• No results found

Uppbrottsprocessen från hedersrelaterat våld och förtryck: En kvalitativ studie om hedersrelaterat våld och förtryck utifrån kvinnans perspektiv

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Uppbrottsprocessen från hedersrelaterat våld och förtryck: En kvalitativ studie om hedersrelaterat våld och förtryck utifrån kvinnans perspektiv"

Copied!
66
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Uppsatsmanus till examination

Uppbrottsprocessen från hedersrelaterat våld och förtryck

- En kvalitativ studie om hedersrelaterat våld och förtryck utifrån kvinnans perspektiv

Författare: Oliwia Carlström Mårtensson

& Rebecka Jönsson

Handledare: Marie Eriksson

C-uppsats

(2)

Abstract

Author: Oliwia Carlström Mårtensson and Rebecka Jönsson

Title: The process of role exit from a honour-related violence and oppression - a qualitative study about honour-related violence and oppression from the woman's perspective. [Translated title]

Supervisor: Marie Eriksson Assessor: Torbjörn Forkby

The purpose of this study is to examine the leaving process of girls, who have been exposed to honor-related violence and oppression, thereby creating knowledge to provide suitable and useful support for these women. The theories we have used in this study is shame, guilt and the process of role exit.

In our qualitative study, content analysis is used as an analysis method. The study was conducted through analyses of five autobiographical stories written by women who have been exposed to honor-related violence and oppression in Sweden.

The results of the study shows that Holmberg and Enanders (2011) theory of the leaving process isn’t designed and adapted to be applicable in an honorary context, which we with our study have contributed to make viable. Feelings of guilt and shame appear frequently in the women's stories. A conclusion we have drawn about honor related violence and oppression is that it is a complex phenomenon that is difficult to define, this result is in line with previous research.

Keywords: Honour-related violence and oppression, honour violence and oppression, honour, honour violence,the leaving process.

Nyckelord: Hedersrelaterat våld och förtryck, hedersvåld och förtryck, heder, hedersvåld, uppbrottsprocessen.

(3)

Tack

Inledningsvis vill vi tacka vår handledare, Marie Eriksson, för den hjälp vi fått under hela vår skrivprocess. Vi vill även tacka kursansvarig, Peter Hultgren, för den goda vägledningen under kursens gång. Vi vill även tacka Linnéuniversitetes bibliotek för den sökhjälp vi fått. Slutligen vill vi även tacka våra familjer och vänner för stödet de har gett oss.

Stort tack!

Oliwia Carlström Mårtensson och Rebecka Jönsson

Växjö 2021

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning 1

1.1. Problemformulering 2

1.2. Syfte 3

1.3. Frågeställningar 4

1.4. Avgränsningar 4

2. Tidigare forskning 5

2.1. Förståelsen av HVF utifrån olika perspektiv 5 2.2. Vad menas med hedersrelaterat våld och förtryck 6 2.3. Hur hedersrelaterat våld och förtryck tar sig uttryck 6 2.4. Kvarhållande och frigörande faktorer 8

2.4.1. Stöd från omgivningen 9

2.4.2. Rädsla för konsekvenserna av HVF 10

2.4.3. Konflikter inom familjen 11

3. Teori 12

3.1. Skuld och skam 12

3.2. Uppbrottsprocessen 13

3.2.1. Att bryta upp 14

3.2.2. Att bli fri 15

3.2.3. Att förstå 16

4. Metod 17

4.1. Datainsamlingsmetod 17

4.2. Analysmetod 17

4.3. Urval 18

4.4. Forskningsetiska överväganden 19

4.5. Tillförlitlighet och trovärdighet 20

4.6. Metoddiskussion 22

4.7. Arbetsfördelning 23

(5)

5. Resultat och analys 24 5.1. Presentation av självbiografiska berättelser 24 5.2. Det hedersrelaterade våldet och förtryckets uttryck 25

5.2.1. Hur våldet tar sig uttryck 25

5.2.2. Skam och skuld kopplat till hedersrelaterat våld och förtryck 29 5.3. Att lämna det hedersrelaterade våldet och förtrycket 31

5.3.1. Uppbrottsprocessen 32

5.3.1.1. Att bryta upp 32

5.3.1.2. Att bli fri 35

5.3.1.3. Att förstå 40

5.3.2. Kvarhållande och frigörande faktorer 41

5.3.2.1. Stöd från omgivningen 41

5.3.2.2. Rädsla för konsekvenser av HVF 44

5.3.2.3. Konflikter inom familjen 46

6. Slutsats och diskussion 49

7. Källförteckning 54

Bilaga 1 60

(6)

1. Inledning

Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem som män, kvinnor och barn dagligen utsätts för (Socialstyrelsen 2019). Enligt Polismyndigheten (2019) är det vanligast att kvinnor utsätts för våld i nära relation av en man. Våld i nära relation kan utövas på olika sätt: fysiskt, sexuellt och/eller psykologiskt där förövaren utövar makt och manipulerar (Polismyndigheten 2019). Våld i nära relation har nära kopplingar till hedersrelaterat våld och förtryck (HVF) där det finns likheter men där den stora skillnaden ofta ligger i gärningsmannens motiv (Regeringen 2017). HVF är oftast planerat, tillåtet och sanktionerat av kvinnans nära omgivning samt att det utförs av ett kollektiv (Westerstrand 2017).

Förenta Nationerna (FN) och Amnesty International uppskattar att omkring 5000 hedersmord genomförs i världen varje år men hävdar samtidigt att mörkertalet är stort. Antalet hedersmord ökar ständig och bakom hedersmorden har allvarligt våld ägt rum under en lång tid (Johansson 2005).

I slutet av 1990-talet uppmärksammades HVF i Sverige då två unga kvinnor, Fadime Sahindal och Pela Atroshi från Mellanöstern blev mördade av manliga familjemedlemmar. Männens motiv var att de skulle återupprätta familjens heder. Männen ansåg att kvinnorna genom sitt beteende hade kränkt och vanhedrat familjens heder. Morden på Fadime och Pela har blivit omtalade händelser i världen som kopplas till hederskulturen (Baianstovu 2017).

HVF handlar om att en persons frihet och handlingsutrymme begränsas på olika sätt, exempelvis genom begränsning i personens fria vilja eller rätten att välja partner. Det handlar om att familjemedlemmar eller andra medlemmar inom släkten/klanen utför våld eller förtryck mot personen. Våldet och förtrycket ska ses som ett straff då de anser att personen drar skam över

(7)

familjen genom att bryta mot föreskrivna normer om till exempel sexualitet och samlevnad (NCK 2010). För att bryta sig loss ur HVF och hederskontexten kan kvinnan göra en aktiv handling i form av ett uppbrott. Uppbrott är ett betydelsefullt begrepp vid analys av HVF, att bryta upp från HVF betyder att kvinnan lämnar något som har stor betydelse för henne för att hitta något nytt (Björktomta 2012). Enligt Baianstovu (2017) ger forskningen tre olika förklaringar som ligger som grund för HVF: det kulturella perspektivet, det intersektionella perspektivet och könsperspektivet. De olika perspektiven kommer förklaras i avsnitt två (se sida 5).

Trots stor massmedial uppmärksamhet och olika samhälleliga insatser är HVF fortsatt lika aktuellt. Exempel på ämnets aktualitet är det nya

lagförslaget om att hedersrelaterade kränkningar ska kunna leda till fängelse.

Hedersrelaterade kränkningar kan handla om att en individ blir tvingad att bära en viss klädsel, tvingad till att dölja sitt hår eller att inte få delta i idrott- eller simundervisning (Dagens Nyheter 2020). Lagförslaget innebär att det ska införas ett nytt hedersbrott som innebär att upprepade kränkningar ska kunna leda till straff (Svenska Riksdagen 2019). Trots att HVF blivit allt mer synliggjort den senaste tiden är det fortsatt ett omfattande och svårlösligt samhälleligt problem.

1.1. Problemformulering

Det stora mörkertalet som omgärdar HVF är även något som Socialstyrelsen (2019) uppmärksammar. Trots att HVF har synliggjorts mer de senaste åren finns det fortfarande ett stort mörkertal relaterat till brottet och därmed finns det också svårigheter att undersöka ämnesområdet. År 2017 gav Regeringen ett uppdrag till Socialstyrelsen att genomföra en kartläggning av HVF i alla åldersgrupper i Sverige för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, inkluderat hedersrelaterat våld (Socialstyrelsen 2019). Upphörandet av mäns

(8)

våld mot kvinnor är det sjätte målet för den svenska jämställdhetspolitiken (JÄMY 2018). Kartläggningen var ej möjlig att genomföra då det fanns för lite information och statistik som var användbar för ändamålet. Socialstyrelsen (2019) belyser att kunskap om HVF behöver utvecklas och att det krävs mer forskning för att arbetet kring HVF ska fortgå.

Sedem och Ferrer-Wreder (2015) belyser att forskning om HVF är knapphändig och att det sätter allt mer press på forskningen inom ämnet att vidareutvecklas. Även Nationellt Centrum för Kvinnofrid belyser den bristfälliga forskningen och att det är av stor betydelse att det genomförs studier om våldets skiftande former och uttryck i förhållande till en hederskontext (NCK 2010). Vi har valt att studera detta ämne då en kunskapslucka vi kan identifiera är att det finns begränsat med forskning som utgår från hedersutsatta kvinnors egna berättelser om uppbrott. I relation till uppbrottsprocesser har vi valt att studera faktorer som får kvinnor att stanna eller bryta sig loss från våldet. Forskning om uppbrottsprocessen i en hederskontext är väsentligt för att bland annat socialarbetare ska få mer kunskap inom ämnet. De kan då vidare göra adekvata interventioner och på så vis undvika att göra misstag. För att skapa ytterligare kunskap gällande uppbrottsprocesser är det betydelsefullt att det finns tidigare forskning inom området från kvinnor som levt med HVF.

1.2. Syfte

Syftet med studien är att utifrån kvinnors självbiografiska berättelser om hedersrelaterat våld och förtryck skapa en fördjupad förståelse för hur uppbrottsprocesser formas och därmed skapa kunskap för att åstadkomma adekvat stöd åt kvinnor som blivit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.

(9)

1.3. Frågeställningar

Hur beskriver kvinnorna det hedersrelaterade våldet och förtrycket?

Hur beskriver kvinnorna uppbrottsprocessen?

Hur kan kvinnornas berättelser om uppbrottsprocessen förstås i relation till kvarhållande och frigörande faktorer?

1.4. Avgränsningar

Vi har valt att avgränsa vår studie till kvinnor som blivit utsatta för HVF i Sverige, vi är medvetna om att detta begränsar studien. Avgränsningen betyder inte att våld i samkönade relationer är oviktig eller att män inte utsätts för HVF.

Däremot visar forskning att det huvudsakligen är kvinnor som är utsatta för HVF och därav kommer studien utgå från kvinnors berättelser. Vi har även reflekterat över att vårt resultat hade sett annorlunda ut om studiens avgränsning hade utgått från mäns självbiografiska berättelser istället för kvinnors, då det hade setts utifrån ett annat perspektiv. Eftersom det inte finns lika många självbiografiska berättelser skrivna av män skulle det kunna medföra att studiens frågeställning skulle kunna bli besvarade. Vi är även medvetna om att HVF förekommer i andra länder än i Sverige. Vi har däremot valt att avgränsa oss till Sverige då det är i den kontexten vi har identifierat en kunskapslucka. Vidare är vi väl bekanta med det svenska systemet samt att det är inom detta sammanhang vi i framtiden kommer arbeta med.

(10)

2. Tidigare forskning

Detta kapitel kommer utifrån artiklar och avhandlingar att lyfta den tidigare forskningen som ger en bakgrund till vad HVF är samt hur det ska förstås. För att söka efter tidigare forskning gick vi in i olika databaser såsom LIBRIS och SwePub för att söka fram relevant information för det ämne vi studerar. För att avgränsa oss använde vi oss av olika sökord och sökfraser: honour violence, heder* våld*, hedersrelaterat våld, heder* uppbrott*, uppbrottsprocesser, uppbrott* heder*, våld i hemmet, heder samhälle och honour-related violence.

2.1. Förståelsen av HVF utifrån olika perspektiv

Forskningen om HVF bedrivs genom olika perspektiv och det finns ingen gemensam definition av problemet. De olika perspektiven är nödvändiga då det är den samhällsvetenskapliga forskningens uppdrag att synliggöra samhället och det sociala livet på olika vis (Baianstovu et al. 2019). De olika teoretiska perspektiven som förklarar HVF är: det kulturella, det intersektionella samt könsperspektivet.

Det kulturella perspektivet inriktar sig på hur makt, kategorier samt underordning uppstår genom omgivningens föreställningar om hedersrelaterade sociala koder. Utgångspunkten är att HVF skapas beroende på hur människor med ursprung från främst Medelhavsområdet och Asien agerar samt hur deras gärningar kategoriseras av andra (Baianstovu 2017). Det intersektionella perspektivet beskriver hur över- och underordningar uppstår i situationer där det sker en interaktion mellan exempelvis ålder, kön, klass, ras, etnicitet, religion och sexualitet (Baianstovu 2017). Könsperspektivet innebär att det är den manliga strukturella överordningen som är anledningen till våldet och det är knutet till feminism och feministiska analyser. Könsperspektivet innebär att kvinnornas situation inte kan förstås om det inte sätts in i en generell struktur av patriarkalt våld (NCK 2010).

(11)

2.2. Vad menas med hedersrelaterat våld och förtryck

Våldet som är kopplat till hederskulturer anses vara en egen typ av våld som tar sig uttryck på olika sätt och av olika anledningar. Björktomta (2019) samt Sedem och Ferrer-Wreder (2015) har i sina respektive studier intervjuat unga kvinnor som har erfarenheter av HVF. Faktorer som formar hedersnormer kan se olika ut för olika länder, familjer samt släkter exempelvis kan religiös trosuppfattning, kultur, socioekonomisk status vara faktorer som påverkar hederskulturen (Sedem & Ferrer-Wreder 2015). Den ständiga kontrollen och strikta kulturen påverkar kvinnors vardag inom hederskontexten. För att männen ska få respekt och behålla sin ära måste de kontrollera sin familj på olika sätt (Björktomta 2019). Våldshandlingarna bestäms av ett familjeöverhuvud som ofta är fäderna men kan även vara bröderna eller mödrarna. HVF är även vanligt förekommande inom äktenskap. Efter att äktenskap har inletts tillhör kvinnan sin make och i en hederskultur anses det nu vara hans uppgift att kontrollera hennes sexualitet samt att upprätthålla familjens heder och rykte (Baianstovu et al. 2019; Björktomta 2019; Sedem;

2012).

2.3. Hur hedersrelaterat våld och förtryck tar sig uttryck

HVF kan ta sig skiftande uttryck och innehålla olika typer av våldshandlingar:

fysiskt, sexuellt, socialt, psykiskt, ekonomiskt och materiellt våld.

Våldshandlingarna förstärker varandra då de ofta utförs samtidigt eller jämsides med varandra (Baianstovu et al. 2019).

Fysiskt våld handlar om att straffa kvinnan. Har kvinnan gjort något som tolkas som ett tecken på olydnad eller ett brott mot familjens normer ska hon straffas i hederns namn. Det fysiska våldet kan se olika ut, det kan vara misshandel,

(12)

allvarlig kroppsskada, mordförsök och/eller bortförande. I sin avhandling redovisar Björktomta (2012) resultat från intervjuer av unga kvinnor som har levt eller lever under HVF. De intervjuade kvinnorna förklarar att våldet kunde påverkas av andra faktorer än att de själva gjort fel. Det fysiska våldet sker ofta tillsammans med andra våldsformer såsom övervakning, isolering, hot samt begränsningar (Baianstovu et al. 2019; Björktomta 2012)

Sexuellt våld sker både i ett äktenskap och som bestraffning av familjen/släkten. I ett äktenskap tillhör kvinnans kropp mannen, vilket kan medföra sig påtvingat samlag. Kvinnan har ingen rätt att säga nej till samlag i ett äktenskap. Sexuellt våld utförs vanligtvis inte för att bevara hedern utan det utförs som en del av den sociala ordningen i ett äktenskap. Det sexuella våldet som bestraffning har som syfte att korrigera köns- och sexualitetsrelaterade brott mot hedersnormerna. Om det sexuella våldet blir avslöjat och omtalat för omgivningen kan kvinnan bli belagd med skuld och skam samt utsättas för ryktesspridning. Kvinnan riskerar att mista sitt värde på äktenskapsmarknaden vilket skulle påverka familjens heder (Baianstovu et al. 2019).

Socialt våld handlar om att kvinnornas handlingsutrymme begränsas på grund av hedersnormerna. Pojkvän, vänner, fritid, mobiltelefon, kläder, internet och smink är några av de områden som omgärdas av begränsningar som kvinnan måste förhålla sig till. Hushållssysslor och att ta hand om småsyskon är även krav som kvinnan i familjen kan behöva förhålla sig till och ta ett större ansvar över än vad männen gör (Björktomta 2019).

Det psykiska våldet kan utövas på olika sätt: genom verbala övergrepp, isolering, inneslutning, tystnad, hot om våld och dödshot, förkastelse med flera. Vanligt förekommande är emotionell utpressning som handlar om att männen skapar känslor av skam och skuld hos kvinnan, utpressar lydnad och begränsar kvinnors handlingsutrymme (Björktomta 2019).

(13)

Det är vanligt att det psykiska våldet innefattar ekonomiskt och materiellt våld, exempelvis att den våldsutsatta blir fråntagen rätten att arbeta, ha ett bankkonto eller använda sin mobiltelefon (Bainstovu et al 2019) Det ekonomiska våldet innebär olika strategier som kan användas för att få makt och kontroll över en annan person. Följden av det ekonomiska våldet är att det blir svårt för kvinnan att lämna våldssituationen och bli självförsörjande (Björktomta 2019; Eriksson & Ulmestig 2017).

Enligt Eldén och Westerstrand (2004) samt Sedem (2012) är handlingsutrymme ett centralt begrepp för att förklara HVF. De förklarar hur kvinnornas handlingsutrymme begränsas i sitt sociala liv och i sin sexualitet.

Kvinnornas handlingsutrymme kan begränsas genom att de inte får klä sig som de vill eller uppföra sig som de vill i sammanhang med sina kompisar.

Schlytter och Linell (2010) har i sin studie granskat och analyserat rättsliga domar gällande barn som omhändertagits under LVU. De beskriver likt Eldén och Westerstrand (2004) samt Sedem (2012) att de unga kvinnornas handlingsutrymme blir påverkat i form av att deras deltagande i skolaktiviteter och fritidsaktiviteter blir begränsat. Föräldrarna vill ofta kontrollera de unga kvinnorna och deras sociala liv genom att styra att de inte får ha någon interaktion med killar eller män (Schlytter & Linell 2010). Handlingsutrymmet för kvinnor som lever under HVF är olika beroende på kön, ålder, klass och andra maktordningar. Handlingsutrymmet kan uttryckas i de olika typerna av våldshandlingar (Baianstovu et al. 2019).

2.4. Kvarhållande och frigörande faktorer

När kvinnan bryter upp från den våldsamma livssituationen genom att lämna sin familj, släkt och sammanhang gör hon en aktiv handling som innebär att hon också bryter upp från något som varit betydelsefullt. Uppbrottsprocessen

(14)

har en tendens till att bli utdragen då kvinnorna saknar stöd och hjälp.

Kvinnorna kan bli begränsade när det gäller användning av mobiltelefon, ha tillgång till sociala medier, arbeta och tjänar pengar. Detta kan försvåra deras möjlighet att bryta upp från familjen då de är beroende av sin närmaste omgivning (Baianstovu et al. 2019). Det är först när kvinnan genomfört uppbrottet och tagit sig ur våldet som kvinnan har möjlighet att inte se våldshandlingarna som normaliserade. När kvinnan inte normaliserar våldshandlingar kan hon se handlingarna som våld och sig själv som misshandlad (Lundgren, Heimer, Westerstrand & Kalliokoski 2001).

2.4.1. Stöd från omgivningen

I både Sedems (2012) studie och i Baianstovu et al. (2019) rapport framkom det att kvinnorna inte fick det stöd som de behövde från omgivningen, varken formellt eller informellt stöd. Trots att kvinnorna bett om stöd ansåg kvinnorna att de inte blivit erbjudna den hjälp som de hade behov av samt att de inte blivit tagna på allvar av vuxna och myndigheter. Detta blev då en faktor som bidrog till att de stannade kvar i den våldsamma situationen i hederskontexten eller att uppbrottsprocessen blev utdragen. Det förekom även att myndighetsutövarna inte hade den kunskap som krävdes för att hjälpa kvinnorna, vilket resulterade i att kvinnorna förlorade förtroendet för dem.

Detta innebar att kvinnorna inte bad om hjälp då de kände sig övergivna av både samhället och av sin omgivning (Sedem 2012; Baianstovu et al. 2019).

Det förekom även att uppbrott har tvingats fram trots att kvinnorna inte velat, detta som en följd av att myndigheter eller andra externa aktörer tagit till åtgärder utan kvinnornas vetskap (Baianstovu et al. 2019)

Kvinnorna i Schlytter och Linells (2010) studie hamnade ofta utanför familjen efter att de hade försökt få hjälp utifrån, i en form av social utfrysning. I Björktomtas (2012) studie framkom det att kvinnorna med hjälp av

(15)

socialtjänsten kunde bryta sig loss från familjen och att socialtjänsten var en del av kvinnornas uppbrott. Då familjen är allt som kvinnorna har känner de sig ensamma och isolerade i sin våldssituation (Björktomta 2012). Även Baianstovu et al. (2019) uppmärksammar beskrivningar av fall där myndigheterna har gett ett gott bemötande samt visat kunskap om HVF.

2.4.2. Rädsla för konsekvenserna av HVF

Sedem och Ferrer-Wreder (2015) beskriver i sin forskning att kvinnorna upprepade gånger förklarade hur rädsla var en avgörande faktor i deras val att stanna kvar eller lämna sin familj. Kvinnornas rädsla för att förstöra familjens rykte och ära samt att familjen skulle förfölja kvinnorna om de lämnade familjen kunde vara en kvarhållande faktor för kvinnorna. Rädsla kunde även kopplas till vändpunkten för många kvinnor. En anledning som bidrog till att vissa av kvinnorna valde att lämna sin familj var rädslan av att leva ett liv som de själva inte valt utan som skulle styras av familjen (Sedem & Ferrer-Wreder 2015).

Kvinnorna i Björktomta samt Sedems studier kände motstridiga känslor då de älskade sina föräldrar och inte ville riskera att förlora dem samtidigt som de ville fly från föräldrarna för att undkomma förtrycket. Det var problematiskt för kvinnorna då det var en svår situation som de inte visste hur de skulle hantera, detta är en av de främsta orsakerna till att kvinnorna stannade kvar (Björktomta 2012; Sedem 2012). Även Baianstovu et al. (2019) belyser att kvinnorna i deras studie uttryckte en rädsla för att deras familjemedlemmars heder och värdighet skulle påverkas negativt.

Rädsla kan även kopplas till om kvinnan har barn, vilket också kan bli en kvarhållande faktor i relationen. Kvinnor som är våldsutsatta kan vara rädda för att myndigheter ska ta barnen ifrån dem om de väljer att söka hjälp. Även

(16)

de våldsutsatta kvinnornas syskon kan vara en kvarhållande faktor då kvinnorna har vetskapen om att syskonen måste leva kvar själva i våldet och förtrycket om de flyr från familjen. Kvinnorna kan känna att det är de som skyddat sina syskon från våldet och att det är deras ansvar att fortsätta med det. De intervjuade kvinnorna i rapporten redogör för att deras uppbrott från HVF blev betydligt svårare eftersom de hade syskon som de hade en nära relation med (Baianstovu et al. 2019).

2.4.3. Konflikter inom familjen

Konflikter hör till en av de vanligaste frigörande faktorerna, kvinnorna i Sedems (2012) studie beskriver hur de tagit beslut om att fly eller lämna familjen som följd av konfliktens förlopp. Konflikter kunde begränsas så länge som kvinnorna gjorde som deras föräldrar sa och anpassade sig efter dem. Det var när kvinnorna ifrågasatte föräldrarna som konflikten blev allvarlig. När kvinnorna inte tyckte att det fanns något annat val bestämde de sig för att fly från familjen. Kvinnorna insåg till följd av konflikten att de inte längre orkade stanna kvar i hemmet där deras liv präglades av smärta (Sedem 2012). Även Björktomta (2012) förklarar att den vanligaste orsaken till att kvinnor som lever med HVF lämnar sin familj är när våldet och begränsningarna av deras frihet pågått under en längre tid och som sedan eskalerat och nått en gräns.

Föräldrarna trappade upp våldet vid motstånd vilket slutade med att kvinnorna behövde rymma hemifrån (Björktomta 2012). Baianstovu et al. (2019) konstaterar i likhet med Sedem (2012) och Björktomta (2012) att en frigörande faktor är när våldet eskalerar och det blir en fara för kvinnornas liv (Baianstovu et al. 2019).

(17)

3. Teori

För att skapa oss en fördjupad förståelse av HVF och dess uppbrottsprocess har vi undersökt vilka faktorer som kan påverka kvinnans beslut att bryta upp- eller att stanna kvar. För att möjliggöra en analys av uppbrottsprocessen har vi valt att applicera denna teori som kan hjälpa oss att belysa uppbrottet som en process. Processen synliggör hur uppbrottet tar sig uttryck och vilka mekanismer som ligger bakom kvinnornas kamp för överlevnad.

Vi har utifrån den tidigare forskningen (Björktomta 2012; 2019; Sedem, 2012;

Sedem & Ferrer-Wreder, 2015; Westerstrand, 2017) kunnat se ett nyanserat mönster där skuld och skam är återkommande samt har en inverkan på kvinnors uppbrottsprocesser. I de självbiografiska berättelserna har vi även noterat att skuld och skam är två nyckelbegrepp som är vanligt förekommande i berättelserna. Tanken med att använda skuld och skam som teoretiska begrepp är att de ska kunna ses i förhållande till uppbrottsprocessen samt de kvarhållande och frigörande faktorerna som kvinnorna ger uttryck för.

3.1. Skuld och skam

Skuld och skam är två känslor som de flesta kvinnorna som blivit utsatta för våld ofta upplever. Dessa känslor leder till en rad olika reaktioner som kan visa sig på olika sätt. Vanligt förekommande är dock att kvinnan tar på sig skulden för vad som hänt (Kvinnofridslinjen 2019).

Erving Goffman (2014) beskriver i sin teori att skam handlar om individens egna upplevelser av olika situationer. Detta är något som även Werkander och Harstäde (2013) beskriver, skuld och skam handlar om hur individen tolkar en situation och kan därav upplevas olika. När ett beteende eller handling upplevs som fel tolkar, värderar och dömer människan sig själv vilket kan leda till

(18)

känslor av skuld och skam. Individens moraliska värderingar är avhängigt av den omgivande kulturella och sociala kontexten om vad som anses vara rätt och fel och påverkar hennes känslor som skuld och skam. Skuld och skam uppstår i relation till varandra. Känslan skam kommer inifrån och uppstår då individen upplever att hen gjort eller sagt något fel. Medan skuld kommer utifrån och uppstår då individen inte lyckas leva upp till ens egna värderingar i relation till omgivningen. Känslorna flyter samman och överlappar varandra trots att det är två skilda känslor, upplever man den ena känslan finns det en risk att man även upplever den andra. Skuld och skam kan påverka individens självbild, självkänsla och självförtroende på ett negativ sätt (Werkander Harstäde 2013).

Goffman (2014) presenterar sitt dramaturgiska perspektiv som en jämförelse mellan den mänskliga interaktionen och teatern. Inom teatern sker interaktioner mellan olika skådespelare och en publik, genom vilka jaget skapas. Jaget tillhör därför också ett kollektiv och innebär att de olika skådespelarna har olika roller som de spelar på olika sätt utifrån vilken omgivning de befinner sig i. Skulle någon roll ta ett felsteg kommer pjäsen att falla samman och en känsla av skam kan uppstå gentemot de andra skådespelarna. Personen kan sedan känna skuld då den är rädd för att förlora teamets gillande och acceptans då den har förstört pjäsen för teamet. Därav är det viktigt för alla i teamet att följa manus och godkända rekvisit för att inte förstöra för resten av teamet genom oönskade beteenden (Goffman 2014).

3.2. Uppbrottsprocessen

Uppbrott kan inte ses som enbart en sammanhållen process utan innehåller tre aktiva processer: att bryta upp, att bli fri och att förstå. Varje kvinnas process är individuell och kan därmed ske på olika sätt, det är inget som är rätt eller fel. Vanligt är att de olika processerna pågår samtidigt. Tidigare forskning har

(19)

visat att det är socioekonomiska faktorer, såsom barn, kvinnans ekonomiska beroende av mannen och möjligheter till bostad, som påverkat kvinnan till att bryta upp eller stanna kvar. Socioekonomiska faktorer har än idag betydelse men en faktor som Holmberg och Enander (2011) belyser är det emotionella band som kvinnor utvecklar till mannen/förövaren. Den emotionella frigörelseprocessen framställs som den svåraste och mest långvariga processen för den misshandlade kvinnan. Exempel på emotionella band är kärlek, rädsla, hat, medlidande, skuld och hopp. Eftersom emotionella band till mannen finns kvar kan det leda till att kvinnorna behöver göra flera uppbrottsförsök innan de lyckas göra det slutgiltiga uppbrottet. Holmberg och Enander (2011) utgår från Fuchs Ebaugs exitteori i sin forskning om uppbrottsprocesser. Eftersom Ebaugs exitteori är en generell teori har Holmberg och Enander utvecklat en modell som fokuserar på uppbrottsprocesser för våldsutsatta kvinnor som vi har valt att tillämpa i denna studie (Holmberg & Enander 2011).

3.2.1. Att bryta upp

Att bryta upp handlar om vilka faktorer som gör att kvinnan en dag lämnar mannen rent fysiskt. Denna process delas upp i olika faser där den första fasen handlar om att kvinnan börjar tvivla på om hon ska stanna kvar i relationen.

Tvivlandet följs av att kvinnan börjar söka andra alternativ då hon vantrivs i den situationen hon befinner sig i. Stödet från signifikanta andra är en viktig del för kvinnan i denna fas, eftersom de besitter en stor erfarenhet då de genomgått en liknande process som de kan dela med sig av. Signifikanta andra är personer som individen bryr sig mycket om och lyssnar till. Tredje fasen är vändpunkten där kvinnan kommer till en slutpunkt och fattar ett slutgiltigt beslut att lämna. Det finns olika anledningar till att kvinnan finner motivationen till vändpunkten, det kan vara en symbolisk händelse som har betydelse för kvinnan, att det var “droppen” för kvinnan eller tidsrelaterade händelser såsom arbete. Det kan även vara situationer där kvinnan uppfattar att det gäller en fara för sitt egna liv eller någon annans. Sista fasen handlar

(20)

om skapandet av den tidigare rollen och anpassningen till den nya rollen.

Genom detta skapar kvinnan sig en ex-roll. Det handlar inte om var kvinnan befinner sig utan det handlar om förväntningar, normer och värderingar kopplat till kvinnans tidigare roll. Denna fas handlar om en påfrestning mellan kvinnans förflutna och hennes framtid (Holmberg & Enander 2011).

3.2.2. Att bli fri

Att bli fri är den andra fasen som handlar om att bryta det starka emotionella bandet och bli emotionellt fri från mannen. Kvinnan har fortfarande kvar olika ambivalenta känslor som kan växla mellan kärlek, hat, hopp, medlidande och likgiltighet inför mannen. Att bli fri delas in i fyra olika emotionella stadier.

Dessa stadier ska inte sätta ramar för vad som anses “normalt” men för att kunna presentera de olika stadierna är detta ofrånkomligt. Stadierna kan ske samtidigt och intersekterar med varandra (Holmberg & Enander 2011).

Första stadiet Jag älskar honom består av förälskelse och kärlek. Trots att mannen gjort kvinnan illa kan hon fortfarande känna en stark kärlek till honom. I detta stadie är kvinnans kärlek starkare än rädslan och känslan av hopp om att det ska bli bättre infinner sig, därav sker det sällan ett slutgiltigt uppbrott i detta stadie. Andra stadiet Jag hatar honom handlar om kvinnans känsla av hat mot mannen och hennes önskan om att avvisa hans handlingar, hatet binder kvinnan till mannen då hon fortfarande har känslor för honom.

Kvinnan kan i detta stadie få en insikt om att hon måste lämna honom men detta är något kvinnan vanligtvis kämpar emot då hon fortfarande hoppas på att han ska förändras. Kvinnan pendlar ofta mellan första och andra stadie då de är nära knutna till varandra. Tredje stadiet Jag tycker synd om honom handlar om kvinnans medkänsla för mannen. Det är oftast kvinnans medkänsla för mannen som är orsaken till att hon valt att stanna kvar i förhållandet. Detta stadie är den mest utdragna och det är vanligt att kvinnan tycker synd om

(21)

mannen både under och efter att hon valt att bryta upp och lämna mannen.

Uppbrottet är inte en enkel handling och det kan medföra en känsla av skuld gentemot mannen. I detta stadie kan alltså både kvarhållandet, tillfälliga uppbrott eller definitiva uppbrott ske. Sista stadiet Jag känner ingenting handlar om att kvinnan känner likgiltighet inför mannen. När kvinnans olika känslor för mannen inte längre finns så går hon, om hon inte redan gjort detta.

Om kvinnan valt att gå i tidigare stadier kan detta stadie infalla långt efter uppbrottet. När kvinnan inte längre känner något för mannen har han förlorat den känslomässiga makten över kvinnan (Holmberg & Enander 2011).

3.2.3. Att förstå

Att förstå är den tredje fasen som uppnås när kvinnan kan identifiera sin relation som en misshandelsrelation och sig själv som misshandlad. Denna process sker oftast efter uppbrottet med mannen och det är först då kvinnan får insikt om att hon blivit misshandlad av mannen. Att förstå ska inte förknippas med viljan att förstå mannen och finna orsaker till hans beteende. Kvinnans uppfattning av våldets karaktär och grad anses vara en förutsättning för om misshandel ska betraktas som misshandel. När kvinnan kan identifiera sin relation som en misshandelsrelation och sig själv som misshandlad befriar hon sig från den skuld hon känt gentemot mannen. Kvinnan kan då se det som hänt utifrån ett helhetsperspektiv och kan även förstå vad som hänt henne och dess konsekvenser (Holmberg & Enander 2011).

(22)

4. Metod

I detta kapitel beskrivs uppsatsens metod i relation till studiens syfte och frågeställningar. Metodkapitlet syftar till att du som läsare ska kunna skaffa dig en uppfattning om hur vi gått tillväga för att besvara studiens frågeställningar.

4.1. Datainsamlingsmetod

Enligt Johansson och Öberg (2008) finns det olika sätt att inhämta data på, exempelvis genom dagböcker, självbiografier, tidningar, brev och fotografier.

Eftersom vi vill studera och förstå kvinnornas livsberättelser har vi valt att använda oss av självbiografiska berättelser som vår empiri för att kunna besvara våra frågeställningar. En aspekter som vi är medvetna om är att de självbiografiska berättelserna är skrivna ur ett retroperspektiv. Det innebär att de självbiografiska berättelserna är texter om det förflutna som är skrivna i nuet. De självbiografiska berättelserna är även skrivna ur författarens eget perspektiv vilket innebär att författaren kan välja vad hen vill dela med sig av (Öberg 2015). Under läsningen av de självbiografiska berättelserna gäller det att som forskare ha kritiska ögon. Det är av betydelse att väga in författarnas egna syften och motiv med att publicera de självbiografiska berättelserna samt det kommersiella intresset av att publicera boken. Genom denna redogörelse för hur vi ser på användandet av självbiografiska berättelser som material anser vi att det är relevant för oss att använda självbiografiska berättelser för att besvara våra frågeställningar (Johansson & Öberg 2008).

4.2. Analysmetod

För att besvara våra forskningsfrågor och undersöka bakomliggande teman i det analyserade materialet har vi valt att använda oss av innehållsanalys som datainsamlingsmetod. Johansson och Öberg (2008) redogör för att

(23)

innehållsanalysen svarar på vilka som är de ytliga respektive underliggande teman i empirin. När vi tematiserade materialet kunde vi koppla till likheter och skillnader som vi fann i analysen av texterna. De teman som vi konstruerade var våld, rädsla, skam och skuld, hat och kärlek samt uppbrott och konflikter. Dessa teman blev sedan grunden för framställningen i tidigare forskning, resultat och analys samt i slutsats och diskussionen.

4.3. Urval

För att få svar på våra forskningsfrågor har vi valt att använda oss av ett avsiktligt urval där de självbiografiska berättelserna ska handla om kvinnor som blivit utsatta för HVF i Sverige. Det ska vara kvinnor som skriver eller som delger sina erfarenheter av att ha blivit utsatta för HVF. Yin (2013) beskriver att inom kvalitativ forskning är det vanligt att använda sig av avsiktligt urval för att använda den datainsamlingsenheten som är av mest relevans för syftet och frågeställningarna (Yin 2013).

För att hitta självbiografiska berättelser som var relevanta för våra avgränsningar och frågeställningar sökte vi i databasen LIBRIS och på Google sökmotor. Vi använde oss av sökorden: självbiografi, hedersvåld och självbiografi heder. Vi valde att använda oss av fem olika böcker som innehåller självbiografiska berättelser. En självbiografisk berättelse är tagen från en bok (Wallin 2019) som är utformad som en antologi av livsberättelser där författaren intervjuat flera olika kvinnor. Den innehåller korta självbiografiska berättelser där författaren ordagrant återberättar vad kvinnorna berättat. Resonemang om antal självbiografiska berättelser fördes och vi ansåg att färre än fem självbiografiska berättelser eventuellt skulle leda till en mer bristfällig bild. Däremot valde vi att inte använda oss av fler än fem då det skulle kunna leda till en mer ytlig studie som inte skulle bli så djupgående – mot bakgrund av studiens tidsmässiga ramar. Öberg (2015)

(24)

belyser att forskaren baserar antalet informanter som anses vara tillräckligt för att besvara studiens frågeställningar, vilket är en central utgångspunkt även för oss.

4.4. Forskningsetiska överväganden

Forskningsetiska överväganden handlar om att överväga om studien medför mer nytta än de risker och skada som den kan medföra. Sedan 2004 gäller §§3- 4 i lag (SFS 2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. En lag som syftar till att skydda och respektera den enskilde individen inom forskning (Vetenskapsrådet 2017). Denna studie bedriver forskning vilket har lagt grund till vår ambition att uppfylla de etiska principerna. Vetenskapsrådet (2002) har skapat fyra forskningsetiska principer som forskare måste förhålla sig vid när forskningen behandlar människor. De fyra principerna är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Dessa skapades för att upprätthålla en god forskningsetik och skydda individerna. Informationskravet innebär att forskaren ska informera deltagarna om forskningens syfte. Samtyckeskravet innebär att deltagaren själv kan bestämma på vilka villkor som forskningen ska ske.

Konfidentialitetskravet innebär att individens personuppgifter och känslig information behandlas konfidentiellt och därmed skyddas. Nyttjandekravet innebär att uppgifterna som insamlats enbart får användas för forskningens avsikt (Vetenskapsrådet 2002).

Principerna kan inte fullföljas vid denna forskningsstudie då vi inte genomfört intervjuer utan valt att använda oss av självbiografiska berättelser. I de självbiografiska berättelserna har författarna själva valt att dela med sig av sin berättelse. Eftersom berättelserna är offentliga och godkända av respektive författare blir det inte ett etiskt dilemma. Författarna utsätts därmed inte för någon fara eller risk. För att respektera kvinnorna och deras berättelse har vi

(25)

lagt stor vikt vid att försöka återberätta och skildra deras subjektiva beskrivningar på ett så korrekt vis som möjligt. Av denna anledning har vi därför använt oss av citat samt redovisat analysprocessen på ett noggrant vis.

Vi har båda två läst samtliga självbiografiska berättelser för att minimera risken för att det sker något missförstånd. För att vara så värderingsfria som möjligt har vi innan bearbetning av datan haft en reflekterande dialog med varandra kring våra värderingar om området och vår förförståelse samt dess möjliga påverkan. Vi har även reflekterat över att det är av stor betydelse att forska om HVF utan att stigmatisera och marginalisera. För att undvika detta har vi haft en ständig dialog med varandra där vi delat våra tankar kring ämnet.

Vid behov har vi ifrågasatt samt diskuterat varandras tankesätt och funderingar.

4.5. Tillförlitlighet och trovärdighet

Bryman (2018) beskriver att reliabilitet och validitet är två viktiga aspekter för att mäta undersökningens kvalité i en kvalitativ undersökning. Reliabilitet avser forskningens tillförlitlighet och handlar om att det ska vara möjligt att återskapa resultatet om studien skulle utföras på nytt. Validitet handlar om informationen är hållbar samt om forskaren undersökt det som studien varit ämnad att undersöka. Begreppen reliabilitet och validitet är inte självklara att använda i en kvalitativ forskning på̊ samma sätt som i kvantitativ forskning.

Eftersom mätning inte är det främsta intresset i en kvalitativ forskning är det inte självklart att använda reliabilitet och validitet. Istället för reliabilitet och validitet har det skapats alternativa kriterier vid en kvalitativ forskning. Vi har därför valt att sträva efter att uppfylla fyra alternativa kriterier för att öka tillförlitligheten: trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt en möjlighet att styrka och konfirmera (Bryman 2018).

(26)

För att skapa trovärdighet ska det tas hänsyn till respondentvalidering som handlar om att informantens livsberättelse har tolkats rätt (Bryman 2018).

Antagandet i en kvalitativ innehållsanalys handlar om att en text alltid har flera betydelser, beroende på till exempel perspektiv för tolkningen (Graneheim &

Lundman 2004). Vi har valt att säkerhetsställa informationen genom att använda oss av citat från kvinnornas livsberättelser. De självbiografiska berättelserna finns i skrift vilket innebär att det är något som kvarstår och inte förändras, vilket ökar trovärdigheten. Vi är medvetna om att självbiografiska berättelser kan vara skrivna utifrån bland annat ett ekonomiskt syfte vilket kan medföra att justeringar förekommit för att få boken att sälja. I vårt urval har vi gjort vårt yttersta för att använda oss av trovärdiga självbiografiska berättelser för att minska risken för spökskrivning eller påhittade historier. Vårt syfte handlar dock inte om att fastslå sanningen, utan att analysera samt förstå berättelser och beskrivningar av hur kvinnor upplevde HVF.

Andra kriteriet är överförbarhet vilket handlar om resultatet går att tillämpa på andra miljöer och situationer (Bryman 2018). Exempel på andra miljöer där vår forskning kan bidra kan vara att bryta upp från andra typer av förtryckande miljöer exempelvis religiösa sekter eller andra typer av våld i nära relation.

Vår forskning kan även bidra till att belysa uppbrott ur olika specifika kulturella kontexter.

Pålitlighet handlar om att forskaren ska säkerhetsställa att det finns en fullständig och tillgänglig beskrivning av studiens alla delar samt att anta ett granskande synsätt. Pålitlighet innebär även att forskningsprocessen granskats av “kollegor” (Bryman 2018). För att uppnå pålitlighet har vi sammanställt samtliga delar i processen i metoddelen. Genom studiens process har kontinuerlig granskning av “kollegor” i form av handledare och kamrathandledning av studenter förts.

(27)

Möjligheten att styrka och konfirmera handlar om hur forskarens personliga erfarenheter synliggjorts i studien och påverkat utförandet och slutsatsen (Bryman 2018). Vi har under processens gång varit medvetna om att försöka vara så objektiva som möjligt under vårt skrivande för att inte låta personliga åsikter påverka studien. Detta var vi gjort genom rådgivning med varandra samt med handledare och studiekamrater för att inte låta subjektiva bedömningar påverka vår studie.

4.6. Metoddiskussion

Vi valde innehållsanalys som vår datainsamlingsmetod för att utläsa de självbiografiska berättelserna. Att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuer istället för självbiografiska berättelser var en övervägning vi gjorde.

Under diskussionen kom vi fram till att en nackdel med självbiografiska berättelser är att vi inte kan ställa följdfrågor vid oklarheter eller områden där vi skulle vilja ha mer information. En nackdel med intervjuer är att HVF är ett ämne som kan väcka minnen och känslor som de intervjuade behövt dela med sig av till personer de inte känner. Genomförandet av intervjuer skulle även innebära att vi behövt få godkännande av det forskningsetiska rådet vilket vi ansåg att tiden inte räckte till för. Vi övervägde även att intervjua professionella som arbetat med kvinnor som upplevt HVF men då vi hade en önskan om att få en djupare inblick i kvinnors egna upplevelser ansåg vi att intervjua professionella inte var rätt synvinkel för denna studie. En viktig aspekt att lyfta fram är att de självbiografiska berättelserna är skrivna med anspråk på att vara ur kvinnans perspektiv vilket innebär att vi endast får höra eller ta del av en part i en djupgående konflikt. Detta innebär att det finns andra parter i våldet och förtrycket som inte hörs samt att det finns berättelser som inte kommer till uttryck i vår analys och resultat. Det kan i sin tur ge en ensidig bild av händelserna då det bara är en sida som hörs. För att besvara studiens

(28)

frågeställningar och syfte ansåg vi att självbiografiska berättelser var ett självklart val, speciellt utifrån den synvinkel och avgränsningar vi valt att förhålla oss till.

4.7. Arbetsfördelning

Vi i författarparet har under hela arbetet varit lika delaktiga i samtliga moment.

Under skrivprocessen har vi arbetat tillsammans för att få det bästa möjliga resultat samt för att kunna analysera och diskutera under arbetets gång. Då vi skrivit denna uppsats under en pågående pandemi har all kommunikation skett över telefonsamtal. Vid insamling av det empiriska materialet har vi båda läst alla berättelser men valt att fördjupa oss i tre var. Under läsprocessen har vi diskuterat innehållet i de självbiografiska berättelserna och hur vi ska kunna koppla detta till vår studie. Utifrån vårt lässchema (se sida 60) har vi diskuterat berättelsernas innehåll samt kontrollerat och diskuterat de meningsskiljaktigheter som uppstått. Vid sammanställning av de självbiografiska berättelserna till tidigare forskning och teori i resultat och analysdelen delade vi återigen upp de självbiografiska berättelserna för att inte missa något i respektive berättelse.

(29)

5. Resultat och analys

I kommande kapitel kommer den tidigare forskningen, teorier och de självbiografiska berättelserna att analyseras och jämföras. Kapitlet är uppdelat i olika delkapitel som har en tydlig koppling till frågeställningarna där mönster och egenskaper i vårt material kommer att presenteras. Resultatet kommer även att analyseras för att förstå och förklara hur det kan tolkas.

5.1. Presentation av självbiografiska berättelser

Bränd frihet handlar om Maria Rashidi som flyttade när hon var 31 år tillsammans med sina barn till Sverige från Iran. Flera år senare kom även hennes man till Sverige för att leva med Maria och barnen. Maria hade under tiden i Sverige blivit mer självständig och levde ett liv utan kontroll av sin man. Detta kunde inte hennes man acceptera utan hon blev då utsatt för både fysiskt och psykiskt våld under 18 år (Omsén & Rashidi 2018).

Fånge i hederns famn: berättelser av hedersförtryckta kvinnor handlar om sju olika kvinnor som tillhör olika etniciteter, religioner och åldrar. Det som kvinnorna har gemensamt är att de alla levt under hederskulturen i Sverige.

Boken tar inte fokus på hedersförtryck, utan tar fokus på hedersförtryckta kvinnor som berättar sina berättelser. Författaren till boken skildrar kvinnornas farhågor, tankar och känslor utifrån deras självbiografiska berättelser (Wallin 2019).

Horungen handlar om Donya som var åtta år när hon blev kidnappad av sin pappa och hans nya fru från hemlandet Libanon till Sverige. Livet i Sverige med hennes pappa och hans nya fru präglas av både psykiskt och fysiskt våld.

Donya lever resten av sin barndom utan sin mamma, blir sviken av sin pappa,

(30)

kidnappad två gånger och genomlider misshandel dagligen (Carlqvist & Wihbi 2012).

Vilsen längtan hem : en sann berättelse om hedersrelaterad maktutövning handlar om 18-åriga Melissa som tillsammans med sin familj flyttade till Sverige när hon var tre år. Melissas vardag präglas av ständig fysisk och psykisk våld. En dag bestämmer Melissa sig från att fly och bli fri från hederskulturens maktutövning. Melissa lever fortfarande under skyddad identitet när den självbiografiska berättelsen publicerades och på så sätt är namn och platser utbytta (Delir 2009).

Jag ska slakta dig som ett lamm och torka golvet med ditt ansikte handlar om Shahrazad som blir bortgift till hennes kusin när hon är 16 år. Shahrazad pappa är skyldig släkten pengar och betalar tillbaka skulden med att kusinen får gifta sig med Shahrazad. Efter bröllopet flyttade paret till Sverige där Shahrazads vardag består av isolation, våldtäkter och misshandel. Shahrazad och barnen lyckas en dag fly från mannen och det hedersrelaterade våldet och förtrycket (Shahrazad 2011).

5.2. Det hedersrelaterade våldet och förtryckets uttryck

5.2.1. Hur våldet tar sig uttryck

Det är vanligt förekommande att våldshandlingarna existerar jämsides med varandra och intersekterar vilket leder till upplevelser av att våldet och förtrycket förstärks (Baianstovu et al. 2019). Att de olika formerna av våld pågår parallellt med varandra samt är sammanflätade, är något som samtliga kvinnor beskriver i berättelserna. Nedan återberättar Melissa en av hennes dagar som präglades av våld.

(31)

Jag hade en stark bild från en sommardag när jag var fem år: hur pappa, med ett stadigt grepp i min tröja, släpade in mig i mitt rum och sedan slog mig med skärpet på benen och ryggen. Och detta bara för att jag stått och pratat med min barndomskompis bror.

(Delir 2019, ss. 17-18)

I citatet beskriver Melissa hur hon blivit utsatt för fysiskt våld som i detta fall utspelade sig genom misshandel i form av slag med skärp. Fysiskt våld i de hedersrelaterade kontexterna som beskrivs i texterna handlar oftast om att straffa kvinnan. Kvinnan kan straffas för något som tolkas som olydnad eller brott mot familjens normer som anses äventyra familjens heder (Björktomta 2019). En annan våldsform som Melissa beskriver är socialt våld. Det sociala våldet kan ta sig uttryck genom begränsningar av någons rörelse- och handlingsutrymme. Forskning visar att det kan handla om att föräldrarna på olika sätt vill kontrollera kvinnorna och deras sociala liv, exempelvis när det kommer till pojkvänner och vänner (Eldén & Westerstrand 2004; Sedem 2012;

Baianstovu et al. 2019; Schlytter & Linell 2010). Melissa förklarar hur hennes handlingsutrymme begränsades av familjen genom att hon inte fick umgås med vänner vars föräldrar hade en lägre status och maktposition än hennes.

Detta eftersom det ansågs hota familjens heder. Melissa berättar vidare hur hennes föräldrar straffade henne för att de skulle upprätthålla och bevara sin heder samt för att Melissa inte skulle dra skam över familjen. Även i Marias och Shahrazads berättelser beskrivs hur deras sociala liv kontrollerades av deras män genom att de inte fick träffa eller prata med andra män. Maria berättar hur den sociala kontrollen kombinerades med fysiskt och psykiskt våld.

VARFÖR respekterar du mig inte? Dundrade det i mina öron innan jag slog i golvet med en duns. ¨Ditt jävla äckel!¨ Slaget knockade mig medvetslös.

(Omsén & Rashidi 2018, s. 35)

(32)

Marias man ville helst att hon skulle vara isolerad från andra människor. Han avlyssnade hennes telefonsamtal, kontrollerade vad hon hade i sin väska och i adressboken. En gemensam erfarenhet av makt och kontroll för Donya, Maria och Shahrazad var att de blev kontrollerade när de gick i skolan genom att deras familjer såg till att de skötte sig och inte hade fel umgänge. Maria uttrycker att hon kände en ständig rädsla över att råka ge något tecken som skulle leda till att hennes man blev arg och utövade fysiskt våld mot henne.

Detta är ett exempel på hur det sociala och fysiska våldet intersekterar i kvinnornas berättelser.

Det psykiska våldet i berättelserna kommer till uttryck genom verbala övergrepp, isolering, tystnad och hot. Vanligt förekommande är emotionell utpressning där kvinnorna påförs känslor av skuld och skam samt utpressas till lydnad och få ett begränsat handlingsutrymme (Björktomta 2019). Detta är något som förekommer i samtliga analyserade självbiografiska berättelser.

Hur det psykiska våldet kan ta sig uttryck framgår av Ahlams berättelse, hon berättar följande om sin mamma:

Hon slutade prata med mig och gav mig bara order om det mest nödvändiga hon ville att jag skulle göra. Hon slutade fråga vad jag ville ha till lunch. Hon kallade inte ens på mig när hon dukat bordet till middag.

(Wallin 2019, s.144)

Ahlam beskriver att hon efter att ha brutit mot en hedersnorm blivit isolerad i kombination med att hon frystes ut. Ahlam blev ständigt bemött av sin mamma med tystnad och ignorans – som om hon inte existerade (Wallin 2019). Likt Ahlam beskriver Shahrazad hur hon blev isolerad i hemmet, hennes man ville ha fullständig kontroll över henne när han inte var hemma.

(33)

Vid ett tillfälle hade han satt en tändsticka mellan dörren och dörrkarmen för att se till att Shahrazad inte hade öppnat dörren. Trots att hon inte öppnat dörren hade tändstickan ramlat i golvet. Reaktionen från mannen blev stark:

Jag ser att någon varit här! Om du varit med någon annan ska jag slakta dig som ett lamm och torka golvet med ditt ansikte. Om jag inte gör det själv, betalar jag någon för att göra det. Det svär jag på!

(Shahrazad 2011, s.20)

Den ständiga kontrollen i form av isolering och frihetsberövande var något som dagligen skedde i Shahrazads liv. När Shahrazad och hennes man flyttade in i sin nya enrumslägenhet fick hon tydliga instruktioner om att inte befinna sig i närheten av fönstret eller dörren. Vilket innebar att hon inte ens var fri i sitt eget hem. För att Shahrazads man skulle få makt och kontroll ville han inte att hon skulle integreras i det svenska samhället vilket innebar att hon fick tjata sig till att få börja studera svenska. Att Shahrazad ville lära sig svenska var inte en tillräckligt bra anledning enligt hennes man, hon använde därför sig av studiebidraget som argument för att få studera – då det kunde bidra till deras ekonomi. Varken studiebidraget eller hennes lön såg hon dock aldrig till, pengarna tog hennes man hand om i ett utövande av ekonomiskt våld. Den ekonomiska kontrollen var även något som Melissa beskriver då hennes far genom hot och tvång tog hand om de pengarna hon tjänade. Trots att hon hade flytt hemmet hade han fortfarande makten över henne och hennes ekonomi.

Hans kontroll över pengarna skulle ses som ett straff och som betalning för det hon utsatt familjen för. Den ekonomiska begränsningen av kvinnor i hederskontexter är något Björktomta (2019) belyser i termer av ekonomiskt våld. Det innebär tex att kvinnor inte får ta ansvar över sin ekonomi utan måste be sin man om lov för att få pengar (Eriksson & Ulmestig 2017).

References

Related documents

Förutom begrepp som kultur och religion talar våra informanter om hedersrelaterat våld och förtryck som något vilket inte återfinns hos svenskar.. Här väcks tanken om etnicitet

Detta är en rapport om det utvecklingsarbete som bedrivits i Söderhamns kommun för att ge stöd och skydd till barn, ungdomar och kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld

Nedan undersöks huruvida skolpersonalen i denna studie har erfarenhet av elever som har begränsningar på fritiden och i skolan. Först undersöks om skolpersonalen

Syftet med handlingsplanen är att genom ett proaktivt arbete kunna förebygga och förhindra att hedersrelaterat våld och förtryck utövas mot medborgare, och i förekommande

E talar också om att flickor utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck behöver så mycket stöd som möjligt.. De undviker därför att placera på kvinnojourernas lägenheter

Även om vi inte återfann en religionsdiskurs från materialet från 2002 inom ramen för denna studie, finns det andra källor som nämns i tidigare forskning där element från

Vi finner att dessa omständigheter måste kunna betraktas som ”psykisk misshandel”, och/eller ”brister i omsorgen”, och tror därför att HFD gick vidare till att

Åklagaren hade gjort gällande att motivet till gärningen hade varit att bevara eller återupprätta familjens och/eller sin egen heder. Tingsrätten konstaterade att det