Institutionen för ABM
Biblioteks- & informationsvetenskap
Att marknadsföra biblioteket, läsning och
böcker
Fem gymnasiebibliotekariers syn på webbaserat läsfrämjande
Diana Vujadinovic
Magisteruppsats, 30 högskolepoäng, vt 2008
Institutionen för ABM
Författare Diana Vujadinovic. Svensk titel
Att marknadsföra biblioteket, läsning och vissa böcker. Fem gymnasiebibliotekariers syn på webbaserat läsfrämjande.
English title
To Promote the Library, Reading and Certain Books. Five School Librarians on Web-based Reading Promotion. Handledare Kerstin Rydbeck. Färdigställd Juni, 2008. Abstract
The purpose of this Master’s thesis is to investigate upper secondary school librarians’ views on web based reading promotion for students. Network communities like Facebook and MySpace have gained vast popularity amongst teenagers and young adults, and school librarians need to keep up with the development.
The theoretical framework for this study is based on five different roles that librarians can assume in order to promote reading. These roles are: critic and literary expert, cultural anthropologist, educator, marketing manager and everyman. In order to find out to what extent school librarians can take on these five roles in order to promote reading, qualitative interviews were held with five school librarians who promote reading through web sites. The web sites were observed in order to get an in- depth view on how the sites are designed, and to what extent the design allows the librarians to take on the five roles.
The result of this study shows that the librarians see the potential in the World Wide Web as a tool for the promotion of reading, but they lack experience and have not yet found the best ways to incorporate the Internet into their reading promotion-activities. All five librarians are aware of what their web sites are lacking, most commonly means for interaction between users and visual aids such as pictures. The roles that can be fulfilled easily trough the web are critic and literary expert, educator, marketing manager, The two remaining roles are harder to assume and need development in the web-based reading promotion. The success of the promotion depends on the student body, if the students are non-readers they tend to show the activities for reading promotion little attention. The upper secondary schools are now cooperating and have started a common blog with book reviews. For now, the web based reading promotion is best seen as a complement to activities that require direct contact with the students, such as book talks. With time and greater experience, the web can be a powerful aid in reading promotion.
Ämnesord
Webbplatser, Skolbibliotekarier, Läsfrämjande verksamhet, Gymnasieskolan, Böcker och läsning. Key words
Web sites, School librarians, Reading promotion, High School, Books and reading.
1. Inledning ... 3
1.1 Tidigare forskning... 4
1.1.1 Läsfrämjande medier ... 4
1.1.2 Läsfrämjande, läsning och skolbibliotekarier ... 7
1.1.3 Skolbibliotekens pedagogiska roll ... 11
1.1.4 Internet och läsning... 13
1.2 Teori ... 14
1.2.1 Syfte och frågeställningar ... 16
1.2.2 Begrepp och definitioner ... 18
1.2.3 Avgränsning... 19
1.3 Metodologiska överväganden ... 22
1.3.1 Kvalitativ intervju ... 23
1.3.2 Observation och analys av webbsidor... 24
1.3.3 Korsanalys ... 26
1.3.4 Undersökningens genomförande ... 27
2 Bakgrund... 28
2.1 Bibliotekslagen ... 28
2.1.1 Läroplan för de frivilliga skolformerna LPF 94 ... 28
2.1.2 Unescos skolbiblioteksmanifest... 29
2.1.3 IFLA/Unescos riktlinjer för skolbibliotek ... 29
2.1.4 Skolbibliotek Öst – förslag till målsättning och arbetsplan för skolbibliotek.. 30
2.2 Skolbibliotekens statistik ... 30
3 Undersökning... 33
3.1 Bolandgymnasiet... 33
3.1.1 Observation av Bolandbibliotekets webbplats och bokblogg ... 41
3.2 Grafiskt Utbildningscenter... 44
3.2.1 Observation av boktips på Grafiskt Utbildningscenters bibliotekswebbplats... 49
3.3 Linnéskolan... 51
3.3.1 Observation av boktips på Linnéskolans bibliotekswebbplats ... 55
3.4 Rosendalsgymnasiet... 57
3.4.1 Observation av boktornet på Rosendalsgymnasiet bibliotekswebbplats ... 62
4. Avslutning... 65
4.1 Slutanalys och diskussion ... 65
4.1.1 Vidare forskning ... 74
Käll- och litteraturförteckning... 77
Otryckt material (i författarens ägo) ... 77
Tryckt material (webbplatser som ingår i undersökningen) ... 77
Övrigt tryckt material... 78
Bilagor ... 81
Bilaga 1 ... 81
1. Inledning
”Just när biblioteken är med på banan kommer den stora kvasten och sopar bort dem!” Bromölla bibliotek får inte längre vara med på de sociala nätverken
Face-book och Myspace på webben, sedan kommunens IT-avdelning stoppat deras
när-varo. Dels anser man att det är för komplicerat juridiskt för en kommun att vara medlem på gratissidor, dels menar man att det är för riskabelt tekniskt. Besvikel-sen bland bibliotekets personal och hos kulturchefen är påtaglig.
Det här betyder att vi inte kan vara ute och möta våra låntagare och besökare i de digitala rum där de rör sig. Det är väldigt tråkigt, säger Mia Persson-Fröjd, kulturchef i Bromölla, till Kristianstadsbladet.
Biblioteket i Bromölla har varit aktivt i användandet av Internet för kommunika-tion och informakommunika-tion. Sedan sommaren 2007 var biblioteket medlemmar på
Face-book och Myspace, men tappade i december samma år den förbindelsen till i
syn-nerhet unga. Initiativtagarna tycker att IT-avdelningens argument är dåligt under-byggda och att en diskussion om öppenhet och användbarhet saknas. Ett upprop har startats på Facebook till stöd för Bromölla biblioteks medverkan.1 Ett upprop
på nätverket som enligt mig är värt att stödja – varför skulle inte biblioteken vara pionjärer på webben? Varför skulle inte biblioteken röra sig på de arenor där de unga vistas? Varför skulle inte biblioteken marknadsföra sig själva och beståndet via webben? Om användarna rör sig på Internet anser jag att bibliotekarierna ock-så bör vara närvarande, om inte via sociala nätverk ock-så genom andra lättillgängliga kanaler.
I föreliggande uppsats ämnar jag undersöka skolbibliotekariers syn på läs-främjande aktiviteter med hjälp av IT-teknik, i detta fall boktips eller recensioner på gymnasiebibliotekens webbplatser. Gymnasieskolan kommer att vara studiens ena fokus då den är ett tämligen försummat forskningsområde där läsintresset är känt för att dala. Internet-publicerade läsfrämjande åtgärder är undersökningens andra fokus för att den datormedierade tekniken är en etablerad teknik på fram-marsch inom biblioteksvärlden. Jag ska se närmare på hur skolbibliotekarierna nyttjar webbens resurser för att kunna arbeta som just bibliotekarier och för att
1
locka unga till läsning. Biblioteken bör vara med på banan, om de ska kunna en-gagera tonåringar.
1.1 Tidigare forskning
Det har skrivits mycket om hur bibliotekarier och lärare kan inspirera till läsning. Vid sökningar på begrepp som läsfrämjande och lässtimulerande i forskningsbib-liotekens gemensamma katalog LIBRIS ger det över 200 träffar. Jag har sovrat hårt bland det omfattande materialet för att få fram det som specifikt kan hjälpa min undersökning, det vill säga titlar som handlar om skolbibliotek och läsfräm-jande i gymnasiekontext. Dock redogör jag även för allmänt hållen forskning i de fall jag anser att det gynnar min undersökning.
Ett problem som jag upplevde när jag vaskade fram behjälplig tidigare forsk-ning var att en stor del var skriven för svensklärare och inte för bibliotekarier. Det står mycket att läsa om hur lärare kan inspirera till läsning även på gymnasienivå, medan det material som behandlar skolbiblioteken ofta håller sig till de yngre barnen snarare än äldre tonåringar och unga vuxna.
1.1.1 Läsfrämjande medier
läs-ning och beteende i samband med läsläs-ning samt lån av böcker och bokinköp. Defi-nitionen av läsfrämjande är alltså beroende av sammanhang. En rad initiativ togs för att vända den negativa lästrenden och särskilda institutioner specialiserade på läsfrämjande startades. Antalet sålda böcker har ökat markant sedan 1990, skönlit-teraturens popularitet har vuxit stadigt och antalet låntagare samt utlånade böcker på biblioteken har stigit kraftigt. Tanken med I’ve Already Got a Book var att öka antalet sålda och utlånade böcker generellt. de Vries och Ohlsens studie utvärde-rar huruvida de böcker som serien berörde lånades på grund av TV-programmet och i så fall vem som köpte eller lånade dessa titlar. De genomförde enkätunder-sökningar bland bokhandlar och samlade utlåningsstatistik på bibliotek och fann att en av tio respondenter som köpte en bok uppmärksammad av serien de facto kände till titeln tack vare TV-programmet. Dessa kunder visade sig köpa och låna böcker med större regelbundenhet än andra. På biblioteken uppstod kortlivade ”toppar” i utlåningen som var för iögonfallande för att vara tillfälligheter, men som endast varade under veckan som direkt följde en sändning och i synnerhet om det redan var en populär författare. de Vries och Ohlsen konstaterar att tv-serien hade påverkan på försäljningen och utlåningen av böckerna som programmet lyfte fram, men påpekar att effekten troligtvis blivit större om programmet riktat sig till en definierad målgrupp och haft en fördelaktigare sändningstid. Nu nådde man fram till en publik som redan köpte och lånade böcker regelbundet snarare än den del av befolkningen som aldrig eller sällan besökte bibliotek och bokhandlar.2
1996 proklamerade den amerikanska TV-profilen Oprah att hon ville få USA att läsa igen och startade Oprah’s Book Club. Syftet var att få dem som kan läsa men som av olika anledningar väljer att låta bli att återfå läsglädjen. Det som uppmärksammades var förflyttningen från ickeläsning till läsning, och klubben tilltalade kvinnor som tidigare ratat böcker. Rona Kaufman har skrivit om feno-menet som bokklubben var och konstaterar att media appellerar till och når en masspublik via teknologi. Oprah valde månatligen ut böcker till sin talk show som hon läst och blivit berörd av samt förvarnade förlag och bokhandlar om att efter-frågan skulle komma att öka. Tittarna uppmuntrades att skriva och skicka in brev om sina upplevelser och tankar kring böckerna. Bland de tusentals tittare/läsare som skrev valdes några ut att komma till inspelningen för att träffa Oprah och författaren. Den TV-sända presentationen av bokklubben innehöll normalt sett en inspelad biografi om författaren och en intervju som Oprah gjort samt höjdpunkter från tittarnas möte med Oprah och författaren.
Kaufman konstaterar att Oprah betonade läsningen som en transformativ akti-vitet som underlättar själsligt läkande och alla kopplingar som tittarna kunde göra mellan böckerna och sina egna liv applåderades. Bokklubben skapade ett särskilt
2
läsande och en egen läskultur. En framgångsrik text var en text som tittar-na/läsarna kunde relatera till och hitta paralleller till sin egen vardag i, en text som fick tittarna/läsarna att omvärdera sina liv och som på något vis ledde till föränd-ringar i deras liv. Oprah’s Book Club förenade TV och läsning på ett sätt som förvånade och i vissa avseenden oroade – de som läser seriösa romaner ser nor-malt sett inte på talk shows. Oprah påtalade själv det osannolika i att böcker och television kan passa ihop och frågade tittarna om inte läsningen fångar dem på ett sätt som tittande inte kan. Den TV-sända delen av bokklubben låg således närma-re läsning än tittande. Oprahs kändisskap blev naturligtvis en auktoritär faktor i nästan alla aspekter. Hon ville att läsarna skulle följa henne in i läsupplevelsen, och ordet följa är avgörande – det fanns en hierarki och Oprah var i toppen. Hon ansåg att tittarna/läsarna behövde hjälp med bokval och att de behövde någon som marknadsförde böckerna och förklarade vad som var tilltalande med de utvalda titlarna. Oprah skapade en kanon som ställde den rådande hierarkin på ända med afroamerikanska kvinnor i toppen och vita män i botten.
Det är svårt att avgöra hur många tittare som blev läsare men med tanke på bokförsäljningen och tittarsiffrorna så var det en succé. Samtliga utvalda böcker tog sig in på New York Times lista över bästsäljande böcker och TV-programmet hade mellan femton och tjugo miljoner tittare. Bokklubben var inte skola eller utbildning. Medverkan var frivillig och flexibel. Man fick inget straff för utebli-ven läsning, medlemmarna kunde välja bort en bok eller ett program. Den enda kännbara påföljden var att tittarna/ läsarna missade den växande kulturella kon-versationen.3 En viktig del av bokklubben är webbsidan, där tittare/läsare kan
hålla sig uppdaterade. Man kan bland annat se vilken bok som är aktuell för läs-ning i klubben, gå med i bokcirklar, hitta läslistor för barn och se vilka böcker som särskilt berört Oprah.4 Således låter bokklubben två typer av medier, TV och
Internet, mötas i läsfrämjande syfte.
Ett parallellt exempel är det verkliga genomslag som Richard and Judy’s
Book Club har fått i engelsk television. Varje onsdag presenteras en aktuell bok i
ett eftermiddagsprogram som på några år blivit en succé. Dess inverkan på bok-branschen är påtaglig då var fjärde bok på hundratopplistan är rekommenderad av programmet. Valet av böcker i programmet är en blandning av spänning, drama och historiska romaner med såväl kända som okända författare. Kriteriet är att boken ska finnas i pocketformat.5 Richard och Judy’s Book Club är ett tydigt
ex-empel på att andra medier kan påverka läsningen, i enlighet med de Vries och Ohlsens slutsatser.
3
Kaufman, Rona, 2004, ”’That, My Dear, Is Called Reading’: Oprah’s Book Club and the Construction of a Readership”, s. 224 ff.
4
Oprah’s Book Club. Oprah.com > Browse Oprah.com > Oprah’s book club [2008-04-29].
5
1.1.2 Läsfrämjande, läsning och skolbibliotekarier
Ett antal artiklar har skrivits angående skolbibliotekariers roll som läsfrämjare. Keith McPherson menar att elevernas mångfacetterade erfarenheter och sociokul-turella bakgrunder leder till att de intresserar sig i varierande grad för bibliotekens olika resurser. Skolornas ofta ansträngda ekonomi och brist på adekvat administ-rativ support hindrar en tillräcklig bredd i skolbibliotekens utrustning och bokbe-stånd. Mångfald är nyckelordet för att stimulera till läsning. Han framhåller att elevernas läsmaterial påverkar deras motivation – när eleverna själva får välja sin skönlitteratur ökar läslusten.6 Även Michael Cart framhåller vikten av
individuali-tet vid läsfrämjande arbete jämte lokaliindividuali-tet, det vill säga att böcker kan vara olika resultatrika på olika skolor och i olika städer. Han påtalar även att bibliotekarierna måste se till att låntagarna vet vad som finns tillgängligt och att det krävs hårt arbete för att hålla beståndet aktuellt och attraktivt. Böckerna kan marknadsföras genom skyltning, anslag, bokprat och via Internet-resurser som skolbibliotekens webbsidor. Cart menar att biblioteket ska vara hjälpsamt, men det kräver att ele-verna kommer in i lokalerna eller loggar in på Internet.7 Barbara Braxton skriver
om hur skolbibliotekarier bör återkoppla till det som eleverna läser genom att samtala med dem om läsupplevelsen och att inte låta deras åsikter om böckerna vara några hemligheter.8 I det som McPherson, Cart och Braxton skriver ser jag
en koppling till webbsidans möjligheter – elever får själva välja skönlitteratur och sedan recensera eller tipsa om titlarna på skolbibliotekets webbsida.
Vikten av ett mångsidigt utbud för gymnasieelever redovisar även Carina Spenke i sin avhandling Läsa, lära, förstå – en studie av läsning och litteratur i
gymnasieskolan. Undersökningen är inte färsk, men påvisar att ett elevanpassat,
lättillgängligt bestånd är och sedan en längre tid tillbaka har varit av vikt. Viljan och intresset för läsning uppkommer först när läsaren känner sig berörd, när litte-raturen är relevant i förhållande till dennas vardagssituation. Beståndet kan såle-des bredda eller stjälpa läslusten. Resultaten visar också på att det finns en ut-bredd negativ inställning till skönlitteratur bland elever på gymnasienivå, då mo-tivationen att läsa tycks dala från mellanstadiet, den så kallade ”slukaråldern”, och stadigt sjunka med åren. Några anledningar till detta anses vara att andra aktivite-ter inkräktar på läsningen och att nya intressen såsom idrott och musik tar över-handen, samt att nivån på litteraturen överstiger elevernas läsförmåga och hämmar deras språkutveckling samt läslust. Spenke konstaterar att eleverna ofta inspireras till läsning efter att ha tagit del av andra medier – de kan ha läst en recension i tidningen, sett ett inslag på TV och så vidare.9 En reflektion är att Internet kanske
skulle kunna läggas till denna lista av läsfrämjande medier numera.
6
McPherson, Keith, 2007, ”Harry Potter and the goblet of motivation”, s. 72.
7
Cart, Michael, 2007, ”Teacher-librarian as a literacy leader”, s. 8 ff.
8
Braxton, Barbara, 2006, ”One size dos not fit all”, s. 50.
9
Om läsfrämjande och läsförmedlande skriver Åse Kristine Tveit i boken
Innganger. Om lesning og litteraturformidling. Tveit menar att läsfrämjande
arbe-te ur ett biblioarbe-teksvearbe-tenskapligt perspektiv är en mångbottnad aktiviarbe-tet med an-knytning till bland annat samhällsutveckling, kulturpolitik och litteraturveten-skap.10 Hon tar hänsyn till den tekniska utvecklingen i biblioteken och hävdar att
funktionella digitala sökverktyg inte kan ersätta bibliotekariens roll som personlig vägledare. Datortekniken ska ses som ett komplement till referenssamtalen snara-re än en ersättning. Den tekniska sidan av förmedlingsarbetet är lika viktig som rollen utåt mot brukarna. Litteratur ska väljas ut och köpas in, registreras, klassifi-ceras och sättas ut på hyllorna och detta material är vad bibliotekarierna har att förhålla sig till vid förmedlingstillfällena. Precis som litteraturkritiker värderar bibliotekarierna litteraturen. De viktigaste kriterierna är efterfrågan, vad som re-dan finns i samlingen och vilken typ av bestånd som biblioteket vill satsa på.
Att stimulera läsning har alltid upptagit mycket av bibliotekariernas arbetstid och Tveit nämner metoder som enskilda referenssamtal, utställningar, listor över nyinkomna böcker samt, intressant nog, boktips på nätet för att öka läsandet.11
Ofta är förmedlingen av litteratur textbaserad och kan bestå av recensioner i dags-pressen, boktips på hemsidor, annotationer eller ämnesord. Tveit går närmare in på elektroniska boktips som kan finnas på exempelvis bibliotekens webbsidor. Hon karakteriserar dem som korta texter som berättar att en bok nu finns tillgäng-lig, att det är värd att lägga tid på och varför den är värd att lägga tid på. Tveit menar att tipsen bör innehålla fyra element: en intresseväckare inledningsvis, en kort beskrivning av bokens handling och eventuellt genre, det ska tydligt framgå att boken rekommenderas samt fakta om boken såsom författare, titel och utgiv-ningsår.12 Den nya tekniken kan hjälpa både litteraturförmedlaren och läsaren
an-ser Tveit, den tekniska utvecklingen är inte litteraturens fiende utan en medspelare i det läsfrämjande arbetet.13 Det är viktigt att göra brukaren till en partner i den
digitala världen och vårda relationen genom exempelvis elektroniska anslagstav-lor, frågetjänster eller möjligheter till kontakt och diskussion.14
Då uppsatsen handlar om hur bibliotekarierna upplever att de kan arbeta läs-främjande på webben och uppfylla yrkesrollen via detta medium, bör deras själv-förståelse beröras i redogörelsen över tidigare forskning. En sådan studie har Tri-ne Schreiber och Lise Alsted Henrichsen genomfört i GymnasiebibliotekarerTri-ne og
temeat undervisning, där de utgår ifrån hur gymnasiebibliotekarierna förstår
be-greppet undervisning och i förlängningen konstruerar sin självbild i förhållande till olika omvärldsreferenser. Förenklat innebär detta att
10
Tveit, Åse Kristine, 2004, Innganger. Om lesning og litteraturformidling, s. 10.
nas självförståelse är avhängig av omvärlden. Dessa referenser kan bestå av lära-re, elever, folkbibliotekarier eller gymnasiebibliotekarier vid andra typer av gym-nasieskolor, exempelvis yrkesinriktade skolor eller skolor med studieförberedande program. I förhållande till lärarna ser sig bibliotekarierna i huvudsak som admi-nistrativ personal eller som en del av det pedagogiska systemet. I relation till ele-verna varierar bilden i högre grad, men pedagogisk informationssökning ses här som bibliotekariernas främsta expertis. Dock tycker gymnasiebibliotekarierna att undervisning är ett mindre känt begrepp än till exempel vägledning. Genom ledning gör bibliotekarierna inte bara information tillgänglig för brukarna, de väg-leder dem också i en läsfrämjande riktning och stimulerar därigenom skapande verksamhet eller till att eleverna debatterar aktuella problem – gymnasiebibliote-karierna främjar aktiv läsning. Folkbibliotekarier anses ge mer service medan gymnasiebibliotekarierna ger hjälp till självhjälp och när folkbiblioteket är om-världsreferensen ser gymnasiebibliotekarierna sig som mer knutna till skolans utbildningssystem än till det offentliga systemet på folkbibliotek. Gymnasiebiblio-tekarierna anser sig ha större rätt till begreppet undervisning i förhållande till folkbibliotekarier än de har i förhållandet till lärare. Självförståelsen är således beroende av vilket överordnat system man talar om och vilken omvärldsreferens gymnasiebibliotekarierna har att förhålla sig till, den offentliga sektorn med allas rätt till service å ena sidan där gymnasiebibliotekarien finns för att underlätta lä-rarnas arbete, och utbildningssystemet med eleven i centrum å andra sidan där bibliotekarierna snarare fungerar som samarbetspartners till lärarna.15
Angående barns och ungdomars utveckling till läsare har Cai Svensson skrivit den frekvent citerade boken Att ge mening åt skönlitteratur. Han menar att sche-matiska uppställningar i forskningen kring läsutveckling tenderar att bli statiska och hindra pedagogisk förnyelse och möjligheterna att fördjupa vår förståelse för vad som främjar utvecklingen. Läsmotivation varierar med ålder, individuell lä-sartyp och sociokulturella faktorer. Det har konstaterats att läsningen under gym-nasieåren är fokuserad till den egna inre världen med kritisk självcentrering och utveckling av värdeskalor. Intressen och vanor som kan vara av betydelse för det framtida vuxenlivet utvecklas och att tillgodose skolarbetets informationsbehov prioriteras. Ofta läses exempelvis biografier, icke-fiktion och romaner som be-handlar aktuella ämnen.16
Ett flertal magisteruppsatser har skrivits på ämnet gymnasiebibliotek och gymnasiebibliotek i läsfrämjande kontext. Hur bibliotekarierna förhåller sig till läsfrämjande projekt och aktiviteter av olika slag har varit temat för både Elisa-beth Bergströms och Annika Lindhés uppsats samt Lina Ehrins undersökning.
15
Schreiber, Trine & Alsted Henrichsen, Lise, 2006, ”Gymnasiebibliotekarerne og temaet undervisning”, s. 181 ff.
16
Bergström och Lindhé ser närmare på gymnasiebibliotekariers uppfattningar om läsfrämjande verksamhet och skönlitteraturens roll i skolan för att se hur de kan omsättas till praktisk verksamhet. I inledningen berör de skolans förändrade arbetssätt till följd av Internets utveckling och litteraturens och läsandets ställning i en framtida gymnasieskola. Bergström och Lindhé redovisar att skolans kun-skapsuppdrag i och med Internets intåg på bred front har förändrats från att förse elever med information till att undervisa dem i att söka information. Dock innebär detta inte att skolans kulturella uppgift, såsom läsfrämjande, inte är lika betydel-sebärande i den framtida skolan. Genom att intervjua nio gymnasiebibliotekarier konstaterar Bergström och Lindhé att läsfrämjande innebär att inspirera, stimulera och ge tillgång till litteratur genom spontana samtal, skyltning och bokprat. Andra metoder som förekommer i mindre utsträckning är författarbesök och läsprojekt. Bibliotekarierna uppvisade en medvetenhet om att elevernas sociala situation lik-som tillgången till nivåanpassad litteratur påverkar deras intresse för läsning,17
liknande de tankar som McPherson, Cart och Braxton beskriver.
Lina Ehrin grundar temat för sin uppsats på ungdomars minskade läsning un-der en tioårsperiod och frågar sig om bibliotekariernas läsfrämjande arbete har någon avgörande betydelse för att vända denna trend. Hon intervjuar åtta bibliote-karier för att undersöka deras syn på läsning och uppfattningar om läsfrämjande aktiviteter för ungdomar i åldersspannet 13-19 år. Respondenterna betonar att läsfrämjande är viktigt för gymnasieelever, trots att en av respondenterna kopplar samman begreppet med negativt tvång. Undersökningen bekräftar att läsfrämjan-de verksamhet för äldre tonåringar faktiskt kan leda till nya läsare, och trycker på att det är kontakten mellan låntagare och förmedlare som är avgörande jämte läs-främjande i strukturerad form, exempelvis som projekt. Några informanter lyfter fram datorer och Internet som läsinspirerande faktorer för tonåringarna.18
I Jofrid Karner Smidts intervjuundersökning av norska bibliotekariernas syn på skönlitteraturens roll och synen på litteraturförmedling är slutsatsen en annan. Här menar informanterna snarare att den nya tekniska utvecklingen är en konkur-rent till läsfrämjandet. Biblioteket lyfts fram som en informationscentral i och med datorernas och Internets intåg, inte en plats att inhämta skönlitteratur.19
Hen-nes studie behandlar varken skolbibliotek eller gymnasieskolan, men jag anser ändå att det är av vikt att belysa att attityderna gentemot datoriseringen och Inter-net inte är genomgående positiva inom biblioteksvärlden.
17
Bergström, Elisabeth & Lindhé, Annika, 2002, Gymnasiebibliotekarier och läsfrämjande. En
intervjuun-dersökning av några gymnasiebibliotekariers tankar kring läsfrämjande och skönlitteratur i gymnasieskolan,
passim.
18
Ehrin, Lina, 2003, Det handlar om att hitta rätt bok till rätt person vid rätt tillfälle – En undersökning av
läsfrämjande verksamhet för ungdomar i åldern 13-19, s. 31 ff.
19
Smidt, Jofrid Karner, 2002, Mellom elite og publikum. Litteraer smak og litteraturformidling blant
Sara Bengtsson har i en kandidatuppsats genomfört en jämförande textstudie av synen på läsfrämjande verksamhet och läsning i allmänhet under tre decennier – sjuttiotalet, åttiotalet och nittiotalet. Hon konstaterar att det har gått från fokus på folkbildande nytta till den personliga läsupplevelsens nöje. Det kan således finnas flera syften med läsfrämjande. Det är nyttigt eftersom det förbättrar läsför-ståelse- och förmåga samtidigt som vi inhämtar kunskap. Det ökar vår förståelse för andra och ger upplevelser i form av spänning, humor eller romantik till exem-pel. Under de tidigare decennierna innebar läsfrämjande att locka till läsning av viss dignitet medan det under nittiotalet kom att handla om att inspirera till läs-ning överhuvudtaget.20
1.1.3 Skolbibliotekens pedagogiska roll
Louise Limberg har på uppdrag av Skolverket skrivit en kunskapsöversikt gällan-de skolbibliotekets pedagogiska roll. Hon menar i bokens inledning att vi skaffar oss redskap att i allt större utsträckning förstå världen omkring oss genom att ut-veckla språket, läsandet vidgar världen och är viktigt för individens växande. Skolbiblioteket kan vara ett forum, en kreativ miljö för att utvecklas.21
Limberg redovisar olika definitioner på begreppet skolbibliotek och konstate-rar att betydelsen växlat mellan olika tidsperioder. Oftast innefattade definitioner-na endast boksamlingen, men en handbok från 1990 tar fasta på fem olika dimen-sioner hos skolbiblioteket: medierna, rummet, informationssystemet, personalen samt verksamhetens innehåll och mål. Statens kulturråd har genomfört en under-sökning där skolbiblioteket anses finnas till för att förmedla, hjälpa till att få fram och värdera information och olika typer av läsupplevelser samt svara för biblio-teksservice för att täcka utbildningsbehov. Här betonas läsandet, men utan att en bibliotekarie överhuvudtaget nämns. I en engelsk studie av skolbibliotekens peda-gogiska roll ger Streatfield & Markless en definition som rymmer alla typer av skolbibliotek och lägger fokus på relationen mellan biblioteket och skolans syn på lärande. Det innebär att skolbibliotekets utformning grundas i skolans val om hur resurser ska organiseras, samt att biblioteket är en bas utifrån vilken bibliotekarien verkar med hela skolan som arbetsfält. I förlängningen innebär detta att skolbibli-otekets och skolbibliotekariens roll måste förstås i den pedagogiska kontext som biblioteket är en del av, skolan. Den sistnämnda definitionen används av Limberg i kunskapsöversikten och kommer att gälla även i min studie.22
Angående biblioteken och utvecklingen av informations- och kommunika-tionstekniken konstaterar Limberg att bibliotekarier tagit på sig ett stort ansvar för att introducera och utveckla de nya resurserna. Som ett exempel på hur dessa
20
Bengtsson, Sara, 1998, Vad är läsfrämjande? En jämförande textstudie av synen på läsning och
läsfräm-jande åtgärder under tre decennier, passim.
21
Limberg, Louise, 2002, Skolbiblioteket s pedagogiska roll– en kunskapsöversikt, s. 9.
22
surser kan tillämpas nämner hon bland annat läsfrämjande arbete via webben. Barnbibliotekarier har varit pionjärer på den punkten med webbplatser som pre-senterar boktips och möjligheter att fråga en bibliotekarie via nätet. Elever kan också interagera genom att själva skriva eller chatta med varandra på webbplat-serna. Skolbibliotekarier har varit snabba att ta till sig den nya tekniken och til-lämpningen av informations- och kommunikationsteknik har förtydligat skolbibli-otekets pedagogiska roll. De traditionella funktionerna inom biblioteket – att byg-ga upp ett mediebestånd av främst skönlitteratur och göra det tillgängligt, att främja läsande och undervisa i användningen av biblioteket – ifrågasätts knap-past.23 Limberg anser att den forskning som genomförts med fokus på
skolbiblio-tekets betydelse för elevers läsning och läsutveckling under de senaste åren är överraskande liten. Det finns ett behov av väl fungerande bibliotek med engage-rade bibliotekarier för att skapa goda förutsättningar för elevernas läsutveckling i skolan. Limberg räknar upp fyra punkter som biblioteks- och informationsvetare generellt anser viktiga i forskning om läs- och litteraturpedagogik:
Skolbiblioteket måste ha ett brett och varierat mediebestånd för tillfredsställa alla elevers olika behov.
Eleverna bör få möjlighet att själva välja sin egen läsning.
Det är betydelsefullt att eleverna erbjuds ”autentiska” texter som stimulerar deras språkutveckling, i motsats till läroböcker vars språk ofta är fattigt och ab-strakt.
Lässvaga elever ska också kunna erbjudas meningsfulla texter.
Betydelsen av en omfattande och varierande samling betonas, men frågan är vem som bestämmer hur skolbiblioteket ska vara sammansatt? Eleverna bör ha större inflytande över inköp. Försök som gjorts visar på att urvalet blir annorlunda men inte mindre kvalitativt. Limberg tar upp forskning som visar att facklitteratur kan fungera läsfrämjande jämte skönlitteraturen, särskilt bland pojkar som ofta läser facklitteratur för nöjes skull och vars läsintresse generellt minskar under puberte-ten.24 Limberg drar slutsatsen att bibliotekarier kan inta aktiva och vitt skilda
pe-dagogiska roller i det lässtimulerande arbetet. Hon menar att skolbibliotekarier bör utveckla en medvetenhet om vilka konsekvenser de olika hållningarna och strategierna för att få elever att läsa kan få. Skolbiblioteket har en mer styrande funktion än till exempel folkbiblioteken och det är viktigt att skolbiblioteket och bibliotekarierna kan balansera mellan den frivilliga bibliotekstraditionen och
23
Limberg, 2002, s. 37 ff.
24
ningen som kännetecknar utbildningssystemet.25 Skolbibliotekariernas
pedagogis-ka roll stöps efter den omgivande kontexten, skolan, med lärarna som nyckelper-soner.26 Även samhällsförändringar påverkar vilken pedagogisk roll
skolbibliote-ket får, exempelvis informations- och kommunikationsutvecklingen.27
1.1.4 Internet och läsning
Kulturjournalisten, översättaren och bibliotekarien Britt Isaksson menar att det årligen publiceras så många titlar att det blir svårt att välja ut böcker att läsa. Det stora utbudet av litteratur gör att det blir svårt att orientera sig i bokfloden.28 ”Man
kan suga åt sig boktips dygnet runt och var som helst. På bussen, i fikapausen, i bastun, i radio, på tv, på nätet”.29 Vi söker tryckta böcker och köper i de flesta fall
tryckta böcker. Användningen av Internet i samband med läsning är främst som bibliotek, antikvariat och bokhandel – Internet ersätter därmed inte boken i pap-persform utan marknadsför och förmedlar den.30 Biblioteken och med dem
biblio-tekarierna har enligt Isaksson datoriserats – låntagare förväntas kunna ställa frågor via webbplatser och värdera de svar som dyker upp på skärmen.31
Användningen av Internet har ökat kraftigt, men är ålderssegregerad. Cirka 50 procent av alla människor i åldern 15-45 år har en genomsnittlig dag varit ute på Internet, medan andelen bland pensionärerna är 10 procent. Den tid ungdomar ägnar åt läsning har minskat med 15 minuter per dag under de senaste 25 åren medan motsvarande längre tid ägnas åt TV-tittande. Användningen av Internet en genomsnittlig dag i hemmet är ungefär 60 minuter. Den omfattande tillgången till persondatorer har inte gett den datoriserade e-boken ett uppsving, snarare är det spridningen av pocketboken som ökat kraftigt.32 En anledning till den elektroniska
bokens marginella framgång kan bero på att texter på nätet bör vara korta för att vara läsvänliga. En text på webben ska idealt vara femtio procent kortare än en papperstext som berör samma ämne. Texter på skärm läses annorlunda och i lång-sammare takt, ungefär tjugofem procent långlång-sammare. Dessutom tycks många känna obehag inför att läsa på skärm. För boktips eller recensioner som ofta har kortfattat format innebär omfånget sällan några problem. Dock är det viktigt att kunna skumläsa även boktips. En övervägande majoritet skumläser alltid nya webbsidor, endast ett fåtal läser texterna ord för ord. Konkurrensen på webben, med miljontals sidor att välja bland, ger rastlösa läsare. Nästa sida är bara ett klick bort, det måste gå fort att avgöra webbsidans relevans. Det innebär att texterna 25 Limberg, 2002, s. 66 f. 26 Limberg, 2002, s. 82. 27 Limberg, 2002, s. 90. 28
Isaksson, Britt, 2001, Om tjocka böcker och tunna, s. 18,
29 Isaksson, 2001, s. 25. 30 Isaksson, 2001, s. 31. 31 Isaksson, 2001, s. 38. 32
bör vara pedagogiskt strukturerade med tydliga rubriker. Att använda färger eller en annan typ av markering vid viktiga ord eller stycken underlättar för läsaren och fångar uppmärksamhet.33
”Tar en massmediene fra et gjennomsnittsmenneske, tar en fritiden fra det med det samme.”34 Trots att medieanvändningen tar upp över hälften av vår fritid
så har den tryckta boken och tidningen fortfarande stark ställning. Det tycks fin-nas en stark koppling mellan användningen av särskilt Internet och läsning. Bland dem som läser både skön- och facklitteratur har Internetanvändningen ökat snabbt sedan slutet av 1990-talet – de som använt sig av Internet under dagen har i större utsträckning även läst böcker, facktidskrifter och lyssnat på CD-skivor. De som läser böcker är i genomsnitt yngre och välutbildade, vilket kan förklara den ut-bredda användningen av Internet bland läsare. Utvecklingen är som nämnts segre-gerad och kallas ibland för den digitala generationsklyftan.35
I nästa stycke presenteras uppsatsens teori som undersökningen vilar på, där-efter studiens syfte och frågeställningarna som jag avser besvara.
1.2 Teori
Uppsatsens teoretiska ramverk kommer att utgå från Jofrid Karner Smidts artikel ”Bibliotekaren som litteraturformidler”. Där framför hon sin käpphäst inom bibli-otekssammanhang, synliggörandet. Hon talar om synliggörandet av samlingarna och synliggörandet av bibliotekarien som litteraturförmedlare. Smidt pekar på att det människor vill få ut av läsupplevelser är såväl underhållning som nya perspek-tiv genom att ta del av romanfigurernas erfarenheter och upplevelser. Texterna existerar inte frikopplade från en kontext och olika faktorer, både psykologiska och kulturella, påverkar hur individer uppfattar texter. Hon hänvisar till recep-tions- eller mottagarforskning, vad som händer när text och läsare möts. Denna forskning tar sin utgångspunkt i att text inte existerar lösgjord från ett samman-hang, det är först när texten läses och blir läsarens som den får liv. Av personliga upplevelser och samhällskulturella traditioner skapar vi föreställningar om och förväntningar på hur saker och ting ska uppfattas, och texter passas även de in i denna förförståelse enligt mottagarforskningen. Detta ställer krav på bibliotekarier som litteraturförmedlare, eftersom de måste ha kunskap om samhället de verkar i och samtidigt ta hänsyn till att de arbetar med olika typer av individer med olika utgångspunkter och smakinriktningar. Det handlar också om regression och
33 Tveit, 2004, s. 125 f. 34 Tveit, 2004, s. 9. 35
gression, en balansgång mellan den mänskliga naturens vilja att få trygghet och bekräftelse i det bekanta och behovet av att uppleva något nytt.
Smidt frågar sig hur vi kan göra bibliotekets bestånd känt, hur vi lockar besö-kare till biblioteket och hur vi motiverar dessa besöbesö-kare till läsning. Till stor del är det en fråga om prioriteringar och tillgång till resurser när det gäller att föra fram bibliotekets bestånd. Det okända är det stora problemet enligt Smidt. Bibliotekets användare vet inte vad de vill ha eftersom de inte vet vad som finns och bibliote-ket förblir en underutnyttjad eller rent av outnyttjad resurs. Bibliotekariens roll som värdeneutral förmedlare är utdaterad och kan leda till passivitet, att motivera till läsning av vissa titlar är att värdera. All läsning är, som ovan konstateras, en subjektiv upplevelse. Förvisso ska bibliotekarien vara vidsynt och accepterande gentemot brukarnas önskemål, men det innebär inte att hon/han avsäger sig upp-giften att upplysa om litteratur som hon/han anser vara läsvärd. Smidt presenterar fem olika roller som en bibliotekarie kan ta i syfte att arbeta läsfrämjande, men poängterar också att en god förmedlare av litteratur troligtvis är en blandning av dessa roller.
Bibliotekarien som kritiker och litteraturkännare väljer ut och värderar böcker som hon vill ge särskild uppmärksamhet och föra fram. Detta kräver vissa kunskaper om litteratur och ett kritiskt förhållningssätt i möjligaste mån utan att blanda in den egna litteratursmaken. Bibliotekarien ska kunna förhålla sig till alla typer av genrer. Låntagare kan upptäcka nya författare eller genrer ge-nom bibliotekarien som litteraturkritiker. Bibliotekarien kan skriva om nyhe-ter i beståndet i lokalpressen – kort och gott inspireras av journalistiken och använda olika medier för att föra fram beståndet och få det uppmärksammat av brukarna.
Bibliotekarien som socialantropolog har kunskap om kulturella mönster, samhäl-leliga villkor och läsvanor. En öppenhet för läsarnas egna preferenser och fördomsfrihet krävs från bibliotekariens sida, utan att bibliotekarien för den skull måste frångå sina egna värderingar. Det handlar inte endast om läsvanor, utan om kännedom om olika människors levnadssituation och om subkulturer – hur man klär sig, vad man pratar om och så vidare. Som socialantropolog knyter bibliotekarien aktivt kontakter med olika användargrupper och håller till där låntagarna är oavsett om detta innebär biblioteket eller andra arenor. Bibliotekarien överför på så vis den lokalmiljö som hon/han är en del av till andra platser.
aktuella används som identifikation och beröringspunkt samtidigt som biblio-tekarien tar fasta på låntagarnas vilja att lära nya saker och allierar sig med progressionen. Som pedagog måste man hela tiden veta vad man vill uppnå med sina insatser och känna sin publik. Bibliotekarien får inte heller vara rädd för att prova nya grepp för att nå fram till den tänkta målgruppen.
Bibliotekarien som marknadsförare lär av professionell marknadsföring för att sälja in verksamheten till användarna som i hög grad inspireras av familj och vänner. Reklambranschen har gjort publiken till sitt speciella studieobjekt och vet vilken typ av marknadsföring som är verkningsfull. Reklam som lockar, är aktuell, engagerar och speglar verkligheten är viktig. Den måste även vara användarvänlig för att nå målgruppen och den tänkta publiken.
Bibliotekarien som vanlig människa betonar det personliga mötet i biblioteket. Brukarna vill träffa en människa, inte en maskin när de kommer innanför dör-rarna. En bibliotekarie som är engagerad och inger tillit kan få användaren att känna sig trygg och välmående i besöket och kan därmed uppnå mycket i det läsfrämjande arbetet.
Smidt betonar läsarnas svårigheter att navigera genom det okända, och att söka sig till nya avdelningar på biblioteket som de inte känner till väl. Bibliotekarien måste synliggöra beståndet på olika sätt och använda sig av olika medier för att lånta-garna ska kunna lära känna nya författare och titlar. Hon anser att det är viktigt att prioritera den läsfrämjande verksamheten i större utsträckning och att ständigt försöka utveckla olika sätt att framföra beståndet på genom att hitta nya oväntade vägar och experimentera.
Smidt skriver inte för en specifik typ av bibliotek utan beskriver uteslutande olika litteraturförmedlande roller, varför jag anser det fruktbart att applicera hen-nes tankar som ett teoretiskt ramverk i denna studie om gymnasiebibliotekarier och gymnasiebibliotek.36
Dessutom anser jag tankegångarna vara applicerbara i en webbaserad kontext. Smidt skriver om att publicera nyheter i lokalpress, något som också kan göras på webben. Som socialantropolog ska bibliotekarien hålla till där låntagarna vistas oavsett arena och som marknadsförare ska bibliotekarien kunna nå sin tänkta mål-grupp – även om denna till stor del uppehåller sig på webben.
1.2.1 Syfte och frågeställningar
I min studie vill jag undersöka hur gymnasiebibliotekarier resonerar kring möjlig-heterna att agera läsfrämjande via Internet och Internetbaserade boktips. Mitt syf-te är att problematisera kring betydelsen av att publicera boktips elektroniskt,
36
främst utifrån ett bibliotekarieperspektiv. Jag vill studera bakomliggande orsaker till skolbibliotekariernas initiativ att utnyttja webbsidan till läsfrämjande aktivite-ter, och ta reda på vilka deras uppfattningar om och attityder till möjligheterna att arbeta läsfrämjande på Internet är. Jag ämnar undersöka i vilken utsträckning bib-liotekariernas fem roller inom yrkesidentiteten enligt Smidt kan omsättas via arbe-tet med läsfrämjande aktiviarbe-teter på webbsidorna. Jag vill studera vilka variationer som finns i skolbibliotekariernas hållning och synsätt till webbaserad läsfrämjan-de verksamhet. De läsfrämjanläsfrämjan-de verksamheterna på bibliotekens webbsidor kom-mer att beskrivas och observeras för att ge en sammanhängande bild av vad bibli-otekarierna önskat åstadkomma.
De huvudsakliga frågeställningarna blir således:
Vad ligger bakom gymnasiebibliotekariernas initiativ att starta läsfrämjande verk-samhet via webbplatsen och hur är den utformad? Hur märker skolbiblioteka-rierna något konkret resultat av de webbaserade boktipsen och/eller recensio-nerna?
I vilken utsträckning kan utformningen av boktipsen och/eller recensionerna med-ge att bibliotekarierna arbetar i enlighet med Jofrid Karner Smidts fem yrkes-roller?
På vilket sätt kan Internet vara behjälpligt för bibliotekarierna i deras läsfrämjan-de yrkesroll och vilka av läsfrämjan-de fem rollerna upplever läsfrämjan-de kan utövas via webben? Hur ser bibliotekarierna på möjligheterna att vidareutveckla den läsfrämjande
verksamheten på webbplatsen och därmed deras läsfrämjande funktioner inom yrket?
Tidigare forskning har visat att direktkontakten mellan låntagare och bibliotekarie har varit av betydelse för att stimulera till läsning samt att den läsfrämjande verk-samheten med fördel är strukturerad, exempelvis i projektform.37 Min
undersök-ning grundar sig på verksamhet där skolbibliotekarier och läsare inte nödvändigt-vis möts, vilket syftar till att se om bibliotekarierna upplever att boktips på webb-sidor trots bristen på direktkontakt kan fungera. De läsfrämjande åtgärderna har dessutom inte formen av ett projekt utan tillhör den löpande verksamheten.
I nästa stycke redovisas väsentliga begrepp som är viktiga att bekanta sig med inför uppsatsens undersökande del, följt av en avgränsning där jag närmare pre-senterar och preciserar vad uppsatsen kommer att innefatta.
37
1.2.2 Begrepp och definitioner
Skolbibliotek
Orden skolbibliotek, gymnasiebibliotek och bibliotek kommer i uppsatsen att an-vändas i samma betydelse. En utförligare diskussion kring skolbiblioteket och dess roll som läsfrämjare förs i uppsatsens avsnitt gällande tidigare forskning, kapitel 1.1.2 och 1.1.3. Studien kretsar kring skolbibliotekarier på gymnasiesko-lor, varför skolbibliotekarier och bibliotekarier används synonymt, liksom elever och gymnasieelever.
Webbsidor, webbplatser och webbloggar
Det grafiska gränssnittet WWW (World Wide Web), eller webben, används av privatpersoner och företag och lanserades i början av 1990-talet. WWW är en standard som ger oss möjlighet att se färger, bilder och stiliserad text istället för enbart kodad text och länkar mellan dokument – så kallade HTML-sidor eller webbsidor.
Webbsidor är alltså kodade i HTML (Hyper Text Markup Language), det ”språk” i vilket sidor på webben skrivs. Samlingar av webbsidor länkade till var-andra kallas för webbplatser eller sajter. Där kan användare komma vidare till de enskilda webbsidorna inom platsen genom länkar, en funktion som kallas för hy-perlänkar. Kraven på webbplatsernas interaktivitet och regelbundna uppdatering har ökat. Ett exempel är webbloggar, ett slags dagböcker eller loggböcker bestå-ende av en eller flera personers betraktelser som dateras, uppdateras och samlas på en webbsida. I en arkivfunktion hamnar gamla texter så att de fortfarande kan nås och läsas. Texterna kan i de flesta fall kommenteras, och ibland finns där län-kar till andra webbplatser.38
Läsfrämjande
Med läsfrämjande avses aktiviteter som stimulerar läsning. För uppsatsen gäller främst elektroniskt baserat läsfrämjande – företrädesvis olika slags boktips publi-cerade på skolbibliotekens webbplatser – även om andra typer kan komma att nämnas, exempelvis bokprat. Varianter på läsfrämjande verksamhet förklaras di-rekt i sitt sammanhang när de eventuellt uppkommer i undersökningen. Då upp-satsen inte specifikt inriktar sig på läsfrämjande projekt utan löpande läsfrämjande verksamheter, kommer begrepp som läsfrämjande aktivitet, läsfrämjande verk-samhet, läsfrämjande initiativ och läsfrämjande åtgärder att användas synonymt. Litteraturförmedling är inte att betrakta som ett direkt motsvarande begrepp här – i undersökningen betecknar det snarare att ge tillgång till och lyfta fram specifika
38
Sveningsson, Malin, Lövheim, Mia & Bergquist, Magnus, 2003, Att fånga nätet. Kvalitativa metoder för
böcker, inte att konkret stimulera läsning. Både läsfrämjande och litteraturförmed-ling förekommer som termer i föreliggande studie men läsfrämjande föredras även om begreppen kan ses som synonyma eller överlappande.
Enligt undersökningen PIRLS (Progress in Reading Literacy Study) syftar läsning bland annat till att få en litterär upplevelse, alltså den skönlitterära läs-ningen som leder till identifikation och underlättar empati samt ger möjlighet till att utveckla språket.39 Med läsfrämjande menar jag uppmuntrande av skönlitterära
läsupplevelser och facklitterär läsning i rekreationssyfte.
1.2.3 Avgränsning
Detta är inte en undersökning om läsfrämjande verksamhet i sig. Detta är en un-dersökning om skolbibliotekariers uppfattningar om en viss typ av läsfrämjande initiativ – boktips eller recensioner av olika slag som publiceras på skolornas webbplatser, vanligtvis under bibliotekets egna webbplats. Bibliotekens närvaro på webben är inne i ett utvecklingsskede, med ständigt nya biblioteksrelaterade tjänster som vi som användare kan ta hjälp av. Diskussionen i uppsatsens inled-ning belyser att detta inte är oproblematiskt, men expansionen av verksamheter på webben är enligt mig ofrånkomlig, i synnerhet när det gäller att nå ungdomar som spenderar mycket av sin skol- respektive fritid surfandes på Internet. Tidigare forskning visar att det skönlitterära läsintresset tenderar att avta under gymnasie-åren, vilket gör det extra viktigt att försöka arbeta läsfrämjande på de arenor där ungdomar rör sig.40 Därför har jag valt att undersöka hur gymnasiebibliotekarier
ser på boktips och recensioner på webben. Gymnasiebiblioteket är enligt min upp-fattning dessutom väl integrerat med skolans verksamhet och därmed en naturlig del av elevernas vardag. Min studie kommer att omfatta fyra skolbibliotek inom Uppsala kommun. Jag inriktar mig på kommunala skolbibliotek, med undantag för specialfallet Grafiskt Utbildningscenter som drivs i både kommunal- och pri-vat regi. Jag har valt att enbart intervjua skolbibliotekarierna och inte biblioteks-assistenterna då jag vill undersöka hur bibliotekariernas olika läsfrämjande yrkes-roller kan utövas via webben.
I enlighet med Jofrid Karner Smidts resonemang att en av bibliotekets vikti-gaste uppgifter är att synliggöra beståndet, har jag valt att fokusera på biblioteka-riernas syn på webbaserat läsfrämjande. Boktips eller recensioner innebär enligt mig någon form av beskrivning och ibland bedömning av bokens innehåll, kortare eller utförlig, samt information om titel, författare och utgivningsår och eventuellt en bild på bokens omslag i anslutning till titelinformationen. Jag uppfattar boktip-sen som riktade till användargruppen gymnasieelever generellt, inte till en viss kategori elever såsom läsvana eller lässvaga.
39
Läsprojekt. Inspirationsbok för förskola, skola och bibliotek, 2007, s. 16.
40
Det finns gymnasiebibliotek inom kommunen som publicerar listor med nyin-komna böcker utan vidare beskrivning, det rör sig helt enkelt om förteckningar med bibliografiska poster och dessa har jag valt bort till förmån för boktips eller recensioner. Det kunde vara av intresse att undersöka varför dessa bibliotek inte utvecklar listorna till boktips, men då skulle undersökningen bli alltför omfattan-de. Jag väljer således att fokusera på hur de gymnasiebibliotekarier som publice-rar boktips eller recensioner resonepublice-rar kring företeelsen, med reservation för att fler skolor kan komma att införa dylika läsfrämjande aktiviteter under undersök-ningens gång. Webbplatser är dynamiska och förändringar inträffar konstant.
Viktigt att hålla i minnet är att gymnasieskolorna och därmed bibliotekens förutsättningar skiljer sig mycket från varandra. Den ena skolan är inte den andra lik, det blir således beskrivningar av olika scenarier med olika möjligheter och svårigheter. De läsfrämjande aktiviteter som respektive skola ägnar sig åt via webben är vitt skilda i omfattning och utformning. Nedan följer en kort presenta-tion av skolorna som ingår i undersökningen och deras olika typer av boktips, en presentation som kommer att utvecklas i uppsatsen undersökande del.
Bolandgymnasiet
På Bolandgymnasiet finns samhällsvetenskapliga, yrkestekniska och estetiska utbildningar. I biblioteket arbetar två bibliotekarier, Malin Svensson och Dorothee Grelle. Samlingen består av cirka 10 000 böcker, 50 tidskrifter, 3 dagstidningar och 29 datorer anslutna till webben. Biblioteket använder sig av en blogg för sina boktips och recensioner. Via en länk kommer man vidare till bloggsidan, som är skapad på gratistjänsten Blogger. Besökare på Bolandbibliotekets blogg kan bidra med boktips eller lämna kommentarer på andras recensioner.41
Grafiskt Utbildningscenter
Grafiskt Utbildningscenter, GUC, är både en kommunal skola och en friskola. Medieprogrammet på GUC är kommunalt, medan GUC media med fem specialut-formade program inom design, europainriktning, medieteknik/eventteknik, mul-timedia/digitalt skapande samt turism är friskola med riksintag. I biblioteket arbe-tar bibliotekarie Tony Melander och biblioteksassistent Milena Michalek. På bib-liotekets webbplats publiceras kontinuerligt nyinkomna titlar med beskrivning av handlingen under sidan ”Aktuellt”. Dessutom finns en sida som heter ”Boktips” där bibliotekets personal tipsar om böcker de anser vara mycket läsvärda. Under ”Boktips” finns även temalistor där bibliotekets böcker listas efter tema.42
41
Bolandgymnasiets webbplats [2008-01-07].
42
Linnéskolan
På Linnéskolan finns Samhällsvetenskapsprogrammet, Handels- och administra-tionsprogrammet samt frisörprogrammet och stylistprogrammet. I skolans biblio-tek arbetar bibliobiblio-tekarie Anna Sofia Perotti och bibliobiblio-teksassistent Lennart Gel-lerstig. Vid besök på bibliotekets webbplats ser man genast rubriken ”Boktips” på försidans högra del, tillsammans med ”Månadens tidskrift” där en tidskrift särskilt uppmärksammas under en månads tid. Genom att klicka på titlarna kommer besö-karen vidare till en sida med korta recensioner av böcker, oftast med en bild på bokens omslag intill texten.43
Rosendalsgymnasiet
Rosendalsgymnasiet är en nystartad skola som öppnade dörrarna hösten 2005. Här finns Naturvetenskapsprogrammet, Journalistikprogrammet och Internationella programmet. Biblioteket är därmed också nytt och Lisa Roos arbetar som biblio-tekarie med biblioteksassistent Slobodan Duric. På bibliotekets indexsida finns en hyperlänk till ”Recensioner i Boktornet”, där användare kan söka bland recensio-ner och boktips skrivna av elever. Boktornet är en lista med titlar sammansatt i samarbete med lärarna. Boktornet har även en direkthyperlänk på skolans webb-plats genom en stiliserad logotyp som är klickbar.44
Efter att ha presenterat tidigare forskning, uppsatsens teoretiska ramverk, syf-te och frågeställningar, begrepp och definitioner som kan vara relevanta att känna till inför läsningen av studiens undersökande del samt avgränsning kommer nästa kapitel att ägnas åt val av metod, en diskussion kring detta och en beskrivning av hur jag genomförde uppsatsens undersökande del.
43
Linnéskolans webbplats [2008-01-07].
44
1.3 Metodologiska överväganden
Min studie rör sig på mikronivå och går djupare in på ett fåtal personers upplevel-ser av ett Internetbaupplevel-serat fenomen, boktips eller recensioner i läsfrämjande syfte på webben. De metoder jag har använt mig av är kvalitativa, inte kvantitativa. Förenklat uttryckt syftar kvantitativa studier till att nå generell kunskap genom omfattande empiriskt material medan kvalitativa undersökningar resulterar i en djupare förståelse av enskilda fenomen eller människors erfarenheter.
Kvantitativa metoder syftar alltså till att beskriva generellt och stora frågeun-dersökningar är vanliga. Betoningen på generella slutsatser leder till att reliabilite-ten, eller kontrollen av precisionen på mätinstrumenreliabilite-ten, blir viktig. Forskaren ska kunna generalisera. Resultaten redovisas ofta i överskådliga tabeller eller dia-gram.
Medan kvantitativ forskning baseras på främst reliabilitet betonas relevans och validitet inom den kvalitativa. Med relevans avses i vilken utsträckning un-dersökningen förmår närma sig den verklighet som skildras. Validitet innebär den möjlighet som ges att fånga in undersökningsobjekten genom metoderna och får en vidare betydelse inom kvalitativa studier än kvantitativa. Resultatet av kvalita-tiv forskning bedöms efter huruvida forskarens tolkningar verkar rimliga och sak-liga, i samspel med teorin som är ett viktigt redskap. Råmaterialet ska styrka ana-lysen och forskaren ska löpande redovisa utdrag eller citat från exempelvis inter-vjuer som stöd för tolkningarna. Inom såväl den kvantitativa som kvalitativa me-todiken har forskaren ett ansvar att även redovisa material som motsäger, undan-tar eller inte helt överensstämmer med den övergripande bilden som presenteras.
Inom kvalitativ forskning kombineras ofta metoder för att få en fylligare och mångfacetterad bild av studieobjekten och därmed bättre validitet.45 Jag har
an-vänt mig av strukturerade intervjuer samt observation och analys av webbsidor för att fylla kraven på validitet.
Jag övervägde att genomföra enkätundersökningar bland eleverna för att på så vis få bättre bäring på det faktiska resultatet som tipsen ger, men beslutade att låta uppsatsen utgå från ett renodlat bibliotekarieperspektiv. Skolorna skiljer sig i hög utsträckning från varandra liksom de läsfrämjande aktiviteterna på webbsidorna. Det skulle vara alltför komplicerat att konstruera en enkät som är representativ för samtliga skolors situation, och olika enkäter skulle inte alls vara jämförbara.
Fördelarna med kvantitativ metod är således exakthet och att man mäter, an-vänder numeriska värden, vilket ger en större generaliserbarhet. Nackdelen är att exempelvis en enkäts reliabilitet inte kan avgöras förrän den blivit besvarad, och
45
de slutna frågorna kan färgas av forskaren. Inom kvalitativ forskning däremot är resultatet sällan generaliserbart, vilket är en nackdel.46 Men, ”En kvalitativ analys
kan dock leda fram till en förståelse av ett fenomen och vilka variationer som det-ta fenomen uppvisar i relation till sin kontext.”47
Uppsatsens forskningsobjekt är delvis webbplatser, en faktor att ta i beaktan-de i valet av metod. Uppfattningarna om Internet och vad beaktan-detta nätverk faktiskt är kan skilja sig åt. Vi kan närma oss Internet som en produkt, process eller en meta-for. Det första synsättet gäller exempelvis när vi är intresserade av att studera den mängd eller innehållet i de meddelanden som Internetanvändare skickar mellan varandra. Hur utbytet av informationen är organiserat och vad det betyder för människor är utgångspunkten för forskare som betraktar webben som en process. De som ser Internet som en metafor är intresserade av hur kommunikationen via datorer kan vara ett sätt att uttrycka tendenser i samtiden. Jag har i denna studie betraktat Internet som en process, ett verktyg som möjliggör kommunikation mel-lan människor i den verkliga, fysiska världen, snarare än en social värld i sig själv.48 Fokus ligger på att förstå den betydelse som bibliotekarierna lägger i
In-ternets möjligheter.
1.3.1 Kvalitativ intervju
Vid kvalitativa strukturerade intervjuer används en intervjuguide eller checklista över de teman eller ämnen som ska avhandlas med respondenterna, i det här fallet fem skolbibliotekarier som arbetar på fyra olika gymnasiebibliotek. Intervjuns teman behöver inte avhandlas i en bestämd ordningsföljd och intervjuaren kan under samtalets gång formulera frågorna, de måste inte vara klara i förväg. Den typ av frågor som förekommer är ofta öppna, det vill säga breda frågor med många svarsalternativ.
Under intervjuns gång gäller det enligt Jan Krag Jacobsen att vara kvar i rol-len som intervjuare och respondent, för att intervjun inte ska upphöra. Rolrol-len som intervjuare är styrande men måste ständigt balanseras. Om de huvudsakliga äm-nena för intervjun läggs fast kan respondenten själv få avgöra vad som sägs och hur det sägs. Mellan fyra och sex teman med inledande frågor är lagom.49 Jag har
valt att ha några på förhand formulerade frågor i en bestämd ordningsföljd, med utrymme för följdfrågor. Informanterna har fått ta del av frågeformuläret på för-hand för att på så vis kunna reflektera kring och ta ställning till frågorna. Se bilaga 1.
Jacobsen rekommenderar att bandspelare används vid intervjuer. Att föra an-teckningar kan göra respondenten uppmärksam på vad som är särskilt intressant
46
Patel, Runa & Davidsson, Bo, 2003, Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och
rapporte-ra en undersökning, s. 98 ff.
47
Patel & Davidsson, 2003, s. 106.
48
Sveningsson, 2003, s. 57 ff.
49
då intervjuaren börjar skriva febrilt, och göra respondenten osäker inför varför allt inte ter sig lika intressant. Bandspelaren dokumenterar dessutom exakta formule-ringar, det som faktiskt sagts. En bandspelare har dock rykte om sig kunna göra den intervjuade nervös, men det är ett problem som ligger på intervjuarens ansvar att avhjälpa snarare än på de tekniska verktygen – det är intervjuaren som måste skapa en god stämning och vara pålitlig. Valet av ramarna för intervjun är också avgörande för slutresultatet. En plats där respondenten känner sig hemma, dit han eller hon kan transportera sig utan besvär är att föredra.50 Jag har därför valt att
intervjua bibliotekarierna på deras respektive arbetsplatser, och överlåtit val av tidpunkt till dem. Samtliga intervjuer har genomförts med bandspelare som hjälpmedel.
Intervjuer av det kvalitativa slaget strävar mot djuplodande kunskap om re-spondenternas uppfattningar, känslor och erfarenheter. Ofta är resultaten av studi-en specifika för de individer, platser, kontexter och dstudi-en tidsrymd som studeras. Styrkan med dylika intervjuer är detaljrikedomen. Vi får omfångsrik information om de intervjuades verklighet.51 Dock innebär kvalitativa strukturerade intervjuer
att det är svårt att kvantifiera resultat, vilket tidigare betraktats som ovetenskap-ligt. Fördelen är att metoden inte är lika tidskrävande som informella intervjuer och inte lika beroende av intervjuarens kvalifikationer. Oförutsedda aspekter til-låts dyka upp under intervjuns gång. Uppsättningen intervjuer som metoden leder fram till är nog strukturerade för att kunna bearbetas och jämföras.52
Intervjuerna har refererats direkt i uppsatsens undersökningskapitel och finns sparade i oförvanskad form på bandupptagningen. Det är alltför tidskrävande och sällan givande att skriva ut det som sägs ordagrant. De citat som förekommer i texten är varsamt översatta från talspråk till skriftspråk för att göra dem mer läs-vänliga. 53
1.3.2 Observation och analys av webbsidor
Observationer genomförs då forskare vill förstå och beskriva vissa sammanhang på en djuplodande nivå. Problemet med observationer är det partiella material som insamlandet resulterar i, det blir liksom för de flesta kvalitativa metoder ing-en ging-eneraliserbarhet i informationing-en. Dock är forskaring-ens kunskap om de samman-hang som observeras tät och omfattande. Analysarbetet blir tyngdpunkten i obser-vationsstudien, reda skapas i materialet och teman framkommer – ständigt med en öppenhet för diskrepanser. Omfattningen av studien är beroende av studiens syfte. Ny teknik förändras snabbt och då finns ingen mening att studera Internetbaserade
50
Jacobsen, 1993, s. 188 ff.
51
Case, Donald O. 2007, Looking for Information. A Survey of Research on Information Seeking, Needs, and
Behavior, s. 214 ff.
52
Jacobsen, 1993, s. 19.
53
fenomen under längre tidsperioder, korta observationer anses mer givande. Vid observationer av datormedierade miljöer finns inga utvecklade metoder, hjulet måste i viss mån uppfinnas på nytt. Det kan vara nödvändigt att först röra sig mel-lan olika platser på webben för att få överblick över den miljö som ska studeras, för att sedan välja ut några platser för närmare observation.54 Detta var också
till-vägagångssättet för uppsatsens avgränsning. Jag studerade samtliga kommunala gymnasiebiblioteks webbplatser för att se vilka som hade läsfrämjande verksam-heter. Fyra skolor hade publicerade boktips eller recensioner och blev därför un-dersökningsobjekt att beskriva närmare.
Forskaren kan välja i vilken utsträckning hon eller han är deltagande i obser-vationerna. På Internet blir valfriheten större, då möjligheten att vara helt dold erbjuds. Vi kan även vara öppet närvarande utan att delta, eller delta helt i exem-pelvis direktkommunikation som chatt. Att vara helt dold är en etisk fråga – de som undersöks bör ha rätt att veta att de blir observerade.55 Jag har förvisso inte
deltagit aktivt i de läsfrämjande aktiviteterna, men min roll var heller inte den dolda observatörens eftersom skolbibliotekarierna är medvetna om att jag under-söker deras webbplatser.
Elektroniska miljöer har ”svängdörrar”, människor kommer och går som de vill. Den optimala tidpunkten att under dygnet studera fenomen på Internet skiljer sig från fall till fall, liksom antalet besök på webbplatserna. Det finns två typer av miljöer, synkrona och asynkrona. Formerna och förutsättningarna för interaktion är till stor del beroende av tid och situation i synkrona mötesplatser medan asyn-krona arenor inte är beroende av dylika faktorer eftersom användarna kan läsa och skicka inlägg närhelst det passar dem.56 Jag har studerat webbplatser, som är
asyn-krona. Besöket som jag gjorde (efter den initiala översiktliga undersökningen då de fyra studieobjekten bestämdes) blev för att beskriva webbplatsernas och tip-sens eller recensionernas uppbyggnad och utformning noggrant.
Då webbsidor analyseras är det inte endast den skrivna texten som är att ta hänsyn till. Hur texten presenteras med avseende på storlek, färg, form och placer-ing blir också relevant i kombination med andra element på sidan såsom bilder och symboler. Intertextualitet, det vill säga hur ett element får mening i ett sam-manhang med andra element som det står i relation till, är viktigt att studera. Ex-empelvis ett stycke text kan få en helt ny betydelse eller relevans med hjälp av bilder. Ett problem vid analys av webbsidor är att det inte finns en linjär text att följa, ingen början och inget slut samt avsaknad av en naturlig följd i läsandet.57
läggs in kronologiskt på webbsidan, således finns det en start- och slutpunkt åt-minstone temporärt.
Den initiala infallsvinkeln blir att närma sig webbplatsen deskriptivt, att se vad det är för slags sidor och vilka komponenter de består av. Ofta ingår försidor, indexssidor och olika typer av länksidor på webbplatsen. En försida fungerar som en inbjudande introduktion, indexssidan är ett slags innehållsförteckning som vi-sar vad platsens interna länkar innehåller och länksidor hänvivi-sar besökare vidare till andra webbplatser. Det finns ofta även interaktiva sidor där besökare kan vara med och bidra eller lämna kommentarer. Nästa steg är att se hur sidorna är relate-rade till varandra, hur webbplatsen är uppbyggd och sedan hur sidorna är struktu-rerade internt och vilka element som finns. Jag har sett närmare på följande be-ståndsdelar:
Skriftelement som är block med berättande skrift, exempelvis listor eller sam-manhängande stycken.
Skriftlösa element som kan vara exempelvis bilder, foton eller teckningar och har en föreställande funktion.
Skriftlösa visualiseringar i form av abstrakta symboler, pilar, ramar av olika slag och dylikt.
Att kartlägga webbplatserna är en induktiv uppgift, då deras utformning och inne-håll kan skilja sig åt kraftigt.58 Jag har dock fokuserat på bibliotekens webbsidor
inom skolornas webbplatser och anser dem därför vara en ”webbplats inom webbplatsen”. Trots att skolbibliotekens utrymme i samtliga fall underordnas sko-lornas i webbplatsens struktur är deras sidor uppbyggda som om de vore själv-ständiga med både försidor och indexsidor.
När webbplatsens form och uppbyggnad är beskriven övergår analysen till att se på användning. Det handlar om praktiker, att undersöka vilka funktioner som finns inom ramen för boktipsen och recensionerna.59 För att strukturera
observa-tionen av webbplatserna och därmed möjliggöra jämförelser i analysen har jag att använt mig av en checklista. Se bilaga 2.
1.3.3 Korsanalys
Den jämförande analysen har i uppsatsens undersökande del och avslutande kapi-tel genomförts i enlighet med pedagogen Sharan B Merriams beskrivning av hur en korsanalys kan läggas upp. Detta innebär att man initialt lär känna varje enskilt fall och behandlar det individuellt, för att sedan jämföra fallen (här avses med fall
58
Sveningsson, 2003, s. 157 f.
59
