Självständigt arbete i förskolepedagogiskt
område.
Får alla vara med?
–
om inkludering av barn i rörelseaktiviteter
på förskolan
Författare: Therese Villini Handledare: Birgitta Glemne och
Johanna Eklund-Jansson
Examinator: Marie Gunnarsson Termin: vt/ht 2016
Ämne: Självständigt arbete i förskolepedagogiskt område
Abstract
Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter om, och i så fall på vilket sätt, som barn med fysiska funktionsnedsättningar blir inkluderade i rörelseaktiviteter på förskolor. I undersökningen behandlas frågor som handlar om förskollärares
erfarenheter av inkludering av barn med funktionshinder, hur det genomförs samt vilka utmaningar det kan innebära.
Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Datainsamlingen har involverat fyra stycken förskollärare på två olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna har någon erfarenhet av att arbeta med barn med fysiska funktionsnedsättningar och att inkludering är något som upplevs som mycket betydelsefullt av förskollärarna som medverkar i denna undersökning. Trots det kan det vara svårt att genomföra verksamheten så att inkludering sker i praktiken, detta i
synnerhet om det inte finns tillräckligt med resurser till de barn som har
funktionsnedsättningar. Det visar sig vara en utmaning för samtliga förskollärare i undersökningen, men trots det försöker alla i så lång utsträckning det går att inkludera barnen. Det beror framförallt på viljan och förhållningssättet som pedagogerna har till inkludering, vilket gör att det prioriteras i verksamheten.
Även om resultatet inte går att generalisera pekar resultatet på att det på förskolor även i fortsättningen troligen skulle vara svårt att inkludera barn med funktionsnedsättningar om inte tillräckliga resurser finns.
Titel: ”Can everybody participate? – About inclusion of children in physical activities in preschool”.
Antal sidor: 23
Nyckelord: inkludering, funktionsnedsättning, rörelse, specialpedagogik.
Tack
Innehåll
Abstract______________________________________________________________ Tack_________________________________________________________________ 1. Inledning och bakgrund ______________________________________________ 1
1.1 Tidigare läroplanerna angående inkludering ____________________________ 2 1.2 Begreppsförklaringar ______________________________________________ 2 2. Syfte och frågeställningar _______________________________________________ 4 2.1 Syfte ___________________________________________________________ 4 2.2 Frågeställningar __________________________________________________ 4 3. Tidigare forskning och teorianknytning ____________________________________ 5 3.1 Tidigare forskning _________________________________________________ 5 3.1.1.Betydelsen av inkludering ______________________________________5 3.1.2.Undersökningar om inkludering av barn med funktionsnedsättningar ____5 3.1.3.Undersökningar om rörelsens betydelse ___________________________6
1. Inledning och bakgrund
Att barn får utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning är ett av strävansmålen i den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö 98, reviderad 2010. Enligt Grindberg & Langlo Jagtöien (2000) är rörelse av stor vikt för barns fysiska och psykiska välbefinnande, samt främjande för koncentrationsförmågan och inlärningen. Även Ericsson (2003) poängterar betydelsen av sambandet mellan rörelse,
självförtroende och socialt samspel.
Det jag vill veta är om det går att leva upp till strävansmålet kring barns möjligheter att utveckla sin motorik m.m. när det finns barn med fysiska funktionsnedsättningar i barngruppen. Jag har egna erfarenheter av att ha arbetat med barn med
funktionsnedsättning i barngrupper och det har väckt mitt intresse för att vilja undersöka hur förskollärare ser på möjligheterna. Dessutom är det av intresse att undersöka vilka erfarenheter de har och hur de ser på betydelsen av inkludering av barn med fysisk funktionsnedsättning i verksamheten. Studien problematiserar därför huruvida barn med fysiska funktionsnedsättningar blir inkluderade i rörelseaktiviteter och vilka utmaningar pedagogerna upplever att det medför. I min undersökning utgår jag ifrån en
specialpedagogisk grund, där jag använt mig av Goffmans (1972, refererad i Karlsudd 2011) stämplingsteori och Nilholms (2006) teori om inkludering, för att närmare kunna förstå och analysera resultatet.
I läroplanen står det i uppdraget: ”Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan” (Lpfö98, rev.2010:5). Detta ställer krav på förändringar i verksamheten (Grindberg & Langlo Jagtöien, 2000). I Salamancadeklarationen, som skapades 1994 i ett samarbete med Unesco och den spanska regeringen, belyses en internationell samsyn vad gäller barn med speciella behov i förskolan och skolan. Ett flertal regeringar och
internationella organisationer träffades och skapade en överenskommelse om att elever i behov av särskilt stöd skulle få undervisning tillsammans med andra barn.
Salamancadeklarationen handlar om hur lärare på bästa sätt ska ordna undervisning för elever i behov av särskilt stöd.
Vidare beskrivs i läroplanen för förskolan (Lpfö98, rev. 2010), både vikten av att alla barn blir inkluderade i verksamheten och om hur viktigt det är att barns motoriska utveckling främjas. Förutom det tidigare beskrivna strävansmålet om utveckling av barns motorik m.m. finns det ett annat mål som handlar om att barn ska få utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp. Det anvisas även att arbetslaget särskilt ska uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling (ibid, 2010).
1.1 Tidigare läroplanerna angående inkludering
I barnstugeutredningen från 1968 lades det fram förslag som skulle ligga till grund för en enhetlig förskola. Detta ledde till att Socialstyrelsen och Skolöverstyrelsen
utarbetade ”Arbetsplan för förskolan” (1975). I arbetsplanen beskrivs om det enskilda barnets behov. Det var kommunernas skyldighet att genom uppsökande verksamhet ta reda på vilka barn som på grund av olika handikapp hade behov av särskilda insatser. I arbetsplanen beskrivs även hur viktigt det var att förskolan hade resursförstärkning och mindre barngrupper för att kunna ge de barnen bästa stöd. Det beskrivs också att integrering av dessa barn i barngruppen kunde medföra många problem och att det därför var nödvändigt att förskolan hade samarbete med ett stödteam, som kunde bestå av barnläkare, psykolog, sjukgymnast etc.
Socialstyrelsen (1983) utarbetade ett förslag till pedagogiskt program för förskolan för att göra målen och riktlinjerna ännu tydligare för pedagogerna. En av riktlinjerna handlar om barn i behov av särskilt stöd. Där beskrivs att för att kunna integrera de barnen i barngruppen behövs personalförstärkning. Denna förstärkning skulle bestå av kvalificerad personal . I arbetsplanen beskrivs också att verksamheten ska sträva efter att kunna ta emot alla barn och att individuellt stöd ska ges till de barn som behöver det. I 1998 års läroplan för förskolan står det i uppdraget att ”den pedagogiska verksamheten
skall anpassas till alla barn i förskolan”. Vidare står det: ”Alla barn ska få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen” (Lpfö 98:37). I de riktlinjer som medföljer beskrivs att
arbetslaget ska ansvara för att barnen får stöd och stimulans i sin sociala och motoriska utveckling, samt att särskilt stöd ska ges till barn som har svårigheter av olika slag.
1.2 Begreppsförklaringar
I den här undersökningen kommer jag att använda mig av begreppen: inkludering, funktionsnedsättning, rörelse och specialpedagogik och här följer en kort beskrivning av dessa.
Inkludering: Nilholm (2006) menar att inkluderingsbegreppet främst handlar om barns
inkludering i klassrummet. Inkludering är ett nytt sätt att se på barn i behov av särskilt stöd, det handlar om att anpassa helheten till delarna istället för tvärtom.
Funktionsnedsättning: Folkhälsomyndigheten (2011) definierar funktionsnedsättning
Rörelse: Ericsson (2005) beskriver rörelse som fysisk aktivitet och rörelse spelar en
viktig roll för skapandet av nervcellerna i kroppen. Rörelse aktiverar nervsystemet och när vi rör oss och upplever något tar vi in information i våra sinnen. Därför hör rörelse nära ihop med inlärning.
Specialpedagogik: Skolverket (2016) beskriver specialpedagogik som undervisning
2. Syfte och frågeställningar
2.1 Syfte
Syftet med rapporten är att undersöka förskollärares erfarenheter om , och i så fall på vilket sätt, som barn med fysiska funktionsnedsättningar blir inkluderade i
rörelseaktiviteter på förskolan.
2.2 Frågeställningar
Följande frågeställningar är aktuella för studien:
Vilka erfarenheter har förskollärare av att arbeta med inkludering i förskolans rörelseaktiviteter?
Hur planerar och genomför förskollärare verksamheten för att barn med fysiska funktionsnedsättningar ska bli inkluderade i olika rörelseaktiviteter?
3. Tidigare forskning och teorianknytning
3.1 Tidigare forskning
3.1.1 Betydelsen av inkludering
Det finns studier som visar hur pedagoger ser på betydelsen av inkludering av barn med fysisk funktionsnedsättning. Enligt vad jag har sett så förekommer studier som
behandlar inkludering av barn med fysiska funktionsnedsättningar inte i lika stor omfattning som barn med psykiska nedsättningar.
Drugli (2003) beskriver betydelsen av pedagogers förhållningssätt angående inkludering av barn i verksamheten. Hon menar att pedagoger i förskolan bör reflektera över sitt eget förhållningssätt när det gäller alla barn, men framför allt barn med
svårigheter, exempelvis funktionsnedsättningar. Druglis studie visar att för att kunna tillgodose och bemöta barn med funktionsnedsättningar behövs en vilja, kompetens och ett positivt förhållningssätt från pedagogen. Vidare visar studien att pedagoger behöver fokusera på att anpassa verksamheten och miljön efter varje barns behov, istället för att fokusera endast på svårigheterna hos barnet.
I studier av Thomas & Loxley (2007) beskrivs att det finns argument som både är för och emot idéerna om inkludering. Undersökningar som gjorts bland 1294 lärare och 48 ”head teachers” i USA visar att många lärare anser att inkludering av barn med
funktionsnedsättningar både är möjligt och korrekt. Detta eftersom åsikterna är att det är för barnens bästa att de får bli inkluderade i verksamheten. Thomas & Loxley (ibid) beskriver också andra undersökningar som visar att om inkludering medför att de andra barnen i barngruppen blir störda så skapar detta problem. Det finns olika synsätt på detta och många menar att det är en fråga om hur ledningen på bästa sätt organiserar resurserna så att de används på bästa sätt. Det beror inte endast på vilket synsätt pedagoger har i frågan, utan det är även en ekonomisk fråga.
3.1.2 Undersökningar om inkludering av barn med funktionsnedsättningar
Lutz (2014), förklarar att det inte finns så mycket forskning när det gäller inkludering i förskolor i Sverige, men hon beskriver studier som visar att de flesta barn i behov av särskilt stöd går i ”vanliga” förskolor. Vidare beskrivs det i Lutz att det är framför allt tack vare att svenska förskolor arbetar med att anpassa verksamheten efter barnet, som gör att det går att inkludera barn med fysiska funktionsnedsättningar. Det framgår också i Lutz, att när ordinarie personal inte räcker till, sätts assistenter in vid behov.
Nilholm (2006) har identifierat några faktorer som är av stor betydelse för att kunna öka inkludering. Dessa faktorer är lärarnas attityder till olikheter, förmåga att kunna anpassa undervisningen till olika barn, kompetensutveckling, tillgång till specialistkunskap och ekonomiska möjligheter.
Nilholm (ibid) har även undersökt vilka argument som förekommer hos lärare och pedagoger som är för och emot inkludering. Det visar sig att inkludering bör vara ett mål för pedagoger att sträva efter såvida det inte finns bevis på att motsatsen
bör kunna klara av att undervisa barn och elever i behov av särskilt stöd och att det framför allt är lärarens attityd som spelar den största rollen för inkludering.
I en studie som publicerats i en artikel av Lee, Yeung, Tracey & Barker (2015) har förskollärares erfarenheter, attityder och förhållningssätt om inkludering av barn med speciella behov undersökts. Det framkommer att lärare med utbildning och kunskap om barn med speciella behov har en mer positiv inställning till inkludering än de lärare som saknar motsvarande kunskap. Vidare framgår det att lärarens åsikt och attityd har en betydande effekt.
I Thomas & Loxley (2007) visas en jämförelse där skillnaderna mellan traditionell undervisning och inkluderande undervisning tas upp. I traditionell undervisning är det barnets problem som står i fokus. Det innebär att de åtgärder som sätts in ofta blir i form av specialundervisning för de barn som är i behov av särskilt stöd. I en inkluderande undervisning fokuserar läraren istället på att se vad det är i miljön runt barnet som kan ändras. I en sådan undervisning anpassar läraren sitt förhållningssätt och
klassrumsmiljön efter barnets behov.
3.1.3 Undersökningar om rörelsens betydelse
När det gäller rörelsens och den fysiska aktivitetens betydelse har Ericsson (2005) gjort en undersökning som benämns Bunkefloprojektet. Undersökningen visar att ökad fysisk aktivitet i skolan ger barn bättre motorik, ökad koncentrationsförmåga och bättre
självkänsla. Projektet visade även att de barn som hade haft utökad fysisk aktivitet i skolan klarade skoluppgifterna bättre än de barn som inte hade haft det. Ericsson beskriver också att barn som inte får chansen att utforska sin omgivning och sina
rörelser får en sämre självkänsla. Det beläggs även av Danielsson (2001), som menar att rörelseförmågan främjar barns jag-utveckling och självförtroende. Även Grindberg & Langlo Jagtöien (2000) menar att rörelse är främjande för kroppsuppfattningen, välbefinnandet, koncentrationsförmågan och inlärningen.
3.2 Teorier om inkludering
verksamheten. Det blir särbehandlat, exempelvis genom att det får vistas på en mer avskild plats med en assistent. Detta, menar Karslsudd (ibid), kan ge ett intryck till resten av barngruppen och andra vuxna på förskolan, att det är något annorlunda med barnet och det får därmed en negativ stämpling. För barnet kan detta få negativa konsekvenser, som att känna sig utanför gemenskapen och mindre värt än de andra barnen i barngruppen. Om barnet däremot får ingå i en inkluderande verksamhet, där pedagogerna arbetar för att anpassa verksamheten efter barnet, finns det större möjligheter att barnet blir positivt stämplat. Eftersom min undersökning berör
inkludering av barn med fysiska funktionsnedsättningar i förskolan, känns det relevant att utgå från stämplingsteorin för att jag ska kunna få en förståelse för och kunna tolka de resultat jag fått.
Nilholm (2006) menar att hela idén om specialpedagogik är grundad på att skilja på avvikande och ”normala” elever och att det krävs olika slags pedagogiker för varje sort. Han diskuterar bland annat det kritiska perspektivet på specialpedagogik som innebär att undervisningen ska anpassas efter varje barns olika förutsättningar. Att anpassa undervisningen medför att alla barn får känna delaktighet. Vidare skriver Nilholm (ibid) att olikhet hos barn ska ses som en tillgång och att pedagoger bör undvika särlösningar. Vidare diskuteras det s.k. dilemmaperspektivet på specialpedagogik. Dilemmat innebär att lärare måste sträva efter att ge alla elever samma utbildning samtidigt som hänsyn ska tas till att varje elev är olika.
Begreppet inkludering är ett nytt begrepp som har vuxit fram och innebörden av det är ett nytt sätt att se på barn och elever i behov av särskilt stöd (Nilholm, 2006). Begreppet inkludering ersätter nu det som tidigare kallats för integrering. Skillnaden mellan de båda är att integrering innebär att elever och barn ska anpassas till skolan och verksamheten, medan inkludering betyder att det är skolan som ska anpassa sig efter elevers olika behov och förutsättningar. Nilholm (ibid) menar att i ett inkluderande klassrum borde olikheter hos barnen ses som en tillgång, där elevinflytande och delaktighet står i fokus. Inkludering är viktigt och betydande för att barn ska få känna delaktighet och social gemenskap och därigenom få möjligheter att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.
Nilholm (2006) vill med sin rapport tydliggöra vad som menas med inkludering i olika sammanhang för att begreppet ska uppfattas på ett så korrekt sätt som möjligt.
Inkludering kan ha en vidgad mening som innebär att det ställer krav på att skolan förändrar sin organisation så att varje elev kan bemötas utifrån sina förutsättningar och behov. I en forskningsrapport som är publicerad hos Specialpedagogiska
4. Metod
4.1 Metod
Studien har en kvalitativ ansats eftersom fokus ligger på att förstå deltagarnas uppfattningar. I kvalitativ forskning används ingen statistik eller mätningar som i kvantitativ forskning. Eftersom syftet med studien är att undersöka vilken betydelse det har att barn med funktionsnedsättningar blir inkluderade, passar kvalitativ forskning bäst att använda sig av. I kvalitativ forskning kan forskaren fokusera på det som sägs beskriver Allwood & Erikson (2010). De menar att det viktiga i en kvalitativ ansats är att det är orden som används som data. Det är meningsinnehållet som är i fokus för studien i kvalitativ forskning. Jag vill undersöka och få en insikt och en djupare förståelse för förskollärares uppfattningar och därför använder jag mig av kvalitativ metod.
4.2 Datainsamlingsmetodik
För min studie har jag valt att göra intervjuer. Genom intervjuer kan jag få en ganska heltäckande information. Jag har använt mig av intervjuer i studien för att kunna förstå förskollärarnas tankar kring inkludering av barn med funktionshinder. Intervjuerna är semistrukturerade, vilket betyder att frågorna är färdiga men intervjuaren är flexibel och utrymme ges till respondenten att fritt utveckla sina svar. I Denscombe (2016) beskrivs att när man använder intervju som metod riktas fokus på vad respondenterna säger och inte på vad de gör. Enligt Denscombe (ibid) är fördelarna med intervjuer att forskaren kan gå in på djupet i sin forskningsfråga och därigenom få värdefulla insikter. Det krävs inte mycket utrustning vid intervjuer, vilket också är en fördel. Nackdelen med
intervjuer är att det krävs mycket tid för transkribering.
4.3 Urval
I studien har fyra förskollärare på två olika förskolor blivit intervjuade och samtliga är kvinnor. De har alla arbetat i många år inom barnomsorgen och en av dem är
nyutexaminerad förskollärare. Urvalsmetoden jag har använt mig av är subjektiv, vilket i Denscombe (2016) beskrivs som att forskaren inriktar sig på ett fåtal personer som redan har en viss kännedom och erfarenhet om ämnet. Jag känner till båda förskolorna och personalen och därigenom visste jag redan att de har eller har haft erfarenhet om ämnet. Jag har valt att intervjua dessa fyra, då jag är intresserad av att förstå hur vanliga förskollärare utan någon specifik kunskap tänker och resonerar om ämnet.
4.4 Genomförande/ tillvägagångssätt
med att prata lite lättsamt och allmänt om hur de hade det och sedan bad jag dem berätta lite kort om förskolan och verksamheten där de arbetar. Denscombe (2016) menar att om den första frågan är en lite mer lättsam fråga kan respondenten känna sig mer avslappnad.
Innan intervjuerna började fick respondenterna information om de etiska principerna för forskning och de fick läsa igenom och skriva på en samtyckesblankett. Jag hade
intervjufrågor med mig. Under intervjuerna gjordes skriftliga anteckningar och ljudinspelningar. Denscombe (ibid) menar att fördelarna med ljudupptagningar vid intervjuer är att de ger en heltäckande dokumentation. Nackdelarna är att man går miste om den icke verbala kommunikationen när endast ljudet spelas in.
4.5 Bearbetning av data
Det empiriska materialet (intervjusvaren) har jag sedan läst och lyssnat på.
Transkriberingar av intervjuerna har gjorts. Därefter har svaren delats in i kategorier. Detta är nödvändigt för att kunna hitta betydelsefulla data i materialet menar
Denscombe (2016). Därefter har svaren sammanställts och tolkats. Anteckningar över det mest relevanta för studiens syfte har gjorts. Genom att jämföra det jag hittat och kunnat upptäcka likheter och skillnader har jag kunnat göra olika rubriker. Denscombe (ibid) menar att när forskaren jämför nyckelkomponenterna i sina data hjälper det till att hitta likheter och skillnader i svaren. Med hjälp av respondenternas citat har jag försökt visa de tolkade resultaten. Analysen av svaren är samtalsanalys, eftersom sådana analyser grundar sig på att tolka svaren, menar Denscombe (ibid).
4.6 Metoddiskussion/ tillförlitlighetsfrågor
Denscombe (2016) beskriver att trovärdigheten i en studie beror på hur väl forskaren kan visa att hans data är exakta och att forskaren undersökt det som är avsett att undersöka. I kvalitativ forskning går det inte att garantera att insamlad data är exakt som vid kvantitativ forskning. Forskaren ska ha ställt intervjufrågor som är relevanta och kopplade till syftet i undersökningen. Även uppföljningsfrågor ska ha ställts för att kunna konkretisera, nyansera och fånga komplexiteten i svaren. I min studie har jag undersökt det som jag avsett att undersöka. Därför anser jag min studie som trovärdig. För att öka tillförlitligheten har jag noggrant granskat svaren när jag gjort min analys. Det är gjort kategoriseringar av svaren och visat genom citat vad respondenterna har svarat. Denscombe (ibid) poängterar hur viktigt det är att samtliga respondenter i undersökningen får likartade intervjusituationer för att studien ska vara tillförlitlig. Mina undersökningspersoner har fått likartade intervjusituationer. Undersökningen är gjord i en liten skala där varje respondent fått samma frågor. De insamlade data jag fått har blivit noggrant granskade. Eftersom undersökningen är kvalitativ och gjord i en liten skala är inte mina fynd överförbara till andra fall. Denscombe (ibid) menar att det beror på hur mycket relevant information studien innehåller för att fynden ska kunna vara överförbara.
Eftersom jag känner till båda förskolorna och de förskollärarna som deltagit i
kunna påverka resultatet i studien. Kanske jag hade fått ett annorlunda resultat om jag inte känt respondenterna.
4.7 Etiska överväganden
Hermerén (2011) beskriver Vetenskapsrådets forskningsprinciper. Det finns fyra krav att ta i beaktande när det gäller att skydda individen vid forskning och de är
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Informationskravet handlar om att intervjuaren ska informera personen som ska delta i
undersökningen om vad undersökningen handlar om samt att personen har rätt att avbryta sitt deltagande. Med samtyckeskravet menas att den som blir intervjuad själv har rätten att bestämma om den vill medverka efter att den har blivit informerad om undersökningens innehåll. Konfidentialitetskravet handlar om att deltagarnas personuppgifter ska skyddas så att obehöriga inte kommer åt dem. Nyttjandekravet innebär att de data som undersökningen gett, endast kommer att användas för den aktuella forskningen.
5. Resultat
I detta kapitel redovisas resultaten av de intervjuer som gjorts med fyra förskollärare i två olika förskolor. Redogörelsen är gjord utifrån frågeställningarna i syftet.
Redogörelsen är indelad i rubriker och citat som valts ut för att beskriva exempel på respondenternas synpunkter.
5.1 Förskollärares erfarenheter
Av resultatet framkommer att det dominerande svaret visar på att förskollärarna har en del erfarenhet av att ha barn med fysiska funktionshinder i barngruppen.
”Ja, vi har ju haft en pojke med en CP-skada, som gjorde att han hade ”bråkiga” ben, kallade vi det”.
”Alla barn ska få möjlighet att delta i alla aktiviteter. Det är ju vår uppgift”.
”Det sociala samspelet är viktigt, så att man får känna att man är delaktig”
Som också framkommer, menar respondenterna hur betydelsefullt och viktigt det är för barn med fysiska funktionsnedsättningar att de får vara delaktiga i det sociala samspelet. Några av respondenterna påpekar dessutom att det är förskollärarens ansvar att se till att alla barn blir inkluderade. En påvisar dessutom hur viktigt det är för de barn som inte är så rörliga, att de får vara med. Det är så viktigt för deras utveckling, menar hon.
5.2 Genomförande och förutsättningar
Svaren från respondenterna visar att inkludering av barn med fysiska
funktionsnedsättningar framförallt genomförs genom att de barnen blir hjälpta, stöttade och uppmuntrade till att delta i rörelseaktiviteterna.
”Vi går med dem och leker så att de kommer in i leken”.
Det som framkommit i resultatet, är att förskollärarna stöttar, uppmuntrar och hjälper de barn som har fysiska funktionsnedsättningar, så att de ska kunna inkluderas i
rörelseaktiviteterna. Två av respondenterna förklarar att de har assistenter till de barnen. De beskriver även att de har tillgång till elevhälsan och barnhabiliteringen för att få hjälp med hur de ska kunna inkludera barnen.
”Vi anpassade det som behövde anpassas”.
”Vi förenklade rörelserna och anpassade dem till vad barnet klarade av”. .
”Det vi gjorde var sådant som han klarade av”.
Att anpassa verksamheten efter barnet för att kunna inkludera det i rörelseaktiviteterna, är något som några av respondenterna menar att de gör. Tillvägagångssättet skiljer sig åt en del hos de olika respondenterna. En av förskollärarna förklarar att de endast gör sådana övningar som barnet klarar av. Barnet får göra andra, speciella övningar. En annan menar att de övningar som barnet behöver träna på, får även de andra barnen i barngruppen göra. Då blir det barnet inte så utpekat, menar hon. För att inkludering ska kunna möjliggöras, anpassas det som behövs, förklarar hon.
5.3 Utmaningar
”Det är ju en utmaning, men istället för att se begränsningarna så valde vi att göra det bästa av det vi hade. Jag tror att om man har den inställningen
så blir allting lättare”.
Det som framgår av resultatet är att även om samtliga förskollärare förklarar att de arbetar för att inkludera barn med fysiska funktionsnedsättningar så långt det är möjligt, upplever de det ofta som en utmaning. Några av förskollärarna framhåller att det
framförallt ligger i inställningen och i förhållningssättet när det gäller att göra
inkludering möjlig. Utmaningarna som de beskriver, är av varierande art, men det som genomsyrar samtliga svar är att förskollärarna uttrycker att det är svårt för dem att räcka till att kunna tillgodose varje barns behov samtidigt. Det handlar om att det inte finns tillräckligt med personal eller assistent och att lokalerna inte är ideala. Några av respondenterna menar att trots utmaningarna, försöker de att arbeta för att hitta
6. Analys
I detta kapitel analyseras intervjusvaren med hjälp av att resultatet ställs mot tidigare forskning och teorier i ämnet.
6.1 Förskollärares erfarenheter
Som resultatet visar, har förskollärarna en del erfarenheter av att arbeta med barn med fysiska funktionsnedsättningar i barngruppen. De uttrycker att det är av stor betydelse att dessa barn också får bli inkluderade i rörelseaktiviteterna, De menar, i enlighet med vad Ericsson (2005), beskriver, att rörelse är viktigt, då det främjar barns motoriska och sociala utveckling. Även Danielsson (2001) och Grindberg & Langlo Jagtöien (2000), belyser att barns rörelseförmåga främjar självförtroendet, välbefinnandet,
koncentrationsförmåga och inlärning.
En annan aspekt som framkommer, är att förskollärarna anser att det är mycket viktigt att barn med fysiska funktionshinder får känna sig delaktiga och inkluderade i
gemenskapen. Detta styrks av Goffmans (1972, refererad i Karlsudd 2011)
stämplingsteori, vilken innebär att om barnet får bli inkluderat och vara delaktigt i den sociala gemenskapen, blir det ”positivt stämplat”. En av förskollärarna trycker särskilt på att det är förskollärares ansvar att se till att alla barn blir inkluderade. Detta styrks av Nilholm (2006), vars rapport visar att inkludering måste vara ett mål för pedagoger att sträva efter. Vidare menar Nilholm (ibid), att det är pedagogens förhållningssätt och attityd som spelar en stor roll för inkludering. Det finns även annan forskning som styrker detta argument. I Thomas & Loxley (2007), beskrivs att det är för barnens bästa att de får bli inkluderade i verksamheten. Liknande beskrivs i Drugli (2003), där det poängteras att det är pedagogens förhållningssätt som är det viktiga för att de ska kunna arbeta med att inkludera barn. Vidare menar Drugli (ibid), att det är viktigt att
pedagoger reflekterar över vilket förhållningssätt de har angående detta.
6.2 Genomförande och förutsättningar
Det som framkommit av resultatet är att inkludering av barn med fysiska
funktionsnedsättningar genomförs genom att förskollärarna hjälper, uppmuntrar och stöttar barnen i rörelseaktiviteterna. Några förklarar att de har assistenter till de barn som är i behov av det. De förklarar också att de har tillgång till elevhälsan och barnhabiliteringen för att få hjälp med att inkludera barnen.
Socialstyrelsen (1975), beskriver hur viktigt det är att barn i behov av särskilt stöd får bli integrerade i barngruppen, men att de barnen behöver en assistent som är med och stöttar så att barnen kan delta. Liknande beskrivs i de två senaste läroplanerna för
Att anpassa verksamheten efter barns behov, menar några av förskollärarna är en förutsättning för att kunna genomföra att inkludering sker. Detta styrks av Lutz (2014), vars studie visar att svenska förskolor är bra på att arbeta med att inkludera barn med fysiska funktionshinder och att det främst beror på att verksamheten anpassas efter barnens behov. Trots det måste assistenter sättas in vid behov, menar Lutz (ibid). En förskollärare förklarar att de har speciallösningar åt det barn som har fysiska
funktionsnedsättningar. Hon menar att barnet får göra enklare aktiviteter och rörelser än de andra barnen. Några av förskollärarna menar att de anpassar verksamheten efter barnens behov och att de inte gör några särlösningar. Detta kan sättas i relation med Nilholms (2006) argument om att särlösningar bör undvikas. De ser istället vad barnet behöver träna på och involverar resten av barngruppen i samma övningar. Detta görs för att barnet inte ska känna sig utpekat eller särbehandlat, menar de.
Även Drugli (2003), poängterar betydelsen av att det är verksamheten som måste anpassas till barnet. Pedagoger måste titta på vad i miljön som skulle behöva ändras på istället för att se på svårigheterna hos barnet. Detta styrks även av Thomas & Loxley (2007) och av Egelund, Haug & Persson (2006). Inkludering handlar enligt dem om ett nytt sätt att se på barn med särskilda behov och det innebär att sträva efter att anpassa verksamheten efter varje barns behov och förutsättningar.
6.3 Utmaningar
Att det kan innebära utmaningar för pedagoger att inkludera barn med svårigheter, är inget nytt. Det framgår redan i Socialstyrelsen (1975). Där beskrivs det i Arbetsplanen för förskolan att det är nödvändigt att barn i behov av särskilt stöd, får assistent för att de ska kunna bli inkluderade i verksamheten. Även i läroplanerna (Lpfö 98) och i (Lpfö 98, reviderad 2010), påpekas att särskilt stöd ska ges till barn som är i behov av det. Precis som framgår i resultatet, upplever förskollärarna det som en utmaning att arbeta så att barn med fysiska funktionsnedsättningar kan bli inkluderade i verksamheten. De uttrycker att de känner att de inte räcker till för att kunna bemöta och tillgodose alla barns behov samtidigt. Detta kan kopplas till dilemmaperspektivet, som Nilholm (2006), diskuterar.
7. Diskussion
I detta kapitel diskuteras studiens resultat i förhållande till litteratur jag använt mig av.
7.1 Förskollärares erfarenheter
Resultatet visar att samtliga av förskollärarna i undersökningen har någon erfarenhet av att ha barn med fysiska funktionshinder i barngruppen. Några av resultaten visar hur viktigt förskollärare anser att det är att dessa barn får känna delaktighet i gemenskapen. En av förskollärarna menar att det är extra viktigt att de barn som inte är så rörliga, får vara med och delta i rörelseaktiviteterna. Jag uppfattar det som att den förskolläraren är mycket medveten om den fysiska aktivitetens betydelse för den motoriska utvecklingen hos barn, precis som Ericsson (2005), betonar.
En förskollärare förklarar att det är förskollärarens ansvar att inkludera varje barn och att det är viktigt att det sker, så att barnet får känna delaktighet och social gemenskap. Jag tänker att konsekvenserna annars kan bli att barnet hamnar utanför den sociala gemenskapen och därmed riskerar att bli negativt stämplat, som Goffman (1972, refererad i Karlsudd, 2011) beskriver.
Förhållningssättet spelar en stor roll, enligt några av förskollärarna och det står i enlighet med vad bl.a. Nilholm (2006) och Drugli (2003), belägger.
Det verkar som att även om förskollärarna i denna undersökning har begränsade erfarenheter av att arbeta med fysiskt funktionshindrade barn, finns det ändå en medvetenhet, ett förhållningssätt och en vilja att arbeta för att varje barn ska bli inkluderat i verksamheten.
7.2 Genomförande och förutsättningar
Resultatet visar att inkludering genomförs genom att förskollärarna stöttar, uppmuntrar och hjälper de barn som har fysiska funktionsnedsättningar att delta i
rörelseaktiviteterna. Några berättar att de har assistenter till hjälp för att kunna hjälpa barnen att inkluderas. Nilholm (2006), menar att det inte bör behövas assistenter för att kunna genomföra inkludering. Det är pedagogernas kompetens och attityd som är det avgörande för att göra inkludering möjlig, menar han. Till en viss del, kan jag hålla med om detta argument, men eftersom även jag har egna erfarenheter av att ha barn med fysiska funktionsnedsättningar i barngruppen, vet jag hur svårt det kan vara att genomföra utan hjälp.
Egelund, Haug & Persson (2006) påpekar. Därför tänker jag att det kan upplevas som komplicerat att ändra på det tankesätt förskollärarna har. Konsekvenserna kan annars bli att om inte verksamheten anpassas efter barnet, blir barnet behandlat som ett
”problem”och speciallösningar sätts in och barnet riskerar att få en negativ stämpling, ett stigma, som Goffman (1972, refererad i Karlsudd 2011) beskriver.
Min uppfattning är att, med tanke på vad tidigare forskning visar, krävs det inte bara tillräcklig kunskap, utan också en vilja och ett positivt förhållningssätt till att arbeta för att alla barn ska kunna bli inkluderade. Frågan är om detta är tillräckligt, eftersom resultatet visar på att det behövs assistenter för att det ska kunna fungera med inkludering.
7.3 Utmaningar
Som resultatet visar, uttrycker förskollärarna i undersökningen att det är en utmaning att försöka att arbeta så att barn med funktionsnedsättningar blir inkluderade i
rörelseaktiviteterna. Det kan bli ett dilemma för förskollärare att kunna tillgodose varje barns behov och samtidigt inkludera varje barn i aktiviteterna, precis i enlighet med det som Nilholm (2006), diskuterar. Jag uppfattar det som att det både finns en vilja och ett positivt förhållningssätt hos förskollärarna i denna undersökning, precis som Drugli (2003), menar är mycket viktigt. Ändå upplever förskollärarna det som problematiskt att utan hjälp från assistenter kunna räcka till att tillgodose varje barns behov. Jag funderar på om det kan ha något att göra med att de kanske inte har tillräckligt med kunskap om att arbeta med inkludering med barn i behov av särskilt stöd. Ingen av förskollärarna nämner att det är viktigt att ha tillräckligt med kunskap, men studien av Lee, Yeung, Tracey & Barker (2015) visar att det leder till ett mer positivt
förhållningssätt hos pedagoger. Min uppfattning är att detta är en stor utmaning och kanske ett ganska vanligt förekommande problem på förskolor idag. Även mina egna erfarenheter har fått mig att inse hur svårt det kan vara, att som förskollärare räcka till , även om både en vilja och ett positivt förhållningssätt till inkludering finns. Jag tänker att det utifrån vad resultatet visar, behövs det antingen assistenter eller tillräckligt med personal på förskolor där det finns barn med fysiska funktionsnedsättningar, för att de barnen ska få samma möjlighet till att delta som de andra barnen.
Referenser
Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur
Allwood, CM & Erikson, MG (2010). Grundläggande vetenskapsteori för psykologi
och andra beteendevetenskaper.Lund: Studentlitteratur AB
Danielsson, Agneta, Auoja, Kerstin, Sandberg, Margareta & Jonsson, Boel (2001).
Rörelseglada barn. Stockholm: Förlagshuset Gothia
Denscombe, Martyn (2016). Forskningshandboken.Lund: Studentlitteratur AB Drugli, May Britt (2003). Barn vi bekymrar oss om. Stockholm:Liber AB. Egelund, Niels, Haug, Peder & Persson, Bengt (2006). Inkluderande pedagogik i
skandinaviskt perpektiv. Stockholm: Liber AB
Ericsson Ingegerd (2005). Rör dig- lär dig. Motorik och inlärning. Malmö:Elanders Berlings
FN:s barnrättskommitte. Internet. Https://unicef.se>Barnkonventionen. Sökdatum: 2016-09-09
Grindberg, Tora & & Langlo Jagtöien, Greta (2000). Barn i rörelse. Lund: studentlitteratur
Hermerén, Göran (2011). God forskningssed. Stockholm:Vetenskapsrådet Karlsudd, Peter (2011). Sortering och diskriminering eller inkludering.
Specialpedagogiska rapporter och notiser från högskolan i Kristianstad. Nr 6/2012 Lee,Frances,Lai,Mui,PhD‘, Yeung,Alexander, Seeshing,PhD2, Tracey,Danielle,PhD3 and Barker,Katrina, PhD4. Inclusion of children with special needs in early childhood
education: What teacher characteristics matter. Topics in Early Childhood education
(2015), Vol35(2) 79-88, Hamill Institute on disabilities.
Lutz,Kristian (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola: möte med det
som inte anses lagom. Stocholm: Liber
Nilholm, Claes (2006). Inkludering av elever”i behov av särskilt stöd”- Vad betyder det
och vad vet vi?Forskning i fokus nr 28 ISSN 1651-3460. Myndigheten för
skolutveckling.
Nilholm, Claes & Göransson, Kerstin (2014). Inkluderande undervisning – vad kan
man lära av forskningen? Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan (Lpfö98, reviderad 2010). Stockholm. Fritze Skolverket (2016). Forskning för skolan. Specialpedagogik. Online. Internet.http:// www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/specialpedagogik. Sökdatum 2016-09-04
Statens folkhälsoinstitut. Https://www.folkhalsomyndigheten.se
/pagefiles/12643/R2011-05-F.nedsattn-fysisk-akt-byggd-miljo-t.pdf Sökdatum:2016-09-27
Statens offentliga utredningar. 1968 års Barnstugeutredningen (1975) Utbildning i samspel: betänkande
Socialstyrelsen (1975). Arbetsplan för förskolan. Vår förskola – En introduktion till
förskolans pedagogiska arbete. Uddevalla: Liberförlag Bohusläningens AB
Socialstyrelsen (1983). Förslag till pedagogiskt program för förskolan. Stockholm: Liberförlag
Thomas, Gary & Loxley, Andrew (2007). Deconstructing special education and
constructing inclusion. 2nd edition. Maidenhead Berkshire: Open university press.
Bilaga1 : Intervjufrågor
1. Berätta lite om dig själv och er förskola och din befattning. Hur länge har du arbetat här?
2. Vilka erfarenheter har du av arbete med barn med funktionsnedsättningar?
3. Vilka medvetna rörelseaktiviteter bedrivs vanligen i er verksamhet och vilka fysiska förutsättningar har ni för det?
4. När det gäller barn med funktionsnedsättningar, blir de inkluderade i de medvetna rörelseaktiviteterna?
Gör ni något medvetet för att det ska bli så?
5. Vilka spontana rörelseaktiviteter bedrivs bland barnen?
6. Blir barn med funktionsnedsättningar inkluderade i de spontana rörelseaktiviteterna? 7. Gör ni något medvetet för att det ska bli så?
8. Vilken betydelse upplever du att det har att barn med funktionsnedsättningar inkluderas i rörelseaktiviteterna på förskolan?
9. Hur ser planeringsarbetet ut för att rörelseaktiviteterna ska kunna vara inkluderande för barn med funktionsnedsättningar?
10. Hur ser genomförandet ut?
11. Påverkar den fysiska miljön möjligheter till inkludering? 12. Finns det andra faktorer som påverkar?
13. Upplever du att de andra barnen begränsas av inkludering av barn med funktionsnedsättningar?
Bilaga 2 : Brev till förskollärarna
Formulär för skriftligt samtycke
Jag heter Therese Villini och studerar förskollärarprogrammet på Linnèuniversitetet i Växjö. Jag har nyligen påbörjat kursen ”Självständigt arbete” och för att kunna skriva arbetet, behöver jag göra en undersökning. Undersökningen har jag valt att göra med hjälp av att intervjua förskollärare.
Min undersökning kommer att handla om inkludering av barn med funktionsnedsättningar i förskolans rörelseaktiviteter.
Detta samtyckeskrav förbinder inte dig som deltagare att hjälpa till i min undersökning. Deltagaren får närhelst ta tillbaka sitt samtycke.
Jag har läst och förstått den skriftliga informationen som jag fått om undersökningen och jag samtycker till att delta i projektet.
Namn:_______________________________________________________________
Undertecknat:__________________________________________________________
Jag åtager mig att skydda de data som jag får ta del av och att skydda deltagarnas identitet. Deltagaren kan närhelst de vill avbryta sitt deltagande.
Undertecknat:___________________________________________________________
Therese Villini Mobil: 0734-227825
