Barnplagg i alla storlekar

Högskoleexamen med inriktning mot designteknikerområdet Textilhögskolan

2012-05-10 Rapportnr 2012.10.7

Barnplagg i alla storlekar

Konstruktion och gradering av ytterplagg med fokus på funktionsdetaljer

Malin Enoksson

II

Sammanfattning

I studien tas måttlistor fram för tre barnplagg med funktionsdetaljer. Plaggen graderas för att kontrollera att skillnadsintervallerna är rimliga att skicka vidare till produktion. Studien genomförs mot ett företag som uppgiften utformas tillsammans med och som bidrar med material i form av tyg, provplagg att utgå ifrån, samt handledning.

Metoden för studien är huvudsakligen experimentell forskning i form av avmätning, konstruktion, gradering och sömnad. Underlag för den

experimentella forskningen består av litteratur. Huvudfokus ligger på gradering då plaggen i studien omfattar ett stort storleksspann innehållande 12 storlekar vilka är 86-152 centilong. Utöver detta kommer funktionsdetaljer samt passform att behandlas i studien.

I rapporten undersöks om det är rimligt att arbeta i ett stort storleksspann där rekommenderad indelning av barnstorlekar frångås. Utöver detta undersöks även om samma kragkonstruktion kan användas till två olika jackor samt hur raglanärm bör graderas utan att minska rörelsen i ärmen.

Genom att först mäta av och utvärdera de plagg som företaget tillhandahåller uppnås resultat. Därefter konstrueras och sys plaggen med funktionsdetaljer upp för att slutligen graderas. Avslutningsvis skapas måttlistor för samtliga plagg som baserar sig på framtagen gradering och som slutligen överlämnas till företaget.

Nyckelord: Barnkläder, gradering, konstruktion, måttlistor, funktionsdetaljer, skid-set

III

Förord

Creating childrenswear offers some new challenges to the designer and patternmaker. Comfort, which reflects good fit, proportion, and function, is nowhere more important than in creation of childrenswear. While adults are sometimes willing to sacrifice comfort for aesthetics, children never are.

(Armstrong 2010, s. 691).

Med dessa ord tar jag mig an att konstruera funktionella barnplagg för utomhusbruk.

Stort tack till Jakob Gutfelt som ställt upp som provmodell och även tack till Kristina Gutfelt som hjälpt till och dokumentera dessa provtillfällen.

Tack till YKK, Rudholm & Haak samt Butonia som sponsrat studien med material.

IV

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... I Förord ... III

1 Inledning ... 1

1.1 Bakgrund och problemformulering ... 1

1.2 Syfte ... 1

1.3 Forskningsfrågor ... 1

1.4 Avgränsningar ... 1

2 Metod och genomförande ... 3

2.1 Forskningsstrategi och datainsamling ... 3

2.2 Förutsättningar ... 3

3 Resultat ... 5

3.1 Avmätning av provplagg och urval av befintliga grunder ... 5

3.2 Konstruktion och sömnad ... 6

3.3 Gradering och framtagning av måttlistor ... 11

4 Diskussion ... 17

4.1 Resultatdiskussion ... 17

4.2 Metoddiskussion ... 19

5 Slutsatser ... 21

6 Slutord ... 22

Källförteckning ... 23

Figurförteckning ... 24

Tabellförteckning ... 25

Bilageförteckning ... A

1

1 Inledning

1.1 Bakgrund och problemformulering

Studien genomförs i samarbete med ett företag där måttlistor arbetas fram för deras barnkollektion. Arbetet omfattar tre grunder för ytterplagg med

tillhörande funktionsdetaljer. Dessa riktar sig mot utomhusbruk under vinterhalvåret. I nuläget arbetar företaget i ett nära samarbete med fabriker i Kina där större delen av all kompetens inom konstruktion finns.

I detta arbete kommer därför mer detaljerad information tas fram och användas i måttlistor för att sedan kunna skickas till produktion. Arbetet kommer att omfatta endast ett storleksspann

med tolv storlekar, 86-152, som inte överensstämmer mot rekommenderad storleksindelning av barngrupper (Aldrich 2009, ss. 12-13; Armstrong 2010, ss. 691-693; Edlund 2008, bilaga 3). Konstruktion och gradering samt verifiering av dessa kommer även det att genomföras i detta arbete som i vanliga fall utförs på produktionsenheten i Kina. Konstruktionen kommer inte att användas utav företaget vilket kan leda till problem gällande bibehållning av framtagen passform på grund av företaget endast kommer att använda sig av måttlistor från arbetet.

1.2 Syfte

Syftet är att ta fram måttlistor för tre barnplagg med tillhörande

funktionsdetaljer. Dessa graderas för att kontroller att valda skillnadsintervaller är rimliga att skicka vidare till produktion då framtagna mönster i studien inte kommer att använda av företaget.

1.3 Forskningsfrågor

Hur påverkas passformen om plaggen graderas i ett storleksspann på tolv storlekar?

Vilka mönster och graderingskorrigeringar krävs för att använda samma krag- och huv -konstruktion till en konstruktion på isatt ärm motsvarande raglanärm?

Hur bör raglanärm graderas till skillnad mot isatt ärmkonstruktion utan att minska rörelsen i ärmen?

1.4 Avgränsningar

Tre plagg med tillhörande funktionsdetaljer konstrueras, graderas och sys upp.

Arbetet kommer att fokusera på att gradera i stora storleksintervaller utan att konstruera mer än en grund för vardera plagg vilket vanligtvis rekommenderas ( Aldrich 2009, ss. 12-13; Armstrong 2010, ss. 691-693 ). Fokus kommer även att ligga vid de utvalda funktionsdetaljer som ska passa in i storleksspannet 86- 152.

1 Antalet storlekar i en serie

2

Arbetet omfattar inte enbart att förbättra passformen. Dock blir detta en viktig

aspekt då graderingens syfte är att bevara den givna formen i grunden till

övriga storlekar. Min syn är då att för låga passformskrav resulterar i att

graderingens vikt minskas avsevärt om passformen i grundkonstruktionen inte

är bra. Detta på grund av att det då inte finns något kvar att bevara utan att

plagget bara ska ökar eller minskar måttmässigt.

3

2 Metod och genomförande

I det här kapitlet presenteras metoden.

2.1 Forskningsstrategi och datainsamling

För att ta fram måttlistor som efterfrågas av företaget konstrueras tre plagg som sedan graderas i valt storleksspann. Inledningsvis analyseras tillhandahållna provplagg från företaget med hjälp av avmätning samt avprovning. Därefter tillämpas två olika metoder för framtagning av byxan och jackorna. För byxan används en befintlig grundkonstruktion medan jackorna konstrueras baserade på mått från provplaggen. För att kontrollera konstruktionen i grundstorlek kommer toiler

att sys upp och därefter även ett slutprov, både på plaggen och detaljer.

Verifiering av gradering kommer vid behov samt i mån av tid även den kontrolleras med hjälp av toilesömnad då det inte finns tillräckligt med fakta i litteratur eller uträkningar som styrker egen framtagen gradering. Metoden i detta arbete kommer alltså i huvudsak bestå av en experimentell karaktär som styrks av opublicerat material tillhandahållet i tidigare genomförda kurser under utbildningen.

För att kontrollera passform och funktion av plagg och detaljer kommer alla toiler och prover att provas av på två olika dockor samt levande modell. Med hjälp av docka kommer proportioner, balans och estetik bedömas medan funktioner måste kontrolleras på levande modell då det inte är möjligt att på docka testa rörelse i plagget.

All konstruktion och gradering arbetas fram i Lectras programvara Modaris.

Till plagg- och detaljskisser används Adobes programvara Illustrator.

Måttlistor kommer att sammanställas i Microsofts programvara Excel.

Tillhandahållet material från företaget för att genomföra uppgiften är ett provplagg med önskad passform och utseende att utgå ifrån, samt tyg från produktion. Utöver detta studeras även andra plagg då provplagg inte lever upp till mina egna passformskrav vilket jag förtydligar under resultat. Att studera flera plagg skapar även en bredare utgångspunkt.

2.2 Förutsättningar

Företaget som samarbetet sker mot i denna studie har som målsättning att vara den bästa aktören när det gäller ytterplagg, som t.ex. jackor och regnset.

Företaget ser sig som ett kunskapsföretag inom textil och erbjuder sina tjänster i form av stöd inom till exempel design och inköp. Företagets produktion sker i Kina där även ett kontor med sex anställda finns vars arbete är att stärka och upprätthålla kontrollen över prover och produktion.

I denna studie genomförs ett experiment där kompetens och arbetsuppgifter som i vanliga fall ligger hos producenterna nu istället genomförs på plats i

2 Provplagg, ej slutprov

4 Sverige. Företaget är intresserat av att få tillgång till mer detaljerade

plaggskisser samt måttlistor. För att verifiera detta som student måste därför konstruktion och gradering genomföras, en tjänst som i vanliga fall en fabrik tillhandahåller. Kontroll av detta kommer också som tidigare nämnts verifieras med toilesömnad och slutligen även sömnad av slutprov.

I diskussion med företaget beslutas att tre plagg tas fram som tillsammans bildar ett skidset med två olika variationer av jackor. För byxan bestäms att plagget ska ha reglerbar midja samt hängslen som är avtagbara. Plagget har även en öppning i benslut som kompletteras med ett snölås på insidan.

En av jackorna konstrueras med raglanärm

, en med isatt ärm

. I övrigt ska dessa två vara så lika som möjlig. Till båda jackor konstrueras en tillhörande kragkonstruktion som kompletteras med två olika huvor, en med och en utan snölås

. Till jackan med raglanärm konstrueras snölås till ärm samt livstycket.

Dessa snölås kan flyttas mellan båda modellerna med vissa förändringar i foderkonstruktionen. Samtliga plagg är helfodrade med vadd och

konstruktionerna är baserade på prover från företaget.

Om projektet med slutprover inte motsvarar företagets förväntningar kan det bli aktuellt med vissa justeringar. Dessa blir då i skissform.

3 Viss typ av ärmkonstruktion

4 Viss typ av ärmkonstruktion, klassisk ärm

5 Funktion i plagg som sluter tätt kring kroppen

5

3 Resultat

I det här kapitlet presenteras resultatet.

3.1 Avmätning av provplagg och urval av befintliga grunder

För att arbeta med konstruktion av grunderna måste befintligt prov mätas av och utvärderas. Utvärdering av plagget genomförs på docka i storlek 104 samt levande modell. Provet i fråga är en jacka med raglanärm samt en byxa med midjereglage. Plaggen är utvalda av företaget och representerar deras önskemål och passformskrav.

Ett vanligt passformsproblem hos många överdelsplagg för utomhusbruk är en för kort överärmssöm. Detta resulterar i att rörelsen i ärmen reduceras samt att plaggets ärm har en tendens att stå rakt ut från kroppen. Detta problem är något som blir ytterst påtagligt när plagget är placerat på docka utan arm eller på en galge. Att plagget står ut från kroppen kan även bero på att ärmsöm och sidsöm sys i samma moment.

Hos underdelsplagg med grensöm är ett vanligt passformsproblem att ”grenen inte är tillräckligt urgröpt” vilket resulterar i dragningar

(figur 1). Dessa passformsproblem återfinns hos de plagg som var tillhandahållna av företaget.

Huvudsakligen är större delen av alla mått kopierade från tidigare nämnt provplagg men dessa två passformsproblem är något som jag under arbetets gång har som målsättning att förbättra.

För byxan används en befintlig grund från ett tidigare projekt under

utbildningen, Projekt Barnplagg 7,5 hp (bilaga 1). På denna grund mäts sedan mått från provplagg in med justeringar för att reducera tidigare visat problem.

6 Dragningar uppstår när tyget inte räcker till vilket resulterar i att det spänns ut eller tvingas i en onaturlig riktning och skapar veck.

Figur 1 Illustration av felaktig och korrekt urgröpt grensöm

6 För jackorna används ingen befintlig grund utan en konstruktion ritas enbart upp utifrån tillhandahållet provplagg från företaget med konstruktionsstöd från Aldrich (2009). Huva, krage och detaljer konstrueras baserat på mått från framtagna grundkonstruktioner.

3.2 Konstruktion och sömnad

För konstruktion av byxan korrigeras tidigare nämnt problem gällande gren som bilden ovan visar (figur 1, s5) vilket gäller urgröpningen av gren. Ett problem som uppstått i relation till detta är svårigheten att bibehålla denna kurva i alla storlekar samt att sömövergångar

fortsätter att korrespondera.

Detta problem kommer att diskuteras närmare i kommande stycke gällande gradering.

Byxan (figur 2) är en grund, därför finns endast funktionella skärnigar som ger plagget form eller alternativt där förstärkningar kan läggas in. Linningen har växfunktion

genom reglerbar resår i midja som förseglas med kardborre på framstycket. Linningen består av ett helt stycke samt en kanal för resåret på bakstycket. Till byxan finns även tillhörande hängslen i resår som kan sättas fast i hällorna på byxan, en mitt bak och en på vardera framstycke (bilaga 9).

Benslutet på byxa konstrueras med en blixstlåsöppning i yttre sidsöm som från insidan har en fast skylt och som från utsidan ligger under en infodring. För att få blixtlåset att döljas under denna konstrueras en klack på bakstycket för att skapa en förskjutning där framstycket täcker över denna. Plagget är helfodrat och vändsytt runt gylf och blixtlåsöppning i ben (bilaga 9). Foderframstycket är därför oliksidigt (figur 3, s 6) på grund av att fodret måste skäras ut kring gylfen på inforingssidan. Samma lösning tillämpas på benslutsöppningen.

7 Sömövergångar skapas när olika plaggdelar sammanfogas

8 Ger plagget möjlighet att växa eller minska

Figur 2 Plaggskiss byxa

7 Byxans foder är delat under knät där ett snölås är insytt (bilaga 9). Snölåset är helt delbart och förseglas med kardborre och tryckknapp för att ge möjlighet att gå över större skor, exempelvis snöpjäxor. För denna detalj finns ingen given sömnadslösning tillgänglig på provplagg från företaget. Ett problem är att vissa lösningar inte är lämpade för små plagg då detta leder till att det blir svårt att komma åt under sömnaden. Målsättning är att allt ska vara möjligt att vändsy och konstruktionen anpassas efter detta. Dock kan det diskuteras hur tidseffektiv lösningen är i produktion, något som denna studie inte behandlar.

För jackan med raglanärm (figur 5, s 8) ligger större delen av studiens fokus gällande passformen på ärmen. Till skillnad från provplagget konstrueras denna utan underärmsöm. Detta för att eliminera möjligheten att sy

underärmsöm och sidsöm i samma moment vilket kan resultera i att plagget står ut från kroppen. Längd arbetas in runt axelpartiet och i den bakre ärmsömmen (figur 4). Detta för att reducera tidigare nämnt problem, kort överärmsöm, samt för att svänga ärmen. För att underlätta detta bestäms inget mått som låser ärmhålsdjupet. Befintliga mått från provplagg har använts som referens och justeras under arbetets gång. Total sys fyra toiler på denna konstuktion upp där överärmlägd och ärmhålsdjup justeras.

Figur 3 Konstruktion av foderframstycke

Figur 4 Konstruktionsförändring av raglanärm

8 En sträcka som undviks att justeras är halshålet. Målsättningen är att denna öppning ska vara densamma som på jackan med isatt ärm. Detta mått bestäms tidigt i processen då dessa ändringar påverkar båda plaggen. Jackan har även en reglerbar ärmfåll samt fållavslut på livstycket. Ärmen justeras med en flärp som spänns fast med kardborre medan jackans fållavslut har en kanal för en resårsnodd som kan regleras i båda sidorna med ”one toutch grip”

lösning (figur 6). Denna lösning ger, som namnet antyder, möjlighet att enbart använda en hand när man reglerar fållvidden.

Reglerbara öppningar kompletteras med snölås insytt i foder (bilaga 9). För ärmen består detta av ett ovaderat fodertyg i ovandel och en stickad ribbvara i nederkant som sluter tätt runt arm. Snölåset i midjan (figur 7) består av 3 olika delar och måste vara delbart i framkant för att ge möjlighet att komma in i plagget. Snölåset är även avtagbart med hjälp av ett blixtlås där det är viktigt att löparen för blixtlåset hamnar på snölåsets sida för att undvika skav och klumpighet i plagget. Främre delen av snölåset består av ytatyg . På denna del ligger knäppningen av snölåset bestående av tryckknappar. Resterande delar är av fodertyg. För att sluta tätt har snölåset en insydd resår i nederkant.

9 Funktionslösning som ger möjlighet att reglerar vidden i ett plagg genom att endast använda en hand.

Figur 5 Plaggskiss jacka med raglanärm

Figur 6 Illustration av "one touch grip" lösning

Figur 7 Konstruktion av snölås för jacka med raglanärm

9 Foder konstrueras efter Edlunds rekomendationer (2007, bilag 11) och delas nedanför armbåge i ärm och under midja i livdel där snölåsen är insydda.

För jackan med isatt ärm (figur 8) tilldelas inte något provplagg från företaget.

Denna jacka konstrueras innan jackan med raglanärm för att skapa ett underlag till raglankonstruktionen. I likhet med raglankonstruktionen konstrueras ärmen utan en underärmssöm. Från provplagget kan skalmått användas som referens som kompletteras med ett nytt ärmhål och ärm. Ärmhålsdjupet är taget från befintligt provplagg och minskas i djup på grund av att ärmhålsdjupet på provplagget är omotiverat djupt och inte fyller någon funktion utan endast låser ärmen i rörelse uppåt.

Enligt Aldrich (2011, ss. 40-41) bör ärmkullens höjd vara hälften av ärmhålsdjupet plus 1 cm. Denna rekommendation tillämpas och ärm

konstrueras utifrån detta. På denna grundkonstruktion sys flertalet toiler upp men problem med kort ärmsöm, hållning och rörelse i ärmen följer med trots flera olika ändringar. Denna rekommendation passar därför inte plagget i studien.

Då fokus i denna studie inte handlar om att enbart arbeta med passformen införskaffas ett nytt provplagg med en befintlig isatt ärm med bra passform att utgå ifrån. Viktigt är att finna ett plagg med god rörelse i ärmen vilket plagget i fråga har. Plagget har även till skillnad mot många andra barnplagg ett kort ärmhålsdjup, väldigt format ärmhål samt en låg ärmkulle. Exempel på

motsatsen är tilldelat plagg från företaget. Skillnaden på dessa blir att ett djupt ärmhål ger mycket rymd och en bred överärmsvidd vilket inte garanterat ger mer rörelse. När man lyfter ärmen tenderar hela plagget att följa med vilket både är obekvämt och rörelsehindrande.

Den slutliga konstruktionen av jackan består av ett livstycke baserat på mått från företagets provplagg. Ärmhål och ärm är kopierat från egenvalt provplagg.

Viktigt är att bevara halsmått, fåll för ärm samt fåll för livstycket då dessa ska stämma med raglankonstruktionen. Målsättningen är även att ärmavskärningen på ärmen ska stämma överens med raglankonstruktionen. På grund av att ärm och ärmhål konstrueras om är detta inte längre ett krav (figur 9, s 10). När detta krav frångås effektiviseras konstruktionen, då det är ett mindre moment att kontrollera. I slutmönstret finns därför en viss skillnad mellan ärmarna som jag

Figur 8 Plaggskiss jacka isatt ärm

10 anser är rimlig och som varken påverkar balans eller passformsskillnader nämnvärt.

Raglankonstruktionen har även en form riktat framåt i ett tidigare skede än den isatta ärmen då axel i den konstruktionen ligger i ärmen. Detta resulterar i att den isatta ärmen har mer form i sina ärmsömmar än raglankonstruktionen.

Till de båda jackorna finns även tillhörande avtagbara huvor. Dessa är likadana i sin konstruktion med den enda skillnaden att den ena även har ett snölås.

Huvkonstruktionen är direktkonstruerad på kragen där huvorna ska sättas fast.

Huvan är konstruerad med hållning i förhållande till kragen då denna drar en längre sträcka och ibland även är fodrad med vadd. Om huvan är för liten, vilket huvan är på provplagget (figur 10), uppstår dragningar runt om halsringningen.

Huvorna (figur 11) kan regleras i både huvöppningen och i höjd. I

huvöppningen konstrueras en kanal för resår som justeras på vardera sida med kardborre. Höjden på huvan regleras mitt bak, även den med kardborre. En av huvorna konstrueras med snölås vars syfte är att sluta tätt kring huvudet. Denna del är konstruerad i ett stycke. Delen dubbelviks och fungerar som en kanal.

Figur 9 Skillander för ärmkonstruktioner

Figur 10 Provplagg från företaget, huva

Figur 11 Plaggskiss avtagbara huvor

11

3.3 Gradering och framtagning av måttlistor

För att gradera i en stor storleksserie med många storlekar bestäms vissa grundförutsättningar. Det finns flera olika rekommendationer om hur barn växer (Aldrich 2009, ss. 12-13; Armstrong 2010, ss. 691-693; Edlund 2008, bilaga 3). Baserat på dessa genomförs en sammanställning som passar plaggen i studien (tabell 1 & 2). Enligt det svenska storlekssystemet växer barn 6 cm på längden mellan varje storlek, så också i denna studie. Storleksspannet som arbetet omfattar involverar tolv storlekar, storlek 86-152.

Den mest kritiska punkten för byxgraderingen är grenspetsen och

sömövergångar kring denna punkt. Av denna anledning har graderingen sin nollpunkt i både x- och y-ledd i denna punkt. Med hjälp av denna låsning kan jag visuellt få en överblick av vinkeln som enligt mig är mer överskådlig med hjälp av låsningen. Om linjen flyttas på ena sidan av punkten måste samma lineförflyttning ske på motsvarande sida för att vinkeln ska vara bestående.

Graderingen för byxan baseras på Edlunds måttlistor (2007, bilaga 3) om inte annat anges.

Ett kritiskt moment är att ökningen i grensömmen varken får bli för liten eller för stor. I produktion vill man använda sig av jämna skillnadsintervaller

. Just denna sömsträcka växer 8 mm i varje storlek (bilaga 5). En förenkling av detta mått har för stor påverkan på passformen med hänsyn tagen till tidigare nämnt problem gällande korrekt urgröpt grensöm (figur 12).

10 Jämna skillnadsintervaller är antingen hela eller halva centimetrar. Att använda sig av enstaka millimetrar är ovanligt på grund av att det är svårt att kontrollera skillnaden på enstaka millimetrar.

Figur 12 Illustration av korrekt sömövergång Tabell 1 Sammanställning av Edlunds måttlistor

Tabell 2 Sammanställning av storleksindelning för studien

12 Byxan graderas i stor utsträckning med skillnad mellan alla storlekar, alltså tillämpas inte gruppgradering (bilaga 5). Undantaget för detta gäller blixtlås då dessa beställs av företaget i fasta längder. Gruppgraderingen av dessa förenklar för företaget då flera blixtlås av samma längd kan beställas. Blixtlåsen graderas i fyra olika storleksspann med 3 storlekar i varje spann.

Byxan har en längdökning på 3,5 cm i varje storlek på innerbensömmen. Hur de 6 cm ett barn växer mellan varje storlek bör fördelas tillämpas olika av olika företag samt rekommenderas olika av olika författare (Aldrich 2009, ss. 12-13;

Armstrong 2010, ss. 691-693; Edlund 2007, bilaga 3). I det här fallet

genomförs en sammanställning anpassad efter det egna valda storleksspannet (figur13 & bilaga 4).

Figur 13 Illustration av hur ett barn växer för denna studie

13 För de båda jackornas gradering tillämpas Edlunds måttlistor (2007, bilaga 3) som underlag. Den största svårigheten för dessa plagg gäller raglanärmens längdökning över axeln där graderingsunderlag för raglanärm även använts (Schollin 2011, bilaga 2). Till skillnad från en modell med isatt ärm där en viss ökning sker på axeln medan resterande del sker på ärmkullen ska här båda dessa värden in på enbart ärmen. Detta leder till att det blir problem att få sömsträckan på ärm och livstycke att överensstämma. Anledningen till detta är att sömsträckan på livstycket växer mindre baserat på skillnadsmåttlistor som används då dessa är anpassade för hur kroppen växer med hänsyn för

konstruktion med isatt ärm. Detta vidareutvecklas under stycket diskussion.

Svårigheter uppstår när underärmarna graderas. En nollpunkt ligger i mitten av ärmarna där underärmssömmen i vanliga fall är positionerad. Då den ökar i höjd i sömmarna mot överärmen uppstår formskillnader mellan olika storlekar, särskilt på den isatta ärmen. Ärmen har i vanliga fall en nollpunkt där

underärmssömmen ligger och all ökning av ärmkullen ligger då på överärmen.

För att bibehålla viss form av underärmen på den isatta ärmen ligger därför en förflyttning i denna punkt som sedan kompenseras på överärmen (figur 14).

Detta tillämpas inte på raglankonstruktionen (figur 15).

Målsättningen för jackornas gradering är att halshålen (figur 16 & 17, s 14) ska växa på samma sätt trots att jackornas halshål består av olika delar (bilaga 6 &

7). Anledningen till detta är att samma kragkonstruktion (figur 18, s 14)

används till båda jackorna. För att möjliggöra detta anges olika värden mitt bak och mitt fram i halshålen. Detta resulterar i att halshålen till viss del förändras utseendemässigt i förhållande till varandra. Viktigt är att stämhack för krage som ligger i position för axelsöm flyttas likvärdigt (en fjärdedel av

halsviddsökningen) för de båda konstruktionerna.

Figur 14 Gradering isatt underärm

Figur 15 Gradering raglan underärm

14 Omkretsmåtten är desamma (figur 19, s 15) på de båda konstruktionerna med mått utifrån Edlunds underlag (2009, bilaga 3). Då konstruktionen är

densamma för jackorna från överviddenslinjen och nedåt är det inga

svårigheter att få fållen på jackorna att stämma mot varandra i alla storlekar.

Däremot finns en viss skillnad i sömavdelningen på ärmarna men detta är inte något som påverkar graderingen och ärmarna kan graderas på samma sätt i fållslutet.

Figur 16 Gradering halshål raglan

Figur 17 Gradering halshål isatt ärm

Figur 18 Gradering krage

15 Med likheter till byxan har ingen gruppgradering tillämpas med undantag för flärpen som reglerar ärmslutet på raglanärmen (figur 20 & 21). Denna del gruppgraderas för att delarna förändras väldigt lite mellan varje storlek vilket kan leda till att de blir svåra att hålla isär delarna i produktion (bilaga 7).

Hur stor del av de 6 cm ett barn växer som ligger i huvudhöjdökning återfinns inte någonstans i den använda litteraturen. För denna gradering tas en egen uträkning fram som baseras på hur övriga centimetrar fördelas (bilaga 4).

Enligt denna uträkning bör 5 mm av den totala längdökningen ligga i huvans höjd. I huvans nederkant har samma ökning som kragen tillämpats. Då halva huvan består av två delar, mittpanel och sidpanel, ligger större delen av ökningen på sidpanelen. Anledning till detta är att den i förhållande till

Figur 19 Mönsterskillander livstycket för raglan och isatt ärmkonstruktion

Figur 20 Plaggskiss avslut på raglanärm Figur 21 Gruppgradering av flärp till raglanärm

16 mittpanelen är större storleksmässigt. Denna proportion bibehålls i de större storlekarna när sidpanelen blir lite större (figur 22).

Efter att plaggen konstrueras, graderas och prover sys upp provas plaggen av hos företaget. Även måttlistor är framtagna (bilaga 5,6 & 7). Vid avprovningen konstateras att snölåset för huvan är för långt samt att ”one touch grip”

lösningen till jackan med raglanärm saknar en fästanordning för resårsnodden.

Detta korrigeras endast i skiss och måttlistform och korresponderar inte med de framtagna provplaggen för studien. Samtliga skisser utan mått ges till företaget så de kan använda dessa i olika specifikationer eller som mallar för framtida skissarbeten (bilaga 8,9 & 10)

Figur 22 Gradering av huva

17

4 Diskussion

I det här kapitlet diskuteras studiens resultat och metod.

4.1 Resultatdiskussion

Valet att arbeta i endast ett storleksspann när det kommer till barnplagg har både positiva och negativa sidor. För plaggtypen ytterplagg anser jag att det fungerar relativt bra. Dessa plagg måste vara rymliga vilket ger bättre förutsättningar då flera kroppstyper kan ha samma modell. Ett problem som nämnts tidigare är de kritiska punkter i konstruktionen som är mer känsliga för stora storleksspann. Dessa är ärmhålsdjup, grensöm, ärmkullens höjd samt sömsträckor på raglanärmen i förhållandet till livstycket. Här är det viktigt att redan i konstruktionsstadiet börja reflektera över hur vissa linjer kan graderas.

För byxan har detta tillämpas mer konsekvent än för jackorna. Till byxan har därför inga skillnadsintervaller från måttlistorna frångåtts utan denna förändras enligt underlaget.

För konstruktionen av jackan har däremot vissa komplikationer uppstått.

Jackan med isatt ärm har en konstruktion med väldigt rak underärm. Vid gradering av denna är det svårt att bevara ursprungsformen, istället blir den mer formad. Därför har olika graderingar tillämpas på underärmarna i de olika ärmkonstruktionerna. För den isatta ärmen kunde detta som sagt kompenseras på överärmen men om vissa skillnader i balansen förändras återstår att ta reda på. Enligt min mening kommer ärmgraderingen inte att orsaka några problem.

Det finns inget som intygar att samma tillvägagångssätt jag har valt för denna studie kommer att tillämpas på den fabrik där företaget väljer att producera plagget.

För raglanärmen har som tidigare nämnts underlag med skillnadsintervaller frångåtts. Återigen finns det inget som garanterar att fabriken kommer att gå tillväga på samma sätt som i denna studie. Risken finns att den angivelse som ärmen i måttlistan är tänkt att öka över axelpartiet inte hamnar på rätt plats, utan att ärmen endast ökar under ärmhålet i längd. Baserat på valt

måttlistunderlag växer raglanärmen 29 mm i längd. Av dessa bör 9 mm i de mindre storlekarna respektive 12 mm i de större öka ifrån ärmhålet och uppåt. I denna konstruktion har endast 6.5 mm respektive 11 mm ökat denna sträcka.

Anledningen till detta är att sömsträckorna inte stämmer överens annars. De

millimetrar som saknas växer då istället från ärmhålet och nedåt mot fållen. Jag

kan intyga för företaget att ärmen växer enligt måttlistan men däremot inte

garantera att den växer på rätt position. Däremot anser jag ändå att de mått jag

frångått är rimliga då sömövergångar är jämna och sömsträckornas längd i

förhållande till varandra stämmer. För den isatta ärmen kommer detta problem

inte vara lika påtagligt eftersom det finns en axel som ökar individuellt men

även här är chansen stor att inte korrekt ökning kommer att ligga på ärmkullens

18 höjd. Företaget kommer inte att använda sig av mönster framtagna under arbetet. Jag kan därför bara intyga att enligt min konstruktion och gradering blir plaggen bra, men när modellen produceras rekommenderar jag företaget att ta hem prover i två storlekar till utöver 104. Min rekommendation skulle då vara en storlek 128 samt storlek 152.

Ett alternativ är att ”bryta ut” storleksgrupper och skapa vissa

mönsterjusteringar i dessa för att underlätta graderingen. I överenskommelse med företaget som arbetar på detta sätt (hela storleksspann) bestämdes att samtliga storlekar ska vara i ett spann. Vi utbrytning av storlekar brukar det antingen finnas två upplagor av samma storlek med olika mått alternativ att en

”korrekt” storlek saknas på grund av att för stora skillnader skapats i måttlistan.

Ett sätt för fabriken att lösa detta är att tillämpa någon form av utbrytning av storlekar, även om företaget inte beställer enligt detta sätt. Detta är som sagt bara en spekulation men jag har svårt att se dem lösa det på något annat sätt.

Kragen som konstrueras används till båda halshålen. För att detta ska vara genomförbart kommer halshålet för raglan att få vissa formskillnader i de större storlekarna. Denna skillnad är för liten för att påverka plagget i stort och viktigast är att halshålet växer korrekt längdmässigt samt har fungerande sömövergångar. Återigen kommer en fabrik att genomföra denna lösning på sitt egna sätt men med min konstruktion och gradering har jag kontrollerat att det kommer att vara genomförbart.

Ett problem för studien är att det är svårt att finna underlag för hur en

raglanärm bör graderas. De underlag som finns har som utgångspunkt hur isatt ärm ska graderas i förhållande till kroppen och därefter anpassats för raglan.

Jag vill hävda att detta material inte är lätt att använda sig av. Underlaget är endast tänkt som referens men jag anser att för stora mått måste frångås för att det ska vara rimligt att utgå ifrån. Raglanärmen och den isatta ärmen fyller olika funktioner och har olika delar som är viktiga att bevara. De underlag som har varit att tillgå har, enligt mig, inte tagit hänsyn till detta. Som jag nämnde i resultatet växer livet och ärmen olika i förhållande till varandra. Vinklarna som raglan växer i ligger i en helt annan vinkel i jämförelse med den isatta ärmen.

Av denna anledning har jag frångått underlaget.

Ett problem som uppstod från första början var gällande passformen.

Företagets provplagg levde inte upp till mina förväntningar vilket jag tidigare nämnt. Jag anser att en förbättring alltid är bra och därav arbetade jag med att förbättra passformen. För att inte minska graderingens vikt ville jag även ha en god passform att bevara med hjälp av graderingen.

En svårighet är att företaget inte kommer att använda sig av mönster framtagna

i denna studie, vilket jag tidigare nämnt. Detta på grund av att de endast jobbar

med måttlistor. Problemet blir då att garantera att företaget vid användning av

19 måttlistorna från studien får samma passform som framtagna provplagg, vilket inte är möjligt. Ett alternativ är att skicka en medföljande

konstruktionsmåttlista till fabriken att använda sig av. Detta är inte något företaget är intresserade av. Jag misstänker att detta är något fabrikerna skulle motsätta sig då dom redan har egna framtagna grundkonstruktioner att utgå från. Att kräva att fabrikerna ska ändra sitt arbetssätt är i slutänden en kostnadsfråga på grund av att det skulle ta längre tid. Jag är därför av den åsikten att det är viktigt att poängtera vikten av att stor del av kompetenserna befinner sig geografiskt närmre huvudkontoret, gärna även på plats.

Anledningen till att jag valde att arbeta med passformen från första början beror på att detta är en poäng jag vill bevisa, att passform förbättras på lättast sätt genom att ha tillgång till en konstruktör. En av anledningarna till att företagets passformskrav var lägre än mina egna kan bero på att dessa krav är anpassade efter deras förutsättningar med konstruktionskompetensen på fabrik.

Jag tror inte att detta beror på att fabriken inte har kompetent personal utan att företaget har svårt att förmedla sina passformskrav i skrift och bilder samtidigt som företaget vill dra ner på antalet prover som skickas mellan produktion och kontor.

4.2 Metoddiskussion

För detta arbete har konstruktion och gradering tillämpas för att arbeta fram måttlistor. Företaget själva arbetar endast med skisser och måttlistor, inte med konstruktion. I denna studie har jag fungerat som en mellanhand mellan företaget och deras fabriker med en kombination av deras arbetsuppgifter. Ett problem som uppstår är att företaget inte har särskilt stor inblick i var

arbetsfokus kommer att ligga, mycket på grund av att jag inte kunnat förmedla detta. Många delar av arbetet har krävt mycket tid i form av kontroll,

exempelvis graderingen, trots att dessa delar är något som företaget inte kommer att använda sig av. Dessa moment är viktiga delar i min uppgift samt viktiga för mitt lärande och utvecklingsprocess. I arbetet var det därför svårt att skapa en balans i att leva upp till företagets förväntningar i förhållande till arbetets utformning. I efterhand kan man därför diskutera val av företag.

Samarbetet har fungerat väldigt bra men jag kan inte verifiera mina måttlistor baserade på mönster och gradering när detta inte är något företaget kommer att använda sig av. Måttlistorna blir därför istället rekommendationer.

Valet att arbeta med endast ett storleksspann har positiva och negativa följder.

Detta har resulterat i att jag endast behöver fokusera på en konstruktion för varje modell, vilket är positivt. Om jag valt att dela upp spannet i två skulle jag fått arbeta med två olika grundkonstruktioner. Fördelen med detta är att det förmodligen skulle ha förenklat graderingen när de kommer till att skapa produktionsvänliga måttlistor med jämna storleksintervaller. I arbetet har jag som tidigare nämnt valt att frångå förenklingar av mått på grund av att det blir för stora skillnader när man arbetar med många storlekar. Genom att arbeta med två spann för varje modell hade inte detta varit ett lika stort problem men den största storleken i det mindre spannet samt den minsta storleken i det större spannet skulle få mindre skillnadsintervaller måttmässigt.

Anledningen till att jag valde att enbart skapa ett storleksspann beror på att det

var ett önskemål från företagets sida som inte har några synpunkter på att

20 måttlistorna inte består av hela och halva centimetrar. Att arbeta med endast ett storleksspann fungerade i denna studie men jag var tvungen att kompromissa när det kommer till hur produktionsvänliga måttlistorna till slut blev.

Målsättningen med arbetet var även att använda sig av samma

kragkonstruktion till två olika halskonstruktioner. Här fanns även möjligheten

att skapa två helt olika varianter av krage och halshål. Detta skulle ha resulterat

i att graderingen inte behöver stämma plaggen sinsemellan men på grund av att

de enligt måttlistan ska växa lika mycket skulle kragen förmodligen ha passat

de båda plaggen. Om valet var att frångå måttlistunderlaget för halshålet skulle

detta endast ha varit möjligt med två olika konstruktioner, vilket jag inte valde

att göra i detta arbete.

21

5 Slutsatser

I det här kapitlet presenteras studiens slutsatser.

Plaggens passform i denna studie har till viss del påverkats av att arbeta i ett storleksspann på tolv storlekar. Företaget måste därför ta hem prover i flera storlekar, särskilt i de tre största storlekarna, för att kontrollerar om

skillnadsintervallerna i måttlistorna är rimliga. Företaget kan därför inte lita till endast måttlistorna framtagna i studien. Trots att arbetet intygar att måttlistorna är korrekta finns det inga garantier för att fabriken kommer att tillämpa dessa intervaller på samma sätt som i denna studie. Detta resulterar i att passformen i plagget inte kan garanteras när dessa måttlistor lämnas till företag för

användning. Målsättningen var att måttlistorna skulle vara produktionsvänliga med hela och halva centimetrar. Detta frångicks på grund av att skillnaden blir alldeles för stora när man arbetar med ett stort storleksspann.

För att använda samma kragkonstruktion krävs inga mönsterjusteringar i denna studie utan endast graderingskorrigeringar. Halshålen blir låsta till samma mått vilket resulterar i att halshålens form ändras lite mellan storlekarna.

Raglanärmen och den isatta ärmen fyller olika funktioner och har olika delar

som är viktiga att bevara. På grund av att sömsträckorna för de två olika

ärmarna ligger i olika riktning för ärmhålsdjupet måste olika graderingsvärden

tillämpas för att ärm och liv ska överensstämma. En raglanärm och en isatt ärm

har olika mycket rörelsemöjlighet på grund av att de fyller olika funktioner. De

olika graderingsvärdena bevara därför den befintliga rörelsen i plaggen och

skiljer sig på grund av att det är två olika konstruktioner.

22

6 Slutord

I det här kapitlet presenteras studiens slutord

Att arbeta mot ett företag som inte arbetar med mönster resulterar i att stora delar av det som tas fram i arbetet inte kommer att användas utav företaget.

Studiens krav på att innehålla konstruktion, gradering och sömnad

överensstämmer inte med hur vissa konfektionsföretag arbetar i dagsläget.

Detta leder till att vissa delar i studien inte kommer att användas av företaget men ändå är väsentliga för resultatet.

Något jag har saknat i denna studie är ett underlag för gradering av olika

raglankonstruktioner med inriktning mot funktionsplagg. Mitt förslag på ett

framtida arbete är att arbeta fram ett graderingsunderlag som är inriktat på

raglanärm i vävda material utan insnitt med två- eller ensömsärm då detta är

något som hade gett mig en bredare utgångspunkt för studien.

23

Källförteckning

Publicerade källor:

Aldrich, Winifred. (2009). Metric pattern cutting for children's wear and babywear: from birth to 14 years. 4th ed. Chichester, U.K.: Wiley-Blackwell Pub.

Armstrong, Helen Joseph. (2010). Patternmaking for fashion design. 5th ed. Upper Saddle River, N.J.: Pearson Education

Opublicerade källor:

Edlund, Margareta (2007) Fodrad kappa, bilaga 11

Edlund, Margareta (2008) Skillnadsmåttlistor, bilaga 3

Schollin, Björn Raglan (2011) Gradering av raglan, bilaga 2

24

Figurförteckning

Figur 1 Illustration av felaktig och korrekt urgröpt grensöm ... 5

Figur 2 Plaggskiss byxa ... 6

Figur 3 Konstruktion av foderframstycke ... 7

Figur 4 Konstruktionsförändring av raglanärm ... 7

Figur 5 Plaggskiss jacka med raglanärm ... 8

Figur 6 Illustration av "one touch grip" lösning ... 8

Figur 7 Konstruktion av snölås för jacka med raglanärm ... 8

Figur 8 Plaggskiss jacka isatt ärm ... 9

Figur 9 Skillander för ärmkonstruktioner ... 10

Figur 10 Provplagg från företaget, huva ... 10

Figur 11 Plaggskiss avtagbara huvor ... 10

Figur 12 Illustration av korrekt sömövergång ... 11

Figur 13 Illustration av hur ett barn växer för denna studie ... 12

Figur 14 Gradering isatt underärm ... 13

Figur 15 Gradering raglan underärm ... 13

Figur 16 Gradering halshål raglan ... 14

Figur 17 Gradering halshål isatt ärm ... 14

Figur 18 Gradering krage ... 14

Figur 19 Mönsterskillander livstycket för raglan och isatt ärmkonstruktion ... 15

Figur 20 Plaggskiss avslut på raglanärm ... 15

Figur 21 Gruppgradering av flärp till raglanärm ... 15

Figur 22 Gradering av huva ... 16

25

Tabellförteckning

Tabell 1 Sammanställning av Edlunds måttlistor ... 11

Tabell 2 Sammanställning av storleksindelning för studien ... 11

A

Bilageförteckning

Bilaga 1 Grund till byxa från Projekt barnplagg: S6KV06 ... B

Bilaga 2 Gradering av raglanärm av Björn Schollin ... C

Bilaga 3 Skillnadsmåttlistor med indelning av storleksgrupper av Margareta Edlund ... F

Bilaga 4 Illustration av hur barn växer i denna studie ritad av Malin Enoksson ... G

Bilaga 5 Måttlista för byxor av Malin Enoksson ... H

Bilaga 6 Måttlistor för jacka med isatt ärm ... K

Bilaga 7 Måttlistor för jacka med raglanärm... N

Bilaga 8 Plaggskisser jacka isatt ärm av Malin Enoksson ... R

Bilaga 9 Plaggskisser jacka raglanärm av Malin Enoksson ... S

Bilaga 10 Plaggskisser byxa ... T

Bilaga 11 Foderkonstruktion av Margareta Edlund ... U

Bilaga 12 Graderade mönsterdela i ytmaterial för byxa av Malin Enoksson ... W

Bilaga 13 Graderade mönsterdela i ytmaterial för jacka isatt ärm av Malin Enoksson ... X

Bilaga 14 Graderade mönsterdela i ytmaterial för jacka raglanärm av Malin Enoksson ... Y

Bilaga 15 Graderade mönsterdela i ytmaterial för huva av Malin Enoksson ... Z

B

Bilaga 1

C

Bilaga 2

(1/3)

D

Gradering av raglanärm av Björn Schollin (2/3)

E

Gradering av raglanärm av Björn Schollin (3/3)

F

Bilaga 3

G

Bilaga 4

H

Bilaga 5

(1/3)

I

Måttlista för byxor av Malin Enoksson (2/3)

J

Måttlista för byxor av Malin Enoksson (3/3)

K

Bilaga 6

(1/3)

L

Måttlistor för jacka med isatt ärm (2/3)

M

Måttlistor för jacka med isatt ärm (3/3)

N

Bilaga 7

(1/4)

O

Måttlistor för jacka med raglanärm av Malin Enoksson (2/4)

P

Måttlistor för jacka med raglanärm av Malin Enoksson (3/4)

Q

Måttlistor för jacka med raglanärm av Malin Enoksson (4/4)

R

Bilaga 8

S

Bilaga 9

T

Bilaga 10

U

Bilaga 11

(1/2)

V

Foderkonstruktion av Margareta Edlund (2/2)

W

Bilaga 12

X

Bilaga 13

Y

Bilaga 14

Z

Bilaga 15

Å

Besöksadress: Bryggaregatan 17 Postadress: 501 90 Borås Hemsida: www.textilhögskolan.se