Förberedelse för miljöcertifiering på ett medelstort företag inom tillverkningsindustrin

,

STOCKHOLM SVERIGE 2017

Förberedelse för miljöcertifiering

på ett medelstort företag inom

tillverkningsindustrin

Kartläggning och analys av miljöaspekter

INGRID UNEVIK

KTH

Ingrid Unevik

Master of Science Thesis

STOCKHOLM 2017

Förberedelse för miljöcertifiering på ett medelstort

företag inom tillverkningsindustrin

Kartläggning och analys av miljöaspekter

PRESENTED AT

INDUSTRIAL ECOLOGY

ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY

Supervisor:

Cecilia Sundberg, KTH

Examiner:

I

Sammanfattning

De miljöproblem som har uppstått till följd av mänskliga aktiviteter uppmärksammas alltmer och i takt med detta ökar kraven på företag gällande transparens och hållbarhet. Många företag har därför valt att börja arbeta systematiskt med miljöfrågor. Syftet med denna rapport är att bidra till ett förestående miljöarbete enligt ISO 14001 på ett medelstort företag inom tillverkningsindustrin, genom kartläggning och analys av dess miljöaspekter. Företaget i fråga hålls anonymt i denna rapport och de resultat som presenteras är sammanfattade och generaliserade. Ett antal avgränsningar behövde göras, där bland annat systemgränsen sattes till att enbart inkludera produktionen i en av företagets anläggningar.

Med grund i en litteraturstudie genomfördes kartläggningen av företagets miljöaspekter genom rundvandringar tillsammans med produktionspersonal. Miljöaspekterna identifierades inom fyra huvudprocesser inom produktionen: förbehandling, maskiner, kvalitetskontroll, och övrig behandling. Analysen av miljöaspekterna delades upp i två delar. Den första delen innehöll en bedömning av de kartlagda miljöaspekternas betydelse med hjälp av fyra produktionsledare. Följande miljöaspekter bedömdes som de tre mest betydande för företaget: råmaterialanvändning (inom huvudprocess maskiner), kemikalieanvändning (övrig behandling), och energi (maskiner). Endast råmaterialanvändningen bedömdes som hög miljörisk medan de andra två bedömdes som måttlig. Sett till hela bedömningen så bedömdes majoriteten av miljöaspekterna som måttlig, på gränsen till låg, miljörisk.

Den andra delen av analysen bestod av en jämförelse med resultat från Sustainability Accounting Standards Board (SASB), Global Reporting Initiative (GRI), samt från en studie av industrier i Indien. SASB har identifierade miljöaspekter som är betydande för investerare inom olika industrikategorier. För den kategori som företaget i fråga går in under, överensstämmer resultaten av betydande miljöaspekter bra. Det samma gäller angående de av GRI identifierade miljöaspekterna som industrier rapporterar mest om. Studien av industrier i Indien och de miljöaspekter som där bedömdes som mest betydande överensstämmer även de bra med produktionsledarnas ranking. Utöver dessa betydande miljöaspekter identifierades även en del andra områden som företaget bör undersöka vidare, exempelvis: hantering av visst avfall, lokalisering av outsourcade tjänster, samt tjänster som kan hjälpa till att säkerställa att lagar efterlevs.

Det finns ett flertal aspekter som har påverkat resultaten i denna rapport, där de med störst inflytande är de avgränsningar som gjordes samt den subjektivitet som är förknippad med bedömningen. Subjektiviteten är svår att komma ifrån då bedömningen utförs av personer och deras egna åsikter, erfarenhet, och kunskap spelar in. Då resultaten överensstämde bra med övriga källor anses resultaten i denna rapport ändå vara tillräckligt pålitliga för att kunna användas som en grund av företaget vid ett eventuellt fortsatt miljöarbete. Det är dock viktigt att företaget i ett första steg kompletterar kartläggningen med de delar av produktionen som exkluderats i detta projekt. De måste även besluta om modellen för bedömning anses vara den man vill arbeta efter samt om man vill inkludera fler anställda eller andra intressenter.

II

Summary

The environmental issues that have arisen due to human activities are being increasingly acknowledged in society. As a result, the expectations on companies regarding transparency and sustainability have increased. Many companies have therefore chosen to work systematically with environmental issues. The purpose of this report is to contribute to a forthcoming environmental work, according to the ISO 14001, on a medium-sized company within the manufacturing industry, by mapping and analysing the company’s environmental aspects. The company in question is kept anonymous in this report and the results that are presented are summarised and generalised. A number of delimitations had to be made, including that the system boundary was set to include only the production in one of the company’s facilities.

Using a literature study as a basis, the mapping of the company's environmental aspects was carried out through tours guided by production staff on the production site. Environmental aspects were identified within four main processes within the production: pre-treatment, machines, quality control, and other treatment. The analysis of the environmental aspects was divided into two parts. The first part contained an assessment of the significance of the mapped environmental aspects and was carried out by four production managers. The results of this assessment showed that the three most significant environmental aspects for the company is: raw material use (within the main process machines), chemical use (other treatment), and energy (machines). Only the raw material use was assessed as high environmental risk, while the other two were assessed to be of moderate environmental risk. Overall, the majority of the environmental aspects were assessed to be of moderate (almost low) environmental risk.

The second part of the analysis consisted of a comparison with results from the Sustainability Accounting Standards Board (SASB), the Global Reporting Initiative (GRI), and a study investigating industries in India. SASB has identified environmental aspects that are significant for investors in different industry categories. For the category that is most similar to the company, the results of significant environmental aspects are consistent with those from the production managers’ assessment. The same applies to the environmental issues identified by GRI as the ones that industries report the most. The environmental aspects that were deemed to be the most significant in the results of the study that investigated industries in India are also consistent with the production managers' assessment. In addition to these significant aspects, a number of other areas were identified that the company should investigate further, such as: waste management of certain materials, location of outsourced services, and services that can help ensure compliance with laws and regulations.

Several aspects have influenced the results of this report, where the most influential are the delimitations that were made and the subjectivity associated with the assessment. The subjectivity is difficult to eliminate, since the assessment is performed by people who all have their own opinions, experience, and knowledge, that affect them in the assessment. However, as the results of the assessment matched well with the results of other sources, they could still be considered to be reliable enough for the company to use them as a basis in the possible forthcoming environmental work. It is, however, important that the company as a first step complements the mapping with the parts of production that were excluded in this project. They must also decide whether they want to use the model for assessment used in this report, and whether to include more employees or other stakeholders.

Key words: Environmental management system; ISO 14001; Environmental aspects; Significant

III

Förord

Jag vill tacka min handledare på KTH, Cecilia Sundberg, för allt stöd och hjälp i arbetet med detta examensarbete. Hjälp har erhållits vid såväl stora som små frågor och har bidragit till att arbetet hela tiden har rört sig framåt.

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... I Summary ... II Förord ... III 1. Introduktion ... 1 1.1. Syfte & mål ... 1 2. Metod ... 2 2.1. Litteraturstudie ... 2 2.2. Kartläggning av miljöaspekter ... 2

2.3. Bedömning och analys av miljöaspekter ... 3

2.4. Avgränsningar & begränsningar ... 4

2.5. Förtydligande ... 5

3. Resultat litteraturstudie ... 5

3.1. Corporate Social Responsibility ... 5

3.1.1. Fördelar & kostnader... 5

3.1.2. Internationella riktlinjer ... 6

3.2. Miljöledningssystem ... 7

3.2.1. Fördelar & kostnader... 8

3.2.2. ISO 14001 ... 9

3.3. Materiality inom CSR ... 10

3.4. Miljöaspekter inom ISO 14001 ... 11

3.5. Utvärdering av miljöaspekters betydelse ... 13

3.5.1. Exempel på modeller ... 15

4. Resultat fallstudie ... 17

4.1. Företaget ... 17

4.2. Kartläggning av miljöaspekter ... 19

4.3. Produktionsledarnas bedömning av miljöaspekterna... 22

4.4. Analys av miljöaspekter ... 23

4.4.1. Andra observationer ... 25

5. Diskussion ... 26

5.1. Livscykelperspektiv ... 26

5.2. Lagar & förordningar ... 27

5.4. Felkällor och osäkerheter ... 28

5.4.1. Subjektivitet ... 29

5.4.2. Metod & litteratur ... 29

5.5. Framtida arbete ... 30

6. Slutsatser ... 31

1

1. Introduktion

Samhället uppmärksammar alltmer de miljöproblem som till stor del har uppstått på grund av mänskliga aktiviteter. Klimatförändringen är ett exempel och den största delen av uppvärmningen beror på den ökade koncentrationen av växthusgaser i atmosfären (EEA, 2017). Denna ökning kan till stor del härledas till utsläpp från mänskliga aktiviteter, där industrialiseringen har haft en stor inverkan. Att minska utsläppen från mänskliga aktiviteter, så som industrier, är därmed av stor vikt för att kunna vända miljöproblematiken.

Till följd av att detta har uppmärksammats alltmer har även kraven på transparens och hållbarhet blivit högre de senaste åren. I dagens samhälle vill allt fler konsumenter veta vilken inverkan på miljön de produkter de använder har (Europa.eu, 2016). Lagar och förordningar gällande miljö blir också allt fler och allt strängare, vilket ökar betydelsen för företag att säkerställa att alla relevanta lagar efterlevs (Nibusinessinfo.co.uk, u.å.-a). Företagens del i arbetet mot ett mer hållbart samhälle poängteras av bland annat Förenta Nationernas generalsekreterare Ban Ki-moon, som i ett tal (2016) om de globala målen för hållbar utveckling, och vikten av att regeringar integrerar dessa i de nationella målen, även poängterade att:

”we will also need to activate business as never before, and quickly. We are spreading the word far and wide that every business has a responsibility to improve our world.”

(United Nations, 2016)

Som en följd av allmänhetens ökade krav på hållbarhet har allt fler företag valt att systematiskt arbeta med miljöfrågor. Detta kan göras på flera sätt, där införande av ett miljöledningssystem är ett av dem. På detta sätt strävar företag efter att bidra till miljödimensionen i arbetet med hållbar utveckling (Swedish Standards Institute, 2015).

1.1. Syfte & mål

Syftet med detta projekt är att bidra till ett förestående miljöarbete enligt ISO 14001 på ett medelstort företag inom tillverkningsindustrin, genom kartläggning och analys av dess miljöaspekter. För att uppnå detta syfte sattes följande mål:

Sammanställning av information inom relevanta begrepp och standarder genom litteraturstudier. Begreppen och standarderna är som följer:

o Miljöledningssystem – ISO 14001

o Corporate Social Responsibility – SASB & GRI o Miljöaspekter inom tillverkningsindustrin o Modeller för bedömning av miljöaspekter

Kartläggning av miljöaspekter på ett medelstort företag inom tillverkningsindustrin (fallstudie)

2

2. Metod

Detta projekt genomfördes i samarbete med ett företag och innehåller därmed delar som behöver hållas konfidentiella. Företaget hålls anonymt i denna rapport och allt konfidentiellt material återfinns i bilagor som ej publiceras. Till följd av detta är de resultat som presenteras i de publicerade delarna av denna rapport av det mer generella och övergripande slaget.

2.1. Litteraturstudie

En del av projektet utfördes med hjälp av en litteraturstudie. I ett första skede utfördes en bakgrundssökning som sedan utvidgades för inhämtning av information om relevanta koncept inom miljöarbete för företag, med fokus på miljöledningssystem, miljöcertifiering, samt Corporate Social Responsibility (CSR). Företaget i fråga är inriktat på att inleda ett miljöarbete i enlighet med ISO 14001, och har i dagsläget ett kvalitetsledningssystem certifierat enligt ISO 9001. På grund av detta inkluderades endast ISO 14001 i detta projekt, medan andra standarder för miljöcertifiering som exempelvis EMAS exkluderades. Företaget är idag inte skyldigt att hållbarhetsrapportera (enligt lagen om Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy). Detta kan dock bli aktuellt i framtiden, varför information om hållbarhetsrapportering och CSR inkorporerades i denna rapport. Konsultföretag och organisationer som utvecklar standarder inom miljöledning och CSR tillhandahåller manualer, tips och guider som har varit användbara i arbetet med detta projekt. Exempel på sådana websidor är: Nibusinessinfo.co.uk, APB Consultant, 14001 Academy, GRI (Global Reporting Initiative), och SASB (Sustainability Accounting Standards Board). Sökningar bland vetenskapliga artiklar genomfördes för att styrka information inhämtad från ovan nämnda källor. Detta gällde bland annat undersökningar gällande de potentiella fördelarna med ett miljöarbete. Nästa steg i litteraturstudien var information gällande miljöaspekter, vad som är viktigt att tänka på vid identifiering, tillvägagångssätt, samt förslag på dokumentation av dessa. Här togs stort stöd i ISO 14001:2015 standarden och i en bok i handledning gällande miljöledningssystem skriven av Whitelaw (2004). Information söktes även på internet och de källor som nämnts i stycket ovan bidrog även här med information och tips. I samband med informationssökandet gällande identifiering av miljöaspekter genomfördes även en sökning av information gällande tips och modeller för bedömning av miljöaspekters betydelse. Här användes industrispecifik information från organisationer som SASB, tips och förslag på metod från konsultföretag, samt information från vetenskapliga artiklar. Genom dessa tre olika typer av källor erhölls ett resultat med inblick från olika perspektiv. I informationssökningen erhölls även exempel på vad andra kommit fram till som betydande miljöaspekter för en industri, vilket användes för jämförelse och diskussion i denna rapport.

2.2. Kartläggning av miljöaspekter

3 Huvudprocess Delprocess Input Output Miljöaspekt Miljöpåverkan

Hantering av inputs och outputs i dagsläget

Onormala driftsförhållanden och deras potentiella miljöpåverkan Kommentar om frekvens av onormala driftsförhållanden

Eventuella krissituationer och deras potentiella miljöpåverkan

Kommentar om förebyggande åtgärder för kris samt huruvida det har inträffat Pågående projekt samt projekt på idéstadiet

Intressenter som kan tänkas vara intresserade av, eller påverka, miljöaspekten

En del av dessa rubriker fanns inte med i rekommendationerna gällande kartläggning av miljöaspekter. De inkluderades på grund av att flera källor uppgett att dessa kan användas som grund vid bedömning av miljöaspekters betydelse (exempelvis rubrikerna innefattande onormala driftsförhållanden och krissituationer). Detta gjorde rundvandringarna mer effektiva då all information kunde inhämtas vid ett tillfälle, istället för att behöva dela upp rundvandringar i två delar.

All information från rundvandringarna sammanställdes i ett Excel dokument under ovan nämnda rubriker. Frågetecken uppstod vid sammanställningen och vidare samtal med berörd produktions-personal utfördes vid behov för att komplettera informationen. Detta Excel dokument är en bilaga som ej publiceras. I denna rapport presenteras en sammanfattning av fallstudiens resultat där endast de tre rubrikerna huvudprocess, miljöaspekt och miljöpåverkan inkluderas (se kapitel 4.2.). Övriga rubriker kommenteras till viss del i resultattext. Det som då kommenteras är det som ansågs vara av störst betydelse och/eller bidra till analysen och diskussionen i denna rapport. I samband med rundvandringarna konstruerades även ett grovt flödesschema över verksamheten (se kapitel 4.1.). Benämningar på huvudprocesser i detta flödesschema valdes i samråd med handledare på företaget.

2.3. Bedömning och analys av miljöaspekter

En bedömning av de kartlagda miljöaspekterna utfördes med hjälp av fyra produktionsledare enligt en modell erhållen ur en vetenskaplig artikel skriven av Famiyeh (2014). Denna modell beskrivs i sin helhet i kapitel 3.5. Hjälp togs av de fyra produktionsledarna för att utföra steg två i modellen. Dessa fyra produktionsledare har olika fokusområden och är mer insatta i vissa delar av produktionen än i andra. För att erhålla en samlad bild av deras syn på verksamheten ombads de dock bedöma alla delar. Instruktioner för hur bedömningen skulle genomföras hölls individuellt och muntligt där skalorna, systemgräns, samt miljöaspekterna förklarades. För att produktionsledarna inte skulle påverkas av varandra fick de genomföra bedömningen enskilt.

Mallen för frågor och bedömning återfinns i bilaga I. Den kompletta sammanställningen av alla produktionsledares enskilda bedömningar återfinns i en bilaga som ej publiceras. En sammanfattning av bedömningen, där medelvärdena av de fyra produktionsledarnas svar presenteras, återfinns i bilaga II.

4

kartläggningen med miljöaspekter användes den sammanfattade listan av miljöaspekter exklusive ena produktkategorin (”Maskiner (2)”), för bedömning. Detta för att underlätta för produktionsledarna gällande både tidsåtgång och omfattning.

Ett motiv till att i detta projekt använda produktionsledare för bedömning av miljöaspekternas betydelse var att detta ger en input från anställda, det vill säga interna intressenter. Intressenter är viktigt att inkludera enligt ISO 14001 och detta kan på så sätt bidra till ett förestående miljöarbete enligt den standarden.

2.4. Avgränsningar & begränsningar

Den största begränsande faktorn för detta projekt var tiden, då arbetet var begränsat till 20 veckors heltidsarbete. En annan var behovet av företagets resurser i from av tid från produktionspersonal. Då den praktiska delen av detta projekt (fallstudien) med inhämtning av information rörande företaget var beroende av samtal med produktionspersonal samt åtkomst till vissa dokument, så påverkade denna faktor valet av vissa avgränsningar.

Den första avgränsningen som behövde göras var vilken del av verksamheten som skulle inkluderas och undersökas i detta projekt. Med grund i den inledande litteraturstudien och genom diskussioner med handledare beslutades att endast inkludera verksamhetens produktion. Motiveringen till detta är att det varit tydligt att en tillverkande industri oftast har mest miljöpåverkan i produktionsstegen. Det är därför naturligt för företaget att börja där, för att i framtiden kunna expandera systemet och inkludera fler processer. Detta ökar möjligheten för resultaten i detta projekt att vara relevanta för företaget och på så sätt kunna bidra till ett förestående miljöarbete.

Företaget har två anläggningar med produktion. På grund av tids- och resursbrist har den ena av dessa exkluderats i detta projekt. Den anläggning som inkluderats är den där merparten av produktion sker i dagsläget, vilket gör det logiskt att fokusera på den. Den andra anläggningen tas hänsyn till och kommenteras i viss mån. Företaget har en mängd olika produkter och de kräver lite olika hantering vid tillverkning. I detta projekt fokuserades det ej på en specifik produkt utan på en mer generell tillverkningsprocess. I den kompletta kartläggningen (ej publicerad bilaga) finns detaljer om processer som genomförs endast i specialfall, men dessa miljöaspekter exkluderades i sammanfattningen av kartläggningen och i bedömningen.

Ett företags påverkan sträcker sig bortom den aktivitet som sker inom anläggningen. Resultaten av den inledande litteraturstudien visade att ett livscykelperspektiv måste appliceras i någon mån. Det måste beaktas och reflekteras över, men det är upp till företaget själva att välja vilka delar som den kan styra eller påverka. Själva produktionen är den del i produkternas livscykel som företaget har lättast att påverka, vilket styrker valet att i detta projekt fokusera på produktion. De tidigare delarna gällande inköp och de senare delarna gällande kunder är svårare för företaget att styra eller påverka. Det skulle även krävas mer resurser för att undersöka dessa delar av livscykeln och de exkluderades därför. Livscykelperspektivet och dess betydelse kommenteras och diskuteras dock i denna rapport. På grund av denna avgränsning har detta projekt lagt störst fokus på företagets direkta miljöaspekter. De indirekta miljöaspekterna och dess betydelse kommenteras.

5

2.5. Förtydligande

Orden ”företag” och ”organisation” förekom blandat i litteraturstudien. För att undvika förvirring och för att hålla isär begrepp används i denna rapport orden på följande sätt:

Företag används endast för hänvisning till det företag som detta projekt har genomförts i samarbete med.

Organisation används i resultat av litteraturstudierna. De flesta källor använder båda begreppen och skriver ”företag och organisationer”, vilket betyder att ”organisationer” i denna rapport även innefattar företag.

All information som inhämtats från företaget, vare sig det gäller dokument eller samtal med produktionsledare, refereras som ”(Företaget, 2017)”.

3. Resultat litteraturstudie

I detta kapitel presenteras resultaten av litteraturstudien.

3.1. Corporate Social Responsibility

Corporate Social Responsibility, förkortat CSR, handlar om att företag ska ta ansvar för sin påverkan på samhället. Europeiska kommissionen menar att företag behöver uppfylla två punkter för att bli socialt ansvarstagande (European Commission, 2017). Den ena punkten handlar om att följa lagar och förordningar, och den andra att i sin affärsstrategi och verksamhet integrera frågor inom områdena socialt, miljö, etik, konsumenter, och mänskliga rättigheter. CSR ska vara företagsdrivet där offentliga myndigheter kan ha en stöttande roll genom att erbjuda frivilliga policys, och när nödvändigt även kompletterande regleringar. Det finns tillgängliga internationella riktlinjer för CSR, vilka Europeiska kommissionen uppmuntrar organisationer att använda sig av.

3.1.1. Fördelar & kostnader

Europeiska kommissionen förespråkar användandet av CSR inom EU och belyser flera fördelar, så som: riskhantering, kostnadsreduceringar, kundrelationer, samt personalhantering. De påpekar även vikten av CSR för EU:s hållbarhet, konkurrenskraft och innovation (European Commission, 2017). En noggrann och effektiv implementering av CSR kan göra det möjligt för en organisation att utveckla och förbättra relationen med dess intressenter, gällande kunder, leverantörer och anställda. CSR kan bidra till att förbättra en organisations rykte och även skilja organisationen från andra organisationer, och på så sätt bidra till nya affärsmöjligheter och öka konkurrensmöjligheten (Simply CSR, u.å.). En artikel i Forbes (Epstein-Reeves, 2012) listar följande affärsanledningar för en organisation att arbeta med CSR: innovation; reducerade kostnader; varumärkesdifferentiering; långsiktigt tänkande; samt att kunder och anställda engageras.

6

Sprinkle och Maines (2010) undersökte kostnader och fördelar med CSR. De menar att aktiviteter som hör samman med CSR kan leda till minskade intäkter och ökade utgifter. Exempel på sådana aktiviteter är: eventuellt behov av extra personal, och minskad produktions-effektivitet på grund av att tid tas från de anställda. Artikelns resultat presenterar även fördelar en organisation kan erhålla genom ett CSR-arbete, vilka kan leda till ökade intäkter och minskade utgifter. Exempel på sådana fördelar är: gratis reklam kan erhållas genom bra CSR-arbete med tydliga resultat; kan attrahera medarbetare och motivera anställda; förbättrad riskhantering; samt effektiviseringar och reducerade kostnader i värdekedjan.

3.1.2. Internationella riktlinjer

Två internationella standarder en organisation kan använda sig av när de arbetar med CSR är Global Reporting Initiative (GRI) och Sustainability Accounting Standards Board (SASB).

GRI är en internationell, oberoende organisation som producerar standarder för hållbarhets-rapportering (GRI, u.å.-b). Standarderna gör det möjligt för en organisation att mäta och förstå sin mest kritiska påverkan på miljön, samhället, och ekonomin, samt hjälper organisationen att kommunicera detta till sina intressenter. GRI har en databas kallad ”GRI Sustainability Disclosure Database” där alla hållbarhetsrapporter, som använder sig av GRI:s standarder, samlas och görs tillgängliga för allmänheten. Standarderna används i mer än 90 länder runt om i världen och blir allt vanligare. De kan användas av alla typer av organisationer, oavsett sektor och storlek. GRI har strategiska partnerskap med flera olika organisationer, bland annat ISO. I sitt arbete strävar de efter att öka användandet av hålbarhetsrapportering runt om i världen och att hitta nya tekniker och lösningar.

SASB är oberoende och icke vinstdriven samt är ackrediterade som standard-utvecklare. De utvecklar standards för hållbarhetsrapportering för cirka 80 industrier. Dessa standarder är utformade för att hjälpa organisationer att lämna ut väsentlig hållbarhetsinformation, som är användbar för beslut, till sina investerare (SASB, u.å.-a). SASB:s standarder behandlar hållbarhetsfrågor som rimligtvis är troliga att vara betydande, och ha betydande påverkan på en organisations finansiella situation eller på dess driftprestanda. Det är dock upp till varje enskild organisation att fastställa vilken information som är betydande för dem och att inkludera denna i sin rapportering (SASB, u.å.-b).

SASB:s standarder är evidensbaserade och baserade på marknadsinformation, samt är validerade genom forskning och kvantitativ analys. Analysen är fokuserad på huruvida förbättrad prestanda inom en viss fråga skulle påverka en organisations finansiella situation och dess driftsprestanda. Om det skulle påverka detta så skulle det även vara rimligt sannolikt att det skulle påverka hur investerare väljer att rösta eller investera. Denna process för utveckling av standarder gör det möjligt för SASB att identifiera aspekter som rimligen är troliga att vara betydande för investerare. Detta motiverar inkludering av dessa aspekter i standardiserade redovisningar, vilket ökar användbarheten av den rapporterade informationen vid beslut (SASB, u.å.-c). SASB anger ett minimum av aspekter som en organisation bör inkludera i sin hållbarhetsrapport (SASB, u.å.-d).

7

3.2. Miljöledningssystem

Ett miljöledningssystem består av en uppsättning processer och rutiner. Dessa gör det möjligt för en organisation att öka sin driftseffektivitet och att reducera sin miljöpåverkan. Miljöledningssystemet utgör ett ramverk som genom konsekventa granskningar, utvärderingar, samt förbättringar av organisationens miljöprestanda kan hjälpa en organisation att nå sina miljömål. Det finns inget krav på att en viss nivå av miljöprestanda måste uppnås, utan varje organisation utformar miljöledningssystemet specifikt utifrån sina egna syften och mål (EPA, 2017). Ett miljöledningssystem är en förbättringsprocess och syftar inte till att vara jämförbart mellan olika organisationer. Vad den gör är att bevisa att en organisation har åtagit sig att, inom ramen för sin förmåga och tekniska nivå, minska sin miljöpåverkan med hjälp av lämpliga och praktiska åtgärder (Whitelaw, 2004, kap 1). De grundläggande delarna i ett miljöledningssystem inkluderar (EPA, 2017):

att organisationens miljömål granskas

att organisationens miljöpåverkan och lagkrav analyseras, samt att miljömål sätts upp för att minska denna miljöpåverkan och att uppfylla dessa lagkrav

att program för att nå de uppsatta målen upprättas och att framsteg övervakas och mäts att de anställdas medvetenhet och kompetens gällande miljöfrågor säkerställs

att miljöledningssystemets utveckling granskas och att förbättringar genomförs.

Ett miljöledningssystem uppmuntrar till ständig förbättring av miljöprestanda. Systemet följer en upprepande cykel, kallad PDCA-cykeln (EPA, 2017). PDCA står för ”Plan-Do-Check-Act”, vilket på svenska kan översättas till Planera-Genomföra-Följa upp-Förbättra (Swedish Standards Institute, 2015). Arbetet börjar med att organisationen förbinder sig till en miljöpolicy. Denna policy används sedan som grund för att etablera en plan, som i sin tur sätter upp målen för förbättring av miljöprestandan (EPA, 2017). Nästa steg är att implementera miljöledningssystemet. Efter implementering utvärderas organisationens miljöprestanda vilket visar huruvida målen har uppnåtts eller ej. Korrigerande åtgärder måste sättas in om något mål inte har uppnåtts. Högsta ledningen måste granska utvärderingen av miljöprestandan och bedöma om miljöledningssystemet fungerar. Ledningen går även igenom miljöpolicyn, sätter upp nya mål samt en plan för hur dessa mål ska uppnås. Efter detta ska denna nya plan implementeras, vilket leder till en upprepande cykel som resulterar i en ständig förbättring.

En av de viktigaste delarna i arbetet med att sätta upp ett miljöledningssystem är att identifiera alla miljöaspekter och all miljöpåverkan som en organisation har. En miljöaspekt är en del av organisationens aktiviteter som på något vis kan interagera med miljön. Miljöpåverkan är den effekt som en aspekts interaktion med miljön får (Nibusinessinfo.co.uk, u.å.-a). När en organisation ska upprätta ett miljöledningssystem bör det börja med en bedömning av nuläget, för att få en inblick i vart organisationen står gällande miljöledning (Nibusinessinfo.co.uk, u.å.-c). Det är viktigt att utvärdera vilka lagar som är relevanta för organisationen och huruvida dessa efterlevs (Nibusinessinfo.co.uk, u.å.-b). En historik med incidenter som har lett till föroreningar, samt nuvarande och potentiella framtida risker bör inkluderas i nulägesbedömningen. Information gällande organisationens negativa, och positiva, miljöpåverkan från dess produkter och tjänster bör även de inkluderas, exempelvis: vilka material och hur mycket som används inom produktion; packmaterial; energianvändning; avfallshantering; vattenanvändning; samt transporter.

8

förebyggande av föroreningar; och var material, energi, och vatten används i störst utsträckning. Det kan även finnas värdefull information i dokumentation så som tillstånd, licenser och policy, samt i data från mätarställningar.

3.2.1. Fördelar & kostnader

Kostnader som kan uppstå i samband med ett miljöledningssystem kan vara både interna och externa. Interna kostnader kan uppkomma då det kräver tid av både anställda och chefer (EPA, 2017). För de flesta organisationer motsvarar detta den största delen av kostnaderna för ett miljöledningssystem. Externa kostnader kan uppkomma då man kan behöva ta in utomstående konsulter. En implementering av ett miljöledningssystem kan även innebära att vissa anställda behöver erhålla viss utbildning externt.

I en artikel av Yang et al. (2010) undersöktes relationen mellan miljöledning, ”lean manufacturing”, samt affärsprestandan, inom organisationer inom tillverkningsindustrin. Författarna menar att det för en effektiv implementering av miljöledning krävs att organisationer mäter miljöprestandan, för att på så sätt kunna undersöka hur miljöledning påverkar affärsprestandan. Det påpekas även att en förbättrad miljöprestanda kan få positiv effekt på en organisations marknadsresultat genom att öka värdet på dess varumärke. Slutsatsen i undersökningen visade på att en förbättrad miljöprestanda kan ha en betydande positiv påverkan på organisationers finansiella resultat.

Swedish Standards Institute (u.å.) listar även de fördelar med att ha ett aktivt miljöarbete med ett väl integrerat miljöledningssystem. Organisationen kan öka sin processeffektivitet och minska sin resurs- och materialanvändning per levererad nytta. Avfallsproduktionen per levererad nytta kan också minskas, vilket i sin tur kan reducera organisationens kostnader för avfallshantering. Man kan öka andelen förnybara resurser och organisationen kan erhålla ökad goodwill och trovärdighet för sitt miljöarbete. Kompetensen inom organisationen kan öka och man kan erhålla en ökad dialog med sina intressenter. Utöver alla dessa fördelar för företaget så är ett aktivt miljöarbete även fördelaktigt för den lokala och globala miljön.

För att ytterligare styrka trovärdigheten i miljöledningssystemet kan en organisation välja att certifiera det. Det finns olika standarder för att certifiera ett miljöledningssystem, där en av de vanligaste är ISO 14001 (Nibusinessinfo.co.uk, u.å.-c). En undersökning inom bilindustrin av Gonzáles et al. (2008) har påvisat ett positivt samband mellan ett certifierat miljöledningssystem och de miljökrav som en organisation ställer på sina leverantörer. Detta gällde framförallt då miljöledningssystemet var certifierat enligt ISO 14001. Standarden för ISO 14001:2015 påpekar även att ett systematiskt miljöarbete kan göra en organisation mer motståndskraftig mot den påverkan som miljöförändringar kan ha på organisationen (Swedish Standards Institute, 2015).

En undersökning av Psomas et al. (2011) kunde påvisa flera fördelar som organisationer har upplevt genom certifiering enligt ISO 14001. En förbättring av organisationers marknadsposition, förbättrad relation med samhället tack vare bättre miljöprestanda, övergång till mer hållbara metoder, samt en förbättrad avfallshantering var några fördelar som framkom i undersökningen. Det visade sig även att de interna fördelarna var större än de externa. Enligt en undersökning av ISO har användare av dess standard rapporterat flera positiva effekter där standarden (ISO, 2015):

visar att man överensstämmer med aktuella och framtida lagar och krav ökar högsta ledningens delaktighet och ökar engagemanget hos anställda

förbättrar företagets ryckte och intressenters förtroende genom strategisk kommunikation visar att man, genom att inkorporera miljöaspekter i företagsledningen, har uppnått

9

att det, genom ökad effektivitet och minskade kostnader, erhålls en konkurrenskraftig och finansiell fördel

genom att integrera leverantörer i företagets system uppmuntrar dem att förbättra sin egen miljöprestanda

3.2.2. ISO 14001

I en undersökning av Psomas et al. (2011) har det fastställts att det är vanligast att organisationer influeras av interna motiv då de beslutar att certifiera sig enligt ISO 14001. Sociala krav, miljövänlig politik, samt möjlighet att erhålla en konkurrensfördel anses också vara motiv bakom certifiering. Samma undersökning visade att det som anses vara svårigheterna vid implementering av ISO 14001 standarden är kraven i standarden och att fastställa problemen i organisationens miljöprestanda. Denna svårighetsgrad bedömdes dock inte som hög.

Standarden kan användas av alla olika typer av organisationer, oberoende av aktivitet, och utgör ett ramverk som hjälper en organisation att konstruera ett effektivt miljöledningssystem (ISO, u.å.). Alla krav som en organisation måste uppfylla för att kunna certifiera sig enligt ISO 14001:2015 finns beskrivna i standarden. Att uppnå de resultat som eftersträvas med ett miljöledningssystem möjliggörs med hjälp av dessa krav (Swedish Standards Institute, 2015).

Standarden kan användas av organisationer för att förbättra sin miljöprestanda och bidra till miljödimensionen i begreppet hållbarhet. Att förbättra miljöprestandan, uppfylla bindande krav, samt uppnå miljömål är de huvudsakligen avsedda resultaten med ett miljöledningssystem (Swedish Standards Institute, 2015). Allt detta ska göras i överensstämmelse med organisationens miljöpolicy. Standarden gäller för alla de miljöaspekter som en organisation anser sig kunna styra eller påverka. Detta under beaktande av ett livscykelperspektiv. För att ett miljöledningssystem ska vara framgångsrikt krävs det att det finns ett utbrett engagemang inom organisationen, och ett gediget engagemang hos ledningen som har det yttersta ansvaret.

Det har skett uppdateringar av ISO 14001 som har inneburit flertalet nyheter. Exempelvis kräver nu standarden att en organisation ska göra en analys av sin verksamhet för att identifiera sina intressenter och deras krav (Intertek, u.å.-a). Det krävs även ett riskbaserat angreppssätt och det är större krav på ledningens engagemang. Man har även introducerat livscykelperspektivet som ska gälla vid bedömning av en organisations miljöaspekter och vid val av leverantörer. Det krävs även tydligare bevis på att miljöprestandan har förbättrats och att det finns en tydligare koppling mellan organisationens affärsplan och dess miljöledningssystem.

I grunden kräver ISO 14001 att en organisation kontrollerar och reducerar sin miljöpåverkan, och att den anger hur detta genomförs (Whitelaw, 2004, kap 1). Definitionen av en miljöpåverkan är enligt ISO 14001:2015 standarden:

”positiv eller negativ förändring i miljön, som helt eller delvis orsakas av en organisations miljöaspekter”

(Swedish Standards Institute, 2015)

10

Det finns tre dimensioner av den ständiga förbättringen (APB Consultant, u.å.-a). En gäller expansion, att man kontinuerligt inkorporerar fler av verksamhetens affärsområden i miljöledningssystem. Den andra dimensionen gäller att allt fler aspekter, så som produkter, processer och utsläpp, hanteras av miljöledningssystemet som på så sätt hela tiden berikas. Den tredje dimensionen gäller uppgradering. Det strukturella ramverket för miljöledningssystemet måste hela tiden förbättras. Meningen med kravet på ständig förbättring är att organisationer ska övergå från endast operativa miljöåtgärder till att ha strategier för hur organisationen ska hantera miljöutmaningar.

Det första en organisation bör göra är att identifiera miljöledningssystemets omfattning. Hela verksamheten kan inkluderas, men organisationen kan också välja att enbart applicera ISO 14001 på en specifik enhet, produkt, eller anläggning (APB Consultant, u.å.-b). När omfattningen är bestämd ska alla miljöaspekter med tillhörande miljöpåverkan identifieras för alla aktiviteter, tjänster, och produkter som faller inom denna omfattning. En aktivitet är en del av kärnverksamheten, som exempelvis processteg, medan tjänster är stödtjänster till kärnverksamheten, som exempelvis underhållsarbete. Produkter är de varor som organisationen säljer på marknaden. APB Consultant (u.å.-b) menar att miljöledningssystem ofta är mer komplicerade än nödvändigt, där det viktigaste för att få till ett effektivt miljöledningssystem är att se till att man får miljöaspekterna rätt från första början. Detta kan spara in tid och möjliggöra större fördelar med miljöledningssystemet när det sedan är implementerat.

3.3. Materiality inom CSR

Inom CSR och hållbarhetsrapporteringar används begreppet ”materiality”. Detta begrepp har, i likhet med begreppet hållbarhet, ingen universell vedertagen definition. SASB använder sig av U.S.A:s högsta domstols definition, som lyder:

”Material information: a substantial likelihood that the disclosure of the omitted fact would have been viewed by the reasonable investor as having significantly altered the ’total mix’ of information available”

(SASB, 2013)

GRI:s riktlinjer definierar begreppet inom ramen för en hållbarhetsrapport som: ”The report should cover aspects that:

Reflect the organisation’s significant economic, environmental and social impact; or

Substantively influence the assessment and decisions of stakeholders.” (GRI, 2015)

För att motsvara “materiality” måste aspekterna alltså bedömas som betydande, alternativt att de har stort inflytande på intressenters bedömningar och beslut. ”Materiality” är tröskelvärdet där aspekter blir tillräckligt viktiga för att rapporteras. Sådana aspekter kan fortfarande ha olika stor betydelse vilket bör betonas i hållbarhetsrapporten för att reflektera prioriteringen av aspekterna (GRI, 2015). Detta överensstämmer bra med hur miljöaspekter ska identifieras och bedömas enligt ISO 14001 (se kapitel 3.4. och 3.5.). I denna rapport används hädanefter ”betydande” som översättning av ”material”.

11

denna kartläggning reflekterar resultaten från deras initiala analys (SASB, u.å.-e). Då industrier hela tiden utvecklas kan det komma att ske ändringar och kartläggningen bör därför användas som en guide för att kunna identifiera betydande hållbarhets aspekter, inte användas rakt av.

Det aktuella företaget i denna rapport går in under huvudsektorn ”Technology and communication” och överensstämmer bäst med undersektorn ”Semiconductors” (Företaget, 2017). För mer än hälften av alla industrier som faller inom sektorn ”Semiconductors” har SASB identifierat följande miljöaspekter som betydande:

Utsläpp av växthusgaser Energihantering

Hantering av vatten och avloppsvatten Hantering av avfall och farliga material

Det är med andra ord troligt att någon eller alla dessa aspekter kommer vara betydande för ett företag inom denna industrisektor (SASB, 2017).

GRI har utfört en undersökning (2015) av alla hållbarhetsrapporter som använt sig av GRI som standard och som publicerades under år 2013, för att få en bild av vad det rapporterades mest av. Inom sektorn ”Technology Hardware and Equipment” analyserades totalt 39 stycken hållbarhets-rapporter. Små- och medelstora företag var inte representerade inom denna grupp. På topp-10-listan över vilka aspekter det rapporterades mest av, återfanns ett antal som kan gå in under beteckningen miljöaspekter (GRI, 2015):

Utsläpp, avloppsvatten och avfall Lokalsamhälle

Energi Material

3.4. Miljöaspekter inom ISO 14001

För att en organisation ska kunna planera för och hantera sin miljöpåverkan, måste de först veta vilken miljöpåverkan de faktiskt har. Att veta sin miljöpåverkan räcker dock inte heller, organisationen måste även veta var miljöpåverkan uppstår, det vill säga sina miljöaspekter. Det är viktigt att ha i åtanke att en miljöaspekt kan vara både positiv och negativ. Sambandet mellan de två begreppen miljöaspekter och miljöpåverkan är ett av orsak och verkan (APB Consultant, u.å.-c). ISO 14001:2015 standarden kräver att en organisation fastställer de miljöaspekter som hör till aktiviteter, produkter och tjänster som organisationen kan styra eller påverka (Swedish Standards Institute, 2015). Detta gäller för de aktiviteter, produkter, och tjänster som faller inom ramen för miljöledningssystemets omfattning. Standarden kräver även att miljöaspekternas miljöpåverkan fastställs, under beaktande av ett livscykelperspektiv. En organisations miljöpåverkan är de positiva och negativa ändringar som uppstår i miljön till följd av organisationens miljöaspekter. Denna påverkan kan ske på alla olika nivåer, allt från lokal till global, och vara av karaktären direkt, indirekt, eller kumulativ.

12

Organisationen måste ta hänsyn till planerade utvecklingar och nya eller ändrade aktiviteter, produkter, och tjänster, när den fastställer sina miljöaspekter (Swedish Standards Institute, 2015). Hänsyn måste även tas till onormala driftförhållanden och rimliga potentiella nödlägen. Utöver detta måste organisationen utvärdera och fastställa vilka miljöaspekter som är betydande (se kapitel 3.5.). Dessa ska sedan inkluderas och hanteras i organisationens miljöledningssystem. Standarden ställer krav på att viss information dokumenteras, och detta gäller information om: miljöaspekter och deras relaterade miljöpåverkan; de kriterier som organisationen använder sig av för att fastställa betydande miljöaspekter; samt betydande miljöaspekter.

Standarden kräver att ett livscykelperspektiv tas i beaktande vid fastställandet av miljöaspekter, dock måste organisationen inte utföra en detaljerad livscykelanalys. Det som krävs är att organisationen överväger de stadier i livscykeln som de kan påverka eller styra. Det finns många olika steg i en produkts livscykel. Några av dessa är: anskaffning av råmaterial; konstruktion; användning av färdig produkt; samt slutlig avfallshantering. Beroende på produkten är olika livscykelstadier av störst intresse för organisationen att överväga (Swedish Standards Institute, 2015). När en organisation identifierar sina miljöaspekter och sin miljöpåverkan måste även aktiviteter som kontrolleras av lagar och förordningar undersökas. Dokument som tillstånd och revisioner kan vara till hjälp vid detta arbete (APB Consultant, u.å.-c).

Organisationen bör ha ett register över identifierade miljöaspekter och detta register bör uppdateras kontinuerligt. När man identifierar miljöaspekter är det enkelt att fokusera på de som är uppenbara, det vill säga de som kopplar till organisationens kärnverksamhet. Det är dock även viktigt att inkludera övriga aktiviteter och processer som finns inom ramen för miljöledningssystemets omfattning (APB Consultant, u.å.-b). Detta kan exempelvis handla om kontor, lunchrum, parkering, samt leverantörer. Det finns flera olika tillvägagångssätt för att sammanställa en lista över en anläggnings miljöaspekter och dess miljöpåverkan. Några exempel är att undersöka värdekedjan, processflödet eller identifiering av material. Att involvera personal från olika huvudområden av produktionen anses ofta vara god praxis.

Att sammanställa miljöaspekter och deras betydelse för varje enskild produkt eller aktivitet kan bli ett gediget arbete. Standarden menar dock att detta inte behöver göras, utan att en organisation får gruppera produkter och aktiviteter med gemensamma egenskaper. Standarden ger även förslag på områden som kan beaktas när en organisation fastställer sina miljöaspekter (Swedish Standards Institute, 2015):

Utsläpp till luft, vatten och mark

Användning av energi, utrymme, samt råmaterial och naturresurser Energiutstrålning

Avfallsgenerering

Det finns både direkta och indirekta miljöaspekter, vilka organisationen har olika stor möjlighet att påverka. Produkter och tjänster som organisationen köper in, samt outsourcade processer är exempel på aktiviteter som organisationen kan ha svårt att styra (Swedish Standards Institute, 2015). Det kan i många fall även vara svårt för en organisation att ha stor påverkan på hur produkten används då den har sålts till kund, likväl som hur produkten hanteras i slutet av sin livscykel. Det är organisationen själv som bedömer vad den kan styra och påverka, och i vilken utsträckning.

13

indirekt aspekt kan vara mer betydande än en direkt aspekt. En indirekt påverkan är en förändring som uppstår som ett resultat av någon annans aktiviteter, som på något sätt är knutna till organisationen men som är svårare att kontrollera. Identifiering och bedömning av dessa är en svårare process.

Tillverkningsprocesser, lagerhållning, drift och underhåll av anläggningar, samt utveckling av organisationens aktiviteter och produkter, är områden som enligt standarden bör beaktas då organisationen undersöker miljöaspekter som relaterar till dess aktiviteter och produkter (Swedish Standards Institute, 2015). Andra områden inkluderar: miljöprestandan hos organisationens leverantörer; transport av produkter; hur produkterna lagras, används, samt hanteras då de tjänat sitt syfte; samt hur organisationen hanterar avfall. Avfallshanteringen inkluderar inte enbart sådant som fraktas bort för sluthantering, utan även eventuell återanvändning och renovering.

När det gäller tillverkande industrier och identifiering av betydande miljöaspekter bör en organisation, enligt 14001 Academy (2015), börja med att konstruera en lista över alla inputs till tillverkningsprocesserna. Denna bör inkludera allt som bedöms ha en miljöpåverkan, exempelvis råmaterial, elektricitet och förpackningar, och resulterar därför i en omfattande lista. Dessa miljöaspekter ska sedan mätas korrekt.

3.5. Utvärdering av miljöaspekters betydelse

En organisation måste inte inkludera alla sina miljöaspekter inom sitt miljöledningssystem, men den måste fastställa vilka som ska inkluderas. Det är ett krav enligt standarden att organisationen fastställer huruvida en miljöaspekt har, eller har potential att ha, en betydande påverkan på miljön (Swedish Standards Institute, 2015). Detta ska göras genom, av organisationen, fastställda kriterier och resulterar i en sammanställning av organisationens betydande miljöaspekter. Dessa betydande miljöaspekter bör inkluderas i miljöledningssystemet och måste kommuniceras, i lämplig omfattning, till olika nivåer av organisationen. Aspekter som anses kunna ha en stor påverkan på miljön bör tas i beaktande då organisationen sätter upp sina miljömål (APB Consultant, u.å.-c). Att identifiera betydande miljöaspekter ses ofta som det svåraste och den mest kritiska delen i ett miljöledningssystem.

En svårighet för många organisationer är den subjektivitet som är associerad med identifiering och utvärdering av miljöaspekter. Dessa delar är fundamentala i en organisations arbete med etablering av ett miljöledningssystem och det är således av stor vikt vilken metod som används (Whitelaw, 2004, kap 2). Det är även viktigt att vara medveten om att en miljöaspekt kan anses vara mindre betydande, eller till och med obetydlig. Det måste finnas olika nivåer av betydelse för att kunna avgöra vilken/vilka aspekter som är viktigast att prioritera. Screeningen, de kriterier som används för att fastsälla betydelse, måste vara rimligt transparent då detta kommer innehålla ett inslag av subjektivitet, på grund av exempelvis personliga åsikter.

14

Att mäta miljöaspekterna är ett sätt att kunna värdera dess betydelse. Det är rekommenderat att använda beräkningar som inkluderar massbalanser (det vill säga inputs kontra outputs i en process) eller datamodellering, såvida det inte går att utvärdera miljöaspekterna med hjälp av direkta mätmetoder, som exempelvis att mäta avfall med hjälp av volym (Whitelaw, 2004, kap 2). Ett sätt att ranka betydelsen är att använda sig av ett poängsystem. Man tilldelar då ett numeriskt värde till varje miljöaspekt, och om en miljöaspekt erhåller ett högre värde än det uppsatta tröskelvärdet så bör den klassas som betydande (Nibusinessinfo.co.uk, u.å.-a). Med hjälp av ett sådant poängsystem kan man inte enbart finna de aspekter som är betydande, utan också kunna jämföra dem med varandra för att se vilken eller vilka som bör få första prioritet. För att kunna prioritera miljöaspekter bör en organisation även ta hänsyn till kostnader och tillgänglig teknologi, för att kunna avgöra vad som är rimligt för organisationen att åtgärda (APB Consultant, u.å.-c).

Bedömningen av betydelse är en viktig fråga som grundas i konflikten mellan behovet av att se till att ingen viktig aspekt förbises och behovet av att lägga fokus och resurser på de aspekter som är viktigast. Det finns ingen universell åtgärd för att kunna genomföra en jämförande bedömning av vitt skilda miljöaspekter. Det finns inga rätt eller fel för utvärdering av aspekter och det finns flera olika modeller för värdering av betydelse, där varje organisation utvecklar sin egen modell (Whitelaw, 2004, kap 2). Det finns med andra ord ingen specifik metod som anses vara bäst i alla lägen. Standarden säger att varje organisation själv sätter upp kriterierna för att fastställa sina betydande miljöaspekter (Swedish Standards Institute, 2015). Det den efterfrågar är att vilken metod organisationen än väljer, bör det erhållas konsekventa resultat.

I en studie från 2014 (Narwal, et al.) undersöktes miljöaspekter inom den indiska tillverkningsindustrin. Resultaten av studien listade miljöaspekter och deras potentiella miljöpåverkan, och nedan listas ett antal av dessa:

Utsläpp till vatten – kan påverka vattenkvaliteten, biodiversiteten, samt hälsa och produktivitet på mark

Utsläpp till luft – kan leda till luftföroreningar, sämre kvalitet på lokal luft, påverkan på klimatet, samt nedbrytning av ozonlagret

Avfallshantering – kan leda till surt regn, och påverka kvaliteten på vatten och lokal luft Användning av farliga ämnen – kan leda till surt regn och påverka kvaliteten på lokal luft Produktion av giftigt avfall – kan leda till luftföroreningar, surt regn, påverka

vattenkvaliteten, samt hälsan och produktiviteten på mark Buller – kan leda till ljudföroreningar

Spill och läckage av kemikalier – kan påverka biodiversiteten, vattenkvaliteten, hälsa och produktivitet på mark, samt leda till uttömmande av icke förnyelsebara resurser

Utsläpp av flyktiga organiska ämnen – kan påverka hälsa och produktivitet på mark, biodiversitet, vattenkvalitet, luftkvalitet, samt leda till växthusgasutsläpp

Leverans av tjänster – kan leda till utsläpp av växthusgaser, påverkan på vattenkvalitet, luftkvalitet, biodiversitet, samt hälsa och produktivitet på mark

Överutnyttjande av naturresurser – kan leda till uttömning av mineraler, råmaterial och energikällor

15 3.5.1. Exempel på modeller

Whitelaw har i kapitel 2 i sin handbok ISO 14001 Environmental Systems Handbook (2004) presenterat fem olika modeller som kan tillämpas av organisationer vid utvärdering av miljöaspekters betydelse. Nedan följer en kort presentation av de två mest relevanta modellerna.

En modell som en organisation kan använda sig av är ”Risk Assessment Model 1”. Riskbedömning har två komponenter: sannolikheten att en incident inträffar; och de troliga konsekvenserna av den incidenten. Om sannolikheten för att en incident inträffar är låg, tack vare rutiner inom ledningssystemet, men konsekvenserna av en sådan incident skulle vara stora, exempelvis i form av föroreningar eller åtal, så ska risken ändå anses ha betydelse. En grundläggande strategi som kan underlätta processen för utvärdering av riskbedömning är att konstruera en enkel matris:

Sannolikhet att en incident inträffar Konsekvens av incidenten Betydelse Låg X Låg = Icke betydande Hög X Låg = Måttligt betydande Låg X Hög = Betydande Hög X Hög = Mycket betydande

Matris baserad på exempel i Whitelaw (2004, kap 2, sid 50)

En sådan matris kan vara behjälplig i början av arbetet för att erhålla en översikt, men det är rekommenderat att organisationen utvecklar en mer sofistikerad modell (Whitelaw, 2004, kap 2). Exempelvis kan man använda sig av en tabell där organisationens miljöaspekter är placerade i den vertikala kolumnen och de kriterier mot vilka aspekterna bedöms är placerad längs den horisontella axeln. Exempel på kriterier kan vara risk för miljön, tidigare händelser, lagar och förordningar, samt onormala driftsförhållanden. Här behövs ett enkelt poängsystem där exempelvis ett från 1-10 kan användas. Siffran 10 motsvarar då mest betydande medan 1 motsvarar låg eller ingen betydelse. Ett sådant poängsystem har enligt Whitelaw ofta visat sig vara tillräckligt i praktiken.

En annan modell med riskbedömning är ”Risk Assessment Model 2” (Whitelaw, 2004, kap 2). Denna modell använder en variant av ”Risk Assessment Model 1” men föreslår att poängen ska baseras på: frekvensen att en händelse äger rum; och mängden material som används under den händelsen. På detta sätt tydliggörs att en händelse som sker dagligen är mer betydande än om samma händelse sker en gång i månaden. Det kommer alltid finnas lite subjektivitet vid användandet av poängsystem, men så länge subjektiviteten tillämpas lika rakt igenom så bör det klara certifieringsorganets granskning.

En studie av Famiyeh (2014) presenterar ett förslag för ett allmänt ramverk för att identifiera miljöaspekter och vilka som är betydande. Detta menar författaren ska kunna användas av alla tillverknings- och tjänsteorganisationer. Ramverket bygger på riskhantering och den process som används för att identifiera risker hos ett projekt. Det ramverk som studien presenterar innehåller fyra huvudsteg:

1. Identifiering av miljöaspekter 2. Utvärdering av miljörisker 3. Profilering av miljörisker 4. Tröskelvärden för miljörisker

16

var ineffektiviteter finns inom resursanvändning och även att identifiera avfall som uppstår och släpps ut till luft, vatten, mark, och personal. All den information som samlas in under detta första steg används sedan som input i steg 2 (Famiyeh, 2014). Detta överensstämmer med vad många andra källor förmedlat (se kapitel 3.4.).

I steg 2 värderas miljöaspekternas betydelse. Denna värdering baseras på sannolikheten att en miljöaspekt förekommer i en process och dess konsekvens eller påverkan på miljön. Produkten av denna sannolikhet och påverkan resulterar i ett riskvärde. Författaren påpekar att den miljöpåverkan som är av störst vikt är: utsläpp till luft; vattenföroreningar och vattenanvändning; energi; påverkan på mark; att anställda blir exponerade; samt användning av naturresurser. Inom detta steg finns ett delsteg där sannolikheter och allvarlighetsgrad presenteras. För detta används en 5-gradig skala som presenteras i Tabell 1 nedan. (Famiyeh, 2014)

Tabell 1. Skalor för bedömning, enligt Famiyeh (2014)

Skala Sannolikhet Skala Allvarlighetsgrad

1 Mycket osannolikt;

förekommer 1 gång varje månad eller mindre

1 Mycket låg;

påverkan kommer inte orsaka märkbara miljöskador

2 Osannolikt:

förekommer 1 gång var tredje vecka

2 Låg;

påverkan kommer orsaka skada som kan vändas naturligt

3 Ganska sannolikt;

förekommer 1 eller flera gånger varannan vecka

3 Måttlig;

påverkan kommer orsaka måttlig skada på miljön

4 Sannolikt;

förekommer en eller flera gånger varje vecka

4 Hög;

påverkan kommer orsaka stor skada på miljön 5 Mycket sannolikt;

förekommer 1 eller flera gånger varje dag

5 Mycket hög;

påverkan kommer orsaka stor permanent skada på miljön

I detta delsteg utförs med andra ord en miljöriskbedömning av de inputs och outputs som identifierats i steg 1. För detta används även en sammanställningstabell som den som presenteras i Tabell 2 nedan.

Tabell 2. Matris för bedömning av miljöaspekter, enligt Famiyeh (2014) Matris för miljöriskbedömning Påverkan på In p u ts / o u tp u ts As p ekt På ve rk an San n o likh et Exp o n eri n g a v an stä llda Ma rk Lu ft Vat ten N at u rre su rs e r En ergi To ta l p o än g Al lva rl ighet sgrad = (to ta l p o än g/30 ) x 5 Ri skv är d e = San n o likh et x Al lva rl ighet sgrad Mi ljö ri sk Be ty d an d e? Aktivitet/produkt/tjänst

17

”Allvarlighetsgrad”. Detta värde används sedan för att få fram ett riskvärde genom multiplicering med sannolikheten (Famiyeh, 2014).

I det tredje steget konstrueras en tredje tabell i vilken miljöaspekterna rankas med hjälp av värdena för ”Miljörisk” i Tabell 2 (vilka enligt modellen är de samma som värdena för ”Riskvärde”). I övrigt bör kolumner 1-4 från Tabell 2 presenteras i denna tredje tabell. I det fjärde och sista steget kategoriseras den erhållna riskprofileringen. Här bör organisationen använda sig av tröskelvärden uppdelade i tre kategorier:

Hög miljörisk (poäng 11-25) Måttlig miljörisk (poäng 5-10) Liten miljörisk (poäng 1-4)

Efter dessa fyra steg har organisationen, enligt författaren av studien, identifierat sina miljöaspekter, rankat dem för betydelse och identifierat en prioriteringsordning sett ur ett miljöperspektiv (Famiyeh, 2014).

4. Resultat fallstudie

I följande underrubriker presenteras resultaten av fallstudien.

4.1. Företaget

Företaget som detta projekt har genomförts i samarbete med är ett medelstort företag inom tillverkningsindustrin och är beläget i ett industriområde i Stockholmsregionen. Ett grovt flödesschema över företagets processer kan ses i Figur 1 nedan. Företaget tillverkar en mängd olika produkter som kan delas in i två olika huvudkategorier, mellan vilka tillverkningsprocesserna skiljer sig åt en del (Företaget, 2017). I Tabell 3 i kapitel 4.2. tydliggörs detta som ”Maskiner (1)” och ”Maskiner (2)”. Flödesschemat i Figur 1 stämmer bäst in för ”Maskiner (1)” men är även applicerbart för den andra kategorin.

Figur 1. Grovt flödesschema över företagets processer, inklusive systemgräns för fallstudien

18

Avfall sorteras till viss del inom verksamheten och ett antal fraktioner skickas för återvinning, exempelvis lampor, glas, elektronik, batterier, och papper (Företaget, 2017). Farligt avfall så som kemikalier och spillolja skickas för destruktion. För både återvinning och destruktion används ackrediterade företag för upphämtning. Hushållssopor inom fastigheten, från lunchrum och toaletter, slängs i container för vanlig sophämtning. Det som slängs i papperskorgar inom produktion slängs i separat container. Företaget strävar efter att återanvända material i den mån det är möjligt. Detta gäller i synnerhet packmaterial, och då framförallt sådant med speciellt material och/eller speciell utformning.

Sedan slutet av 2014 köper företaget endast el som kommer från vattenkraft i ett steg att minska miljöpåverkan från sin elförbrukning (Företaget, 2017). Man har nu valt att köpa sin el från Nordic Green Energy, vilka är miljömärkta enligt EKOenergi. Detta ger en garanti för el från förnyelsebara energikällor (EKOenergi, u.å.) och företaget har valt att specifikt köpa el från vattenkraft (Företaget, 2017). I mer än 10 år har företaget även investerat i ett antal åtgärder för att minska sin konsumtion av vatten. I den fastighet med produktion som är exkluderad i detta projekt har företaget installerat en vatten-spar-anläggning, vilken har resulterat i en kraftigt minskad förbrukning av vatten, och därmed även ekonomiska besparingar. I den andra fastigheten (den som är inkluderad i detta projekt) installerades en fri-luft-kylmaskin under hösten 2016. Detta resulterade direkt i en kraftigt minskad användning av vatten för kylning. Denna kylmaskin har dock störst påverkan under de kalla månaderna och en fullständig utvärdering av dess effekt på vattenanvändningen måste därför göras när den har varit i bruk i ett år (hösten 2017). Det vatten som företaget skickar ut på avloppsnätet godkändes år 2014 av vattenreningsverket.

Bullernivåerna inom produktion har mätts upp av skyddsingenjör vid skyddsgenomgångar (Företaget, 2017). Det finns hörselskydd tillgängliga för personal. Bullernivåerna ansågs inte alarmerande, men företaget genomför i dagsläget åtgärder för att minska bullret för att erhålla en bättre arbetsmiljö. Företaget är som nämnt beläget i ett industriområde där det förekommer en mängd olika typer av industrier. Företaget har ej en påverkan på lokalmiljön som skulle kunna innebära problem med klagande grannar. Det förekommer lite buller från en kylmaskin placerad utomhus samt några fläktar på taket. Det buller som uppstår från dessa är ej på nivåer som stör grannar. Företaget har också luftutsläpp på taket, vilket kan innehålla lite vattenånga och möjligtvis lite ångor från kemikalier. Det förekommer en del spillvärme, men denna är inte av så stora mått att det påverkar någon närmiljö. Det förekommer inte heller några utsläpp av vatten till närliggande mark utan allt går ut i avloppsnätet.

19

4.2. Kartläggning av miljöaspekter

I Tabell 3 nedan presenteras den första delen av resultatet i fallstudien i form av en sammanfattning av kartläggningen av företagets miljöaspekter.

Tabell 3. Sammanfattning av kartläggning av miljöaspekter på företaget i fallstudien

Huvudprocess Övergripande miljöaspekter Miljöpåverkan

Förbehandling

Vattenanvändning Användning av naturresurser

Avloppsvatten Utsläpp till vatten; Effekt på vattenkvalitet

Energi Användning av naturresurser

Buller Ljudföroreningar (internt); Exponering av anställda

Kemikalieanvändning Användning av naturresurser; Exponering av anställda

Farligt avfall (kemikalier, blandat

med vatten ut i avlopp) Utsläpp till vatten; Effekt på vattenkvalitet

Förångade kemikalier Utsläpp till luft; Exponering av anställda

Förbrukningsmaterial Användning av naturresurser

Fast avfall (papperskorgar) Utsläpp till luft; Effekt på luftkvalitet

Råmaterialanvändning Användning av naturresurser

Fast avfall (emballage) Utsläpp till luft; Effekt på luftkvalitet

Maskiner (1)

Energi Användning av naturresurser

Buller Ljudföroreningar (internt); Exponering av anställda;

Ljudföroreningar (externt)

Vattenanvändning Användning av naturresurser

Avloppsvatten Utsläpp till vatten; Effekt på vattenkvalitet

Råmaterialanvändning Användning av naturresurser

Fast avfall (råmaterialrester) *

Förbrukningsmaterial Användning av naturresurser

Fast avfall (papperskorgar) Utsläpp till luft; Effekt på luftkvalitet

Material (övrigt) Användning av naturresurser

Fast avfall (övrigt) Utsläpp till luft; Effekt på luftkvalitet

Kemikalieanvändning Användning av naturresurser; Exponering av anställda

Förångade kemikalier Utsläpp till luft; Exponering av anställda

Spillvärme Påverkan på direkt angränsande omgivning

Köldmedier Global Warming Potential (GWP); Exponering av

anställda

Oljeanvändning Användning av naturresurser

Farligt avfall (spillolja) Effekt på mark- & vattenkvalitet

Farligt avfall (blästersand) Utsläpp till luft; Effekt på luft-, mark- & vattenkvalitet

Transport Utsläpp till luft; Effekt på luftkvalitet; Användning av