• No results found

Människors yrkes- och familjeliv -

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Människors yrkes- och familjeliv -"

Copied!
48
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Högskolan Halmstad Hälsa och Samhälle

Arbetsvetenskapligt program C-uppsats, 15 hp

Människors yrkes- och familjeliv

-

och eventuell förekomst av stressfaktorer däremellan

(2)

Människors yrkes- och familjeliv

- och eventuell förekomst av stressfaktorer däremellan Simone Svensson

Högskolan Halmstad Vårterminen 2008

Sammanfattning

Syftet med undersökningen är att se om det uppstår eventuella konsekvenser i människors, framförallt kvinnors, livssituation i föreningen mellan yrkesliv och hem- och familjeliv som inkluderar det obetalda hemarbetet.

Skapas det någon form av stress mellan yrkes- och familjeliv för människan som leder till sjukskrivning?

(3)

Human beings work- and family life

- and the possible occurrence of stress factors there between Simone Svensson

Högskolan Halmstad Vårterminen 2008

Abstract

The main point in this study is to examine the possible upcoming consequences in human beings, women the most, whole life situations in the association between the working life and the home- and family life that includes the unpaid homework.

Does it create some form of stress between the working life and family life for the individuals that lead them to reporting sick?

Through the question at issue the author wanted to look into how the respondents influences and how they experience their whole life situation. Through interviews with five women and one man from Utbildningsförvaltningen in Halmstad municipality I tried to get deeper understanding of the stress factor between their working and family life. The main result of the study shows that all the respondents in this study feels the stress factors between working life and home- and family life. Some of the respondents have reported sick several times because of the stress and psychological pressure.

(4)

Förord

Arbetsvetenskap hanterar frågor kring arbetsliv med utgångsläge i hur individer, organisationer och samhälle agerar i förhållande till varandra. Frågor om kvinnors och mäns livsvillkor är ett viktigt område på arbetsmarknaden och detta berörs i den här studien.

Birger Simonson, på Göteborgs universitet, skriver i ”Framtidsperspektiv för arbetsvetenskapen” (2006), att den arbetande människan inte bara är arbetande utan hon är även en aktör både i sitt arbetsliv och i sitt privatliv inom den samhälleliga förändringen. Han diskuterar vidare om arbetslivsforskning och dess utmaningar i framtiden. Han tror att det centrala i arbetslivet för människan kommer att ändras till en helhetssyn på människans hela livssituation med villkor både i och utanför arbetet.

Jag vill särskilt tacka Marita Lindau på Utbildningsförvaltningen för all hjälp både med urvalsprocessen samt en del av fakta i bakgrunden till denna studie. Jag har under denna uppsats gång träffat underbara människor och fått ta del av erfarenheter och synpunkter kring deras livssituation. Jag har fått en inblick i och ökad förståelse för hur dessa människor ser på jämställdhet och hur de oavsett kön kan förena sitt förvärvsarbete med sitt hemarbete på lika villkor. Det har varit väldigt lärorikt och jag vill härmed tacka alla mina intervjupersoner som frivilligt ställt upp och lämnat ut så mycket om sina liv. Jag hoppas att denna undersökning ska bidra med något värdefullt även för mina intervjupersoner och vill därmed tacka er för att ni har tagit er tid för mig i era fulltecknade agendor. Det är ni som har gjort denna uppsats möjlig!

(5)

Innehållsförteckning 1. Inledning 1 1.1 Syfte 1 1.2 Problemdiskussion 1 1.3 Disposition 2 2. Bakgrund 3 2.1 Utbildningsförvaltningen 3 2.2 Jämställdhetslagen 3 2.3 Arbetsmiljölagen 3

3. Teori och tidigare forskning 4

3.1 Arbetsliv, hem- och familjeliv 4

3.1.1 Anpassningsstrategier 5

3.2 Stress och ohälsa 7

3.2.1 Sjukflexibilitetsmodellen 8

4. Metod 10

4.1 Val av metod och vetenskaplig inriktning 10

4.2 Urval 10

4.3 Förförståelse 11

4.4 Etik 11

4.5 Reliabilitet och validitet 11

4.6 Metodkritik 12

5. Undersökningen 13

(6)

5.2 Gördis 13 5.3 Iris 15 5.4 Sonja 18 5.5 Edit 20 5.6 Rosa 22 5.7 Kurt 25 6. Analys 28

6.1 Familje- och hemförhållanden 28

6.2 Arbetsmiljö och arbetskrav 29

6.3 Arbetsgivare och arbetskamrater 30

6.4 Stress 31

6.5 Sjukskrivning 32

6.6 Kvinnligt, manligt och jämställdhet 33

6.7 Fritidsintressen 34

7. Diskussion 35

7.1 Förvärvsarbetet och det obetalda hemarbetet 35

7.2 Ohälsa och stressfaktorer 36

7.3 Livssituation 36

7.4 Vidare forskning 37

Källförteckning 38

(7)

1. Inledning

Jämställdhet står för lika villkor mellan kvinnor och män. Innebörden i begreppen manligt och kvinnligt består enligt Thomsson av olika vanor, seder och normer och i relation till varandra formas dessa begrepp i olika kulturella sammanhang (Thomsson 2001). Kvinnor och män ska ha samma rättigheter, makt och möjligheter i samhället och i sina liv (SCB, 2006). En stor del av vår vardag tillbringas på våra arbeten och i hemmen. Dagens samhälle ställer höga krav på individen och det kan ofta bli problem att samordna dessa olika delar till en helhet. Vi har en jämställdhetslag (1991:433)som siktar till att främst förbättra kvinnornas villkor i arbetslivet. Lagen säger att arbetsgivaren inom ramen för sin verksamhet ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja jämställdhet i arbetslivet. Vår arbetsmiljölag (1977:1160) säger bland annat att arbetsgivaren ska förebygga ohälsa för att därigenom uppnå en god arbetsmiljö i arbetet. Enligt SCB lägger kvinnor ner mer tid på obetalt hemarbete än män och glappet ökar ännu mer när man fått barn (SCB, 2008). Mina egna erfarenheter ifrån olika arbetsplatser och i vardagen, nu även som mamma, väckte mitt intresse för människors hela livssituation. Mitt intresse är att studera hur människor ser på jämställdhet och om de kan förena yrkesarbete i kombination med familjeliv och egna fritidsintressen på lika villkor. Uppstår det några konflikter i denna kombination och påverkar dessa i så fall hälsan?

I tidigare forskning hittar man en del om sjukskrivningar bland kvinnor som en följd av det obetalda hemarbetet och även att kvinnor har fler sjukskrivningstillfällen än män (RFV, Socialförsäkringsboken 2004). Det finns även forskning som visar på en skillnad mellan kvinnors och mäns arbetsmiljö och att följderna ofta leder tillohälsa (Dahlberg, R. 2005). Mitt intresseområde sammanföll med en förfrågan som Utbildningsförvaltningen i Halmstads Kommun ställt till Högskolan i Halmstad med önskemål om en undersökning bland deras anställda. Utbildningsförvaltningen utgick ifrån sin egen lokala jämställdhetsplan ochville ta reda på varför fler kvinnor än män inom förvaltningen varit sjukskrivna med återupprepade sjukskrivningstillfällen under en tolvmånadersperiod. Utbildningsförvaltningen har sammanlagt över 500 anställda kvinnor och män på det centrala kansliet och på fem olika gymnasieskolor i Halmstad. Jag har intervjuat fem kvinnor och en man av dessa anställda varav alla haft fem eller fler sjukskrivningstillfällen under 2007. Jag har här försökt se om och hur dubbelarbetet, i form av att kombinera yrkes- och hemarbete har påverkat hälsan för dessa människors livssituation.

1.1 Syfte

Mitt syfte med undersökningen har varit att se om ohälsa uppstår på grund av människors livssituation när de försöker förena yrkeslivet med hem- och familjelivet i form av det obetalda hemarbetet och de intressen de har på sin fritid.

1.2 Problemdiskussion

(8)

förhållande till deras arbetsmiljö och deras hemmiljö. Det finns alltså ett behov av studier angående förklaringar till korttidssjukskrivningar och i synnerhet av de sjukskrivnas egna uppfattningar kring sin ohälsa.

– Skapas det någon form av stress mellan yrkesliv och familjeliv för människan som leder till sjukskrivning?

– Om ohälsa uppkommer från olika stressfaktorer, vad är det som utlöser dessa?

1.3 Disposition

(9)

2. Bakgrund

2.1 Utbildningsförvaltningen

Utbildningsförvaltningen i Halmstad (UF) har 521 tillsvidaranställda och 118 visstidsanställda och av dem är 249 män och 390 kvinnor. Enheterna där de anställda arbetar är fem olika skolor och ett kansli. Vid årsskiftet 2007/2008 fanns det 39 % män och 61 % kvinnor anställda inom UF varav de flestalärare. Urvalsgruppen är alla anställda på UF och har fem sjukdomstillfällen eller fler. Det är ingen yrkesgrupp bland de anställda som sticker ut när man tittar på återupprepad sjukfrånvaro.

Som sjukfrånvaro definierar UF endast egen sjukdom hos den anställde, det vill säga inte när det gäller vård av sjukt barn. När de anställda varit sjukskrivna i fyra veckor görs en rehabiliteringsutredning, För dem som är anställda på skolorna är det rektorn som ser till att denna utförs. Har man återupprepad korttidsfrånvaro, vilket för anställda inom UF innebär fler än sex tillfällen på en tolvmånaders period, görs också en rehabiliteringsutredning. Det har ingen betydelse hur långa dessa sex tillfällena är i dagar.

Rektorerna blir kontaktade av de anställda på skolorna vid en eventuell sjukskrivning. Det är rektorerna som ska kontakta de anställda vid längre sjukskrivningar. UF ser 28 dagar eller färre som korttidssjukskrivning. Korttidssjukfrånvaro kan vara under sju dagar och efter det är det läkarintyg som gäller och då övergår det till en korttidssjukskrivning.

Inom UF arbetar man med att få ner antalet sjuktillfällena per anställd. Det är inte antalet sjukskrivnapersoner som ökat utan mängden sjukskrivningstillfällen. Det är en stor oro på UF nu eftersom det är ett stort budgetunderskott och stora förändringar med bland annat semestertjänster istället för ferietjänster. Det har hänt mycket i hela organisationen.

2.2 Jämställdhetslagen (1991:433)

I lagen står det att kvinnors och mäns lika rätt ska underlättas gällande frågor om arbete och utbildningsmöjligheter (1§). Vidare beskrivs det att arbetsgivaren ska utföra åtgärder för att anpassa arbetsförhållandena till både kvinnor och män (4§). Arbetsgivaren ska även underlätta för både kvinnor och män att kunna anpassa yrkesarbetet medfamiljelivet (5§). Sist men inte minst står det i lagen att arbetsgivaren ska analysera löneskillnader mellan kvinnor och män som utför liknande arbete (10§).

2.3 Arbetsmiljölagen (1977:1160)

(10)

3. Teori och tidigare forskning

Många forskningsrapporter, de flesta genomförda inom hälso- och sjukvården, är samstämmiga om att sjukfrånvaron ökar hela tiden för kvinnor. Kvinnor är starkt överrepresenterade inom vissa branscher och drabbade av olika risker av ohälsa och olycksfall i arbetet(RFV, Socialförsäkringsboken 2004). Tidigare studier har visat att vissa yrken är mer ohälsodrabbade än andra och att det finns stora skillnader mellan kvinnor och mäns risk för ohälsa. Könssegregering på arbetsplatserna visar sig vara en central del i förståelsen av ohälsa (Reinholdt & Hörte 1999).

3.1 Arbetsliv, hem- och familjeliv

Definitionerna på balans i människors livssituation är många och inkluderar många områden i livet. En av definitionerna innebär att kunna kombinera ett stimulerande och roligt yrkesarbete med relationerna till närstående och ändå kunna utvecklas själv i privatlivet med egna uppsatta mål (Laurin 2004). Det centrala i samhället är att det finns lagar och avtal på arbetsmarknaden som till exempel garanterar tillgång på daghem och fritidshem för barnfamiljer. Kombinationen av arbetsmarknadens krav och barnfamiljernas behov är inte alltid överensstämmande vilket medför att balansen mellan arbets- och familjeliv ser olika ut för olika människor. Samhällets normer och värderingar kring arbete och familjeliv väger tungt och denna aspekt måste tas med in i definitionen av balans i människors livssituation (Tyrkkö 2001). Flexibilitet med varierande arbetstider ger föräldrar möjligheten att lämna senare på dagis/fritids eller kanske arbeta över och att den andre föräldern hämtar eller till och med arbeta hemma när barnen har somnat (Grönlund 2004).

Jämställdhetspolitiken berör livets alla områden: Kvinnor och män skall ha samma möjligheter att komma in på arbetsmarknaden och kunna kombinera arbete och familjeliv. Hur vi upplever villkoren i arbetslivet hänger också samman med hur vi upplever hela vår livssituation och förmår att få vardagspusslet att gå ihop (SCB, 2008 s.12).

I familjer där mannen arbetar heltid och kvinnan arbetar deltid upplevs en mindre konflikt i relationen mellan arbetet och familjen än i familjer där båda arbetar heltid. Det visar sig att kvinnor, i den traditionella familjen där mannen tar huvudansvaret för familjens försörjning, upplever mindre stress när de har ansvaret för hem och familj. På kort sikt får detta kvinnan att må bra men på längre sikt kan hon komma må mycket dåligt. Riksförsäkringsverket skriver vidare att par där båda arbetar heltid upplever mer konflikter i kombinationen av de två livsformerna arbets- och familjeliv, särskilt om båda har en universitetsutbildning. Kvinnor löser delvis denna konflikt genom att arbeta deltid istället och känner mindre stress om mannen bär ansvaret för försörjningen och kvinnan handhåller hushållsarbetet och får mer tid med barnen. Är det idessa fall endast kvinnan som har universitetsutbildning upplever hon en större konflikt än mannen. Det kan bero på de normer och värderingar som finns i samhället där kvinnan tar merparten av hemarbetet oavsett yrkesarbete eller inte (RFV, Socialförsäkringsboken 2004).

(11)

Tabell 1 Tidsanvändningsundersökning (SCB 2008)

I tabellen nedan ses skillnaderna i mäns och kvinnors betalda arbetstid 1990/91 och 2000/01. Männen har många fler betalda arbetstimmar än kvinnorna trots att den totala arbetstiden är relativt lika. Summan av det betalda och obetalda arbetet skiljer sig inte mellan könen. Detta är en likhet som döljer stora olikheter.

”På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet. 2008”

Samspelet mellan arbetsliv och familjeliv påverkar individernas vardag. Här genomsyras kombinationen arbete och familjeliv genom strukturella och kulturella villkor som ska ge en balans i människors livssituation. De strukturella villkoren är till exempel arbetsfördelningen i hushållet och de kulturella villkoren utgör normer och regler i samhället. Det är genom dessa villkor som kvinnor och män skapar hinder och möjligheter för att kunna kombinera sitt arbets- och familjeliv (Tyrkkö 2001 s.46).

3.1.1 Anpassningsstrategier

(12)

gjorts en kvalitativ studie på 18 företag där ett antal kvinnor har blivit intervjuade. Det gjordes även en kvantitativ studie på företag i branschen och syftet med den var att undersöka organisationsstruktur, rekryteringspolitik och könsfördelning. Denna delstudie utfördes av Martha Blomqvist. Förhållanden i familjen diskuteras i Romans studie och där behandlas forskning kring kvinnors ansvar för hemmet och kvinnors begränsade valmöjligheter i arbetslivet. Forskningsresultat presenteras som visar att kvinnors arbetsorientering varierar med yrkesstatus, utbildning och livslopp (Roman 1994).

Det ställdes liknande krav på män och kvinnor i deras arbetssituation men arbetsvillkoren skiljde sig åt för de båda könen. Arbetsvillkoren skiljde sig åt för att det var svårt att kombinera dem med familj och barn. Hem- och hushållsarbetet var betungande och kvinnorna använde sig av flera strategier för att kunna lösa sin vardag och kombinationen av sina roller. Roman visar i sin studie på fyra olika centrala strategier som kvinnorna använde sig mycket av. Dessa anpassningsstrategier var att kvinnorna kortade ned sin arbetstid, de delade hemarbetet - dock hade de fortfarande huvudansvaret - med sina sambor eller makar, de anställde någon utanför familjen och köpte hushållstjänster och till sist utnyttjade de sina sociala nätverk. Anpassningsstrategier utgör ett faktiskt handlande för kvinnor och män. Kvinnor kombinerar olika strategier när det gäller arbets- och familjelivet och valet av dessa utgår ifrån var i livet de befinner sig. Männen är också delvis inriktade på hem och familj i kombinationen med arbetet men på ett mer kortsiktigt sätt (Roman 1994 s.217).

Roman förklarar innebörden av ”könsneutralitet i organisationer” med att kvinnor och män ska behandlas lika, men att det inte tas någon hänsyn till att könens livsvillkor ofta skiljer sig åt (Roman 1994 s.224). Romans studie visade att de flesta kvinnorna hade stöd ifrån sina sambor eller makar och även från andra i sitt sociala nätverk. Det visade sig också att de flesta kvinnorna hade fått stöd ifrån någon av sina chefer som hade uppmuntrat dem till att exempelvis ta nya steg i karriären. Kvinnorna hade anpassat sitt yrkesliv till familjen även om de var mycket engagerade i sina arbeten. Fåtalet av kvinnorna hade anpassat familjen till yrkeslivet på så sätt att de hade begränsat hur många barn de skaffat. I undersökningen framkom det att kvinnorna talade om sina arbeten som könsneutrala men att det sedan skiljde sig när yrkesarbetet ställdes mot hem- och familjebilden. Kvinnornas familjesituation, om de hade barn under 15 år, var påfrestande för arbetsgivaren. Många av kvinnorna i undersökningen kände att de behövde ta igen förlorad arbetstid om de varit hemma för exempelvis vård av sjukt barn. Däremot ansåg de flesta männen i undersökningen att yrkesarbetet inte skulle bli lidande av hem- och familjesituationen utan karriären bestämde förhållandet till familjen (Roman 1994).

”Arbetsvillkoren var avpassade för traditionellt ´manliga´ livsvillkor och kvinnorna måste anpassa sig till dem.” (Roman 1994 s.241)

(13)

3.2 Stress och ohälsa

När man tittar på kvinnors och mäns ohälsa måste man ha i åtanke att deras förankring på arbetsmarknaden vad det gäller exempelvis löner och arbetstider bygger på socialförsäkringssystemet. Män och kvinnor förvärvsarbetar till största del lika mycket i dagens samhälle, även om kvinnorna arbetar deltid i högre grad än männen. Arbetsmarknaden är väldigt könssegregerad med flest kvinnor inom till exempel hälso- och sjukvård och andra omsorgsyrken. Sett till sjuktalets utveckling visar det sig att kvinnor i högre grad är sjukskrivna än män. Denna sjukfrånvaroutveckling bland kvinnor kan inte förklaras med förändringar inom åldersstrukturen, men man kan se att ju längre en kvinna befunnit sig i yrkesverksamhet ju mer utsatt blir hon för dubbelarbete och stress (Reinholdt & Hörte 1999). Stress definieras med en persons reaktion i en situation, exempelvis spänning eller påfrestning, som uppstår av yttre eller inre faktorer utövade av en eller flera personer (Svenska Akademiens Ordbok 1997).

Raymond Dahlberg (2005) diskuterar kombinationen mellan betalt och obetalt arbete och ökningen av kvinnornas stresshormoner efter arbetsdagens slut. Kvinnor går på högvarv när de kommer hem från arbete, medan männen däremot varvar ner. Stressfaktorer diskuterar Grönlund (2004) i Flexibilitetens gränser och att dessa uppkommer när kraven blir för höga i tid och energi mellan arbete och familj. Engagemang i båda arbete och familj är positivt men det är när kraven dem emellan blir för höga som stressfaktorer kan ses. Exempel på stressfaktorer är belastning och åtaganden i arbetet med långa arbetstider i kombination med hämtning och lämning av barn.

Möjligheterna att kunna utveckla sig själv inom privatliv och fritid har ökat drastiskt de senaste åren. I takt med ökat tempo, ökande möjligheter för ett omfattande socialt liv och ett rikt utbud av aktiviteter har tiden blivit ett problem och många känner att de inte har den tid som krävs för allt de vill göra (Laurin 2004). När individen själv tvingas att sätta gränser mellan familj och arbete och motivera dessa beslut kan det upplevas som stressande (Grönlund 2004). Förhållandet mellan arbete och familj påverkar välbefinnandet och det är mer stressande för kvinnor än för män med kombinationen av höga arbetskrav och familj. Detta beror säkerligen på att kvinnor har ett övergripande ansvar för familj och hem som i sig kan innebära en stressfaktor. Det finns en föreställning om att kvinnor i högre grad än män skapar en balans mellan hem och arbetsliv eftersom det i största grad är kvinnorna som tar ansvaret i denna balansgång (Grönlund 2004).

De biologiska skillnaderna mellan män och kvinnor har betydelse för en bättre eller sämre hälsa. Flexibla arbetstider är positiva ur denna synvinkel men blir kraven för höga från familj och arbete kan upplevelsen av flexibilitet istället bli ett stressmoment (Grönlund 2004). Dubbelarbetets effekter med omgivningens förväntningar och med individens egna krav på livsuppgifterna kan ge en positiv inverkan på individens hälsa. Men då krävs att arbetsbelastningen inte blir för hög vare sig gällande yrkes- eller och hemarbetet. Det kan uppkomma konflikter i kombinationen av yrkesarbete och hemarbete som resulterar i stressrelaterade problem och i slutändan leder till en sjukskrivning. Konflikten kan bestå av för höga krav mellan arbetsliv och familjeliv och därmed ge en sämre hälsa och leda till sjukskrivning (Riksförsäkringsverket 2003).

(14)

(Riksförsäkringsverket 2004). Samhällets ambition är att de sjukskrivna ska komma tillbaka till arbetslivet igen. Personer som inte är sysselsatta eller arbetslösa och står till arbetsmarknadens förfogande tillhör kategorin arbetskraft. Det framträder olika mönster i kvinnors respektive mäns arbetskraftsdeltagande, arbetad tid och anställningsformer. Kvinnor har fler tillfälliga anställningar och en större andel deltidsarbeten och detta mönster kan tolkas av samhälle och individ som att familjens huvudförsörjare är mannen. Kvinnors förvärvsarbete förväntas i större utsträckning kunna integreras med ansvaret för familj och hushållsarbete än medmännens förvärvsarbete och deras ansvar i hem- och familjeförhållande (RFV, Socialförsäkringsboken 2004).

3.2.1 Sjukflexibilitetsmodellen

Sjukflexibilitetsmodellen beskriver Johansson och Lundberg i, ”Den höga sjukfrånvaron –

problem och lösningar” från 2005. Den primära orsaken till sjukfrånvaro är ohälsa såväl när någon drabbas av ohälsa och blir sjukskriven som vid ett tillfrisknande ifrån ohälsa och hon därefter återgår till arbetet. Sjukflexibilitetsmodellen beskrivs som en handlingsteoretisk modell och har utvecklats för att förklara sjukfrånvaro som en ohälsorelaterad handling. Sjukfrånvaro kan ses ur ett perspektiv där villkoren i och utanför människans arbete kan påverka besluts- och handlingsutrymmet för om sjukskrivning ska ske eller inte. Det är människans arbetsförmåga, arbetsförpliktelse och arbetskapacitet (människans kunskaper och färdigheter) som avgör möjligheter och anpassning i arbetet. Även de krav som ställs på människan i och utanför arbetet kan avgöra motivationen till att sjukskriva sig eller inte. Sjukfrånvaro har i modellen betydelsen att man anmäler sig sjuk ifrån arbetet och att detta i vissa fall kan leda till sjukskrivning. När en människa drabbas av ohälsa kan han eller hon stanna hemma ifrån arbetet och då vara sjukfrånvarande, eller fortsätta att utföra sina arbetsuppgifter på arbetet och då vara sjuknärvarande.

Sjuknärvaro kan även ha betydelsen att man inte är fysiskt på arbetet utan att man fortsätter att arbeta till exempel hemma. Återgången till arbetet kan ske på olika vis men den vanligaste formen är att komma tillbaka till arbetet igen efter en kort tids sjukfrånvaro. Fast det finns fall där återgången till arbetet sker trots att ohälsa består och människan inte mår bra.

Modellen tar i beaktande människors handlingar utifrån hennes villkor i och utanför arbetet och det är dessa villkor beroende på hälsotillstånd som modellen främst syftar till att beskriva. Ohälsa förklaras med exempelvis diagnostiserade sjukdomar och upplevd sjuklighet för att få med några av de tillstånd som leder till sjukfrånvaro. Det är ett samspel mellan sjukskrivning, förmåga och krav som utgör människans anpassningsmöjligheter och närvarokrav.

(15)

handlingsperspektiv kan man studera förhållanden till utifrån alla perspektiv eller endast utifrån ett av dem. Det perspektiv som tas upp här är sjukfrånvaro som ohälsa och hälsorisker i och utanför arbetet uppmärksammas.

x  Ohälsa  Sjukfrånvaro

(16)

4. Metod

4.1 Val av metod och vetenskaplig inriktning

I denna undersökning har jag använt en halvstrukturerad intervjuguide (Kvale 2007 s.121) med teman och frågor. Det är en flexibel metod gällande ordningsföljd där den intervjuade kan utveckla sina synpunkter under intervjuns gång. Det går att göra förändringar av frågornas form eller ordningsföljd för att följa upp svaren vilket gjordes under alla intervjuerna. Med ett hermeneutiskt förhållningssätt vill jag försöka tolka och förstå respondenternas uppfattningar kring ett helhetsintryck inför problemformuleringen. Jag kan även genom det hermeneutiska synsättet skapa möjligheter till att göra nya tolkningar under intervjuns gång både från intervjupersonens berättelse och ifrån de olika teman som ställts upp.

Genom problemformuleringen ville jag få en djupare inblick i om intervjupersonerna påverkas av någon form av stress sin livssituation. Därför valdes en kvalitativ ansats för undersökningen.

Jag har i min intervjuundersökning utgått ifrån Kvales sju stadier med olika teman och dessa teman är tematisering, planering, intervju, utskrift, analys, verifiering och rapportering (Kvale 2007 s.85).

4.2 Urval

Marita Lindau, hälsokoordinator, och Anna Doverskär, personalansvarig, på Utbildningsförvaltningen och jag kom överens om att det skulle skickas ut ett brev ifrån UF till de anställda med en förfråganom de kunde tänka sig vara med i en undersökning. I brevet (se bilaga 2) presenterade jag mig och mitt intresse för undersökningsområdet. Om det fanns intresse av att delta i min undersökning skulle de anställda sedan själva ta kontakt med mig för ett intervjutillfälle. Genom detta tillvägagångssätt skulle intervjupersonerna bli helt anonyma för utbildningsförvaltningen.

Utbildningsförvaltningen skickade ut förfrågningar i form av ett brev till de anställda som har haft sjukfrånvaro vid minst fem tillfällen under en tolvmånaders period som i detta fall var under 2007. Det var totalt 26 av de anställda, 21 kvinnor och 5 män, som hade haft denna sjukfrånvaro. I brevet förklarade jag att jag sökte intresserade till min C-uppsats, att det berörde ämnena arbete och hälsa och angav också mina personuppgifter. Om det fanns ett intresse att ställa upp i undersökningen skulle de anställda därefter själva kontakta mig. Det inkom endast svar ifrån 3 kvinnor efter detta första utskick. Det skickades därför ut en påminnelse till de anställda efter cirka fjorton dagar. Efter dessa förfrågningar skickats ut fick jag in ytterligare 3 svar ifrån 2 kvinnor och 1 man som ställde upp i min undersökning. Det blev alltså 1 man och 5 kvinnor som ställde upp i undersökningen. Jag har med hjälp av kvalitativ metod undersökt fem förvärvsarbetande kvinnor och en man om hur de förenar sitt hem- och yrkesarbete med sin övriga livssituation och om det uppstår ohälsa.

(17)

ohälsa, stress och möjlighet att förena yrkesliv med familjeliv och fritid. 4.3 Förförståelse

Vi utvecklar en förförståelse kring alla de dagliga händelserna i våra livssituationer men reflekterar inte över alla. Erfarenheter och även personligheter hos människor är en stor del i påverkan av de val vi dagligen gör. Vid intervjuer blandas vår egen förförståelse av tolkningen avintervjupersonens förståelse.

”Detta innebär, vilket är av stor vikt, att vi aldrig kan nå en fullständig förståelse för en annan människa, eftersom vi aldrig kan lägga vår egen förståelse för världen åt sidan.”

(Hartman, J. 2006 s.191)

Jag är till största del uppvuxen ensam med min mamma där hon skötte alla hushållssysslorna själv och mestadels yrkesarbetade heltid. Idag är jag själv mamma till en dotter och lever i ett förhållande där dotterns pappa är sjöbefäl och arbetar ute på sjön månadsvis. Detta medför att jag är ensam längre perioder med min dotter och sköter hushållet ensam men har stor hjälp av mitt sociala nätverk med föräldrar och släktingar.

Det är en stressande faktor att få ihop alla delar i livssituationen men det ger samtidigt oerhört mycket att få vara nära sin dotter och att också ha turen att ha en väldigt förstående kvinnlig chef. Jag har yrkesarbetat sedan ung ålder och har en tillsvidareanställning sen åtta år tillbaka. Parallellt med studierna arbetar jag nu halvtid. Den chef som jag har idag är tillmötesgående och villig att hjälpa till oavsett vad det gäller inom arbetet och hon är ett stort stöd för mig. Arbetskamraterna är jättebra och sammanhållningen är väldigt god och stämningen i arbetssituationen kunde inte vara bättre trots en del konflikter.

När min dotters pappa är hemma delar vi i stort sett allt hushållsarbete och umgänge med vår dotter mellan oss. Vi har ett jämställt förhållande. Om man ser till dagens samhälle i stort har jämställdheten inte gjort några större framsteg och det finns fortfarande mycket som behöver ändras på (På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet SCB 2008). Även om lagstiftning och regler stiftas så är det fortfarande handlingarna omkring dessa som måste ändras.

4.4 Etik

Intervjupersonerna informerades innan intervjun om mitt syfte med studien och om Utbildningsförvaltningens del i arbetet. Intervjupersonerna informerades även om att intervjuerna skulle behandlas konfidentiellt (Kvale 2007 s.109) och att all data skulle förstöras när studien avslutats. De fick avsluta intervjun om och när de önskade och de kunde även avböja att svara på någon fråga. Det som har kommit fram under intervjuernas gång har förvarats och behandlats på en dator med lösenord och därmed har ingen annan än jag haft tillgång till informationen.

4.5 Reliabilitet och validitet

(18)

utförd genom att intervjupersonerna själva valde tillfället för intervjun och intervjuplatsen. Detta för att de skulle känna sig bekväma och för att risken med att bli avbrutna under intervjun skulle minska.

Jag intervjuade alla intervjupersonerna själv och alla intervjuerna blev inspelade för att undvika missförstånd efteråt om vad som tagits upp under intervjutillfällena. Genom att skriva intervjuguiden utifrån undersökningens syfte och problemformulering höjs validiteten. Vid varje intervju informerades intervjupersonerna även om att materialet behandlas konfidentiellt och även detta höjer säkerligen validiteten eftersom det borde resultera i ärliga och spontana svar. Det är svårt att mäta reliabiliteten och validiteten i undersökningen som denna med ett begränsat material och där varje intervju har en egen unik prägel.

4.6 Metodkritik

(19)

5. Undersökningen

5.1 Intervjuer

Datainsamlingen skedde genom intervjuer som spelades in på diktafon efter det att intervjupersonen godkänt detta. Intervjuerna var mellan 45-80 minuter långa. Innan intervjun började informerades intervjupersonerna om att banden skulle förstöras då materialet var färdigställt i studien. En intervjuguide användes delvis som underlag (se bilaga 1). Analysen av intervjuerna inleddes med att jag lyssnade på intervjuerna flera gånger för få en uppfattning om innehållet. Därefter kodade jag intervjupersonernas nedskrivna berättelser utifrån sju olika teman.

I försök att skapa en personligare helhetsbild av intervjuerna presenteras de i berättelseform. Intervjupersonerna som redovisas är fem kvinnor och en man och de arbetar alla inom UF. Intervjupersonernas namn är fingerade.

5.2 Gördis

Familje- och hemförhållanden

Gördis är gift och är 62 år. Hon har arbetat heltid hela sitt yrkesverksamma liv, med fullgjord examen, men började arbeta deltid (80 %) det år hon fyllde 60 år. Hon har barn och barnbarn och bor ihop med sin man. Hon pratar väldigt gott om sin familj och har en nära kontakt med dem. De reser ofta tillsammans och det tycker hon är riktigt roligt eftersom det aldrig fanns tid för henne och hennes familj att komma iväg när hennes barn var små. Detta berodde inte bara på Gördis arbete eller att barnen var små utan det var överhängande hennes mans arbete som hindrade. Han arbetade alla dagar i veckan och många timmar per dag så det fanns ingen tid till resor eller liknande. Nu är han pensionerad och hon berättar att de nu tar igen allt det som de missade då. Hon berättar vidare att det är därför som hon vill sluta sitt arbete inom en snar framtid för att kunna uppleva allt som hon inte hunnit med tidigare.

På frågan om Gördis kände att hon hade tid över för sin familj under barnens uppväxt svarade hon:

”Nu efteråt med facit i hand kan jag känna att det var mycket man missade. Det var det ju! Men å andra sidan var arbetssituationen helt annorlunda när mina barn var små. Jag hade ju förmånen att ha en barnflicka hemma för det fanns ju inga dagis på den tiden, tidigt 70-tal. Så det var ju… Men visst var det svårt att hinna med.”

Hon berättade att hon endast fick vara hemma i sex månader med sina barn när de föddes och hon kände att hon hade missat mycket av deras uppväxt. Men det tar hon igen idag och hon lägger ner mycket tid på sin familj. Fritidsintressen är att umgås med vänner och familj och att vara ute i skog och natur.

Arbetsmiljö o arbetskrav

(20)

Det blir väldigt mycket stök och stim med fem stycken i ett arbetsrum. Men det positiva tar över det negativa och hon tycker om sin arbetssituation.

Arbetsgivare och arbetskamrater

Det har funnits en del konflikter mellan arbetskamrater men hon känner ändå att de i hennes arbetslag arbetar bra tillsammans. På frågan om hur hon upplever sin kontakt med den närmsta chefen, som är rektorn, svarar hon att hon har aldrig haft så bra chef som hon har nu. Hon tycker att det är otroligt och hon är verkligen imponerad över hans sätt att leda arbetet. Hon syftar tillbaka på de andra rektorerna som hon har haft genom åren där det har startats upp saker som sedan inte resulterat i någonting. Men denna rektor och chef som hon har nu har hela tiden en röd tråd genom allting han gör. Förändring är något Gördis uppskattar och hon har skolat om sig en gång inom sitt yrkesverksamma liv. Hon berättar att få göra något nytt och inte hålla på med samma sak är jätteroligt och hon tyckte att det bara var positivt med den omskolning hon gjorde då.

Kvinnligt och manligt, jämställdhet

På frågan om vad Gördis tycker är kvinnligt och manligt både i yrkeslivet och i privatlivet tar hon upp att hennes dotter är lantbrukare. Hon trodde inte att det var vanligt bland kvinnor, berättade hon. I hennes hem är det alltid hon som har stått för matlagningen. Men hon poängterar att nu delar både hon och hennes man mycket på städning och annat hushållsarbete. Hon berättar vidare att det var hon som skötte allting i hemmet trots att hon arbetade heltid under barnens uppväxtår. Fortfarande är det utan tvekan Gördis som har det största ansvaret i hemmet. Hon påpekar att hennes man aldrig skulle säga till om de behövde handla eller något liknande.

Kvinnligt och manligt i arbetslivet tycker hon att man ska utjämna genom att manliga tankar kommer in i den kvinnliga världen och tvärtom. Det tycker hon är jätteviktigt och även att det är en blandning av kvinnor och män på arbetsplatserna. Gördis ansåg att det blir ett mycket bättre arbetsklimat eftersom männen vågar sätta ner foten och det undviks småbråk på det sättet.

(21)

att de tar allt under beaktande. Hon berättade att hon älskar sitt arbete och det är därför som hon har stannat kvar så länge som hon har gjort.

Gördis kände inte till förvaltningens jämställdhetsplan. Hon berättade att den säkert fanns men att hon inte läst den och visste inte vad som stod i den.

Stress

Hon kände idag ingen konflikt mellan hemmet och arbetet eftersom hon inte har några barn som bor hemma. Hon berättade att det var en stor skillnad när barnen var små och bodde hemma eftersom då arbetade hon jättemycket både i hemmet och på sin arbetsplats. Hon berättar att hon har haft väldigt mycket arbete att sköta men att hon har löst detta genom att kunna organisera arbetet. Hennes långa resor till och från arbetet har hjälpt henne på det sätt att hon hann tänka igenom och organisera både skol- och hemarbetet. Stress på arbetstid kände Gördis av periodvis men just nu var det lite lugnare. Hon poängterade att det var en schema-teknisk sak som också hade blivit mycket bättre med den chef som hon har idag. Påfrestning känner både hon och alla andra kollegor av vid en sjukskrivning nu eftersom det inte finns någon vikarie. Konsekvensen av detta blir att eleverna blir lidande så fort någon är borta, berättar hon. Det upplever hon som mycket stressande och jobbigt. Påfrestning ifrån sina kollegor känner hon inte alls av.

Sjukskrivning

Sjukskriven har hon varit ett par gånger under tolv månader tillbaka. Hon var då hemma för influensa under någon vecka och hon opererades också och var då hemma under en tid vid ett par tillfällen. Vidare berättar Gördis att när hon var sjukskriven skickades det blommor hem till henne ifrån skolan. Detta är tydligen något som alltid görs från hennes arbetslag när man är sjukskriven mer än en vecka. Hon känner sig alltid välkommen till sin arbetsplats av både chef och arbetskollegor.

Fritidsintressen

Till sist berättar Gördis om hur hon trivs i naturen och framförallt i skogen. Hon berättar att hon hämtar mycket kraft i att gå mycket i skogen med sina hundar. Man behöver rent fysiskt röra på sig och inte bara sitta inomhus på dagarna, berättar hon.

5.3 Iris

Familje- och hemförhållanden

Iris är en kvinna på 62 år som har en dotter och barnbarn. Hon har varit yrkesverksam, med en examen, i många år och har arbetat heltid största delen av sitt liv. Hon berättar att hennes fritidsintressen är att läsa mycket och att spela golf. Iris berättar också att det har hänt mycket i hennes liv de senaste åren med olika händelser som sjukdom och närståendes bortgång. Hon har varit rejält sjuk och blev sjukskriven på heltid först, detta hände för mer än ett år sedan, och har sedan arbetstränat sig upp igen till heltid. Hon har haft det svårt, berättar hon, men hon är på väg tillbaka in i vardagen igen.

På frågan om hon känner att hon har tid över för sin familj svarar hon:

(22)

så att jag inte orkar engagera mig helt enkelt. Men det hoppas jag att när jag pensionerat mig då går hon i trean att ska jag kunna hjälpa till mer. För de har långa dagar på dagis och i skola och på fritids. Det skulle jag vilja hjälpa till mer med, både för min skull och för hela den familjen.”

Arbetsmiljö o arbetskrav

Iris arbetsdagar varierar och arbetskraven är helt okej, berättar hon. Hon tycker att hon har inflytande över sitt arbete och tycker att arbetet och strukturen kring det är flexibelt. Hon berättar att hon ser stora skillnader i elevernas kunskaper från grundskolan idag i jämförelse hur det var för ett par år sedan. Hon menar att det är en av orsakerna till det negativa med hennes yrke idag att det ibland kan kännas som att det inte finns några exakta gränser. Arbetsklimatet är inte anpassat efter elevernas behov och följden blir att de skolkar, berättar hon. Klasserna har blivit större och det har även blivit fler arbetstimmar och hon känner ibland att hon inte räcker till för eleverna och deras behov. Vidare berättar hon att det idag är mer socialt arbete med ungdomarna och att allting ska administreras. Förr om åren var det sekretessen som gjorde att man inte skulle skriva ner allting, berättar hon, medan idag ska allting skrivas ner. Det har att göra med insatserna man gör som till exempel åtgärdsplaner för elever med bekymmer. Frågan om någon konflikt emellan arbetslivet och privatlivet kände Iris inte av alls. Hon menade att i hennes yrke finns det utrymme till lite flextider där de kan ta med sig arbetet hem och att hon därför inte kände av att något skulle ta över det andra. Arbetsgivare och arbetskamrater

Gemenskapen med arbetskamraterna är god och de planerar ihop och har projektgrupper tillsammans. Hon berättar även att på det personliga planet så kan arbetskamraterna prata om allting och hon upplever detta mycket positivt. Kontakten med sin närmsta chef, rektorn, är bra och hon berättar att hon knappast aldrig ser enhetschefen och förvaltningen har hon ingen kontakt med alls.

Kvinnligt och manligt, jämställdhet

På frågan om vad som är kvinnligt och manligt i yrkeslivet och i privatlivet berättar Iris att hon tror det vanligare att kvinnor tar på sig mer socialt arbete med elevvård och sådant, att man bryr sig mer. Kvinnorna tar sig an elever med svårigheter eller bekymmer mycket mer än vad männen gör, menar hon. Fast hon poängterar att de yngre männen verkar uppmärksamma det och det verkar som att de har börjat ta sig an fler elever än innan.

När frågan om jämställdhet kom upp ansåg Iris att alla ska behandlas lika oavsett vem människan är. Hon tog upp faktorer som ålder, kön, utbildning och att lika lön för lika arbete ska belysas mer. Här i Sverige gäller inte detta överallt ännu, berättar hon. På hennes arbetsplats visste hon inte de andra kollegornas löner och kunde därför inte uttala sig om de skiljde sig mellan könen. Men det hon ville ha sagt med skillnaden mellan könen var:

(23)

Hon berättade vidare att det ingår jämställdhet i hennes och hennes kollegors arbete under arbetsdagarna. Det pratas om rasism, om hur man behandlar varandra och hur man tilltalar varandra, berättar Iris.

Det negativa i den fysiska arbetsmiljön på arbetsplatsen syns genom att det kan vara jättestora grupper och Iris upplever det svårt att hinna uppmärksamma alla dessa elever under 60 minuters-passen. Hon berättar vidare att det faktum att det är många som inte har tillräckliga kunskaper med sig när de kommer till skolan försvårar hennes arbete ytterligare.

Iris känner inte till förvaltningens jämställdhetsplan. Sjukskrivning

Sjukskriven har hon varit vid ett flertal tillfällen under de senaste åren. Den senaste tolvmånadersperioden har hon däremot arbetat heltid men haft en del sjukdagar. Det har bland annat varit magkatarr.

Stress

Iris trodde att magkatarren var en stressreaktion eftersom hon ibland känner sig väldigt stressad över hur hon ska hinna med allt som ska göras under dagtid på arbetet. Hon beskriver det som att hon skulle vilja lyckas med alla elever men att hon inte alltid uppnår de resultat som hon hoppas på. Hon ser detta som väldigt frustrerande även om hon tycker att arbetet med eleverna är roligt. Hon poängterar att arbetet runtikring eleverna tar väldigt mycket tid med möten hit och projekt dit och hon skulle vilja koncentrera sig helt på eleverna istället. ”Det blir ju så mycket annat upptill som vi ska göra och engagera oss i och som man tycker att.. Gud, detta gjorde vi ju redan på 70-talet och där har vi samma sak... Och detta har vi hållit på med under alla år och ingenting händer för det hjälper ju inte hur mycket vi planerar det måste ju tillsättas resurser eller det måste ändras. Och.. Det känns ibland så meningslöst. Mmmm...”

Påfrestning i förhållande till arbetsgivaren eller arbetskamraterna känner hon inte. Hon berättar att i början av sin sjukdomstid ringde hennes chef, rektor, hem och hörde hur det var med henne. Hon har upplevt att chefen har brytt sig för det mesta men när hon skulle gå tillbaka till sin heltid igen efter arbetsträning var hennes chef inte villig att anpassa arbetsuppgifter till henne och hennes sjukdomsbild trots läkarintyg. Det gick inte att ändra på hennes arbetssituation så att det skulle underlätta starten för henne. Detta var något som hon tyckte var lite negativt och hennes läkare tyckte också att det var konstigt att det inte gick att ordna. Hon fortsätter att berätta att det faktiskt har gått ändå med mycket hjälp ifrån hennes arbetskamrater. De har stöttat Iris och ställt upp jättemycket för henne. Men hon berättar att hon nog hade mått bättre om hon hade fått minska ner på sin arbetstid.

Fritidsintressen

(24)

5.4 Sonja

Familje- och hemförhållanden

Sonja är en kvinna som är 62 år och bor tillsammans med sin man. Hon har en son som hon är mycket stolt över men har inga barnbarn ännu. Hon har läst en hel del kurser på högskolan som gör henne behörig i sitt yrke. Under alla sina yrkesverksamma år har hon arbetat heltid. Hon är väldigt mån om sin familj och sina närmsta och har bra kontakt med dem. Hon hjälper sin mamma väldigt mycket och försöker få tid med henne så ofta det går. Sonja och hennes man har en gård lite utanför Halmstad och hon älskar naturen omkring gården. Men hon tycker att tiden rinner iväg snabbt när hon är ledig och känner att hon lever mest för jobbets skull.

Arbetsmiljö och arbetskrav

Hennes huvudsakliga uppgifter inom arbetet är att arbeta med eleverna men idag är det så mycket annat som ska göras, tillägger hon. Det gäller för oss i arbetslaget att engagera eleverna eftersom skolan inte bara är en förvaringsplats menar hon. Hon berättar vidare att det måste vara meningsfullt för eleverna att vistas i skolan. Det roliga är att få eleverna att trivas och engagera sig i uppgifter men allt administrativt runt om är mindre kul, säger hon.

Vid frågan om hur arbetskraven är svarar Sonja att dessa är helt okej. Men det har blivit lite sämre när det gäller arbetsmiljön med fler arbetsuppgifter som har gjort arbetet tyngre. Sonja berättar vidare att det känns som att hon och de andra lärarna blir utnyttjade till max och att det uppstått en tråkig situation som är stressande. Hon förklarar vidare att arbetsmiljön är stökig, speciellt vissa dagar i veckan, och att de då sitter upp till sju stycken kollegor samtidigt i ett och samma arbetsrum. Det är väldigt stressande när en del sitter och skrattar och andra pratar i telefon samtidigt som man ska försöka jobba, säger hon. Hon skulle främst vilja att det fanns fler arbetsrum så att de slipper sitta så många arbetskollegor i ett och samma rum. Sonja fortsätter berätta att det verkligen är roligt att sitta flera stycken kollegor tillsammans men att det resulterar i att de får ta hem mycket jobb efter arbetsdagens slut. Med sämre arbetsmiljö syftar hon även på de större grupperna med elever och den tidsbrist som nu uppstår. Hon känner att hon inte hinner lägga ner så mycket tid som hon önskar på sina elever. Hon berättar att hennes inflytande över arbetet också har minskat med åren och idag känner hon att hon helt saknar inflytande över sin arbetssituation. Hon kan inte påverka arbetsuppgifter som innan och det blir på bekostnad av eleverna menar hon. Det är väldigt tråkigt, säger hon. Under intervjuns gång kommer det hela tiden upp hur arbetssituationen är kaotisk. Det rörs runt som i en gryta berättar Sonja. Hon berättar vidare att hon älskar sitt arbete och att tanken på omskolning aldrig har slagit henne in just för att hon har hittat världens bästa jobb. Hon har arbetat länge inom skolvärlden och det ger henne väldigt mycket dels för att hon träffar många människor och dels för att de diskuterar många olika ämnen tillsammans.

Stress

Sonja känner att hon behöver mer tid för sina fritidsintressen och för sina närmsta eftersom hennes arbetsuppgifter har blivit fler och mer betungande. Det är en stor omorganisation på förvaltningen nu och det syns i att de flesta anställda får fler och tyngre arbetsuppgifter, säger Sonja.

(25)

”Då tänker man.. att gud… livet är ju faktiskt mamma också. Man har ju ansvar för henne också och det är ju inte bara arbetet som ska styra… Man tänker att man ska jobba till 17.00 och sen gå till mamma också… Det orkar inte jag! Så frågar jag mig… Vad lever man för? Men det är samtidigt jätteroligt mitt jobb.”

Stressad på arbetet blir hon ofta innan hon vet om hon t.ex. behöver vikariera extra timmar för en sjuk kollega. Hon berättar vidare att det är en stor påfrestning att hon och hennes kollegor ofta går sjuka till jobbet eftersom de vet att någon av de andra kollegorna annars får ta de extra timmarna. Sonja och hennes arbetskollegor undrar ofta vad som ska hända om någon blir långtidssjukskriven.

Arbetsgivare och arbetskamrater

Sonja berättar att hon trivs jättebra med sitt arbete när det gäller arbetsuppgifterna och arbetskamraterna. Det är utvecklande att se framstegen hos eleverna, säger hon. Hon berättar att det är just eleverna som gör att hon trivs med att gå till arbetet varje arbetsdag. Kontakten med arbetskamraterna är väldigt god och de träffas även privat. Hon berättar att de är en kanonarbetsgrupp och gemenskapen är jättefin dem emellan. Kontakten med chefen är dock inte lika god just nu, säger hon.

”Det finns inget förtroende alls längre… Finns ingen struktur alls. Vi har inget stöd ifrån rektorn. Folk har sjukanmält sig och sjukskrivit sig.. Men man vill ju inte utsätta sina kollegor för dem får ju vicka.. Det är ett par i vårt arbetslag som har småbarn… Nu tänker vi så… Ni har ju sambos, se till att de ställer upp!”

Kvinnligt och manligt, jämställdhet

På frågan om vad hon tycker är kvinnligt och manligt i yrkes- och privatlivet svarar hon att hennes man är duktig på en massa saker i hushållet. Men tillägger, med glimten i ögat, att hon minsann också är duktig. De har delat upp hushållssysslorna bra mellan sig och trivs bra med den överenskommelsen. De arbetar båda heltid och tillbringar mycket av fritiden tillsammans. Hon berättar därefter om sin lediga helg och hur hon efter arbetsdagens slut kommer att få städa där hemma tillsammans med sin man:

”Jag hann inte med städningen i helgen.. Hehe.. men min son kom och hälsade på och så min mamma… Hon behövde mig.. Men det är ju bara min man och jag nu så, så skitigt blir det ju inte. Det hade kanske blivit tuffare om man jobbat heltid med barnen hemma. Man är ju så utsatt och ska vara på alerten och så…”

Sonja berättar att om hon ser till sitt arbete så tycker hon att det passar både kvinnor och män lika mycket. Ett typiskt manligt yrke, säger hon, är en sopgubbe och sen skrattar hon hjärtligt. Hon berättar sedan att hon anser att de fysiskt betungande jobben är något för männen. På en arbetsplats är ju en blandning av kvinnor och män alltid trevligt för nya förebilder och allt, berättar hon vidare.

När frågan om jämställdhet kom upp berättar Sonja att hon tycker det har mycket att göra med dels samma arbetsuppgifter och dels samma lön inom yrkeslivet. Hon berättar vidare att kvinnans lön oftast ligger mycket lägre än männens och tyckeratt det är orättvist.

(26)

Sjukskrivning

Hon hade varit sjukskriven ett par gånger under den föregående tolv månadersperioden. Det var för ett diskbråck och då var hon borta ett par veckor och sedan även för en operation. Hon blir ibland väldig uppstressad när hon känner av ilningar vid diskbråcket och hon tror att smärtan ska komma tillbaka igen. Hon drar sig till minnes den perioden när hon var sjukskriven en längre tid. Då fick hon blommor hemskickade av sina arbetskollegor. De är så gulliga och underbara och man känner sig alltid välkommen till arbetet, säger hon.

Fritidsintressen

Sonjas fritidsintressen är hennes trädgård, att sy och brodera och att vara ute i friska luften eftersom hon gillar att röra på sig. Hon resonerar kring tidsfördelning mellan fritidsintressen och arbetet som så att om hon inte hinner rensa rabatten en dag kan man alltid gå ut och göra det vid ett senare tillfälle. Viktigast för henne är de nära och kära och att hon har tid för dem och då får hennes fritidsintressen stå tillbaka.

5.5 Edit

Familje- och hemförhållanden

Edit är en kvinna på 32 år som inte har några barn. Hon bor tillsammans med sin sambo men ser till sig själv just nu som mittemellan ett förhållande och till att vara ensamstående. De är på väg att flytta ifrån varandra och skaffa varsin lägenhet. Men de har delat lika på alla sysslor i hemmet när de har delat boendet. Hennes sambo har arbetat heltid under deras tid tillsammans. Hon har examen och yrkesarbetar på heltid och har gjort det sedan hon anställdes för ett par år sedan. Hon gillar sitt arbete och trivs väldigt bra med sina arbetskamrater.

Edit berättar att hon träffar sin familj så ofta hon kan och att hon vill ta sig tid till att träffa dem vid särskilda tillfällen. Alla har så mycket med sitt eget men det är klart att vi träffas om det funkar tidsmässigt för alla, berättar hon.

Arbetsmiljö och arbetskrav

Arbetet är betydelsefullt för henne och hon trivs väldigt bra både med arbetsuppgifterna och med arbetskollegorna. Hon berättar att det är mycket planerande och möten och konferenser och det resulterar i en del arbete hemma vilket man inte kommer ifrån. När frågan om arbetskraven ställs blir hon lite tveksam och svarar att det beror lite på hur man själv ser till dem. Hon tycker att kraven är rimligaoch att hon har inflytande över sitt arbete men att andra kollegor kanske inte ser det på samma vis. Det finns arbetskrav som ligger över en hel termin och en del som ligger över några veckor och då blir kraven också olika för kollegorna. De kanske behöver pressa in mer på kortare tid och då blir det stressigare även om det fortfarande hålls på en bra nivå, säger hon. Arbetsmiljön försämras genom besparingar vilket ses på till exempel det materialet som eleverna använder, säger hon. Hon och hennes kollegor poängterar detta för sin chef som i sin tur gör så gott det bara går att förbättra med de resurser som finns.

Arbetsgivare och arbetskamrater

(27)

är bra och att hon är delaktig i upplägget. Det finns dock en del saker som hon skulle vilja vara mer delaktig i och kunna ta del av. Den fysiska arbetsmiljön är högljudd men hennes chef har uppmärksammat detta och vidtagit åtgärder. Edit säger att man kan reglera ljudnivån lite själv och det har blivit mycket bättre.

När frågan om omskolning kom upp svarar kvinnan att hon absolut skulle kunna skola om sig. Hon berättar att hon inte har några planer på det just nu men att hon skulle kunna tänka sig en vidareutbildning på den examen hon redan har. Andra framtidstankar som att bo i Sverige och arbeta utomlands finns också hos Edit. Men hon säger även i nästa mening att hon trivs jättebra på sitt arbete och att det är en trygghet.

Kvinnligt och manligt, jämställdhet

När frågan om kvinnligt och manligt i yrkes- och privatlivet ställs säger hon att det är upp till var och en att avgöra i ett förhållande. Hon fortsätter berätta att hon tror att tjejer kan resonera som att det är bättre att de gör saker och ting själva för då blir de bättre gjorda. Men samtidigt säger hon att var och en får hålla sig till de saker de är bra på att göra. Hon berättar, skrattande, att hennes första minne var att hon ville bli sopgumma för hon ville trycka på knappen som gör att soptunnan välter ut all soporna i lastbilen. Det var ett typiskt manligt yrke menade hon. Andra typiska manliga arbeten är lastbilschaufför, bilmekaniker och byggare.

Frågan om jämställdhet och hennes uppfattning kring ämnet riktades direkt till mäns och kvinnors löner.

”Jämställdhet nej det är ju det här med lika lön som jag tänker på. Och det är det ju inte klart… Man har ju hört att de andra kollegorna.. De manliga ligger på lite mer.. Det är helt otroligt och man kan ju hoppas på en ändring framåt. Även om man tycker att det har gått väldigt lång tid nu. Man tycker bara att det borde vara för dem att ja.. Nu höjer vi din lön eller jämnar ut dem.”

På frågan om hon känner till förvaltningens jämställdhetsplan är svaret nej. Hon berättar att hon säkert har läst de dokumenten någon gång i tiden men att hon inte känner till innehållet. Sjukskrivning

Edit har varit sjukskriven ett par gånger under den tolvmånadersperiod som varit. Det har bland annat varit för influensa samt att hon har haft problem med sin sköldkörtel.

Stress

Stress på arbetet känner hon dagligen men hon poängterar att man får göra det bästa av situationen. Hon har inte känt av någon påfrestning från varken sin chef eller sina arbetskollegor efter sina sjukskrivningsperioder. Men eftersom det är vikariestopp så vill hon och hennes kollegor försöka undvika sjukskrivningar.

”Vi försöker pussla ihop det så gott vi kan kollegorna emellan. Just nu är det ju vikariestopp för besparingarna så… Just nu så vill man ju inte.. Vi får täcka timmar för varandra eller helt enkelt ställa in lektionerna.”

(28)

omkring som en duracell kanin, skrattar hon. Hennes hälsa ska bli bättre nu när hon har kommit under behandling och hon längtar till den dagen när hon kan återuppta sitt ledarskap för gymnastiktimmarna.

Påfrestning ifrån chef eller arbetskollegor var inget hon känt av efter hon varit sjukskriven men hon berättar samtidigt att det då inte var något vikariestopp. Det är en stor stressfaktor just nu med vikariestoppet för alla. Chefen hade tänkt ta kontakt med mig under sjukskrivningen men jag hann före, berättar hon. Edit har inte märkt av någon press ifrån sina arbetskollegor utan har bara känt sig välkommen tillbaka till arbetet igen.

Hon fortsätter berätta att en annan stressfaktor är att hon inte är tillsvidaranställd ännu utan att hon hela tiden får nya vikariat. Men hon är nöjd för det ser ut som att hon får behålla sitt arbete även om hon får fortsätta vikariera. Framtiden är lite oviss men det som sker det sker, säger hon.

Fritidsintressen

Hennes fritidsintressen har blivit lidande på grund av hennes sjukdomsproblem men det börjar bli bättre nu, berättar Edit. Det är ju på grund av det som hon har hållit uppe med träningen. Hon har tidigare gått på konstskola och det är något som hon skulle vilja hitta mer tid över för på sin fritid.

”Om jag skulle få lite mer tid över så skulle jag gärna gå lite mer sådana cirklar på kvällarna. Det kan jag ju säga att det känner man inte tid över för med jobbet och alla planeringar för det tar… Men det är så man tänker att… Åh till sommaren då ska jag göra det och det.. ”

Hon har varit ledare för olika gymnastikpass men på grund av sin sjukdomsbild är det ledarskapet för tillfället vilande. Detta är något som jag skulle vilja ta upp igen i framtiden, berättar hon. Edits intressen är att röra på sig och att måla och teckna och hon vill gärna gå en kurs i teckning men tyvärr tar arbetet för mycket av hennes tid. Edit berättar att det helt enkelt finns för lite tid över på dagen till fritidsaktiviteter efter all planering inför en arbetsdag. 5.6 Rosa

Familje- och hemförhållanden

Rosa är 39 år och har familj och barn. Hon har arbetat heltid fram tills hon fick sitt första barn. Rosa är högskoleutbildad och arbetar nu deltid på 75 %. Hennes man har alltid arbetat heltid. Rosas yngsta barn har nu börjat skolan och hon ser det som att hennes familj har kommit in i en ny fas i livet. Hon berättar vidare att barnen börjar bli mer självgående och att hon nu får mer tid över för sig själv till exempel när de leker med sina kompisar. Eftersom hon arbetar deltid har hon haft mer tid över för sin familj men kanske inte lika mycket tid över för sig själv när barnen var små.

(29)

”Jag har ju tiden men det är ju inte min man.. Det är ju mer tid vardagsmässigt ihop alltså så... Jag kan känna många gånger att.. Just därför att uppdelningen har varit så här.. Jag har ju två söner eller vi har det och att de får för mycket av mig. De skulle behöva ha en balans att få ha pappa med och få fadersfigur på något sätt... Det är ju jag som sitter på innebandymatcher och innebandyträningar och sådana saker och jag kan känna att det är balansen där som.. Det är ju min man också ledsen över eftersom han har ett jättestort idrottsintresse och skulle även vilja vara tränare då till och med... Men det funkar inte och det är ett högt pris att betala... Det känner man mer och mer ju större barnen har blivit.” Arbetsmiljö och arbetskrav

Hennes arbete med eleverna ger henne mycket samtidigt som det kan kräva mycket energi ifrån henne, berättar hon. Hon fortsätter berätta att trycket har blivit högre och högre och hennes almanacka är fullspäckad. Man hinner inte jobba förebyggande vilket är väldigt synd, berättar hon. Arbetskraven kan ibland vara otydliga kring hennes roll på skolan vilket är en stressfaktor, berättar hon. Hon fortsätter berätta att kraven kommer mer inifrån henne själv och att hon ibland saknar verktyg i sin arbetsroll. Rosa berättar att hennes chef, rektorn, lyssnar och är medveten om dessa problem. Men hon tycker att kraven kommer mer ifrån henne själv på vad hon ska utföra under en arbetsdag eftersom hon är så fri i sin arbetsroll. Rosa känner att hon har inflytande eftersom det är hon som själv lägger upp arbetsuppgifterna under dagen men hon säger samtidigt att det är mycket som blir upp till henne själv.

I Rosas arbete är det en del i hennes fysiska arbetsmiljö som stör mycket av gemenskapen och kontakten med de andra kollegorna och eleverna på skolan. På vinterhalvåret berättar hon att det ställs in ett värmeelement i hennes rum som dånar och brusar men det behövs eftersom det är jättekallt. Hon berättar att detta har tagits upp med chefen men det inte går att göra något åt. Den höga arbetsbelastningen och att hon därför inte tar sina raster gör det också svårt för henne. Hon berättar vidare att hon vet att det hänger mycket på henne själv att styra upp raster. Men periodvis är det samtidigt väldigt många elever som behöver henne, säger hon, och då prioriterar hon inte sig själv.

Arbetsgivare och arbetskamrater

Gemenskapen med arbetskamraterna är bra och hon trivs det lilla hon hinner umgås med sina kollegor. Rosa beskriver sitt umgänge med kollegorna som svagt när det handlar om att träffas på fritiden. Det viktigaste är att det fungerar i vårt samarbete, tillägger hon. Den fysiska arbetsmiljön är inte den bästa enligt henne. Främst för att hennes arbetsrum ligger långt ifrån de andra kollegornas och hon känner det som att hon kommer bort ifrån hela verksamheten på det viset. Om man ser till eleverna tror hon att de hade uppskattat att slippa behöva gå så långt för att komma till hennes arbetsrum. En annan sak hon tar upp angående arbetsmiljön är att hon sällan tar sina raster utan sitter kvar och arbetar samtidigt som hon äter. Hon går inte upp till lunchrummet där de andra kollegorna sitter på grund av tidsbrist i arbetet och brist på delaktighet i gemenskapen. Hennes chef är bra, berättar Rosa. Hon förklarar att hon arbetade i nästan fjorton år på sitt förra arbete innan hon började här och hon känner att hon har landat bra i sin arbetsroll och nog inte kommer att byta karriär igen. Det skulle i så fall vara för ett riktigt högavlönat arbete, men det är inte lätt att få utan en ny utbildning, resonerar hon. Det är något som hon just för tillfället inte orkar med, berättar hon.

Kvinnligt och manligt, jämställdhet

(30)

”I och med att jag inte jobbar heltid så gör jag då det mesta. Fast jag har en man som städar när han väl är ledig dom få gånger han är det. Det är nog väldigt så... Ja, traditionsbundet. Tyvärr... Det ser nog ut så fast det börjar kanske bli lite bättre med de yngre som kommer... Att de är lite mer hemma. Det är ju väldigt så uppdelat. Ofta är det tyvärr fortfarande så att mannen har en högre lön. Det har faktiskt inte gått på något annat sätt..”

Kvinnligt och manligt i arbetslivet innebär för Rosa att det helt klart är en överrepresentation av män på ledande positioner i samhället. Det är likadant på hennes arbetsplats och Rosa säger även att det är sällan som hon har kontakt med sin chef under en arbetsvecka.

Jämställdhet uppfattar hon som väldigt viktigt och anser att man måste fundera över det, eftersom man har med sig mycket i mönster och traditioner. Hon fortsätter med att säga att jämställdhet inte är främmande för henne och att hon arbetar mycket tillsammans med eleverna kring detta tema. Hon berättar vidare:

”Det finns ju runt omkring oss hela tiden i samhället och mycket har säkert att göra med vilka glasögon man sätter på sig. Börjar man titta mer ur genusperspektiv och så... Då tror jag att man kan upptäcka rätt mycket. Jag tänker på böcker till små barn till exempel hur riktat det är när man läser böcker för sina barn där pojkar har blå kläder och tjejer har rosa eller röda. Det kan vara mycket mer riktat än så men du tänker inte på det.. Det har slagit mig ibland... Men man tänker inte på det om du inte medvetet tänker på det här med genus. Men då är det ju rätt nedslående kan jag tycka att man inte har kommit längre och blivit mer neutral.”

Rosa berättar att hon inte känner till förvaltningens jämställdhetsplan. Sjukskrivning

När frågan om sjukskrivning kommer upp säger Rosa att hon har varit sjukskriven vid ett par tillfällen de senaste tolv månaderna för bland annat förkylning. Hon förklarar vidare att hon känner sig väldigt stressad periodvis och hon skiljer på yttre och inre stress.

”I perioder är det ju yttre stress och så väldigt mycket och så.. och då är det väldigt mycket. Men sen tror jag att jag lever med en inre stress nästan hela tiden av det här med att jag känner att det finns en diskrepans i min kunskap. Att det här är något nytt för mig liksom att jag behöver mer redskap och behöver mer input för att kunna ge så mycket av mig som jag gör. Jag behöver mer utbildning i samtalsteknik och olika slags kunskap för att kunna bemöta de problemen som vi helt enkelt möter... Och sen är det väl det här att man måste hitta en balans i detta.. Vad ska jag göra här och liksom hitta en balans i det och inte ha högre krav än så här och det kan bli en stress för mig. Det är ju liksom något som kommer inifrån och jag får jobba med det.”

Rosa berättar att hon inte känner av någon påfrestning varken från arbetskollegor eller från sin chef. Däremot känner hon en stor skuld till sina elever när hon kommer tillbaka efter en sjukskrivning. Det är därför inte särskilt lyckat att vara sjuk, säger hon.

Stress

References

Related documents

varandra men att de kan det, de är väldigt olika menar de. Att tvillingarna identifierar sig med andra tvillingar bidrar till deras identitetsskapande. 64 Att man

människor. Detta var en av anledningarna till att hon ville undersöka ämnet i vår uppsats. En annan anledning var att hon, när hon för något år sedan

Kvinnor som har blivit utsatta för våld skuldbelägger sig själva och för att de ska kunna gå vidare i processen behöver de komma till insikt om vem som faktiskt bär ansvar för

Denna förståelse är således inte särskilt väldefinierad eller tydligt artikulerad och bör också förstås i ett annat tema som ofta finns i anslutning till

Material: I studien har vi använt oss av två filmer som Skolverket har tagit fram, den nya kursplanen i Idrott och hälsa i grundskolan och bedömningsstöd i Idrott och hälsa

Eftersom psykisk ohälsa är utbrett bland asylsökande och ensamt kan ligga till grund för uppehållstillstånd enligt bestämmelsen om synnerligen ömmande

This is even more severe as we observed that the applied numerical scheme has larger influence on the quality of results than the choice of the method, i.e., using a sub-

Det som är förtydligat i lagen är till exempel att rektor skyndsamt ska utreda om en elev behöver särskilt stöd och att stödet ska ges utifrån elevens behov och i den