Faktorer som påverkar elevers val av utbildning och yrke
En kvantitativ studie om interna och externa motivationer gällande utbildningsval
Abstract
This study aimed to examine the external and internal factors which influence Swedish upper secondary school students’ choices regarding their educational path. These factors included parental influence, peer influence, expectations, and internal motivations which may influence the students’ choices. The set hypotheses for the study were: parental occupation does not influence the child’s choice of school program, a correlation exists between the parents’ highest educational level and the students’ ambitions to pursue higher education, and lastly, factors including family, friends and internal motivations have some influence on students’ choices regarding education and occupation. The data was collected by the use of a questionnaire specifically made for this study and the participants included Swedish students (n=108) who studied in the counties of Uppsala and Stockholm. The results showed no correlations between the parents’ highest educational level and the students’ choices. However, the results showed correlations between ambitions regarding higher education and three variables regarding current studies, school assignments and positive parental expectations. Therefore, conclusions were drawn that both internal motivation and external factors, such as parents, influence the students’ choices regarding education to different extents.
Keywords: Internal motivation, external motivation, expectations, parental influence, peer
Abstrakt
Syftet för denna studie var att undersöka de externa och interna faktorer som kan påverka svenska gymnasieelevers utbildningsval. Dessa faktorer inkluderade påverkan från föräldrar och vänner, förväntningar samt interna motivationer som kan påverka elevers val. De uppsatta hypoteserna för studien var: föräldrars val av yrke har inte någon påverkan på vad deras barn väljer för program, det finns ett samband mellan föräldrarnas val att genomföra en
eftergymnasial utbildning och barnets strävan att göra detsamma och slutligen har faktorer som vänner och familj, förväntningar på eleven samt individens inre motivationer en påverkan på elevers utbildningsval. Datainsamlingen gjordes med hjälp av ett frågeformulär som skapades specifikt för denna studie. Deltagandet bestod av svenska gymnasieelever (n=108) som studerade i Uppsala och Stockholms län. Resultaten visade inga korrelationer mellan föräldrarnas högsta utbildningsnivå och elevernas utbildningsval. Resultaten visade dock korrelationer mellan elevernas ställningstagande gällande framtida studier och tre variabler som innefattade anledningar till nuvarande studier, syfte med skoluppgifter och positiva
förväntningar samt att dessa förväntning påverkade eleverna på olika sätt.Slutsatserna drogs därför att både intern och extern motivation påverkade elevernas utbildningsval till olika grad.
Nyckelord: Intern motivation, extern motivation, förväntningar, påverkan från föräldrar,
Introduktion
När det börjar närma sig slutet på grundskolan måste alla ungdomar ta ett viktigt beslut som kommer påverka individens närbelägna och avlägsna framtid (Lundahl, 2010). Det kan argumenteras att det beslutet är det första viktiga val en individ behöver ta och handlar om gymnasievalet. Det är det beslut där individen behöver välja gymnasieskola, program och inriktning utifrån vad de önskar för yrkestitel i framtiden. Gymnasievalet har därför en stor påverkan på vad och om de kan komma studera i framtiden samt det yrke det önskar att utöva i framtiden (Lundahl, 2010). Det kan finnas flera faktorer som kan påverka individens väg till utbildning och arbetsliv. Vilka vägar individen kan tänka sig gå kan påverkas av externa faktorer såsom interna faktorer. Dessa faktorer kan röra sig om individens inre motivation, sina egna och andras förväntningar, påverkan från föräldrar och vänner eller till och med press från omgivningen. Det är dock inte alla som får chansen eller valmöjligheten att välja den utbildning och skola de önskar. En pedagogisk studie pekade på att individens valmöjlighet kring sin utbildning endast tilldelas till dem som har bra betyg eftersom det ofta finns stor konkurrens kring vissa utbildningar och gymnasieskolor (Lund, 2006). Trots att alla har olika många valmöjligheter utifrån deras tidigare betyg och bostadsort, då utbudet kan skifta mellan städer och förorter, är gymnasietiden ett tillfälle för somliga att styrka sin identitet och hitta vad de vill göra i livet. Ungdomar har beskrivit gymnasievalet som ett sätt att hitta likasinnade människor, som har överensstämmande intressen och ambitioner. Det innebär att familj och vänner kan ha en viktig, hjälpande, eller eventuellt hindrande, roll i den valprocessen (Skolverket, 2012).
Syfte
utbildning de önskar samt att dessa krav upplevs höga från både familj och lärare. Dock pekade ett flertalet studier på att familj och vänner har en viktig betydelse i gymnasievalsprocessen (Skolverket, 2013). Genomförandet av den aktuella studie var därav väsentlig för att ge underlag till framtida arbete kring elevers utbildningsval.
Tidigare forskning
Spera, Wentzel och Matto (2008) skildrade att föräldrarnas utbildning var signifikant positivt korrelerat med de ambitioner de hade gällande sina barns utbildning. Enligt dem var till och med föräldrarnas högsta utbildningsnivå den största prediktorn för vilken nivå som barnet troligtvis kommer att uppnå. Detta var till exempel för att föräldrarna besatt kunskap och
verktyg som kunde användas för att barnet skulle kunna uppnå den önskade utbildningen medan ett barn som inte hade dess fördelar var tvungen att förlita sig på sina egna förmågor och
kunskap (Spela, Wentzel & Matto, 2008). I en studie som gjordes på över 13,000 föräldrar till elever i ett amerikansk skolsystem, undersöktes föräldrarnas ambitioner för den utbildningsnivå som de ville att deras barn ska uppnå. Detta undersöktes genom ett frågeformulär som
behandlade frågor som: “Vilken är den högsta examen som du förväntar att ditt barn uppnår?” (Spera, Wentzel & Matto, 2008). Resultaten visade att föräldrarnas ambitioner för barnets utbildning ökade desto högre utbildning föräldern själv hade uppnått. I jämförelse utfördes även post hoc tester som visade att högre ambitioner från föräldrarna var relaterat med högre nivåer av akademiska prestationer från barnet (Spera, Wentzel & Matto, 2008). Tidigare forskning från Castellino, Lerner, Lerner och von Eye (2010) visade även att föräldrarnas utbildningsnivå var signifikant relaterat till ungdomars egna planer för framtida utbildning samt att det var större chans att barnet valde att studera samt fullborda högre utbildning om modern också fullbordat högre utbildning. Studien som Castellino et al. (2010) presenterade involverade 160 ungdomar och 249 föräldrar under studiens första skede där de kategoriserade och mätte bland annat föräldrarnas arbetslivserfarenhet under barnets livstid, utbildningsstatus, karriärval samt ungdomarnas skolastiska kompetens. Resultaten visade signifikanta relationer mellan faktorer inom föräldrarnas utbildning och barnens framtida karriär (Castellino et al., 2010).
(2013) genomförde även en undersökning på över 900 elever i Kina som antingen studerade på en högskoleförberedande skola eller på, vad de kallar, en “vanlig” skola. Dessa elever besvarade två enkäter som båda involverade olika skalor, varav ena beskrev moderns beteende och där den andra beskrev faderns beteende. Bland annat så besvarade eleverna frågor som innefattade en intervallskala mellan 1-5 där 1 innebar “håller med helt” och 5 innebar “håller inte med alls” där frågan exempelvis kunde vara: “Min mamma sätter för mycket press på mig gällande hemläxa” (Quach et al., 2013). Resultaten i undersökningen visade att akademisk press från föräldrarna var positivt korrelerat med depression och ångest hos barnen vilket stödde den tidigare forskning som de diskuterade. Den skola som rapporterade de högsta nivåerna av akademisk press från föräldrarna var även den skolan som hade lägst procent av föräldrar med en högre utbildning. De slutsatser som drogs var därför att föräldrarna lade en press på barnen att uppnå en högre nivå av akademisk framgång än de själva, vilket resulterade i en oro hos barnen på grund av en en rädsla att göra föräldrarna besvikna (Quach et al., 2013).
Van Etten, Pressley, Freebern & Echevarria (1998) undersökte vilka variabler som påverkade elevers akademiska motivation där fokus låg på den påverkan familj, lärare och vänner har samt hur olika mål påverkade den akademiska motivationen. Studien var en kvalitativ intervjustudie där eleverna fick svara på frågor i mindre grupper gällande deras akademiska motivation. Resultatet visade att elevernas största motivationsfaktor var att få höga betyg vilket innebar att de studerade hårdare för att få de betyg de önskade. Många elever hade även individuella mål för att öka sin motivation. Studien visade däremot att om individen hade för höga mål kunde det skapa stor press och till slut minskad motivation och hög ångest (Van Etten et al., 1998). För att klara av skolan och upprätthålla motivation, ansåg eleverna att det var viktigt med rimliga mål. Ibland kunde lite stress och oro vara positivt för motivationen men studien pekade på att det var viktigt att stressen och oron inte blev överväldigande. En viktig påverkande faktor för den akademiska motivationen var vänner, familj och lärare. Studenterna menade att
I en metaanalys undersöktes det hur inre och yttre motivation påverkar inlärning hos studenter (Lin, McKeachie & Kim, 2001). Inre och yttre målorienterade skalor administrerades till 13 klasser: sex psykologikurser, tre biologiklasser, tre engelska klasser och en sociologikurs på olika universitetet. Mätinstrumentet MSLQ användes för att bedöma studenternas
motivationsorientering mot en kurs. Det var sex skalor som hade som syfte att fånga tre komponenter: motivation, övertygelsen om värdet, förväntan och påverkan (Lin et al., 2001). Övertygelsen om värdet för en uppgift bedömdes utifrån om studentens deltagande i den akademiska uppgiften var ett mål i sig, om studenten deltog i uppgiften för att uppnå goda betyg, belöningar eller godkännande samt till vilken grad studenten ansåg att kursmaterialet var intressant och värt att lära sig. Förväntan bedömdes utifrån: self-efficacy (om studenten ansåg sig kapabel till att genomföra en uppgift), övertygelsen om kontroll, som syftade till vilken grad studenten ansåg sig ha kontroll över sin prestation och tillsist mättes motivation utifrån den grad studenterna upplevde ångest och rädsla inför ett test (Lin et al., 2001). Studien visade att det var mest gynnsamt att ha en måttlig grad av yttre motivation än en högre grad. Studien visade också att en högre grad av inre motivation genererar bäst skolresultat. Det bästa var däremot att ha en måttlig grad av yttre motivation med en kombination av hög grad av inre motivation(Lin et al., 2001).
I en studie av Stefan Lund (2006) i Växjö kommun undersöktes det hur elever fattar beslut kring sitt gymnasieval. För att undersöka detta intervjuades eleverna om sina valprocesser kring sin framtida utbildning. Det var 22 elever som intervjuades vid två upprepade tillfällen i syfte att behandla sina subjektiva berättelser. Det var en jämn fördelning av könen och alla elever hade godkända grundskolebetyg. Utifrån studiens syfte var det viktigt att intervjua elever som inte hade valt utbildning än. Studien fokuserade på tre utgångspunkter: den individuellt självklara valprocessen, den kontextuellt kollektiva valprocessen och till sist den argumentativt
processuella valprocessen (Lund, 2006).
yrkesprogram vilket även gav möjlighet för en framtida högskoleutbildning. Detta i främsta syfte för att skapa en lättare väg till yrkeslivet och tjäna önskvärd mängd pengar (Lund, 2006). Den kontextuellt kollektiva valprocessen fokuserade på den yttre påverkan av andra personer i deras omgivning och framförallt den påverkan som uppstod från föräldrarna och deras tidigare utbildning. Dessa elever valde utbildning, inriktning och till och med kurser utifrån föräldrarnas förhoppningar, krav och förväntningar. Till sist bemötte studien den argumentativt processuella valprocessen. För denna valprocess var eleverna i stort behov av sin sociala omgivning, och fattade sitt beslut om sin utbildning utifrån den muntliga kommunikationen med andra. Dessa elever kände oftast en stress och oro över sina utbildningsval och vill överväga alla alternativ. I denna process ansågs kamraterna ha en stor roll i beslutfattandet eftersom eleverna diskuterar och använder sina kompisars åsikter och råd kring deras utbildning. Efter intervjuer med de 22 elever som skulle fatta beslut om sin gymnasieutbildning, var det 10 personer som valde att studera yrkesprogram och 12 personer som valde att studera högskoleförberedande program (Lund, 2006).
Intern motivation & extern motivation
Teoretiker har hävdat att människans beteende påverkas av den konsekvens som följer individens handlingar. Det innebär att individen har interna och externa motivationer som resulterar i genomförandet av en viss aktivitet. Intern motivation syftar till att personen genomför en aktivitet för sin egna utveckling och för att det upplevs som glädjande. Extern motivation innebär att individen genomför en aktivitet för att erhålla en belöning, exempelvis högre betyg, eller att individen vill undvika bestraffning, som att få underkänt (Holt et al., 2019).
Skatova och Ferguson (2014) har använt termen “motivation” i en bred bemärkelse för att skapa en förståelse om det “varför” som ligger bakom ett uppvisat beteende och de besluts som tas. För att även kunna predicera ett beteende måste man då, enligt dem, ta med flera olika motivationer i beräkningen varpå man då måste identifiera dessa faktorer. Skatova och
Ferguson (2014) identifierade ett flertal av dessa faktorer som eventuellt har en påverkan på de utbildningsval som elever gör och lade sedan in dessa i fyra kategorier som behandlade både inre och yttre anledningar till beslutfattande. Den första kategorin var hjälpande (Helping) som innefattar prosociala motivationer till beteende som gynnar samhället eller individer där
kategorin de identifierade var karriär (Career). Denna typ av yttre motivation gav upphov till beslut och beteende som påvisar en strävan efter externa belöningar såsom pengar eller prestige. Det poängterades också att vissa yrkesval som kan uppfattas som hjälpande inte nödvändigtvis måste härstamma från den typen av motivation. Till exempel är det möjligt att en person som studerar för att bli läkare gör det på grund av externa anledningar som pengar och inte på grund av hjälpande anledningar (Skatova & Ferguson, 2014).
Den tredje kategorin som identifierades är inre eller intresserelaterad motivation
(Interest/Intrinsic) som involverade det inneboende intresse som en individ har för ämnet i fokus. Ett beslut tas eller ett beteende uppvisas då på grund av nöjet som personen får av ämnet eller aktiviteten. Denna typ av motivation kan alltså vägleda olika val utefter de internaliserade mål som är av särskild betydelse för individen. Det diskuterades även att inre motivation leder till högre livstillfredsställelse och självförtroende än yttre motivation (Skatova & Ferguson, 2014). Den fjärde, och sista kategorin som identifierades som en av de överliggande
anledningarna till varför människor tar specifika utbildnings- och yrkesrelaterade beslut var en passiv motivation (Loafing) som syftade till att ta beslut och utföra handlingar som möjliggör den enklaste och snabbaste vägen till personens mål. Till exempel kan detta vara länkat till val av universitetsexamen där social loafing kan användas för att utnyttja de gemensamma
förmåner som ges utan att proportionerligt bidra till ett allmänt välbefinnande (Skatova & Ferguson, 2014).
Metod Deltagare
Deltagarna i studien var mellan 15-18 år och gick därmed första, andra eller tredje årskurs på gymnasiet. Deltagarna (n=108) studerade på högskoleförberedande program och utbildade sig på olika skolor i Uppsala och Stockholms län. Anledningen till att studien fokuserade på Uppsala och Stockholms län var för att det ansågs vara lättare att erhålla deltagare då det finns ett stort utbud av både högskoleförberedande- samt yrkesprogram. Dessutom fanns det ett större kontaktnät till personal som arbetar på skolor i dessa län vilket underlättade kontakten med skolorna. Slutligen så fanns det även en strävan att undvika så många eventuella
regionsbaserade skillnader som möjligt vilket resulterade i att studien begränsades till de län som undersöktes. Kontakt togs via mail till rektorer, biträdande rektorer samt lärare som
undervisade på både högskoleförberedande samt yrkesprogram program. Totalt kontaktades sju gymnasieskolor som inriktar sig på högskoleförberedande program eller yrkesprogram. Därefter tilldelades eleverna ett följebrev med information om studien. Deltagande och svar accepterades under tre veckor då målet med studien var att erhålla så många svar som möjligt. Optimalt skulle urvalet även vara representativt för populationen, vilket innebär att det var önskvärt att det var lika många deltagare som går yrkesprogram som högskoleförberedande program för att få ett tillförlitligt svar. De interna bortfallet i undersökningen var de dubbletter av svar
undersökningen möttes av. Det externa bortfallet var svårt att fastställa eftersom studien använde sig av ett bekvämlighetsurval.
Instrument
Datainsamlingen genomfördes via ett frågeformulär som skapades specifikt för denna undersökning med hjälp av Google Forms. Frågeformuläret innehöll demografiska frågor såsom: gymnasial skola, ålder, årskurs, elevernas samt frågor gällande föräldrarnas yrke, föräldrarnas högsta utbildning och elevernas framtidsplaner gällande högre utbildning.
Design
Svarsalternativen i enkätundersökningen som inte bestod av skrivsvar eller intervallskalor konverterades och tilldelades ett numeriskt värde i syfte att underlätta för framställandet av resultat. En högre siffra representerade därför inte ett starkare eller svagare värde utan representerade endast det svarsalternativ som deltagarna valde. Ovanstående gäller dock inte deltagarnas ställningstagande till påståendet: "Jag planerar att studera vidare efter gymnasiet" där svaret angavs på en intervallskala mellan 1 till 10 men som sedan konverterades till en skala mellan -5 till 5 utan nollvärde, vilket således resulterar i att en högre siffra betyder en högre skattning. Inför dataanalysen tolkades, kategoriserades och konverterades även viss data till binära värden (1/2) för att möjliggöra en punkt-bi-seriell korrelation där “1” oftast innebär inre faktorer och “2” oftast innebär yttre faktorer. Dessa binära svar användes inte vid
frekvensberäkning då de specifika svarsalternativen var mer av intresse medan de binära
konverteringarna användes vid korrelationsberäkning och regression för att kunna se eventuella samband till yttre och inre motivation som helhet.
Procedur
För genomförandet av studien så användes en inomgruppsdesign eftersom det inte fanns någon strävan efter att skapa en distinktion mellan deltagarna eller någon indelning i olika grupper. Metodvalet gjordes utifrån studiens syfte som strävade efter att erhålla ett kvantitativt underlag. Initialt gjordes ett bekvämlighetsurval för att lättast möjliggöra för datainsamlingsprocessen där en enkätundersökning tillämpades. När mätinstrumentet var färdigställt etablerades kontakt med sju skolor i Uppsala och Stockholms län där lärare, rektorer och övriga administratörer ombads vidarebefordra frågeformuläret till så många elever som möjligt för att maximera antalet deltagande elever. Analyseringen av all data skedde via statistikprogrammet JAMOVI (1.1.9) där deskriptiv data och frekvensberäkningar genererades för samtlig data. Korrelationsmatriser framfördes sedan för att få fram eventuella korrelationer mellan alla inkluderade variabler. Det följdes av en multipel linjär regression för att skapa en korrelationsmodell mellan
beroendevariabeln, kovariaterna och faktorerna. Det fanns både interna och externa faktorer som påverkade studiens validitet. De faktorer som påverkade den interna validiteten var
elevernas skicklighet gällande självskattning samt en eventuell strävan efter social önskvärdhet. Det som påverkade den externa validiteten var till exempel de okända faktorer utanför
Etiska överväganden
Deltagarna tilldelades ett följebrev med information gällande studiens syfte samt till vad och hur införskaffad data skulle användas. Allt material behandlades endast av Linnéuniversitetet och alla deltagare var anonyma då endast årskurs, skola och inriktning angavs. Denna
information kopplades inte till någon deltagare personligen utan behandlades konfidentiellt samt användes endast för vetenskapliga syften. Det anonyma källmaterialet och efterkommande resultat sparades inte utöver redovisningen av resultatet. Då risken fanns att vissa deltagare var under 18 år samt för underlättande vid datainsamling togs det kontakt med lärare för ett
godkännande av ungdomarnas medverkan i studien. Eftersom studien inte var av känslig
karaktär ansågs det inte väsentligt att få ett godkännande av vårdnadshavare. Deltagarna tillgavs all information om studien, inklusive den information som eventuellt hade kunnat påverka deras vilja att delta i studien. Deltagarna hade fritt val att delta i studien och var anonyma under hela processen. Vid ett besvarande av enkäten godkände ungdomarna ett medverkande i studien, däremot hade de möjlighet att lämna studien under alla skeden. Om det hade uppstått en situation där en deltagare ville avbryta sin medverkan utsattes inte individen på något sätt av påtryckningar som kunde ändra individens val. Ungdomarna ombads inte ge några
personuppgifter eller information om deras privata liv. Information om externa situationer som kan vara känslosamma förväntades inte och de angav endast den information de var bekväma med att lämna (Vetenskapsrådet, 2002).
Resultat
Tabell 1 består av deskriptiv data som beskriver fördelningen av urvalet gällande
svarsalternativen för de oberoende variablerna. Tabellen bemöter elevernas gymnasieprogram, föräldrarnas högsta utbildning, elevernas anledning till gymnasiestudier, syfte med
skoluppgifter samt vem som har störst påverkan på elevernas framtidsplaner. Det var totalt 108 deltagare och eleverna gick högskoleförberedande program på gymnasiet. Tabell 1 visar att det var totalt 38 (35.2%) elever som gick ekonomiprogrammet, 44 (40.7%) elever gick
Tabell 1. Frekvensberäkningar för oberoende variabler; Föräldrars högsta utbildning, Anledning till gymnasiestudier, Syfte med skoluppgifter, Störst påverkan på framtidsplaner samt beroende variabel; Gymnasieprogram.
Level N Total %
Gymnasieprogram Ekonomiprogrammet 38 108 0.352 Samhällsvetenskapsprogrammet 44 108 0.407 Naturvetenskapsprogrammet 22 108 0.204 Estetiska programmet 4 108 0.037
Föräldrars högsta utbildning Universitet 67 108 0.620
Gymnasiet 34 108 0.315
Grundskola 7 108 0.065
Anledning till gymnasiestudier För att lära mig nya saker 7 108 0.065 För att utmanas 2 108 0.019 För att studera vidare efter gymnasiet 66 108 0.611 För att jag förväntas göra det 6 108 0.056 För att få ett bra jobb 27 108 0.250
Syfte med skoluppgifter Jag vill få bra betyg 21 108 0.194 Jag vill lära mig 8 108 0.074 Jag vill komma in på den utbildning
jag vill efter gymnasiet
69 108 0.639
Jag vill göra mina föräldrar stolta/glada
1 108 0.009
Jag vill få ett gymnasiebetyg 9 108 0.083
Störst påverkan på framtidsplaner Jag själv 94 108 0.870 Syskon 1 108 0.009 Vänner 3 108 0.028 Föräldrar 10 108 0.093
studera vidare efter gymnasiet, medan 6 (5.6%) elever rapporterade att de förväntades göra det och 27 (25%) elever påvisade att de ville få ett bra jobb.
Tabell 1 visar vad eleverna hade för syfte med sina skoluppgifter. Resultatet visade att 21 (19.4%) elever ville få bra betyg, 8 (7.4%) elever ville lära sig, 1 (0.9%) elev ville göra sina föräldrar stolta/glada och 9 (8.3%) elever ville få ett gymnasiebetyg. Störst antal deltagare, 69 (63.9%) elever, meddelade att syftet med sina skoluppgifter var att komma in på den
utbildning de ville studera efter gymnasiet. Det var totalt 94 (87%) elever som menade att den person som hade störst påverkan på deras framtidsplaner var dem själva. 1 (0.9%) elev
menade att syskonen hade störst påverkan, 3 (2.8%) elever syftade till att deras vänner hade störst påverkan och till slut är det 10 (9.3%) elever som angav att föräldrarna hade störst påverkan på deras framtidsplaner.
Tabell 2. Frekvensberäkning
Tabell 2 hänvisar till de förväntningar som eleverna upplevde att de hade på sig gällande framtida studier och som antingen upplevdes som någonting positivt eller negativt samt vad
Level N Total %
Positivt upplevda förväntningar gällande
framtida studier Nej 28 102 0.275
Ja 74 102 0.725
Positivt upplevt förväntningars påverkan Bra utbildning 1 49 0.020 Motivation att lyckas 32 49 0.653 Övergångtill arbetslivet 3 49 0.061 Ett välbetalt jobb 1 49 0.020 Upplevd kontroll 1 49 0.020 Respekt/stolthet från föräldrar 4 49 0.082 Ökat intresse 3 49 0.061 Självtillit 1 49 0.020 Stöd 2 49 0.041
Negativt upplevda förväntningar
gällande framtida studier Nej 70 106 0.660
Ja 36 106 0.340
Negativt upplevt förväntningars påverkan
Press/stress 27 32 0.844
Tabell 3. Deskriptiv data för beroende variabel; Ställningstagande gällande vidare studier efter gymnasiet.
Deskriptiv data i Tabell 3 och Figur 1 visar deltagarnas självskattning gällande påståendet “Jag planerar att studera vidare efter gymnasiet”. Resultaten visade ett medelvärde för deltagarnas ställningstagande på M=3.58 (SD=2.01) där det lägsta rapporterade värdet var -3 samt det högsta rapporterade värdet var 5.
de eventuella förväntningarna hade för påverkan på individen. Det var totalt 28 (27.5%) elever som inte upplevde positiva förväntningar gällande deras framtida studier, medan 74 (72.5%) elever upplevde positiva förväntningar. Gällande de elever som upplevde positiva
förväntningar var det 32 (65.3%) elever som menade att de positiva förväntningarna påverkade deras motivation att lyckas. Det var 4 (8.2%) elever som menade att de fick respekt/stolthet från föräldrar medan 3 (6.1%) elever upplevde att det snarare var övergången till arbetslivet som påverkades av de upplevda positiva förväntningarna. Lika många
deltagare, 3 (6.1%) elever, upplevde att de positiva förväntningarna ökade deras intresse för framtida studier.
Det var 70 (66%) elever som inte upplevde negativa förväntningar gällande deras framtida studier, medan det var 36 (34%) elever som gjorde det. Av de elever som upplevde negativa förväntningar gällande deras framtida studier menade 27 (84.4%) elever att dessa negativa förväntningar skapade press eller stress hos individen. Det var 4 (12.5%) elever som upplevde att det skapade prestationsångest och 1 (3.1%) elev upplevde att dessa negativa förväntningar var energikrävande.
Ställningstagande: studera vidare
Figur 1. Deskriptiv data för beroende variabel; Ställningstagande gällande vidare studier efter gymnasiet.
Tabell 4 visar resultat för frekvensberäkning gällande deltagarnas ställningstagande till framtida studier. Urvalet inkluderade 49 (45.3%) deltagare som rapporterade skattningsnivå 5, 22
(20.3%) deltagare som rapporterade skattningsnivå 4, 19 (17.5%) deltagare som rapporterade skattningsnivå 3 och sammanlagt 18 (16.6%) deltagare som rapporterade skattningsvärden mellan 2 och -3.
Tabell 4. Frekvensberäkning för beroende variabel; Ställningstagande gällande vidare studier efter gymnasiet.
Tabell 5 visar hur väl observerade data överensstämmer med förväntade data från ett urval med normalfördelning. Observerade frekvenser inom urvalet skiljde sig signifikant, χ² (7, N = 108) = 138, p = <.001.
Tabell 5. χ² Goodness of Fit för beroende variabel; ställningstagande gällande vidare studier efter gymnasiet
Resultaten i Tabell 6 visar signifikanta korrelationer mellan de utvalda variablerna. Några av de utstickande signifikanta korrelationerna som fanns är en negativ korrelation mellan elevernas ställningstagande till att studera vidare efter gymnasiet och anledning till nuvarande
gymnasiestudier, r=-.398, p=<.001. Vidare fanns en negativ korrelation mellan deltagarnas syfte med skoluppgifter och deras ställningstagande till att studera vidare r=-.196, p=.042 och en positiv korrelation mellan deltagarnas syfte med skoluppgifter och deras självuppfattade anledningar till deras gymnasiestudier r=.363, p=<.001.
Resultaten visade även signifikanta korrelationer mellan deltagarnas anledningar till framtida yrkesval och två andra variabler. En positiv korrelation med deltagarnas anledningar till nuvarande gymnasiestudier, r=.286, p=.006 samt en positiv korrelation med deltagarnas syften med skoluppgifter, r=.218, p=.037. Fortsättningsvis visade resultaten en positiv korrelation mellan deltagarnas positiva förväntningar de hade på sig gällande framtida studier och deras ställningstagande att studera vidare, r=.294, p=.003. Elevernas positiva förväntningar gällande framtida studier hade även en negativ korrelation med deltagarnas anledningar till nuvarande gymnasiestudier, r=-.200, p=.044.
χ² df p
Tabell 6. Korrelationsmatris för oberoende variabler; anledning till gymnasiestudier, syfte med skoluppgifter, påverkan på framtidsplaner, föräldrars högsta utbildning, anledning till framtida yrkesval samt beroende variabel; ställningstagande gällande vidare studier.
Ställningstag ande: studera vidare Anledning till gymnasiest udier Syfte med skoluppgif ter Störst påverkan på framtidsplaner Föräldrars högsta utbildning Anledning till yrkesval Positiva förväntningar gällande framtida studier Ställningstagande:
studera vidare Pearson's r —
Slutligen visade resultatet en positiv korrelation mellan de negativa förväntningar deltagarna hade på sig gällande framtida studier och vem som hade störst påverkan på elevens
framtidsstudier, r=.309, p=.001.
Resultaten i Tabell 7 visar storkorrelationen mot beroendevariabel ställningstagande gällande framtida studier. Resultaten visade en korrelation som är statistiskt signifikant med en justerad förklarad varians på, aR² = .169, F(7,80) = 3.53, p = <.002.
Tabell 7. Storkorrelation mot beroendevariabel; Ställningstagande: studera vidare
Overall Model Test
Model R R² Adjusted R² F df1 df2 p
1 0.486 0.236 0.169 3.53 7 80 0.002
Tabell 8. Modellkoefficienter - Ställningstagande: studera vidare
Predictor Estimate SE t p Stand. Estimate
Intercept
4.5277 1.252 3.616 < .00 1 Föräldrars högsta utbildning
0.1182 0.292 0.405 0.687 0.0417 Anledning till gymnasiestudier
-0.9626 0.438 -2.197 0.031 -0.2465 Syfte med skoluppgifter
0.1766 0.435 0.406 0.686 0.0434 Störst påverkan på framtidsplaner
0.0832 0.568 0.146 0.884 0.0156 Anledning till yrkesval
-0.6010 0.397 -1.512 0.134 -0.1590 Negativa förväntningar gällande framtida studier
-0.5919 0.390 -1.518 0.133 -0.1593 Positiva förväntningar gällande framtida studier
Tabell 8 visar i vilken ordning som de olika prediktorerna infördes i regressionen för varje skala. De högsta betavikterna (Standardiserad estimering benämns framöver som ”β”) med statistisk signifikans var “positiva förväntningar gällande framtida studier”, β = .3121, t(7, 80) = 2.952, p = <.004 och deltagarnas anledningar till gymnasiestudier, β = -.2465, t(7, 80) = -2.197, p = .031.
Tabell 9 visar en korrelationsmatris mellan föräldrarnas yrken, deltagarnas strävan av framtida yrke, gymnasieprogram samt elevernas ställningstagande gällande att studera vidare. Resultaten visade en positiv korrelation mellan förälder #2 arbete och deltagarnas framtida yrke, r=.176, p=.160. Vidare visade resultaten en positiv korrelation mellan ställningstagandet att studera vidare och förälder #1 arbete, r=.119, p=.245, samt en korrelation mellan ställningstagandet att studera vidare och förälder #2, r=.-155, p=.124. Dock var dessa resultat ej statistiskt signifikanta och nollhypotesen behölls. En positiv korrelation som var statistiskt signifikant fanns däremot mellan deltagarnas gymnasieprogram och förälder #1 yrkesval, r=.240, p=.018.
Tabell 9. Korrelationsmatris för oberoende variabel; föräldrars yrke samt beroende variabler; framtida yrke, gymnasieprogram och deltagarnas ställningstagande gällande vidare studier efter gymnasiet.
Förälder #1 arbete Förälder #2 arbete Framtida yrke Ställningstagande: studera vidare Gymnasieprogram
Förälder #1 arbete Pearson's r —
p-value —
Förälder #2 arbete Pearson's r 0.051 — p-value 0.617 —
Diskussion
Den aktuella studien inriktade sig på elevers utbildningsval och hur dessa val kan påverkas av inre och yttre faktorer. Syftet med studien var således att undersöka om och hur individen påverkas av dessa faktorer och om det påverkar elevernas val av gymnasieinriktning,
programval, planer för en eftergymnasial utbildning samt framtida yrke. Studien riktade in sig på de elever som gick högskoleförberedande program. Det var totalt 108 deltagare varav 38 (35.2%) elever gick ekonomiprogrammet, 44 (40.7%) elever gick
samhällsvetenskapsprogrammet, 22 (20.4%) elever gick naturvetenskapsprogrammet och 4 (3.7%) elever gick estetiska programmet.
Tabell 1 beskriver elevernas gymnasieprogram, föräldrarnas högsta utbildning, elevernas anledning till gymnasiestudier, syfte med skoluppgifter samt vem som har störst påverkan på elevernas framtidsplaner. Frekvensfördelningen visade att föräldrarnas högsta utbildning hos de deltagande var en universitetsutbildning med ett antal på 67 (62%) föräldrar och att 66 (61.1%) elever svarade att anledning till deras gymnasiestudier var för att studera vidare efter gymnasiet. Detta innebär att i stort sett lika stor andel av deltagarna hade föräldrar som har
universitetsutbildning som högsta utbildning och rapporterade att anledningen till deras nuvarande gymnasiestudier var att de ville studera vidare efter gymnasiet. Däremot beskriver tabell 6 att det inte fanns en korrelation varken mellan deltagarnas anledningar till nuvarande gymnasiestudier och föräldrarnas högsta utbildningsnivå eller mellan deltagarnas
ställningstagande gällande vidare studier och föräldrarnas högsta utbildningsnivå. Detta tyder därför på att resultatet visade att föräldrarnas högsta utbildning inte hade någon betydelse för elevernas interna eller externa anledning till gymnasiestudier eller om de ville studera vidare. Tidigare studier visade däremot motsatsen, att föräldrarna skapade en målsättning för sina barn att följa deras utbildningsnivå samt att föräldrarnas högsta utbildning kunde predicera den utbildningsnivå barnet skulle få samt att föräldrars utbildningsnivå var signifikant relaterat till ungdomars egna planer för framtida utbildning (Castellino et al., 2010; Spera, Wentzel & Matto, 2008).
arbetsmarknaden med en universitetsutbildning samt att studien endast behandlade svar från högskoleförberedande program som specifikt förbereder eleverna för universitetet. Därtill beskriver Tabell 1 att 94 (87%) elever rapporterade att den person som hade störst påverkan på deras framtidsplaner var dem själva. Detta kan eventuellt ge upphov till elevernas åsikter gällande att studera vidare efter gymnasiet oavsett föräldrarnas högsta utbildning.
Vidare i en tidigare studie undersöktes det hur elever fattade beslut kring sitt gymnasieval. Studien fokuserade på tre utgångspunkter: den individuellt självklara valprocessen, den kontextuellt kollektiva valprocessen och till sist den argumentativt processuella valprocessen (Lund, 2006). I den individuella självklara valprocessen inkluderade de elever som visste vad de ville gå för utbildningsbana och påverkades därför inte av andras åsikter och därav var deras valprocess självgående. Den tidigare forskningen gällande den individuellt självklara
valprocessen gick i linje med resultatet i Tabell 1 där 94 (87%) elever beskrev att den största påverkan på deras framtidsplaner var dem själva. I den kontextuellt kollektiva valprocessen hade individen en stor yttre påverkan från personer i sin omgivning och där framförallt
föräldrarna och deras tidigare utbildning hade en stor påverkan på elevernas val av utbildning. Trots att det inte var ett relativt stort antal beskriver resultatet i Tabell 1 att det var 10 (9.3%) elever som upplevde att föräldrarna hade störst påverkan på deras framtidsplaner (Lund, 2006). I den argumentativt processuella valprocessen påverkades individen av sin sociala omgivning, där kompisarna hade en stor roll i beslutfattandet av utbildning då utbildningsvalen upplevdes som stressande och orosfyllda och därav var kompisarna ett bra bollplank. Gällande den valprocessen visar resultatet i Tabell 1 att 3 (2.8%) elever upplevde sig påverkas av sina kompisar gällande deras framtidsplaner. Dock fanns det ingen korrelation mellan vilka externa personer, alltså föräldrar, vänner eller syskon, som hade störst påverkan på elevernas
framtidsplaner och deltagarnas ställningstagande gällande framtida studier eller yrkesval (Lund, 2006). Hypotes tre (H3) syftade till att vänner och familj hade en påverkan på individens
utbildningsval, men eftersom inga korrelationer existerade kunde därför inte denna hypotes stärkas till fullo. Dock visade resultaten, enligt förväntan, en negativ korrelation mellan deltagarnas anledningar till nuvarande gymnasiestudier och deras ställningstagande gällande vidare studier vilket således stödde delar av hypotes tre (H3) som sade att individens inre motivationer hade en påverkan på elevers utbildningsval. (Lund, 2006).
motivationsfaktor var att få höga betyg. Den tidigare studien stödde den aktuella studiens resultat eftersom elevernas största motivationsfaktor gällande skoluppgifter var att komma in på den utbildning de ville efter gymnasiet (63.9%) samt den näst största motivationsfaktorn var att få bra betyg (19.4%). Denna typ av yttre motivation kan därför ge upphov till beslut och
beteende som påvisar en strävan efter externa belöningar för att eventuellt säkerställa en önskvärd framtida karriär (Van Etten, 1998). Detta reflekterades även i Skatova och Fergusons (2014) undersökning där de kategoriserade denna typ av yttre motivation som en motivation med fokus på karriär. Eftersom elever behöver bra betyg för att komma in på den utbildning de vill efter gymnasiet, stödde resultatet den tidigare forskningen. I en ytterligare studie
undersöktes studenternas motivationsorientering mot en kurs där syftet var att fånga tre komponenter: motivation, övertygelsen om värdet, förväntan och påverkan. Beträffande övertygelsen om värdet undersöktes det om eleven deltog i uppgiften för att uppnå goda betyg, belöningar eller godkännande samt till vilken grad studenten ansåg att kursmaterialet var intressant och värt att lära sig(Lin, McKeachie & Kim, 2001). I den aktuella studien visade resultaten i Tabell 1 vad eleverna ville få ut av sina skoluppgifter där 69 (63.9%) elever ville komma in på en specifik utbildning efter gymnasiet. Det var 21 (19.4%) elever som svarade att de ville få bra betyg, 9 (8.3%) elever som ville få ett gymnasiebetyg, 8 (7.4%) elever som ville lära sig och 1 (0.9%) som ville göra sina föräldrar stolta/glada. Den tidigare forskningen
undersökte huruvida intern eller extern motivation var bäst för inlärning hos eleverna. Resultatet för den studien visade att det var bättre att haen måttlig grad av yttre motivation med en
kombination av hög grad av inre motivation(Lin, McKeachie & Kim, 2001).
lyckas med sina studier. Till exempel rapporterade en deltagare att de “Påverkas positivt av mina föräldrars press eftersom det motiverar mig att bevisa att jag klarar av att plugga vidare [...]”. Vidare visade resultaten i Tabell 2 även att de externa förväntningarna som deltagarna hade på sig fick dem att känna stöd, självtillit, ökat intresse, respekt/stolthet från föräldrarna samt att de upplevde sig få en bättre övergång till arbetslivet. Dessa resultat stödde den tidigare forskning som poserade att familjen var motiverade när de hade realistiska förväntningar på vad deras barn kunde åstadkomma och om de uppmuntrade och berömde deras prestationer samt hårda arbete (Van Etten, 1998). Det reflekteras även i resultaten i Tabell 6 som visade en positiv korrelation mellan just de förväntningar som upplevdes som något positivt och deltagarnas ställningstagande gällande om de ville studera vidare efter gymnasiet.
Vidare var det endast 36 (34%) deltagare som rapporterade att de förväntningar de hade på sig upplevdes som någonting negativt till skillnad från de 70 (66%) deltagare som inte rapporterade negativt upplevda förväntningar utifrån. Trots dessa relativt låga siffror som stod i kontrast med de positivt upplevda visade ändå resultaten i Tabell 6 en positiv korrelation mellan negativt upplevda förväntningar och vem som hade störst påverkan på elevernas framtidsplaner. Detta stödde den tidigare forskning som också presenterade en positiv korrelation mellan extern akademisk press och en negativt upplevd påverkan hos eleverna (Quach et al., 2013). Resultaten i Tabell 6 stödde dock inte den tidigare forskningen som drog slutsatsen att föräldrarna lade en press på barnen att uppnå en högre nivå av akademisk framgång än de själva då resultaten i Tabell 6, som tidigare benämnt, inte visade någon betydelsefull eller signifikant korrelation med föräldrarnas högsta utbildningsnivå överhuvudtaget (Quach et al., 2013).
I Tabell 9 visas en korrelationsmatris mellan föräldrarnas yrke, elevernas framtida yrke, elevernas ställningstagande att studera vidare samt elevernas gymnasieprogram. Resultatet i Tabell 9 visade en positiv korrelation mellan förälder #2 arbete och deltagarnas framtida yrke. Gällande korrelationen mellan förälder #1 och ställningstagandet att studera vidare fanns det en positiv korrelation samtidigt som det även fanns en negativ korrelation mellan förälder #2 och ställningstagandet. Dessa resultat visade däremot ingen statistiskt signifikans och därför behölls nollhypotesen. Det fanns däremot ett statistiskt signifikant resultat som visade en positiv
mellan förälder #1 och elevernas gymnasieval stöddes H1 delvis då endast en av variablerna som behandlar föräldrarnas yrken uppvisade en korrelation.
Praktiska implikationer
Gymnasievalet brukar beskrivas som det första viktiga beslut som människan kommer ta gällande dess utbildningsväg (Lundahl, 2010). Gymnasievalet är därför ett startskott på huruvida individen kommer studera vidare i framtiden och vilken yrkestitel individen kan komma få (Lundahl, 2010). Tidigare forskning visade att de valprocesser elever behöver göra kan visa sig på olika sätt och där beslutet kan fattas antingen självgående eller i påverkan från familj och vänner. Dessutom grundar sig vanligen elevernas utbildningsval i en grundtanke om hur de ser sin framtid utspela sig (Lund, 2006). Elevernas utbildningsbana kan påverkas av föräldrarnas förväntningar på de beslut de tror eller vill individen kommer fatta. Dessa förväntningar kan uppfattas som positiva eller negativa motivationsfaktorer i elevens valprocesser. Den aktuella studien pekade på att de positiva förväntningarna eventuellt kan påverka individens motivation att lyckas samt att dessa externa förväntningarna kan få individen att känna stöd, tillit till sin egna förmåga, ökat intresse, bättre övergång till arbetslivet samt att de upplevde en respekt från föräldrarna. Tidigare studier samt den aktuella studien presenterade även i likhet en positiv korrelation mellan extern akademisk press och en negativt upplevd påverkan hos eleverna. Det aktuella ämnet kan ge en ökad förståelse hur vi som individ, vän, familj eller lärare påverkar de val som görs i vår direkta omgivning. Slutligen kan detta eventuellt ge en självmedvetenhet i beslutfattandet om individens utbildningbana och yrkesframtid.
Metoddiskussion
Det var totalt sju gymnasieskolor som kontaktades gällande förfrågan att delta i studien; med en jämn fördelning av högskoleförberedande program och yrkesprogram. Avsikten med studien var att få en jämn fördelning mellan således högskoleförberedande program som yrkesprogram samt mellan årskullarna. Studien erhöll totalt 119 svar men dessvärre var flertalet av svaren dubbletter vilket resulterade i 108 deltagare, och genererade endast svar från
slutsatser kring elevernas utbildningsval eftersom det är en viktig beroendevariabel som elimineras gällande elevernas gymnasieval, framtida studier samt de faktorer som kan ha påverkat deras utbildningsval. Dessutom fick studien inte en jämn fördelning av årskullarna då studien genererade flest svar från årskurs ett och minst svar från årskurs två, vilket inte påverkar resultatet då studien inte fokuserade på årskullarna, däremot hade en jämn fördelning varit önskvärt
Den huvudsakliga styrkan med en användning av multipel linjär regression är att det möjliggör en inkludering av fler faktorer som eventuellt kan vara viktig för att få en sådan helomfattande förståelse för forskningsämnet som möjligt. Metoden hjälpte således till att generera resultat som möjliggjorde förbättrad helhetsförståelse samt en förståelse av associeringen mellan beroende variabler och prediktorer. Trots den bristfälliga fördelningen gällande
programinriktning ansågs antalet deltagare acceptabelt med tanke på antalet inkluderade variabler. Samtidigt ansågs antalet variabler i studien lämpligt då en eventuell ökning i undersökta variabler potentiellt skulle kunnat påverka resultatet negativt och introducerat en större mängd brus och samtidigt riskerat förvirring vid läsning. Valet att använda
självskattningar som huvudmätning kan problematiseras då dessa subjektiva självskattningar delvis sänkte undersökningens validitet. Deltagarnas eventuella strävan efter en social
önskvärdhet, bakomliggande faktorer som påverkade deltagarnas rapportering eller eventuella felskattningar från deltagarnas sida är alla faktorer som potentiellt hade kunnat påverka
resultaten på ett negativt sätt. Svårigheterna med att både identifiera, undvika och åtgärda dessa problem resulterade i att det därför inte kontrollerats för ovidkommande variabler och kan ha en påverkan på slutsatser som drogs och resultatet i helhet.
Ett av valen som gjordes under analysprocessen var att kategorisera många av svarsalternativen till dikotoma svar för att möjliggöra en punkt-bi-seriell korrelation och således bättre
beprövats tidigare, försvagas validiteten för den aktuella studien då det inte går att säkerställa att instrumentet mäter det studien avser att undersöka. En positiv aspekt med ett egenskapat
instrument kan däremot vara att det kan möjliggöra att undersökningen arbetar från nya infallsvinklar och behandlar ny information som existerande och beprövade instrument möjligtvis inte tidigare har inkluderat. Instrumentet som användes i studien hade dock kunnat förbättras ytterligare. Till exempel hade det varit önskvärt att inkludera fler svarsalternativ på några av frågorna för att tydligare undersöka de interna och externa motivationer som eventuellt kan ligga bakom de val som eleverna gör under sin utbildning. Undersökningen kan ange sina skäl till att reliabiliteten är hög eftersom frågeformuläret var konstruerat kort och koncist samt skrivet med ett passande språk för målgruppen.
Införskaffningen av deltagare skedde med hjälp av ett bekvämlighetsurval, på grund av begränsningar i tid och sammanhang, för att få med så många gymnasieelever som möjligt. Detta resulterade i svårigheter att avgöra vilken faktisk population som urvalet representerade, vilket försvårade möjligheten för resultatet att bli representativt för en större population och således gjorde resultatet osäkert att generalisera. Dessutom hade studien som utgångspunkt att undersöka både högskoleförberedande program samt yrkesprogram men eftersom inget resultat genererades från yrkesprogrammen försvårade det generaliserbarheten för en större population utifrån det uppsatta syftet för studien. Trots ovanstående begränsningar ansågs urvalet vara representativt för populationen, som syftade till elever som går högskoleförberedande program i mellersta Sverige och därmed kan resultat och de slutsatser som dras gällande påverkande faktorer kring elevers utbildningsval appliceras på och representera den definierade populationen.
Vidare forskning
En vidare undersökning inom detta ämne skulle huvudsakligen kunna genomföras i större skala med fler skolor och deltagare, dels för att säkerställa en jämnare fördelning gällande
Fortsättningsvis är det viktigt för framtida studier använda sig av ett urval som är
Referenser
Castellino, D., Lerner, J., Lerner, R., & von Eye, A. (1998). Maternal Employment and Education: Predictors of Young Adolescent Career Trajectories. Applied Developmental Science, 2(3), 114-126. doi: 10.1207/s1532480xads0203_1
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska Principer Inom Humanistisk-Samhällsvetenskaplig Forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Gymnasieguiden. (2020). Skillnaden mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program. Stockholm: Framtidsutveckling
https://www.gymnasieguiden.se/informeras/skillnaden-mellan-ett-yrkesprogram-och-ett-hoe gskolefoerberedande-program
Lin, Y., McKeachie, W. J., & Kim, Y. C. (2001). College student intrinsic and/or extrinsic motivation and learning. Learning and Individual Differences, 13(3), 251-258. doi: 10.1016/S1041-6080(02)00092-4
Lund, S. (2006). Marknad och medborgare – elevers valhandlingar i gymnasieutbildningens integrations- och differentieringsprocesser (Doctoral thesis, Acta Wexionensia, 82). Växjö:
Växjö University Press. Tillgänglig:
http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?aq=%5B%5B%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5 D&sf=all&aqe=%5B%5D&af=%5B%5D&searchType=SIMPLE&sortOrder=author_sort_a sc&onlyFullText=false&noOfRows=50&language=sv&pid=diva2%3A206731&dswid=775 5n
Lundahl, Lisbeth. (2010). Att bana vägen mot framtiden. Karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur
Quach, A., Epstein, N., Riley, P., Falconier, M., & Fang, X. (2013). Effects of Parental Warmth and Academic Pressure on Anxiety and Depression Symptoms in Chinese Adolescents. Journal Of Child And Family Studies, 24(1), 106-116. doi: 10.1007/s10826-013-9818-y Skatova, A., & Ferguson, E. (2014). Why do different people choose different university
degrees? Motivation and the choice of degree. Frontiers In Psychology, 5. doi: 10.3389/fpsyg.2014.01244
Skolverket. (2012). Ungdomars uppfattningar om gymnasievalet. Stockholm: Skolverket. Spera, C., Wentzel, K., & Matto, H. (2008). Parental Aspirations for Their Children’s
Educational Attainment: Relations to Ethnicity, Parental Education, Children’s Academic Performance, and Parental Perceptions of School Climate. Journal Of Youth And Adolescence, 38(8), 1140-1152. doi: 10.1007/s10964-008-9314-7
Bilagor
I. Frågeformulär
1. Vilken gymnasieinriktning studerar du?
● Yrkesprogram ● Studieförberedande
2. Vilket program studerar du?
● Samhällsvetenskapsprogrammet ● Naturvetenskapsprogrammet ● Teknikprogrammet
● Ekonomiprogrammet
● Samhällsvetenskapsprogrammet inriktning beteendevetenskap ● Humanistiska programmet ● Estetiska programmet ● Hantverksprogrammet ● Handels ● Hotell ● Restaurang ● Bygg ● El ● Fordon ● Vård och omsorg ● Barn och fritid ● IB
● Annat:
3. Hur gammal är du?
● Annat:
4. Vilken årskurs går du?
● Årskurs 1 ● Årskurs 2 ● Årskurs 3
5. Varför studerar du på gymnasiet?
● För att lära mig nya saker ● För att utmanas
● För att studera vidare efter gymnasiet ● För att jag förväntas göra det
● För att mina vänner gör det ● För att mina föräldrar gjorde det ● För att få ett bra jobb
6. Vad vill du få ut av dina skoluppgifter?
● För att få ett gymnasiebetyg ● Jag vill lära mig
● Jag vill få bra betyg
● För att komma in på den utbildning jag vill efter gymnasiet ● För att göra mina föräldrar stolta/glada
7. Vad är dina föräldrars högsta utbildning?
● Grundskola ● Gymnasiet ● Universitet
8. Vad arbetar dina föräldrar med? ● Förälder #1 svar:
● Förälder #2 svar:
● Föräldrar ● Vänner ● Syskon
10. Vem/ vilka har haft störst påverkan på ditt val av skola ● Jag själv
● Föräldrar ● Vänner ● Syskon
11. Vem/ vilka har haft störst påverkan på dina betyg? ● Jag själv
● Föräldrar ● Vänner ● Syskon
12. Vem/ vilka har haft störst påverkan på dina framtidsplaner? (studier/yrke)
● Jag själv ● Föräldrar ● Vänner ● Syskon
13. Ta ställning till påståendet: "Jag planerar att studera vidare efter gymnasiet" (Skatta på skalan nedan var du närmast befinner dig)
● Stämmer inte alls 1-10 Stämmer helt
14b. Varför vill du studera till just det?
● För eget intresse ● Bra möjlighet till jobb ● För att mina föräldrar vill det ● För att mina vänner ska det
15a. Upplever du att du har förväntningar på dig att studera vidare som påverkar dig på ett negativt sätt?
● Ja ● Nej
15b. Om ja, på vilket sätt påverkar dessa förväntningar dig negativt? ● Svar:
16a. Upplever du att du har förväntningar på dig att studera vidare som påverkar dig på ett positivt sätt?
● Ja ● Nej
II. Följebrev
Till dig som är elev på ett gymnasium inom Uppsala/Stockholms län.
Till dig som är elev på ett gymnasium inom Uppsala/Stockholms län.
Du tillfrågas härmed att delta i en enkätundersökning som kommer genomföras under hösten 2020 och våren 2021 med syfte att undersöka hur gymnasieelevers utbildningsval och
framtidsplaner eventuellt påverkas av inre och yttre faktorer. Undersökningen kommer att genomföras med hjälp av ett självskattningsformulär som behandlar deltagarnas utbildningsval och hur den kan ha påverkats. Urvalet har begränsats för att säkerställa ett omfång av
gymnasieskolor med högskoleförberedande inriktningar och yrkesprogram och formuläret för undersökningen kommer därför skickas ut till ett flertal gymnasieklasser i Uppsala och Stockholms län.
Formuläret tar ca 5 minuter att svara på och innefattar demografiska frågor, såsom ålder och skola samt frågor som bemöter deltagarnas gymnasieskola, inriktning, motivation, yttre förväntningar samt föräldrarnas studie- och yrkesbana. Det insamlade materialet kommer att bearbetas och därefter kommer ett resultat sammanställas. Allt material kommer endast behandlas av Linnéuniversitetet och alla deltagare kommer vara anonyma då endast årskurs, skola och inriktning anges. Denna information kommer inte kopplas till någon deltagare personligen utan behandlas konfidentiellt. Det anonyma källmaterialet och efterkommande resultat kommer inte att sparas utöver redovisningen av resultatet.
Deltagande i studien är frivilligt och kan avbrytas under alla skeden i undersökningen. Ett avstånd från att delta kommer heller inte påverka några omständigheter som berör din skolgång överhuvudtaget.
Studien kommer att presenteras i form av en forskningsrapport. Kontakta någon av ansvariga studenter (se nedan) för att ta del av resultaten eller den färdiga uppsatsen.
Ansvariga för studien:
Studenter Handledare
