• No results found

Programvara för projektledningsstöd i byggbranschen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Programvara för projektledningsstöd i byggbranschen"

Copied!
75
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Programvara för projektledningsstöd

i byggbranschen

En undersökning av programvara i byggbranschen

(2)
(3)

BYGGBRANSCHEN

En undersökning av programvara i byggbranschen

PROJECT MANAGEMENT SUPPORT

SOFTWARE IN THE BUILDING INDUSTRY

A survey of software in the construction industry

Christoffer Westerland

Institutionen för Samhällsbyggnad och Industriell Teknik,

Byggteknik och Byggd Miljö, Uppsala Universitet,

(4)

ii Detta examensarbete är framställt vid, Institutionen för

Samhällsbyggnad och Industriell Teknik, Byggteknik och Byggd miljö, Uppsala Universitet, Box 534,751 21 Uppsala

ISRN UTH-INGUTB-EX-B-2020/002-SE Typsnitt: Book Antiqua

(5)

Teknisk- naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten Besöksadress: Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Hus 4, Plan 0 Postadress: Box 536 751 21 Uppsala Telefon: 018 – 471 30 03 Telefax: 018 – 471 30 00 Hemsida: http://www.teknat.uu.se/student

industry

Christoffer Westerland

This report examines the computer programs used by companies in the construction industry to facilitate project management and

administration in the projects. The purpose of the degree project is to describe which programs are most common in the project management market. Also to get an overview of what the construction industry thinks about the programs they use today and what is positive and negative about these. The work has been carried out over a 10 week period and therefore does not include an explanation of how the various programs work but only the views on the pros and cons that the interviewees have told. In the result, the information collected during interviews is reported. From these we see that a large majority of the companies interviewed use Byggsamordnaren in their project management. It was also found that the spread of computer programs for accounting, invoice management and data storage was large, there were no programs that had a clear user majority. More companies should be consulted for further research on the subject. To also examine how the various programs that are on the market today works and compare them with each other would have been a rewarding study for the companies operating in the construction industry.

Tryckt av: Uppsala

ISRN UTH-INGUTB-EX-B-2020/002-SE Examinator: Petra Pertoft

(6)

iv

SAMMANFATTNING

Denna rapport undersöker vilka datorprogram som används av företag i byggbranschen för att underlätta projektledning och administration i projekten. Syftet med examensarbetet är att redogöra vilka program som är mest förekommande på marknaden inom projektledning. Även att få en överblick av vad byggbranschen tycker om de program de använder idag och vad som är positivt och negativt med dessa.

Arbetet har genomförts under en 10 veckors period och innefattar därför inte en förklaring på hur de olika programmen fungerar utan end-ast synpunkter på för och nackdelar som de intervjuade har berättat om.

I resultatet redovisas den informationen som insamlats under vjuer. Utifrån dessa ser vi att en stor majoritet av de företag som inter-vjuats använder sig av Byggsamordnaren i sin projektledning. Det fram-gick även att spridning på datorprogram för bokföring, fakturahantering och datalagring var stor, det fanns inga program som hade en tydlig an-vändarmajoritet.

För vidare undersökning i ämnet bör fler företag tillfrågas. Att även undersöka hur de olika programmen som finns på marknaden idag och jämföra dessa med varandra hade varit en givande undersökning för de företag som är verksamma i byggbranschen.

Nyckelord:

(7)

v

FÖRORD

Det här examensarbetet utförs som del av examinerande kurs inom pro-grammet Högskoleingenjör i byggteknik vid Uppsala Universitet. Arbe-tet har utförts i samarbete med Ekman & Angerstig AB under perioden 23 mars 2020 till 10 juni 2020.

Jag vill börja med att tacka min handledare Martin Huss och Vdn Kristo-fer Angerstig på EAAB, för möjligheten att göra mitt examensarbete på deras arbetsplats och för allt stöd jag fått under projektets gång. Jag vill även tacka alla personer som ställt upp på intervjuer, utan dem hade det inte funnits någon data att framställa. Jag vill även tacka min ämnes-granskare Per Roald för den feedback han har gett mig så att jag har kun-nat slutföra det här arbetet.

(8)

vi

ORDLISTA & FÖRKORTNINGAR

Anbud Affärserbjudande från en part till en annan APD Arbetsplatsdisposition, karta på översikt av

ar-betsplatsen och dess faciliteter

Attestera Skriftligt Godkännande av faktura eller hand-ling

Avrop Inköp av vara från leverantör enligt tidigare överenskommet avtal

Beställare Den part som beställer ett projekt

Entreprenör Fysisk eller juridisk person som åtar sig en ent-reprenad

Förfrågningsunderlag Beställarens beskrivning av det denne vill få anbud på

Gränssnitt Utformning och utseende av dataprogram Hålkort kort med stansade hål som innehåller fakta

som möjliggör maskinell behandling

KMA Klimat, Miljö och Arbetsmiljö

Molntjänst Tjänst över internet som ger användare skal-bara resurser, exempelvis processorkraft, lag-ring med mera

Huvudentreprenör Är den entreprenör som är ansvarig för entre-prenaden gentemot beställaren. Vid: Totalent-reprenad=totalentreprenören Utförandentre-prenad=Generalentreprenören

(9)

vii

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... vii

1.INLEDNING ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Syfte och frågeställning ... 1

1.3 Metod ... 2 1.4 Avgränsning ... 3 2. LITTERATURSTUDIE ... 5 2.1 Byggprocessen ... 5 2.2 Entreprenadformer ... 5 2.2.1 Totalentreprenad ... 6 2.2.2 Utförandeentreprenad ... 6

2.3 Projektledningens uppgift i byggprocessen ... 7

2.4 Tidsplanering ... 9

2.5 Materialanskaffning ... 10

2.6 Yttre påverkan ... 10

2.7 Personalresurser och Underentreprenörer ... 11

2.8 Ekonomi ... 11

2.9 Ändringar och avvikelser ... 12

2.10 Datorstödd projektledning ... 14

3.RESULTAT ... 17

3.1 Programvara för övergripande administration ... 17

3.2 Programvara för datalagring ... 19

3.3 Programvara för fakturahantering och bokföring ... 21

4.ANALYS OCH DISKUSSION ... 25

4.1 Utförande och Metodval... 25

4.2 Resultatanalys ... 26

(10)
(11)

1

1. INLEDNING

I dagens samhälle använder vi oss av många digitala hjälpmedel för att underlätta vår vardag. I byggbranschen används också digitala hjälpme-del, denna rapport kommer att behandla en del av de digitala hjälpmedel som används för att underlätta projektledningen i branschen.

Examensrapporten är indelade i sex kapitel där första kapitlet in-leds med en bakgrundsbeskrivning. I kapitlet tas även syftet med arbetet upp för att sedan följas upp av metod och avgränsning.

1.1 Bakgrund

För att förstå vad som krävs av ett digitaliserat hjälpmedel i byggbran-schen behöver vi först förstå vad ett byggnadsprojekt kräver i administ-rationsväg. Detta examensarbete redogör några aspekter i arbetet som sker i produktionsprocessen i ett byggnadsprojekt genom att förklara några väsentliga delar som entreprenören måste tänka på i sin projekt-ledning för att få en förståelse för vilka verktyg som behöver finnas i de hjälpmedel som används. Vidare så undersöker arbetet vilka hjälpmedel som används i byggbranschen hos några företag genom att undersöka vilka datorprogram som används som hjälpmedel i projektledningen som dessa företag jobbar med.

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet med examensarbetet är att redogöra vilka program som är mest förekommande på marknaden inom projektledning. Även att få en över-blick av vad byggbranschen tycker om de program de använder idag och vad som är positivt och negativt med dessa.

Examensarbetet har som mål att svara på frågeställningarna: 1. Vilka är de mest förekommande programvarorna i avseende på

projektledning i byggbranschen?

(12)

2

1.3 Metod

Underlaget som undersökts i denna examensrapport kommer i huvud-sak från två typer av källor, skriftlig information samt intervjuer. Inled-ningsvis så har relevant litteratur undersökts i form av böcker, artiklar och hemsidor. Inledande samtal med människor i branschen i kombinat-ion med litteraturstudien har gett en grundläggande förståelse av ämnet.

I litteraturstudien har tre böcker varit framstående och blir den te-oretiska grunden för rapporten. Byggledning produktion skriven av Bengt Hansson, Stefan Olander, Anne Landin, Radhlinah Aulin och Ur-ban Persson. Byggledning projektering skriven av Bengt Hansson, Stefan Olander, Anne Landin, Radhlinah Aulin och Urban Persson sam Bygg-styrning skriven av Ervin Révai.

För att få en överblick av vilka program som används på marknaden idag så har en intervjustudie gjorts. Intervjustudien består av sju intervjuer med sju olika företag. Samtliga intervjuobjekten är VDar eller områdes-chefer på de företag de arbetar på. Företagen som intervjuats har jobbat och jobbar med en mängd olika projekt som till exempel utförande- och totalentreprenader till samverkansprojekt.

De företag som medverkat på intervjuer illustreras i tabell 1.1. Alla förutom en intervju har skett på distans, de flesta via telefon men ett par via ett program för konferenssamtal och föreläsningar som heter Zoom.

Tabell 1.1 Sammanställning av utförda intervjuer Roll på

företa-get

Företag Intervjutyp Datum

Områdeschef Bygg

Sh Bygg Videomöte via Zoom

2020-04-28 Vd Bygg Construct Telefonsamtal

2020-04-28 Affärschef TL Bygg Videomöte via

Zoom

2020-05-05 Regionchef Veidekke Telefonsamtal

2020-05-05 Vd Familjen Sundgren Bygg Telefonsamtal 2020-05-06 Vd HZ Bygg Telefonsamtal 2020-05-11 Vd EAAB Fysiskt möte

(13)

3

1.4 Avgränsning

(14)
(15)

5

2. LITTERATURSTUDIE

Kapitel två förklarar kort vad byggprocessen är hur olika entreprenad-former fungerar. Vidare redogör den kortfattat vad projektledningens uppgifter är i byggprocessen samt vikten av datoriserade hjälpmedel för att kunna organisera projekt effektivt.

2.1 Byggprocessen

Byggprocessen är den process under vilken byggnader och anläggningar skapas och förvaltas. Man delar ofta in byggprocessen i tre olika delar projekteringsprocessen, produktionsprocessen och förvaltningsproces-sen som illustreras i figur 2.1.

Figur 2.1 Byggprocessens tre delar [1].

I projekteringsprocessen så bestäms vad produkten i projektet ska bli. Utifrån krav på slutresultatets utformning och funktion görs grund idéerna i projektet till kompletta bygghandlingar.

Produktionsprocessen är det stadie då byggnationen på plats sker. Byggverksamheten som pågår i denna process har sin grund i resultatet från projekteringsprocessen. Ofta överlappar dessa processer mer eller mindre varandra då projektering sker under byggnadstiden.

I förvaltningsprocessen sker användandet och förvaltningen av byggnadsverket under dess livslängd. Underhåll, tillbyggnad, ombygg-nad och renovering faller in under denna process [1].

2.2 Entreprenadformer

(16)

6 sedan finns det flertalet varianter av dessa samt samverkans entreprena-der som till exempel partnering där ansvarsfördelningen är mera delad mellan beställaren och entreprenören. Det är en entreprenadform som lämpar sig då det finns osäkerhetsfaktorer som gör det svårt att för-handla fram ett sanningsenligt pris [1].

2.2.1 Totalentreprenad

I en totalentreprenad ligger ansvaret för projekteringen på totalentrepre-nören, denne måste se till att projekteringen uppfyller de krav som be-ställaren har på byggverket. Alltså är det upp till totalentreprenören att ta fram alla bygghandlingar som krävs för att byggverket uppförs på ett korrekt sätt. I och med detta får totalentreprenören frihet att välja lös-ningar på problem som dyker upp så länge dessa uppfyller kraven som ställts på resultatet Ansvarsfördelningen illustreras i figur 2.2.

Figur 2.2 Ansvarsfördelning i en totalentreprenad

I en totalentreprenad ställs mindre krav på förfrågningsunderlaget som beställaren ska ta fram. Förfrågningsunderlaget har som syfte att be-stämma funktionskraven i projektet och redogöra för beställarens behov [1].

2.2.2 Utförandeentreprenad

(17)

7 på handlingarna så ligger ansvaret hos beställaren, ansvarsfördelningen illustreras i figur 2.3.

Figur 2.3 Ansvarsfördelningen i en utförandeentreprenad

Vidare så kan inte entreprenören lösa problem i handlingarna på plats genom att bortse dessa och lösa problemet under produktion, utan revi-derade handlingar måste tas fram [1].

2.3 Projektledningens uppgift i byggprocessen

För att ett projekt ska lyckas behövs det någon form av projektledning i byggskedet. I en optimal situation har beställaren tagit fram målet med projektet och de krav som ska uppfyllas när projektet är klart. I vissa fall är inte detta gjort och i det läget är det projektledningens första uppgift att göra just detta.

För att på ett kontrollerat och hållbart sätt kunna styra produkt-ionen så behövs det upprättas ett produktionsprogram. Produktionspro-gram kan ses som en manual över hur projektet ska genomföras och är något som alla entreprenörer bör ta fram innan varje projekt startar sin byggprocess.

I produktionsprogrammet behandlas några av dessa punkter:

• Projektets omfattning

• Planering och styrning av:

o Tid

o Kostnader

o Arbetskraft (UE, tjänstemän, hantverkare) o Resurser (material, maskiner)

(18)

8

• Riskhantering

• Tidplaner

• APD plan

• KMA planer

Projektstyrning kan sammanfattas som organisationen av samar-betet mellan aktörer, kvalitets och miljöstyrning, tidsplanering samt kon-troll och reglering av ekonomin i projektet. I figur 2.4 illustreras händel-seförloppet i byggstyrningen i ett projekt på ett pedagogiskt sätt.

Figur 2.4 Illustrering av byggstyrning i projekt [3]

Projektledningens uppgifter i projektet:

• Precisera hur projektet ska utföras, upprätta ett produktions-program

• Planera hur målen ska nås med hjälp av produktionsprogram-met

• Se till att projektet följer produktionsprogrammet

• Upphandla UE och delegera ut arbetsuppgifter

• Göra arbetsberedningar för viktiga arbetsmoment

• Föra dagbok under projektets gång

• Utföra regelbundna skydds- och miljöronder

• Se till att projektdeltagare är motiverade och engagerade i pro-jektet

• Följa upp verksamheten under projektets gång genom att samla in data

• Hantera ändringar och rapportera avvikelser till beställaren

• Dela information och kommunicera med berörda parter i pro-jektet

(19)

9

2.4 Tidsplanering

När ett projekt ska genomföras behövs en tidplan att förhålla sig till. Det finns en mängd olika tidplaner, till exempel kontraktstidplan, produkt-ionstidplan, projekttidplan, huvudtidplan. En kontraktstidplan är en kontraktshandling och är något som både beställaren och entreprenören måste efterfölja. En produktionstidplan är ett viktigt nyckelverktyg för projektledningen i byggprocessen.

Produktionstidplanen är en intern handling för styrning av pro-jektet där entreprenören kan jämföra verkligheten med den beräknade tiden för att se ifall vissa moment släpar efter och åtgärder behöver göras. För att kunna göra en bra produktionstidplan brukar man ofta starta med att göra en strukturplan, där man bestämmer ordningsföljden av de olika processerna som ska genomföras. Här finns det en rad viktiga milstolpar i projektet som utgör viktiga punkter i tidplanen så som, grundläggning, stomme, tät byggnad, Installationer. En annan viktig central del i tidpla-nen är leveranser av material till projektet, dessa blir en styrande faktor i tidplanen, ytterligare nyckelfaktorer i tidplanen är personalresurser och yttre påverkan som till exempel väder.

(20)

10

Figur 2.5 Utdrag ur tidplan gjord i byggsamordnaren

2.5 Materialanskaffning

Materialanskaffning är en viktig del i byggprocessen då en stor del av kostnaderna för ett projekt är just materialkostnader. Materialanskaff-ningsprocessen är något som pågår under de två första delarna i bygg-processen, nämligen projekterings och produktionsprocessen. I det första skedet i projektet tar projektören reda på vad för material och pro-dukter som ska användas i projektet och lämnar det vidare till entrepre-nören som då måste ta in offerter från olika företag för att försöka hitta rätt produkt till rätt pris. I det här skedet är tidsaspekten också väldigt viktig i och med att tiden då leverantörerna kan leverera har en avgö-rande roll för tidsplaneringen i projektet. När vissa leveranser kommer till ett projekt är direkt styrande av hur tidplanen kommer att utformas. Det kan lätt bli fel vid beställning av varor därför bör det finnas rutiner hos projektledningen för hur beställningar och avrop av material ska fun-gera i projekten. Om det är så att leveranser blir felaktiga eller försenade måste detta återspeglas på projekttidplanen så att man på ett bra sätt kan följa upp med hur dessa förändringar kommer att påverka projektet [2].

2.6 Yttre påverkan

(21)

11 maskinhaverier och naturkatastrofer. Ett mer konkret exempel är det nu-varande utbrottet av pandemin covid-19 som har slagit världen hårt. I och med denna pandemi har flertalet fabriker stängt ner vilket leder till fördröjda leveranser som resulterar i framskjutna sluttider i projekt inom många handelsområden. Dessa yttre faktorer är svåra att förutsäga, men i projektledning kan man försöka att gardera sig genom att göra en tid-plan som har lite flexibilitet, där man försöker minimera antalet kritiska aktiviteter [2].

2.7 Personalresurser och Underentreprenörer

I ett byggnadsprojekt behöver man arbetskraft, mängden arbetskraft som behövs och dess kompetens behöver planeras för att produktionstidpla-nen ska kunna göras sanningsenlig. Därför är det viktigt att i ett tidigt skede ta reda på hur lång tid de olika momenten kommer ta och hur mycket arbetskraft som ska utföra momentet. Man brukar här upprätta ett arbetskraftdiagram i detta tar man reda på arbetstimmarna för alla aktiviteter i projektet. Här vill man försöka jämna ut personalstyrkan över projekttiden för att inte ha en alltför varierande arbetsstyrka på plats i produktionsprocessen. Ofta är arbetsstyrkan låg i början av produkt-ionen och sedan stegras upp gradvis för att till slut trappas ner i slutet av projektet.

Det är ytterst sällan man bara har en entreprenör i ett byggnadspro-jekt, ofta anlitar huvudentreprenören så kallade underentreprenörer för att utföra vissa arbeten i produktionsprocessen. Huvudentreprenören har då ansvaret för sina underentreprenörer gentemot beställaren. Vi-dare så är det huvudentreprenören som organiserar samordning av de arbeten som dennes underentreprenörer utför i projektet. Fördelen med att anlita underentreprenörer är att man får tillgång till specialkompetens som underentreprenören besitter. Det viktiga blir då denna samordning och delegering av arbete till underentreprenören som måste fungera och stämma överens med produktionstidplanen för att projektet ska nå det förväntade resultatet [2].

2.8 Ekonomi

(22)

12 en anbudssumma som är den summa pengar denne vill erhålla vid slut-fört projekt. Vid framtagning av detta anbud gör entreprenören kalkyler där denne försöker uppskatta hur mycket pengar det kommer kosta att slutföra projektet utifrån de handlingar som beställaren har tagit fram. Slutligen skrivs ett kontrakt där spelreglerna som både beställaren och entreprenören är överens om står skrivet och är det som sedan gäller un-der projektets gång. Utifrån kontraktssumman är det sedan upp till ent-reprenören att försöka utföra projektet på rätt sätt så att pengarna räcker till hela projektet och ger företaget en vinst i slutändan. I och med fram-tagningen av produktionskalkylen får också entreprenören en större för-ståelse av vad det är som ska göras i projektet och en klarare uppfattning om hur projektet ska utföras. Detta är alltså en viktig inlärningsprocess i projektet.

Under projektets gång styrs sedan kostnader och intäkter utifrån den framtagna produktionskalkylen för att styra projektets ekonomi mot det förväntade resultatet. Detta görs genom att stämma av de utgifter och intäkter projektet haft för göra en slutkostnadsprognos över pro-jektets slutresultat [2]. I figur 2.6 illustreras en del av den ekonomiska processen som pågår under projektets gång.

Figur 2.6 Ekonomiska processer som sker under projektets gång [3]

2.9 Ändringar och avvikelser

I projekt uppstår det alltid ändringar och avvikelser i någon form, dessa behöver redogöras på ett tydligt sätt till beställaren. Avvikelser som upp-står i projektet ska anmälas i en avvikelserapport. Detta görs till de som påverkas av avvikelsen. I avvikelserapporten ska en beskrivning av pro-blemet ges och i den mån det går även en förklaring på vad efterföljderna av avvikelsen blir. I praktiken så löser man en avvikelse med följande metodik.

(23)

13 2. ÄTA-arbeten

3. Ändring av rutiner för att minska avvikelser hos företaget 4. Breddning av kunskap och erfarenhet hos de inblandade

par-terna

Dessa avvikelser kan resultera i en merkostnad som beställaren får betala till entreprenören för korrigering av problemet.

(24)

14

2.10 Datorstödd projektledning

När man leder ett byggprojekt i tidsåldern vi lever i så är datorn ett väl använt hjälpmedel för att organisera och planera projekt. De första pro-gramvarorna för att ta hjälp med tidsplanering utvecklades på 1960-talet och bestod av hålkortstyrd programvara som användes i större projekt för att uppnå lönsamhet. I dagens samhälle finns det en mängd olika pro-gramvaror för projektledning och tidsplanering. En del program blir mer populära än andra och har en lång livslängd i branschen medan andra program blir mindre kortlivade. En del program är lätta att använda och i vissa fall gratis medan andra är mer avancerade att lära sig och är bet-altjänster. I vissa projekt kräver beställaren att entreprenören ska an-vända sig av en viss programvara för att lättare ha kontroll över pro-jektet. Beställaren kan även kräva att data ska skickas med jämna inter-vall för att denne ska vara väl informerad om statusen för projektet [1].

En annan viktig aspekt i datorstödet för byggprojekt är smidigheten att ändra och komplettera information som rör projektet. Mängden pap-per i pärmar som kan vara svåra att hålla reda på och organisera med ett begränsat utrymme som ofta är fallet på platskontor. Istället kan data or-ganiseras och vara tillgängligt vart man än är så länge man har tillgång till en dator eller smartphone med uppkoppling, i fallet att informationen är uppladdat i någon form av molntjänst [3].

Datorstöd spelar en viktig roll i förberedelseprocessen i och med framtagning av kalkyler och tidplaner. Med datoriserade handlingar blir det enkelt att distribuera information till de olika parterna i projektet. En annan stor fördel med datoriserad information är att man i heltäckande program får en god helhetsbild av projektet. Man kan lägga in informat-ion som berör alla olika moment i projektet som till exempel äta arbeten, tidplaner, leveranser, personalresurser. Närall denna information är på ett ställe kan kopplingar göras mellan olika delar och därför bidra till ökad säkerhet och kontroll på projektets framfart och ge en tydlig klar bild av projektet ur ett helhetsperspektiv.

(25)

15 bilder som lagts in vilket sedan kan användas som bevisning ifall man inte kan nå en överenskommelse om hur arbete blev utfört. När skydds- och miljöronder görs kan dessa kopplas till dagboken för att enkelt se när de utförts. Vissa program kan även varna när det behöver göras en ny skydds eller miljörond för att hålla de intervall som har bestämts i pro-jektet.

(26)
(27)

17

3. RESULTAT

I rapportens tredje kapitel redovisas resultaten från intervjuerna. Ka-pitlet delas upp i underkategorier för programmens olika användnings-områden.

3.1 Programvara för övergripande administration

Programvara för övergripande administration är något som underlättar det administrativa arbete som tas upp i kapitlen 2.3 till 2.9. Programmen används för att samla och samordna information från projektets olika de-lar för att få en överblick samt kunna knyta informationen vidare till andra program som berör till exempel fakturahantering.

Vid intervjuerna framkom det att fem av sju använder sig av pro-grammet Byggsamordnaren som projektledningsstöd, se figur 3.1. Ett fö-retagen, Familjen Sundgren Bygg, använder sig av programmet Bygglet. Slutligen använder Veidekke sig av programmet Sharepoint som projekt-ledningsstöd i sin verksamhet.

Figur 3.1 Använda program med avseende på övergripande administration

Vidare berättar de intervjuade om fördelarna med de program som de använder för övergripande administration. Här finns det en samlad bild av att det är fördelaktigt att man har all data i en och samma plattform.

5 1

1

Programvara för övergripande administration

(28)

18 De intervjuade som använder sig av byggsamordnaren tycker att pro-grammet är bra eftersom all data finns på samma ställe men propro-grammet börjar bli omodernt och att gränssnittet är utdaterat. De menar också att de valde byggsamordnaren eftersom det inte fanns något lika komplett system på marknaden.

Zetterberg från TL Bygg berättar att han gillar modulerna som be-rör ekonomin i ett projekt men att programmet går trögt och har ett gam-malt gränssnitt. Han tycker att en nyare variant av byggsamordnaren som är lika heltäckande och har alla funktioner hade varit väldigt intres-sant eftersom han anser att något sådant inte finns på marknaden idag [5].

Karlsson från Bygg Construct säger att programmet har en bra spårbarhet men att programmet börjar bli omodernt. Karlsson tycker att verktygen för framtagning av prognoser funkar dåligt. Han tycker även att det lätt blir svårt att veta vem som gjort vad i byggsamordnaren när det är flera inblandande som jobbar med samma filer. Vidare berättar han att vid upphandlingsformen partnering, då man vill bjuda in bestäl-laren i systemet, blir svårt att synka vissa filtyper i programmet. Han be-rättare vidare att företaget letar efter ett nytt system på marknaden som kan fylla verksamhetens behov bättre [6].

Angerstig från EAAB talar om att han gillar modulerna för ÄTA-hantering och tidsplanering. Även han anser att gränssnittet känns gam-malt och tycker att dokumenthantering i programmet är lite bökigt. Han hade gärna sett att gränssnittet uppdaterades men är annars nöjd med programmet [7].

Zillén från HZ Bygg menar att byggsamordnaren är det mest kom-pletta programmet på marknaden idag och tycker modulerna för ÄTA-hantering och Inköp funkar bra. Programmets svagheter anser han vara programmets omodernitet samt att det inte är användarvänligt. Zillén har fått nys om ett nytt program kallat hantverksdata som han tror kan vara en stark konkurrent till byggsamordnaren om de utvecklar den eko-nomiska delen i programmet [8].

(29)

19 ett program som man kunde använda under hela byggprocessen, där man kunde importera och exportera filer och fakturor till andra applikat-ioner [9].

Norén från Veidekke berättar att företaget tidigare har använt Byggsamordnaren i sin verksamhet men att företaget har blivit för stort för programmet i och med att de slogs ihop med ett annat företag. Före-taget använder sig nu av programmet Sharepoint som är en produkt från Microsoft. Vidare säger Norén att programmet är bra för att man har all data samlat på ett ställe, det finns även bra fungerande appar till telefo-nen som gör det smidigt att kunna arbeta och komma åt viktig informat-ion vart man än är. Han förklarar att det var krångligt att få allt att funka till en början men är nu nöjd med programmet. En sak som han tycker funkar mindre bra är Äta integrationen i systemet [10].

Sundgren från Familjen Sundgren Bygg berättar att de använder sig av programmet Bygglet som är ett av de nyare programmen på mark-naden, grundades år 2010 [11]. Sundgren förklarar att han gillar pro-grammet för man har allt på ett ställe, i propro-grammet sköter han även fak-turahantering och det är där de lagrar all sin data som berör projekten. Nackdelen med programmet anser han är att det går trögt [12].

3.2 Programvara för datalagring

Programvara för datalagring används för att lagra filer av olika slag. Pro-grammen gör det möjligt att komma åt filerna på olika enheter och gör det möjligt att enkelt dela filer med olika parter i projektet.

(30)

20

Figur 3.2 Använda program med avseende på intern datalagring

Svaren här var ganska spridda, som vi kan se i figuren är det inte något av programmen som har en tydlig majoritet användare utan det varierar. Alla de intervjuade var nöjda med sina lagrings lösningar vissa hade ti-digare haft egen server men ansåg att det blev dyrt i längden med allt underhåll. Några av företagen använde sig av flera program därav nio svar på sju respondenter.

Vid delning av filer mot kunden är det ofta kunden som bestämmer vad för system som ska användas till detta förklarar majoriteten av de intervjuade. De flesta är bekanta med programmet Ibinder som är ett po-pulärt system vid delning av filer mellan entreprenör och beställare, se sammanställning i figur 3.3. Vidare berättar Zetterberg från TL bygg att de även använt både Onedrive och Dropbox för delning av filer mot be-ställaren.

Figur 3.3 Använda program med avseende på lagring mot kund

1 2 2 2 1

Intern datalagring

Dropbox Ospecifierad molntjänst Egenserver Onedrive Sharepoint

5 3

1

Lagring mot kund

(31)

21

3.3 Programvara för fakturahantering och bokföring

Programvara för fakturahantering automatiserar konterings och attest-flödet och gör det möjligt att skicka fakturor mellan olika parter i ett pro-jekt. Med programvara för bokföring så hanteras ekonomiflödet hos fö-retaget, som till exempel utbetalning av löner. Bokföringen av företagets ekonomiflöden sker också med hjälp av dessa program.

Även här var svaren spridda, det var endast två företag som an-vände sig av samma program för hantering av fakturor, Ascendo, vilket illustreras i figur 3.4.

Figur 3.4 Använda program med avseende på fakturahantering

När det gäller bokföringssystem så var spridningen lite mindre där vi hade fem olika system som användes av de sju olika företagen som illu-streras i figur 3.5. 2 1 1 1 1 1

Fakturahantering

(32)

22

Figur 3.5 Använda program med avseende på bokföringssystem

Angerstig från EAAB berättar att han tycker ekonomisystemen är väl synkroniserade med varandra och är väldigt tillförlitliga. Han kan inte minnas att systemet har krånglat. Han förklarar att det bästa med syste-men är att uppdateringen av konton och fakturor sker i realtid vilket gör det enkelt att följa ekonomin genom hela byggprocessen [7].

Karlsson från Bygg Construct förklarar att deras system är tillförlit-ligt men inte skiljer sig från andra system. Han tycker att systemen börjar bli för litet för deras verksamhet och att programmet saknar vissa funkt-ioner de hade haft nytta av. Karlsson ser ljust på ett byte av system inom en snar framtid [6].

Sundgren från familjen Sundgren bygg berättar att de använder samma system till fakturahantering som de gör för övergripande admi-nistration, nämligen Bygglet. Han tycker det är smidigt och enkelt att hantera fakturor i programmet då all information om projektet redan lig-ger i samma system [12].

Zillén från HZ bygg anser att deras fakturahanteringsprogram har en god spårbar attesteringsordning vilket underlättar arbetet. Men han tycker att programmet saknar vissa funktioner, han nämner fråga-svar och inköp, och förklarar att programmet inte är en komplett lösning [8].

Zetterberg från TL bygg beskriver att deras ekonomisystem är en-kelt och användarvänligt. Men att få ut rapporter ur systemet är krång-ligt, han tycker generellt att det krävs många steg för att få ut det man vill ur systemen. Han hade gärna sätt att utvecklarna gjorde systemen mer användarvänliga. Vidare förklarar han att det finns en risk att man arbetar med fakturor i byggsamordnaren, ändrar man fakturorna i

2 2 1 1 1

Bokföringssystem

(33)

23 byggsamordnaren synkas inte detta med bokföringsprogrammet vilket leder till problem i administrationen [5].

Backman på Sh Bygg berättar att deras ekonomisystem är pålitligt, snabbt och enkelt. Han hade gärna sett att man kunde skicka tillbaka fak-turor till föregående attestant på ett smidigt sätt i systemet. Vidare för-klarar han att åtkomsten till data via telefonen är något han saknar och menar på att ta fram en app för systemet hade vart en bra förbättring till programvaran [9].

Norén från Veidekke är väldigt nöjd med sitt ekonomisystem, han tycker det är lätt att använda och att det inte skiljer sig så mycket mellan liknande system på marknaden [10].

(34)
(35)

25

4. ANALYS OCH DISKUSSION

I rapportens fjärde kapitel redovisas en analys av de resultat som fram-förts i kapitel tre samt en diskussion av de data som framfram-förts i rappor-ten.

4.1 Utförande och Metodval

Resultaten som framställs i rapporten kommer enbart från de intervjuer som gjorts med några av branschens både stora och mellanstora företag. I intervjuerna har sju olika personer på sju olika företag fått frågor om hur de bedriver sin administrativa verksamhet med hjälp av digitali-serade hjälpmedel. De har fått svara på vilka program de använder sig av och vad de tycker är positivt och negativt med dessa program. De har också fått berätta om de har idéer på hur man kan förbättra programmen eller ifall de skulle vilja att helt nya program som funkar på andra sätt ska tas fram.

De flesta intervjuer har skett via telefon och spelats in för att kunna undersökas noggrannare i efterhand och för att ingen data ska gå förlo-rad eller glömmas bort. Vid två av intervjuerna användes programmet zoom som är en tjänst för video och konferenssamtal. Att intervjuerna skedde på distans var ett måste i och med den nu rådande pandemin covid-19 där människor ombeds att minska sin kontakt med personer för att minska smittspridningen. Denna pandemi har förmodligen försvårat detta examensarbete något i och med svårigheten att nå ut till människor att intervjua. Det går att argumentera för att informationsinsamlingen hade varit enklare om möten ansikte mot ansikte kunde göras istället för intervjuer över telefon. Då hade man lättare kunnat gå runt och ställa kortare frågor till flera intressenter på varje företag och få en större bild av hur de digitala hjälpmedlen används i praktiken på de olika företagen. Det hade varit lättare att bli introducerade och få kontakt med fler män-niskor med riktiga möten men i och med det rådande läget var detta inte möjligt och detta har absolut i viss mån påverkat det insamlade resultatet i arbetet.

(36)

26 ut till flera intressenter. Problemet med en enkät utan en dialog är att det är att svarsfrekvensen förmodligen hade sjunkit markant. Med intervjuer får man ett större engagemang och mer utförliga svar vilket gjorde att det var metoden som valdes i examensarbetet.

4.2 Resultatanalys

Utifrån de intervjuer som har gjorts kan det ses att Byggsamordnaren är det mest förekommande verktyget som används på marknaden idag när det kommer till övergripande administration. Men eftersom underlaget endast kommer från sju personer på sju olika företag kan inte det repre-sentera hela byggbranschen som har en stor mängd företag som är ope-rativa. Därför kommer inte den tidigare frågeställningen: Vilken är den mest förekommande programvaran i avseende på projektledning i byggbranschen? Kunna besvaras till fullo eftersom det finns för lite in-data att arbeta med. För att kunna svara på den frågan med säkerhet be-höver åtskilliga fler företag tillfrågas. Eftersom resultaten endast kom-mer från sju olika företag behöver man göra ett antagande för att kunna nå en slutsats. Då en tydlig majoritet av de tillfrågade använder just byggsamordnaren är antagandet att byggsamordnaren faktiskt är det mest förekommande programmet inte orimligt.

De flesta som använder byggsamordnaren berättar att de tycker programmet funkar bra och att det är det bästa programmet på mark-naden idag. Samtidigt tycker de att programmet börjar bli gammalt och ser gärna att det kommer ett nyare program med liknande funktion fast i ett bättre och nyare format.

Utifrån de intervjuer som gjorts kan inte en tydlig majoritet hos nå-gon av programmen ses när det kommer till lagring av data. Här skiljer sig användandet mellan de olika företagen, vissa använder mer än en lösning. Dock finns det en majoritet av de intervjuade som använder sig av Ibinder som program för att kunna dela handlingar med sin beställare och övriga parter i projekten de utför. Utöver det är det en stor spridning på vad för program som används för lagring. flera av de intervjuade be-rättar att de anpassar sig efter kundens önskemål och använder de pro-gram som kunden använder och som de anser funkar bra för att uppnå en smidig kommunikation.

(37)
(38)
(39)

29

5. SLUTSATS

I rapportens femte och sista kapitel sammanställs all information som framförts i rapporten och en slutsats presenteras.

5.1 Återkoppling till frågeställning

I kapitel 1.2 framställs tv frågeställningar som har använts som riktlinjer för arbetet. I detta avsnitt kommer dessa frågeställningar att besvaras ut-ifrån de resultaten som tagits fram och analyserats i denna rapport.

1. Vilka är de mest förekommande programvarorna i avseende på projekt-ledning i byggbranschen?

Eftersom underlaget från de sju intervjuade företagen inte är en ma-joritet av de företag som är verksamma i byggbranschen är det svårt att med säkerhet svara på den här frågan. Vi kan dock se en tydlig majoritet av de intervjuade som använder sig av Byggsamordnaren för övergripande administration i sina verksamheter. Däremot ser vi att det är en stor spridning av program när man tittar på lagring av data och ekonomisystem. De flesta intervjuade har använt sig av Ibinder för fildelning av handlingar i sina projekt. Utöver detta finns det inte en tydlig majoritet som använder en viss programvara för lagring av data eller för bokföring och fakturahantering. Det hade behövts ett bredare underlag för att kunna dra en konkret slut-sats i vilket program som i dessa avseenden är det mest förekom-mande.

2. Är det några få program som dominerar marknaden idag eller är pro-gramutbudet i ständig förändring?

På projektledningssidan kan vi se att byggsamordnaren fortfarande domi-nerar marknaden idag men att det finns utrymme för förändring, eftersom de flesta intervjuade menade att programmet börjar kännas gammalt och att behov av ett nyare program finns. Programutbudet verkar alltså i avse-ende på övergripande administration inte vara i ständig förändring. På datalagring och ekonomisystemsidan är fallet annorlunda. Här ser vi att det finns flertalet olika program att välja bland.

5.2 Förslag på fortsatt undersökning

(40)
(41)

31

6. REFERENSLISTA

Litteratur

[1] Bengt Hansson, Stefan Olander, Anne Landin, Radhlinah Aulin och Urban Persson Ur. Byggledning – Projektering. Upplaga 1:2, Lund: Stu-dentlitteratur AB; 2017

[2] Bengt Hansson, Stefan Olander, Anne Landin, Radhlinah Aulin, Mats Persson och Urban Persson Ur. Byggledning – Produktion. Upplaga 1:2, Lund: Studentlitteratur AB; 2017

[3] Ervin Révai Ur. Byggstyrning. Fjärde upplagan Stockholm: Liber AB; 2013

Intervjuer

[5] Intervju med Christer Zetterberg, TL Bygg, utförd 2020-05-05 [6] Intervju med Pär Karlsson, Bygg Construct, utförd 2020-04-28 [7] Intervju med Kristofer Angerstig, EAAB, utförd 2020-05-11 [8] Intervju med Johan Zillén, HZ Bygg, utförd 2020-05-11 [9] Intervju med Erik Backman, Sh Bygg, utförd 2020-04-28 [10] Intervju med Anthony Norén, Veidekke, utförd 2020-05-05

[12] Intervju med Richard Sundgren, Familjen Sundgren Bygg, utförd 2020-05-06

Hemsidor

[4] Byggsamordnaren [Internet], [Hämtad 2020-05-14] Hämtad från:

http://www.byggsamverkan.se/

[11] Bygglet AB [Internet], [Hämtad 2020-05-14] Hämtad från:

(42)

32

Figurer och tabeller

Tabell 1.1 Sammanställning av utförda intervjuer

Figur 2.1 Figur tagen ur Bengt Hansson, Stefan Olander, Anne Landin, Radhlinah Aulin och Urban Persson Ur. Byggledning – Projektering. Upplaga 1:2, Lund: Studentlitteratur AB; 2017

Figur 2.2 Egen figur Figur 2.3 Egen figur

Figur 2.4 Figur tagen ur Ervin Révai Ur. Byggstyrning. Fjärde upplagan Stockholm: Liber AB; 2013

Figur 2.5 Skärmklipp på tidplan från programmet byggsamordnaren Figur 2.6 Figur tagen ur Ervin Révai Ur. Byggstyrning. Fjärde upplagan Stockholm: Liber AB; 2013

(43)

B1.1

Inledande frågor:

Vad har du för roll på företaget och vad innebär den?

Vilken/vilka plattformar använder ni er av för lagring av data (egenser-ver, molnserver)?

Vilken/vilka programvaror använder ni er av för fakturahantering? Vilken/vilka programvaror använder ni er av för projektledning/sam-ordning vid era entreprenader?

Fördjupningsfrågor:

Hur använder ni er programvara i projektledning?

 Vad funkar bra med programmet, vilka är de tre bästa styrkorna för er verksamhet?

 Vad funkar dåligt, svagheter?

 Finns det något du skulle vilja ändra på och i sådana fall vad? Hur använder ni er programvara för fakturahantering?

 Vad funkar bra med programmet, vilka är de tre bästa styrkorna för er verksamhet?

 Vad funkar dåligt, svagheter?

Finns det något du skulle vilja ändra på och i sådana fall vad?

Hade du hellre velat byta någon av programmen helt till något annat system? I sådana fall vilket och varför?

Vad var det som avgjorde att ni valde de program ni idag använder? Hur pass integrerade är de olika systemen med varandra?

Tillägg

Finns det något du vill tillägga?

Avslutning:

Har du några frågor?

(44)
(45)

B2.1 vänder sig av byggsamordnaren

Byggsamordnaren är en helintegrerad programvara som innehåller:  Projekthantering  Tidplan  Dokumenthantering  Fotohantering  Ritningshantering  ÄTA, tilläggsarbeten  Dagbok

 Kalender och Att göra lista  Kalkyl

 Fakurahantering  Skapa fakturaunderlag  Tidföring på personal  Budget

 Prognos och avstämning  Arbetsplatsbibliotek

 Leverantörs- och kundregister  Inköp och Avrop

 Lyftplan och Kostnadsplan

(46)
(47)

B3.1 lanstora byggföretagen som målgrupp. Vidare konstaterar de att de har över 2000 små och mellanstora bolag som kunder idag.

Bygglets funktioner:

 Automatisk artikelregistrering med EDI följesedlar  Projektplanerings verktyg

 Resursplanerings verktyg

 Verktyg för att skapa skicka och följa upp offerter  Projekthanterings verktyg

 ÄTA hanterings verktyg

 Möjlighet att skapa och fördela detaljerad arbetsorder  Tidrapportering

 Elektronisk personalliggare  Fakturerings verktyg

 Modul för leverantörsfakturor  Artikelregister

 Modul för analys och översikt

(48)
(49)

B4.1 och program mellan varandra.

Sharepoints funktioner:

 Ladda upp filer i plattformen

 Öppna och ändra filer i plattformen

 Arbeta tillsammans med andra på samma fil samtidigt  Dela filer

 Dela webbplatser

 Skapa gruppwebbplatser

 Behålla tidigare versioner av en fil samtidigt som du gör änd-ringar i den

 Sökfunktion

 Dela information med alla på plattformen

Information hämtad från: https://support.office.com/sv-se/ar-

ticle/kom-ig%C3%A5ng-med-sharepoint-909ec2f0-05c8-4e92-8ad3-3f8b0b6cf261 Datum: 14-05-2020

Information hämtad från:

(50)
(51)

B5.1 dare där de sparas i molnet och är tillgängliga överallt.

Dropbox Funktioner:

Lagra filer på ett ställe och nå de från vilken enhet du vill

Filer synkas automatiskt på ditt konto

Integration av vanligt förekommande applikationer, till exempel zoom

Kollaborativ modul kallad Paper, där man tillsammans kan skapa innehåll

Produktivitetsverktyg

Innehållssamarbete

Ångra oavsiktliga redigeringar och återställa raderat material

Kompatibelt med smartphones och surfplattor

Tillgång till valda filer även offline

(52)
(53)

B6.1 lan användare där de sparas i molnet och är tillgängliga överallt.

Onedrive Funktioner:

Lagra filer på ett ställe och nå de från vilken enhet du vill

Filer synkas automatiskt på ditt konto

Kompatibelt med smartphones och surfplattor

Tillgång till valda filer även offline

God kompatibilitet med resten av Microsoft programmen Information hämtad från:

(54)
(55)

B7.1 dare där de sparas i molnet och är tillgängliga via webbläsaren.

Ibinders funktioner:

Webbaserad datalagring och delning av filer

Mestadels för lagring av handlingar inom byggprojekt

Vissa verktyg för mätning i ritningar

Inget program för att använda, allt görs i webbläsaren

Har tre moduler:

o

Byggprojekt

o

Förfrågan

o

Förvaltning Information hämtad från:

(56)
(57)

B8.1 konterings och attestflödet. Det är inget program man har lokalt på en-heten utan anväds i webbläsaren.

Ascendos funktioner:

Ankomst/preliminärbokning

Kontering

Distribution

Kontroll av attesträttigheter

Avtalsmatchning

Ordermatchning

Definitivbokning

Arkivering

Bunthantering möjliggör hantering av flera fakturor samtidigt

Användarroller styr attestnivåer och åtkomst i systemet

Information hämtad från:

(58)
(59)

B9.1 serar och effektiviserar fakturaflödet.

Optos funktioner:

Mottagning av fakturor i valfritt format

Hantering av fakturor

Avläsning av data på fakturan görs med en kraftfull tolknings-teknik

Informationen kategoriseras och skickas automatiskt till rätt per-son, arkiv och system

Information hämtad från:

(60)
(61)

B10.1 program utan även projektledningsverktyg.

Rekyls funktioner:

Projekthantering

Arbetsorderhantering

Tidrapportering

Leverantörsfakturascanning

Faktureringsunderlag

Hyresorderhantering

Avtalshantering

Resursplanering

Meddelandefunktion

Personalliggare

Nyckelhantering

CRM-Säljstöd

EDI-Koppling

Offerthantering

Fordonsspårning

Körjournaler

Dokumentguide

Koppling mot ekonomisystem

Mobilappar

Rapportfunktioner

Tidrapport med Live-spårning

(62)
(63)

B11.1 liserar och effektiviserar fakturaflödet.

Palettes funktioner:

Tillgängligt via dator, smartphone eller sufrplatta

Smidig attestering

Automatisk kontering

Enkel sökfunktion

Enkel integrering med ditt befintliga ekonomisystem

När fakturan är konterad klart överförs den till ekonomisystemet Information hämtad från:

(64)
(65)

B12.1 modul. Programmet bytte namn från Agresso till UBW år 2019.

Agressos funktioner:

Kompatibelt med de flesta fakturahanteringsprogramen

Bokföring

Leverantörsfakturaattest

Order/Fakturering

Rapportering

Hantering av projekt med tidrapportering

Information hämtad från: https://medarbetare.ki.se/vad-ar-ubw Da-tum: 14-05-2020

Information hämtad från:

(66)
(67)

B13.1 baserat program för tillgång var man än befinner sig.

Fortknoxs funktioner:

Kompatibelt med de flesta fakturahanteringsprogramen

Bokföring

Leverantörsfakturaattest

Fakturering

Lön

Tid

Autogiro

Offert och order

Anläggningsregister

Företagsförsäkring

Fakturaservice

Integrationslicens

Kvitto & Resa verktyg

Uppdatering av ekonomistatus i realtid

Automatiska kopplingar med banker och myndigheter

Öppet API för integrationer

App för enklare tillgång med mobil och surfplatta.

(68)
(69)

B14.1 befinner sig.

Vismas funktioner:

Digital fakturering

Bokföring

Koppling till banken

Automatisk bokföringshjälp

Ladda upp kvitton från mobilen

Projekt- & resultatenheter

Språk- & valutahantering

Mobilappar

Enkelt att skräddarsy med tillval

Full programsupport

(70)
(71)

B15.1 gång var man än befinner sig.

Pyramids funktioner:

Autogiro

CRM/Säljstöd

CTI- telefonikoppling

E-brev

E-faktura

E-handel

Fakturaarkiv

Fakturering

Försäljningsanalys

Grafisk planering

Kassa

Koncernredovisning

Leverantörsreskontra

Order/lager/inköp

App för åtkomst via smartphone eller surfplatta

Statistik

Tidrapportering

Information hämtad från:

(72)
(73)

B16.1 miska förvaltningen. Vitec 3Ls funktioner:  Vinstavräkning  Tidredovisning  Kundfakturerring  Leverantörsreskontra

 Balans- och resultatrapporter

 Obegränsat antal mallar för rapportframställningar  Avstämning av reskontror

 Projektredovisning  Projektprognoser  Tidredovisning  Bokslut

 Fakturering och kundreskontra  Leverantörsreskontra

 Anläggnings och inventarieredovisning

Informationen hämtad från: https://www.vitecsoftware.com/sv/pro-duktomraden/fastighet/produkter/ekonomi/ekonomi-for-byggbolag/

(74)
(75)

References

Outline

Related documents

Min slutsats är att arbetet med pedagogisk dokumentation utifrån ett intra-aktivt pedagogiskt perspektiv följaktligen kan leda till att pedagogisk dokumentation blir en kommunikation

Subject D, for example, spends most of the time (54%) reading with both index fingers in parallel, 24% reading with the left index finger only, and 11% with the right

Det finns skillnader i förskollärarnas uppfattningar kring vad som definierar utomhuspedagogik, hur nära personal behöver vara barns lek för att främja deras matematiska

In this thesis work, a NI FPGA system is used along with LabVIEW myRIO 2014 software to run a graphical FPGA code, hence, identifying best practices that must be associated with

Utöver detta kommer det i uppsatsen redas ut hur BFNAR 2003:4 har påverkat olika intressenter samt vad i årsredovisningen som är relevant att granska för att

Svenska kraftnät anser att motsvarande avdrag bör göras även för övriga typer av investeringsbidrag som nätföretag kan erhålla för att likställa alla typer av

Då två (lika) system med olika inre energier sätts i kontakt, fås ett mycket skarpt maximum för jämvikt då entropin är maximal, inre energin är samma i systemen och

Faktorerna som påverkar hur lätt vagnen är att manövrera är vikten, val av hjul och storleken på vagnen. Val av material påverkar vikten i stor utsträckning och då vagnen ska