• No results found

Det primära verktyget för att hantera dessa har varit byggnadens struktur sedd i plan, taklinjen är given av museet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Det primära verktyget för att hantera dessa har varit byggnadens struktur sedd i plan, taklinjen är given av museet"

Copied!
9
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Robert Wallin

Handledare/ Fredrik Benesch, Katarina Lundeberg Supervisor

Examinator/ Jesús Azpeitia Examiner

Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree Project in Architecture, First Level 15 credits

16 maj 2013

”Tillbyggnad till Nationalmuseum”

”Extension of the National Museum”

(2)

Projektbeskrivning

Projektet har primärt styrts av tre parametrar, programmet, stadsrummet kring National- museum, och byggnadens relations till museet, hur denna bör gestaltas. Det primära verktyget för att hantera dessa har varit byggnadens struktur sedd i plan, taklinjen är given av museet. En förutsättning för projektet är att museets nuvarande annex rivs.

Program

Programmet går grovt att dela in i två överlap- pande delar, dels hantering av konst genom förvaring i magasin och genom konservering- sarbete i ateljéerna, och dels arbetsplatser för museets personal, i vilken del en publik studie- sal inkluderas. I programskrivningen

understryks att konstens väg och allmänhetens väg inte får korsas, samt att logistiken,

arbetsmiljön och flexibilitet i utrymmena var de tre viktigaste aspekterna för en väl fungerande verksamhet. Väl tilltagen ventilation är nödvän- digt i byggnaden.

Logistiken för hanteringen av konst lyder:

mottagning av nedpackade konstföremål i lastrummet, och vidare till antingen

packrummet/verkstaden eller uppställningsrum- met (för förvaring av nedpackad konst). Ett uppackat föremål förs antingen via källaren och den södra transporthissen in i museet, eller via den norra transporthissen upp till någon av ateljéerna.

Ingen av de ytor programmerade för hantering av konst behöver direkt dagsljus, endast i konserveringsateljéerna är dagsljus önskvärt, och då indirekt eller i form av regler- bart släpljus.

Följaktligen har dessa delar av program- met lagts i plan 0, magasin och uppställning- srum för nedpackade konstföremål, i den nord- västra delen av plan 1, inlastning, packrum, verkstadsutrymme, och förråd för utställning- steknik och packutrustning, i norra delen av plan 3, fotoateljé och närmagasin (mitt tillägg), och slutligen i hela plan 4 som upptas av en stor konserveringsateljé med mindre avskiljbara arbetsrum samt av ett större närmagasin (mitt tillägg), samtliga rum kopplas samman av en transporthiss. I packrummet/verkstaden expon- eras undersidan av betongbalkarna för att

möjliggöra avdelning av utrymmet då detta behövs. Ses byggnaden från nordväst bildar denna del av programmet ett C i sektion.

Anledningen till att jag lagt två närmagasin till programmet är att magasinet i källaren kommer att användas för magasinering av museets skissamling, vilken avses förvaras där perma- nent, samtidigt som konserverings- och doku- menteringsarbetet innefattar museets hela samling, vilken innehåller större föremål som måste kunna förvaras i i byggnaden under deras respektive konserveringsperioder.

Den andra delen av programmet fyller ut C:et. Entré för personal och publik sker i

rummet som bildas mellan tillbyggnaden och museet. Väl i entréhallen anmäler besökaren eller den museianställde sig i vaktkuren, den förstnämnda tar höger till studiesalen som vetter mot museiparken och vidare mot Skepp- sholmen, medan den senare tar vänster till hiss- och trapphuset och plan 2, 3 eller 4 där arbet- splatserna, ateljéerna och kontoren, ligger.

Parkrummet

Byggnaden är tänkt att förändra rummet kring Nationalmuseum, och därmed museet självt. Nationalmuseum har stark närvaro som kropp i stadsrummet, främst genom sin tilltagna absid i nordöst. Denna monumentala karaktär är tillbyggnaden avsedd att förstärka. Den nordvästra fasaden förlänger museets nord- västra fasad, som är den som idag möter gående längs Södra Blasieholmshamnen, samtidigt som siktlinjen från slottet får en fond i byggnaden. Den sydöstra fasaden är avsedd att utgöra en fond för det nya parkrummet mot Skeppsholmen som bildas när det nuvarande annexet rivs, samtidigt som dess avfallande form ger plats åt absiden. Den nordöstra fasa- den slår ut som en näve och skiftar något perspektivet på museet, samtidigt som den är utformad för att kunna stå bredvid ett framtida Nobelcenter. Siktlinjen som här störs från Strandvägen och Djurgården upplever jag som mindre viktig, dels för att museet endast

skymtar fram mellan träden från dessa lägen, och dels med tanke på den nyligt anvisade marken bredvid museet. Museet står primärt i relation till vattenrummet i väst, och till slottet.

Springan mellan de båda byggnaderna är

platsen för entrén och leder i kurva från ett parkrum till ett annat, från slottet till Skeppshol- men.

Byggnadens relation till Nationalmuseum

Exteriört relaterar byggnaden till museet, utöver att transformera parkrummet, genom fasaden i grå kalksten med en aning blåa toner. Stenen är tänkt att framhäva fasadfärgen i museibyg- gnadens sandsten som är flammigt orange, röd, lila mot beige bakgrund. Övriga byggnader kring museet är putsade. Grönskan i parkrum- met tecknas i skarp konstrast mot den grå stenen.

Byggnadens avsedda relation, i sin hela mening, till museet kan beskrivas kort: att förstärka upplevelsen av museet, genom att transformera det, inse inverkan på museet som oundviklig och nödvändig, och samtidigt inte bryta dekorum genom att upprätta en skarp konstrast; det är en tillbyggnad, nödvändig och viktig, inte huvudattraktionen.

Strukturen

Strukturen vilar på ett grid med minsta gemen- samma nämare av 1100 mm, och vanligast förekommande enhet om 4400*4400 mm, vilket ligger nära museibyggnadens grid på

4450*4550 mm. Även bjälklagshöjderna kan läsa in i museibyggnaden, fast något lägre.

Nationalmuseum tillhör staden, tillbyggnaden tillhör staden.

(3)

Före ingreppet Efter ingreppet

Diagram över parkrum 1:4000

(4)
(5)

A B

B 1. Entrè personal och publik

2. Studiesal 3. Reception 4. Förråd 5. Vaktkur

6. Packrum/verkstad 7. Rum för inlastning 8. Lastbord

9. Lokalvård 10. Grovsoprum

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9. 10.

Plan 1; 1:200

A B

B 1. Magasin

2. Uppställningsrum 3. Förråd

4. Fläktrum

1.

1.

2.

3.

4.

Plan 0; 1:200

(6)

A

A B

B 1. Flexkontor

2. Fotoateljé 3. Närmagasin

1.

2.

3.

Plan 3; 1:200

A

A B

B 1. Flexkontor

2. Kontor 3. Mötesrum

4. Matrum/mötesrum 5. Pentry

6. Omklädningsrum 7. Vilrum

8. Oprogrammerat rum

1.

2.

3. 4.

4.

5.

6.

7. 7.

Plan 2; 1:200

(7)

A

A B

B

Arbetsbord 2300*1500 1. Ateljé/materialrum

2. Avskiljbart ateljérum

3. Rum för kemikalisk konservering 4. Närmagasin

5. Förråd

1.

2.

3.

4.

5.

Plan 0; 1:200

4400

4400

3300 6600

4400 6600 4475

4635

Mittskepp entréplan

Sidskepp entréplan

4850 4340 5900 4850

(8)
(9)

References

Related documents

I den slutliga handläggningen av ärendet har även direktören för Analysavdelningen Annika Sundén, chefen för enheten Arbetsmarknad Anders Ljungberg samt sektionschefen Jens Sandahl

Föredragande har varit juristen Linda Lindblad.

NSD menar att det vore att föredra och om den positiva effekt detta torde ha för skattebasen inte fullt ut räcker till för att kompensera för eventuellt ökat intäktsbortfall på kort

Beslut i detta ärende har fattats av rättschefen Mikael Westberg.. Föredragande har varit rättslige experten

Regeringen menar att ”anpassningar av hemmiljön till ökat hemarbete samt ändrade färdsätt och färdmönster till och från arbetet kan medföra ökade arbetskostnader för

Bland stora grupper som har varit sysselsatta under pandemin har kostnaderna förknippade med att arbeta dessutom sannolikt sjunkit istället för att öka eftersom utgifter

I den slutliga handläggningen har även avdelningscheferna Ole Settergren, Erik Fransson, Bengt Blomberg, Lena Aronsson, Carl-Magnus Löfström och Biljana Lajic samt Kajsa Möller,

När det gäller föreslagen skattereduktion för investeringar i inventarier framgår det av 16 § i det tidigare remitterade förslaget att den ska avräknas efter