Undervisning om hållbar utveckling i geografiämnet

(1)

ARBETSRAPPORTER

Kulturgeografiska institutionen

Nr. 707

___________________________________________________________________________

Undervisning om hållbar utveckling i geografiämnet

Maria Eriksson

Uppsala, januari 2010

ISSN 0283-622X

(2)

2

FÖRORD

Jag vill tacka min handledare, Jan Boelhouwers, för att han har gett mig råd och handlett mig under arbetets gång.

Samt ett stort tack till min pojkvän Anton som har kommit med tips och stöttat mig när det har varit svårt att komma vidare i arbetet.

Maria Eriksson

(3)

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING

4 1.2 Syfte 6

1.3 Frågeställning 6

1.4 Metod 6

1.5 Avgränsning 7

1.6 Disposition 7

2. HÅLLBAR UTVECKLING

7 2.1 Definition av begreppet hållbar utveckling 7

2.2 Kritik av begreppet hållbar utveckling 9

2.3 Perspektiv inom begreppet hållbar utveckling 10 2.4 Varför arbetet med hållbar utveckling är viktigt 11 2.5 Undervisning och utbildning för hållbar utveckling 12

3. GEOGRAFI

14 3.1 Definition av begreppet geografi 14

3.2 Kursplaner för Geografi A och B på gymnasiet 15

3.3 Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 17

4. KOMPARATIV ANALYS

18 4.1 Likheter och skillnader mellan begreppen hållbar utveckling och geografi 18

4.2 Perspektiv i geografiämnet 20

4.3 Konsekvenser för geografiämnet 20

5. SAMMANFATTANDE DISKUSSION

23

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING

27

BILAGA 1, kursmål för Geografi A och B i gymnasiet

29

(4)

4

1. INLEDNING

I sin avhandling skildrar Molin gymnasiets läroplanshistorik. Med en början i 1820 års skolordning där man hittar ämnet geografi inom dubbelämnet historia/geografi.

Det geografiska innehållet i undervisningen påverkades av att det inte var ett enskilt ämne. År 1909 medförde läroverksreformen att ämnet geografi infördes på gymnasienivå.

Under 1920-talet framträder en tydlig förändring av innehållet i kursplanerna som återger industrialismens framväxt och i samband med den världshandelns ökande betydelse. De kulturgeografiska momenten i kursplanen utökas på grund av dessa världsförändringar. Vidare har den ekonomiska geografins betydelse ökat i takt med samhällsutvecklingen. En utökad internationell handel och begreppet

”världsproduktion” omnämns för första gången i kursplanen åk 3 på gymnasiet år 1928. Andra moment som togs upp i kursplanen är jordens naturliga produktions- och näringsgeografiska områden, världsproduktion, jordens folkslag, folktäthet och kulturkretsar, kolonialvärdena, samt Sveriges ekonomiska geografi, särskilt i dess samband med övriga världen.

¹

Från början av 1800-talet har det funnits metodfrågor som haft ett samband med till exempel kartkunskap, namngeografi, abstraktionsnivå och laborativa inslag.

Redan under 1800-talet ansågs informationssökande från statistiska källor vara en grundläggande färdighet och det ingick också tabeller och tabellbilagor i läroböckerna. Det var inte heller något nytt att koppla undervisningen till verkligheten utanför skolan. Exkursioner och museibesök samt att utgå från elevens nära omgivningar fanns aktuella i kursplanens anvisningar.

Efter andra världskriget uppkom en omfattande samhällsförändring som gav en annan syn på kunskapsproduktionen inom samhällsvetenskaperna. Kunskap innebar nu att söka universella lagar och att kunna generalisera. Det nya vetenskapsidealet blev positivismen och metod för fysisk vetenskap framhölls. Vetenskapen skulle vara neutral och objektiv och forskarens resultat skulle vara oberoende.

²

Geografi har under en mycket lång tid haft en uppdelning av natur- och kulturgeografer. Naturgeografer har koncentrerat sig på den fysiska utformningen av jorden och kulturgeografer har studerat de mänskliga utnyttjande av jordytan och dess förändring. Ofta använder geografer termen rumslig, för att se till avstånd, utbredning och läge. Något de har gemensamt är samspelet mellan människa och miljö. Det har gjort att ett samarbete mellan natur- och kulturgeografer är nödvändigt kring vår ständigt mer utsatta miljö.

³

1 Molin, Lena (2006). Rum, frirum och moral. En studie av skolgeografins innehållsval.

Geografiska regionalstudier nr 69. Uppsala Universitet, s. 90-91.

2 Ibid, s. 92-96.

3 Wennberg, Gösta (1990). Geografi och skolgeografi, ett ämnes förändringar, en studie med exempel. Uppsala studies in education 33. Acta universitatis upsaliensis, s. 18-19.

(5)

5

Det har funnits en rad reformer, och Molin håller med om att den nya ombildningen var till förmån för det förnyade gymnasiet. Tidigare reformer hade framhävt medborgarkompetens, vilket även det nya gymnasiet gjort. Det ledde till att samhällskunskap introducerades på schemat och samtidigt visade detta en förändring för geografin. Från att vara ett självständigt ämne på schemat delades det upp i en kulturgeografisk och en naturgeografisk del. Detta politiska beslut medförde omfattande protester från företrädare av ämnet i hela landet. Samtliga elever skulle nu få möjlighet att utöva obligatoriska studier i geografi.

Läroplanen Lgy 88 framhöll integration, helhetssyn och ett ämnesöverskridande arbetssätt. Utredningen ville ge upprättelse för ämnet geografi, med ett ledande argument om att ämnet var det enda inom skolan som representerade ett tvärvetenskapligt synsätt. Framtidsfrågor angående försörjning, miljö, och u- landsproblematiken blev placerad istället under samhällskunskapen. Geografin blev istället för ett självständigt ämne en del i ett ämnesfördjupande innehåll i samhällskunskapen. Det som återfinns i gymnasiets kursplaner för geografi inom samhällskunskapen (Lgy 88) som har en vetenskaplig förankring är 1950-talets positivistiska och kvantitativa nyorientering inom ämnet. Då sökte man tidigare undanhållna sammanhang och mönster som förenklades i modellform.

⁴

I och med riksdagens beslut 1994 genomgår gymnasieskolans organisation och struktur en stor förändring förklarar Molin. För första gången i svensk historia får vi en mål- och resultatstyrd gymnasieskola. Ämnet geografi blir åter igen ett självständigt ämne, dock endast inom två grenar i samhällsvetenskapliga programmet. År 2000 blev Geografi A en gemensam kurs för hela samhällsvetenskapliga programmet.

Genom återinförandet av geografin siktar gymnasieutredningen på att det skulle ge nya förutsättningar för utbildning i miljöfrågor och miljövård, kunskap om jordens resurser samt hur den ekonomiska utvecklingen ser ut. För eleven krävs det att inom dessa områden kunna arbeta med tematiska studier, även betonas den viktiga roll som handledare har för elevens fördjupningsarbete.

Redan under läroplansreformen 1988 fanns det många diskussioner kring geografiämnets möjligheter. Ett flertal argument från gymnasieutredningen (SOU 1981:96) framfördes. Bland annat den utveckling som på senare tid ger ämnet en central roll i viktiga framtidsfrågor om människan på jorden, livsvillkor, överlevnadsproblem, resurs- och miljöfrågor. Geografi förenar även naturvetenskapliga och biologiska aspekter med samhällsvetenskapliga.

Miljöfrågorna bedömdes ha sin naturliga plats i ämnets innehåll och det fanns även önskemål om att geografin skulle återinföras som kärnämne i gymnasiet.

Främsta skälet till att geografin återinfördes på gymnasiet med läroplansreformen 1994 var det fokus som styrdokumenten belyste kring

(6)

6

miljöfrågornas betydelse, i kombination med geografiämnets tvärvetenskapliga karaktär. Trots att geografin blev ett självständigt ämne på gymnasiet i och med 1994 års läroplansreform, hölls formuleringen om den rumsliga aspekten kvar inom samhällskunskapen. Utredningen ville utöka ämnet och dess nödvändiga rumsliga aspekt som finns med i ämnets kunskapsområde och införa det på alla program, inte bara på Samhällsvetenskapliga programmet.

⁵

1.2 Syfte

Syftet med min studie är att undersöka hur hållbar utveckling används i ämnet geografi på gymnasiet. Vad innebär begreppet hållbar utveckling för geografi och hur lyfts det fram i ämnet? En analys kommer också att göras av läroplanen (Lpf94) och kursplaner för geografi på gymnasiet, för att se hur hållbar utveckling belyses där. Därefter kopplas begreppet hållbar utveckling till geografiundervisning på gymnasiet, för att få ett didaktiskt perspektiv i sammanhanget .

1.3 Frågeställning

 På vilket sätt definieras begreppen geografi och hållbar utveckling och vad finns det för skillnader respektive likheter mellan begreppen?

 Vilka konsekvenser kan en utbredande undervisning i hållbar utveckling få på geografiämnet?

 Vad belyser kursplaner och läroplaner i geografiämnet på gymnasiet om miljö och hållbar utveckling?

 Vad är viktigt att tänka på som lärare i undervisning om hållbar utveckling?

1.4 Metod

Den metod jag har valt att använda mig av är att granska relevant kurslitteratur inom områdena geografi och hållbar utveckling. Tillvägagångssättet i mitt urval av litteraturgranskning har gjorts genom sökvägarna DISA och LIBRIS, tips om böcker från min handledare och inspiration från andra författares källhänvisningar. Den litteratur jag granskat är främst från författare som gjort tidigare forskning och undersökningar inom samma område. Några viktiga böcker som ligger till grund i mitt arbete är ”Rum, frirum och moral, en studie av skolgeografins innehållsval” av Lena Molin. ”Innebörder av hållbar utveckling, som är en studie av lärares utsagor om undervisning”, skriven av Inger Björneloo. Den sista boken som har gett mig mycket inspiration är ”Miljödidaktik, naturen, skolan och demokratin”, som är skriven av Klas Sandell, Johan Öhman och Leif Östman.

Sedan har jag valt att göra en komparativ analys mellan hållbar utveckling och geografi. I en komparativ analys kan bland annat skillnader och likheter jämföras. I

(7)

7

den här analysen är det en jämförelse mellan begreppen hållbar utveckling och geografi. Den komparativa analysen belyser också skillnader i perspektiven inom hållbar utveckling, samt en jämförelse om vad det skulle innebära för ämnet geografi i och med en ökning i undervisning om hållbar utveckling.

1.5 Avgränsning

Avgränsning av ämnet kommer att vara nödvändigt då jag inte kommer att kunna studera hur andra länders geografiundervisning på gymnasiet undervisar inom området hållbar utveckling. Studien är bara inriktad på geografiundervisningen på gymnasiet, därför kommer ingen koppling att göras till grundskolans undervisning.

Elevers synpunkter kommer jag inte heller att ta upp, materialet kommer tolkas utifrån lärares perspektiv. Detta är en enbart en litteraturstudie och ingen egen empirisk studie har genomförts.

1.6 Disposition

I det andra kapitlet kommer jag att presentera begreppet hållbar utveckling. Tredje kapitlet kommer att innehålla definition av begreppet geografi, samt kurs – och läroplaner i geografi på gymnasiet. I fjärde kapitlet presenteras den komparativa analysen och i det sista kapitlet sker en sammanfattande diskussion.

2. HÅLLBAR UTVECKLING

2.1 Definition av begreppet hållbar utveckling

Begreppet hållbar utveckling är centralt inom den politiska agendan och är en central utgångspunkt i internationella sammanhang.

⁶

Bruntlandrapporten från 1987 belyste sambandet mellan den ekologiska krisen, de sociala och ekonomiska klyftorna på en global nivå. Det dokumentet bidrog till att hållbar utveckling kunde grundas på agendan, vilket fick namnet Agenda 21.

⁷

Agenda 21 är ett handlingsprogram som sätter upp mål och riktlinjer för att nå en hållbar utveckling i arbetet med miljö och utveckling under 2000-talet.

⁸

Enligt regeringskansliet och utbildningsdepartementet är Brundtlandkommissionen en grupp från USA som tillsattes 1983 som hade i uppgift att göra en omfattande undersökning av världens miljö och att kritiskt granska hur FN hade hand om de miljömässiga frågorna. Deras definition av begreppet hållbar utveckling är följande: ”en utveckling som tillfredställer dagens

6Corell, E & Söderberg, H (2005), Från miljöpolitik till hållbar utveckling – en introduktion.

Liber AB, s 159.

7Bruntlandsrapporten (1987).

8 Sandell. K, Öhman, J & Östman, L, (2005) Education for Sustainable Development.

Nature, School and Democracy ,s. 61.

(8)

8

behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov”.

⁹

Naturvårdsverket i Sverige är en ledande myndighet för arbetet med hållbar utveckling. Naturvårdsverkets representanter menar att när det talas om ett långsiktigt hållbart samhälle kommer ofta begreppet hållbar utveckling upp.

Naturvårdsverkets definition av begreppet hållbar utveckling innebär att ”ekonomisk utveckling, social välfärd och sammanhållning förenas med en god miljö”.

Naturvårdsverket beskriver också hållbar utveckling på ett annat sätt, genom att det växer fram mellan tre med varandra beroende delar – ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Ett exempel på det kan innebära att ekonomisk tillväxt inte får ske på kostnaden av ett segregerat och delat samhälle och en skadad miljö. Samhället bör därför istället anpassas efter vad miljön och människors välmående och hälsa tål, för i dessa resurser ska vi långsiktigt investera vidare i.

¹⁰

Likt de två ovanstående definitionerna så är den svenska regeringens definition på begreppet hållbar utveckling snarlik. ”En hållbar utveckling ska säkras och naturens rikedomar ska brukas på ett sådant sätt att vi kan lämna över en värld som är i balans till våra barn och barnbarn.”

¹¹

Regeringen har även grundat en kommission för hållbar utveckling där klimatförändringar står i fokus.

Kommissionen ska även hjälpa arbetet över sektorsgränser, inrätta ett internationellt perspektiv och se till de ekologiska, sociala och ekonomiska aspekterna. Även samverkan mellan forskning för klimatinsatser, näringsliv och politik utvecklas av regeringen.

¹²

Ur regeringens skrivelse 2003/04:129 för en svensk strategi för hållbar utveckling, ekonomiskt, socialt och miljömässigt beskrivs begreppet hållbar utveckling på följande sett:

”hållbar utveckling handlar om att värna och nyttja givna resurser på ett hållbart sätt. Men det handlar också om resurseffektivisering och om att långsiktigt förvalta och investera i mänskliga, sociala och fysiska resurser. Att värna om naturresurser och människors hälsa är en avgörande förutsättning för utveckling och välstånd. Hållbar utveckling bärs upp utav människors arbetskraft, kunskap och kreativitet.”¹³

UNESCO, United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization (1946), är FN:s organ för internationellt samarbete inom utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation. Organisationen arbetar mot en bättre framtid och för en hållbar utveckling. Människan måste hitta en väg ut ur de aktuella sociala utvecklingsproblemen och lära oss att leva ett hållbart liv. Hållbar utveckling är en

9 Regeringskansliet & Utbildningsdepartementet, Utbildning för hållbar utveckling - Rapport från Nordiska ministerrådets seminarium i Karlskrona den 12-13 juni 2003, s. 97.

10 http://www.naturvardsverket.se/sv/Sveriges-miljomal--for-ett-hallbart-samhalle/Vad-ar- ett-hallbart-samhalle/Hallbar-utveckling/ (2009-11-19).

11 http://www.regeringen.se/sb/d/1591 (2009-11-19).

12 http://www.regeringen.se/sb/d/8882/a/78226 (2009-11-19).

13 http://www.regeringen.se/content/1/c6/02/21/70/97605cbc.pdf (2009-11-19).

(9)

9

syn på utveckling som omfattar befolkningen, djur- och växt ytor, ekosystem och naturresurser. UNESCO förklarar att det också berör de sammansättningar i kampen mot fattigdom, jämlikhet mellan kön, mänskliga rättigheter, utbildning för alla, hälsa, den mänskliga säkerheten, interkulturell dialog med mera.

UNESCO är den ledande organisationen för The United Nations Decade of Education for Sustainable Development (2005-2014), som strävar efter att integrera grundprinciperna, värdet och det praktiska för hållbar utveckling i alla aspekter av utbildning och lärande. Inriktningen mot de sociala, ekonomiska, kulturella och miljöproblem som vi kommer att kämpa mot under 2000-talet.

¹⁴

2.2 Kritik av begreppet hållbar utveckling

Kritik som har riktats mot hållbar utveckling som begrepp är att det i vissa fall kan verka diffust förklarar Björneloo. Motsägelsefullt nog kan det också öka ämnets popularitet. Risken finns att begreppet hållbar utveckling bli kraftlöst och att det bara passar in i sammanhang som tillgodoser individens egna syften. Vid en viss nivå är definitionen av hållbar utveckling mycket enkel. Det är när uppmärksamheten mot den egna girigheten, kan få förödande och långsiktiga konsekvenser för andra. När begreppet till exempel har tagits för att det tros ge tyngd åt politiska beslut, när politiker vill ha väljare på sin sida. Detsamma gäller för näringslivets företrädare, som i sin tur vill ha konsumenter. Istället borde större fokus ligga på att belysa begreppets komplexitet och det utstuderade i det väsentliga innehållet, som lätt istället kan försvinna i medier.

¹⁵

Corell och Söderberg förklarar hållbar utveckling genom att det fungerar som en slags beskrivning om hur vi människor borde leva och sträva efter att förbättra våra livsvillkor. Men det finns inget givet svar på hur det egentligen ska gå till och det kan för vissa kännas som en nackdel med begreppet. Författarna visar på en liknelse när det gäller just detta, där hållbar utveckling är en vision som har samma roll som solen. Den visar ut riktningen för den växande plantan, samtidigt som den ger energi till processen. Dock ger den ingen förklaring till plantan hur den ska växa, på samma sätt kan hållbar utveckling förklaras. Vad som bör göras för att skapa en hållbar utveckling finns det många delade åsikter och intressen om tilläger författarna. Det bästa man kan göra är att tillämpa idén om hållbar utveckling till de villkor som finns och i den nivån som vi befinner oss, internationellt, regionalt eller nationellt samt vilka ekologiska och samhälleliga system som finns på en lokal nivå.

¹⁶

14 http://www.unesco.org/en/esd/ (2009-11-22).

15 Björneloo, Inger (2007), Innebörder av hållbar utveckling. En studie av lärares utsagor om undervisning, s. 20.

16 Corell, E & Söderberg, H (2005), Från miljöpolitik till hållbar utveckling – en introduktion. Liber AB, s 32.

(10)

10

2.3 Perspektiv inom begreppet hållbar utveckling

För den ekonomiska utvecklingen och för att människors hälsa ska kunna bevaras både nu och för nästkommande generationer kan den ekologiska utbredningen vara den viktigaste delen anser Björneloo. Fast det är det sociala perspektivet som av många betraktas som målet för en hållbar utveckling, där alla människor på jorden ska få sina grundbehov tillfredsställda, utan att överskrida ekosystemets yttre gränser. Det ekonomiska perspektivet i detta sammanhang ses som ett medel för att en social och ekologisk hållbar utveckling ska bli möjlig. Alla tre delar tycks ses som lika viktiga men balansen mellan dem kan variera beroende på den sociala kontexten och utbildningsbakgrund. Dock kan hållbar utveckling i sin komplexitet inte rymmas inom de tre perspektiven. Det som saknas är människans egen hållbara utveckling som inkluderar livsuppehället av det mänskliga kapitalet. I det ingår hälsa, utbildning, teknik, kunskap, ledarskap och en bra vård.

¹⁷

Skolverket beskriver att en förutsättning för utveckling är en ekonomisk tillväxt, men och andra sidan kan inget land uppnå en hållbar utveckling om miljön bli sämre, välståndet är orättvisst fördelat och om det inte är en tillväxt i det mänskliga kapitalet. Därför är social utveckling en förutsättning och även ett resultat för den ekonomiska utvecklingen.

Det sociala perspektivet av hållbar utveckling framhäver betydelsen av att resurser, inflytande och makt fördelas på ett rättvist sätt. Att alla människor ska ha tillgång till social service och individens känsla av trygghet och delaktighet.

Det miljömässiga eller det ekologiska perspektivet handlar om att värna om vad ekosystemet erbjuder oss och dess återhämtningsförmåga. Det är i sin tur en förutsättning för en långsiktig social välfärd och ekonomisk tillväxt. Det miljömässiga kan utgöra en yttre gräns genom att människan är beroende av naturen och dess kretslopp. Både när det gäller som en resursbas och den livsuppehållande förmågan.

Sammanfattningsvis förklarar skolverket att alla tre perspektiven av hållbar utveckling är lika viktiga. Även om ingången handlar om exempelvis jämställdhet eller hållbara produktions- och konsumtionsmönster, innebär hållbar utveckling att dessa hanteras i ett integrerat sammanhang. Genom att betona helhetsperspektivet kan begreppet hållbar utveckling få en konkret innebörd i olika kulturella och sociala sammanhang.

¹⁸

Det som kan bli problematiskt med olika perspektiv berättar Björneloo är att förklaringar till sociala hållbarhetsfrågorna huvudsakligen representeras inom samhällsvetenskapen. Sedan är det ekonomerna som får ta hand om de ekonomiska problemen och till sist biologer och naturvetare som har ansvar för problem inom det

17Ibid, s. 25-26.

18 http://www.skolverket.se/sb/d/2273/a/12722 (2009-11-10).

(11)

11

ekologiska hållbarhetsområdet. Stor kritik riktas mot dessa uppdelningar och det ses som avgränsande och till och med som tänkbara hinder för att komma vidare.

¹⁹

För att få grepp om hållbar utveckling behövs ytterligare aspekter menar Sandell, Öhman och Östman. För framtida studier, utvecklingsprojekt och utbildning för hållbar utveckling bör förutom ekologisk, ekonomisk och social även innehålla kulturell, hälsofrämjande och politisk hållbar utveckling. Politiska delen omfattar demokrati, frihet och mänskliga rättigheter, och den kulturella delen accepterar den realitet att kultur ger människor sitt unika egenvärde och en egen identitet. Genom att se alla dessa perspektiv med moraliska företecken och att lägga in rättviseperspektiv som en startpunkt som innebär social rättvisa, samt ge rätten till beslutsfattande som människor har för att förutsätta en bildad demokrati. I och med detta förstår man att hållbar utveckling innefattar så mycket mer än de ekonomiska, ekologiska och det sociala aspekterna.

²⁰

2.4 Varför arbetet med hållbar utveckling är viktigt

Det är idag väldigt stora ekonomiska skillnader mellan länder och mellan olika grupper inom jordens olika länder. Detta i sin tur ledar till en ökad skillnad i levnadsstandard och tillgången på naturresurser, något som får säkerhetspolitiska problem. Den ojämna resursfördelningen i världen är vad hållbar utveckling måste angripa.

²¹

Dagens människor har ett ansvar för kommande generationer, både globalt och inom alla delar av samhället. Konfliktperspektivet är en viktig del, där den enskilda människan har ett ansvar att tolka miljö- och resursproblemen och utifrån det bedöma konsekvenserna i relation till andra saker i livet som individen upptäcker är viktigt.

²²

Skolverket beskriver vad hållbar utveckling är genom att referera till regeringens skrivelse att lära för hållbar utveckling. Den visar att vad hållbar utveckling handlar om är ett gemensamt ansvar, solidaritet mellan generationer, kvinnor, män, folkgrupper och länder. Idag är alla världens länder starkt beroende av varandra. Alla påverkas vi av varandras politik och livsstil. Sverige har inte bara ansvar för en hållbar och rättvis värld, det finns också ett eget intresse för landet. Framtidens stora frågor involverar alla de utmaningar som vi kommer att ställas inför, de frågorna måste skötas genom ett internationellt samarbete klargör skolverket.

Skolverket redogör för hållbar utveckling som handlar om att beskydda nästkommande generationers behov, samtidigt som alla dagens behov ska tillgodoses

19 Björneloo, Inger (2007), Innebörder av hållbar utveckling. En studie av lärares utsagor om undervisning, s. 26-27.

20 Ibid, s. 29.

21 Sandell, K, Öhman, J & Östman, L (2003), Miljödidaktik, naturen, skolan och miljön, s.

60.

22 Regeringskansliet & Utbildningsdepartementet, Utbildning för hållbar utveckling - Rapport från Nordiska ministerrådets seminarium i Karlskrona den 12-13 juni 2003, s. 15.

(12)

12

för alla människor, där individen har en stor delaktighet och ansvar. Utgångspunkten finns i en helhetssyn på människors och samhällens behov, förutsättningar och problem. Ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden och processer är varandras förutsättningar och stöd.

²³

2.5 Undervisning och utbildning för hållbar utveckling

Den faktabaserade miljöundervisningen, som är den första traditionen inom området, tog form under 1960- och 1970-talet. Där en lösning på människans problem kring miljön byggs på ett förtroende till vetenskapen. Mer forskning och information till allmänheten bör i först hand återgärda miljöproblem. Fokus i undervisning ligger på att förmedla pedagogiska och avsiktliga vetenskapliga begrepp och fakta. Det förväntas sedan av eleven att utifrån dessa objektiva fakta ta ställning och agera.

²⁴

Undervisning för hållbar utveckling sägs enligt Sandell, Öhman och Östman vara en utveckling av normerande miljöundervisning och kom till under 1900-talet i samband med Rio-konferensen 1992 och Agenda 21. Debatten kring ekonomins globalisering, osäkerheten kring miljöproblematiken och olika uppfattningar i miljödebatten har haft ett starkt inflyttande på den nya typen av undervisningen.

²⁵

Normerande miljöundervisning karaktäriseras också av värde - och värderingsproblematiken, samt betonar kopplingen mellan en kunskapsbaserad argumentation och att ta miljömoraliska ställningstaganden.

²⁶

I Skolverkets publikation om hållbar utveckling i skolan förklarades att utbildningsministrarna kom överens om att en Agenda 21, som kallas Haga- deklarationen, om utbildning och vars mål är hållbar utveckling ska utvecklas.

Utbildning om hållbar utveckling ska finnas på alla nivåer och integreras i alla ämnen och utvecklas som ett eget perspektiv. Enligt Haga-deklarationen bör utbildningen utvecklas genom processinriktade och dynamiskt undervisningsmetoder som har kritiskt tänkande och demokratiska processer som centrala punkter.

²⁷

Utbildning för hållbar utveckling är så mycket mer är bara miljöfrågor. Det handlar också om demokrati, medinflytande och social rättvisa. Den breda definitionen som hållbar utveckling innebär att rektorer, lärare och studerande måste anpassa sig till de förutsättningar som finns på respektive skola.

²⁸

23http://www.skolverket.se/sb/d/2273/a/12722, (2009-11-10).

24Skolverket (2001). Publikation, Miljöundervisning och utbildning för hållbar utveckling i svensk skola, s. 21.

137-141.

26 Skolverket (2001). Publikation, Miljöundervisning och utbildning för hållbar utveckling i svensk skola, s. 21.

27 Skolverket (2002). Hållbar utveckling i skolan. Miljöundervisning och undervisning för hållbar utveckling i svensk skola, s. 10.

28 Regeringskansliet & Utbildningsdepartementet, Utbildning för hållbar utveckling - Rapport från Nordiska ministerrådets seminarium i Karlskrona den 12-13 juni 2003.

Nordiska ministerrådet, s. 8.

(13)

13

Innehållsmässigt har undervisning om hållbar utveckling förstorats i tid och rum, och i omfattning där allt fler ämnen har blivit engagerade hävdar Sandell, Öhman och Östman. Undervisningen inriktar sig på att förstå mönster och system för att hantera en komplex verklighet. Fler inslag av etiska och politiska perspektiv på miljö- och resursfrågor genomsyrar den mer framtidsorienterade undervisningen. Det går från lärandet i ämneskunskaper, via kunskapsgrundade värderingar till ett kritisk tänkande och ifrågasättande i undervisning om hållbar utveckling som till stor del handlar om att starta processer.

²⁹

Centrala begrepp i undervisning för hållbar utveckling är deltagande, kritiskt tänkande, självständighet och konsekvenstänkande förtydligar Björneloo.

Konsekvenstänkande menar att det är själva lärandet som är mittpunkten i hållbarheten. Om det inte finns något lärande blir det inte heller något hållbart samhälle. Utbildning för hållbar utveckling kan ses som en demokratisk process som är enhetlig i själva lärandeprocessen. Eleverna ska aktivt delta i debatten utifrån de erfarenheter de har skaffat sig. För läraren är det då viktigt att skapa en undervisningsmiljö som underlättar för eleverna i den pedagogiska utvecklingen.

Om eleverna ska klara av att utveckla sin föreställning av världen är det inte tillräckligt att bara låta dem observera och experimentera, utan de behöver konfronteras med utmanande frågor och sedan utvärdera svaren med andra personer.

Förståelsen ökar genom att göra jämförelser som utvecklar egna föreställningar, samt förstå att man kan tänka olika om samma fenomen. Detta är en start till självständigt och kritiskt tänkande, vilket är viktiga komponenter i relationen till hållbar utveckling.

³⁰

Syftet med undervisningen om hållbar utveckling är att eleverna ska bli intresserade av att i framtiden själva vilja delta i debatter kring miljön och sättet att bruka naturen. Det är nödvändigt att varje individ vill utveckla en livsstil som ligger till grunden för ett miljöetisk synsätt. Därför är det också viktigt att lyfta fram och diskutera vilken utgångspunkt lärare ska välja när det gäller vilka kunskaper och erfarenheter som blir det centrala i vårt förhållningssätt. Eleverna ska inte bara rustas att som vuxna leva i ett demokratiskt samhälle, utan också få erfarenhet av att använda miljöfrågor på en demokratisk arena. Skolan ska erbjuda eleverna olika typer av möten med natur och miljö för att bredda sin kunskap och erfarenheter ännu mer genom att få en direkt visuell upplevelse.

³¹

Öhman menar att hållbar utveckling kan användas som ett perspektiv när läraren och eleven väljer vad undervisningen ska innehålla. Hållbar utveckling ska inte bara ingå i ämnet geografi, utan ska finnas som ett perspektiv i alla ämnen. En central del

137-141.

30 Björneloo, Inger (2007), Innebörder av hållbar utveckling. En studie av lärares utsagor om undervisning, s. 67.

170-171.

(14)

14

är att eleven ska få hjälp med att sätta ihop olika kunskaper i olika ämnen som han eller hon har lärt sig. En annan viktig del i undervisningen kring hållbar utveckling är en planerad progression och en sammankoppling mellan innehållen i olika teman och ämnen.

³²

Enligt myndigheten för skolutveckling ska hållbar utveckling sätta sin prägel på hela verksamheten, och detta ska ske genom ett demokratiskt arbetssätt, kritisk förhållningssätt, ämnesövergripande samarbete och en mängd av pedagogiska metoder.

³³

3. GEOGRAFI

3.1 Definition av begreppet geografi

I Nationalencyklopedin beskrivs geografi dels som ett allmänt kunskapsområde men också som en vetenskaplig disciplin. Ordet geografi har allmänt i språket fått två innebörder, det kan syfta på jordens varierande verklighet och också på beskrivningen och tolkningen av den. Det främsta föremålet för geografisk forskning är hela sfären som sträcker sig från jordskorpan upp till luftlagrets gräns, som även omfattar naturföreteelser och människans inrättningar och verksamheter.

³⁴

I tredje upplaga av ”Human Geography” presenteras begreppet genom att roten av ordet geografi kombinerar geo (jorden) och graphy (skriva). Geografi är alltså att skriva om jorden, vilket inkluderar landytan, vatten, resurser, platser och människor, eller ur ett mer vidsträckt perspektiv att presentera jorden i text i form av kartor, som är det mest komplex verktyg av alla. Traditionellt sett karaktäriseras kultur- och naturgeografi genom att lägga tonvikt på människor, platser och områden och landskapets förändring genom den mänskliga påverkan och på den komplexa rumsliga förbindelsen.

³⁵

Det finns beskrivningar kring begreppet geografi i som gott som alla faktaböcker som handlar om ämnet. I en annan lärobok, ”Human geography landscapes of human activities”, behandlar ämnet kulturgeografi, beskrivs begreppet genom att det ofta referera till den rumsliga vetenskapen, alltså disciplinen kring användningen av jordens yta. Om hur och varför natur- och kulturella punkter skiljer sig från plats till plats på jordens yta. Det är den vidare utforskningen om de märkbara rumsliga mönstren som utvecklas genom tiden. Om saker var likadant hela tiden, om det inte

32 Regeringskansliet & Utbildningsdepartementet, Utbildning för hållbar utveckling - Rapport från Nordiska ministerrådets seminarium i Karlskrona den 12-13 juni 2003.

Nordiska ministerrådet, s. 15-16.

33 Björneloo, Inger (2007), Innebörder av hållbar utveckling. En studie av lärares utsagor om undervisning, s. 30-36.

34 http://www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/lang/geografi (2009-11-22).

35 Daniels, P, Bradshaw, M, Shaw, D & Sidaway, J (2008), An introduction to human geography issues for the 21^st century, s. 3.

(15)

15

fanns några rumsliga variationer, skulle den sortens mänskligt värde som vi kallar geografiskt inte existera.

³⁶

I ”Physical geography”, som är en kursbok, beskrivs geografi som en rik och gammal disciplin av studier. Det berör både platserna på jorden, samt fysiska yttre omgivningar och mänskliga processer. Det skiljer platserna på jorden åt och gör varje plats unik. Den som inte har studerat geografi innan kanske tänker på geografi som en uppsamling av namn på städer, floder, berg med mera. Det är bara geografisk faktakunskap och lika lite geografi som historia är en samling av datum. Geografi griper det rumsliga sambandet mellan den mänskliga aktiviteten som förekommer på jordens naturlandskap. I motsats till den mänskliga naturen i historia, litteratur och konst är geografi en vetenskap.

³⁷

”Vår planet” är en nyare upplaga av läroböcker i ämnet Geografi A & B för gymnasiet. Definitionen av geografi är en beskrivning som vill ha en förståelse för naturen och dess spår som människan lämnat efter sig på jordytan. Livsmiljön som haven, kontinenterna och atmosfären som omger jorden skapar tillsammans den miljö vi människor lever i.

³⁸

3.2 Kursplaner för Geografi A och B på gymnasiet

Angående kursplanens bedömning på vad som inom geografin stämmer väl in på begreppet hållbar utveckling är detta bland annat att eleven ska ha förståelse och inblick i samspelet mellan människan och miljön i andra delar av världen, samt se sambanden mellan olika naturgivna och samhälleliga processer. Det ger även inblick i hur människan använder och förändrar naturen, samt hur olika förhållanden i naturen kan ge möjligheter eller begränsa människan. Kunskaper om geografiska förutsättningar och dess konsekvenser med hänsyn till resursanvändningar och resurstillgångar bedöms. Betygskriterierna för att få väl godkänt krävs även att eleven ska jämföra, hitta samband och dra egna slutsatser om andra människors levnadsförhållanden. Ett annat mål är att reflektera över de konsekvenser som användningen av olika naturresurser kan ge och urskilja samband mellan befolkningstillväxt, urbanisering och användning av naturresurser. Betygskriterierna för mycket väl godkänt är att kunna jämföra förutsättningar, se samband och förklara skillnader mellan olika platser eller områden som syftar på överlevnad och miljöpåverkan. Eleverna ska genom geografiska kunskaper och ett geografiskt

36 Fellman, J, Getis, A & Getis, J (2007), Human Geography landscapes of human activities, s. 4.

37 Strahler&Strahler (2007), Third edition, Physical geography, science systems of the human environment, s. 3.

38 Sandelin & Andersson (2008). Vår planet, geografi A&B. Liber förlag, s. 4.

(16)

16

tänkande få delta och argumentera om villkor för människors materiella liv, ansvar för miljön och överlevnad.

³⁹

De mål kring området hållbar utveckling som eleven ska ha uppnått efter avslutad kurs i enligt kursmålen i Geografi A (GE1201, 2000-07) är:

- redovisa, analysera och förstå lokala, regionala och globala klimatförhållanden, klimatvariationer och klimatförändringar.

- jämföra och värdera olika alternativ för resursanvändning och resurshushållning samt förstå konsekvenserna av olika ställningstaganden och sätt att agera.

- redovisa och analysera faktorer som kan leda till miljöförstöring av mark, luft och vatten.

- analysera och diskutera samband mellan befolkningsfördelningar, ökad resursförbrukning och omvandlingen av landskapet och se konsekvenserna därav för miljö och levnadsvillkor i olika områden.

Målen i Geografi B (GE1202, 2000-07) som eleven ska ha uppnått efter avslutad kurs är:

- förklara bakgrunden till, samband mellan och förändringar i regionala och globala utbredningsmönster vad avser befolkning, naturresurser, vegetation, näringsliv och infrastruktur och också kunna bedöma hur detta kommer in i lokal och regional planering.

- känna till samband mellan befolkningsutveckling och försörjningsmöjligheter och kunna sätta detta i relation till migration och urbanisering, regionalt och globalt.

- analysera relationer mellan fattigare och rikare områden och känna till olika synsätt vad gäller mål och medel för regional utveckling.

Ämnets syfte enligt kursplanen är att eleven ska ha förmågan att se samband, sammanhang och helheter i frågor kring överlevnad, resursanvändning och miljöpåverkan. Se möjligheter och bedöma konsekvenser av olika handlingsalternativ. Geografi ska ge möjligheter till utvärderingar kring samspelet mellan människa, natur och mellan olika regioner. Ett ytterligare syfte med ämnet är det viktiga ansvar människan har för vår gemensamma miljö och för en resursanvändning som möjliggör en långsiktigt hållbar utveckling.

Även i de kursmål som eleven ska sträva mot tas hållbar utveckling upp. Genom att utveckla sin förmåga kring reflektion och avsiktligt ta ställning till de alternativ som finns för resursanvändning. Eleven ska också få inblick i ekologiskt tänkande och de möjligheter som finns till hållbar utveckling.

39 Skolverket, kursplaner för geografi A och B på gymnasiet,

http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0910&infotyp=5&skolform=21&i d=3064&extraId= (2009-11-10).

(17)

17

I kursplanen står det också om ämnets karaktär och uppbyggnad. I det avsnittet nämns mycket kring hållbar utveckling, bland annat att många av dagens stora frågor gäller jordens framtid, såsom klimatförändringar, markförstöring och överlevnad i ett resursförbrukat samhälle. Geografi bör ge den handlingsberedskap som varje människa måste ha kunskap och få insikt om i beslut kring frågor om markanvändning, miljö och samhällsförändringar. Ett av geografiämnets viktigaste karaktär i kursplanen är att ”arbeta med en helhetssyn på omvärlden där centrala begrepp och fakta vävs in i ett större sammanhang”.

⁴⁰

3.3 Läroplan för frivilliga skolformerna Lpf 94

I Läroplanen för gymnasiet, Lpf 94 nämns hållbar utveckling endast i en mening. Det står att ”undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbete kan anpassas för att skapa hållbar utveckling”.

⁴¹

Ur läroplanen kan man trots allt se flera inlägg som kan kopplas till hållbar utveckling, bland annat i skolans värdegrund och uppgifter beskrivs att var och en har ansvar för vår gemensamma miljö. Skolan har som uppgift att förmedla och sammanbinda de värden som vårt samhällsliv består av, människors lika värde och jämställdhet mellan män och kvinnor. Studierna ska ge eleverna en grund för livslång lärande, nya krav ställs på människors kunskaper och sätt att jobba på genom förändringar i arbetslivet, modernare teknologi, internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet. I undervisningen ska eleverna få ta del av miljöperspektivet, och själva få insikt och medverka till att försöka att hindra skador på miljön. Läroplanen beskriver också att det är viktigt för eleverna att själva skaffa sig ett eget personligt förhållningssätt till de generella och globala miljöfrågorna. Ett internationellt perspektiv i undervisningen är bra så att eleverna ser den egna verkligheten i jämförelse med det globala sammanhanget. Det nämns också att samhället fått en tätare kontakt över nations- och kulturgränser.

Kunskapsmålen som eleverna ska uppnå enligt läroplanen är ”att observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv”. Ett sista mål att sträva mot som hänger ihop med hållbar utveckling hittar jag i normer och värden där det står att du ska visa respekt och omsorg för både närmiljön och miljön i ett längre perspektiv.

⁴²

I Läroplanen Lpf 94finns miljöanknutna skrivningar som har tagit tydligt intryck av Riokonferensen nämner Forsberg. Läroplanen slår fast att alla som arbetar inom skolan skall underlätta hänsyn för varje människa och respekten för vår gemensamma miljö. Miljön beskrivs som ett av undervisningens övergripande perspektiv, och med det menas att eleverna ska ges möjlighet att ta ansvar för den

40Skolverket, kursplaner för Geografi A och B på gymnasiet,

www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0910&infotyp=5&skolform=21&id=30 64&extraId= (2009-11-10).

41 Skolverket, Läroplan för de frivilliga skolformerna, (Lpf94), s. 6.

42 Skolverket, Läroplan för de frivilliga skolformerna, (Lpf94), s. 9-12.

(18)

18

miljö de själva påverkar och skapa ett eget personligt förhållningssätt till övergripande globala frågor. Undervisningen bör klarlägga hur samhällets och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Därigenom kan vi se att Lpf 94 lägger tonvikt på en global dimension, den särskilde elevens ansvar, samt den hållbara utvecklingens förbindelse till människans beteende.

⁴³

I läroplanen beskrivs en strävan mot en integration mellan olika ämnen. Det är lärorikt för eleverna att få uppleva hur olika ämnen belyser samma problem, från olika synvinklar och med andra metoder.

⁴⁴

Det som också beskrivs i läroplanen är demokrati. Skolan vilar på en demokratisk grund och de principerna ska kunna påverka, ta ansvar och vara en grundläggande inriktning för alla elever skriver skolverket. Ur ett socialt perspektiv har skolan en viktig uppgift att sammanbinda de grunder som vårt samhälle står på.

Andra viktiga värden som skolan ska förmedla är jämställdhet mellan könen, människors lika värde, människans okränkbarhet, integritet, frihet och människors lika värde. Eleverna ska också få kunskap i att tänka kritiskt, granska fakta och se vilka konsekvenser som olika alternativ ger.

⁴⁵

4. KOMPARATIV ANALYS

4.1 Likheter och skillnader mellan begreppen hållbar utveckling och geografi

Utifrån de definitioner jag har tagit upp tidigare i texten kan jag urskilja ett flertal likheter och skillnader mellan begreppen inom hållbar utveckling och geografi.

De likheter till definitionen av geografi som man kan se utifrån begreppet hållbar utveckling är regeringens kommission för hållbar utveckling som har klimatförändringar, klimatinsatser och näringsliv högt prioriterat, där också klimat och näringsliv är en stor del inom geografin.

⁴⁶

I regeringens skrivelse för en svensk strategi för hållbar utveckling uttrycks begreppet ”att värna och nyttja givna resurser och naturresurser på ett hållbart sätt”.

⁴⁷

I den beskrivningen stämmer naturresurser bra in på ämnet geografi också. UNESCO skriver att hållbar utveckling innebär en syn som omfattar befolkning, djur– och växt ytor och ekosystem.

⁴⁸

Inom

43 Forsberg, Björn (2002), Lokal Agenda 21 för hållbar utveckling. En studie av miljöfrågan i tillväxtsamhälle. Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet, s. 160.

44 Mårtensson Solveig & Gösta Wennberg (1996), Geografi världens ämne, om att undervisa i geografi. Sveriges utbildningsradio AB, s. 114-116.

45 Skolverket (2001). Miljöundervisning och utbildning för hållbar utveckling i svensk skola, s. 9.

46 http://www.naturvardsverket.se/sv/Sveriges-miljomal--for-ett-hallbart-samhalle/Vad-ar- ett-hallbart-samhalle/Hallbar-utveckling/ (2009-11-19).

47 http://www.regeringen.se/sb/d/8882/a/78226 (2009-11-19).

48 http://www.unesco.org/en/esd/ (2009-11-22).

(19)

19

kulturgeografin är befolkning ett av de generella begreppen och i naturgeografin omfattar djur- och växt ytor samt ekosystem.

Fler likheter som finns mellan begreppen är att båda är ett allmänt kunskapsområde. De omfattar naturföreteelser och människans inrättningar och verksamheter. Att presentera den rumsliga processen och förbindelsen är både utmärkande för geografi och hållbar utveckling. Kulturgeografi karaktäriseras av människor, platser och områden och landskapets förändring genom den mänskliga påverkan och det är precis en av hållbara utvecklingens stora frågor, den mänskliga påverkan på jorden som måste förändras.

En annan definition av geografi som också kan kopplas ihop med hållbar utveckling är att man söker samband, mönster och lagbundenheter bland de fenomen på jorden och viktigast av allt, vad som orsakar dessa.

⁴⁹

Ser vi på vår planet från rymden ser vi vilket avgränsat utrymme livet är begränsat till. Ser man det från ett utifrånperspektiv kan man ställa frågan hur vi människor tar hand om vår planet och den gemensamma miljön.

⁵⁰

I denna fråga ryms båda begreppen, och utifrån den och de övriga punkterna kan jag dra slutsatsen att det finns många fler likheter än skillnader mellan begreppen. Den klart största likheten mellan geografi och hållbar utveckling är miljön. Därför att det är nästan alltid en koppling till miljön i samband med frågor i hållbar utveckling, till exempel hur koldioxidutsläpp skadar miljön.

Samma gäller geografi, det finns en ständig koppling till hur exempel miljön påverkas av klimatförändringar och den globala uppvärmningen.

Skillnader som framförallt är utmärkande för begreppet hållbar utveckling, men som inte är så omfattande i ämnet geografi är människans hälsa, fattigdom, jämlikhet mellan kön, utbildning för alla, samt den mänskliga säkerheten. Hållbar utveckling syftar ofta på en bättre hälsa och sjukvård till alla och att ingen ska behöva leva i misär och fattigdom. Det ska vara ett jämlikt samhälle, både mellan olika samhällsgrupper och mellan könen. Begreppen är tyvärr inte så förekommande i geografiämnet, men jag tycker dessa begrepp borde lyftas fram mer eftersom de är väldigt viktiga.

Det som istället är utmärkande för geografi men som inte omfattar begreppet hållbar utveckling är att geografi syftar på jordens varierande verklighet och på beskrivningen och tolkningen av den, i form av kartor eller i presentation av text. Där det främsta verktyget i geografi är användningen av olika sorters kartor. Geografi är också gammal vetenskaplig disciplin av studier, som bland annat beskriver allt kring användningen av jordens yta. Detta är en väsentlig del av geografi som jag tycker ger lite av ämnet identitet. För att kunna göra en beskrivning eller en tolkning av jorden är kartan ett bra hjälpmedel i jämförelser mellan olika platser och för att se de rumsliga mönster.

49 Fellman, J, Getis, A & Getis, J (2007), Human Geography landscapes of human activities, s. 4.

50 Sandelin & Andersson (2008). Vår planet, geografi A&B. Liber förlag, s. 4.

(20)

20

4.2 Perspektiv i geografiämnet

De olika perspektiven som finns inom begreppet hållbar utveckling, ekologiskt, ekonomiskt och socialt, passar de också in på geografi? Eller passar perspektiven bättre in i något annat ämne? Ur ett ekologiskt perspektiv så passar ämnet geografi in. Det är i geografin du bland annat får kunskap om ekosystemet, vilket också bör skapa goda förutsättningar till ett hållbart ekologiskt tänkande. Som lärare kan man bidra med detta tänkande i praktiken genom att ge olika exempel till eleverna, som källsortering och kollektiva färdmedel. Det ekologiska perspektivet, kallas också för det miljömässiga perspektivet, och i geografin är miljön och naturen två dominerande ämnen. Det ekologiska perspektivet passar klart bäst in i geografin, men ämnen som biologi och naturvetenskap har också mycket kunskap inom ekologi. De skulle kunna komplettera varandra bra i undervisningen om den ekologiskt hållbara utvecklingen.

Det ekonomiska perspektivet, som bland annat belyser ekonomisk tillväxt och utveckling, passar för mig i mindre utsträckning in på geografi. Dock tycker jag att det fortfarande ska finnas med. Möjligtvis att det passar bäst inom den ekonomiska geografin. De är inte speciellt vanligt med ekonomiska uträkningar i gymnasiets geografikurser. Utan det tycker jag mer kommer in på området företagsekonomi eller andra ekonomikurser.

Det sociala perspektivet inom begreppet hållbar utveckling passar också bra in i geografi. Då det sociala främst handlar om människan och dess inflytande på naturen. Något som perspektivet också belyser är resurser och demokrati. Det handlar också om inflytande, makt och människans rätt till social service, vilket också är områden inom geografi. Perspektivet har en gemensam grund till samhällsvetenskapen som också belyser sociala hållbarhetsfrågor. Ett samarbete mellan ämnena skulle ge ett bättre och bredare perspektiv på de sociala frågorna inom hållbar utveckling.

4.3 Konsekvenser för geografiämnet

Mina funderingar kring vad som möjligtvis skulle tas bort i geografiundervisningen, respektive vad som skulle läggas till, i undervisningen om hållbar utveckling är många. Vad det egentligen skulle innebära om hållbar utveckling skulle ta allt större plats är svårt att veta. Något direkt svar på frågan har jag inte kommit fram till heller.

För att förstå hur pass viktigt regeringen och skolverket tycker att undervisning i

hållbar utveckling är började det med att år 2005 så kom Skolverket ut med ett

förslag om att avskaffa ämnet geografi, för att istället ersätta det med nya ämnet

Hållbar utveckling 1, berättar Molin. Detta förslag kom som en chock för många och

väckte starka protester. Skolverket motiverar förslaget av ämnesbyte genom en

upplevelse att eleverna och lärarna på Samhällsvetenskapsprogrammet inte tycker att

dagens kurs i Naturkunskap B inte passade med programmålets karaktär. Geografi

har prövats men har inte enligt Skolverket gett tillräckligt omfång i den

(21)

21

naturvetenskapliga ansatsen. Att hållbar utveckling ingår i ämnet geografi räcker inte enligt Skolverket, som istället vill lyfta fram den ekologiska, ekonomiska och den sociala utbredningen i det nya ämnet. Ett nytt ämne skulle uppfylla den innebörd som framställs i regeringens skrivelse 2003/04:129; En svensk strategi för hållbar utveckling, ekonomiskt, socialt och miljömässigt. I februari 2006 fattade dock regeringen beslut om nya mål för gymnasieskolans samtliga program som samtidigt meddelar att Skolverkets förslag att byta ut geografi till hållbar utveckling inte kommer att genomföras.

⁵¹

Något som jag tyckte verkade relevant är Skolverkets förslag om det nya ämnet hållbar utveckling skulle ha ersätta geografiämnet. Förslaget innehåller kursmål för ämnet hållbar utveckling, och de målen är:

”Mål för ämnet Hållbar utveckling 1 där eleven skall kunna följande:

- kunna analysera och bedöma hur mänsklig aktivitet kan resultera i konsekvenser för andra människor, kommande generationer, övriga organismer och ekosystemets bärkraft

- kunna belysa frågor om hållbar utveckling ur såväl sociala, ekonomiska och ekologiska perspektiv på lösningar till detta

- kunna klarlägga hur frågor om hållbar utveckling är kopplade till mellanmänskliga konflikter och ge förslag - kunna formulera frågor, uttrycka ståndpunkter och aktivt delta i samhällsdebatten kring hållbar utveckling - kunna göra analyser av olika ställningstaganden, göra val och formulera strategier för att kunna handla i

frågor som rör hållbar utveckling lokalt och globalt”

Om man jämför de här målen med kursmålen för Geografi A & B

⁵²

är skillnaden stor. Ser man till de mål för ämnet Hållbar utveckling 1 och funderar på vad som kan läggas till i geografiundervisningen på gymnasiet så tror jag att det kan bli ett par stycken. Det som känns mest relevant att lägga till tycker jag är vad konsekvenserna blir av vårt handlande i framtiden, belysa ekonomiska, sociala och ekologiska frågor, kunna göra analyser av olika ställningstagande, samt göra val och formulera strategier i frågor som rör hållbar utveckling lokalt och globalt. Dock tycker jag att förslagen till målen för hållbar utveckling liknar mer målen som regeringen har kring frågan. Jag vet att dessa frågor kring hållbar utveckling är livsviktiga för vår framtid, men är det inte också viktigt att lära ut geografikunskaper i skolan? Om det kommer att läggas till mer undervisning för hållbar utveckling kommer nog exempelvis kunskaper inom kartkunskap, flyg- och sattelitbilder, GIS, kunskaper om geo- biosfären, endogena och exogena processer, klimatologi och ekonomisk geografi få allt mindre plats i undervisningen. Det är väl också viktigt med grundkunskaper i ämnet, för att sedan ska kunna ha chansen att fördjupa sig olika områden?

52 Se bilaga 1.

(22)

22

I en artikel från tidskriften Geografiska Notiser diskuteras innehållet i

geografi.

⁵³

Lärare som har intervjuats tycker att det är svårt att nå målet för att kunna presentera geografisk information från kartor, databaser, flyg- och satellitbilder genom mätningar och laborationer. Det är svårt att nå målet för att det finns för lite tid för fältstudier och exkursioner. Ekonomiska resurser, lämpliga arbetsplatser och längre sammanhängande arbetspass saknas. Både lärare och elever är positiva till mer utbildning utanför klassrummet, och de tycker att geografiämnet måste göras mer laborativt. Annan nödvändig kunskap för att klara av de övriga målen är att ha kartkunskap för att exempel kunna lokalisera sig i världen.

⁵⁴

Finns det inte längre tid och utrymme för fältstudier och kartkunskap i undervisningen? Jag tror inte att det handlar om att hållbar utveckling tar över andra kunskapsområden, utan det har handlar om att lärare har för få schemalagda timmar och för lite resurser för att till exempel kunna göra fler mätningar och exkursioner. Hållbar utveckling kan kopplas samman till andra områden i geografin, och på så sätt ge ett bredare helhetsperspektiv och en bättre förståelse för sammanhang, förslagsvis fältstudier och kartkunskap.

Vad kan det finnas för konsekvenser för undervisning i geografiämnet om man ska börja lägga större tonvikt på hållbar utveckling än vad man har gjort tidigare?

Vad kommer man att sakna eller få för lite kunskap inom ämnet och vad kommer det att läggas till som inte tidigare har ingått i undervisningen?

Andra konsekvenser kan bli att grundläggande och fördjupande kunskaper i geografi som inte har med hållbar utveckling att göra inte kommer att kunna prioriteras. Utan man kommer att behöva plocka bort andra fakta. I vilket område tror jag kommer att variera beroende på vad du själv som lärare känner att du är mest kompetent inom och vad du tycker är viktigast att kunna.

Kursplaner i geografi på gymnasiet skriver under rubriken för ämnets karaktär och struktur att: ”för att kunna analysera relationen människa – miljö krävs grundläggande kunskaper om mark, luft och vatten, och de naturbetingade processerna och deras samspel.”

⁵⁵

Det framgår också att kartan är ett nödvändigt hjälpmedel för att kunna genomföra geografisk analys och redovisning. Chansen finns att när större fokus ligger på hållbar utveckling kommer de grundläggande kunskaperna att få mindre betydelse. Det kommer inte att finnas utrymme i undervisningen att fördjupa sig i dessa kunskaper. Kartans funktion kanske inte bara kommer att vara ett nödvändigt hjälpmedel för geografisk analys och redovisning, utan den kanske också kommer att vara ett viktigt hjälpmedel i frågan kring en hållbar utveckling. Till exempel genom att vissa upp satellitbilder ifrån 50 år sedan och jämföra dem med bilder från idag för att vissa på den faktiska skillnaden som har hänt på jorden.

53Artikel av Solveig Mårtensson, Tidskriften Geografiska notiser (2004), nr 1, s. 27.

54 Ibid

55http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0910&infotyp=8&skolform=21

&id=GE&extraId= (2009-11-10).

(23)

23

5. SAMMANFATTANDE DISKUSSION

Slutsatser utifrån mitt syfte och min frågeställning är att det finns klart fler likheter än skillnader mellan begreppen hållbar utveckling och geografi. Likheterna som finns är viktiga och det skapar en gemensam grund för att förstå samband i olika områden. Hållbar utveckling har en given plats i ämnet geografi och det borde vara med som en röd tråd genom hela processen. För det är få områden inom geografiämnet som inte kan kopplas till hållbar utveckling.

De konsekvenser som skulle bli i ämnet geografi om hållbar utveckling skulle bli större tror jag inte blir dramatiska. Dock som jag har nämnt tidigare kan det finnas risk att grundläggande geografiska kunskaper blir färre. En klar fördel skulle vara om övriga ämnen i skolan tar ett gemensamt ansvar för undervisningen i hållbar utveckling, då skulle geografi slippa att ta hela ansvaret.

Undervisning och utbildning i hållbar utveckling är mycket viktigt, eftersom det ger både lärare och elever en bättre förståelse vad begreppet egentligen innebär och vad som krävs för att i framtiden skapa ett hållbart samhälle. Elever måste bli mer delaktiga och tänka kritiskt i debatten kring hållbar utveckling, för att sedan kunna utföra det i praktiskt. Ett tips till geografilärare på gymnasiet som undervisar i hållbar utveckling är att de utbildar sig själva, så att de känner sig kompetenta inom området.

Förståelse om att det verkligen krävs svåra och drastiska val för att kunna rädda vår miljö är något som läraren kan påverka eleverna om, genom att exempelvis peka på konsekvenserna av våra val i vardagen.

Läroböckernas uppbyggnad är också en stor del i undervisningen och som lärare kan du styra mycket själv hur du vill lägga upp din undervisning. Jag tror att det bästa skulle vara att väva in hållbar utveckling i alla kapitlen i boken, och inte lägga ett kapitel längst bak som bara handlar om miljö och hållbar utveckling. Jobbar man från kap 1 i boken och framåt kan det lätt bli så att det som kommer längst bak får mindre tid i undervisningen. I värsta fall hinns det inte med alls. Det som också måste göras för att utbildning för hållbar utveckling blir så effektiv som möjlig är att integrera hållbar utveckling i alla skolans ämnen.

Molin talar om att det finns en stark koppling mellan naturvetenskap och samhällsvetenskap, därför kan de ge förutsättningar för en särskilt framhävande av miljö- och resursfrågor, samt inom hållbar utveckling. Dessa frågor är en viktig del i utbildningen och förståelsen i sådana frågor utvecklas på ett naturligt sätt under utbildningen. Det skapas en gemensam förståelse för hur miljöfrågor kan lösas genom ett samarbete mellan olika kunskapsområden inom naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora.

⁵⁶

Geografiska regionalstudier nr 69. Uppsala Universitet, s. 178.

(24)

24

Kursplanen i geografi saknar så gott som frågor som kännetecknar demokratisk

fostran och värdegrundsfrågor.

⁵⁷

Är det något som kommer att läggas till inom undervisning för hållbar utveckling? Frågan om demokratisk fostran kommer att inkluderas i undervisning för hållbar utveckling ställer sig Sandell, Öhman och Östman positivt. Hållbar utveckling är den miljöundervisningstradition som i ett demokratiskt perspektiv tydligast visar sin utgångspunkt. Miljöproblematiken är ett demokratiskt problem och en demokratisk dimension är alltid närvarande i undervisningen om hållbar utveckling, samt inom natur och miljö.

⁵⁸

I de nya kursplanerna för geografi så tror jag att demokratisk fostran blir ett nytt mål, med tanke på att det ligger miljöproblematiken och hållbar utveckling nära till hands.

Värdefrågor och människors beteende för en hållbar utveckling är ett generellt mål för Dekaden (United Nations Decade of Education for Sustainable Development (2005-2014)), och på UNESCOs hemsida är det övergripande målet av Dekaden att integrera värdet av naturlighet i undervisning för hållbar utveckling, i alla perspektiv av lärande. Syftet är att uppmuntra förändringar i beteende som tillåter en mer hållbar och rättvist samhälle för alla.

⁵⁹

Jag tror att värdegrundsfrågor kommer att känneteckna de nya kursplanerna för geografi. För det första bör de allra flesta barn och ungdomar utveckla sitt miljömedvetna tänkande i sin vardag, för det andra så bör man handla konsekvent och vara medveten i förhållandet till sina grundläggande värderingar, samt att man inte bara handlar för sitt eget bästa.

Jag tror, och hoppas att geografi kommer att vara ett viktigt ämne i skolan och att förståelsen för den breda kunskap som finns kommer att tas tillvara på. Det borde vara naturligt att integrera hållbar utvecklingen i de olika moment som finns i geografikurserna. Det borde fungerar som ett perspektiv som kan grundas i många olika sammanhang. Geografiämnet är en bra arena för lärande om vad som kan förändras för att vi ska gå mot en mer hållbar utveckling. I framtiden så kommer det att krävas av oss att vi ska vara beredda på att ändra på det mesta i vår vardag ur miljösynpunkt. Till exempel genom att förbereda eleverna till ett hållbart ekologiskt tänkande, för att senare få dem att verkligen agera pratiskt.

Det är också nödvändigt att geografer och geografiämnet borde försöka att ta större plats i debatten kring hållbar utveckling. Flera av de problem som naturvetare, med flera ser på i debatten är exempel till att samhällsfrågor blir allt viktigare, men det kan finnas en lösning på det problemet och det i ämnet geografi. Eftersom du som lärare i geografi har möjligheten att se till helheten och sambanden mellan människa, natur och samhälle behandlas, kan förmodligen det hjälpa till att få ett

Geografiska regionalstudier nr 69. Uppsala Universitet, s. 145.

170-184.

59 http://www.unesco.org/en/education/decades-days-prizes/un-decades/ (2009-12-18).

(25)

25

klarare sammanhang för elever i samhällsfrågor. Ett annat problem tycks också vara att få är insatta i vad geografer sysslar med och vilka möjligheter ämnet har.

Definitionen av begreppet hållbar utveckling har varit ganska enkelt beskrivet och inte så förtydligande om vad det egentligen innefattar. I min textanalys av några författares texter har det visat på liknande åsikter, att begreppet hållbar utveckling är stort och omfattande.

En viktig aspekt som jag har funderat på när det gäller begreppet hållbar utveckling är, som jag också tidigare har nämnt i texten, att inte ta begreppet gör givet, vad det innebär och vad för slags åtgärder det uppmanar till. Istället tror jag på att försöka problematisera det och visa på komplexiteten i de frågor som är aktuella, till exempel väljer vi att göra så här är det bra för det här, men samtidigt väljer vi bort det här. En bra liknelse till det exemplet är när vi vill bygga mer vindkraftverk, miljövänligare bilar eller att regeringen ger forskaranslag så kommer det förmodligen att påverka vår miljö positivt. Men för att kunna göra det kostar det mycket pengar och det kommer att behöva tas från andra sektioner som till exempel sjukvård, skola och äldreomsorg.

Undervisning om hållbar utveckling är mycket mer komplex än de två tidigare

traditionerna, den faktabaserade miljöundervisningen och den normerande miljöundervisningen. Miljökunskaperna som har vuxit fram under de senare åren har en mängd olika principer, och det är många lärare som inte har fått tillgång till dessa.

De kunskaperna är väsentliga för att kunna förstå innebörden utav hållbar utveckling som kan ge en relevant utbildning, vilket i sin tur kan ta sig an de komplexa frågor som finns kring begreppet.

⁶⁰

En stor utmaning med hållbar utveckling, vilket jag också tror kan vara en stor utmaning i undervisningen, ligger i att integrera kunskap, de ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv, världsuppfattning, tidsuppfattning och kunna genomföra olika strategier för undervisningen. Ett mycket långsiktigt tidsperspektiv ska kopplas samman och fungera samtidigt som vardagen idag. Till exempel är en stad beroende av sitt land, den nationella agendan är beroende av det som äger rum internationellt.

Hållbar utveckling är samtidigt lokalt beroende och formas på platsens villkor. Givna mål och regler internationellt bör kombineras med närhetens visioner om det uthålliga vardagslivet. Kritik som begreppet fått gäller att fokus har flyttats från tillstånd i naturen till att också omfatta samhället. Till slut blir det att all politik handlar om hållbar utveckling och miljöfrågan förlorar allt mer sin kraft.

⁶¹

I ett förhållningssätt där man vill ta större hänsyn till naturvärden och mindre risker kring miljöfrågor för att vara så miljömedveten som möjligt finns det både svårigheter och möjligheter. Utveckling har ett brett förhållningssätt, något som är nödvändigt i många fall, ju mer begreppet är accepterat desto bättre är det ur ett

60 Skolverket (2001). Miljöundervisning och utbildning för hållbar utveckling i svensk skola, s. 42.

61 Corell, E & Söderberg, H (2005), Från miljöpolitik till hållbar utveckling – en introduktion. Liber AB, s 32.