INOM EXAMENSARBETE TEKNIK, GRUNDNIVÅ, 15 HP , STOCKHOLM SVERIGE 2017
Medborgarinflytande och
medborgardialog
Vem är berörd inom ett stadsplaneringsprojekt?
MARKUS WITTENBERG
KTH
TRITA SoM EX Kand 2017-19
1
Sammanfattning
I plan- och bygglagen finns tydliga föreskrifter om att kommunen skall samråda med berörda sakägare vid framtagande av ett program eller förslag till detaljplan. Denna studie tar reda på hur man inom såväl politiken som från tjänstemannasidan i Järfälla kommun ser på frågan om vilka som kan anses ”berörda”. Arbetet utförs med fokus på medborgardeltagande och inflytande, i relation till detaljplaneprojektet ”Byleden”.
Studien resulterar i att det utifall man vill uppnå de satta värderingarna kring
medborgarinflytande och öppenhet kan finnas skäl att från kommun vidare studera sitt framtida arbete med medborgardeltagande och medborgardialog inom
detaljplaneprocessen. Medborgarkretsen vilka upplever sig berördas av projektet är avsevärt större än den bedömning som ursprungligen gjorts av kommun och många medborgare uttrycker en oro över att deras synpunkter inte medför någon verklig förändring av detaljplanen.
2
Abstract
The Planning and Building Act contains clear regulations that the municipality shall consult with the affected residents in preparation of a program or proposal for a local plan. This study examines who is to be considered "affected", both the policy and the civil servant's side of Järfälla. The thesis is carried out with a focus on citizen influence, in relation to the local plan project of "Byleden".
The study results in that if one want to achieve the values set for citizen influence, it may be necessary to rework the local planning process. The ammount of citizens who claim to be affected by the project is considerably greater than the assessment originally made by the municipality, and many of the local residents express concerns that their views and thoughts do not induce any real change in the end result of the local plan.
In the end, it remains to be seen how the local plan of Byleden appear when it is completed. The plan is currently in a revision process and until the plan is completed, the outcome of the citizen participation cannot be determined.
English title: Citizen influence and civil dialogue
3
Innehåll
Sammanfattning ... 1 Abstract ... 2 Inledning ... 5 Bakgrund ... 5Syfte och frågeställningar ... 6
Disposition ... 7 Metod ... 7 Val av fallstudieområde ... 7 Dokumentstudier ... 8 Intervjuer ... 8 Enkätundersökning ... 9 Avgränsningar ... 9 Teoretisk referensram ... 9
Kommunikativ kontra rationell planering ... 9
Rationell planering ... 10 Kommunikativ planering ... 10 Ansteins stege ... 11 Fallstudie ... 13 Allmänt om Byleden ... 13 Planen ... 15 Intervjuerna ... 17
Intervju med politiker ... 17
Intervju med planarkitekt ... 21
Plan- och bygglagen ... 23
Enkätundersökning ... 24
Känner folk till planen? ... 24
Boendes kontakt med planen ... 25
Upplevd informationsgrad kring planen ... 26
Känsla av att vara berörd ... 27
Nyttjandefrekvens av planområde ... 28
4
Upplevd möjlighet att kunna påverka ... 30
Analys ... 32 Planeringsideal politiker ... 32 Planeringsideal planarkitekt ... 32 De boende ... 33 Avslutande diskussion ... 34 Litteraturförteckning ... 35 Figurer ... 37 Bilagor ... 38 Bilaga 1: Enkäten ... 38
5
Inledning
Under detta kapitel ges en allmän bakgrundsinformation till arbetet. Vidare presenteras syftet med arbetet, dess frågeställningar och varför det över huvud taget är relevant att studera ämnet.
Bakgrund
Järfälla är en kommun belägen ca två mil nordväst om Stockholms stadskärna (se figur 1). Kommunen har i dagsläget ca 74 000 invånare (Statistiska Centralbyrån, 2016). Det är en kommun med mycket god tillgänglighet och en av de kommunerna där byggnadstakten gällande bostäder under de kommande 10-15 åren förväntas ligga på en mycket hög nivå (Stockholmsförhandlingen, 2013).
Figur 1. Järfälla uppe till höger i bild, två mil nordväst om Stockholms stadskärna (Google Maps, 2017-a).
Med ett avstånd på tre mil till Arlanda flygplats och en mil till Bromma flygplats har
kommunen goda förutsättningar för således inrikes som utrikes resor och de lokala kollektiva förbindelserna är goda (Järfälla kommun, 2012). Med pendeltåg kan man idag ta sig mellan Järfälla och Stockholm Central på 15-20 minuter. Utöver den i dagsläget existerande
transportinriktade infrastrukturen pågår arbeten vilka ytterligare kommer främja kommunens tillgänglighet och framtida utveckling. Ett exempel på sådant transportprojekt är Förbifart Stockholm, vilket kommer möjliggöra snabb transport till och från Järfälla med bil, genom den planerade av och påfarten mellan Hjulsta och Barkarby. Utöver förbifarten har
järnvägsspåren och stationerna vid Barkarby, Kallhäll och Jakobsberg inom kommunen, i samband med utbyggnaden av Mälarbanan gått från tvåspåriga till fyrspåriga stationer, vilket ytterligare ökat kapacitet och pålitlighet för pendeltåg (Stockholms läns landsting, u.å.).
6 Stockholmsförhandling tillsammans skall bygga 78 000 nya bostäder i utbyte mot en
utdragning av tunnelbanans blå linje (Stockholmsförhandlingen, u.å.). Bland Järfällas åtaganden i denna förhandling ligger utöver en medfinansiering av tunnelbaneutbyggnaden, ett ansvar för att föra upp ca 14 000 bostäder inom den planerade tunnelbanans
influensområde. Detta skall ske med en årlig takt av ca 825 bostäder per år (Eriksson, 2015). Kommunen kommer att få två nya tunnelbanestationer, Barkarbystaden, samt Barkarby station/Stockholm Väst (Järfälla kommun, 2014). Kommunen sitter följaktligen på en omfattande utvecklingspotential, samtidigt som man sitter i en sits där man tagit på sig uppdraget att bygga väldigt mycket bostäder, i en väldigt hög takt. Det byggs idag nästan överallt i Järfälla och detta avtal kring tunnelbaneutbyggnad är en av anledningarna bakom varför man idag bygger så mycket. Samtidigt som man är uppbunden i avtal att bygga ca 14 000 bostäder finns det stor politisk vilja att utveckla kommunen vidare (Löfgreen, 2017). Exakt hur många bostäder som skall byggas är man inte helt eniga om, men alla partier utom Sverigedemokraterna, är eniga om att det skall byggas och att det skall byggas mycket
(Löfgreen, 2017). Claes Thunblad (S), ordförande för Järfällas kommunalstyrelse nämner i en krönika att det bara i Barkarbystaden finns planer på att bygga 18 000 bostäder (Thunblad, 2017). Samtidigt som byggnation pågår över större delar av kommunen och vidare byggnation är i planeringsfasen uttrycker många boende inom området starka åsikter kring den
byggnation som pågår. Det pågår ständiga diskussioner på sociala medier, i lokaltidningar och över häckar, där det uttrycks missnöjen och rädsla kring den planering som sker. Många hävdar att de känner sig överkörda av sin kommun och att de upplever att de varken kan göra sin röst hörd eller har någon som helst möjlighet att påverka den bebyggelse som planeras i deras direkta närområden.
Inom forskningen har medborgardeltagande i planprocessen länge diskuterats. Studien utgår från teorier kring medborgardeltagande och planeringsideal, vilka används för att analysera planeringen i ett detaljplanefall i Järfälla. Centrala begrepp för de frågeställningar som står i fokus för studien är rationell planering, kommunikativ planering, samt Arnsteins stege.
Syfte och frågeställningar
Syftet med detta arbete är att undersöka synen på vilka som anses berörda i samband med stadsplaneringsprojekt. I plan- och bygglagen (PBL) finns tydliga föreskrifter om att
kommunen skall samråda med berörda sakägare vid framtagande av ett program eller förslag till detaljplan (PBL 2010:900, 5 kap 11§). Denna studie har för avsikt att ta reda på hur man inom såväl politiken som tjänstemannasida i Järfälla kommun ser på frågan om vilka som kan anses ”berörda”, med specifikt fokus på medborgardeltagande och inflytande, i relation till detaljplaneprojektet ”Byleden”. Detta undersöks genom intervjuer med en politiker och en planarkitekt. Vidare skall även medborgarnas syn på vem som är ”berörd” undersökas genom en enkätundersökning riktad till såväl boende som personer som rör sig inom och i närheten av området för detaljplaneprojektet ”Byleden”. Avslutningsvis ska de olika parternas syn på medborgardeltagande och inflytande analyseras utifrån begreppen rationell planering, kommunikativ planering samt Arnsteins Stege.
7 Hur upplever representanter inom den kommunala planeringen att medborgare blivit
informerade om och haft möjlighet att påverka planeringen av området?
Hur upplever de boende och andra som rör sig inom och i närheten av det studerade planområdet att de blivit informerade om vad som planeras, samt i vilken utsträckning känner de att de haft möjlighet att påverka planeringen av området?
Vilka planeringsideal är synliga inom den kommunala planeringen och hur ser de lokalt boende på den planering som skett?
Termen ”berörd”, vilken ofta dyker upp i samband med samrådsprocessen problematiseras. En undersökning kring huruvida kommunens tolkning av termen är tillräckligt inkluderande för att ha nått ut till de som i planområdets närområde uppfattar sig vara berörda utförs. Min hypotes är att antalet personer som känner sig berörda är större än de som blivit kontaktade genom det utskick som gjorts inför samrådsmötet.
Disposition
Arbetet inleds med en grov bakgrundsbeskrivning till Järfälla och den sits kommunen sitter i idag. Syfte och frågeställningar framställs och problematiken i den rådande planeringen lyfts.
Efter inledningen ges en inblick i den metodik som tillämpats för att angripa detta problem på. Valet av fallstudieområde, dokument, intervjuer och enkätstudien motiveras och avgränsas. En genomgång av grundläggande teori tas upp och därefter följer en fallstudie inom vilken relevant information om planområdet tas upp. Detaljplanen undersöks och två intervjuer genomförs för att se hur en politiker respektive planarkitekt ser på planeringen. Relevanta delar av plan- och bygglagen (PBL) lyfts och därefter följer resultatet av den
enkätundersökning vilken tagits fram. Slutligen diskuteras resultatet och en analys av planeringen görs utifrån de tre perspektiven politiker, planarkitekt respektive närboende.
Metod
I denna studie har fallstudiemetodik använts som övergripande forskningsstrategi för att besvara forskningsfrågeställningarna. Inledningsvis beskrivs valet av fallstudieområde. Därefter presenteras de huvudsakliga metoderna vilka användes vid insamlingen av det empiriska materialet, innefattande dokumentstudier, intervjuer, samt en enkätundersökning. Avslutningsvis anges relevanta avgränsningar för studien.
Val av fallstudieområde
Järfälla är en kommun vilken befinner sig i ett tidigt expansionsstadium. Den politiska viljan och potentialen att utveckla kommunen är stor, något som resulterat i att en storskalig och ambitiös planering fortgår i hela kommunen. Denna expansionsvilja och ambitiösa planering medför att det i dagsläget är väldigt aktuellt att studera den planering man inom kommunen för.
Barkarbystaden är det projekt som det pratas absolut mest om inom kommunen.
8 som projekt.
Detaljplanen kring Byleden är relevant i det är en detaljplan i direkt anslutning till äldre villabebyggelse. Planen har rört upp en del stoft och har vid upprepade tillfällen
uppmärksammats i lokaltidningar. Det råder meningsskiljaktigheter kring den planerade bebyggelsen och det pågår bland en namninsamling mot projektet, vilket i maj 2017 hade drygt 280 underskrifter (Byleden skall inte bli en stadsgata, 2017).
Dokumentstudier
Arbetet hämtar delar av sin information från dokumentstudier. Dokument som har använts innefattar främst områdets detaljplanedokument och undersökningar, dokument gällande en ändring av planprocessen inom Järfälla kommun, samt yttranden vilka framkommit genom samrådsprocessen.
Intervjuer
Eftersom detta arbete studerar den planering och de planeringsideal som förs inom kommunen har två intervjuer använts. Intervjuerna ämnar till att ge en bredare förståelse över vilken syn på planeringen som finns inom kommunen, dels från en politisk representant och dels ifrån områdets planarkitekt.
Intervjuerna har skett i enlighet med Kvales synsätt, där intervjuaren under den kvalitativa forskningsintervjun ses som en ”resenär” (Kvale, 1997). Intervjuerna hölls semistrukturerade, med en intervjuguide vilken främst innefattade större diskussionsämnen, teman och förslag till frågor ämnade att rikta samtalet in på önskvärt spår, snarare än strukturera och plocka fram väldigt specifika svar. Intervjupersonen har utifrån sitt synsätt och sina
grundförutsättningar pratat relativt fritt kring det lyfta ämnet (Kvale, 1997).
Den ena intervjun utfördes med en representant från ett av kommunens politiska partier. Syftet med denna intervju var att se hur man på det mer politiska stadiet ser på planering. Intervjun var ämnad att bidra med djupare förståelse av planering ur ett politiskt
helhetsperspektiv och den syftade till att ge en mer övergripande helhetsbild kring Järfälla och dess planering. Intervjun syftade till att bedöma hur man rent politiskt möter medborgarna i planeringsprocessen, samt avgöra vilken nivå av medborgarinflytande som man från
kommunens håll ämnar föra.
Den andra intervjun utfördes med detaljplaneområdets planarkitekt. Syftet med denna intervju var att se hur planarkitekten arbetar utefter de politiskt givna direktiven, samt bidra med en djupare förståelse av detaljplanen. Intervjun syftade till att bedöma hur planarkitekten möter medborgarna i planeringsprocessen, samt avgöra vilken nivå av medborgarinflytande som planarkitekten försöker nå.
9 och resultatet utifrån intervjuerna kan således inte användas för att generalisera ett enhetligt planeringsideal från politiker respektive planarkitekter.
Enkätundersökning
Utöver dessa två intervjuer har en enkät att utformats. Enkäten utformades för att ge de närboendes perspektiv på den planering som sker inom området. Enkäten används som verktyg för att kvantifiera av de boendes åsikter och därigenom möjliggöra en analys kring huruvida de boendes syn på den planering som skett matchar den syn som intervjuad politiker respektive planarkitekt haft. Mer kvalitativa intervjuer, liknande de med planarkitekten och politikern skulle troligtvis bidra med ett resultat vilket är svårt att konsekvent upprepa med snarlika resultat, då åsikterna kring planering bland de boende inte kan antas vara homogena.
Enkäten behandlar frågor angående hur pass berörd respondenten anser sig vara, hur pass bra information denne upplever sig ha fått angående projektet och i vilken mån de upplever sig ha kunnat påverka projektets utkomst. Frågorna ämnar svara på huruvida de boende upplever att de är delaktiga i planeringen och huruvida de upplever att de är berörda av projektet.
Resultatet från denna enkät skall sedan vägas mot synen som politikern respektive planarkitekten har på planeringen.
Enkäten delas ut till totalt 37 boende inom eller i direkt gräns med planområdet. Utav dessa bor 11 inom eller i direkt anslutning till planområdet, 13 utanför planområdet, men på ett avstånd mindre än 500 meter från plangräns och 13 bor inom ett område av mer än 500 meter, men mindre än 1 km från planområdets yttersta gränser. Motiveringen bakom denna indelning av området ligger i att möjliggöra vidare analys kring huruvida en större distans till
planområdet påverkar respondenternas syn på projektet och den kommunikation som förts kring det.
Avgränsningar
Detta arbete avgränsas till enbart en detaljplan. Detaljplanen i fråga är ”Detaljplan för Byleden , fastigheten Skälby 46:1 med flera” (Järfälla kommun, 2016-a).
Teoretisk referensram
Denna del syftar till att beskriva de teoretiska referensramar inom vilka arbetet sker. Teorin innefattar kommunikativ planering, rationell planering och Arnsteins stege. Den
kommunikativa planeringen är en planeringsansats inom vilken planeraren styr tillsammans med befolkningen, medan den rationella planeringsansatsen är en ansats inom vilken
stadsbyggnad anses vara ett ämne ämnat främst åt stadsplanerare (Larsson och Jalakas, 2014). Arnsteins stege är ett verktyg vilket kan tillämpas för att studera medborgarnas möjlighet att delta och dess faktiska makt i planprocessen (Arnstein, 1969).
Kommunikativ kontra rationell planering
Larsson och Jalakas nämner i texten ”Jämställdhet nästa. Samhällsplanering ur ett
10 kommunikativ planering (Larsson och Jalakas, 2014). Dessa planeringsideal antas vara på motsatt sida av en linjär skala och kan ses som varandras motsatser.
Rationell planering
Inom den rationella planeringen är det främst experter i form av tjänstemän och politiker som har inflytande över de planer som tas fram (Larsson och Jalakas, 2014). Den rationella planeringen kan sägas vara en ”uppifrån-planering”. Politikerna tar fram direktiv och ställer upp olika mål att uppnå, medan planerare och andra experter tar fram den faktiska planen utifrån dessa direktiv och mål. Inom denna typ av planering sker planeringen för medborgarna snarare än med dem. Besluten tas av beslutsfattare, vilka anses vara experter inom planering och antas bäst veta vad det är som gynnar medborgarna och det allmänna intresset.
Medborgarna står relativt osynliga i processen och ges inte mycket möjlighet att komma in under planeringsprocessen. Typiskt för denna typ av planering är att planering ses som ett ämne ämnat enbart för fackmänniskor, inte civila och att en hög konsensus om mål för projektet råder.
Bland planerarnas ansvar ingår att tänka på de som inte höjer sina röster (Listerborn, 2015). Det är inte självklart att folk tänker inkluderande. Folk har personliga agendor och detta kan användas som ett argument för att man inte skall lägga ansvaret för uppehållande av
samhällsnyttan helt i händerna på medborgarna. Samtidigt kritiserar Listerborn den mer rationella planeringen och hävdar att ett fortsatt exkluderande av de vardagligt hämtade erfarenhetsbaserade kunskaperna förmodligen kan komma att leda till en ännu större förtroendekris för planerarna än den kris som rådde under 1970-talet.
Kommunikativ planering
Den kommunikativa planeringen handlar om att människor kring det planerade området bidrar med sina egna erfarenheter och åsikter kring projektet under dess planprocess (Larsson och Jalakas, 2014). Man är alltså under en mer kommunikativ planering inte i första hand representerade av de politiska partierna.
Inom den kommunikativa planeringen är grundförutsättningen att kunskapsutveckling och kunskapsutbyte kan ha olika former (Listerborn, 2015). Vare sig det handlar om systematiska analyser eller en berättelse från en boende är kunskap något som fås genom ett samspel mellan människor. I en sådan ansats blir medborgaren inte enbart en målgrupp, utan även medverkare inom planeringen.
11 planeringsansatsen blir ett sätt att införliva kunskaperna hos de boende kring området till dess planering.
Listerborn (2015) nämner att fenomenet NIMBY - ”Not In My BackYard” är någonting som lätt kan sätta käppar i hjulet för en mer kommunikativ planering. NIMBY innebär att folk inte vill att någonting som de upplever som otrevligt byggs inom eller nära området de bor i, när de inte skulle ha uttryckt samma åsikter om det istället byggts någon annanstans. Samtidigt nämner hon att en fördel med en mer inkluderande planering är att det är en planeringsansats inom vilken folk känner sig delaktiga i. Hon har åsikten att detta skulle kunna leda till en mer tidseffektiv process i form av färre överklaganden och att man dessutom i och med processen informerar om förändringar och socialt inkluderar närboende.
Listerborn (2015) ifrågasätter syftet med kommunalt initierade dialoger och menar att det ofta blir så att medborgarnas närvaro mer blir av en legitimering av en process som redan är styrd eller beslutad på förhand, snarare än en process av medborgardeltagande. Samtidigt menar hon att man med ett högt medborgardeltagande kan hävda ett motarbetande av den
representativa demokratiska processen och att detta kan användas som ett motargument mot att före en mer kommunikativ planering.
Ansteins stege
För att studera skillnader inom kommunikativ kontra mer rationell planering kan Arnsteins stege av medborgardedeltagande tillämpas (Arnstein, 1969). Stegen är ett verktyg med vilket en representera av graden av medborgardialog och medborgardeltagande görs.
Det finns en klar skillnad mellan att ha en process inom vilken folk ges en verklig möjlighet att påverka beslut och utkomst av projekt, mot att ha en process vilket enbart utåt ser ut att involvera just detta (Arnstein, 1969). Arnsteins stege är en modell framtagen av Sherry R Arnstein 1969 och syftet med denna modell är att göra en bedömning av hur stort
12 Figur 2 - Arnsteins stege (Arnstein, 1969).
Modellen, vilket framställs i figur två ovan ställs upp som en stege, med åtta stegpinnar. Dessa stegpinnar vilka skall representera medborgarnas makt att påverka den faktiska utkomsten av en plan, där varje stegpinne motsvarar en egen nivå av medborgarinflytande (Arnstein, 1969). Desto högre upp på stegen man kommer, desto större inflytande anses medborgaren ha att genom sitt bidragande kunna påverka utfallet av det man planerar.
De två lägsta stegen, ”manipulation” och ”terapi” är steg av en icke-deltagande karaktär (Arnstein, 1969). Syftet inom den planering som faller inom dessa två steg är inte att möjliggöra deltagande inom planeringen, utan det ses som ett verktyg tillgängligt makthavarna för att ändra åsikterna hos de som motsätter sig det som planeras. Den medborgardialog som förs inom dessa två steg handlar snarare om att försöka ”bilda” de boende och ”bota” oönskade åsikter snarare än att ge folk möjlighet att uttrycka vad de tycker och tänker om planen.
13 sätt för medborgarna att försäkra sig om att resultatet av planeringen faktiskt förändras. Detta gäller även för steget ”medgörlighet”, då beslutet i slutändan ligger hos makthavarna, även om makthavarna inom detta steg är mer medgörliga.
De tre övre stegen, ”partnerskap”, ”delegerad makt” och ”medborgarkontroll” är steg av medborgarmaktskaraktär (Arnstein, 1969). Inom steget ”partnerskap” ges medborgarna möjlighet att förhandla och kompromissa med makthavarna. Medborgarna och makthavarna delar ansvaret inom planeringen och beslutsfattandet genom gemensam politik,
planeringskommittéer eller snarlikt. Inom steget ”fördelning av makt” har medborgarna så pass mycket makt att de, om det uppstår det allt för stora motstridigheter kan tvinga
makthavarna att själva inleda en förhandlingsprocess utifall projektet skall fortgå, snarare än som i lägre steg enbart svara på påtryck från medborgarna. Inom det absolut högsta steget på Arnsteins stege finner man ”medborgarkontroll”. Inom detta steg har medborgarna den absoluta kontrollen.
Fallstudie
Under detta kapitel studeras studieområdet och relevant data samlas in. Kapitlet inleds med en allmän beskrivning av Byleden så som området ser ut och används idag. Vidare sker en genomgång av det detaljplaneförslag som framställts, för att visa hur Byleden kan komma att se ut i framtiden. Två intervjuer görs under det här kapitlet, för att få in en politikers,
respektive områdets planarkitekts syn på den planering som sker. Vidare lyfts relevanta delar av rådande lagstiftning, för att belysa vad lagstiftningen har att säga om planering och
medborgardeltagande.
Allmänt om Byleden
14 Figur 3 – Karta över Järfälla, med Byleden inom röd markering (Bearbetad utifrån Google Maps, 2017-b).
15 Byleden är en väg av landsvägskaraktär, längs vilken det under lång tid först
växthusverksamhet (Järfälla kommun, 2016-b). Området har historiskt sett präglats av denna blomsterindustri, men idag finns endast en sådan verksamhet kvar. I de sydöstra delarna finns en ädellövskog och uppe i de nordöstra delarna rinner Veddestabäcken, ett biflöde som ansluter till Bällstaån. Området lider av höga grundvattennivåer. Under en mätning från den 29:e mars 2016 framgår att grundvattnet inom området låg mellan 0,7 och 1,95 meter under markytan. Dessa nivåer, i kombination med mindre bra förutsättningar för naturlig infiltration bidrar till att området har problem med översvämningar under intensiva regn.
Översvämningarna drabbar de norra delarna av området värst. Byleden är en tungt trafikerad vägsträcka och år 2015 hade man cirka 10 900 fordon per årsmedeldygn. (Järfälla kommun, 2016-b)
Området besöks och följande noteringar görs under inventering av området. Längsmed vägens mest södra kant finns en gångbana. Utöver den kvarvarande blomsterhandeln ”Maki
Blommor” i sydöst, finns bland annat, en allmän parkeringsyta med återvinningsstation i väst, en bensinstation i söder, en högstadieskola vid namnet ”Björkebyskolan” direkt i anslutning nordväst. Ett lokalt bageri ligger precis söder om det nya planerade området. Barkarby station ligger en dryg kilometer från Byleden, i Nordvästlig riktning och 350 meter sydväst ligger Skälby för- och grundskola. Planområdet framgår av figur 5 nedan.
Planen
Planen avser att omvandla området kring Byleden från en gata av landsvägskaraktär, till en väg småskalig stadskaraktär (Järfälla kommun, 2016-b).
16 Längsmed hela gatusträckan, med undantag för de södra delarna kommer
trevåningsbebyggelse i utformning av radhus/parhus att tillåtas (Järfälla kommun, 2016-b). Från och med korsningen Byleden/Fågelvägen, vilket framgår från figur 4 övergår denna bebyggelse till enbart radhus. En byggrätt för ny förskola i norra delen av planområdet pekas ut. I områdets södra delar, vid korsningen Byleden/Skälbyvägen anses en bebyggelse på upp till sex våningar vara lämplig. Detta är de mest täta delarna inom detaljplanen och här anses det utöver bostäder även vara lämpligt för centrumverksamhet och torgbildning. Bebyggelsen i angränsning till vägen skall ha Entréer mot Byleden, detta för att skapa dynamik och få gaturummet att framstå som levande.
Figur 6 – Kartan visar bebyggelsestruktur (Erseus Arkitekter, 2016-a).
17 Figur 7 - Illustrationsbild över området, sett söderifrån (Erseus Arkitekter, 2016-b).
Intervjuerna
Eftersom detta arbete studerar den planering och de planeringsideal som förs inom kommunen har två intervjuer genomförts. En intervju är genomförd med en politiker och den andra är genomförd med detaljplaneområdets planarkitekt. Intervjuerna ämnar till att ge en bredare förståelse över vilken syn på planeringen som finns inom kommunen, dels från synvinkeln hos en politisk representant och dels ifrån områdets planarkitekt.
Intervjuerna är av en semistrukturerad karaktär, men styrs till frågor och planering och medborgardeltagande.
Intervju med politiker
Detta är en intervju vilket förts med moderaten Cecilia Löfgreen, oppositionsråd och vice ordförande i kommunstyrelsen i Järfälla kommun. Intervjun hölls 2017-05-03 på Järfällas kommunhus.
Att planera i Järfälla
Intervjun börjar med att den politiske representanten pratar allmänt om den sits som Järfälla idag sitter i och de ambitiösa planer kommunen har på att expandera och utveckla.
18 Hon anser att den politiska konflikten som sker inom kommunen är anmärkningsvärd, då alla partier utom Sverigedemokraterna yrkar på att det skall byggas mycket. Diskussionen handlar här inte om huruvida man skall bygga några få bostäder eller inga alls, utan siffrorna som debatteras handlar istället kring huruvida man skall bygga 12 000 eller 18 000 bostäder inom Barkarbystaden ensamt. I dagsläget har det fastställt att det skall byggas 18 000 i enbart Barkarbystaden. Detta är inte unikt för Barkarbystaden, utan en ambitiös och storskalig planering sker inom hela kommunen. Hon poängterar att det är viktigt att man bygger områden som folk trivs och vill bo inom och berättar att det man planerar för inom
Barkarbystaden idag ligger på samma täthetsgrad som Östermalm, eller liknande områden i centrala Stockholm. Vidare berättar hon att människan idag gärna vill bo i stadsmässigt utformade områden, med en närhet till service och allt vad det innebär, men poängterar samtidigt att Barkarbystaden och Östermalm måste sättas i olika kontext. Hon poängterar vikten av att man förstår skillnaden mellan områden och förstår att Barkarbystaden inte kommer kunna ge samma grundservice, utbud och flöden som en huvudstad naturligt kan bistå med.
Löfgreen och hennes politiska parti, Moderaterna tycker absolut att man inom Barkarbystaden skall bygga stad och det handlar inte om att det inte skall byggas tätt, men hon poängterar vikten av att tätheten inte ensamt skall styra planeringen. Hon tycker att man i dagsläget börjar ta tätheten till en sådan nivå att gårdsstorlekarna kompromissas ned i storlek, något hon inte alls tycker är bra. Hon menar att de vill skapa en stad med en blandad
befolkningssammansättning och att den skall vara tillgänglig även för barnfamiljer. Målet är att bygga en stad som är attraktiv även i tider när det inte råder en bostadsbrist, utan även för andra, tredje och fjärde generationens inflyttande.
Förhållning till boende i närområdet
Ämnet hur man bestämmer vilka beslut som skall tas och hur man ifrån kommunens håll arbetar för att bygga vad folk i planens närområde faktiskt vill ha lyfts
Löfgreen lyfter här fram att detta inte alltid är deras målsättning. Inom planering måste man alltid balansera mellan både befintliga och framtida boenden inom området, samt behov utifrån ett större och mycket bredare helhetsperspektiv. Det är inte alltid möjligt eller försvarbart att bygga vad de boende eftertraktar. Man strävar naturligtvis efter att bygga områden som folk vill bo i, men man kan inte alltid låta de som bor lokalt sätta gränserna för hur området skall se ut imorgon.
Vidare berättar hon att byggandet har så många fler dimensioner utöver den fysiska
byggnaden. Hon lyfter situationen Järfälla idag sitter i och poängterar återigen att man bygger på väldigt många platser inom kommunen. Fastän varje enskilt projekt inte nödvändigtvis är så jättestort ser hon alla projekt tillsammans som ett enormt projekt och poängterar vikten av att det man bygger faktiskt blir bra och fungerar i sitt sammanhang.
19
gör det när man bygger såhär mycket. Lyckas man inte bygga områden som är attraktiva om 20 år, då har man försatt hela kommunens ekonomi i problem, med alla de utmaningar som det kan innebära”. (Löfgreen, 2017)
Man måste bygga ett välfungerande och effektivt samhälle och detta är någonting som Löfgreen menar landar ned på ansvaret för henne och hennes politikerkollegor på kommun. Ett annat helhetsperspektiv hon väljer att lyfta är att det i Stockholm finns ett behov av bostäder att möta och att man måste låta en plats och en kommun växa, inte minst när det är en del av en storstadsregion. Hon har förståelse över att förändring inte alltid är välkommet, men bedömer att det ibland är nödvändigt. Hon poängterar att det är viktigt när man planerar att alltid försöker att vara på plats och lyssna på de boende och pekar på att hon i fallet vid Byledens samråd hade två kollegor från planutskottet på plats.
Samtidigt nämner hon att de allmänna åsikterna generellt är väldigt spretiga och att det alltid brukar vara så att de som motsäger sig någonting är de som inom den offentliga debatten blir mer påträngande och tar mest plats. Om man bara lyssnar på de som tar plats får man inte hela bilden. ”Den tysta majoriteten tiger still. Tycker de att det är ett bra förslag, eller tycker de
som de som redan hörs och nöjer sig i att de andra hörs?” (Löfgreen, 2017).Hon lyfter även att det skulle kunna handla om att man tycker förslaget är rimligt och inte känner att man orkar gå på samrådet, då man helt enkelt inte ser en poäng i det ifall man är nöjd. Dessa människor syns väldigt sällan i samrådsprocessen. Enligt politikern verkade det som att de flesta inom samrådet vid Byleden ville föra en konstruktiv dialog, men detta är någonting som varierar från samråd till samråd. Ibland händer det att det är en väldigt arg stämning och att folk mest skäller och inte vill att de skall byggas alls, men från kommunen går de in med ingångsvärde och målsättning att det kommer att byggas. Uppdraget blir således att försöka föra en kommunikation vilket främjar att man lyckas bygga vad som planeras, men att göra det bästa möjliga sätt.
I slutändan handlar planeringen om hur de politiska partierna vill utveckla Järfälla. Det är det upp till väljarna att utifrån den representativa demokrati som råder rösta fram det parti som bäst representerar deras åsikter. Politikern tror på den representativa demokratin, men poängterar här att det inte innebär att man nödvändigtvis är överens om eller nöjd i varje fråga. Hon ser detta som en metod att komma närmre en ideal helhet och menar att en representativ demokrati rimligtvis borde involvera alla i processen. Alla som har röstat har varit med och gemensamt beslutat vilken inriktning de vill att Järfälla skall gå.
Vilka är berörda
Efter att ha sett på planeringen från det större helhetsperspektivet och går vidare in på ämnet över vilka det är som är berörda av en viss detaljplan och ser hur avvägningen från Boverkets definition är.
20 försöka balansera det svenska grundkonceptet om möjlighet till påverkan och öppenhet, mot enstaka ”rättshaverister” som överklagar och förskjuter precis allt de kan. Hon nämner att ett allt för brett system, där allt för många ges möjlighet att överklaga inskränker på folks möjligheter att över huvud taget bo någonstans. Blir processen allt för utdragen leder det i slutändan till att bostäderna som byggs blir betydligt dyrare, dels på grund av rättskostnader, men även på grund av låsta kapitalkostnader i mark och andra fördyrningar i processen, enbart till följd att det finns människor som missbrukar ett system som i slutändan är till för att skydda de som är i närområdet till en plan.
Man kan mena på att det i idealfallet vore önskvärt ifall fler människor ansågs vara direkt berörda och enligt lagstiftning gavs rätt att överklaga, men en process inom vilka fler hade haft möjlighet att överklaga hade inneburit att planprocessen skulle ta ännu längre tid och att det skulle bli ännu dyrare att både bygga och köpa bostad. Detta är en avvägning som
Löfgreen inte personligen är beredd att göra, då hon redan idag anser att processen både tar för lång tid och kostar för mycket pengar. Hon menar snarare att det kan finnas skäl att förenkla processen, men ser samtidigt både problem och komplexitet med detta.
Löfgreen berättar att det kommit upp ett förslag att korta ned och effektivisera planprocessen och hon hänvisar till ett dokument med förslaget (Järfälla kommun, 2016-c). Tidigare brukade de enligt politikern oftast godkänna det första förslaget, om det inte är någonting som de anser blivit väldigt fel med det för att senare i processen, efter samrådet kunna förvänta sig
förändringar av planen. Detta tillät en möjlighet till diskussion med Järfällaborna under samrådet innan det politiska ställningstagandet togs. Sen i december har dock det nya
förslaget godtagits vilket inneburit en ändring av processen (Järfälla kommun, 2016-d). Enligt det nya förslaget kommer det krävas att ett politiskt ställningstagande tas redan innan ärendet går ut på samråd, då ärendet inte nödvändigtvis kommer tillbaka till politikerna förrän det är dags för antagande av planen. Detta innebär att politikerna måste lägga in sina politiska åsikter redan inför samrådet, något som Löfgreen inte nödvändigtvis tycker är en bra lösning.
I Fallet med Byleden väntade de enligt politikern tills samrådsprocessen var avslutad innan de tog politiskt ställning. Det var först då hade de haft representanter på samrådet, fört dialog, haft kontakt med människor på andra sätt och hört vad folk tycker om projektet. Efter denna dialogprocess har man från Löfgreens partis håll kommit fram till att man bör göra vissa förändringar med detaljplanen, främst gällande tätheten, vilken uppfattats som för hög.
Tankar kring Byleden
21 inte får bli för tätt och fortfarande måste upplevas som relativt luftigt.
Politikern är för att det byggs andra bostadsmöjligheter än enbart villor. Hon menar att det idag behövs andra former av lösningar och boenden inom området än enbart villor.
Lägenheter som alternativ till villor möjliggör att bland annat småbarnsfamiljer som flyttar isär fortfarande kan ges möjlighet att bo kvar inom samma områden, vilket ger en ökad trygghet och tillgänglighet för barnen. Hon poängterar dock att man inte skall avbryta den aktuella villabebyggelsen allt för abrupt.
”Vi behöver fokusera vår energi och våra resurser till att se till att det vi gör just nu blir riktigt bra. De lediga tomterna kommer finnas kvar och vi kan alltid ta itu med dem om 10 år, det är inget problem att det inte byggs där under tiden”. (Löfgreen, 2017)
Intervju med planarkitekt
Detta är en intervju vilket förts med Dino Alijagic, planarkitekt för Byledens detaljplan. Intervjun hölls 2017-04-26 på Järfälla kommunhus.
Samrådsprocessen
Intervjun inleds med att allmänt prata om samrådsprocessen och planarkitekten berättar att man brukar försöka ha samrådet i en samlingslokal så nära gällande detaljplaneprojekt som möjligt. Man brukar även hålla mötena kvällstid, detta för att så många som möjligt skall kunna medverka på mötet. Samrådsmötet i fallet kring Byleden hölls kvällstid, den 24:e oktober i en av Veddesta Centrums samlingslokaler av just denna anledning. Planförslaget har inför samrådet funnits tillgängligt på kommunens webbplats, kommunens servicecenter och på kommunalhusets entré. Inför samrådet har man även annonserat i både lokaltidning och på kommunens hemsida.
Planarkitekten nämner att man gått från ett mer historiskt föredragsliknande samråd till en mer dialogbaserad process. Tidigare var samrådsmötena mer av ett föredrag där man
presenterade ett projekt, men man har valt att gå ifrån dem. De tidigare samråden skapade lätt en ”vi mot dem”-känsla snarare än öppnade upp för vidare samtal och dialog. Under de föreläsningsbaserade mötena kunde det lätt bli så att några få, mer upprörda och missnöjda individer tog upp väldigt mycket plats, medan resterande inte i tillräcklig mån tog något utrymme alls. Detta är ingenting planarkitekten ställer sig bakom och man arbetar för att sträva mot en mer dialogbaserad och givande process, inom vilken han lyckas samla på sig så mycket kunskap som möjligt.
Samrådet i fallet med Byleden bestod av ett flertal stationer där de boende kan gå runt och prata med förespråkare från kommun. Man höll ett ”öppet hus” där folk kunde komma och gå som det passade dem, istället för att ha en väldigt specifik tid att passa för att sedan lyssna på vad planeraren har att säga.
22 förståelse och därigenom ett djupare arbetsunderlag än i fallet där några få, väldigt vokala medborgare tar upp all plats.
Vilka är berörda
Planarkitekten berättar att det inte i lagstiftning tydligt definieras hur avgränsningen mellan berörda och icke berörda skall göras, utan att varje planarkitekt måste ta ett eget beslut. I många fall blir det så att det främst är fastigheterna som ligger dikt an till detaljplaneprojektet som får utskick inför samrådet, men att man självklart hoppas att fler nås av informationen och lämnar synpunkter under samrådet.
Han berättar att det från samrådsmötet framgick att det fanns boende som var upprörda över att inte ansågs som berörda nog att få hem ett utskick inför mötet och att vissa utav dessa uttrycker en oro att deras synpunkter därför inte kommer tas i beaktande. Han möter detta med att berätta att han behandlar alla synpunkter likadant, vare sig de är lämnade av någon som fått utskick inför samrådet eller ej.
Vidare berättar planarkitekten att han själv anser att den som i slutändan är berörd inom ett projekt är den som rör sig inom och nyttjar området. Bara för att man bor nära en detaljplan behöver det inte nödvändigtvis betyda att man är mer berörd än någon som bor längre bort. Graden av hur pass berörd någon är ligger i hur denna individ nyttjar platsen och då blir det en självklarhet att man måste få möjlighet att tycka till och tas hänsyn till fastän man kanske inte fått detta utskick.
Planarkitekten ser samrådet som en metod att samla på sig fler synpunkter och mer kunskaper än vad han i planeringens tidigare skede hade och poängterar här återigen vikten av att man lyssnar på och tar till sig av de synpunkter folk lämnar. Han använder sig av denna kunskap för att göra en bedömning inför behov av omarbetning av planen och omarbetar därefter planen efter den nya kunskap han fått, viktat mot hans professionella bedömning av vad som är nödvändigt. Planarkitekten ser det som sitt ansvar att bygga en så bra plats som möjligt, baserat på den kunskap han har och där är all kunskap viktig, oavsett var den kommer ifrån.
Om detaljplanen blir överklagad lämnar planarkitekten det upp till mark och miljödomstolen att ta beslut kring huruvida personen som överklagar är berörd nog att kunna föra det vidare. Det är denna instans som gör den slutgiltiga avvägningen kring vem det är som kan anses vara berörd eller ej, utifall det uppstår en tvist.
Synpunkter från samrådet
Ämnet styrs in mot vilka synpunkter folk har haft till planen. Planarkitekten pratar här utifrån kommunens arbetsmaterial inför samrådsredogörelsen, vilket vid tidpunkten av intervjun varken var färdigställd eller allmänt tillgänglig.
23 till en till två våningar.
Planarkitekten bemöter detta med att delar av planen kommer arbetas om, främst de delar inom det södra området där tätheten idag är som högst. Exakt hur det kommer att se ut vågar han inte svara på, men en omarbetning av planen kommer att ske och vissa delar av
bebyggelsen kommer bestå av radhus ner mot två våningars höjd.
Folk är även missnöjda med rådande trafiksituation och uttrycker en stark oro över ökade trafikflöden. Många menar att ytterligare bebyggelse kommer att ytterligare belasta området och försvåra framkomligheten. Planförslaget lyfter att förlängningen av Växthusvägen kommer avlasta Byleden, men råder tvivel bland flera av de boende kring huruvida denna förlängning kommer att avlasta Byleden i den mån som planförslaget föreslår. Planarkitekten svarar på detta med att en ny, mer noggrann undersökning skall utföras i och med samrådets synpunkter kring just detta.
Det lämnades även vissa synpunkter på mark-och vattenförhållanden. Många boende oroade sig över dagvattensituationen, då högra grundvattennivåer tillsammans med dålig infiltration bidrar till en hög översvämningsrisk. Man har även hittat föroreningar i marken, förmodligen från växthusindustrin vilket oroar somliga. Planarkitekten möter detta med att man utifall man skall bebygga området måste sanera marken till rådande gränsvärden. Det finns riktvärden vilka måste följas.
Plan- och bygglagen
Precis som inom all annan form av planering måste man även här förhålla sig till rådande lagstigting. Här studeras hur lagstiftningen ser ut för att senare, under analysen kunna undersöka hur planarkitekt respektive politiker förhåller sig till denne.
Plan- och bygglagen har för syfte att se till att de olika intressen som finns skall samordnas och att konflikter skall lösas i ett tidigt skede (Boverket, 2014). Lagen skall utöver att
förtydliga ansvarsfördelningen mellan kommun och stat även vidga sakägarkretsen och ge ett förbättrat medborgarinflytande. Detta extra medborgarinflytande skall leda till mer
välmotiverade beslutsunderlag. De som är berörda av en detaljplan skall ges rätt att invända emot innehåll i en plan.
PBL 5 kap 11§
I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 § eller ett förslag till en detaljplan ska kommunen samråda med
1. länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs,
24
4. de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget.
Kommunen behöver dock inte samråda med bostadsrättshavare, hyresgäster, boende eller organisationer av hyresgäster, om det är uppenbart att förslaget saknar betydelse för dem. För samråd enligt första stycket 2-4 är det tillräckligt att kommunen ger tillfälle till samråd. Enkätundersökning
En enkät har utformats och delats ut till totalt 37 boende vid Byleden med omnejd. Enkäten syftar till att kvantifiera de boendes perspektiv på den planering som sker och därigenom möjliggöra en analys kring huruvida de boendes syn på den planering som skett matchar den syn som intervjuad politiker, respektive planarkitekt haft.
Utav enkätens 37 respondenter bor 11 inom eller direkt i gräns till planområdet, 13 bor utanför planområdet, men på ett avstånd mindre än 500 meter från plangräns och 13 bor inom ett område av mer än 500 meter, men mindre än 1km från planområdets yttersta gränser. Områdena benämns enligt följande. Zon A är området inom eller i direkt anslutning till plan), Zon B är området mindre än 500 meter från plan och Zon C området mellan 500 och 1000 meter från detaljplanens yttersta gränser.
Motivet till denna uppdelning ligger i att möjliggöra vidare analys kring huruvida en större distans till planområdet påverkar respondenternas syn på projektet och den kommunikation som förts kring det.
Känner folk till planen?
Under detta steg undersöks hur många inom varje respektive område som känner till att det över huvud taget arbetas med att ta fram en detaljplan för Byleden.
25 Diagram 1 – Diagram över hur många som totalt kände till planen.
Boendes kontakt med planen
Under denna del undersöks hur de respondenter som känner till detaljplaneprojektet kommit i kontakt med den. Flera alternativ fick markeras under denna del och detta resultat ämnar till att visa genom vilka portaler de boende upplever att de fått information kring projektet genom. Resultatet har sammanställts i tabell 1.
Tabell 1 – Tabell över hur respondenterna kommit i kontakt med detaljplanen.
Svarsalternativ Samtliga respondenter Zon A Zon B Zon C
Utskick inför samråd 9 8 1 0
Lokaltidning 22 8 7 7
Sociala medier 6 1 3 2
Utdelade flygblad 11 5 5 1
Folkmun 16 10 4 2
Övrigt 2 0 0 2
Från tabell 1 noteras att det närmre planområdet pratats en hel del om planen och under genomförandet av enkätundersökningen framkommer från flera boende att planprojektet blivit en stor grej, vilket det pratats en hel del om över häckar och tomtgränser.
Studeras utifrån diagram 2 resultatet för alla zoner tillsammans ser vi att lokaltidningen är det vanligaste sättet att ha kommit i kontakt med planen genom. Den utdelning av flygblad som skett har nått fram till en del individer och utskicket som skett inför samråd har informerat en del, främst inom Zon A. Det framgår även att relativt få har kommit i kontakt med planen genom sociala medier.
Känner du till planen?
(Samtliga respondenter)
26 Diagram 2 – Diagram över hur samtliga respondenter kommit i kontakt med plan.
Någonting som är värt att studera i lite större detalj är dock hur folk kommit i kontakt med planen i Zon C, vilket framställs i diagram 3. Man kan notera att lokaltidningen är det klart vanligaste sättet som respondenter inom denna Zon kommit i kontakt på planen genom.
Diagram 3 – Diagram över hur respondenter i Zon C kommit i kontakt med plan.
Upplevd informationsgrad kring planen
Här görs en bedömning för att se hur pass välinformerade respondenterna känner sig kring detaljplanen. 0 5 10 15 20 25 Utskick inför samråd
Lokaltidning Sociala medier Flygblad Folkmun Övrigt
Samtliga respondenters kontakt med plan
0 1 2 3 4 5 6 7 8 Utskick inför samråd
Lokaltidning Sociala medier Flygblad Folkmun Övrigt
27 Diagram 4 – Diagram över hur välinformerade samtliga respondenter upplevde sig vara.
Från diagram 4 noteras att ingen av respondenterna anser sig vara i högsta grad
välinformerad. Över hälften av respondenterna (57%) anser att de inte är informerade, eller att informationen varit dålig. Enbart 25% av de respondenter som medverkat i undersökningen anser sig vara någorlunda till bra informerade.
Diagram 5 – Diagram över hur välinformerade respondenter i Zon A uppgav sig vara.
Resultatet från Diagram 5 visar att Zon A inte skiljer sig avsevärt från resultatet för området i helhet. De som bor i direkt anslutning till planen upplever alltså inte att de är mycket mer välinformerade kring vad det är som planeras hända än vad boende längre bort gör.
Känsla av att vara berörd
Under den här delen tas det upp hur pass berörda respondenterna till enkäten anser sig vara av projektet kring Byleden. De har fått besvara frågan på en skala från 1 till 6, där 1 är inte alls berörd och 6 är i högsta grad berörd. Resultatet redovisas i Tabell 2 nedan.
Hur välinformerad? (Samtliga
respondenter)
Inte alls informerad Dåligt informerad Lite informerad
Någorlunda informerad Bra informerad I högsta grad välinformerad
Hur välinformerad? (Zon A)
Inte alls informerad Dåligt informerad
Lite informerad Någorlunda informerad
28 Tabell 2 – Tabell över upplevd känsla att vara berörd av projektet.
Svarsalternativ (skala 1-6)
Samtliga respondenter Zon A Zon B Zon C
Inte alls berörd (1) 1 0 0 1 Knappt berörd (2) 3 0 3 0
Lite berörd (3) 8 0 4 4
Någorlunda berörd (4) 10 0 4 6 Väldigt berörd (5) 2 0 0 2 I högsta grad berörd (6) 13 11 2 0
Från tabellen framgår att samtliga 11 respondenter inom zon A anser sig vara i högsta grad berörda av projektet, samt att det bara var en respondent i hela undersökningen som inte alls tyckte att projektet berörde dem, en individ ifrån Zon C.
Diagram 6 – Diagram över hur berörda samtliga respondenter uppgav sig vara.
Ur tabell 2 och diagram 6 framgår att totalt 15 (40%) av respondenterna anser sig vara i högsta grad, eller väldigt berörda av projektet. Den andel som utger sig för att vara
någorlunda, eller lite berörd är 49% (18 respondenter), enbart 4 (11%) av de som besvarat enkäten anser sig knappt, eller inte alls vara berörda.
Nyttjandefrekvens av planområde
Under denna del undersöks hur ofta enkätens respondenter rör sig i eller i anslutning till planområdet. Detta resultat är relevant för att göra en bedömning kring huruvida folks upplevda känsla av att vara berörd backas upp med att folk använder området.
Känsla av att vara berörd (samtliga respondenter)
29 Diagram 7 – Diagram över hur ofta samtliga respondenter rör sig i eller i direkt anslutning till planområdet.
Diagram 7 visar att 22 av 37 respondenter (59%) av de som svarat på undersökningen
dagligen rör sig i eller i direkt anslutning till planområdet. Det är 11 (30%) av respondenterna som rör sig i området några gånger i veckan och endast fyra personer (11%) som bara rör sig i området några gånger i månaden.
I Zon A rörde sig samtliga respondenter inom området dagligen.
Upplevt behov att kunna påverka
Under den här delen redovisas huruvida respondenterna från enkäten upplevde att de hade ett behov av att kunna påverka planprojekt liknande fallet vid Byleden. Resultatet redovisas i tabell 3 nedan.
Tabell 3 – Tabell över upplevt behov att kunna påverka planen.
Svarsalternativ Samtliga respondenter Zon A Zon B Zon C
Ja 26 10 7 9
Nej 11 1 6 4
Från tabell 3 noteras att boende rapporterar ett upplevt behov att kunna påverka, även borta i Zon C, vilket är 500 meter till en kilometer från planområdets yttre gräns. Vidare noteras att det i Zon A enbart var en respondent som inte kände något behov av att kunna vara med och påverka i detaljplaneprocesser liknande detta.
Hur ofta respondenten rör sig kring
planområdet
(sammanställning)
30 Diagram 8 – Diagram över samtliga respondenters upplevda behov att kunna påverka detaljplaner liknande Byleden.
Totalt rapporterar 70% av enkätens respondenter att de känner ett behov av att kunna påverka planprojekt liknande detta vid Byleden, vilket framgår från diagram 8.
Upplevd möjlighet att kunna påverka
Under denna del undersöks respondenternas upplevda möjlighet att påverka planen och den planering som sker kring den.
Diagram 9 – Diagram över samtliga respondenters upplevda möjlighet att kunna påverka detaljplaner liknande Byleden.
Från diagram 9 framgår att 29 (78%) av alla respondenter upplevde att de inte hade någon möjlighet alls att påverka den planering som sker kring Byleden. Utav alla utdelade enkäter var det enbart 8 personer (21%) som upplevde att de hade åtminstone liten, till någorlunda
Upplevt behov av att kunna påverka
(sammanställning)
Ja Nej
Upplevd möjlighet att påverka (sammanställning)
Ingen möjlighet alls Liten möjlighet Någorlunda möjlighet
31 möjlighet att påverka projektet. Från diagram 10 och 11 framgår att boende i Zon A inte upplevt sig i någon större grad kunnat påverka planen än vad boende i Zon C rapporterar.
Diagram 10 – Diagram över hur boende i Zon A:s upplevda möjlighet att kunna påverka detaljplaner liknande Byleden.
Diagram 11 – Diagram över hur boende i Zon C:s upplevda möjlighet att kunna påverka detaljplaner liknande Byleden.
Upplevd möjlighet att påverka (Zon A)
Ingen möjlighet alls Liten möjlighet Någorlunda möjlighet
God möjlighet Hög möjlighet Väldigt hög möjlighet
Upplevd möjlighet att påverka (Zon C)
Ingen möjlighet alls Liten möjlighet Någorlunda möjlighet
32
Analys
Under detta steg analyseras resultatet från intervjuerna, samt enkäten. Arbetets teoretiska referensramar tillämpas för att avgöra vilket planeringsideal de olika parterna kan sägas representera och resultatet av enkätundersökningen analyseras för att ge en samlad bild av hur de boende upplevt planeringen, vilket relateras till Arnsteins stege för medborgarinflytande.
Planeringsideal politiker
Kommunpolitikern kan sägas ha en mer rationell planeringsansats. Hon anser att det är planerare och politiker som styr och skall styra planering. ” I slutändan handlar planeringen
om hur partierna vill utveckla Järfälla och sedan är det upp till väljarna att utifrån den representativa demokrati som råder rösta fram det parti som bäst representerar deras åsikter” (Löfgreen, 2017).
Politikern tror på den representativa demokratin och menar att det är politikernas ansvar att se till att Järfälla går i den riktning som väljarna inom kommunen vill. Detta stämmer väl
överens med Listerborn (2015) där det lyfts att en mer rationell planering kan antas skydda den representativa demokratin. Hon anser att det är politiker, planerare och andra
tjänstemännen som har den bästa kunskapen kring hur planering skall gå till, något som direkt överensstämmer med den mer rationella ansatsen. Trots att hon har en mer rationell ansats menar hon att man försöker ha representanter på samrådsmöten och under dem försöker lyssna på folks vilja och åsikter. Hon förtydligar att det är viktigt att veta vad folk inom kommunen eftertraktar, men att målsättningen är inte alltid att bygga just vad folk i planens närområde vill ha. De som bor lokalt skall inte sätta gränserna för hur området skall se ut imorgon. Hon menar på att det är viktigt att försöka lyssna och att folk skall kunna uttrycka vad det tycker och tänker kring planeringen, men att det i slutändan är och skall vara planerare som styr över den slutgiltiga bebyggelsestrukturen.
Baserat på intervjumaterialet antas politikern ha ett mer rationellt än kommunikativt planeringsideal. En avvägning görs och det finns indikationer på att man enligt hennes planeringsideal ämnar ligga på tredje steget av Arnsteins stege, steget information. Detta steg är ett steg av symbolfunktion och frågan kring huruvida medborgardeltagandet främst är till för att det utåt skall se ut att vi har en möjlighet att påverka, eller huruvida
medborgardeltagandet i planprocessen leder till faktisk förändring av detaljplanen kan vara aktuell att vidare studera. Medborgarna har enligt de planeringsideal som faller under detta steg inte nödvändigtvis möjlighet att påverka planen och dess slutgiltiga utformning. De boende ges möjlighet att lyssna på vad som kommer hända och uttrycka sina åsikter, men det finns ingen försäkran till att detta leder till en faktisk förändring av projektet i slutändan.
Planeringsideal planarkitekt
33 expertis, men man får även in förslag från medborgarna genom samråd. Liksom Larsson och Jalakas (2014) anser han att han inte enbart skall sitta som expert, utan att en viktig del av sin yrkesroll är att agera medlare. Han ser samrådet som ett viktigt steg inom planering och menar att det inte skall fungera som en slags legitimering av en process vilken redan innan är förutbestämd.
Trots planarkitektens mer kommunikativa planeringsideal görs här avvägningen att man från planarkitektens sida, ämnat ligga på fjärde steget av Arnsteins stege, steget konsultation. Precis som i fallet med politikern ovan är konsultationssteget ett steg av symbolfunktion och de boende har ingen försäkran till att deras åsikter leder till en faktisk förändring av projektet. Planarkitekten använder sig dock av det inkomna materialet som en slags rådgivning för hur området skulle kunna utvecklas annorlunda.
De boende
Enligt enkätundersökningen framgår att 30 av enkätens 37 respondenter (81%) känner till detaljplanen och från diagram 2 framgår att de flesta som kommit i kontakt med detaljplanen kommit i kontakt med denne genom antingen lokaltidning eller folkmun. Från Tabell 1 ser vi att lokaltidningen är den metod som informerat flest boende, speciellt längre bort från
planområdet. Annonseringen av projektet i lokaltidning kan i och med den höga
svarsfrekvensen på just detta alternativ ses som en väldigt lyckad portal att kommunicera ut information gällande snarlika detaljplaneprojekt genom. Detta blir av ännu större vikt utifall man försöker nå en bredare allmänhet än enbart de direkt kringliggande fastighetsägarna. Utifrån diagram 4 framgår dock att respondenterna generellt anser sig vara dåligt, till inte alls informerade om projektet. Information angående att en förändring skall ske har så ledes gått ut, men folk rapporterar att de inte i tillräcklig mån känner sig informerade om vad det är för förändringar som faktiskt planeras ske.
Utöver den upplevda bristen på information upplevde de boende sig ha en mycket liten möjlighet att faktiskt påverka utkomsten av ett projekt, något som framgår av diagram 9. Det upplevda behovet att kunna vara med och påverka projekt liknande detta varierade och var aningen lägre för boende i Zon B såväl som C, men den upplevda möjligheten att påverka var genomgående lågt och relativt konsekvent över alla tre zoner. De närboende ges möjlighet att prata och komma till tals i form av ett mer dialogbaserat samrådsmöte, men de närboende upplever enligt studien inte att de har någon verklig möjlighet att påverka planens faktiska utkomst.
34 som i slutändan nyttjade området, något som enkätens data definitivt inte motsäger.
Samtidigt som de boende rapporterade att de inte upplevde sig ha någon större möjlighet att påverka detaljplanen uttrycker enligt diagram 8, en majoritet av respondenterna (70%) att de känner ett behov att kunna påverka planprojekt liknande Byleden. Det finns en oro hos de boende att deras åsikter i slutändan spelar någon roll och många verkar se samrådet som ett möte där kommunen kommer och berättar vad de skall planera, snarare än en möjlighet att få in medborgarinflytande i processen. Generell konsensus bland de boende framstår vara att den medborgardialog som sker snarare handlar om att ändra deras åsikter snarare än att ge dem möjlighet att komma till tals och uttrycka sina åsikter. Med detta som motivering görs
avvägningen att de boende upplever sig ligga på steg två i Arnsteins stege, steget terapi. Detta är ett steg av icke-deltagande karaktär och det medborgardeltagande man för under detta steg anses främst vara för att bilda eller bota oönskade åsikter.
Avslutande diskussion
Analysen kan sammanställas som att de boende inte upplever sig ha ett lika högt medborgardeltagande som politikern, respektive planarkitekten efterfrågar. Enkätens respondenter upplever sig vara berörda av projektet i en mycket större utsträckning än de samrådsinbjudningar som skickats ut och många upplever att kommunikationen mellan politiker och planerare ned till medborgarna inte fungerat bra nog.
Både planarkitekt och politiker har en syn på planering vilket absolut förhåller sig till plan och bygglagens föreskrifter om att samråda med berörda sakägare vid framtagande av ett förslag till detaljplan. Trots detta upplever inte de som anser sig beröras av projektet att de i tillräcklig mån involveras i processen och ges möjlighet att inverka på plan. Man kan ifrågasätta
huruvida detta är ett system där medborgardeltagandet, precis som Listerborn (2015) nämner främst är någonting som finns utanpå – utan möjlighet att påverka resultatet. Drygt 80% av enkätens respondenter rapporterar dock att de känner till planen och utefter intresse har dessa haft möjlighet att vidare informerat sig själv angående den plan som tagits fram. Det har samråtts med medborgarna och information kring projektet har nått ut i området.
I slutändan återstår att se hur detaljplanen för Byleden ser ut när den färdigställts.
35
Litteraturförteckning
Alijagic, Dino. 2017. Planarkitekt vid Järfälla kommun. Intervju 26 April 2017 i Järfälla kommunhus.
Arnstein, Sherry R.1969. A Ladder of Citizen Participation. Journal och the American Planning Association volym 35, nummer 4, s. 216-224.
Boverket. 2014. ”Plan- och bygglagstiftningens utveckling”.
http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/lag--ratt/plan--och-bygglagsstiftningens-utveckling/ (Hämtad 2017-05-18).
Byleden skall inte bli en stadsgata. 2017. Namninsamling startad av Annika Sylvén 2017-01-30
http://namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=11314 (Hämtad 2017-05-23).
Eriksson, Anders C. 2015. Järfälla kommuns stadsutveckling och byggegenskaper [PowerPoint-presentation], presentation vid Järfälla kommun och Föreningen för Byggemenskaper i Sverige konferens ”Hållbar stadsutveckling – vilken roll kan byggemenskaper ha?”, den 28 januari 2015.
http://byggemenskap.se/wp-content/uploads/anders-c-eriksson.pdf (Hämtad 2017-05-13).
Järfälla kommun. 2012. Järfälla kommun. Liberalerna Järfälla.
https://jarfalla.liberalerna.se/politik/jarfalla-kommun/ (Hämtad 2017-05-15).
Järfälla kommun. 2014. Tunnelbana till Barkarby. Barkarbystaden.
http://www.barkarbystaden.se/kommunikationer/tunnelbana (Hämtad 2017-05-20).
Järfälla kommun. 2016-a. Byleden. Detaljplan för Byleden , fastigheten Skälby 46:1 med
flera.
https://www.jarfalla.se/boende-trafik-och-miljo/stadsutveckling-och-detaljplaner/pagaende-planarbeten/byleden.html (Hämtad 2017-05-15).
Järfälla kommun. 2016-b. Detaljplan för Byleden, Planbeskrivning Samrådshandling Dnr
KST 2014/274.
https://www.jarfalla.se/download/18.5b6d62451579abf68a3431a5/1475844615539/Planbeskr ivning.pdf (Hämtad 2017-04-25).
Järfälla kommun. 2016-c. Rapport gällande budgetuppdrag ”Effektivare och kortare
planprocess”. Dnr: Kst 2016/525, Kommunstyrelsen, 2016-10-20.
https://www.jarfalla.se/download/18.f871110158bf6843a460bc/1480687209360/04+05+Rapp ort-+effektivare+och+kortare+planprocess.pdf (Hämtad 2017-05-15)
Järfälla kommun. 2016-d. §137, Effektivare och kortare planprocess - återrapportering av
36 https://www.jarfalla.se/download/18.f871110158bf6843a460b8/1480687209168/04+01+Effe
ktivare+och+kortare+planprocess-+%C3%A5terrapportering+av+uppdrag-+kommunstyrelsens+beslut+2016-11-21.pdf (Hämtad 2017-05-15)
Kvale, Steinar 1997. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Larsson, Anita och Jalakas, Anne. 2014. Jämställdhet nästa! Samhällsplanering ur ett
genusperspektiv.
http://www.umu.se/digitalAssets/151/151836_jmstlldhet-nsta-redigerad-utgva.pdf (Hämtad 2017-04-25).
Listerborn, Carina. 2015. Medborgarinflytande – om makt, genus och stadsutveckling, i Lindholm, T., Oliveria Costa, S och Wiberg, S (red.) Medborgardialog – demokrati eller
dekoration? Arkus upplaga 72, Stockholm: Stiftelsen Arkus.
Löfgreen, Cecilia. 2017. Oppositionsråd och vice ordförande i Järfälla kommuns kommunstyrelse. Intervju 3 Maj 2017 i Järfälla kommunhus.
Statistiska centralbyrån. 2016. Befolkningsstatistik 1 november.
http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens- sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkningsstatistik-1-november/ (Hämtad 2017-06-17)
Stockholmsförhandlingen. 2013 Överenskommelse om finansiering och medfinansiering av
utbyggnad av tunnelbanan samt ökad bostadsbebyggelse i Stockholms län enligt 2013 års Stockholmsförhandling.
http://static1.snowfire.io/accounts/10965/files/262.pdf?t=mwk5a5 (Hämtad 2017-06-17). Stockholms läns landsting. u.å. Nya och upprustade pendeltågsstationer.
http://www.sll.se/verksamhet/kollektivtrafik/aktuella-projekt/Nya-och-upprustade-stationer/ (Hämtad 2017-06-15).
Thunblad, Claes. 2017. Krönika: Förpliktigande skrivning om bostäder. Aktuellt i politiken. http://aip.nu/2017/04/19/forpliktigande-skrivning-om-bostader/ (Hämtad 2017-05-20).
37
Figurer
Figur 1: Google Maps. 2017-a. Karta över Järfälla i relation till Stockholm.
https://www.google.se/maps/place/J%C3%A4rf%C3%A4lla/@59.4530244,17.9909755,10z/d ata=!4m5!3m4!1s0x465fa19236619271:0x288239ab1520271!8m2!3d59.4349407!4d17.8070 801 (Hämtad 2017-06-15)
Figur 2: Arnstein, Sherry R. 1969. Figur över Arnsteins stege. A Ladder of Citizen
Participation. Journal och the American Planning Association volym 35, nummer 4, s. 216-224.
Figur 3: Google Maps. 2017-b. Karta över Järfälla, med planområdet Byleden inom röd markering
https://www.google.se/maps/place/J%C3%A4rf%C3%A4lla/@59.4419986,17.7968309,12z/d ata=!4m5!3m4!1s0x465fa19236619271:0x288239ab1520271!8m2!3d59.4349407!4d17.8070 801 (Hämtad 2017-06-15)
Figur 4: Google Maps, 2017-c. Karta över Byleden med omjend.
https://www.google.se/maps/place/Byleden,+J%C3%A4rf%C3%A4lla/@59.3970249,17.854 7865,16z/data=!4m5!3m4!1s0x465f9f99420b7d15:0x5c74c7393a6e6a72!8m2!3d59.3972489 !4d17.8533381 (Hämtad 2017-06-15)
Figur 5: Järfälla kommun. 2016-b. Detaljplan för Byleden, Planbeskrivning Samrådshandling
Dnr KST 2014/274.
https://www.jarfalla.se/download/18.5b6d62451579abf68a3431a5/1475844615539/Planbeskr ivning.pdf (Hämtad 2017-04-25).
Figur 6: Erseus Arkitekter, 2016-a. Illustration av bebyggelsestruktur
(https://www.jarfalla.se/download/18.5b6d62451579abf68a3431a5/1475844615539/Planbesk rivning.pdf) (2017-04-25)
38
Bilagor
Bilagor till arbetet.
43
Bilaga 2: Enkätundersökningens resultat
Här redovisas framtagna diagram från enkätsvaren, vilka inte redovisas i arbetets resultatdel.
Känner du till planen? (Zon A)
Ja Nej
Känner du till planen (Zon B)
Ja Nej
Känner du till planen? (Zon C)
44 0 2 4 6 8 10 12 Utskick inför samråd
Lokaltidning Sociala medier Flygblad Folkmun Övrigt
Kontakt med plan (Zon A)
0 1 2 3 4 5 6 7 8 Utskick inför samråd
Lokaltidning Sociala medier Flygblad Folkmun Övrigt
Kontakt med plan (Zon B)
Hur välinformerad? (Zon B)
Inte alls informerad Dåligt informerad
Lite informerad Någorlunda informerad
45
Hur välinformerad? (Zon C)
Inte alls informerad Dåligt informerad
Lite informerad Någorlunda informerad
Bra informerad I högsta grad välinformerad
Upplevd känsla av att vara berörd (Zon A)
Inte alls berörd knappt berörd Lite berörd Någorlunda berörd Väldigt berörd I högsta grad berörd
Upplevd känsla av att vara berörd (Zon B)
46
Upplevd känsla av att vara berörd (Zon C)
Inte alls berörd knappt berörd Lite berörd Någorlunda berörd Väldigt berörd I högsta grad berörd
Hur ofta respondenten rör sig kring
planområdet (Zon A)
47
Hur ofta respondenten rör sig kring
planområdet (Zon B)
Mindre än en gång i månaden Några gånger i månaden Några gånger i veckan Dagligen
