• No results found

En konvex och konkav vy: En kvalitativ studie av ciselering med olika metallfolier

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "En konvex och konkav vy: En kvalitativ studie av ciselering med olika metallfolier"

Copied!
29
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Institutionen för bild- och slöjdpedagogik (IBIS) Ämneslärarprogrammet 7-9

Kurs:LRS402Avancerat nivå, Självständigt arbete i slöjd, 15 hp vt2020 www.konstfack.se

En konvex och konkav vy

En kvalitativ studie av ciselering med olika metallfolier

Namn: Eleni-Jane Coucouravas

Handledare: Erik Sigurdson, Miro Sazdic

Examinator: Siri Homlong

(2)

Institutionen för bild- och slöjdpedagogik (IBIS)Ämneslärarprogrammet 7-9 Kurs:LRS402Avancerat nivå, Självständigt arbete i slöjd, 15 hp vt2020 www.konstfack.se

Namn: Eleni-Jane Coucouravas Titel: En konvex och konkav vy

En kvalitativ studie av ciselering med olika metallfolier

Abstract

Syftet med denna studie är att undersöka hantverkskunnandet och metallens egenskaper vid arbetet med ciseleringsteknik på olika metallfolier. Genom studien besvaras frågorna: Hur svarar de olika metallfolier när de ciseleras? Hur ser hantverkskunnandet i ciselering ut?

Studien kan beskrivas som en kvalitativ undersökning med inspiration av den experimenterande metoden samt autoetnografiska metoden. Hantverket i studien har genomförts med ett experimentellt arbetssätt genom bearbetning av koppar, mässing, tenn och aluminium metallfolier. Den experimentella metoden genomförs genom en kontrollerad undersökning med hjälp av konstanta delar samt variabler med syfte att upptäcka materialens lämplighet i förhållandet till ciselering. Datainsamlingen har skett via observationer av det egna praktiska arbetet. Dokumentationen består av bilder, skriftligt material i form av en processdagbok samt en ifylld matris med förutbestämda kriterier angående materialets relevanta egenskaper.

Varje metallfolie har sina speciella egenskaper, men det visar sig också att de metallfolierna som jag har testat också har vissa gemensamma egenskaper. Alla inköpta metallfolier visade sig lämpliga för ciseleringstekniken även om de hade olik hårdhet och stabilitets förmåga. Genom matrisen som producerades under studiens gång möjliggjordes val av lämpligt material för varje ändamål. Erfarenheter skapades genom experimenterandet med både tekniken och materialet men också genom reflektioner som i sin tur leder till nya handlingar och djupare kunskap. Detta fenomen skedde under hela den undersökande processen och kan vara relevant för inlärningsprocesser även i andra sorts hantverk. I diskussionskapitlet diskuteras studiens resultat utifrån flera perspektiv, såsom tradition som inspiration, ciselering i skolslöjden och ciselering utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Nyckelord: Ciselering, metallfolie, experiment, erfarenheter, hantverkskunnande, slöjd.

(3)

Innehåll

Inledning ... 1

Bakgrund och tidigare forskning ... 2

Tradition som inspiration ... 3

Att arbeta materialnära ... 4

Hållbarhetsperspektiv ... 5

Synsätt på kroppen som en helhet ... 6

Den speciella kombinationen - aktiv och passiv fas ... 6

Syfte och frågeställningar ... 7

Metod och tillvägagångssätt ... 7

Urval och avgränsningar ... 8

Hur kunskapen dokumenteras och analyseras ... 10

Forskningsetiska aspekter ... 10

Teori och analysmetod ... 11

Resultat ... 11

Koppar ... 13

Mässing ... 15

Tenn ... 16

Aluminium ... 17

Ciseleringsteknik i olika metallfolier ... 19

Hantverkskunnande i ciselering ... 20

Diskussion ... 20

Metoddiskussion ... 21

Resultatdiskussion ... 22

Förslag på fortsatt forskning ... 24

Referenslista ... 25

(4)

1

Inledning

Historien skapas av oss och berättar om oss. Under vår historia har vi utvecklat olika traditioner som kanske lever kvar tills idag. Ibland utvecklas traditioner under tidens gång och anpassas till den nya tiden och de nya vanorna i vårt liv. Några traditioner glöms bort och då tar de sin plats i vår historia men de försvinner aldrig. De glömda traditionerna väntar bara tills någon återupptäcker dem och ger dem liv på nytt.

Ibland är en tradition stark etablerad inom ett socialt sammanhang, som till exempel kan jag här referera till hur traditioner är starka inom slöjdämnet. Erik Sigurdson beskriver i sin avhandling Det sitter i väggarna de olika strukturer som kvarstår i skolans slöjdtradition.

1

De strukturerna är ibland svåra att bryta och utveckla.

Dock kan inspiration hämtas ur traditioner. I studien låter jag mig inspireras av en hantverkstradition inom metallarbete, nämligen ciseleringstekniken. När jag har sökt information på internet har jag upptäckt att ciseleringstekniken har utvecklats vidare rent teknikmässig, men att alla de som jag sett arbetar med den här vidareutvecklade versionen arbetar med kopparfolie.

Jag kommer ihåg att mina farföräldrar hade ciselerade tavlor i sitt hem. Jag beundrade tavlorna under min uppväx och tills idag har jag ofta tänkt på de där kopparciselerade tavlorna. Jag minns att jag reflekterade över kopparns orange färg och dess glansiga yta, men mest fascinerad var jag över de konvexa och konkava formerna på tavlorna.

Och som barn hade jag perfekt vy för jag kunde betrakta de konvexa och konkava formerna, underifrån. Ordet vy kan här också uppfattas enligt dess metaforiska betydelse, alltså att förstå något eller att forma en åsikt om något. Minnet av dessa tavlor har lett till mitt intresse att lära mig ciselera och utveckla hantverket vidare.

1Sigurdson, Erik. (2014). Det sitter i väggarna [Elektronisk resurs] : en studie av trä- och metallslöjdsalens materialitet, maskulinitet och förkroppsliganden. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2014. Umeå.

(5)

2

Bakgrund och tidigare forskning

På engelska har ciselering flera namn såsom Metal Embossing, Metal Relief, Metal Tooling men även begreppen Repoussé (franska) eller Chasing (engelska) används. Jag kommer använda det svenska begreppet Ciselering. Det är en teknik där man dekorera en metallisk yta genom att förhöja delar från baksidan av plåten och lägga till detaljer och förfina dem från framsidan för att skapa ett motiv i relief.

2

Det är en teknik som har funnits bland våra hantverkstraditioner i tusen år. Ett tidigt exempel på tekniken som bevaras i Nationalmuseet i Aten, Grekland, är Agamemnons dödsmask som är gjort i guld och är daterad till 1500-talet f.Kr..

3

Under 1600-, 1700- och 1800-talet var tekniken särskild populär i Europa. Materialet som används mest under denna period var koppar eller kopparlegeringar, såsom brons och mässing. Det användes för att tillverka smycke och dekorativa föremål.

4

Nuförtiden hittar man många instruktionsfilmer på Youtube om tekniken som använder koppar som material.

5

Man använder en tunn kopparplåt - kopparfolie och använder modelleringsverktyg för att skapa konvexa och konkava former på den metalliska ytan. Detta är exempel på att ciseleringsteknik har utvecklats under tiden men även förenklats jämfört med den ursprungliga tekniken. Ursprungligen använde man sig av hammare och stansar på metallplåten för att genomföra arbetet.

6

I mitt arbete har jag använt mig av den utvecklade variationen av ciseleringsteknik. Jag har använt mig av metallfolie och enklare modelleringsverktyg.

Ciseleringstekniken har alltså redan vidareutvecklats, men hantverket kan utvecklas ännu mer via utforskande i olika material. I denna studie, genom min egen utforskande process av ciselering i andra metallfolier, hoppas jag att jag kan bidra till en vidare utveckling av det specifika hantverket.

2 Repoussé. (2020). I Encyclopædia Britannica. https://academic-eb-com.ez- proxy.konstfack.se/levels/collegiate/article/repouss%C3%A9/63229

3 National Arkeologisk Museum, Samling av mykensiska antikviteter, ”Agamemnons dödsmask”

https://www.namuseum.gr/collection/syllogi-mykinaikon-archaiotiton/

4 Copper work. (2020). I Encyclopædia Britannica. https://academic-eb-com.ez- proxy.konstfack.se/levels/collegiate/article/copper-work/26198

5 Copper tooling demonstration, https://www.youtube.com/watch?v=PcGRPSFm0KU&t=337s

6 Repoussé. (2020). I Encyclopædia Britannica. https://academic-eb-com.ez- proxy.konstfack.se/levels/collegiate/article/repouss%C3%A9/63229

(6)

3 Tradition som inspiration

Hittills har jag tecknat en bakgrund som bidrar till förståelsen av vad ciselering innebär och kommer nu övergå till en redogörelse av tidigare studier som har inspirerat mig och som har utgjort en informationsbas i strukturering av denna studie. Aspekterna som jag nämner i detta avsnitt är nämligen tradition som inspiration, utforskandet och utvecklingen av ett hantverk genom prövandet av nya material samt användning och återbruk av gammalt material.

Tradition är uppdelat i olika kategorier, verbal tradition såsom ord, utsagor, texter, beteendetradition såsom moral, sed, arbetsformer, institutionell tradition såsom gemenskapsstruktur, rangordning, organisation och föremålstradition såsom lokaler, kläder, redskap.

7

De tvåtraditionskategorier som min studie hör hemma i är kategorierna Föremålstradition och Beteendetradition. Traditionskategorierna lyfts genom en specifik hantverkstradition som inspiration och utgångspunkt. Dessutom lyfts det erfarenheter under arbetsgång, i sammanband med hantverket.

I boken Folkkonst och Design har Eva Kjerström Sjölin skrivit ett kapitel om Samtal med historien om hur traditionen kan användas av konstnärer som inspiration.

8

Hon beskriver hantverket som ett samtal med historien, i föremålet de skapar. Det handlar inte om reproduktion eller kopiering av gamla hantverk eller föremål utan det handlar om inspiration som drivkraft som leder till nya tolkningar och resultat av olika hantverk och föremål. Hon menar att resultatet av denna process leder till nyskapelse med helt nya uttryck i föremål och nya dimensioner i hantverket. Eva Kjerström Sjölin skriver:

”Det är ett slags återbruk av den egna historien.”.

9

7 Tradition,Nationalencyklopedin. http://www.ne.se.ez-proxy.konstfack.se:2048/uppslagsverk/encyklopedi/lång/tradition (hämtad 2020-04-17).

8 Kjerström, Sjölin, Eva (2010) Samtal med historien, i: C. Åkerman (red.) Folkkonst & design. Kulturen i Lund: Lund. s.75.

www.kulturen.com/wp-content/uploads/2017/06/lättKulturen-2010-Folkkonst-design.pdf

9 Ibid, s. 82.

(7)

4 Det samtal Kjerström Sjölin skriver om kan till exempel föras fram av en hantverkare genom att utföra ett gammalt hantverk med nya material, eller tvärtom att testa ett redan befintligt material på ett nytt sätt. I det här arbetet har jag därför valt att låta mig inspireras av traditionen. Jag tar utgångspunkt i ett gammalt hantverk som inspiration till vidare bearbetning och förnyelse, ett hantverk som tidigare betraktades som en del av det professionella silversmidet, eller som en hobby som man kan ägna sin fritid åt.

Här finns det en stor skillnad mellan hur hantverket betraktas och om det är ett hantverk eller en sysselsättning. Studenten Emille de Blanche har in sin masteruppsats undersökt hur det är att arbeta i periferin, inom de grå områdena av det konstnärliga metallarbetet och varför detta arbete ses, idag, som hantverk och inte konst. Hon har skrivit om skillnaden mellan konst och hantverk och analyserar detta utifrån sin egen process och erfarenhet.

10

Jag menar att det är en fin linje mellan konst, hantverk och sysselsättning som skiljer dem åt, eller snarare en övergång mellan de olika koncepten. Dock är dessa övergångar tillräcklig bredda för att skapa, som de Blanche kallar det, gråområden. Allt som inte får plats i konst eller hantverk eller sysselsättning som kategori hamnar i de gråa områdena. Jag tycker att det är väldig intressant ibland att titta på vilka hantverk som har hamnat i de grå områdena. Jag gör det för att se om vi kan få ytterligare kunskap om något specifikt hantverk eller material, eller för att utveckla hantverket ifråga. I denna undersökning har tekniken hamnat i de gråa områden och behöver belysas och betraktas på ett förnyat sätt. Emille de Blanches arbete har varit en inspiration för mitt arbete och kan öka förståelsen för hur tradition som inspiration har varit en drivkraft under mitt arbete.

Att arbeta materialnära

Eftersom jag arbetar materialnära i denna undersökning är mina erfarenheter en central aspekt under processen. Här har Elina Sundqvists uppsats Vad händer i händerna? - En undersökning om hur kunnande synliggörs i hantverksprocesser bidragit som en stor inspirationskälla för mig.

11

Sundqvists syfte var att sätta ord på och synliggöra en del av den ‘tysta kunskapen’ i slöjden, och hur hantverkskunnande uttrycks via slöjdföremål

10 de Blanche, Emille. (2011). Grayareas : an exploration of metalwork in a contemporary context.

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-3214

11 Sundqvist, Elina. (2020). Vad händer i händerna? : En undersökning om hur kunnande synliggörs i hantverksprocesser.

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-7147

(8)

5 men även under arbetsgång. Hon kommer fram till slutsatsen att det finns en samhandling mellan materialitet och agerandet samt att reflektioner och uppmärksamhet skapar en materiel berättelse om kunskap.

12

En metod som hon använde sig av för att samla en del av sin empiri var att själv lära sig en ny teknik (spinning på slända) och reflektera över sin egen upplevelse i processen genom att spinna garn. Denna metod har inspirerat mig att titta på mina upplevelser och erfarenheter i kontakt med hantverket.

Hållbarhetsperspektiv

I slutet av detta arbete diskuterar jag materialen ur ett hållbarhetsperspektiv. Mer specifikt, med materialens hållbarhetsaspekter menar jag material som kan återbrukas och kan användas i sammanband med ciselering. Med andra ord kommer jag också testa använda skräp och rester från föremål som är gjorda av metallfolie. Detta miljöperspektiv är en liten del av min studie men diskuteras i slutet av rapporten. Jag anser att detta perspektiv vara särskilt viktigt att undersöka genom några återbruksmaterial utifrån ett pedagogiskt perspektiv i förhållandet till slöjdundervisningen i skola. Till detta inslag i min studie bidrar Anna-Maria Hilborn med sitt examensarbete åter om en studie av skräp och omskapande, 2012.

13

Hon har undersökt vad skräp/sopor är, vad det betyder och hur det kan användas som meningsfullt material i designpedagogiska situationer. Genom sin undersökning märker hon hur skräp som material bidrar till utveckling av materialkunskap men hon betonar också att återbruks material borde väljas försiktigt så att slutprodukten blir hållbar.

12 Ibid.

13 Hilborn, Anna-Maria. (2012). Åter om : en studie av skräp och omskapande.

http://annamariahilborn.se/onewebmedia/C-uppsats%20Anna-Maria%20a%CC%8Atga%CC%88rdad.pdf

(9)

6 Synsätt på kroppen som en helhet

Studien fokuserar på det praktiska arbetet som jag i rollen av forskare, har undergått och de upplevelser som uppstod genom processen i samband med hantverket och de olika materialen. Det praktiska arbetet och de reflektioner som uppstår under arbetsgång ses här som en interagerad process. Helen Knutes har i sin avhandling Gestaltandets pedagogik - Om att skapa konsthantverk använt samma teoretiska utgångspunkt grundad i den fenomenologiska teorin, som framställer kroppen som en enhet där kropp och tänkande befinner sig in en interrelation.

14

Med hjälp av denna interrelation, mellan kropp och tänkande, ser hon möjligheter till en mer fördjupad förståelse under lärandeprocesser inom slöjd. Detta synsätt på kroppen som en helhet har också varit av stort intresse för mig under genomförandet av denna studie.

Den speciella kombinationen - aktiv och passiv fas

En liknande synsätt på kroppen som en helhet har också John Dewey genom sin teori om erfarenhet och tänkande.

15

Deweys teori utgår ifrån den speciella kombinationen där aktiva och passiva faser uppstår under en lärandeprocess. Med den aktiva delen menar han all erfarenhet som skapas genom att pröva och försöka inom en aktivitet.

16

Han skriver att ”man gör erfarenheter” och att denna term är nära termen experiment.

Den passiva delen innebär enligt Dewey att man utstår och finner sig i någon aktivitet eller situation. När de två erfarenhetsfaserna kombineras skapas det den speciella kombinationen.

17

Min tolkning av Deweys teori är att under den aktiva fasen gör vi något och att sedan under den passiva fasen utstår vi följderna. Den speciella kombinationen uppstår när man utifrån den aktiva och den passiva fasen orsakar en förändring som genereras utifrån reflektion och leder till vidare förändring i inom oss.

Då blir erfarenhet meningsfull och leder till lärande. Dewey skriver:

14 Knutes, Helen. (2009). Gestaltandets pedagogik [Elektronisk resurs] om att skapa konsthantverk. Stockholm:

Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

15Dewey, John. (1999). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos. s. 183-196.

16 Ibid, s. 183.

17 Ibid.

(10)

7

Det är inte fråga om erfarenhet när ett barn rätt och slätt sticker in sitt finger i en eldslåga, men det rör sig om erfarenhet när rörelsen förbinds med den smärta det får genomlida till följd därav. Att sticka fingret i lågan betyder framdeles att bränna sig. Att bränna sig är enbart en fysisk förändring, som att bränna en trästicka, om det inte uppfattas som en konsekvens av en annan handling.

Dewey, 1999, s. 183.

Alltså att barnet sticker fingret in lågan skapar en erfarenhet bara om der reflekteras över och orsakar en förändring i handling i kommande situationer. Dewey betonar också att meningen att lära av erfarenheter handlar om att göra kopplingar fram och tillbaka mellan det vi gör och det vi utstår.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka hantverkskunnandet och metallens egenskaper vid arbete med ciseleringsteknik på olika metallfolier.

Frågeställningar

1. Hur svarar de olika metallfolier när de ciseleras?

2. Hur ser hantverkskunnandet i ciselering ut?

Metod och tillvägagångssätt

Den här studien kan beskrivas som en kvalitativ undersökning med inspiration av experimenterande och autoetnografisk metod. Hantverket i studien har genomförts med ett experimentellt arbetssätt och är influerats av Martyn Denscombes definition av den experimentella metoden.

18

Den experimentella metoden genomförs genom en kontrollerad undersökning med hjälp av konstanta delar samt variabler och har som syfte att upptäcka nya förhållanden eller egenskaper i det man undersöker.

18 Denscombe, Martyn. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna.

(Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur. s. 101.

(11)

8 Urval och avgränsningar

I studien utforskas inköpta metallfolier i koppar, mässing, aluminium och tenn men även återbrukat material för att se materialets lämplighet i förhållande till ciseleringsteknik. Återbrukat material och hållbarhetsaspekten diskuteras i diskussionsdelen utifrån ett didaktiskt perspektiv.

Alla inköpta metallfolier har tjockhet 0,15 mm och 0,2 mm. Dock har de återbrukade materialen okänd tjocklek. Materialen är ciselerat på samma sätt under hela forskningsprocessen och bearbetas i sin kalla form. Samma verktyg har använts på alla material. Verktygen är gjorda av trä och används ursprungligen för modellering av lera.

Jag använder också ett mindre ciseleringsverktyg som är gjort av metall (Bild 1).

För att kunna skapa konvexa former på metallfolien använder man ett underlag. Jag använder tre olika underlag som jag växlar emellan under processen: en gummimatta som används i början för ett mer stabil underlag, ett filttyg som viks beroende på hur

Bild 1. Verktygen som användes i undersökningen. De två till vänster är ciseleringsverktyg, övriga för modellering av lera. (eget foto)

(12)

9 mjukt underlag som behövs och till sist en bit skumgummi som är väldigt mjuk för att skapa hög relief på metallfolien (Bild 2).

För att skapa en systematik har jag valt tre olika motiv som jag använder som referensbilder till genomförandet av reliefbilderna. Det första motivet är en smiley som representerar en enkel relief design där jag testar en central konvex form och små konkava former mitt i den konvexa formen (Bild 3). Det andra motivet är en blomma som är en mer komplicerad form där jag testar flera konvexa och konkava former, dessutom provar jag att skapa struktur på ytan (Bild 4). Det tredje motivet är ett landskap av berg där jag testar att skapa olika nivåer på konvexa former bredvid varandra (Bild5). Dessutom testar jag till vilken gräns det är möjligt att skapa en form med maximal hög konvex nivå utan att förstöra materialet.

Bild 5. Motiv 3 i undersökningen: Berg Bild 3. Motiv 1 i

undersökningen: Smiley

Bild 4. Motiv 2 i undersökningen: Blomma

Bild 2. De tre olika underlag som användes i undersökningen. Till vänster är det gummimattan, i mitten filttyg och till höger skumgummi. (eget foto)

(13)

10 En ytterligare begränsning i undersökningen är att om ett material visar sig olämplig under genomförandet av det första motivet (Smiley motivet) då anses materialet olämplig i förhållandet till ciselering och därför bearbetas det inte vidare. Denna begränsning har mest gällt för de återbrukade materialen.

Slutresultatet kontrollerar jag genom tryck på ytan med fingret för att se om den ciselerade bilden som skapades håller sin form. Med att hålla sin form menar jag om materialet är tillräckligt hårt för att inte bli lätt disformerad under en vis misshandel.

Sammanfattningsvis är studiens konstanta delar; tekniken, verktygen och motiven, medan materialen varierar.

Hur kunskapen dokumenteras och analyseras

Insamlad data har analyserats utifrån mina egna erfarenheter från kontakten med den taktila upplevelsen, det vill säga hur jag upplever samverkan av materialet i kombination med ciselering som hantverk. Analysen av hantverkskunnandet har skett med stöd i Deweys begrepp om kunskapsteori och om hur erfarenheter skapas genom handlingar och reflektion.

19

Däremot sker också en jämförande analys i förhållande till tidigare forskning som nämns i bakgrundskapitlet.

Empiri har genererats genom det experimentella praktiska arbetet med utforskandet av ciseleringstekniken på olika metallfolier. Datainsamlingen har skett via observationer av det egna praktiska arbetet och dokumenterats med bilder, skriftligt material i form av en processdagbok samt ifyllning av en matris med förbestämda kriterier angående materialets relevanta egenskaper.

Forskningsetiska aspekter

Denna studie baseras på observation av eget praktiskt arbete och kräver inte samtycke av någon annan deltagare. Dessutom är studiens empiri producerad av mig och numrerad enligt rutinerna. Forskningen har genomförts med öppenhet angående min egen process och integritet mot tidigare forskning som har bidragit till studien genom

19 Dewey, 1999, s. 183-196.

(14)

11 att inte plagiera . Analysen har genomförts på ett ärligt och objektivt sätt enligt forskningsetik så att studiens fynd kan tolkas av läsaren på ett tydligt sätt och leda till verklig nytta.

20

Målgrupper som kan ha nytta av studien är främst slöjdlärare, slöjdare och hantverkare.

Teori och analysmetod

Empirin analyseras också utifrån mötet med materialet under det praktiska arbetet och samtidigt utifrån tankar och reflektioner som uppstod under arbetsgång. Jag grundar min analys på John Deweys pragmatiska synsätt på kunskap där hans filosofi är att människor lär sig genom att göra och uppleva olika aktiviteter.

21

Mer specifikt har jag grundat undersökningen i Deweys teorier kring erfarenhet och tänkande som han presenterar i boken Demokrati och utbildning.

22

Dewey beskriver erfarenhetskaraktär utifrån två element, den aktiva och den passiva, som kombineras på ett särskilt sätt.

23

John Dewey beskriver också den experimentella utvecklingen som en kunskapsmetod där det möjliggörs förändringar av just de uppfattningar vi har inom ett specifikt ämne.

24

Studiens data analyseras utifrån Deweys teori om erfarenhet och växlandet mellan den aktiva fasen och passiva fasen. Som stöd till denna analys använder jag den matris som fyllts i under studiens gång samt anteckningar från processdagboken för att vidare synliggöra processen av att lära sig genom erfarenhet, nämligen det praktiska arbetet samt reflektion.

Resultat

Genom en experimenterande process har jag tillämpat ciseleringsteknik på olika metallfolier av koppar, mässing, aluminium och tenn. För att svara på första frågeställningen analyserar jag studiens insamlande data med utgångspunkt i matrisen och utifrån dem två egenskaper som har varit till stöd för att kunna bedöma materialets

20 Denscombe, 2018, s. 443.

21 Dewey, 1999.

22 Ibid, s. 183-196.

23Ibid, s. 183.

24 Ibid, s. 317.

(15)

12 lämplighet till för den här tekniken. Här krävs det att förklara djupare de två egenskaper som finns i matrisen. Nämligen Formbarhet och Stabilitet.

 Formbarhet

Med formbarhet menar jag den övergripliga egenskapen hos ett material att formas. Inom formbarhet, som en paraply egenskap, finns det andra egenskaper såsom hårdhet och elasticitet. Formbarhet har två grader, lätt och svårt.

 Hårdhet

Alltså hur hårt eller mjuk känns materialet under bearbetning.

 Elasticitet

Materialets förmåga att töjas eller förmågan att återgå till sin främsta form.

Den andra egenskapen i matrisen är stabilitet.

 Stabilitet

Men ordet stabilitet bedömer jag materialets förmåga att hålla sin form när arbetet är utförd och testas genom att trycka med fingret på den ciselerande ytan. Stabilitets förmåga bedöms utifrån tre grader, helt, delvis och inte alls (se matrisen nedan). Testerna är rangordnade enligt metallslag och inte i vilken ordning testerna genomfördes. Detta för att ge en snabb överblick på resultatet.

Tabell 1: Matris: Material tester och de två egenskapskategorierna.

(16)

13 I matrisen ser vi att analysen delas upp i fyra kategorier, med tillhörande färg, beroende på metallslag, nämligen koppar, mässing, tenn och aluminium. Aluminium är markerad med två färgnyanser, en ljusare grön och en lite mörkare grön. Detta för att separera de inköpta metallfolierna och återbruksmaterialen av aluminium. Matrisen ge ett visuellt stöd i hur de olika metallfolierna svarar på ciselering. En mer djupgående analys följer under, där det också uppmärksammas hur hantverkskunnandet utvecklas under processen. Här tar jag också stöd i mina anteckningar från processdagboken men också ifrån Deweys teoretiska synpunkt om växlandet mellan den aktiva och den passiva fasen samt deras kombination. Genom användning av dessa analysverktyg ge jag svar på studiens andra frågeställning.

Koppar

I början av den experimenterande processen med koppar och under den aktiva fasen som Dewey beskriver, upplever jag materialet som lätt att forma.

25

Tekniken påbörjar med att överföra motivet till metallfolien. Materialet känns mjukt och har tillräcklig elasticitet för att skapa de önskade formerna (Tabell 1). Under genomförandets gång växlar jag mellan den aktiva fasen, där jag har kontroll över processen till den andra fasen som Dewey beskriver, den passiva fasen.

26

I den passiva fasen och samtidigt som jag arbetar reflekterar jag över arbetets progression och hur materialet svarar mot de handlingar jag genomför.

Denna växling förekommer ofta under processen. Ibland tittar jag bara efter om materialet formas som jag har tänkt och ibland gör jag mer fördjupande reflektioner och analyser om tekniken eller materialet. De mer fördjupande reflektionerna är oftast kopplade till eventuella problem som uppstår. Angående koppar som material uppstår den passiva fasen när jag känner att materialet börjar bli hårt och svårt att arbeta med.

Det förklarar varför i matrisen, under formbarhet egenskapen, står det att koppar är lätt och svårt formbar under ciseleringsprocessen (Tabell 1). Denna förändring i materialet känns mest i handen när jag trycker verktyget mot den metalliska ytan, alltså när jag behöver applicera mer kraft för att uppnå önskat resultat. Mina reflektioner är då om jag möjligtvis kan göra justeringar för att kunna underlätta min formande process. De

25 Dewey, 1999, s. 183.

26 Ibid.

(17)

14 justeringar jag funderar över har att göra med alternativa verktyg eller sätt att hålla i verktyget samt byte av underlag.

Denna växling mellan aktiv- och passivfas som uppstår under min process är enligt Dewey den ”speciella kombinationen” där mina handlingar utförs först och sedan utsätts jag för följderna av mina handlingar.

27

Denna process leder till reflektion för att i fortsättningen leda till en ny handling. Det är då menar Dewey att meningsfull erfarenhet skapas.

28

Den nya handlingen inkluderar att testa hålla verktyget med ett huggrepp, istället att hålla verktyget som en penna, för att kunna applicera mer kraft (Bild 6, Bild 7) samt flera byten mellan olika underlag för att hitta den som fungerar bäst.

Handen här kan ses, enligt Dewey, som en extern agent för erfarenhetens in- och utlopp och inte bara som en organisk deltagare i processen.

29

Här är också relevant med Helen Knutes begrepp interrelation mellan kropp och tänkandet.

30

Handen bidrar som en bedömare av slutresultatet där jag kontrollerar materialets stabilitet genom tryck på ytan med fingret för att se om motivet som skapades håller sin form.

27 Ibid.

28 Ibid, s. 189.

29 Ibid, s. 186.

30Knutes, 2009.

Bild 7. Bilden visar huggrepp i verktyget.

(eget foto) Bild 6. Bilden visar grepp på verktyget

som en penna.(eget foto)

(18)

15 Mässing

Den främsta aktiva fasen i experimenterandet med mässing som material har sin grund i den rutin som har skapats i början av appliceringen av tekniken och motivets överföring till den metalliska ytan. Sundqvist skriver i sin analys att i början av sin process, med instruktionsfilmen som utgångspunkt, att händerna ville själva prova spinna garn för att kunna fylla ut kunskapen.

31

I början av processen använder jag tidigare erfarenheter av tekniken men på samma sätt som Sundquist måste jag prova för att få vidare kunskap.

Med tidigare erfarenheter av tekniken menar jag att jag applicerar det som har fungerat i tidigare tester med andra material. Jag använder mig av tidigare kunskap och ställer den till prov inför en ny erfarenhet och ny kunskap.

32

Den passiva fasen uppstår när jag träffar motstånd i materialet. Under bearbetning av mässing uppfattar jag materialet som väldigt elastisk. När jag försöker skapa en hög konvex form med berg motivet fjädrar materialet tillbaka till sin ursprungsform (Bild 8).

I mina anteckningar i processdagboken skriver jag: ”Det är liksom att jag har mina tidigare erfarenheter och detsamma gäller även materialet”. Här hittar jag en liknelse med materialet. Jag har och använder mina tidigare erfarenheter, alltså de erfarenheter som är bekanta för mig, från de andra testerna på materialet innan jag skapar en full förståelse för materialets egenskaper. Men materialet vill också återgå till den form som hittills är bekant för det, en rulle. För att kunna arbeta runt den elastiska egenskapen

31Sundqvist, 2020.

32 Dewey, 1999, s. 393.

Bild 8. Bilden visar ciseleringen av berg motivet i mässing som fjädrar. (eget foto)

(19)

16 hos materialet och nå mitt mål att skapa ett ciselerat motiv på den metalliska ytan börjar jag arbeta med formerna gradvis. Med gradvis menar jag att istället för att bearbeta den konvexa delen tills den har nått den önskade nivå arbetar jag fram formen lite i taget.

Dewey refererar till metoden trial and error inom psykologi som en tillhörande fas när vi skapar erfarenhet genom att prova.

33

Denna metod beskriver precis denna fas under min experimenterande process. Alltså jag provar ett sätt som har fungerat med ett annat material för att komma fram till erfarenhet av misslyckandet. Men genom den speciella kombinationen får jag möjlighet att reflektera över min handling och fortsätta arbetet på ett nytt sätt, med en ny handlingsplan. Den nya handlingsplanen fungerar mycket bättre i jämförelse med den första och följaktligen skapar jag en ny erfarenhet i förhållande till ciselering med mässing som bearbetnings material.

Vad gäller egenskapen stabilitet hos slutresultatet är detta beroende på hur höga konvexa former man skapar (se tabell 1). I det första och andra testen med smiley- och blomm- motiven upplever jag att den metalliska ytan är tillräckligt hård för att hålla formen. Däremot med den ciselerade bilden av bergs motiv upplever jag att ytan är mjukare. Detta kan bero på att materialet töjs för mycket och därför blir ömtåligare.

Tenn

Vid arbetet med ciselering på materialet tenn har jag mina tidigare erfarenheter från testerna med koppar och mässing. Denna tidigare erfarenhet samspelar i hur jag organiserar mina tankar kring vilken handlingsplan som ska genomföras i början av processen. Enligt Dewey ökar kontrollen i handlingen bara om det finns en tillbakablick och en framåtblickande användning av tidigare erfarenhet.

34

Detta synsätt på kontrollen blir tydlig för mig när jag börjar överföra motivet på tennplåten. Det känns direkt i handen att tenn har samma sorts elasticitet som mässing (se tabell 1). Utifrån mina tidigare erfarenheter och mer specifik erfarenheten jag nu har genom bearbetningen av mässing kan jag välja en handlingsplan som ska fungera med bra resultat. Vid den här punkten känns det att jag har uppnått en viss kontroll som är etablerad i mitt arbetssätt.

Jag gör små justeringar i genomförandet av ciseleringsprocess som jag har provat med bearbetning av mässing som material. Sundqvist har också beskrivit hur kontrollen ökar

33 Ibid, s. 189.

34 Ibid, s. 184.

(20)

17 under sin process genom tiden och den ökande förmågan att kunna läsa materialet tillräcklig bra för att nå det önskade resultatet.

35

Gällande tennets stabilitet använder jag igen mina tidigare erfarenheter från de tidigare testerna i form av en jämförelse. Jag upplever att slutresultat blir väldigt stabilt, alltså hårt och håller sin form. Här tillägger jag adjektivet väldigt för att jag märker att tenn är stabilare än koppar och mässing (se tabell 1, Bild 9, Bild 10, Bild 11).

Aluminium

Hittills har jag byggt upp en erfarenhetsbank som jag kan använda som referens till mina handlingar. Processen är etablerad så jag börjar bearbetning av aluminium med samma rutiner vad det gäller ciseleringsteknik. Det som för mig är okänd är hur aluminium som material kommer svarar på mina handlingar, alltså den passiva fasen enligt Dewey.

36

Redan från början av processen upplever jag att materialet är mjukare än alla tidigare testade material (koppar, mässing och tenn). På aluminium behöver jag inte tillämpa mycket kraft. Jag kan skapa höga konvexa former lätt och snabbt (Bild 12, Bild 13, Bild 14).

35Sundqvist, 2020.

36 Dewey, 1999, s. 183.

Bild 10. Slutresultat av tennciseleringen av blomma motivet. (eget foto)

Bild 11. Slutresultat av tennciseleringen av berg motivet. (eget foto)

Bild 9. Slutresultat av tennciseleringen av smiley motivet.

(eget foto)

(21)

18 Men den snabba takten i kombination med den bekvämlighet som skapas under processen och i förhållandet till materialets mjukhet kan leda till oreflekterade handlingar. Sundqvist refererar till begreppet tempot som antingen kan nås för att åstadkomma jämnhet i arbete eller som inte nås och därför karaktäriseras arbetet av ojämnhet.

37

I mitt fall fungerar tempot i motsatt mening: På grund av den snabba takten kan man göra fel markeringar på den mjuka aluminiumplåten. De feltryckta markeringarna går lätt att korrigera genom att trycka tillbaka formen till andra sidan men det som kvarstår är små repor på den metalliska ytan, som inte är så synliga men ändå finns.

Dewey skriver ”Vi lär oss vilka föremål som är hårda och vilka som är mjuka när vi genom aktiv experimenterande tar reda på vad de kan åstadkomma och vad som kan göras och vad som inte kan göras med dem.”.

38

Precis som under min experimenterande process med aluminium tar jag för givet materialets svar på mina handlingar och dessutom lyckas jag utmana materialet till en gräns och detta har som resultat att min handlingsplan ifrågasätts. Då befinner jag mig igen i en växling mellan den aktiva och den passiva fasen för skapandet av en ny erfarenhet om aluminium i förhållande till ciselering. Och som Knutes beskriver med begreppet interrelation, uppstår det en

37Sundqvist, 2020.

38 Dewey, 1999, s. 323.

Bild 12. Slutresultat av aluminiumciseleringen av smiley motivet.(eget foto)

Bild 13. Slutresultat av aluminiumciseleringen av blomma motivet.(eget foto)

Bild 14. Slutresultat av aluminiumciseleringen av berg motivet.(eget foto)

(22)

19 möjlighet till en ny och fördjupad kunskap av aluminiumfolien i förhållandet till ciselering.

39

Slutresultaten med de aluminiumciselerande bilderna håller sin form helt. Alltså den ciselerade ytan blir stabil och tillräcklig hård så att motivet håller sin form (se tabell 1).

Ciseleringsteknik i olika metallfolier

Undersökningen visar att varje metallfolie som testades har sina speciella egenskaper, men också några gemensamma egenskaper. Den ciselerade resultat varierar också (se tabell 1). Alla inköpta metallfolier visade sig lämpliga för ciselering även om de hade olika hårdhet och stabilitetsförmåga. Därefter kan man välja vilken metallfolie som är mest passande för ett specifikt ändamål. Motiven som har används under studien för genomförande av tekniken kan tas som vägledning till valet. Till exempel om man vill arbeta med ett enkelt motiv såsom smiley motivet, eller om man vill arbeta med en mer komplicerat motiv med flera konvexa och konkava former såsom blomma motivet eller om man vill arbeta med höga konvexa former såsom berg motivet, kan man se i tabellen på hur materialet svarar i förhållande till motivet.

Aluminium som material har gett mig stor möjlighet att också testa återbruka material, nämligen aluminium yoghurtlock, bastufolie, hushålls aluminiumfolie samt engångs serveringsfat (se tabell 1). Från de återbrukade materialen som jag har testat är det endast serveringsfatet i aluminium som var lämplig för ciselering. Det liknar otroligt mycket den inköpta aluminiumfolien vad gäller materialets egenskaper och lämplighet till ciselering. För både den inköpta aluminiumfolien samt det återbrukade serveringsfatet i aluminium var stabilitetsegenskapen detsamma (se tabell 1).

39Knutes, 2009.

(23)

20 Hantverkskunnande i ciselering

John Dewey förespråkar det experimenterande arbetssättet som leder till kunskap. Han påpekar i sitt verk Demokrati och utbildning att genom våra handlingar och deras följder reflekterar vi och detta leder oss till ny kunskap.

40

I denna studie har jag genomfört en undersökande process på ett liknande sätt. Jag undersöker ciseleringsteknik i olika metallfolier genom experiment. Tekniken appliceras på materialet och jag observerar resultatet. I fortsättningen reflekterar jag över resultatet av mina handlingar för att forma nya handlingsplaner som i sin tur leder till nya resultat.

Denna process kallar Dewey för den aktiva och den passiva fasen av erfarenhetsskapandet.

41

Växlandet mellan de två faserna förekommer under den undersökande processen flera gånger. Denna växling som kalas den speciella kombinationen enligt Dewey, är processen som leder till kunskap.

42

Kunskap som då kan tillämpas i framtiden under andra tillfälle. Med det menar jag att under min undersökande process med varje test får jag erfarenheter som jag kan tillämpa på nästa test. Men mer generellt utvecklar jag, under hela processen, en djupare förståelse för ciseleringsteknik samt en bättre materialkunskap om de olika metallfolier som jag har använt.

Diskussion

Under det här kapitlet reflekterar jag över min val av undersökande metod och val av teori som analysverktyg. Jag diskuterar också studiens resultat utifrån flera perspektiv, såsom tradition som inspiration, ciselering i skolslöjden samt ciselering utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

40 Dewey, 1999.

41 Ibid, s. 183.

42 Ibid, s. 183.

(24)

21 Metoddiskussion

Den experimenterande metoden har visat sig vara lämplig för genomförandet av denna studie. Genom denna metod har jag kunnat testa ciselering på olika metallfolier för att se vilka av de olika materialen är bäst lämpade för tekniken. Dock kunde jag ha testat en till kopparlegering förutom mässing, såsom brons. Det blev inte så på grund av tidsbrist och lång leveranstid av materialen. Det fanns också ett till återbrukat material som jag ville testa, nämligen läskburk, men detta material hann jag inte testa. I studien har jag testat de material som var lättillgängliga i olika slöjdaffärer och som lättast kan beställas via internet.

Att bedöma materialen i förhållandet till ciselering genom de tre motiven har också tycker jag varit lärorik i ett didaktiskt perspektiv. Jag menar att genom att testa olika svårighetsgrad kan jag relatera mitt arbete till elevers olika prestationsnivåer. Alltså att vissa elever behöver arbeta utifrån en enkel version av en uppgift medans andra elever vill utmana sina kunskaper och därför prova på en svårare version av en uppgift. Ett annat alternativ till val av motiv var att göra en större ciselerad bild. Men då hade det kanske varit svårare för mig att särskilja och analysera materialens egenskaper.

Studien har genomförts systematisk genom konstanta delar, nämligen tekniken,

verktygen och motiven så att svaren på studiens frågeställningar är så säkra som

möjligt. Men här kan man inte utesluta den mänskliga faktorn. Med det menar jag att

jag har genomfört undersökningen med mina förkunskaper som bas och har analyserat

mina fynd utifrån min förståelse för tekniken men även för materialen. Om jag hade

valt en annan metod, som till exempel att observera elever under en liknande process,

skulle jag ha haft ett distanserat perspektiv på kunskapsutvecklingen samt hur

materialen upplevs.

(25)

22 Resultatdiskussion

Inledningsvis beskrev jag hur ett gammalt hantverk kan inspirera till vidare utveckling.

Jag refererade till Kjerström Sjölins kapitel om Samtal med historien om hur traditionen kan användas av konstnärer som inspiration.

43

Detta koncept har varit en drivkraft under undersökningen och mitt mål har varit att belysa ciselering genom att lyfta tekniken ur det grå området den har hamnat i enlig de Blanches resonemang kring mellanrummet mellan hantverk och konst.

44

Genom mitt experimenterande process med den redan utvecklade tekniken på de olika metallfolierna visar det sig att det finns flera metallfolier som är lämpliga för ciselering. Denna upptäckt är särskild intressant för mig som slöjdlärare för att jag tycker att den utvecklade tekniken skulle kunna göra ett lärorikttillskott till slöjdämnet genom en bredd av material val. Tekniken går fort att genomföra och kan berika slöjdskapandet på många olika nivåer. Dessutom kan läraren presentera under momentet olika användnings områden för en ciselerad bild. På detta sätt utrustar läraren eleverna med kunskap som kan användas i senare uppgifter. En ciselerad bild kan bidra till den estetiska delen av slöjdskapandet.

För det första får eleverna lära sig en ny teknik med användning av metall som material. I läroplanen står det att materialet metall ska finnas med i slöjdundervisning från årskurs 1 till 9. Dessutom lär sig eleverna i årskurs 1 till 6 om olika materials egenskaper.

45

Genom att lära sig tekniken får eleverna erfarenheter som leder till kunskap om den specifika metallen som används i form av folie. De får också erfarenheter om metallens egenskaper som kan jämföras med till exempel en tjockare metallplåt och drivningsteknik. Genom den skapande processen kan eleverna, i ett liknande sätt som jag under denna studie och utifrån Deweys teori, skapa erfarenheter och därefter skapa kunskap om tekniken samt materialet genom reflektion.

46

Sundqvist i sin studie kom också fram till en liknande slutsats, att det finns en samhandling mellan materialitet och agerandet samt att reflektioner och uppmärksamhet skapar kunskap

43Kjerström, 2010.

44de Blanche, 2011.

45 Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet reviderad 2019. Johanneshov: MTM.

46Dewey, 1999, s. 183-196.

(26)

23 som återspeglas i materialitet.

47

Denna slutsats förstarks även genom Helen Knutes avhandling som framställer kroppen som en enhet där kropp och tänkande befinner sig in en interrelation och leder till en mer fördjupad förståelse under lärandeprocesser inom slöjd.

48

Under perioden jag genomförde mitt experiment introducerade jag ciseleringsteknik på koppar som en uppgift för en klass i årskurs 5 på skolan jag arbetar i, för att se om ciselering kunde genomföras av eleverna i ett skolsammanhang. Det som visades vara svårt var att hitta lämpliga verktyg men det löste jag genom att tillverka enkla verktyg i trä samt att låna stickor och fleece tyg från textilsalen. Eleverna genomförde uppgiften utmärkt och det tog bara två lektioner inklusive monteringen på en träplatta. Det som var mest intressant var att under introducerandet av uppgiften gjorde eleverna kommentar om materialet och dess kostnad samt om möjliga användningsområden. Ett exempel på elevernas förslag på användningsområden var att de kunde dekorera ett skrin som de hade färdigställt precis innan det här momentet. Via elevernas samspel under genomgången förstod jag att de tyckte att ciselering hör till slöjden samt att de ansåg att det fanns en användning och mening i tekniken för dem.

Genom mitt undersökande arbete har jag också lyft fram hållbarhetsaspekten genom mitt experimenterande av ciselering på återbrukat material som kan appliceras i skolsammanhang. Jag tycker att hållbarhetsaspekten är intressant och relevant att diskutera utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Det står också i läroplanen att eleverna ska arbeta i slöjdämnet med hållbarhetsaspekten i form av resurshushållning som till exempel reparationer och återanvändning av material.

49

Hållbarhetsperspektivet har blivit centralt för vårt samhälle på grund av miljöaspekten. Allt mer blir hållbarhetsperspektivet förstärk via olika konstnärer som använder återbrukat material till sina verk. Ett tydligt exempel på det är Anna-Maria Hilborns examensarbete som jag refererade till i bakgrundskapitlet där hon använder sig av skräp/sopor som meningsfullt material i designpedagogiska situationer. Hon betonar dock att val av

47Sundqvist, 2020.

48Knutes, 2009.

49Skolverket, 2019.

(27)

24 återbrukat material ska göras försiktig så att det tas hänsyn till hållbarhetsaspekten.

50

Alltså att man inte skapar skräp av skräp. Även DIY konceptet har visat att alla människor kan skapa något nytt av något gammalt. På nätet finns det många webbsidor med mängder av idéer till DIY projekt och på YouTube kan man hitta instruktionsfilmer på olika projekt och tekniker. Detta material står även till förfogande för lärare som inspirationskälla för slöjdundervisnings upplägg.

Förslag på fortsatt forskning

Jag har alltså testat ciselering på kopparfolie med elever i skolan men detta var utanför ett forskningssammanhang. En möjlig fortsättning till denna studie kan vara att genomföra ytterligare tester med eleverna där de får prova andra metallfolier, för att undersöka vilka metallfolier som kan vara lämpliga för användning av eleverna. Ett annat intressant spår skulle vara det estetiska uttrycket i de olika metallfolierna.

Metallfolierna, koppar, mässing, aluminium och tenn har olika färger. Det skulle vara intressant att undersöka hur färgen på metallfolien påverka det estetiska uttrycket. Eller hur monteringen av den ciselerade metallfolien på olika föremål påverkar det estetiska uttrycket.

Slutord

Genom den här studien har jag fått insikt om hur kunskap skapas under en hantverksprocess. Det är en insikt som kommer att följa mig för alla framtid. Jag har fått en fördjupad syn på vad vi gör och tänker på under en process och hur de handlingar vi väljer genomföra bryts ner till mikrohandlingar som involverar reflektion och leder oss vidare. En process som vi inte ens uppfattar tills vi förstår att det är erfarenheterna av arbete med materialen som påverkar kroppens handlingar.

50 Hilborn, 2012.

(28)

25

Referenslista

Copper work. (2020). In Encyclopædia Britannica. https://academic-eb-com.ez- proxy.konstfack.se/levels/collegiate/article/copper-work/26198

Coppertooling demonstration, https://www.youtube.com/watch?v=PcGRPSFm0KU&t=337s

de Blanche, Emille. (2011). Grayareas : an exploration of metalwork in a contemporary context. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-3214

Denscombe, Martyn. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Dewey, John. (1999). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos.

Hilborn, Anna-Maria. (2012). Åter om : en studie av skräp och omskapande.

http://annamariahilborn.se/onewebmedia/C-uppsats%20Anna- Maria%20a%CC%8Atga%CC%88rdad.pdf

Kjerström, Sjölin, Eva (2010) Samtal med historien, i: C. Åkerman (red.) Folkkonst &

design. Kulturen i Lund: Lund.

Knutes, Helen. (2009). Gestaltandets pedagogik [Elektronisk resurs] om att skapa konsthantverk. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

National Arkeologisk Museum, Samling av mykensiska antikviteter, ”Agamemnons dödsmask”https://www.namuseum.gr/collection/syllogi-mykinaikon-archaiotiton/

Repoussé. (2020). I Encyclopædia Britannica. https://academic-eb-com.ez-

proxy.konstfack.se/levels/collegiate/article/repouss%C3%A9/63229

(29)

26 Sigurdson, Erik. (2014). Det sitter i väggarna [Elektronisk resurs] : en studie av trä- och metallslöjdsalens materialitet, maskulinitet och förkroppsliganden. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2014. Umeå.

Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet reviderad 2019. Johanneshov: MTM.

Sundqvist, Elina. (2020). Vad händer i händerna? : En undersökning om hur kunnande synliggörs i hantverksprocesser. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-7147 Tradition, Nationalencyklopedin.

http://www.ne.se.ezproxy.konstfack.se:2048/uppslagsverk/encyklopedi/lång/tradition

(hämtad 2020-04-17)

References

Related documents

Att individualiserad musik eller sång påverkar kommunikationen under omvårdnadsarbetet mellan vårdare och personer med demens redogörs i flera studier (Götell m fl 2002; Götell m

But there are also non-formal condieionas for reduciion. And in that case, there is no point in the reduction. The meaningfulnaess is also in quest as regards the content o f

73 % av båtarna i denna undersökning visar tillräckligt höga halter av tenn eller koppar för att kunna gå vidare till kemisk testning, detta trots förbud av TBT sedan 1989

Genom att ta stöd i de verksamheter som jag har urskilt i studien och de förutsättningar för lärande i matematik som finns där, finns möjlighet för lärare att på ett mer

Man skulle kunna beskriva det som att den information Johan Norman förmedlar till de andra är ofullständig (om detta sker medvetet eller omedvetet kan inte jag ta ställning

I flera av de immunpatologiska reaktionstyperna har antikroppar en viktig roll och kan leda till cellskada och organdysfunktion. Antikroppar mot cellstrukturer kan således inte bara

På detta utdrag från detaljplanen för västra angöringen vid Lunds C finns särskilt angiven cykelparkering ”cykelp” både på allmän plats (parkmark) och

Uppsiktsansvaret innebär att Boverket ska skaffa sig överblick över hur kommunerna och länsstyrelserna arbetar med och tar sitt ansvar för planering, tillståndsgivning och tillsyn