Utdelning och koncernbidrag inom svenska utbildningskoncerner
Kandidatuppsats i företagsekonomi Extern redovisning
Höstterminen 2010
Handledare: Inga-Lill Johansson Författare: Matilda Alm Rosenblad
Josefine Rutgersson
2
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till alla dem som hjälpt oss under arbetet med denna uppsats. Främst vill vi tacka vår handledare Inga-Lill Johansson för hennes engagemang och vägledning samt många goda råd. Vi vill även rikta ett tack till Miguel och Carina för ert engagemang, samt till Mats, Hans och Emelie på skatteverket för att ni tog er tid till att träffa oss.
Göteborg, 18 januari 2011
Matilda Alm Rosenblad Josefine Rutgersson
3
Sammanfattning
Examensarbete i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Extern redovisning, Kandidatuppsats, HT 10
Författare: Matilda Alm Rosenblad och Josefine Rutgersson Handledare: Inga-Lill Johansson
Titel: Utdelning och koncernbidrag inom svenska utbildningskoncerner
Bakgrund och problem: De senaste åren har det debatterats flitigt kring friskolor. Senaste inslaget i debatten, vilket främst diskuterades i samband med valet 2010, har främst handlat om det faktum att friskolor drivs som aktiebolag vilket möjliggör för dem att gå med vinst som de därefter fritt kan disponera. Debatten som varit är dock starkt påverkad av politiska värderingar samt etik och moral och inslagen av ekonomiska fakta är få. Sammanställningar över friskolebolagens externa redovisning, bland annat hur de lämnar utdelningar alternativt koncernbidrag, saknas varav det är svårt att få en objektiv bild av situation bakom debatten.
Syfte: Att göra en objektiv sammanställning över i vilken utsträckning utdelningar och koncernbidrag förekommer inom Sveriges mest omdebatterade utbildningskoncerner samt hur redovisningen av dessa ser ut.
Avgränsningar: Uppsatsen har granskat moderbolag samt de dotterbolag som bedriver utbildningsverksamhet inom Sveriges fem mest omdebatterade utbildningskoncerner.
Sammanställningen rör de valda bolagens tre senaste årsredovisningar räknat från årsslutet 2009.
Metod: Detta är en deskriptiv studie varav fokus varit på det empiriska materialet. Samtliga årsredovisningar granskades och sammanställdes varav materialet bearbetades. Därefter följde analys av materialet, delvis utifrån den teoretiska referensramen, samt i diskussioner med handledare och skatteverket.
Analys och slutsatser: Utdelningar och koncernbidrag förekommer i samtliga fem utbildningskoncerner. Koncernbidrag förekommer mer frekvent än utdelningar. I två av de fem koncernerna lämnar moderbolaget utdelningar till sina ägare. Redovisningen av koncernbidrag samt utdelning följer de föreskrifter som finns och koncernbidragen redovisas utifrån dess ekonomiska innebörd.
Förslag till fortsatt forskning: Möjlighet finns för fortsatt kartläggning av flera friskolebolag och under längre tid.
4
Innehållsförteckning
FÖRORD ... 2
SAMMANFATTNING ... 3
FÖRKORTNINGAR ... 6
1. INLEDNING ... 7
1.1 Bakgrund ... 7
1.2 Tidigare studier ... 8
1.3 Problemformulering och frågeställning ... 8
1.4 Syfte ... 9
1.5 Avgränsning ... 9
2. METOD ... 11
2.1 Val av bolag samt tidsperiod ... 11
2.2 Insamling av empiriskt material ... 11
2.3 Bearbetning och sammanställning av empiriskt material ... 12
2.4 Utformning av referensram... 12
2.5 Analys av empiriskt material ... 13
2.6 Studiens tillförlitlighet ... 13
3. REFERENSRAM ... 14
3.1 Fristående skolor ... 14
3.2 Utdelning ... 14
3.3 Koncernbidrag ... 14
3.4 Kommissionärsbolag ... 15
3.5 Definitioner ... 15
3.5.1 Omsättning ... 15
3.5.2 Årets resultat ... 15
3.5.3 Soliditeten ... 15
3.5.4 Eget kapital ... 16
3.5.5 Bokslutsdisposition ... 16
3.6 Kvalitativa egenskaper ... 16
4. EMPIRI ... 17
4.1AcadeMedia ... 17
4.1.1 Verksamhetsbeskrivning ... 17
4.1.2 Koncernstruktur och ägare ... 17
4.1.3 Ekonomisk utveckling ... 19
4.1.4 Utdelning och Koncernbidrag ... 23
4.2 Baggium ... 25
4.2.1 Verksamhetsbeskrivning ... 25
4.2.2 Koncernstruktur och ägare ... 25
4.2.3 Ekonomisk utveckling ... 26
4.2.4 Utdelning och Koncernbidrag ... 26
5
4.3 John Bauer ... 27
4.3.1 Verksamhetsbeskrivning ... 27
4.3.2 Koncernstruktur och ägare ... 28
4.3.3 Ekonomisk utveckling ... 29
4.3.4 Utdelning och koncernbidrag ... 29
4.4 Kunskapsskolan ... 32
4.4.1 Verksamhetsbeskrivning ... 32
4.4.2 Koncernstruktur och ägare ... 33
4.4.2 Ekonomisk utveckling ... 33
4.4.3 Utdelning och Koncernbidrag ... 34
4.5 Pysslingen ... 34
4.5.1 Verksamhetsbeskrivning ... 34
4.5.2 Koncernstruktur och ägare ... 35
4.5.3 Ekonomisk utveckling ... 36
4.5.4 Utdelning och koncernbidrag ... 36
5. ANALYS ... 38
5.1 Moderbolagets ägare och koncernstruktur... 38
5.2 Utdelning ... 38
5.3 Koncernbidrag ... 39
6. SLUTSATS OCH SLUTDISKUSSION ... 42
6.1 Slutsats ... 42
6.2 Slutdiskussion ... 43
6.3 Förslag till fortsatt forskning ... 43
7. KÄLLFÖRTECKNING ... 44
7.1 Litterära källor ... 44
7.2 Artiklar ... 44
7.3 Elektroniska källor... 44
7.4 Foldrar ... 46
7.5 TV-program ... 46
7.6 Intervju ... 46
7.7 Regelverk ... 46
7.8 Årsredovisningar ... 46
7.9 Tabeller ... 47
7.10 Bilder ... 48
6
Förkortningar
ABL Aktiebolagslagen BFN Bokföringsnämnden IL Inkomstskattelagen
JBO John Bauer Organization AB
UFR Uttalande från rådet för finansiell rapportering
Ultra Utbildning Leder Till Rätt Arbete Education i Norden AB
7
1. Inledning
I arbetets inledning ger vi en sammanfattande bild av bakgrunden till vår studie och om den debatt som varit kring friskolor de senaste åren. Vi fortsätter därefter med vår frågeställning och studiens syfte och inledningen avslutas därefter med en beskrivning av de avgränsningar vi valt att göra.
1.1 Bakgrund
Debatten kring friskolor har varit het under flera år. Flertalet artiklar och debattinlägg har skrivits, det har diskuterats på bloggar och Sveriges television har tagit upp frågan i bland annat programmet Uppdrag Granskning1. Debatten har främst handlat om moral och barns lika rätt till utbildning och frågorna kring friskolor har vid flertalet tillfällen varit uppe på den politiska agendan. På senare år har dock debatten främst kretsat kring att friskolor drivs som aktiebolag och följaktligen vad det får för konsekvenser. Bland annat kan en friskola som drivs som ett aktiebolag säljas alternativt köpas samt gå med vinst eller förlust. En vinst kan återinvesteras i verksamheten men möjligheten finns även att dela ut den till aktieägarna.
Definitionen av en friskola är att det är en skola som inte drivs av det offentliga skolväsendet, det vill säga skolan drivs inte av stat, kommun eller landsting. Fram till 1991 fick friskolorna inga bidrag från staten utan de fick finansiera verksamheten med avgifter och bidrag från privata investerare2. Detta ändrades dock under 1992 då en ny friskolereform antogs. I och med reformen fick friskolorna samma villkor som de kommunala skolorna vilket betydde att de elever som ville fick möjlighet att finansiera sin skolgång i en icke kommunal skola med den kommunala skolpengen3. Efter reformen 1992 har friskolorna ökat i antal och under läsåret 2008-2009 var friskolorna cirka 1 150 av Sveriges totalt cirka 5 600 skolor. Det vanligaste är att driva friskola som aktiebolag vilket idag 64 % av friskolorna i Sverige gör4.
Debatten kring friskolebolagens vinstintresse och vinstutdelningar har vuxit i takt med att friskolorna blivit fler och större. Ibrahim Baylan, skolminister under Socialdemokraternas senaste regeringsperiod, kritiserade vinstutdelning för aktiebolag som drev skolverksamhet5. Den dåvarande statsministern Göran Persson tillsatte under samma period en utredning som ledde till ett nytt kapitel i aktiebolagslagen som berörde bolag med särskild vinstutdelningsbegränsning. Bolagsformen fick dock aldrig genomslag varav den socialdemokratiska regeringen försökte starta en ny utredning med syfte att bara ägandeformer utan vinstsyfte skulle ha möjlighet att driva friskola. Dock lades denna utredning ner efter Alliansens valseger samma år och efter det har ingen ny utredning
föreslagits av regeringen6.
Inför riksdagsvalet 2010 var det främst Vänsterpartiet med partiledaren Lars Ohly som drev frågan om friskolor. Ohly menade att friskolebolagens vinstutdelningar hotar barns rätt till
1 Uppdrag granskning
2 Nationalencyklopedin
3 Ekonomifakta
4 Friskolornas Riksförbund
5 Pettersson, J. (2006)
6 Lindgren, K. (2010)
8
lika utbildning och istället ville han att pengarna skulle ”stanna i klassrummet”7. Ohly la även en motion till lagändring kring vinster i friskolebolag i vilken han bland anat nämner att friskolebolag minskar kostnaderna genom att ha färre, och obehöriga, lärare samt att de drar in på skolbiblioteken och elevvården8. Övriga politiska partier menar att friskolor inte hade fått några elever om deras verksamhet inte var bra. I likhet med skolverket flyttar partierna fokus till skolornas kvalitet och elevernas välmående istället för att tala om hur mycket vinst friskolebolagen gör eller hur resultatet disponeras9. Friskolornas Riksförbund menar att vinstdrivande friskolebolag bidrar till en bättre verksamhet, samt en påverkan på andra skolor att förbättra verksamheten. De menar dessutom att ägarna har rätt att få tillbaka den investering de gjort i aktiebolaget, vilket de får genom vinstutdelning10. I en artikel från Svenskt Näringsliv tas det upp att friskolebolag utan möjlighet till vinstutdelning skulle bidra till att entreprenören bakom verksamheten tappar drivkraften. Dessutom menar de att det behövs kapital för att ha möjligheten till långsiktig satsning och för att attrahera det behövs möjligheten till framtida avkastning11.
1.2 Tidigare studier
Då friskolor varit ett mycket omdebatterat ämne har det även gjorts en del studier på det. Vi finner att tidigare studier främst tar sin utgångspunkt i friskolornas kvalitet på undervisningen.
Frågor som ställs är ofta hur friskolor drar ner på kostnaderna och vad det får för effekter; hur påverkas eleverna, lärarna och föräldrarna av friskolebolagens vinstintresse. Det debatteras även om friskolornas vara eller icke vara samt friskolebolagens rätt till att ta ut vinst eller inte.
Sammanfattningsvis finner vi att tidigare studier präglas av etik och moral och de bygger främst på intervjuer och undersökningar ute på skolor12.
Vi har även varit i kontakt med skolverket och friskolornas riksförbund och förhört oss om tidigare studier och kartläggningar. Svaren vi fick var att de utredningar som utförts är de som nämns i media. I nuläget förs ingen statistik över friskolebolagens resultat, utdelningar eller koncernbidrag, däremot ansvarar skolverket för att friskolornas kvalitet håller en bra nivå.
Den största kartläggning vi finner är gjord av Sveriges televisions nyhetsprogram Rapport. I denna kartläggning är friskolebolagen listade länsvis och det går tydligt att se bolagens redovisade resultat, omsättning, eventuell utdelning, likviditet samt soliditet. Det går dock inte att se bolagens ägare eller om de lämnar alternativt erhåller koncernbidrag13. Även Vänsterpartiet har gjort en kartläggning av 25 friskolor i Sverige som drivs som aktiebolag där de utgått från deras årsredovisningar vilket Lars Ohly skrivit en debattartikel om.
Kartläggningen vill Vänsterpartiet dock inte ge ut eftersom det anses vara internt arbetsmaterial och i Ohlys debattartikel nämns enbart ett fåtal friskolebolag14.
1.3 Problemformulering och frågeställning
Utifrån debatten om friskolebolagens vinstintresse och vinstutdelningar som pågått de senaste åren ställer vi oss frågande till om denna debatt är befogad eller ej. Vi finner att tidigare
7 Vänsterpartiet
8 Sveriges Riksdag
9 Moderaterna, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna
10 Vinst inom friskolan
11 Svidén, H. (2010)
12 Uppsatser.se
13 Rapport
14 Ohly, L. Dinamarca, R. (2010)
9
studier har utgått från moraliska frågeställningar om vinster och utdelningar ska få förekomma eller ej samt hur vinstintresset påverkar kvaliteten på skolverksamheten. Vi finner att det finns få sammanställande ekonomiska fakta presenterade i debatten och med anledning av detta har vi valt att rikta vår studie mot det mer outforskade området – den externa redovisningen. Att friskolebolag går med vinst är i denna uppsats inte den stora frågan då vi anser att det är en grundförutsättning för ett aktiebolag då alternativet är att gå med förlust.
Dock ställer vi oss frågande till hur vinsterna som eventuellt uppkommer disponeras.
Vår ansats är att det finns risk att debatten kring friskolebolagens vinstintresse och vinstutdelningar har blivit överdriven eftersom frågan om friskolebolagens möjlighet till vinst är starkt påverkad av politiska värderingar samt etik och moral. För att kunna förstå årsredovisningar och den externa redovisning de innehåller behövs en viss kunskap inom redovisning vilket inte alla har. Detta kan vara en anledning till att dessa fakta, som trots allt är offentliga, fått lite utrymme i debatten. Med denna uppsats vill vi därför göra en objektiv sammanställning av den externa redovisningen då vi anser att det är fakta som behövs i debatten kring friskolebolag. Vi har ställt oss frågan hur vinster disponeras och har därav valt att granska i vilken utsträckning utdelningar och koncernbidrag förekommer. Att granska koncernbidrag har vi valt att göra eftersom även det kan användas för att flytta likvida medel ut ur bolaget i likhet med utdelningar. Med bakgrund av denna problemformulering har vi formulerat två frågor som vi syftar till att svara på i denna uppsats:
- I vilken utsträckning förekommer utdelning och koncernbidrag inom Sveriges mest omdebatterade utbildningskoncerner?
- Hur redovisas utdelningar och koncernbidrag inom Sveriges mest omdebatterade utbildningskoncerner?
1.4 Syfte
Då vi funnit att det finns begränsad tillgång till tidigare studier i vårt valda ämne har vi valt att göra en deskriptiv studie. Syftet med studien är att klargöra hur utdelningar och koncernbidrag flyttas mellan och ut ur de valda bolagen inom utbildningskoncernerna. Genom att granska bolagens årsredovisningar och sammanställa informationen i uppsatsen hoppas vi kunna bidra med ett objektivt och tydliggörande inslag i den debatt som varit kring friskolebolagens vinstintresse och vinstutdelningar.
1.5 Avgränsning
Idag drivs majoriteten av friskolor i aktiebolagsform och detta har på senare år utvecklats till att friskolebolagen bildat, alternativt förvärvats för att ingå i, större utbildningskoncerner. I denna uppsats har vi valt att fokusera på fem utbildningskoncerner; AcadeMedia, Baggium, John Bauer, Kunskapsskolan och Pysslingen. För dessa utbildningskoncerner har vi granskat koncernens moderbolag samt de dotterbolag inom koncernen som bedriver utbildningsverksamhet inom Sverige. I de fall ett dotterbolag har flera ägare har vi granskat majoritetsägaren och i de fall bolag bedrivs i kommission har vi valt att komplettera detta genom att även granska kommittentens redovisning. Observera att vi inte har gjort någon avgränsning när det kommer till vilken typ av utbildning bolagen bedriver. Våra fem valda koncerner bedriver utbildning i hela spannet från förskolan till vuxenutbildning.
10
Vi har även avgränsat vår studie till att enbart granska de valda bolagens tre senaste årsredovisningar räknat från årsslutet 2009. I några enstaka fall har vi även hämtat uppgifter från andra årsredovisningar men det har i första hand varit årsredovisningar från perioden 2007-2009 vi har utgått från i studiens empiri. Övriga årsredovisningar har använts i syfte att stärka och tydliggöra uppgifter som vi anser vara väsentliga i empirin.
1.6 Disposition
I uppsatsen första kapitel ges en bakgrundsbeskrivning till vår studie. Därefter tar vi upp uppsatsens frågeställning, syftet med denna samt vilka avgränsningar vi valt att göra.
I metodkapitlet ger vi en beskrivning av hur vi har gått tillväga vid genomförandet av denna studie. Vi syftar här till att motivera de val vi gjort och diskutera vad de fått för följder.
Referensramen tar upp och förklarar ett antal begrepp vi använder i empirin och analysen.
Avsnittet har för avsikt att göra uppsatsen mer förståelig även för de utan tidigare kunskap inom redovisning.
I uppsatsens empiri presenterar vi den granskningen av bolagens årsredovisningar vi gjort. Avsnittets text har kompletterats med bilder och tabeller för att öka förståelsen.
Analysen avser att föra en diskussion kring det vi presenterat i empirin med bakgrund till vår frågeställning och de begrepp vi tagit upp i referensramen.
Uppsatsen avslutande kapitel innehåller vår slutsats till den tidigare formulerade frågeställningen.
Kapitlet avslutas därefter med en slutdiskussion och förslag till fortsatt forskning.
11
2. Metod
I detta kapitel beskriver vi hur vi har gått tillväga för att göra vårt urval av bolag och därefter samla in vårt empiriska material samt hur vi sedan har bearbetat detta. Vi redogör även för de val vi gjort under arbetets gång och de konsekvenser dessa val fört med sig.
Avslutningsvis tar vi upp vilka källor vi har använt och motiverar vad vi anser om uppsatsens tillförlitlighet.
2.1 Val av bolag samt tidsperiod
Vid arbetets inledande fas gick vi igenom en del av den debatt som förts kring friskolor. I samband med detta uppmärksammade vi hur frekvent AcadeMedia, Baggium, John Bauer, Kunskapsskolan samt Pysslingen förekom i media. Det var även dessa fem koncerner som SVT:s program Uppdrag Granskning tog upp som Sveriges fem största utbildningskoncerner i programmet som sändes den 27/10-2010 om Friskolor i Sverige15. Då vårt syfte är att sammanställa en objektiv bild av den externa redovisningen som ligger till grund för en del av den debatt som varit ansåg vi det vara lämpligt att undersöka de koncerner som även förekommit mycket i media.
Under arbetets gång märkte vi att de koncerner vi valt var större än vi från början trodde och att de delvis innehåll bolag som inte bedrev utbildningsverksamhet. Då vi ville fokusera på utbildningsföretagen valde vi att avgränsa arbetet till att granska enbart koncernens moderbolag samt de dotterbolag som bedrev utbildning inom Sverige. Detta val gjorde att det empiriska materialet minskade vilket bidrog till att det blev mer lätthanterligt. Givetvis kunde det ha varit intressant att granska även de andra bolagen då de ingår i samma koncern, dock anser vi att genom att avgränsa studien ytterligare lyckades vi höja kvaliteten på uppsatsen i helhet.
Vad vi även insåg var att de valda bolagen i vissa fall bedrev utbildning på olika nivåer. Vi valde därför att granska bolag som bedrev utbildning rent generellt, från förskola till vuxenutbildning. Majoriteten av de bolag vi granskat bedriver dock verksamhet inom för- grund- och/eller gymnasieskolan, även vuxenutbildning förekommer dock i mindre utsträckning.
Vår grundtanke var att titta på de fem senaste årsredovisningarna, dock insåg vi att den stora mängden data blev mer än vi kunde hantera i denna studie. I likhet med avgränsningen till vilka dotterbolag vi skulle granska gjorde den stora mängden data studien mer svårhanterlig.
Dessutom var det flera bolag som bytte ägare och koncernstrukturer ändrades under en femårsperiod vilket vi ansåg göra studien svårare att tolka både för oss och framtida läsare. På grund av detta valde vi att enbart granska de tre senaste årsredovisningarna från årsslutet 2009.
2.2 Insamling av empiriskt material
Vårt första steg vid insamlingen av empiriskt material var att hämta och studera information om debatten som varit kring friskolor. Denna information hämtade vi främst på Internet där vi läste flera olika tidskrifter, bloggar och tidigare uppsatser om friskolor. Det var i samband
15 Uppdrag granskning
12
med denna datainsamling vi uppmärksammade avsaknaden av statistik av utbildningsbolagens redovisning. Vi fick uppfattningen att det diskuterades mycket men att lite fakta faktiskt fanns publicerat. Den största kartläggningen vi stötte på var den som Vänsterpartiet skrev att de hade gjort, dock finns den inte publicerad i sin helhet. Även om vänsterpartiets kartläggning funnits publicerad i sin helhet anser vi att vår studie inte hade blivit objektiv om vi valt att använda oss av information som denna innehöll. Vi talade även med Friskolornas Riksförbund och Skolverket vilka meddelade att det inte fanns några andra ekonomiska fakta än de som nämndes i media. Avsaknaden av statistik och tidigare studier som fokuserade på den externa redovisningen gjorde att vi fick idén om att göra en deskriptiv studie. Vi anser att det har debatterats mycket men att lite fakta presenterats vilket vi hoppas att till viss del kunna åtgärda med denna studie.
Vårt nästa steg vid datainsamlingen var att samla in sekundärdata till uppsatsens empiri. Det empiriska materialet består till största del av utbildningskoncernernas och dess dotterbolags tre senaste årsredovisningar samt material vi hämtat från respektive koncerns hemsida. Alla årsredovisningar har hämtats från affärsdata.se.
2.3 Bearbetning och sammanställning av empiriskt material
Innan insamlingen av årsredovisningar bestämde vi oss för vilka tal vi ville granska och presentera i denna studie. Valet föll på omsättning, årets resultat, soliditet samt utdelningar och koncernbidrag. Att vi valt att presentera omsättning och årets resultat beror på att lämnade eller erhållna utdelningar och koncernbidrag av läsaren ska kunna sättas i relation till dessa tal. Årets resultat och omsättning kan även användas till att ta reda på hur bolagen utvecklats över tid. Soliditeten anser vi vara intressant eftersom den visar om det finns täckning för utdelning alternativt koncernbidrag.
Vid genomgång av årsredovisningar letade vi efter ovan nämnda tal samt hur koncernbidrag och utdelningar redovisades i de fall de förekom. Samtidigt granskade vi även koncernstrukturen och ägarförhållandena i respektive bolag. Granskningen sammanställdes systematiskt bolag efter bolag. Då mängden data var förhållandevis stor gick vi igenom den ett flertal gånger innan vi skrev empirin. Vid genomgång försökte vi gruppera bolagen efter ägare, storlek, koncernbidrag, utdelningar och redovisning. Vi försökte göra sammanställning och genomgång systematisk för att inte missa något men under hela tiden samtalade vi även och diskuterade vad vi fann mer öppet.
Efter att all data hade bearbetats gjorde vi de slutgiltiga avgränsningarna och sammanställde därefter empirin. I samband med arbetet med empirin utformade vi även koncernscheman och tabeller över årsredovisningarna för att det skulle bli lättare för framtida läsare att ta till sig informationen.
2.4 Utformning av referensram
I samband med att vi skrev empirin beslutade vi även vad vi behövde ta upp i uppsatsens referensram. Uppsatsens stomme utgörs av empiri men för att denna ska vara förståelig för alla framtida läsare ville vi förklara vissa begrepp vi använde i empirin i referensramen. Det är främst redovisningsbegrepp som tas upp i referensramen och materialet är inhämtat främst från lagar, regler, rekommendationer och böcker. För personer som tidigare studerat redovisning kan innehållet i referensramen kännas överflödig men med tanke på vårt valda ämne tror vi att intresse att ta del av denna studie även rör personer som inte tidigare studerat
13
redovisning och därav övertydligheten. I och med uppsatsens referensram hoppas vi även att analysen och slutsatsen blir mer tillförlitlig och intressant.
2.5 Analys av empiriskt material
Vår analys består av hur de olika bolagen har lämnat eller erhållit samt redovisat koncernbidrag och utdelningar då detta är vad vi vill undersöka i denna studie. Vi har även analyserat koncernstrukturerna och ägarförhållandena eftersom vi anser detta vara intressant fakta som ger analysen av koncernbidrag och utdelningar mer djup. Analysen är längre och mer utsvävande än slutsatsen eftersom sistnämnda avsnitt endast syftar till att besvara vår inledande frågeställning
Vid arbetet med analysen har vi försökt att arbeta systematiskt. Varje bolag och koncern har granskats var för sig varav de därefter jämförts med varandra. Vi valde att analysera varje bolag samt koncern var för sig för att inte missa något. I likhet med förarbetet till empirin försökte vi arbeta igenom det empiriska materialet på ett systematisk vis, exempelvis genom att gruppera bolagen och koncernerna efter bland annat storlek, ägare, koncernbidrag eller utdelningar. Vi förde samtidigt med det systematiska arbetet även en mycket öppen diskussion med varandra om vad vi fann. Slutsatsen diskuterades även med handledare och opponenter samt med skatteverket. Skatteverket bidrog med en allmän syn på redovisning av koncernbidrag och utdelningar vilket vi använde i analysen av hur redovisningen av utdelningar och koncernbidragen inom de valda koncernerna ser ut.
2.6 Studiens tillförlitlighet
Vi vill påpeka att det finns risk att vi missat lämnade eller erhålla koncernbidrag alternativt utdelningar. Vid genomgång av årsredovisningar har vi försökt att vara systematiska och mycket noggranna men risk finns fortfarande att vi kan ha missat något. En stor del av årsredovisningarna har dubbel- och trippelkollats för att öka tillförlitligheten. Det empiriska materialet som analyserats är omfattande men eftersom vi hela tiden varit två personer har det varit överkomligt. Om vi bara hade varit en person är det större risk att faktorer hade missats, men eftersom vi varit två författare till denna uppsats har vi kunnat kontrollera varandra vilket vi anser göra vår studie mer tillförlitlig.
I och med valet att göra en studie starkt präglad av objektivitet blir källkritiken mycket viktig.
I den utsträckning det går har vi använt oss av opartiska källor, exempelvis skolverkets hemsida. Dock har vi även använt oss av källor som är tydligt vinklade och vi anser det i dessa situationer vara viktigt att kritiskt granska källorna och dess påstående. För att få en objektiv bild av debatten som varit har vi studerat sju olika partiers16 hemsidor. Detta för att vi skall få reda på hur respektive parti ser på frågan om vinster i friskolor vilket bidrar till att det blir lättare för oss att ge en objektiv beskrivning av situationen i denna studie.
Sammanfattningsvis fokuserar denna uppsats främst på debatten kring friskolor i uppsatsens inledning för att ge en bakgrundsbeskrivning. Förutom detta inslag har vi försökt att hålla oss ifrån debatten och istället fokuserat på att granska årsredovisningar och skapa en objektiv sammanställning av dem. Vid beskrivning av bolagen har vi utgått från deras egna hemsidor vilka kan ses som partiska. Dock har vi från dessa sidor främst tagit fakta som elevantal och historik kring skolorna vilket vi anser vara säkra uppgifter att hämta från bolagen själva.
16 Moderaterna, Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet
14
3. Referensram
Referensramen syftar till att sammanfatta begrepp vi använder oss av i uppsatsen. Begrepp som tas upp är fristående skolor, koncernbidrag, utdelning samt kommissionärsbolag. Vi definierar även vad årets resultat, soliditet och omsättning är samt avslutar med ett kort avsnitt om kvalitativa egenskaper.
3.1 Fristående skolor
I Sverige finns parallellt med det offentliga skolväsendet även fristående skolor17. Skillnaden mellan en fristående skola och en skola i det offentliga skolväsendet är att de fristående skolorna har en annan huvudman (ägare) än de som organiseras av kommuner och landsting.
Skolinspektionen måste ge sitt tillstånd för att man skall få driva en fristående skola.
Fristående skolor får inte ta ut elevavgifter utan de finansieras genom kommunala bidrag, så kallad skolpeng. Den vanligaste bolagsformen för en fristående skola är aktiebolag och 2008 drevs 64 % av Sveriges fristående skolor som aktiebolag18.
3.2 Utdelning
Utdelning innebär att likvida medel tas från bolagets fria egna kapital. Vinstutdelning föreslås av bolagets styrelse i samband med årsredovisningen där föreslagen utdelning omnämns i vinstdispositionen med tillhörande motivering. Det är därefter bolagsstämman som beslutar om utdelning ska betalas ut eller ej, alternativt om ett högre belopp ska delas ut19. I likhet med koncernbidrag regleras storleken på tillåten utdelning genom ABL:s regler om värde- överföringar från bolaget. Detta innebär att full täckning måste finnas i bolagets bundna kapital, hänsyn ska tas till verksamheten art, storlek och risker på det egna kapitalet samt att bolagets likviditet, konsolideringsbehov samt ställning i övrigt ska beaktas20.
3.3 Koncernbidrag
Koncernbidrag innebär att bidrag flyttas mellan bolag inom samma koncern utan att det avser ersättning för utgift. Bidraget dras av hos det givande bolaget och tas upp av det mottagande bolaget21. Koncernbidrag kan lämnas av dotter- till moderföretag eller från moder- till dotterföretag i det fall moderbolaget äger minst 90 % av dotterföretaget22.
Hur koncernbidrag redovisas regleras genom uttalande från Rådet för finansiell rapportering.
Enligt UFR 2 Koncernbidrag och aktieägartillskott ska ett koncernbidrag redovisas efter dess ekonomiska innebörd. Om koncernbidraget lämnas i syfte att minska koncernens skattekostnader eller om syftet är oklart ska koncernbidraget redovisas som en minskning respektive ökning av det fria egna kapitalet. I de fall koncernbidraget jämställs med en utdelning redovisas det som en minskning av det egna kapitalet hos givaren och som en finansiell intäkt hos mottagaren. Normalt sätt är lämnade koncernbidrag skattemässigt
17 Skolverket
18 Friskolornas Riksförbund
19 ABL 18 kap 1-4 §
20 ABL 17 kap 3 §
21 IL 35 kap 1§
22 IL 35 kap 2 §
15
avdragsgilla medan erhållna koncernbidrag ses som skattepliktig intäkt23.
För att bolag inte ska ha möjlighet att ta för ut stora koncernbidrag från verksamheten finns det i ABL regler om värde överföringar från bolaget, dessa finns beskrivna ovan i kapitlet om utdelning24.
3.4 Kommissionärsbolag
Ett kommissionärsbolag bedriver näringsverksamhet i eget namn för någon annans räkning.
Det bolag som näringsverksamheten bedrivs åt benämns kommittentbolag och kan i likhet med kommissionärsbolaget utgöras av ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening. Vid kommissionärsförhållande säger man att bolaget bedrivs i kommission åt kommittentbolaget och kommittenten behandlar kommissionärsbolagets resultat som om kommittenten själv åstadkommit det25. I de fall kommissionärsbolaget inte erhåller någon provision kommer samtliga poster i dess resultaträkning att vara noll. Detta beror på att alla affärstransaktioner sker i avräkning med kommittenten26.
Trots att kommissionärsbolag bedriver sin verksamhet åt kommittenten är bolaget en självständig juridisk person som är bokföringsskyldig och i de fall kommissionärsbolaget är ett aktiebolag är det underkastat aktiebolagslagen. Detta innebär att kommissionärsbolaget måste upprätta årsredovisning med förvaltningsberättelse samt resultat- och balansräkning.
Enda undantagsfallet till detta är om det inte förekommit någon verksamhet i kommissionärsbolaget som påverkar dess resultaträkning. I dessa fall finns det ingen anledning att kräva resultaträkning, dock skall då bolaget lämna uppgift om att hela verksamheten drivits i kommission i förvaltningsberättelsen tillsammans med uppgift om kommittenten27.
3.5 Definitioner
3.5.1 Omsättning
Omsättning definieras som de totala intäkterna från försäljning av varor och tjänster under en viss period28. I resultaträkningen redovisas omsättningen som intäkter och dras därefter kostnaderna för förbrukade resurser bort får man årets resultat 29.
3.5.2 Årets resultat
Årets resultat är det slutgiltiga resultatet som fås efter att alla intäkter och kostnader är summerade. Det resultat som räknas fram i resultaträkningen flyttas sedan till eget kapital i balansräkningen30.
3.5.3 Soliditeten
Soliditeten visar hur ett företag är finansierat, det vill säga om det är finansierat med skulder eller med eget kapital. Soliditeten räknas ut som justerat eget kapital (eget kapital + 72 % av de obeskattade reserverna) dividerat med balansomslutningen. Hög soliditet visar att företaget
23 UFR 2
24 ABL 17 kap 3 §
25 IL 36 kap 1-2 §
26 BFN U 88:8
27 BFN U 88:8
28 Grönlund, A. Tagesson, T, Öhman, P. (2005)
29 Thomasson, J. Arvidsson, P. Lindquist, H. Larsson, O. Rohlin, L. (2008)
30 Grönlund, A. Tagesson, T, Öhman, P. (2005)
16
är finansierat främst med eget kapital och låg soliditet visar att företaget finansierats till största del med skulder31.
3.5.4 Eget kapital
Bolagets egna kapital utgör tillgångarna minus skulderna och redovisas i balansräkningen.
Det egna kapitalet består dels av kapitalet som ägarna satsat, dels av bolagets ackumulerade resultat. Aktiekapitel utgör tillsammans med uppskrivningsfond och reservfond det bundna kapitalet och balanserad vinst eller förlust samt årets resultat utgör det fria kapitalet. I de fall obeskattade reserver finns utgör (1-skattesatsten) % eget kapital32.
3.5.5 Bokslutsdisposition
Bokslutsdispositioner redovisas som kostnad eller intäkt i resultaträkningen men motsvarar egentligen inte någon resursförbrukning. Istället kan bokslutsdispositioner användas till att höja eller sänka resultatet vilket påverkar skattekostnaden då bokslutsdispositioner redovisas innan skattekostnaden räknas ut. Bokslutsdispositioner utgörs främst av överavskrivningar men kan även bestå av koncernbidrag33.
3.6 Kvalitativa egenskaper
En årsredovisning skall vara relevant vilket innebär att den skall vara användbar för intressenter när de skall fatta beslut.Begriplighet är ett minimikrav på relevans och innebär att intressenterna måste kunna förstå innebörden av informationen som lämnas i redovisningen.
Vid upprättande av redovisning finns lagar och regler att följa och därför bör intressenterna ha viss kunskap inom redovisningsområdet för att kunna förstå redovisningsinformation34.
Redovisning ska även vara tillförlitlig vilket innebär att redovisningen ger en korrekt avspegling av företagets ekonomiska situation. Intressenterna skall med andra ord kunna lita på att de får rätt information när de läser redovisningen35.
31 Grönlund, A. Tagesson, T, Öhman, P. (2005)
32 Hansson, S. Arvidsson, P. Lindquist, H. (2009)
33 Hansson, S. Arvidsson, P. Lindquist, H. (2009)
34 Smith, D. (2006)
35 Smith, D. (2006)
17
4. Empiri
I detta kapitel ger vi en beskrivande bild av vad de valda utbildningskoncernerna har för verksamhet, hur deras koncernstruktur ser ut samt vilka ägarna är. Vi fortsätter efter detta att gå igenom de valda bolagens omsättning, årets resultat och soliditet under de tre granskade åren. Efter detta presenterar vi de utdelningar samt koncernbidrag som lämnats eller erhållits under de senaste tre åren för koncernens moderbolag samt dess dotterbolag som bedriver utbildningsverksamhet. I samband med genomgången av lämnade eller erhållna koncernbidrag tar vi även upp hur dessa är redovisade.
4.1AcadeMedia
4.1.1 Verksamhetsbeskrivning
AcadeMedia är Sveriges största utbildningsföretag. De bedriver verksamhet från förskolan upp till vuxenutbildning och har idag över 100 skolor, 2 500 medarbetare och 45 000 elever och deltagare (varav 22 000 av eleverna och deltagarna ingår i skolverksamheten). Företagets filosofi går ut på att kvalitet lönar sig och skolorna drivs som självständiga enheter med gemensamma kvalitetskrav. AcadeMedia säger sig driva skolorna med ett långsiktigt perspektiv och den vinst som görs används främst till att återinvestera i utveckling och tillväxt av verksamheterna. Bolaget var noterat på Stockholmbörsens small cap-lista från 2001 men avregistrerades under 2010 i samband med att majoriteten av bolagets aktier förvärvades av Svensk Utbildning Intressenter Holding AB och Providence Education International AB36.
Academedia
Koncernens moderbolag Academedia AB
Dotterbolag med utbildningsverksamhet 20 st.
Antal elever 45 000
Antal personal 2 500
Dotterbolagens omsättning 2009 2 195 147 849 kr Tabell 1.
Verksamheten inom AcadeMedia drivs genom ett flertal skolföretag under ett antal kända varumärken. För- och grundskoleverksamhet drivs under namnen Fenestra, Vittra, Norrskenet och PeterSven skolan. Dessutom ska Primaskolan startas under hösten 2011.
Gymnasieverksamheten drivs genom Didaktus, Drottning Blankas Gymnasieskola, Framtidsgymnasiet, IT-Gymnasiet, Ljud & Bildskolan, Mikael Elias teoretiska gymnasium, NTI Gymnasiet, Rytmus och Vittra gymnasiet. Vuxenutbildningen sker under varumärkena NTI skolan, AcadeMedia Masters, Eductus och Didaktus37.
4.1.2 Koncernstruktur och ägare
AcadeMedia är en stor koncern med flera dotter- och dotterdotterbolag. Under de senaste åren har det varit mycket omorganiseringar inom koncernen; bolag har bytt ägare samt flera namnbyten och fusioner har skett. Det har även skett ett flertal förvärv de senaste åren vilket
36 AcadeMedia
37 AcadeMedia
18
har bidragit till att koncernen växt kraftigt. Idag är koncernen uppdelad bland annat i två kommissionärsgrupper där tillhörande bolag enbart har en mycket förenklad redovisning38.
Bild 1. AcadeMedia koncernens struktur vid årsslutet 2009. Ljusgrå bolag är granskade i denna studie, mörkgrå bolag är ej granskade i denna studie. Randiga bolag är kommittentbolag.
Främst skedde omorganiseringar inom AcadeMedia under 2007 då 14 fusioner inom bolaget ägde rum. Under samma år förvärvade även AcadeMedia AB bolagen Ljud & Bildskolan
38 AcadeMedia AB Årsredovisningar 2007- 2009
19
LBS AB, Drottning Blankas Gymnasieskola AB, Nordens Teknikerinstitut AB och Knowledge Partner Syd AB39.
Under räkenskapsåret 2008 blev Anew Learning AB, då ägt av Bure Equity AB, sammanslaget med AcadeMedia AB40. Anew Learning, som sedan tidigare ägde Vittra AB med dotterbolag, hade under 2007 förvärvat Fenestra Utbildning AB med dotterbolag, Didaktus AB med dotterbolag, Rytmus AB, Framtidsgymnasiet i Göteborg AB, Framtidsgymnasiet Öst AB och IT Gymnasiet i Sverige AB. Under räkenskapsåret 2008 förvärvades även Fria Academien i Skövde AB, Anew Learning Services AB (då Vittras Virtuella Värld AB) och Framtidsgymnasiet i Sverige AB41.
4.1.3 Ekonomisk utveckling 4.1.3.1 AcadeMedia AB
AcadeMedia AB har under de senaste tre åren haft en omsättning om 7,3 – 16,0 Mkr.
Resultatet har dock, trots erhållna koncernbidrag, varit negativt, bortsett från 2007 då man hade ett positivt resultat på 26,9 Mkr, vilket kan kopplas till den kraftiga expandering bolaget satsat på. Soliditeten har hållits kring 50 % 42.
Academedia AB
Omsättning Årets Resultat
Soliditet Utdelning Koncernbidrag 2007 15 995 000 26 948 000 54,7% 42 500 000 20 000 000
2008 13 482 000 -19 478 000 50,3% 0 12 460 000
2009 7 310 000 -24 430 000 44,9% 0 57 502 000
Tabell 2.
4.1.3.2 AcadeMedia Service AB samt dess kommissionärsbolag
Bolaget AcadeMedia Services AB har varit vilande under de senaste tre åren. Under 2009 blev dock bolaget kommittent till AcadeMedia Eductus AB och Nordens Teknikerinstitut AB varav bolagens resultat fördes över till AcadeMedia Services AB som i sin tur redovisade ett positivt resultat om 65,5 Mkr43. Både Nordens teknikerinstitut AB och AcadeMedia Eductus AB visade fram till räkenskapsåret 2009 höga omsättningar och positiva resultat44.
Academedia Services AB
Omsättning Årets Resultat
Soliditet Utdelning Koncernbidrag
2009 0 65 546 959 46 % 0 0
Academedia Eductus AB
Omsättning Årets Resultat
Soliditet Utdelning Koncernbidrag
2007 168 007 000 1 657 4,9 % 0 -2 400 000
2008 158 821 000 1 657 000 8,0 % 0 0
2009 217 063 147 0 20,1% 0 0
39 AcadeMedia AB Årsredovisning 2007
40 Bure Equity AB Årsredovisning 2008, AcadeMedia AB Årsredovisning 2008
41 Anew Learning AB Årsredovisningar 2007-2008
42 AcadeMedia AB Årsredovisningar 2007-2009
43 AcadeMedia Services AB Årsredovisningar 2007-2009
44 AcadeMedia Eductus AB Årsredovisning 2007-2009, Nordens Teknikerinstitut AB Årsredovisning 2007-2009
20 Nordens
teknikerinstitut AB (NTI)
Omsättning Årets Resultat
Soliditet Utdelning Koncernbidrag
2007 148 242 000 21 774 000 33,0% 38 500 000 0
2008 305 212 000 17 533 000 27,0% 0 -22 125 109
2009 397 669 000 0 17,0% 0 0
Tabell 3.
4.1.3.3 Övriga direkta dotterbolag till AcadeMedia AB
Ljud & Bildskolan LBS AB, Didaktus Utbildningar AB och Drottning Blankas Gymnasieskola AB visar samtliga på omsättningar i miljonklassen samt redovisar ett positivt årsresultat samtliga undersökta år45. Knowledge Partner Syd AB, som även det är ett direkt dotterbolag till AcadeMedia AB, redovisar under samma period däremot ingen omsättning samt betydligt lägre och ostabilare resultat46.
Ljud & Bildskolan LBS AB
Omsättning Årets Resultat
Soliditet Utdelning Koncernbidrag
2007 (6mån) 37 527 086 5 586 342 63,0% 0 0
2008 87 573 170 13 475 751 32,0% 0 -19 091 011
2009 120 622 241 15 894 455 33,0% 0 -21 869 695
Didaktus
Utbildningar AB
Omsättning Årets Resultat Soliditet Utdelning Koncernbidrag
2007/2008 18 378 019 1 504 235 26,0% 0 -865 000
2008 (6mån) 8 977 135 2 133 588 61,0% 0 0
2009 16 261 914 699 114 71,4% 0 0
Drottning Blankas Gymnasieskola AB
Omsättning Årets Resultat
Soliditet Utdelning Koncernbidrag
2007 (6mån) 19 850 216 2 200 120 33,0% 0 0
2008 45 440 591 2 487 655 26,0% 0 0
2009 68 768 457 4 460 909 23,0% 0 -6 281 985
Knowledge Partner Syd AB
Omsättning Årets Resultat Soliditet Utdelning Koncernbidrag
2007 11 976 000 211 000 16,0% 0 39 000
2008 0 -25 000 96,7% 0 0
2009 0 3 007 100 % 0 0
Tabell 4.
4.1.3.4 Vittra AB med dotterbolag
Vittra AB samt dess två dotterbolag har alla höga omsättningar, från en kvarts miljon upp till över en halv miljard kronor. Under räkenskapsåret 2007, då bolagen inte ingår i AcadeMedia- koncernen, redovisar även de tre bolagen omsättningar på några miljoner. Sedan räkenskapsåret 2008 drivs samtliga bolag i kommission åt kommittenten Anew Learning
45 Ljud & Bildskolan LBS AB Årsredovisningar 2007-2009, Didaktus Utbildningar AB Årsredovisningar 2007/2008-2009, Drottning Blankas Gymnasieskola AB Årsredovisningar 2007-2009
46 Knowledge Partner Syd AB Årsredovisningar 2007-2009
21
Services AB. För räkenskapsåret 2009 redovisar kommittenten resultatet för kommissionärsbolagen, varav de resultaten saknas i tabellerna47.
Vittra AB Omsättning Årets Resultat
Soliditet Utdelning Koncernbidrag
2007 555 740 000 5 890 000 22.9% 0 -6 221 000
2008 337 397 249 0 14,8% 0 0
2009 0 0 100 % 0 0
Törnskogen Utbildning AB
Omsättning Årets Resultat
Soliditet Utdelning Koncernbidrag
2007 286 068 139 14 443 327 26,2% 0 -14 691 079
2008 323 457 510 0 16,3% 0 0
2009 0 0 100,0% 0 0
Rösjötorp Utbildning AB
Omsättning Årets Resultat
Soliditet Utdelning Koncernbidrag
2007 251 127 236 10 619 226 30,9% 0 -10 735 820
2008 279 595 840 0 19,3% 0 0
2009 0 0 100,0% 0 0
Tabell 5.
4.1.3.5 Dotterbolag till Fenestra Utbildning AB
Fenestra Centrum AB, Fenestra S:t Jörgen AB och Fenestra Förskola AB redovisar alla omsättningar runt några miljoner samt positiva årsresultat för det år uppgifter finns. Sedan räkenskapsåret 2008 ingår bolagen i AcadeMediakoncernen och bolagen drivs i kommission åt Anew Learning Services AB varav uppgifter om omsättning och årets resultat saknas48. Fenestra
Centrum AB
Omsättning Årets Resultat
Soliditet Utdelning Koncernbidrag
2007 (6mån) 6 555 630 312 913 14,9% 0 -6 078
2008 14 722 768 0 13,9% 0 0
2009 0 0 100,0% 0 0
Fenestra S:t Jörgen AB
Omsättning Årets Resultat
Soliditet Utdelning Koncernbidrag
2007 (6mån) 15 477 465 737 058 21,1% 0 0
2008 35 238 631 0 12,1% 0 0
2009 0 0 100,0% 0 0
Fenestra Förskola AB
Omsättning Årets Resultat
Soliditet Utdelning Koncernbidrag
2007 (6mån) 3 712 202 265 046 18,7% 0 0
2008 8 301 238 0 15,2% 0 0
2009 0 0 100,0% 0 0
Tabell 6.
47 Vittra AB Årsredovisningar 2007-2009, Törnskogen Utbildning AB Årsredovisningar 2007-2009, Rösjötorp Utbildning AB Årsredovisningar 2007-2009
48 Fenestra Förskola AB Årsredovisningar 2007-2009, Fenestra Centrum AB Årsredovisningar 2007-2009, Fenestra S:t Jörgen AB Årsredovisningar 2007-2009
22
4.1.3.6 Övriga direkta dotterbolag till Anew Learning AB
Didaktus Skolor AB och Fria Academien i Skövde AB har under räkenskapsåren 2007-2009 omsättningar mellan 28,1 - 85,6 Mkr och årets redovisade resultat ligger under samma period för de båda bolagen mellan 500 000 kr – 5,1 Mkr49.
Didaktus Skolor AB
Omsättning Årets Resultat
Soliditet Utdelning Koncernbidrag
2007/2008 81 380 179 5 064 292 39,0% 0 -5 019 000
2008 (6mån) 39 306 268 855 265 36,0% 0 0
2009 85 563 401 2 207 736 29,0% 0 -3 931 828
Fria
Academien i Skövde AB
Omsättning Årets Resultat
Soliditet Utdelning Koncernbidrag
2007 28 492 455 1 402 284 43,6% 0 -1 040 000
2008 28 085 628 507 313 50,2% 0 0
2009 28 589 568 776 272 41,9% 0 -3 073 445
Tabell 7.
IT Gymnasiet i Sverige AB har en hög omsättning om cirka 156 Mkr under räkenskapsåren 2007-2008. Rytmus AB redovisar under samma period en omsättning på 19,7 Mkr respektive 47,4 Mkr. Båda bolagen redovisar positiva resultat under 2007, därefter går de, i samband med att de förvärvas av AcadeMediakoncernen, över till att drivas i kommission till Anew Learning Services AB50 varav omsättning och resultat numer redovisas i kommittentbolaget.
IT Gymnasiet Sverige AB
Omsättning Årets Resultat
Soliditet Utdelning Koncernbidrag
2007 155 575 199 13 834 748 58,4% 0 -5 860 909
2008 156 440 063 0 40,7% 0 0
2009 0 0 100,0% 0 0
Rytmus AB Omsättning Årets Resultat
Soliditet Utdelning Koncern- bidrag
2007 (6 mån) 19 704 853 536 106 31,9% 0 0
2008 47 424 479 0 29,3% 0 0
2009 0 0 100,0% 0 0
Tabell 8.
I likhet med ovan nämnda bolag går Framtidsgymnasiet Öst AB, Framtidsgymnasiet i Göteborg AB samt Framtidsgymnasiet i Sverige AB över till att drivas i kommission åt Anew Learning Services AB under räkenskapsåret 2008. Även dessa bolag ingick inte i AcadeMediakoncernen under räkenskapsåret 2007. Under de räkenskapsår fullständig årsredovisning finns att tillgå visas omsättningar mellan 15,7 – 50,8 Mkr och positiva resultat51.
49 Didaktus Skolor AB Årsredovisningar 2007/2008-2009, Fria Academien i Skövde AB Årsredovisningar 2007- 2009
50 IT Gymnasiet i Sverige AB Årsredovisningar 2007-2009, Rytmus AB Årsredovisningar 2007-2009
51 Framtidsgymnasiet Öst AB Årsredovisningar 2007-2009, Framtidsgymnasiet i Göteborg AB Årsredovisningar 2007-2009, Framtidsgymnasiet i Sverige AB Årsredovisningar 2007-2009
23 Framtidsgymnasiet
Öst AB
Omsättning Årets Resultat
Soliditet Utdelning Koncernbidrag
2007 (6 mån) 15 728 997 122 422 23,0% 0 0
2008 33 118 683 0 17,0% 0 0
2009 0 0 100,0% 0 0
Framtidsgymnasiet i Göteborg AB
Omsättning Årets Resultat
Soliditet Utdelning Koncernbidrag
2007 27 013 654 3 372 610 60,0% 0 0
2008 36 224 485 0 33,0% 0 0
2009 0 0 100,0% 0 0
Framtidsgymnasiet i Sverige AB
Omsättning Årets Resultat
Soliditet Utdelning Koncernbidrag
2007 0 1 906 100,0% 0 -1 906
2008 50 845 859 0 7,5 % 0 0
2009 0 0 100,0% 0 0
Tabell 9.
Anew Learning Services AB blev från och med räkenskapsåret 2008 kommittent inom en kommissionärsgrupp inom AcadeMedia. Detta innebär att den redovisade omsättningen och redovisade årsresultatet kommer från de tretton kommissionärsbolagen52.
Anew Learning Services AB
Omsättning Årets Resultat
Soliditet Utdelning Koncernbidrag
2008 34 481 714 14 647 856 21,0% 0 -56 228 365
2009 1 209 764 262 25 782 059 13,0% 0 -50 991 448
Tabell 10.
4.1.4 Utdelning och Koncernbidrag 4.1.4.1 Erhållna koncernbidrag
AcadeMedia AB erhöll under räkenskapsåren 2007-2009 koncernbidrag årligen om totalt 90 Mkr, vilka är redovisade under rubriken förändring av eget kapital. Under räkenskapsåret 2007 erhölls även 42,5 Mkr i utdelning från dotterföretag. Ingen lämnad utdelning har emellertid skett från detta bolag under de senaste tre åren53. Även Knowledge Partner Syd AB erhöll koncernbidrag. Koncernbidraget om 37 000 kr erhölls under räkenskapsåret 2007 och redovisades i likhet med AcadeMedias erhållna koncernbidrag i noten om förändring av eget kapital54.
4.1.4.2 Lämnade koncernbidrag redovisade i not om förändring av eget kapital
Under den undersökta perioden var det ett flertal bolag inom AcadeMediakoncernen som lämnade koncernbidrag. Bolagen som redovisade de lämnade koncernbidragen i noten om förändring av eget kapital redogörs det för kortfattat här nedan, se även tabeller i förgående avsnitt.
52 Anew Learning Services Årsredovisning 2008
53 AcadeMedia AB Årsredovisningar 2007-2009
54 Knowledge Partner Syd AB Årsredovisning 2007