låg kontinuitet i vården
Att känna meningslöshet på grund av att dagarna var ostrukturerade
Att uppleva ett för stort fokus på den medicinska behandlingen
Att bli stigmatiserad
Att känna sig dömd av vårdpersonalen Att känna skam från samhällets normer
Att uppleva ett ljus i mörkret
Att känna sig säker på avdelningen
Att inte vara sedd skapar ett utanförskap
Studierna visar att patienterna kände sig som en börda och önskade någon att prata med, men detta skedde inte tillräckligt ofta enligt patienterna. De vände sig till medpatienter för stöd istället. Patienterna kände sig ensamma under vårdtiden och upplevde att de blev behandlad som ett barn eller ett objekt. Patienterna kände även att de hade mindre makt än vårdpersonalen och att de inte var delaktiga i sin vård.
Att vara en börda för vårdpersonalen
Flera studier lyfter patienters upplevelse av att vara en börda för personalen. Detta gav sig i uttryck då patienterna upplevde att vårdpersonalen ej var tillräckligt engagerade i deras relation (Molin, Graneheim & Lindgren, 2016) eller när patienter fick skuldkänslor, då de kände att de tagit upp för mycket av vårdpersonalens tid (Schröder, Ahlström & Larsson, 2005; Stenhouse, 2010).
Att längta efter att ha någon att anförtro sig till
Lilja och Hellzén (2008) visar att patienterna önskade att ha någon att lita på för att kunna prata om sina känslor. Patienterna i studierna av Malmström et al. (2016), Schröder, Ahlström och Larsson (2005) och Stenhouse, (2010) beskrev att vårdpersonalen var ofta upptagna och de fick inte prata med dem när de behövde det. Patienter beskriver hur de ville ha samtal med vårdpersonalen och hur viktigt det var för dem i deras tillfrisknande. Patienterna upplevde att det förväntades av dem att komma till vårdpersonalen för att prata men vårdpersonalen gjorde inte det. Detta skapade känslor av frustration,
utanförskap och ilska från patienterna. Lilja och Hellzén (2008) beskriver att det handlade om tur ifall patienterna upplevde en bra relation med vårdpersonalen. Patienterna i
Johansson och Eklunds (2013) studie beskriver motstridiga känslor hos patienterna, de ville ha djupare relationer med vårdpersonalen men samtidigt var de rädda för det.
Patienterna kände att de inte riktigt kunde lita på vårdpersonalen då de inte var engagerad i relationen till patienterna.
Att känna sig ensam och isolerad
Patienter i en del av studierna upplevde känslor av ensamhet under deras vårdtid och att de hade känslan av att vara förvarade i ett förråd (Lilja och Hellzén, 2008, Molin,
Johansson och Eklund, 2003). Patienterna beskrev att de hade svårt att få hjälp av
vårdpersonalen och de kände att de inte brydde sig om dem (Stenhouse, 2010, Malmström et al. 2016, Molin, Graneheim och Lindgren, 2016). Ett annat problem var att de kände sig ensamma på avdelningen tillsammans med de andra patienterna, då de inte delade samma intressen (Eldal et al. 2019).
Att bli behandlad som ett barn eller ett objekt
Att bli behandlad som ett barn eller ett objekt fanns beskrivit av patienter i fyra studier, något som resulterade i att patienterna kände ilska och tappade sin självständighet (Eldal et al. 2019, Johansson och Eklund, 2013, Lilja och Hellzén, 2008, Molin, Graneheim och Lindgren, 2016). Patienter i studierna kände att de inte blev behandlade med respekt, då vårdpersonal inte var engagerade och inte lyssnade på dem (Malmström et al. 2016, Molin, Graneheim och Lindgren, 2016) eller att de påminde patienterna att de inte var kapabla att fatta egna beslut. Patienter blev tillsagda att ta sig samman efter en tid på avdelningen, då de förväntades att återhämtningen skulle ske på bestämd tid. Patienterna blev tillsagda att de tog upp någon annans plats och vårdpersonalen inte visste vad de skulle göra med patienterna samt att de inte skulle kunna återhämta sig från sin sjukdom. Vårdpersonal kunde upplevas respektlös, då de pratade om privata saker eller använde telefon samt dator i privat syfte (Molin, Graneheim och Lindgren, 2016). I studien av Lilja och Hellzén (2008) upplevde patienterna känslor av värdelöshet när de inte blev behandlad med respekt.
Att känna sig maktlös
Patienterna upplevde att de hade lite makt i jämförelse med vårdpersonalen, genom att de inte fick ha meningsskiljaktigheter med dem. När meningsskiljaktigheter uppstod visade vårdpersonalen solidaritet med varandra och patienten kände sig utlämnad, sårad och maktlös. Patienterna kände sig tvungen att vara medgörliga inför vårdpersonalen för att behålla sina valmöjligheter (Eldal et al. 2019). Vårdpersonal kunde använda en hård ton mot patienterna som skapade en känsla av maktlöshet hos patienterna (Schröder,
Ahlström och Larsson, 2005). Maktmissbruk kunde visa sig genom att vårdpersonalen kunde använda bältning utan ordination av läkare och att repressalier används av
Att tvingas söka stöd hos medpatienter
Patienterna vände sig till de andra patienterna på avdelningen för stöd och hjälp, eftersom de upplevde att de fick för lite hjälp av vårdpersonalen. Relationerna som saknades med vårdpersonalen genererade solidaritet mellan patienterna. Relationen mellan patienterna var dels positiv då de kunde dela liknande erfarenheter, men den var även negativ eftersom det var jobbigt att bära någon annans börda. Patienterna kände sig utmattade av att stötta varandra men ibland skapades en god relation med varandra (Lilja och Hellzén, 2008, Molin, Graneheim och Lindgren, 2016, Stenhouse, 2010). Patienterna beskriver att de kände sig tvingade att umgås med de andra patienterna på avdelningen och att tillvaron upplevdes konstgjord. Att tvingas delta i gemensamma måltider och aktiviteter hämmade patienternas upplevelser av återhämtning (Eldal et al. 2019).
Att inte känna sig delaktig i sin vård
Patienterna kände att de inte hade möjlighet att vara delaktiga i beslut gällande deras vård. De kände att de saknade information om deras vård och visste inte vart de skulle vända sig för att få den informationen (Molin, Graneheim och Lindgren, 2016). Patienterna ville ha inflytande i sin vårdplan, inskrivning och utskrivning, genom att få dela på ansvaret över sin vård med vårdpersonalen. Patienterna ville ha information om deras hälsostatus samt kunskap om deras sjukdom för att kunna vara med i beslutstagandet gällande vården (Schröder, Ahlström och Larsson, 2005). Patienterna upplevde att de fick för lite
information om deras medicin och behandling. Informationen som de fick var varierande beroende på vårdpersonal (Malmström et al. 2016). Lilja och Hellzén (2008) visar i sin studie att patienterna kände att de fick ge efter till den vård som vårdpersonalen ansågs som bäst.
Brister i vårdstrukturen skapar lidande
Studierna visade att patienterna kände sig otrygg under vårdtiden, på grund av
Att känna sig otrygg på avdelningen
I studien av Johansson och Eklund (2003) upplevde patienterna att vårdpersonalen ej var stabila och inte kunde hantera deras egna känslor, som gjorde att patienterna upplevde otrygghet. I två andra studier använde vårdpersonalen våld istället för kommunikation, sa elaka saker och tappade humöret, vilket gjorde att patienterna blev osäkra på avdelningen. Konsekvensen blev att patienter ibland skrev ut sig själv på grund av rädsla. Patienterna blev även osäkra för att öppna upp sig för vårdpersonalen, då de inte kunde lita på att de kunde hantera situationen. Patienterna ansåg att det var vårdpersonalens ansvar att se till att de kände sig säkra på avdelningen (Molin, Graneheim och Lindgren, 2016, Stenhouse, 2012). I studien av Stenhouse (2012) upplevdes det även en otrygghet från patienterna då vårdpersonalen inte kunnat förhindra ett självmord på avdelningen. Stenhouse (2012) visar även att patienterna kände sig otrygga och hotade, då de kände att de andra
patienterna var oförutsägbara, aggressiva och instabila. Patienterna kände sig sårbara då de var tvungen att dela rum med andra patienter med endast ett draperi som skydd. Molin, Graneheim och Lindgren (2016) beskriver att patienterna kände sig otrygga med vissa i vårdpersonalen, vilket skapade känslor av ilska och irritation.
Att förlora sin integritet på grund av den fysiska miljön
Patienter i tre studier upplevde miljön på avdelningen kall, tråkig och avskalad. De önskade en mer hemtrevlig miljö för att kunna slappna av bättre. Salar för en patient föredrogs, då de inte tyckte det var passande att dela rum med en annan patient med annan problematik och för att bevara integriteten (Lilja och Hellzén, 2008, Molin, Graneheim och Lindgren, 2016, Schröder, Ahlström och Larsson, 2005). Patienter i studien av Lilja och Hellzén (2008) beskriver sin tillvaro på avdelningen som ett levande helvete, där de kände att det blev för stora variationer i grader av sjukdomar som
patienterna hade och det var inte lätt att leva tillsammans.
Att uppleva stress på grund av låg kontinuitet i vården
fick börja på ruta ett i behandlingen. Patienterna i studien av Molin, Graneheim och Lindgren (2016) beskriver hur det minskar känslan av ångest när vårdpersonalen känner igen patienterna och de inte behöver förklara allt igen.
Att känna meningslöshet på grund av att dagarna var ostrukturerade
Att ha struktur på avdelningen var viktigt för patienterna. Tydliga rutiner var betydelsefullt och patienterna önskade stöd med detta. När struktur inte fanns, skapades förvirring hos patienterna. Planerade aktiviteter blev ofta inställda och dagarna kändes meningslösa för patienterna. Dagarna spenderades med de andra på avdelningen med att titta på tv och vila. Patienterna önskade mer vardagliga aktiviteter att göra på avdelningen (Molin, Graneheim och Lindgren, 2016, Schröder, Ahlström och Larsson, 2005). De regler som fanns på avdelningarna upplevdes som meningslösa av patienterna. Det fanns även motstridiga känslor för aktivitet och passivitet, patienterna ville vila och ha mindre krav ställda på sig men samtidigt kände de att ingenting hände på dagarna (Johansson och Eklund (2003).
Att uppleva ett för stort fokus på den medicinska behandlingen
Patienterna beskriver hur de är fokus på den medicinska behandlingen istället för
stödjande samtal eller terapi (Johansson och Eklund, 2003, Malmström et al. 2016, Lilja och Hellzén, 2008). De medicinska behandlingarna upplevdes som experimentella och gav biverkningar som inte togs på allvar av vårdpersonalen. Patienterna beskriver även hur de inte förstår de diagnoser som satts och meningen med behandlingen som de fick
(Johansson och Eklund, 2003, Malmström et al. 2016). Lilja och Hellzén, (2008) visar i sin studie att de behandlingar som gavs till patienterna upplevdes kollektiva för hela
avdelningen.
Att bli stigmatiserad
Att känna sin dömd av vårdpersonalen
Patienterna upplevde att de blev sedda som sin sjukdom och att vårdpersonalen inte såg patienten utan deras sjukdom (Lilja och Hellzén, 2008, Malmström et al. 2016).
Patienterna kunde höra hur de blev hånade av vårdpersonalen. Patienterna beskriver även hur de kände sig mindre värda och hade mindre rätt att existera eftersom vårdpersonalen sagt att avdelningen inte är ett ställe att frodas på för patienterna (Molin, Graneheim och Lindgren, 2016). I studien av Malmström et al. (2016) upplevde vissa patienter att
vårdpersonalen förminskade patienternas symtom. Vidare i studien upplevde en patient diskriminerade vård, där hon ej fick bedövning när vårdpersonalen sydde ihop skadan efter att patienten hade självskadat sig. Schröder, Ahlström och Larsson (2005) visar i sin studie att om patienterna möter vårdpersonal som är förstående och inte dömer är det lättare för patienterna att slappna av. Patienterna beskriver att det är illa nog att vara sjuk, men att dessutom behöva skämmas. Patienterna beskriver hur stigmatiseringen kan försvinna om den psykiatriska vården var mer lik den somatiska vården. Vidare i studien av Schröder, Ahlström och Larsson (2005) beskriver patienterna hur skamligt det
upplevdes att behöva söka vård när den psykiska hälsan försämrades men även att få vård kändes skamligt. Detta kan enligt patienterna reduceras med hjälp av vårdpersonal som inte hade en dömande attityd.
Att känna skam från samhällets normer
I en studie beskriver patienterna känslor av stigmatisering och skam förknippat med vistelsen på avdelning. De beskriver hur de inte vill bli igenkänd utanför avdelningen och en rädsla för att bli avhumaniserad och ihågkommen som personen på den psykiatriska avdelningen. Många av deltagarna valde att inte gå på promenader utanför avdelningen med rädslan för att bli igenkänd (Eldal et al. 2019). Patienter i studien av Stenhouse (2012) hade en tro om att människor med psykisk ohälsa är oförutsägbara, våldsamma och
aggressiva. De objektifierade de andra patienterna på avdelningen genom att de inte kände att de ville tillhöra den gemensamma gruppen.
Att uppleva ett ljus i mörkret
Att känna sig säker på avdelningen
Patienter beskrev att de kände sig säker från sig själv på avdelningarna, eftersom det var låsta dörrar, okrossbara fönster och skarpa föremål var borttagna (Schröder, Ahlström och Larsson, 2005, Molin, Graneheim och Lindgren, 2016). Det upplevdes som en trygghet för patienterna att ingen från utsidan kunde kontakta dem (Stenhouse, 2012). Patienterna beskriver att bli intagen för vård på avdelningen är som att komma tillbaka till säkerheten (Molin, Graneheim och Lindgren, 2016, Lilja och Hellzén, 2008, Eldal et al. 2019).
Att uppleva vården positiv genom relationer och återhämtning
Lilja och Hellzén (2008) beskriver att patienter ibland upplevde att vården var positiv, då de fick skapa en vänlig relation med vårdpersonalen med stödjande samtal. Schröder, Ahlström och Larsson (2005) och Molin, Graneheim och Lindgren (2016) beskriver hur de stödjande samtalen hjälpte patienterna att sätta ord på sina känslor och detta gav
patienterna mer möjlighet till återhämtning. Patienterna i Johansson och Eklunds (2003) studie kände att när de fick prata med vårdpersonalen skapade det en känsla av att
existera. En del av patienterna i studierna upplevde att de var nöjda med sin tid på avdelningen, då de fick återhämta sig och vila sin hjärna (Johansson och Eklunds, 2003, Lilja och Hellzén, 2008).
Diskussion
Resultatdiskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva erfarenheter av att bli vårdad på slutna psykiatriska vårdavdelningar bland patienter med psykisk ohälsa. Resultatet utgjordes av kategorierna: Att inte känna sig sedd, Att känna lidande på grund av bristande
vårdstruktur, Att bli stigmatiserad och Att uppleva ett ljus i mörkret. De huvudsakliga fynden i resultatet i litteraturstudien var att patienterna upplevde ett stort lidande i deras vård på slutna psykiatriska avdelningar. Resultatet diskuteras mot annan relevant
Denna litteraturstudie visar att patienterna upplevde att de saknade någon att prata med ur vårdpersonalen, detta överensstämmer med studien av Schulze (2007) som visar på att patienterna i studien inte fick den uppmärksamhet de behövde och önskade någon att prata med. Det kan förstås som att patienterna i denna litteraturstudie ville ha en god relation med vårdpersonalen. Liknande fynd fann även i studierna av Brännström, Strand och Sand (2018), Ellegaard, Bliksted och Mehlsen (2020) och Waldemar et al. (2018) som visar att patienterna tyckte det viktigt att skapa en relation med vårdpersonalen för att bygga ett förtroende mellan dem och därmed kunna återhämta sig. För att möta det behov patienterna hade, kan tidvattenmodellen av Barker (2001) användas, där det beskrivs att sjuksköterskan måste engagera sig i relationen till patienten och ge ovillkorligt stöd. Patientens livserfarenheter är betydelsefulla i återhämtningen från psykisk ohälsa och därmed är relationen mellan sjuksköterskan och patienten avgörande i omvårdnaden. Denna litteraturstudien visar på vikten av att ha samtal med vårdpersonalen för att patienterna skulle tillfriskna från sin psykiska ohälsa. Detta visar även studierna av Brännström, Strand och Sand (2018), Dahlberg, Waern och Runeson (2008) och
Ellegaard, Bliksted och Mehlsen (2020). Föregående studier visar att patienterna upplevde att regelbundna samtal hjälpte patienterna att hantera stressfulla situationer, de önskade längre och fler samtal som hjälpte dem att ventilera sina känslor och tankar. Barker (2001) beskriver att omvårdnaden ska baseras på patientens egen förståelse om sin situation och att patienten själv har lösningen på sina livsproblem. Sjuksköterskan ska hjälpa patienten att förstå sin situation, ta lärdom av situationen och därmed kunna växa som person, samt förhoppningsvis ta sig igenom livskrisen. För att detta skulle kunna vara möjligt måste sjuksköterskan ha samtal med patienten.
ska ses som en gåva. Eftersom patienterna i denna litteraturstudie upplevde att de inte hade någon att prata med och kände sig som en börda, skapade det även känslor av ensamhet hos patienterna. Det pekar även studierna av Waldemar et al. (2018) som
beskriver hur många patienter upplevde sig ensam på avdelningen och Ellegaard, Bliksted och Mehlsen (2020) visar i sin studie att vissa patienter upplevde sin tid på avdelningen som att vara på förvaring. På grund av det bristande stödet från vårdpersonalen som denna litteraturstudie visar, kände patienterna att de var tvungna att söka stöd hos
medpatienterna som var mestadels utmattande. Få av patienterna upplevde att
relationerna var positiva. Motstridiga fynd hittades i en studie av Waldemar et al. (2018) som visar att relationerna som patienterna skapade med varandra genererade en vänskap, där de kunde dela erfarenheter med varandra.
Många av patienterna i denna litteraturstudie kände sig maktlösa. Liknande fynd hittades i studien av Hagen, Knizek och Hjelmeland (2020) som beskriver hur patienterna har lite makt jämfört med vårdpersonalen på grund av minskat självbestämmande. Maktlöshet kunde även ses i Jones och Crossley (2008) studie som beskriver att patienternas psykiska ohälsa blev värre när vårdpersonal var tvungen att följa med dem överallt samt att de behövde fråga om lov för allt de ville göra. På grund av detta kan det uppfattas som att patienterna upplevde att de hade lite makt i jämförelse med vårdpersonalen. För att minska risken för att patienten ska känna sig maktlös, beskriver Barker (2001) att sjuksköterskan ska fokusera på de resurser patienten har och inte på problemen. Sjuksköterskan måste respektera patientens önskningar och inte agera allvetande. Maktlöshet kan också ses genom att patienterna i denna litteraturstudie inte kände sig delaktiga i sin vård, som även studien av Solbjør, Rise, Westerlund och Steinsbekk (2011) visar, där känslor av maktlöshet uppstod när det var brist på kunskap om patienternas psykiska sjukdom. Övergripande i denna litteraturstudie kände patienterna att de hade lite inflytande och delaktighet i sin vård. Studierna av Hagen, Knizek och Hjelmeland (2020), Johansson, Skärsäter och Danielson (2009) och Koivisto, Janhonen och Väisänen (2004) visar liknande fynd, då patienterna hade lite inflytande i den egna vården och lite
valmöjligheter gällande deras val av behandling. Barker (2001) beskriver att genom tidvattenmodellen ska sjuksköterskan och patienten vara samspelade, patienten ska delta mycket i sin egen vård som gynnar autonomi och självbestämmande. Grunden i
och Danielson (2009) visar liknande resultat, där det var viktigt att de fick ta gemensamma beslut tillsammans med vårdpersonalen.
Denna litteraturstudie visar att den fysiska miljön var viktig för patienterna men den upplevdes kall och fruktansvärd. Detta överensstämmer med studien av Jones och
Crossley (2008) som visar att patienterna kände att avdelningens fysiska miljö var äcklig och skrämmande, som ett fängelse. Men en studie av Schulze (2007) visar att även
vårdpersonalen ansåg att psykiatriska avdelningar kunde jämföras med fängelser.
Patienterna i denna litteraturstudie ansåg att det var vårdpersonalen som skulle se till att de kände sig säker på avdelningen, vilket överensstämmer med studien av Ellegaard, Bliksted och Mehlsen (2020). Enligt tidvattenmodellen av Barker (2001) beskrivs det att människor som drabbats av psykisk ohälsa behöver vistas i en trygg och säker miljö. Sjuksköterskan ska bidra till att patienten känner sig trygg och får sina behov
tillgodosedda. Patienterna i denna litteraturstudie upplevde att det fanns en brist på rutiner och struktur som skapade en känsla av att tiden på avdelningen kändes
meningslös. Liknande fynd hittades i studierna av Ellegaard, Bliksted och Mehlsen (2020), Waldemar et al. (2018) och Voogt et al. (2014) som visar att dagliga rutiner var viktigt för patienterna, detta för att få en struktur i livet när de väl kom hem igen. I denna
litteraturstudie uppfattas det som att patienterna upplevde tiden på avdelningen som tråkig, vilket sågs även i studien av Jones och Crossley (2008). Att ha struktur på dagarna var viktigt för patienterna i denna litteraturstudie. Detta visar även studien av Borge och Fagermoen (2008), då struktur på dagarna bidrog till att patienterna upplevde en positiv erfarenhet av deras vård. I denna litteraturstudie framkommer det att patienterna tycker att det är för låg kontinuitet hos vårdpersonalen, vilket även framkom i studien av
Brännström, Strand och Sand (2018). Patienterna i denna litteraturstudie upplevde att det var ett för stort fokus på den medicinska behandling, vilket även framkommer i studien av Waldemar et al. (2018) där många patienter beskriver hur den medicinska behandlingen var huvudsyftet med inläggningen på avdelningen.
Patienterna i denna litteraturstudie upplevde stor skam över sin psykiska sjukdom och stigma från vårdpersonal och samhället. Detta stämmer överens med flera andra studier, Brännström, Strand och Sand (2018) och Jones och Crossley (2008) visar att patienterna upplevde skam över sin psykiska ohälsa då det finns negativa normer i samhället om just detta. Eftersom patienterna i denna litteraturstudie upplevde dömande attityder, skam och blev diskriminerade kan det uppfattas att de upplevde vården som negativ. Detta
att patienterna upplevde det traumatiserande att bli inlagd på en psykiatrisk avdelning och blev kände sig märkta med en etikett som bidrog till ökad skam. Föregående studier visar att det är vårdpersonalen som bidrar till stigmatiseringen av psykisk ohälsa. Det uppfattas även som att patienterna i denna litteraturstudie stigmatiserar sig själv, detta ses även i studien av Jones och Crossley (2008) då patienterna kände att de borde vara på ett visst sätt eller klara av saker som de inte gjorde. Men även att de ville dölja sin psykiska sjukdom genom att låtsas att de var friska. I denna litteraturstudie beskriver patienterna hur de blev sedda som sin sjukdom med ett mindre värde och därmed blev respektlöst behandlad. Liknande fynd sågs i studierna av Stewart et al. (2015) och Hagen, Knizek och Hjelmeland (2020) som visar även de att patienterna blev behandlad med lite respekt och som ett objekt. Barker (2001) förklarar att, för att patienten ska kunna återfå sin identitet och värdighet måste sjuksköterskan behandla patienten med respekt som en person. Det är viktigt att sjuksköterskan respekterar patientens livsberättelse. Det kan tolkas som att patienterna i denna litteraturstudie ansåg det vara viktigt att de blev behandlad med respekt, vilket överensstämmer med studierna av Koivisto, Janhonen och Väisänen (2004), Solbjør, Rise, Westerlund och Steinsbekk (2011) och Stewart et al. (2015) som beskriver hur viktigt det är att bli sedd som en person och bli respekterade, för att behålla sin värdighet. För att minska risken för att patienter med psykisk ohälsa blir
stigmatiserade, beskriver studien av Borge och Fagermoen (2008) att, om attityderna hos vårdpersonalen var varma och hjärtliga, bidrog det till en känsla av att bli mindre
stigmatiserad. Barkers (2001) tidvattenmodell kan hjälpa sjuksköterskan att minska stigma, genom att vara nyfiken och genuint intresserad av patienten. Fokus ska vara på personen och dess resurser men inte på sjukdomen, där sjuksköterskan bör visa
medkänsla, vara ödmjuk och visa omsorg.
Diskussion om etiska, samhälleliga och intersektionella aspekter
I tidigare forskning kan det ses att män skattar sin psykiska hälsa bättre än kvinnor, men männen vårdas i större utsträckning. Trots detta så visas det att det är fler kvinnor som deltar i artiklarna som ligger till grund för denna litteraturstudie. En teori som kan styrka detta är Connell’s (2005) teori om maskulinitet, som säger att män är det starkare könet. Denna norm gör att männen i större utsträckning undviker att prata om sin psykiska hälsa och delta i studier där de måste prata om erfarenheter relaterat till sin psykiska hälsa. Detta för att männen inte vill anses som svaga (Jewkes et al., 2015).
något som upplevs av personer med psykisk ohälsa, oavsett kön, etnicitet eller klass. För att kunna minska på denna stigmatisering krävs det mer och ny kunskap om psykisk ohälsa både hos vårdpersonal och allmänheten (Folkhälsomyndigheten, 2020). För att reducera stigmatiseringen relaterat till psykisk ohälsa behövs kunskapshöjande strategier och korrekt information om psykisk ohälsa. Utbildning har visat sig vara effektivt i arbetet mot att minska stigmatisering (Maranzan, 2016).
Metoddiskussion
Litteraturstudiens syfte var att beskriva erfarenheter, därmed valdes kvalitativa studier med intervju som metod. Detta var viktigt för litteraturstudiens skulle hålla god kvalité (Mårtensson och Fridlund, 2017, 427). Litteratursökningen genomfördes med en datainsamling i olika databaser som fokuserar på omvårdnad med begränsningen peer-reviewed som ökar trovärdigheten av litteraturstudien (Henricson, 2017, 414). Under den inledande fasen av sökprocessen tog författarna av litteraturstudien hjälp av en
bibliotekarie som gav förslag på relevanta sökord och bedömde sensitiviteten och specificiteten i sökningarna (Rosén, 2017, 381). I sökningarna genererade det många artiklar som ej var relevant utifrån syftet, vilket gjorde att specificiteten var bristfällig (Henricson, 2017, 414). Sökningarna hade kunnat varit bredare och mer grundligt utförd med användning av Subject Headings i större utsträckning.
För att kvalitetsgranska artiklarna användes en mall av Olsson & Sörensen (2011, 73), båda författarna granskade samtliga artiklarna och jämförde granskningarna, detta stärker reliabiliteten. Samtliga artiklar bedömdes ha hög eller medelhög kvalitet, litteraturstudiens trovärdighet kan då ökas (Henricson, 2017, 414). Eftersom författarna hade låg erfarenhet av att granska empiriska studier, bidrar det till en risk för att granskningen ej blev helt rättvis. Genom att analysprocessen granskades av handledaren, men även av
medstudenter vid två tillfällen, ökar det trovärdigheten av litteraturstudien (Henricson, 2017, 415). För att författarna skulle få en ökad förståelse av artiklarnas innehåll,
översattes resultatet av artiklarna till svenska. Detta kan dock ha påverkat
litteraturstudiens resultat negativt, då data kan ha fallit bort eller missuppfattas. För att minska risken för detta lästes den svenska översättningen parallellt med originaltexten. Samtidigt som analysen genomfördes, reflekterade författarna om materialet svarar på litteraturstudiens syfte. Genom att en översiktstabell för sökprocess, artikelurval och kvalitetsgranskning skapades, ökade det vetenskapliga värdet av litteraturstudien
av författarnas förförståelse av ämnet, reflekterades det kontinuerligt om detta
sinsemellan. Dock går det inte att utesluta att resultatet av analysen ej har påverkats av författarnas förförståelse (Henricsson, 2017, 415).
Trovärdigheten i litteraturstudien har stärkts genom att deltagarna varierar i ålder och kön som bidrar till att olika perspektiv belyses. Deltagarnas psykiska ohälsa och diagnoser varierar även, vilket gör att de hade olika upplevelser och erfarenheter. Genom detta kan olika aspekter kring ämnet lyftas, vilket ökar trovärdigheten (Graneheim och Lundman, 2004). Kvinnor är överrepresenterade i studien med 61% av deltagarna, 28% var män och 9% hade ej angivit kön. Detta stämmer inte överens med Socialstyrelsens (2020) statistik, där män vårdas i större utsträckning än kvinnor för psykisk ohälsa. I litteraturstudien deltog patienter från Sverige, Norge och Storbritannien, detta gjorde att många likheter i deras erfarenheter hittades som kan öka överförbarheten för litteraturstudien. Det är dock upp till läsaren om litteraturstudiens resultat bedöms vara överförbart till den kliniska verkligheten (Graneheim och Lundman, 2004). Artiklarna i litteraturstudien varierar i publikationsår från 2003 till 2019, vilket kan påverka resultatet. Vården förändras över tid men patienternas erfarenheter av sin vård behöver inte ha förändrats, vilket gör att äldre artiklar kan inkluderas (Mårtensson och Fridlund, 2017, 426–427).
Forskningsetisk diskussion
I denna litteraturstudie har endast artiklar som blivit etiskt godkända av etiska kommittéer använts vilket visar på att de etiska kraven är uppfyllda (Mårtensson och Fridlund, 2017, 434). Författarna till denna litteraturstudie har begränsade kunskaper i det engelska språket och detta kan leda till att artiklarna i litteraturstudien inte blivit rättvist bedömda på grund av feltolkning av resultatet (Kjellström, 2017, 72–73). I denna litteraturstudie har författarna på bästa möjliga sätt varit objektiva i analys av resultatartiklar. Begreppet ‘patient’ har diskuterats mellan författarna huruvida detta ska användas när vården ska vara personcentrerad, men trots detta valde att använda ordet patient för att öka
Konklusion
Resultatet av denna litteraturstudie visar att patienter med psykisk ohälsa som vårdas på slutna psykiatriska avdelningar upplever ett stort lidande. Vårdpersonal som tar hand om dessa patienter är i behov av professionell kunskap om psykisk ohälsa och psykiatrisk vård. Det finns även ett behov av insikt hos vårdpersonal inom psykiatrin, om hur de kan bidra till att minska stigmatiseringen av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är ett brett och komplext begrepp, med stora variationer av diagnoser. För att öka kompetensen om psykisk ohälsa krävs en vilja att lära sig, både om sina egna fördomar om psykisk ohälsa men också om hur vården kan förbättras för dessa patienter. Vårdpersonal som vårdar de med psykisk ohälsa bär ett stort ansvar, att inte bidra till ökad skam och stigma är avgörande för en god omvårdnad. Denna litteraturstudie lyfter patienters erfarenheter av att bli vårdad på slutna psykiatriska avdelningar och gör därmed deras röst hörd. Detta kan öka medvetenheten för vårdpersonal om hur patienterna upplever sin vård. Svensk Sjuksköterskeförening (2016) beskriver att sjuksköterskor har en plikt att skydda varje person och upprätthålla alla personers rätt till att uppnå den bästa hälsan både fysiskt och psykiskt. De personliga värderingar som finns är viktiga att vara medveten om, för att kunna ha en etisk
Referenser
Referenser märkta med * ingår i litteraturstudiens resultat.
Alonso, J., Angermeyer, M.C., Bernert, S., Bruffaerts, R., Brugha, T.S., Bryson, H., de Griolamo, G., de Graaf, R., Demyttenaere, K., Gasquet, I., Haro, J.M., Katz, S.J., Kessler, R.C., Kovess, V., Lépine, J.P., Ormel, J., Polidori, G., Russo, L.J., Vilagut, G., Almansa, J., Arbabzadeh-Bouchez, S., Autonell, J., Bernal, M., Buist-Bouwman, M.A., Codony, M., Domingo-Salvany, A., Ferrer, M., Joo, S.S., Martinez-Alonso, M., Matschinger, H., Mazzi, F., Morgan, Z., Morosini, P., Palacin, C., Romera, B., Taub, N och Vollebergh, W.A.M. 2004. Prevalence of mental disorders in Europe: results from the European Study of the Epidemiology of Mental Disorders (ESEMeD) project. Acta Psychiatrica Scandinavica 109 (420), 21–27. doi: 10.1111/j.1600-0047.2004.00327.x.
Barker, P. 2001. The Tidal Model: developing an empowering, person-centred approach to recovery within psychiatric and mental health nursing. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing. 8 (3), 233–240 doi: 10.1046/j.1365-2850.2001.00391.x
Borge, L och Fagermoen, S M. 2008. Patients’ core experiences of hospital treatment: Wholeness and self-worth in time and space. Journal of Mental Health. 17(2), 192-305 doi:10.1080/09638230701505996
Brännström, E., Strand, J., Sand, P. 2018. A patient perspective on recurrent or prolonged contact with psychiatric inpatient care for affective disorder. International Journal of Mental Health Systems. 12:29, doi:10.1186/s13033-018-0205-3
Chambers, M., Veslemöy, G., Välimäki, M., Robelo-Botelho, M A., Scott, A., Staniuliene, V., Zanotti, R. 2009. Nurses’ attitudes to mental illness: A comparison of a sample of nurses from five European countries. International Journal of Nursing Studies. 47 (3), 350-362. doi:10.1016/j.ijnurstu.2009.08.008
Connell, R. 2005. Masculinities. Uppl.2. Polity press, Cambridge
Delaney, K.R och Johnson M.E. 2014. Metasynthesis of Research on the Role of Psychiatric Inpatient Nurses: What Is Important to Staff?. Journal of the American Psychiatric
Nurses Association 20 (2), 125–137 doi: 10.1177/1078390314527551
De Ponte, P., Bird, L och Wright, S. 2000. Pull yourself together! a survey of the stigma and discrimination faced by people who experience mental distress. The Mental Health Foundation.
https://www.ono.ac.il/wp-content/uploads/2014/04/pull_yourself_together-stigma.pdf (Hämtad 2020-11-10) *Eldal, K., Veseth, M., Natvik, E., Davidsson, L., Skjölberg, Å., Gytri, D., Moltu, C. 2019. Contradictory experiences of safety and shame in inpatient mental health practice - a qualitative study. Scandinavian Journal of Caring Sciences 33, 791-800. doi:
10.1111/scs.12674
Ellegaard, T., Bliksted, V., Mehlsen, M., Lomborg, K. 2020. Feeling safe with patient-controlled admissions: A grounded theory study of the mental health patients' experiences. Journal of Clinical Nursing doi:10.1111/jocn.15252
Friberg, F. 2017. Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I: Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB
Friberg, F. 2017. Att göra en litteraturöversikt. I: Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB Fryers, T., Brugha, T., Morgan, Z., Smith, J., Hill, T., Carta, M., Lehtinen, V och Kovess, V. 2004. Prevalence of psychiatric disorder in Europe: the potential and reality of meta-analysis. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology 39 (11), 899–905 doi:I 10.1007/s00127-004-0875-9
Folkhälsomyndigheten. 2020. Folkhälsans utveckling, årsrapport.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/9fd952e9014642249164352cd5a3eb 50/folkhalsans-utveckling-arsrapport-2020.pdf (hämtad 2020-10-05)
Folkhälsomyndigheten. 2020. Det här kan vi göra för att minska stigmatisering av psykisk ohälsa.
Graneheim, U.H och Lundman, B. 2004. Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today 24 (2), 105–112 doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Health at a Glance: Europe. 2018. State of health in the EU cycle.
https://ec.europa.eu/health/sites/health/files/state/docs/2018_healthatglance_rep_en.p df?fbclid=IwAR1EgbIcv3vsF_loiw9HVikAOGl94WJMchmWrkYwk8Q_l4D3w8YXV37xUc (hämtad 2020-10-05)
Henricson, M. 2017. Diskussion. I Maria Henricson (red.). Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. 2. Uppl. Lund: Studentlitteratur
Ihalainen-Tamlander, N. Vähäniemi, A. Löyttyniemi, E. Suominen, T. Välimäki, M. 2016. Stigmatizing attitudes in nurses towards people with mental illness: A cross‐sectional study in primary settings in Finland. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing 23 (6-7), 427-437 doi: 10.1111/jpm.12319
Jewkes, R., Morrell, R., Hearn, J., Lundqvist, E., Blackbeard, D., Lindegger, G., Gottzén, L. 2015. Hegemonic masculinity: combining theory and practice in gender interventions. Culture, Health and Sexuality, 17, 96-127. doi:10.1080/13691058.2015.1085094 *Johansson, H och Eklund, M. 2003. Patients’ opinion on what constitutes good psychiatric care. Scandinavian Journal of Caring Sciences 17 (4), 339–346 doi: 10.1046/j.0283-9318.2003.00233.x
Johansson, I M., Skärsäter, I., Danielsson, E. 2009. The meaning of care on a locked acute psychiatric ward: Patients’ experiences. Nordic Journal of Psychiatry 63(6), 501-507 doi:10.3109/08039480903118208
Jones, A och Crossley, D. 2008. ‘In the mind of another’ shame and acute psychiatric inpatient care: an exploratory study. A report on phase one: service users. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing. 15(9), 749-757
doi:10.1111/j.1365-2850.2008.01316.x
Koivisto, K., Jahnonen, S., Väisänen, L. 2004. Patients’ experiences of being helped in an inpatient setting. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing 11(3), 268-275 doi: 10.1111/j.1365-2850.2003.00705.x
*Lilja, L och Hellzén, O. 2008. Former patient’s experience of psychiatric care: A
qualitative investigation. International Journal of Mental Nursing 17 (4), 279–286 doi: 10.1111/j.1447-0349.2008.00544.x
*Malmström, E., Hörberg, N., Kouros, I., Haglund, K och Ramklint, M. 2016. Young patients’ views about provided psychiatric care. Nordic Journal of Psychiatry 70 (7), 521-527. doi: 10.1080/08039488.2016.1176251
Marazan, A K. 2016. Interprofessional education in mental health: An opportunity to reduce mental illness stigma, Journal of Interprofessional Care, 30(3), 370-377, doi: 10.3109/13561820.2016.1146878
*Molin, J., Graneheim, U.H., Lindgren, B-M. 2016. Quality of interactions influences everyday life in psychiatric inpatient care - patients’ perspective. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being 11(1), 29897. doi: 10.3402/qhw.v11.29897 Mårtensson, J. & Fridlund, B. 2017. Vetenskaplig kvalitét i examensarbete. I Maria
Henricson (red.). Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. 7. Uppl. Lund: Studentlitteratur
Olsson, H. & Sörensen, S. 2011. Forskningsprocessen. 3. uppl. Stockholm: Liber AB. Putman, S. 2008. Stigma, negative attitudes and discrimination towards mental illness within the nursing profession: a review of the literature. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing 15 (8), 684–693 doi: 10.1111/j.1365-2850.2008.01288.x.
Rojas Vistorte, A-O., Silva Ribeiro, W., Jaen, D., Jorge, M-R., Evans-Lacko, S och de Jesus Mari, J. 2018. Stigmatizing attitudes of primary care professionals towards people with mental disorders: A systematic review. The International Journal of Psychiatry in Medicine 53 (4), 317–338 doi: 10.1177/0091217418778620
Rosén, M. 2017. Systematisk litteraturöversikt. I Maria Henricson (red.). Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. 2. Uppl. Lund:
Ross, C.A & Goldner, E.M. 2009. Stigma, negative attitudes and discrimination towards mental illness within the nursing profession: a review of the literature. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing 16 (6), 558–567 doi: 10.1111/j.1365-2850.2009.01399.x
Schomerus, G., Schwahn, C., Holzinger, A., Corrigan, P.W., Grabe, H.J., Carta, M.G och Angermeyer, M.C. 2012. Evolution of public attitudes about mental illness: a systematic review and meta‐analysis. Acta Psychiatricia Scandinavica. 125 (6), 440-52 doi:
10.1111/j.1600-0447.2012.01826.x.d
*Schröder, A., Ahlström, G., Larsson, W, B. 2005. Patients’ perceptions of the concept of the quality of care in the psychiatric setting: a phenomenographic study. Journal of Clinical Nursing 15 (1), 93-102 doi: 10.1111/j.1365-2702.2005.01241.x
Schulze, B. 2007. Stigma and mental health professionals: A review of the evidence on an intricate relationship. International Review of Psychiatry 19(2), 137–155
doi:10.1080/09540260701278929
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Socialstyrelsen. 2020. Sveriges officiella statistik.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2020-9-6907.pdf (hämtad 2020-10-05)
Solbjør, M., Rise By, M., Westerlund, H., Steinsbekk, A. 2011. Patient participation in mental healthcare: When is it difficult? A qualitative study of users and providers in a mental health hospital in Norway. International Journal of Social Psychiatry. 59(2), 107-133 doi:10.1177/0020764011423464
*Stenhouse, R.C. 2012. Safe enough in here?': patients' expectations and experiences of feeling safe in an acute psychiatric inpatient ward. Journal of clinical nursing 22 (21-22), 3109-3119 doi: 10.1111/jocn.12111
*Stenhouse, R.C. 2010. They all said you could come and speak to us’: patients’
expectations and experiences of help on an acute psychiatric inpatient ward. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing 18 (1), 74-80. doi:
Stewart, D; Burrow, H; Duckworth, A; Dhillon, J; Fife, S; Siobhan, K; Marsh-Picksley, S; Massey, E; O’Sullivan, J; Qureshi, M; Wright, S; och Bowers, L. 2015. Thematic analysis of psychiatric patients’ perceptions of nursing staff. International Journal of Mental Health Nursing 24 (1): 82–90 doi: 10.1111/inm.12107
Svensk sjuksköterskeförening. 2012. ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf (hämtad 2020-10-06)
Svensk sjuksköterskeförening. 2016. Värdegrund för omvårdnad.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-
svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf (hämtad 2020-10-23) Voogt, L A., Goossens, P J.J., Nugter, A., Achterberg, T. 2014. The Patient’s Perspective on “Providing Structure” in Psychiatric Inpatient Care: An Interview Study. Perspectives in Psychiatric Care. 51(2): 136-147 doi: 10.1111/ppc.12076
Waldemar, A K., Esbensen Appel, B., Korsbek, L., Petersen, L och Arnfred, S. 2018. Recovery orientation in mental health inpatient settings: Inpatient experiences?
International Journal of Mental Health Nursing. 27: 1177-1187. doi:10.1111/inm.12434 Wiklund Gustin, L och Lindwall, L. 2017. Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. 1. Uppl. Stockholm: Natur och kultur
Wittchen, H.U., Jacobi, F., Rehm, J., Gustavsson, A., Svensson, M., Jönsson, B., Olesen, J., Allgulander, C., Alonso, J., Faravelli, C., Fratiglioni, L., Jennum, P., Lieb, R., Maercker, A., van Os, J., Preisig, M., Salvador-Carulla, L., Simon, R och Steinhausen, H.-C. 2011. The size and burden of mental disorders and other disorders of the brain in Europe 2010. European Neuropsychopharmacology 21 (9): 655-679 doi:
10.1016/j.euroneuro.2011.07.018
World Health Organization. 2018. Mental health: strengthening our response.
Wood, L., Enache, G., Byrne, R och Morrison, A-P. 2018. Acute Inpatients’ Experiences of Stigma from Psychosis: A qualitative Exploration. American Psychological Association 3 (1): 1-8 doi: 10.1037/sah0000063
World Medical Association. 2013. WMA Declaration of Helsinki - Ethical principles for medical research involving human subjects. https://pdf-it.dev.acw.website/please-and- thank-you?url=https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical- principles-for-medical-research-involving-human-subjects/&pdfName=wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects (Hämtad 2020-10-09)
Ye, J; Chen F.T; Paul, D; McCahon, R; Shankar, S; Rosen, A och O’Reilly, C.L. 2016. Stigma and discrimination experienced by people living with severe and persistent mental illness in assertive community treatment settings. International Journal of Social
Psychiatry 62 (6): 532–541 doi: 10.1177/0020764016651459
Östlundh, L. 2017. Informationssökning. I: Friberg, F. (red.) Dags för uppsats;
Bilagor
Bilaga 1Tabell 1. Översikt över urvalsprocessen Databas
Datum Sökord Avgränsning träffar Antal Urval 1 * Urval 2 ** 3 *** Urval
APA PsycInfo 8/9
Patient care AND mental health services AND psychiatric department hospital AND patient experience AND patient perspective AND qualitative research Peer reviewed, qualitative study 21 6 6 3 APA PsycInfo 11/9 Inpatient AND psychiatric department hospital AND patient experience OR patient perspective OR patient experience AND patient satisfaction OR adaption psychological, attitudes OR emotions AND qualitative research OR qualitative study Årtal 2010-2020, Peer Reviewed, English language 48 10 6 2 APA PsycInfo 30/9 Inpatient AND psychiatric department hospital AND patient experience AND attitudes AND qualitative research Årtal 2015-2020, Peer Reviewed, English language 36 15 2 1 APA PsycInfo 15/10 Psychiatric care OR psychiatric unit OR psychiatric ward AND psychiatric illness OR psychiatric disorders OR mental illness AND patient experience OR patient satisfaction OR patient view AND inpatient AND
qualitative research OR qualitative study
Peer
Databas
Datum Sökord Avgränsning träffar Antal Urval 1 * Urval 2 ** 3 *** Urval
Bilaga 2
Tabell 2. Bedömningsmall för studier med kvalitativ metod (Olsson & Sörensen, 2011) Poängsättning 0 1 2 3 Abstrakt (syfte, metod, resultat=3p) saknas 1/3 2/3 Samtliga
Introduktion Saknas Knapphändig Medel Välskriven
Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt
Metod
Metodval adekvat till frågan
Ej angivet Ej relevant Relevant Metodbeskrivning
(repeterbarhet möjligt)
Ej angivet Knapphändig Medel Utförlig Triangulering Saknas Finns
Urval (antal, beskrivning, representativitet)
Ej acceptabel Låg Medel God
Bortfall Ej angivet >20% 5–20% >5% Bortfall med betydelse för resultatet Analys saknas/ Ja Nej Kvalitet på
analysmetod Saknad Låg Medel Hög
Etiska aspekter Ej angivna Angivet Resultat Frågeställningen besvarad Nej Ja Resultatbeskrivning (redovisning, tabeller etc)
Saknas Otydlig Medel Tydlig
Tolkning av resultatet (citat, kod, teori etc)
Ej acceptabel Låg Medel God Diskussion
Problemanknytning Saknas Otydlig Medel Tydlig Diskussion av egen
kritik och felkällor
Saknas Låg God
Anknytning till
tidigare forskning Saknas Låg Medel God Slutsatser Överensstämmer med resultatet (resultatets huvudpunkter belyses)
Slutsats saknas Låg Medel God
Ogrundade slutsatser
Finns Saknas
Total poäng (max
45p) p p P p
Bilaga 3
Tabell 3. Artikelöversikt och kvalitetsgranskning År
Författare Land Tidskrift
Titel Syfte Urval Metod Resultat Kvalitet
och etisk granskni ng 2019 Eldal, K, Veseth, M, Natvik, E, Davidsson, L, Skjölberg, Å, Gytri, D, Moltu, C Norge Scandinavian Journal of Caring Sciences Contradictory experiences of safety and shame in inpatient mental health practice – a qualitative study
This study explores the lived experience of hospitalisation from the perspective of people with a mental health disorder. 14 deltagare i åldrarna 20–79 år. 7 kvinnor och 7 män deltog. Studien gjordes på tre olika psykiatriska avdelningar där alla oavsett diagnos fick vara med. Inklusionskritierier na var att de skulle varit inneliggande för vård i minst tre veckor och exklusionskriterier na var aktiv psykos. Kvalitativ studie med hermeneutisk-fenomenologisk tolkningsmetod. Intervjuerna genomfördes med strukturerade frågeställningar och frågor med öppna svar ställdes. Projektledare och forskningskollega deltog i intervjuerna.
Resultatet visade att patienterna beskrev hur de kände att de kunde släppa livet på utsidan medan de var på avdelningen och att de kunde återhämta sig under tiden på avdelningen. Patienterna upplevde även att det var bra med rutiner på avdelningarna och hur detta var det enda stället där de hade socialt umgänge. Stigmatisering kunde upplevas från personalen, en patient beskriver rädslan för att bli igenkänd utanför sjukhuset.
Studien är etisk godkänd. Grad II 2003 Johansson, H Eklund, M Sverige Scandinavian Journal of Caring Sciences Patients’ opinion on what constitutes good psychiatric care
The aim of this part of the study was to investigate the patients’ experiences of psychiatric care. 9 Patienter intervjuades i åldrarna 22 – 38 år. Patienterna tillhörde antingen öppenvård eller slutenvård. Kvalitativ studie. Alla intervjuerna genomfördes av den första författaren och intervjufrågorna var öppna för att få mer
uttömmande svar.
Resultatet presenteras i form utav huvudteman och underteman och resultatet är uppdelat mellan
patienterna som erhöll slutenvård och patienter som erhöll enbart
öppenvård. Resultatet visar att de patienter inom slutenvården var allmänt
År Författare
Land Tidskrift
Titel Syfte Urval Metod Resultat Kvalitet
och etisk granskni
ng
nöjda med sin vård. Det viktigaste var att etablera en bra relation med
vårdpersonalen och att inte behöva vara ensam. En del upplevde det svårt att lita på personalen och att de inte förstod dem.
Patienterna ville ej bli behandlade som ett objekt och ville känna sig viktig och respekterad. De kände att de inte kunde öppna upp sig för de yngre i personalen. 2008 Lilja, L, Hellzén, O Sverige International Journal of Mental Health Nursing Former patients’ experience of psychiatric care: A qualitative investigation
The aim of this study was to extend our understanding of former psychiatric inpatients’
experience their time of admission to a psychiatric inpatient’s unit. 10 patienter deltog i studien 7 män och 3 kvinnor deltog. Alla 10 patienter hade haft erfarenhet från slutenvården de senaste 5 åren. Kvalitativ studie. Intervjuerna var semistrukturerad e. Författaren lät deltagarna prata öppet om deras erfarenheter på avdelningen, men stödfrågor ställdes. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.
Resultatet visar att patienterna kände sig isolerade från omvärlden och att de bara var på förvaring. Patienterna beskrev även hur det var en distans mellan
vårdpersonalen och patienterna och att det fanns ”osynliga” regler och gränser som patienterna var tvungna att lära sig. En patient beskriver hur istället för samtal erbjuds
