”Idrotten utanför skolan blir
ju som en motivering i skolan
också”
En studie om tävlingsidrottande flickors
motivation till att utveckla rörelseförmågan.
Ida Svensson
Självständigt arbete (4IDÄ2E)
15 högskolepoäng
Datum: 2021-01-15
Abstrakt
Bakgrund: Denna studie är en kvalitativ undersökning med syfte att undersöka om
huruvida elever anser sig ha nytta av ämnet idrott och hälsa med fokus att utveckla rörelseförmågan, i sin tävlingsidrott. Tidigare forskning tyder på att inre motivation har betydelse för eleverna i förhållande till undervisningen i idrott och hälsa. Syfte: Studien undersöker därför mer specifikt vilka inre och yttre motivationsfaktorer som motiverar tävlingsidrottande flickor att under skoltid prova på och utveckla rörelser som inte alltid ingår i den idrott som utövas på fritiden. Vidare undersöks också om det finns en medvetenhet om hur rörelseförmågan även kan gynna utvecklingen inom den egna tävlingsidrotten. Metod: Fjorton deltagare i årskurs sju till nio deltog i tre olika fokusgrupper med semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades utifrån Self-determination-theory (Deci & Ryan, 1985). Resultat: Resultatet visade att deltagarna drevs av både inre och yttre motivationsfaktorer men också att det fanns ett tänkbart samband mellan de inre motivationsfaktorerna autonomi och kompetens. Autonomi och kompetens bidrog till deltagarnas medvetenhet om undervisningens påverkan på den egna idrotten utanför skolan. Slutsats: Studiens resultat kan användas som exempel för yrkessamma lärare om vilka olika motivationsfaktorer som kan finnas hos elever. Elevers kunskap och förståelse om vad utvecklingen av den egna rörelseförmågan har för syfte, vilket kan vara individuellt för varje elev, kan vara en väg att gå för att motivera fler elever till att vilja nå målen i undervisningen i idrott och hälsa.
Nyckelord: rörelseförmåga, tävlingsidrott, motivation, flickor, self – determination
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 5
2. Syfte och forskningsfrågor ... 6
2.1 Forskningsfrågor ... 6 3. Bakgrund ... 6 3.1 Definition av begrepp ... 6 3.1.2 Motivation ... 7 3.1.3 Tävlingsidrott ... 7 3.2 Tävlingsidrottande elever ... 7 3.3 Styrdokument för grundskolan ... 8 4. Tidigare forskning ... 8 4.1 Rörelseförmåga ... 8
4.2 Tävlingsidrott och rörelseförmåga ... 9
4.3 Motivationsfaktorer och rörelseförmågan ... 9
5. Teoretiskt perspektiv ... 10
5.1 Self - determination theory ...10
5.2 Modifierad modell av Self – determination theory ...12
6. Metod ... 12
6.1 Val av undersökningsmetod, urval & avgränsningar ...13
6.2 Genomförande ...13
6.2.1 Tillförlitlighet ... 14
6.3 Bearbetning av material och analysmetod ...14
6.4 Forskningsetiska aspekter ...14
7. Resultat ... 15
7.1 Tävlingsidrottande flickors motivation till att utveckla rörelseförmågan ...15
7.1.1 Frihet och ansvar... 15
7.1.2 Social tillhörighet ... 16
7.1.3 Betyg... 16
7.1.4 Konkurrens och förväntningar ... 16
7.2 Hur påverkar olika motivationsfaktorer förståelsen, för hur undervisningen i idrott och hälsa (som syftar till att utveckla rörelseförmågan) kan gynna elevens tävlingsprestationer? ...17
7.2.1 Personlig utveckling ... 17
7.2.2 Relevanta utmaningar för individen ... 18
8. Analys ... 18
8.1 Elevers uppfattningar om inre och yttre - motivation till att utveckla rörelseförmågan ...19
8.1.1 Inre motivationsfaktorer ... 19
8.1.2 Yttre motivationsfaktorer ... 20
8.2 Hur påverkar olika motivationsfaktorer förståelsen, för hur undervisningen i idrott och hälsa (som syftar till att utveckla rörelseförmågan) kan gynna elevens tävlingsprestationer? ...20
8.3 Sammanfattning av analys ...21
9. Diskussion ... 22
9.3 Vidare forskning ...25
10. Sammanfattning ... 25
Referenser ... 27
Bilagor ... 30
Bilaga A. Information om deltagare ...30
Bilaga B. Intervjufrågor ...31
Bilaga C. Informationsblad ...32
1. Inledning
En stor del av undervisningen i idrott och hälsa ska syfta till att utveckla elevernas allsidiga rörelseförmåga (Skolverket, 2011). Detta har stöd i forskning som förespråkar en allsidig motorisk rörelsekompetens som en förutsättning för att på fritiden och i framtiden delta i idrott och andra rörelsesammanhang (Engström, 2004; Peers, Issartel, Behan, O'Connor, & Belton, 2020). Skolan kan motivera detta antagande då det råder en enighet bland forskare om att det är av vikt att barn och ungdomar ges goda möjligheter till fysisk aktivitet eftersom det är bra både för individens välbefinnande, för skolresultaten men också för folkhälsan (Regeringskansliet, 2017).
Det är över tio år sedan jag gick i högstadiet och ett av mina starkaste minnen från den tiden är att det aldrig fanns en tvekan om att vara aktiv under lektionerna i idrott och hälsa. Att få ett eller flera tillfällen under skoltid till att utveckla kroppen fysiskt och motoriskt var guld värt. En av anledningarna till detta var motivationen. Lektionerna i idrott och hälsa var ett extra tillfälle för träning och fysisk aktivitet men också ett komplement till att utvecklas i mina dåvarande tävlingsidrotter, fotboll och handboll. I skolans värld är det de barn och ungdomar som är fysiskt aktiva på fritiden, ofta inom tävlingsidrott, som även är aktiva under lektionerna i idrott och hälsa (Skolverket, 2005). Dessutom har en så kallad inre motivation visat sig vara betydelsebärande för elever i förhållande till undervisningen i idrott och hälsa (Ryan & Deci, 2017; Hassandra, Goudas & Chroni, 2003).
undersökningen är att kunna ge en bild av hur motivationen hos tävlingsidrottande elever kan yttra sig och beskrivas på olika sätt.
2. Syfte och forskningsfrågor
Forskning visar att det är av betydelse att elever har en inre motivation till att deltaga i undervisningen i idrott och hälsa (Hassandra, Goudas & Chroni, 2003) Studien syftar till att bilda en uppfattning om vilka inre och/eller yttre motivationsfaktorer, som driver tävlingsidrottande flickor till att utveckla rörelseförmågan i utföranden inom undervisningen i idrott och hälsa som är moment, som inte alltid ingår i den idrott som utövas på fritiden. Bakgrunden till studiens syfte är att forskare menar att tävlingsidrottande elever inte kan skilja på skolämnet idrott och hälsa och sin tävlingsidrott (Larsson & Meckbach, 2012). Detta ger dock ingen kunskap om huruvida dessa elever är medvetna om de själva anser sig ha nytta av rörelseförmågan som utvecklas i undervisningen i idrott och hälsa i sin tävlingsidrott. Vidare ämnar studien att få en inblick i vilka mer specifika motivationsfaktorer som dessa elever drivs av och därav formuleras följande forskningsfrågor:
2.1 Forskningsfrågor
1. Vilka aspekter när det gäller inre och yttre - motivationsfaktorer, upplever tävlingsidrottande flickor vara drivkrafter för att utveckla rörelseförmågan under lektionerna i idrott och hälsa?
2. Hur påverkar olika motivationsfaktorer förståelsen, för hur undervisningen i idrott och hälsa (som syftar till att utveckla rörelseförmågan) kan gynna elevens
tävlingsprestationer?
3. Bakgrund
I följande avsnitt presenteras och förklaras de ledande begrepp som är relevanta för studien. Därtill följer rapporter om tävlingsidrottande elever i rörelsesammanhang. Slutligen redovisas centrala utgångspunkter från Skolverket med relevans för studiens forskningsfrågor.
3.1 Definition av begrepp
Begreppet rörelseförmåga är brett och kan beskrivas på flera sätt. Tinning (2010) definierar begreppet som att tekniskt och följsamt behärska olika rörelseaktiviteter. Denna studie kommer dessutom utgå från Nybergs (2018) beskrivning av rörelseförmåga där man tar hänsyn till ovannämnda aspekter av rörelseförmåga men även med förklaringen att
rörelseförmåga också handlar om att urskilja med betoning på att vara medveten om, sitt sätt att röra sig.
3.1.2 Motivation
Motivation beskrivs inom denna studie som olika faktorer som påverkar vår prestation. Studien utgår från två olika sorters motivation, inre motivation och yttre motivation. Den inre motivationen innebär att individen drivs av att göra bra ifrån sig eftersom det är roligt och meningsfullt i sig. Av denna sorts motivation kan individen se att arbetet leder till något som är viktigt och betydelsefullt för individen själv. Yttre motivation betyder att individen drivs av fokus på belöningen av det arbete den utför. Belöningen kan exempelvis innebära pengar eller ett betyg. Forskare har visat att människor presterar bättre om de drivs av den inre
motivationen. Drivet bakom den inre motivationen kan påverkas av faktorer som autonomi, kompetens och samhörighet (Deci & Ryan, 1985; Ryan & Deci, 2017).
3.1.3 Tävlingsidrott
I denna studie definieras begreppet tävlingsidrott som en rörelseaktivitet. I rörelseaktiviteten deltar individen under organiserade former på sin fritid. Inom rörelseaktiviteten finns även tävlingssammanhang så som matcher, seriespel och cuper. Detta sker med koppling till en förening eller organisation. I detta sammanhang utgör olika rörelseaktiviteter ett betydelsefullt innehåll i många människors liv, i huvudsak när det gäller rekreation och livsglädje
(Engström, 2008).
3.2 Tävlingsidrottande elever
Barn som är fysiskt aktiva på fritiden är mestadels även det på lektionerna i idrott och hälsa (Skolverket, 2005). Denna studie benämner den sortens grupp av elever som
tävlingsidrottande elever. Elevers motoriska rörelsekompetens betraktas som en förutsättning för att på fritiden och i framtiden vara aktiva i idrott och andra rörelsesammanhang
har svårt att se skillnad på undervisningen i idrott och hälsa och den idrott som de utövar. Den generella uppfattningen eleverna har är att undervisningen handlar om att de ska utvecklas och bli bättre i sina tävlingsidrotter (Larsson, 2012).
3.3 Styrdokument för grundskolan
Under denna rubrik presenteras de styrdokument och riktlinjer från grundskolan som har en relevant koppling till studiens syfte. Utifrån styrdokumenten i ämnet idrott och hälsa samt läroplanen för grundskolan ska eleverna ges förutsättningarna att utveckla följande:
Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen. Genom undervisningen ska eleverna få möta många olika slags aktiviteter. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa genom hela livet. (Skolverket, 2011a)
Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att få delta i fysiska aktiviteter och vistelse i olika naturmiljöer. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. Vidare ska undervisningen bidra till en förståelse för hur fysisk aktivitet kan påverka hälsa och välbefinnande. (Skolverket, 2011b)
4. Tidigare forskning
Följande del inleder med en överblick från tidigare forskning med relevans för undervisningen i idrott och hälsa samt rörelseförmågan. Därefter flyttas fokus mot tävlingsidrottens betydelse för rörelseförmågan till att avslutningsvis presentera tidigare forskning med inriktning på motivation.
4.1 Rörelseförmåga
rörelsesammanhang (Peers et al., 2020). Forskning pekar även på att en grundläggande rörelseförmåga är signifikant associerad med fysisk aktivitet hos barn men också hos ungdomar (Barnett, Cliff, Morgan, & van Beurden, 2013; Fisher, Reilly, Kelly, Montgomery, Williamson, Paton & Grant, 2005).
4.2 Tävlingsidrott och rörelseförmåga
Deltagande i just tävlingsidrott har visat sig ha positiva effekter på rörelseförmågan bland grundskoleelever. I en studie genomförd av Vallance, Hebert och Jespersen, (2019) undersöktes om deltagandet i tävlingsidrott var associerat med elevers motoriska färdighet. I undersökningen deltog 1067 elever från danska grundskolor. Resultatet visade att deltagandet i organiserade sporter var positivt associerat till alla komponenter av motorisk färdighet. På ett likartat sätt tyder forskning utförd av Okely, Booth och Patterson (2001) på att grundläggande rörelseförmågor är signifikant associerat till ungdomars deltagande i organiserade idrotter. Okely et al., (2001) undersökte flickor och pojkar i åldrarna tretton till femton år från 45 olika skolor runt om New South Wales i Australien. Dessa resultat skulle kunna styrka att deltagandet i sporter är en väg att utveckla motoriska färdigheter hos barn.
4.3 Motivationsfaktorer och rörelseförmågan
Relationen mellan motivation och rörelseförmåga har också visat sig vara betydelsebärande av flera anledningar. I amerikanska forskningsresultat har motivationsrelaterade aspekter haft en förutsatt positiv påverkan bland deltagande mellanstadieelever som deltagit i tävlingsidrott på sin fritid (Cox, Smith och Williams, 2008). I studien undersöktes relationen mellan motivationsrelaterade variabler hos mellanstadieelever. Resultatet visade att upplevd kompetens, autonomi och samhörighet var viktiga variabler. Effekten av resultatet, menar forskarna, var att elevers fysiska fritidsaktiviteter är kopplade till motivationsrelaterade erfarenheter i skolämnet idrott och hälsa därav hade motivationsrelaterade konstruktioner en positiv påverkan på fysisk aktivitet på fritiden (Cox et al., 2008). Resultat från undersökningar pekar också på att förekomsten av inre motivation hos högstadieelever till skolämnet idrott och hälsa är likaså viktigt. I en studie där faktorer som kunde vara förknippade med tolv till femtonåriga elevers inre motivation till idrott och hälsa undersöktes, visade resultatet att sociala faktorer påverkade elevernas inre motivation till idrott och hälsa (Hassandra et al., 2003).
Jakobsson, 2015). Deltagarna fick frågan om vad som motiverade dem till att fortsätta idrotta på fritiden. Resultatet visade att ungdomar som fortsätter vara aktiva inom föreningsidrotten i tonåren gör det främst av den anledningen att idrotten ger glädje och gemenskap. En annan av huvudanledningarna var också för utvecklingen av den egna rörelseförmågan samt egenvärdet i kampen för stunden (Thedin Jakobsson, 2015). Forskning genomförd av van Aart, Hartman, Elferink – Gemser, Mombarg och Visscher (2017) visade att grundläggande psykologiska behov har en viktig betydelse när det kommer till autonom motivation till skolämnet idrott och hälsa hos barn i åldrarna nio till tolv år. Samtliga aspekter av motivation, det vill säga kompetens och samhörighet förutom autonomi bland flickor, visade sig vara måttligt till starkt korrelerade med autonom motivation till idrott och hälsa. Relationen till läraren som gick under aspekten samhörighet, var den mest betydelsefulla motivationsfaktorn för både pojkar och flickor.
5. Teoretiskt perspektiv
Det teoretiska perspektiv som studien tar avstamp i, Self - determination theory, även förkortad som SDT, är en teori grundad av Deci & Ryan (1985). Denna teori är relevant för studien eftersom den undersöker vilka specifika inre och yttre motivationsfaktorer som motiverar tävlingsidrottande flickor att under skoltid prova på och utveckla rörelser som inte alltid ingår i den idrott som utövas på fritiden, samt om det finns en medvetenhet om hur rörelseförmågan även kan gynna utvecklingen inom den egna tävlingsidrotten. Avsnittet beskriver teorin utifrån grundarnas idé men presenterar även den modifierade modell (Figur 1) som senare kommer att användas som analysredskap i studien.
Studien undersöker därför mer specifikt vilka inre och yttre motivationsfaktorer som motiverar tävlingsidrottande flickor att under skoltid prova på och utveckla rörelser som inte alltid ingår i den idrott som utövas på fritiden.
5.1 Self - determination theory
reglering av beteende när det gäller dess betydelse för individens självbestämmande och kompetens (Deci & Ryan, 1985). Motivation till att utföra en handling eller ett beteende beskrivs på två sätt. Den första typen är yttre motivation som har ett samband till de belöningar som kommer efter en utförd aktivitet eller beteende. Det kan exempelvis vara pengar eller ett betyg, men det kan också vara för att undvika olika former av bestraffningar (Deci & Ryan, 2017).
Den andra typen av motivation beskrivs som inre motivation. Den inre motivationen anses vara medfött och på så sätt naturlig hos människan. Denna sorts motivation sker spontant och kan motivera beteendet utan med hjälp av belöningar eller en kontrollerad miljö. Inre motivation är bland annat en viktig komponent för inlärning, anpassning och även för att utveckla kompetenser inom mänsklig utveckling. Beteenden baserade på inre motivation är också associerat med psykiskt välbefinnande, glädje, intresse, nöje och uthållighet (Ryan & Deci, 2000). Det är just den inre motivationen som innehåller tre viktiga drivkrafter kompetens,
samhörighet och autonomi (Deci & Ryan, 1985).
Self - determination theory handlar specifikt om hur sociala sammanhangsfaktorer stödjer men också kan hindra människors utveckling genom att tillgodose grundläggande psykologiska behov som de tre drivkrafterna. Aspekten kompetens innebär i detta sammanhang att individen känner en känsla av att på ett effektivt sätt möta och hantera den omgivande miljön.
Samhörighet handlar om att känna närhet och en social meningsfullhet. Det sista behovet autonomi innebär en känsla av frihet och självbestämmande (Ryan & Deci, 2017).
5.2 Modifierad modell av Self – determination theory
I denna studie används en modifierad modell (Figur 1) av Self-determination theory (Deci & Ryan, 1985). Denna modell tar utgångspunkt i de olika aspekterna autonomi, kompetens och
samhörighet som bekräftar inre motivation. Den inre motivationen sammankopplas i sin tur till
individens mål och val av beteende som sedan mynnar ut i självbestämmande. Betyg, belöningar eller andra utmärkelser är aspekter som hör ihop med den yttre motivationen som där av kräver en kontrollerad miljö. Yttre motivation hör i sin tur ihop med individens icke – självbestämmande.
Figur 1. Modifierad modell av Self – determination theory utifrån teorins grundare Deci & Ryan (1985).
6. Metod
I följande avsnitt presenteras de metodval som gjorts inom studien. Den valda metoden för insamling av data var fokusgrupper. Studien syftar till att bilda en uppfattning om vilka specifika inre och yttre motivationsfaktorer som motiverar tävlingsidrottande flickor att under skoltid prova på och utveckla rörelser som inte alltid ingår i den idrott som utövas på fritiden samt om det finns en medvetenhet om hur rörelseförmågan även kan gynna utvecklingen inom den egna tävlingsidrotten.
6.1 Val av undersökningsmetod, urval & avgränsningar
Studien har genomförts utefter en kvalitativ forskningsmetod vilket var fördelaktigt i förhållande till undersökningens forskningsfrågor då den gett relevant data. I undersökningen blev sammanlagt fjorton flickor från årskurs sju till nio, som tävlingsidrottar på fritiden, intervjuade i fokusgrupper (Bilaga A). Valet av fokusgrupp var av andeldning att ge deltagarna utrymme till att kunna utveckla och ändra sina egna tankar, genom att höra andra deltagares åsikter. Enskilda intervjuer hade istället kunnat innebära att deltagarna gav kortfattade och inte lika utvecklande utsagor. Undersökningens deltagare rekryterades utifrån ett subjektivt urval vilket innebär att deltagarna är utvalda eftersom de ansågs ge mest användbar data (Denscombe, 2009). Samtliga deltagare kom från högstadieskolor i tre olika kommuner från södra Sverige. Deltagarna delades in i tre grupper med fyra till fem deltagare i varje grupp med samhörighet från samma skola. Grupperna namngavs Grupp A, Grupp B och Grupp C. Varje enskild grupp intervjuades vid olika tillfällen. Alla fokusgrupper blev även intervjuade av samma intervjuledare. Intervjuledarens huvudsakliga uppgift under samtalen var att hålla diskussionerna inom ämnet men också att skapa ett trevligt klimat (Denscombe, 2009). Under intervjun lyftes intervjufrågor (Bilaga B) kopplade till studiens forskningsfrågor för att få en förståelse för de åsikter och uppfattningar som deltagarna uttryckte (Bryman, 2018). De sammanförda deltagarna hade alla en gemensam kännedom om intervjuns fokus och dessutom erfarenhet inom området tävlingsidrott (Denscombe, 2009).
6.2 Genomförande
Samtliga intervjuer var av typen semistrukturerade intervjuer. Intervjuledaren utgick därför från en färdig lista med frågor (Bilaga B) som besvarades och diskuterades av deltagarna i fokusgrupperna. Vid behov ställdes följdfrågor för att kunna få mer utförliga svar. Sammantaget blev ljudinspelningarna med intervjuer från respektive grupp femton till tjugo minuter långa.
6.2.1 Tillförlitlighet
Då antalet deltagare i denna undersökning var få räknas den därmed till att vara en småskalig studie. Detta innebär också att studiens resultat inte kan generaliseras. Det insamlade datamaterialet kan trots det vara validerat då den var högst lämpad för studiens syfte och forskningsfrågor. Tillika har datamaterialet analyserats med relevant teori utifrån studiens forskningsfrågor (Bryman, 2016). Ljudinspelningarna har under hela arbetets gång varit under bevakning av studiens författare som också varit medverkande som intervjuledare vid samtliga intervjuer. Samtliga intervjutillfällen var kontrollerade eftersom intervjuledaren, studiens författare, hade direktkontakt med deltagarna under samtalen.
6.3 Bearbetning av material och analysmetod
Intervjuerna spelades in på en mobiltelefon med mobilapplikationen Röstmemon (2020). Samtliga ljudinspelningar transkriberades sedan med hjälp av mjukvaruprogrammet oTranscribe (MuckRock Foundation, 2017). Därefter gjordes en tematisk analys där deltagarnas utsagor sorterades utifrån olika teman. Slutligen analyserades resultatet utifrån båda forskningsfrågorna med avstamp i teorin med relevans för studiens syfte, Self – determination theory (Deci & Ryan, 1985).
6.4 Forskningsetiska aspekter
skriva under att de tog del av samtyckeskravet (Bilaga D) vilket innebar deltagarnas rätt att själva bestämma över sin medverkan. För att skydda deltagarnas integritet hade endast studiens författare och handledare tillgång till insamlat datamaterial samt information om deltagare. All insamlad data och information om deltagarna förvarades på studiens författares dator där ingen utomstående hade tillgång för att garantera undersökningens konfidentialitet (Bryman, 2018; Vetenskapsrådet, 2017).
7. Resultat
Resultatet presenteras utifrån studiens teoretiska ramverk Self – determination theory med modifierad modell (Figur 1) och tar utgångspunkt i begreppen som kännetecknar inre motivation. Inre motivation innefattar begreppen autonomi, kompetens, samhörighet. Avsnittet redogör också för aspekter som tillhör yttre motivation där betyg, utmärkelser och medaljer är centrala kännetecken. Resultatet framställs under två rubriker som utgår från de två forskningsfrågorna. Utifrån teorins huvudbegrepp blev olika teman identifierade vilket också detta kapitels underrubriker bygger på. De identifierade teman som utlyses var bland inre motivationsfaktorer: frihet och ansvar, utmaningar och social tillhörighet. Bland yttre motivationsfaktorer identifierades betyg, konkurrens och förväntningar som utmärkande teman.
7.1 Tävlingsidrottande flickors motivation till att utveckla rörelseförmågan
Under denna rubrik introduceras de resultat som framställts genom följande intervjufrågor: Skulle du säga att du är motiverad till att utveckla din rörelseförmåga?, Vad motiverar dig att utveckla din rörelseförmåga?, Vad är viktigast för dig, betyget eller är det för att göra bra ifrån sig eftersom det är roligt och meningsfullt i sig?
7.1.1 Frihet och ansvar
I grupp A och B diskuterade eleverna kring en av intervjufrågorna där de svarar på om det är en inre motivationsfaktor, som att det är roligt och meningsfullt i sig att utveckla
rörelseförmågan, eller om det är betyget, en yttre motivationsfaktor som ligger bakom handlingar och beteende. I grupp A visar resultatet att eleverna uttrycker att det finns en djupare meningsfullhet som att det är roligt att utvecklas. I grupp B nämner eleverna liknande aspekter i enlighet med autonomiska motivationsaspekter. Det betyder att de haft personliga syften och mål med sin utveckling som inte relaterar till betyg eller utmärkelser.
Känslan av att känna att man blir bättre, man vill känna den igen typ. (Elev 7) Idrotten utanför skolan blir ju som en motivering i skolan också. (Elev 8)
7.1.2 Social tillhörighet
Elever i grupp A uttrycker en enighet om att det är att träffa kompisar och lagandan som motiverar till att utveckla rörelseförmågan. Detta ledde till ett resultat som innebär att den sociala tillhörigheten väger över medaljer och utmärkelser. Följande utsagor beskriver hur två av eleverna uttrycker sin motivation.
Att gå på träningarna, det är en social grej och man träffar sina kompisar och att det väger mer än att vinna. Att vinna är en bonus och det är kul också men det sociala och gemenskap och sånt väger över. (Elev 5)
Jag spelar mest för att det är roligt. Inte för att jag tänker att det ska bli ett framtida jobb. Jag tänker inte att jag kommer bli liksom, fotbollsspelare och jobba som det hela tiden när jag är stor, för så duktig tycker inte jag att jag är utan det är mest för att det är roligt med laget. Och när man gör mål blir man jätteglad, och när man vinner blir man jätteglad, hela laget blir glada! Alltså det är mest det, alltså lagandan! (Elev 2)
7.1.3 Betyg
I grupperna kunde man urskilja yttre motivationsfaktorer som indikerar på att de drivs av betyget. Följande uttryck från två elever i grupp B respektive grupp C visar exempel på att de drivs av yttre motivationsfaktorer.
Ja alltså jag prioriterar ju verkligen såhär, jag prioriterar verkligen betyget i idrott mer än vad jag kanske gör i andra ämnen (Elev 9).
Men man vill ju prestera bra för att få läraren att se att man kan, och att man är bra (Elev 14)
7.1.4 Konkurrens och förväntningar
Två andra sorter av yttre motivationsfaktorer kunde urskiljas bland eleverna i grupp A och grupp B. Dessa var förväntningar från andra elever och läraren, och konkurrens. Följande citat representerar elevers uppfattningar kring dessa faktorer:
Men det är också såhär att i med att folk vet att man idrottar, då vill man också det för att det känns nästan lite pinsamt om man inte presterar. Då blir man lite såhär, ah men jag går ändå på fotboll, jag tränar ändå rätt många gånger i veckan, då vill man ändå prestera. Till exempel när vi skulle springa 8 km i skolan, då hade det ändå känts konstigt om jag hade kommit sist av alla tjejer. Då vill man ändå prestera för att man går på en idrott.(Elev 8)
I frågan om vad som motiverade eleverna till att utveckla rörelseförmågan uttryckte elever i grupp B olika utmaningar i förhållande till konkurrens som en motivationsfaktor. Detta bekräftar följande konversation:
Fast jag kan känna lite om det är så att man är fler, kan man känna att jag vill vara bättre än den andra. (Elev 9)
Ja, jag har några väldigt tränade killar i klassen och då vill man gärna… (Elev 8) Vara bättre än dem! (Elev 9)
Det blir att man pressar sig ännu mer för man vill liksom bli bättre. Man blir motiverad av att se andra som är vältränade i klassen. (Elev 8)
7.2 Hur påverkar olika motivationsfaktorer förståelsen, för hur undervisningen i
idrott och hälsa (som syftar till att utveckla rörelseförmågan) kan gynna elevens
tävlingsprestationer?
Följande kapitel presenterar de resultat som relateras till ett svar för forskningsfråga 2 genom följande intervjufrågor: kan undervisningen i idrott och hälsa påverka din rörelseförmåga (i så fall på vilket sätt?) och kan du se ett samband mellan den rörelseförmågan du utvecklar samt tränar under lektionerna i idrott och hälsa med din tävlingsidrott? (i så fall på vilket sätt?). Resultatet utvärderas under två teman, personlig utveckling och relevanta utmaningar för individen.
7.2.1 Personlig utveckling
Både i grupp A och grupp B uttryckte eleverna sin uppfattning om hur undervisningen påverkar rörelseförmågan i form av olika aspekter. I diskussionen uttrycker eleverna olika aktiviteter eller övningar som kan påverka deras rörelseförmåga. Kondition, styrka, rörlighet och koordination är aspekter som eleverna är medvetna om, berörs i samtalet. Huruvida eleverna däremot är medvetna om hur rörelseförmågan som utvecklas under lektionerna kan påverka deras tävlingsidrotter finns det inga indikationer på i dessa resonemang.
I grupp B resonerade eleverna om de berörda intervjufrågorna utifrån hur de själva kan utvecklas av undervisningen i idrott och hälsa och ha nytta av det sin tävlingsidrott. I följande diskussion mellan eleverna är det tydligt att det finns en medvetenhet om att undervisningen både kan påverka rörelseförmågan men också om sambandet till deras tävlingsidrott.
Ja då kan man tänka hur det är i en annan sport. Ett annat tankesätt liksom. (Elev 9)
Du ser kanske spelsättet i fotboll på ett helt annat sätt bara för att du har liksom, kan tänka på fler olika synvinklar. (Elev 7)
7.2.2 Relevanta utmaningar för individen
I grupp A resonerade eleverna kring relevanta utmaningar i undervisningen som på olika sätt bidrar till en medvetenhet om nyttan i rörelseförmågan som utvecklas i undervisningen i förhållande till tävlingsidrotten och såg därmed samband mellan undervisningen och tävlingsidrotten. I diskussionen om dessa intervjufrågor nämner elever tillhörande olika grupper betydelsefulla aspekter.
Det kanske kan bli enklare i de aktiviteterna man gör utanför skolan. …alltså så man vet vad man gör med kroppen. Jag menar, är vi ute och springer då får man bättre kondition och då hjälper det ju det också så det beror på helt vad man gör. Fotbollsspelare är ju allmänt väldigt stela. Vi är inte så smidiga, jag har gått på gymnastik ett tag, så det går ganska bra för mig, men liksom, man kanske blir lite smidigare på de här fem lektionerna vi har haft då, det kanske blir lite lättare, vem vet? (Elev 2)
I grupp B samtalar eleverna likt i grupp A i intervjufrågorna som gav svar på om det finns en medvetenhet om att de kan ha nytta av undervisningen i idrott och hälsa i sin tävlingsidrott genom att undervisningen erbjuder en helhet av rörelserika aktiviteter. Eleverna i dessa grupper uttrycker följande:
Det bästa är om man gör varierat på idrotten. De undervisar på olika sätt. Alltså vi gör inte bara en grej. Om du får allt, får du alla delar i din rörelseförmåga. (Elev 7)
Vissa delar ser man ju samband med. Alltså om man till exempel ser till kondition och styrka på ett idrottspass då får du ju med dig den när du ska till fotbollen. För då blir det ju liksom fys och så…(Elev 8)
I grupp C diskuterar eleverna om hur undervisningen i idrott och hälsa kan påverka rörelseförmågan. Elev 14 uttrycker följande:
Då kan man ju mer om det, för då kan man ju förbättra sig på så sätt att man vet mer om det, och vet hur man ska göra. Om vi säger att du får lära dig passa på idrotten, då kan du ju använda det i fotbollen sen (Elev 14).
8. Analys
forskningsfrågor. Avsnittet inleds med en analys utifrån studiens första forskningsfråga i samband inre och yttre motivationsfaktorer för att sedan gå över till den analys som gjorts utifrån studiens andra forskningsfråga. Avsikten med undersökningen är att bilda en uppfattning om vad som motiverar tävlingsidrottande flickor i högstadiet att utveckla rörelseförmågan men också att få kunskap om dessa elever kan se ett främjande samband mellan undervisningen i idrott och hälsa och sin utveckling i tävlingsidrotten. Begreppen
autonomi, kompetens och samhörighet används i detta avsnitt med utgångspunkt i Deci &
Ryans (1985) teori om självbestämmande. Forskningsfrågorna analyseras utefter kategorierna inre motivationsfaktorer och yttre motivationsfaktorer som är centrala i Self - determination theory (Deci & Ryan, 1985). I avsnittets sista del sammanfattas båda forskningsfrågor i förhållande till den analys som gjorts.
8.1 Elevers uppfattningar om inre och yttre - motivation till att utveckla
rörelseförmågan
Deci & Ryan (1985) beskriver inre motivation utifrån tre kategorier av drivkrafter, autonomi,
kompetens och samhörighet. Den inre motivationen sker spontant hos individen och behöver
därmed inte hjälp av belöningar som exempelvis ett betyg, eller en kontrollerad miljö för att motivera ett visst beteende. Då inre motivation är en viktig komponent för inlärning och för att utveckla kompetenser hos en individ, innebär det att den även har betydelse för utveckling av rörelseförmågan.
8.1.1 Inre motivationsfaktorer
I kategorin inre motivationsfaktorer kan två teman identifieras. I resonemang gällande motivationen till att utveckla rörelseförmågan tolkas elevernas drivkrafter grunda sig i frihet och ansvar, utmaningar och sociala faktorer. I grupp A och B anger eleverna att de haft personliga syften och mål med sin utveckling. Att eleverna har sin tävlingsidrott med sig in i undervisningen som en betydelsefull erfarenhet gör att de motiveras till att vilja utvecklas även i skolämnet idrott och hälsa på så sätt att de kan relatera känslan av hur det känns när man utvecklas och blir bättre på något. Dessa uttryck kan därför kopplas till den autonoma motivationsfaktorn som är relaterat till inre motivation (Deci & Ryan, 1985).
beroende av den andra för att utvecklingen ska vara betydelsefull för individen i stunden. Av detta går det urskilja komponenten samhörighet utifrån Deci & Ryans (1985) Self – determination theory.
8.1.2 Yttre motivationsfaktorer
I kategorin yttre motivationsfaktorer kan tre olika teman identifieras. Dessa är betyg, konkurrens och förväntningar. Analysen bekräftar att det finns yttre motivationsfaktorer bland eleverna. Betyget är för vissa en drivkraft av flera anledningar. En anledning är att betyget i idrott och hälsa prioriteras över andra ämnen. En annan anledning är att man upplever att läraren har högre förväntningar på de elever som tävlingsidrottar. De tävlingsidrottande eleverna förväntas få bra betyg just eftersom de tävlingsidrottar utanför skolan. Även förväntningar från klasskamrater som inte tävlingsidrottar visar sig vara en motivationsfaktor. Utmaningar i förhållande till konkurrens som en motivationsfaktor nämns också bland eleverna. Konkurrens, uttalade eleverna vara betydelsebärande för att utvecklas både av den anledningen att vilja bli och vara bättre än någon annan men också som en form utav förebilder som eleven eftersträvar då det är motiverande att se andra personer vara duktiga. Dessa drivkrafter är kopplade till yttre motivation (Deci & Ryan, 1985).
8.2 Hur påverkar olika motivationsfaktorer förståelsen, för hur undervisningen i
idrott och hälsa (som syftar till att utveckla rörelseförmågan) kan gynna elevens
tävlingsprestationer?
Inre motivation har betydelse för inlärning och för att utveckla kompetenser hos en individ så som att utveckla rörelseförmågan (Deci & Ryan, 1985). I analysen har två teman identifierats utav elevernas utsagor kring forskningsfråga två. Dessa är personlig utveckling och relevanta utmaningar för individen.
nytta av. För att kunna utveckla denna allsidiga rörelseförmåga som uttrycks, är man också medveten om att det behövs en varierad undervisning för att nå alla delar.
Eleverna uttrycker specifika rörelseaktiviteter som de utövar i undervisningen där de kan utveckla sin rörelseförmåga på ett sätt som gynnar deras tävlingsidrott. Innehåll i undervisningen som kondition och styrka ser de fotbollsidrottande eleverna ett större samband med än exempelvis simning. Dessa resonemang relateras till motivationsfaktorn autonomi då man uttrycker viktiga aspekter inom den personliga utvecklingen (Deci & Ryan, 1985). Kondition och styrka drar man kopplingen till den så kallade fysträningen som man utför inom tävlingsidrotten. Simningen däremot uppfattar eleverna som vedertaget och som endast ett av alla betygskriterier som måste nås eftersom aktiviteten inte ingår i den idrott som utövas på fritiden. I en annan diskussion gällande om undervisningen i idrott och hälsa kan påverka utvecklingen i tävlingsidrotten är de aktiviteter och övningar som är direkt kopplade till sporten som eleverna i så fall anser sig ha nytta av. Exempelvis passningsövningar eller spelövningar i den tävlingsidrott som eleven utövar på fritiden. Denna sorts resonemang visar på så sätt att medvetenheten är begränsad.
8.3 Sammanfattning av analys
Av den analys som gjorts för att besvara forskningsfråga ett, kan två motivationsfaktorer utifrån Deci & Ryans (1985) teori, Self – determination theory identifierats. Komponenterna autonomi och samhörighet var drivkrafter som tog plats bland de motivationsfaktorer som deltagarna drivs av till att utveckla rörelseförmågan. Autonomi och samhörighet visade sig vara två av tre viktiga drivkrafter inom inre motivation hos deltagarna (Deci & Ryan, 1985). Detta innebär att deltagarna motiverades utav dessa faktorer utan hjälp av belöningar eller en kontrollerad miljö. Samtidigt visade sig betyg, konkurrens och andra personers förväntningar också vara utmärkande drivkrafter bland deltagarna. Detta illustrerar exempel på yttre motivationsfaktorer. Effekten av yttre motivation kräver enligt Self – determination theory en kontrollerad miljö och någon form av belöning för att individen ska utföra en aktivitet eller handling (Deci & Ryan, 1985).
kompetens, bero mer på aktiviteten i undervisningens koppling till den idrott som utövas på
fritiden (Deci & Ryan, 1985).
9. Diskussion
Studiens forskningsfrågor besvarades genom intervjuer i fokusgrupper av tävlingsidrottande flickor i årskurs sju till nio. Datamaterialet analyserades med utgångspunkt i Self - determination theory (Deci & Ryan, 1985). Resultat gällande deltagarnas motivation till att utveckla rörelseförmågan visade att de inre motivationsfaktorerna autonomi och samhörighet var framträdande drivkrafter hos deltagarna. Dessutom visade resultatet att deltagarna drivkrafter bestod aspekter som betyg, konkurrens och andra personers förväntningar. Dessa aspekter identifierades vara yttre motivationsfaktorer. Där till visade motivationsfaktorerna autonomi och kompetens vara aspekter som bidrog till deltagarnas medvetenhet och förståelse om hur rörelseförmågan, som tränades i undervisningen kunde gynna tävlingsidrotten. I detta avsnitt följer diskussion angående undersökningens resultat kopplat till tidigare forskning samt en kritisk diskussion kring metodens tillvägagångssätt. Slutligen presenteras förslag på vidare forskning inom studiens forskningsområde.
9.3 Resultatdiskussion
Tidigare forskning visar att en grundläggande rörelseförmåga är betydelsebärande för fysisk aktivitet hos barn och ungdomar (Barnett et al., 2013; Fisher et al., 2005). Även relationen mellan motivation och rörelseförmågan visar enligt internationell tidigare forskning ha en positiv påverkan på tävlingsidrottande mellanstadieelever (Cox et al., 2008). Trots detta förväntas tävlingsidrottande elever ha svårt att se skillnad på undervisningen i idrott och hälsa och den idrott som de utövar på fritiden (Larsson & Meckbach, 2012). Utifrån detta antagande ges ingen uppfattning om huruvida eleverna anser sig ha nytta av idrott och hälsa i sin tävlingsidrott. Därav var syftet med denna studie att undersöka vilka specifika motivationsfaktorer som driver tävlingsidrottande flickor på högstadiet att utveckla rörelseförmågan i utföranden inom undervisningen i idrott och hälsa, som är moment som inte alltid ingår i den idrott som utövas på fritiden.
tillhör den inre motivationsfaktorn samhörighet, har varit den mest betydelsefulla motivationsfaktorn bland elever (Hassandra et al., 2003; van Aart et al., 2017). Relationen till läraren med samband till inre motivation var ingen aspekt som nämndes av deltagarna i denna undersökning. Däremot antyder deltagarnas resonemang på en uppfattning om att läraren skulle ha förväntningar på eleven just för att den idrottar på fritiden. Detta resonemang räknas därav till yttre motivation.
Forskning genomförd av Hassandra, Goudas & Chroni (2003) är ett exempel på där sociala faktorer (relationen till läraren) kopplas till inre motivation. Deltagarna i denna undersökning uttrycker också sociala faktorer som motivationsfaktorer, men där bland av konkurrens och utomståendes förväntningar. Däremot tillhör dessa aspekter yttre motivation. Detta kan dock indikera mot, i enlighet med tidigare forskning, att det faktiskt finns en stor variation av sociala faktorer som motiverar elever i skolämnet idrott och hälsa. Utifrån elevernas utsagor kan vi även konstatera att en uttryckt drivkraft bland deltagarna som också är en social faktor, är laganda som i likhet med relationen till lärare, tillhör den inre motivationsfaktorn samhörighet (Deci & Ryan, 1985). Att eleverna uttrycker samhörighet som en motivationsfaktor stämmer överens med nationell tidigare forskning där resultaten tyder på att de som tävlingsidrottar i tonåren gör det för glädjen och gemenskapen (Thedin Jakobsson, 2015).
Eleverna vittnar om olika relevanta utmaningar i undervisningen som på olika sätt bidrar till en medvetenhet. Relevanta utmaningar för individen är relaterat till motivationsfaktorn kompetens (Deci & Ryan, 1985). Medvetenheten visar sig genom kompetens genom att det finns en förståelse för vad en specifik rörelseaktivitet gör för rörelseförmågan och att det finns flera delar av rörelseförmågan som man behöver och har nytta av. För att kunna utveckla denna allsidiga rörelseförmåga som uttrycks, är man också medveten om att det behövs en varierad undervisning för att nå alla delar.
9.2 Metoddiskussion
Den valda metoden för genomförande av denna undersökning var fokusgrupper. Fokusgrupper som metod visade sig vara en fördel då det gav utrymme för deltagarna att diskutera sina egna men också andra deltagares tankar och åsikter om de frågeställningar som lyftes. En annan fördel med valet av fokusgrupp var att det sparade tid eftersom flera individer kunde intervjuas på samma gång, vilket var en viktig aspekt då studien utfördes under begränsad tid. Tilläggas kan också att då undersökningen grundar sig i ett intresse för hur deltagarna reagerade och responderade på varandras åsikter var metodvalet fokusgrupp även av den anledningen att föredra. De sammanförda deltagarna hade en gemensam kännedom om intervjuns fokus och erfarenhet inom området tävlingsidrott. Detta visade sig vara en förutsättning för en god gruppinteraktion och för att få fram information med koppling till studiens frågeställningar. Den goda interaktionen inom gruppen visade sig vara till en fördel eftersom det hjälpte till att förstå olika resonemang (Denscombe, 2009).
är möjligt att gruppernas sammansättning har påverkat deltagarnas åsikter genom exempelvis vilken relation de medverkande har till varandra.
I denna undersökning nämner inte deltagarna relationen till läraren som en motivationsfaktor till skillnad från tidigare studier (Hassandra, Goudas & Chroni, 2003 ; van Aart, et al., 2017). En möjlig anledning till detta är att de frågor som ställdes i intervjun inte genererade den sortens svar. Om formen på intervjufrågorna varit annorlunda, skulle det kunna tänkas att detta svar också funnits med bland resultaten. Avslutningsvis bör det tilläggas att på grund av studiens småskalighet bidrar detta till att resultatet ej går att generalisera.
9.3 Vidare forskning
Trots att detta kvalitativa studieval av metod fungerat väl är ett förslag på vidare forskning att genomföra studien genom andra forskningsmetoder för att replikera resultatet. Ett projekt med en större tidsram skulle exempelvis kunna använda ett större antal enskilda personliga intervjuer som metod för att besvara forskningsfrågorna. Detta skulle kunna innebära en större garanti och trovärdighet i att deltagarna svarar ärligt utan påverkan eller grupptryck från andra som istället kan ske i en fokusgrupp.
Många gånger riktas fokus kring vad tävlingsidrottande elever inte förstår med ämnet idrott och hälsa just för att de brinner för den egna idrotten. Ett förslag på vidare forskning är att genomföra undersökningar som kan bidra till mer kunskap om hur olika elevers drivs till att utveckla rörelseförmågan och hur de kan dra nytta av varandras drivkrafter. I framtiden skulle det också vara intressant att utifrån ett didaktiskt perspektiv se undersökningar genomföras med fokus på hur lärare mer konkret förmedlar kunskap i att utveckla rörelseförmågan och som bidrar till att just tävlingsidrottande elever får en bredare förståelse för syfte och samband mellan undervisning och livet utanför skolan. Möjligheterna är stora till att utveckla undervisning i idrott och hälsa som når ut till alla elever.
10. Sammanfattning
motivationsfaktorer som motiverar tävlingsidrottande flickor att under skoltid prova på och utveckla rörelser som inte alltid ingår i den idrott som utövas på fritiden, samt om det finns en medvetenhet om hur rörelseförmågan även kan gynna utvecklingen inom den egna tävlingsidrotten.
I undersökningen deltog fjorton stycken tävlingsidrottande flickor från årskurs sju till nio. Deltagarna intervjuades i tre olika fokusgrupper med semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades därefter utifrån Self-determination-theory (Deci & Ryan, 1985). Resultat tillhörande forskningsfråga ett indikerar att deltagarna drivkrafter grundade sig i motivationsfaktorer tillhörande både inre och yttre motivation. Bland inre motivationsfaktorer identifierades samhörighet och autonomi vilket också tidigare har konstaterats vara betydande aspekter bland tonåringar (Deci & Ryan, 1985; Thedin Jakobsson, 2015; van Aart, et al., 2017). Det som tillkommer i denna studies resultat, som skiljer sig från tidigare forskning är de yttre faktorer som identifierats. Dessa yttre drivkrafter grundar sig i betyg, konkurrens och andra personers förväntningar.
När det gäller forskningsfråga två visar resultatet två motivationsfaktorer visade
autonomi och kompetens ha en koppling till att deltagarna ansågs sig ha nytta av
undervisningen i idrott och hälsa i sin tävlingsidrott. Dock var medvetenheten i vissa fall styrd av typen av aktivitet i undervisningens och dess eventuella samband med den tävlingsidrott som deltagaren utför.
Referenser
Barnett, L., Cliff, K., Morgan, P., & van Beurden, E. (2013). Adolescents’ perception of the relationship between movement skills, physical activity and sport. European Physical
Education Review, 19(2), 271–285. https://doi.org/10.1177/1356336X13486061
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (tredje upplagan). Stockholm: Liber. Cox, A. E., Smith, A. L., & Williams, L. (2008). Change in physical education motivation and
physical activity behavior during middle school. The Journal of adolescent health :
official publication of the Society for Adolescent Medicine, 43(5), 506–513.
https://doi.org/10.1016/j.jadohealth.2008.04.020
Deci, E.L. & Ryan, R.M. (1985). Intrinsic motivation and self-determination in human
behavior, New York: Plenum P.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Engström, L. (2004). Barns och ungdomars idrottsvanor i förändring. Svensk idrottsforskning,
4.
Fisher, A., Reilly, J., Kelly, L., Montgomery, C., Williamson, A., Paton, J., & Grant, S. (2005). Fundamental Movement Skills and Habitual Physical Activity in Young Children. Medicine and science in sports and exercise. 37. 684-8.
10.1249/01.MSS.0000159138.48107.7D.
Hassandra, M., Goudas, M., & Chroni, S. (2003). Examining factors associated with intrinsic motivation in physical education: A qualitative approach. Psychology of Sport and
Exercise, 4(3), 211–223. https://doi.org/10.1016/S1469-0292(02)00006-7
Larsson, H., & Meckbach, J.E (red.) (2012). Idrottsdidaktiska utmaningar. 2. uppl. Stockholm: Liber
MuckRock Foundation. (2017). oTranscribe [Elektronisk programvara]. Hämtad från: https://otranscribe.com.
Nyberg, G. (2018). Att urskilja och erfara sitt sätt att springa - kan elever lära sig det i idrott och hälsa? [Elektronisk resurs]. Forskning om undervisning och lärande. 6:1, 43-63 Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27929
Peers, C., Issartel, J., Behan, S., O'Connor, N., & Belton, S. (2020). Movement competence: Association with physical self-efficacy and physical activity. Human Movement Science, 70, 102582.
Regeringskansliet, (2017). Samling för daglig rörelse.
Ryan, R. M., & Deci, E. L. (2000). Self-Determination Theory and the Facilitation of Intrinsic Motivation, Social Development, and Well-Being. American Psychologist, 55, 68-78. https://doi.org/10.1037/0003-066X.55.1.68
Ryan, R. M., & Deci, E. L. (2017). Self-determination theory: basic psychological needs in motivation, development, and wellness. New York: Guilford Press
Röstmemon. (2020). Röstmemon ( iOS 10.0) [Mobilapplikation]. App Store. https://apps.apple.com/se/app/r%C3%B6stmemon/id1069512134
Savina, E., Garrity, K., Kenny, P., & Doerr, C. (2016). The Benefits of Movement for Youth: a Whole Child Approach. Contemp School Psychol 20, 282–292.
https://doi.org/10.1007/s40688-016-0084-z
Skolverket. (2011a). Ämne – Idrott och hälsa [Ämnesplan]. Hämtad 2020-11-26, från https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-
grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3Fsubjec tCode%3DGRGRIDR01%26tos%3Dgr%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa 219f
Skolverket. (2011b). Läroplan för grundskolan: Lgr11. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2005). Skolverkets lägesbedömning 2005. Hämtad: 2020-12-01
https://www.skolverket.se/publikationer?id=1516
Thedin Jakobsson, B. (2015). Vilka stannar kvar och varför?: en studie om ungas föreningsidrottande under uppväxtåren. Diss. Stockholm : Gymnastik- och idrottshögskolan, 2015. Stockholm.
Tinning, R. (2010). Pedagogy and human movement: Theory, practice, research. Pedagogy
and Human Movement: Theory, Practice, Research. 10.4324/9780203885499.
Van Aart, I., Hartman, E., Elferink-Gemser, M., Mombarg, R., & Visscher, C. (2017). Relations among basic psychological needs, PE-motivation and fundamental movement skills in 9–12-year-old boys and girls in Physical Education. Physical
Bilagor
Bilaga A. Information om deltagare
Grupp A
Deltagare Kön Årskurs Tävlingsidrott Antal år i
tävlingsidrott
1 Flicka 9 Fotboll &
Innebandy
10
2 Flicka 9 Fotboll &
Innebandy
10
3 Flicka 9 Fotboll &
Innebandy
10
4 Flicka 9 Fotboll &
hockey
10
5 Flicka 9 Fotboll 10
Grupp B
Deltagare Kön Årskurs Tävlingsidrott Antal år i
tävlingsidrott 6 Flicka 9 Fotboll 10 7 Flicka 8 Fotboll, brottning, dans 8 8 Flicka 8 Fotboll 8 9 Flicka 8 Fotboll 9 Grupp C
Deltagare Kön Årkurs Tävlingsidrott Antal år i
tävlingsidrott
11 Flicka 7 Fotboll, dans 7
12 Flicka 7 Fotboll,
Gymnastik
8
13 Flicka 7 Fotboll, dans 9
14 Flicka 7 Vollyboll,
badminton
Bilaga B. Intervjufrågor
Skulle du säga att du är motiverad till att utveckla din rörelseförmåga? Vad motiverar dig att utveckla din rörelseförmåga?
Vad är viktigast för dig, betyget eller är det för att göra bra ifrån sig på grund av att det är roligt och meningsfullt i sig?
Varför känner du så?
Kan undervisningen i idrott och hälsa påverka din rörelseförmåga (i så fall på vilket sätt?)
Kan du se ett samband mellan den rörelseförmågan du utvecklar och tränar under lektionerna i idrott och hälsa med din tävlingsidrott? (i så fall på vilket sätt?) Vilket är viktigast för dig, att få belöningar som priser och medaljer eller är det att
Bilaga C. Informationsblad
Växjö 2020-10-09
Informationsblad för deltagande i forskningsstudie.
Detta informationsblad förklarar vad undersökningen handlar om och på vilket sätt jag vill att du ska medverka i den.
Syftet med denna studie är att genom fokusgrupper undersöka vad som motiverar tävlingsidrottande flickor i årskurs 7 - 9 att utveckla en allsidig rörelseförmåga samt vilka kunskaper finns om att förstå hur undervisningen i idrott och hälsa kan gynna ens tävlingsprestationer och i så fall på vilket sätt.
För att få veta dina åsikter om ämnet vill jag göra en fokusgrupp med dig och fyra andra deltagare i samband med mitt examensarbete vid Linnéuniversitetet. Om du är villig att medverka kommer intervjun att spelas in. Intervjun kommer ta ungefär en timme. Om du är under 15 år kommer jag att be din målsman om tillstånd för dig att medverka.
Slutligen hoppas jag med denna undersökning kunna bidra till mer kunskap om elevers uppfattningar om studiens berörda frågeställningar, både för verksamma men också blivande lärare i ämnet idrott och hälsa.
Kontaktuppgifter: Ida Svensson
Is222iv@student.lnu.se
Bilaga D. Samtyckesformulär
Samtyckesformulär
Nedan ger du ditt samtycke till att delta i en forskningsstudie som leds av Ida Svensson. Ida som ansvarar för denna studie går sista året på ämneslärarutbildningen med inriktning idrott och hälsa. Ditt deltagande bidrar till det examensarbete som utförs under nionde terminen.
Jag har läst och undertecknat den information om undersökningen jag har fått. Jag har haft möjligheten att ställa frågor om undersökningen.
Jag ger mitt medgivande till att min intervju spelas in och att ingen obehörig kommer att få tillgång till materialet. Materialet kommer förstöras efter studiens publicering.
Jag ger mitt medgivande till att det jag säger kommer att användas i forskningssyfte samt att resultatet av studien kommer att publiceras genom Linnéuniversitetet.
Jag är medveten om att jag när jag vill kan lämna undersökningen och jag behöver inte förklara mina skäl för det.
Om jag väljer att inte längre delta i undersökningen kommer den information som jag har lämnat inte användas.
