• No results found

programmet Programmål,

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "programmet Programmål,"

Copied!
196
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)
(2)
(3)

£yVux 1994:3

El programmet

Programmål, kursplaner, betygskriterier och kommentarer

SKOLVERKET

(4)

CE Fritzes AB, Allmänna Förlaget

Beställningar:

Fritzes kundtjänst, 10647 Stockholm Fax 08-20 50 21, Telefon 08-690 90 90 Butik: Regeringsgatan 12, Stockholm

Elprogrammet Upplaga 2:1 ISSN 1103-8349 ISBN 91-38-30313-2

© Skolverket och CE Fritzes AB Omslag: Örjan Nordling, Ligature

Tryck: Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1994

(5)

3

Innehåll

Inledning 5

Programpresentation 9

Programmål 13

Programöversikt 15

Timplan enligt riksdagsbeslut 21 Kursplaner

— Karaktärsämnen 23

— Kärnämnen 143

Specialarbete 165

Ämneskommentarer 167

Särskilda kurskommentarer 189

(6)
(7)

5

Inledning

Föreliggande programmaterial innehåller

• programmål

• programpresentation

• översikt av programmets ämnen och kurser

• kursplaner i kärnämnen och karaktärsämnen med kommentarer och be­

tygskriterier

• kommentarer till specialarbetet.

Läroplan och programmål

Läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf94, anger målen för utbild­

ningen som helhet, programmålen anger de speciella mål som gäller för respektive program. Läroplan och programmål är en väsentlig utgångspunkt för arbetet med kursplaner och kan sägas vara den bakgrund mot vilken kursplanernas mål skall läsas. I läroplanen tydliggörs exempelvis vilken slags kunskaper eleverna skall utveckla i utbildningen.

Kursplaner för kärnämnen

Kursplaner för kärnämnen fastställdes av regeringen den 21 april 1994 och finns publicerade i SKOLFS 1994:9. Kursplanerna anger dels kursernas syfte och mål, dels vilka kunskaper eleverna skall ha när de slutfört utbild­

ningen i respektive kurs.

Kursplaner för övriga ämnen

Kursplaner för karaktärsämnen fastställdes av Skolverket den 19 april 1994 och finns publicerade i SKOLFS 1994:10.1 vissa fall anges förkunskapskrav i kursplanen. Dessa krav innebär att eleven bör ha läst kursen eller på annat sätt erhållit motsvarande förkunskaper. Samtliga kursplaner utom i estet­

iska ämnen, estetisk verksamhet, idrott och hälsa samt specialidrott får också tillämpas i gymnasial vuxenutbildning.

En översyn av samtliga kursplaner har gjorts i förhållande till de som publicerades i programmaterialen för 1993 och vissa ändringar har genom­

forts.

Kursplaner för de kurser som inte publiceras i något programmaterial finns i SKOLFS 1994:10. Förekommande kommentarer till dessa kurser finns under rubriken ämneskommentarer eller särskilda kurskommentarer i detta häfte. Dessa kurser är:

Engelska C 30 poäng

Svenska — Skriftlig och muntlig kommunikation 50 poäng Specialidrott A 190 poäng, Specialidrott B 100 poäng

(8)

6 Elprogrammet

Hemspråk —Individen och språkanvändningen 60 poäng Språk, kultur, samhälle 100 poäng

Aktiv tvåspråkighet i praktiken 30 poäng

Specialarbete

Specialarbete ingår i alla nationella program och på det specialutformade programmet. Specialarbetet skall ge eleverna tillfälle att fördjupa sig inom kunskapsområden som ingår i elevens studieprogram.

Individuella val

Varje ämne och kurs, som förekommer på ett nationellt program i kommu­

nen, skall erbjudas eleverna som individuellt val. Kurserna i ämnena kan följa nationellt fastställda kursplaner eller lokalt fastställda kursplaner.

Kurser i ämnen som finns inom nationella program omfattar minst 30 poäng. Detsamma gäller lokala kurser. Se vidare i gymnasieförordningen 5 kap. 11 §, Individuella val.

Lokalt tillägg

Lokalt f/7/ägg beslutas av styrelsen för skolan och skall bestå av ett eller flera ämnen/kurser inom ett bestämt kunskapsområde. För dessa ämnen gäller samma förutsättningar som för ämnen som kan läsas inom individuellt val.

Den garanterade undervisningstiden för kurser kan utökas genom det lokala tillägget i den omfattning man finner lämpligt. Se vidare i gymnasieförord­

ningen 5 kap. 12§, Lokalt tillägg.

Behörighet

Elever som genomgått utbildning på ett nationellt program har allmän be­

hörighet för högskolestudier. De flesta högskoleutbildningarna kräver även särskild behörighet i ett eller flera ämnen. I de studieförberedande program­

men läser eleverna flera ämnen som ger denna behörighet. I övriga program kan eleverna öka möjligheterna att nå särskild behörighet genom att välja behörighetsgivande ämnen inom bl.a. det individuella valet.

Arbetsplatsförlagd utbildning, APU

I de yrkesförberedande programmen skall minst 15 procent av hela under­

visningstiden arbetsplats förläggas. Endast yrkesämnen kan arbetsplatsför- läggas. Den enskilda skolan avgör inom vilka ämnen undervisningen kan ske på en arbetsplats. I de estetiska, naturvetenskapliga och samhällsvetenskap­

liga programmen finns möjlighet till ämnesanknuten praktik inom ramen för det lokala tillägget. Se vidare i gymnasieförordningen 5 kap. 9-10 §§, Arbetsplatsförlagd utbildning.

(9)

Betyg

I gymnasieförordningen anges föreskrifter för betygsättning i ämnen inom programmet. Betyg skall sättas på varje avslutad kurs och på specialarbete.

I förordningen anges i 7 kap. 2 §:

"Som betyg skall användas någon av följande beteckningar Icke godkänd (IG)

Godkänd (G) Väl godkänd (VG)

Mycket väl godkänd (MVG)"

I förordningen föreskrivs att läraren som stöd vid betygsättningen skall använda de betygskriterier som har fastställts för kursen. Skolverket har fastställt betygskriterier för nationella kurser inom programmet. I fråga om lokala kurser skall kommunen eller landstinget fastställa betygskriterier.

(10)
(11)

Programpresentation

Utbildningen inom Elprogrammet förbereder till arbete inom produktion, service och underhåll samt i viss mån till arbete inom handel.

Arbetsuppgifter inom produktion kan t.ex. vara tillverkning av automa­

tikutrustningar för olika ändamål med inslag av elteknik, elektronik, styr­

teknik, mätteknik m.m. Det kan också vara tillverkning av apparatur för det medicinska området. Inom byggproduktion rör det sig i första hand om installation av kraft och belysning, men även installation av telesignalan- läggningar som t.ex. larm, övervaknings- och säkerhetssystem och olika former av automatikutrustningar.

Arbeten inom service och underhåll återfinns inom många områden, t.ex.

inom industrin, privata sektorn, offentlig miljö, sjukvård, handel och inom kulturområdet.

Programmets uppbyggnad

I Elprogrammet finns en mängd vägar att välja. Det bör dock påpekas att om avsikten med utbildningen är att nå fram till yrken som fordrar behörighet eller certifikat av något slag måste kurserna för dessa yrken studeras i första hand, och först därefter kan en breddning eller specialisering ske.

Programgemensamma är de kurser vars innehåll anses nödvändigt för alla elever inom programmet.

De gemensamma kurserna är av varierande antal och omfattning.

Detta speglar branschernas önskemål om bredd och specialisering. För Automation är en bred basutbildning önskvärd och där finns nio gemen­

samma kurser. Elektronik ger större möjlighet till specialisering vilket med­

fört att här endast finns fyra kurser som är gemensamma.

Yrkesområdet Installation har det största kravet på specialisering vilket medfört att endast tre kurser är gemensamma.

Kurser som är gemensamma för programmet är i vissa fall inte möjliga att i sin helhet förlägga till första läsåret utan kan skjutas upp till en tidpunkt som är lämpligare med tanke på pedagogik, förkunskapskrav, integrering i andra kurser och den fortsatta utbildningen.

Kursernas omfattning varierar beroende på ett flertal faktorer. I de fall kurser ingår i flera program, och därigenom skall täcka ett flertal intressen, har de oftast en mindre omfattning, medan kurser som vänder sig till en liten målgrupp har en betydligt större omfattning.

Kurser

Förutom de kurser från andra program som finns inom ramen för gemen­

samma kurser finns också ett antal kurser från andra program i form av valbara kurser. För alla inriktningar har Teknologi A och Teknologi B lagts

(12)

10 Elprogrammet

in som valbara kurser för att tillgodose elevers möjlighet att inom program­

mets ram få en grund för fortsatta studier vid högskolan.

För Automation finns tre kurser från andra program, nämligen Ljusbågs- metoder — grundkurs, CNC-teknik A och Hydraulik. För elever som tänker arbeta inom området verkstadsautomatisering är dessa tre kurser lämpliga att välja.

För Elektronik finns två kurser från andra program, nämligen Köks- och tvättutrustningar och Medicinsk grundkurs A. Kursen Köks- och tvättut­

rustningar tillgodoser riksdagsbeslutet om service och underhåll av vitvaror och kursen Medicinsk grundkurs A är förkunskapskrav till kursen Medicin för tekniker.

För flera karaktärsämnen, men framförallt för Elkunskap och Elektronik, är det nödvändigt med en integration av kärnämnet Matematik.

För ett flertal karaktärsämnen är ett nära samarbete med kärnämnet Eng­

elska nödvändigt för att eleverna skall kunna tillgodogöra sig engelsk fack­

text.

Svenska är ett viktigt inslag i specialarbetet. Andra kärnämnen kan också med fördel integreras med karaktärsämnen. Även mellan kurser inom pro­

grammet är integration viktig för helhetsbilden.

Kursen Kvalitetsteknik inom ämnet Produktionsteknik är hämtad från Industriprogrammet och avsedd att till största delen integreras i program- specifika kurser. Detsamma gäller kursen Arbetsmiljö — yrkesliv inom äm­

net Arbetsmiljökunskap.

Vid genomförande av ett antal kurser inom samma eller närliggande äm­

nen återkommer i några fall samma kompetenser vilket medför att tidsvin­

ster kan göras. Orsaken till att det sker en upprepning är att kurserna skall kunna läsas oberoende av varandra bl.a. inom komvux men även inom gymnasieskolan.

Branschstruktur och utvecklingstrender

Inom Elprogrammet finns ett stort antal branscher representerade.

För området Automation återfinns avnämare bl.a. inom process- och verkstadsindustrin. Inom båda dessa områden betonas behovet av system­

kunskaper och komponentkunnande.

För processindustrins framtida behov av tekniker är fördjupade kunska­

per i reglerteknik och analyserande mätteknik önskvärda.

Däremot kan omfattningen av utbildningsinslag om givare begränsas nå­

got.

Inom verkstadsindustrin behövs breddad kompetens för de personer som i framtiden skall sköta service och underhåll. Framtidens tekniker möter en komplex industrimiljö som förutom specialistkunskap också kommer att ställa krav på en bred baskunskap över ett antal traditionella fackområden.

Inom Elektronik återfinns den traditionella hemelektroniken och dess­

utom kurser för professionell användning av ljud och video.

Kommunikationselektronikområdet är väl tillgodosett med kurser lik­

som olika specialiseringar inom data. Marinelektronik utvecklas som de flesta elektronikområden mycket snabbt och området kontorsapparater får en snabbt ökad användning även i hemmen.

(13)

Programpresentation 11

Den digitala elektroniken finns i dag i allt fler apparater som tidigare varit helt uppbyggda av analog elektronik.

Elektronikbranschen förutser ett fortsatt stort behov av utbildade tekni­

ker och stora krav på fortbildning av redan yrkesverksamma.

Utbudet av elektronikutrustningar är oftast av internationell karaktär.

Varje produkt säljs på många marknader vilket ställer stora krav på språk­

kunskaper men också ger goda förutsättningar för internationellt arbete.

Inom det medicintekniska området ökar inslagen av tekniska anord­

ningar kontinuerligt. Avancerad utrustning tillförs samtidigt som den enk­

lare utrustningen ökar markant. Den medicintekniska utbildningen kan i framtiden också bli en grund för blivande sjuksköterskor med inriktning mot apparatintensiva verksamheter såsom operation, anestesi/intensiv- vård, röntgen och liknande.

Den allt snabbare utvecklingen inom dataområdet ställer ständigt nya krav på teknikerkompetensen. Det tidigare stora behovet av servicetekniker håller på att ersättas med behov av tekniker som har kunskaper om kom­

munikation och installation men även goda programkunskaper.

Datatekniker förutses också att i framtiden arbeta med försäljning, ut­

bildning och kundsupport.

Elbranschen har delvis förändrat sina krav på kompetens inom elinstal- lationsområdet. Kvar finns installationselektriker med viss förändring av kompetensprofilen. Utbildningen för eldistribution som tidigare funnits på DU-linjen finns nu inom elprogrammet. Nyheter inom yrkesområdet är krav på kompetens för telekommunikationsanläggningar, och även kompe­

tens för installation av automatiksystem.

Inom Automation har kurser som tillgodoser branschens krav för spe­

cialisering utvecklats. För elbranschen har samarbetet mellan de nordiska länderna medfört en avstämning mot de nordiska kursplanerna.

Elbranschens behov av kompetens inom elektroniksystem kommer att öka inom flera områden, bl.a. inom teleinstallationer, industriautomatise- ring och inom energisparområdet. Teleinstallationsområdet ökar inom kommunikation, säkerhetsinstallationer, övervakning m.m. Vid indu- striautomatisering blir det allt vanligare att elinstallatörsföretag anlitas, och därmed krävs en ökning av kompetensen inom detta område. Energispar­

området expanderar snabbt inom såväl kraft som värme och belysning, både i industri och bostadsmiljö.

Betoningen på systemkunnande ökar inom samtliga inriktningar inom elprogrammet, och genom den flexibilitet som kursutformningen ger finns stora möjligheter att tillgodose detta.

(14)
(15)

13

Programmål

Syfte

Utbildningen inom Elprogrammet skall ge eleverna grundläggande yrkes­

kunskaper inom det eltekniska området, innefattande installation, automa­

tion och elektronik. Genom specialisering skall eleverna få den kompetens som motsvarar de grundläggande yrkeskraven inom något av dessa områ­

den. Elprogrammet har tre nationella grenar: Automation, Elektronik samt Installation.

Strävan

Skolan skall sträva efter att eleverna efter fullföljd utbildning

kan — med beaktande av säkerhetsmässiga förutsättningar — utföra instal­

lationer, idriftsättning och felsökning av eltekniska system med insikt i vad gott yrkesmannaskap kräver,

har kunskap om grundläggande naturvetenskapliga teorier och modeller samt viktiga tekniska uppfinningar av betydelse för det eltekniska området.

Krav på utbildningen

Skolan har ansvar för att eleverna efter fullföljd utbildning

kan utföra beräkningar och välja rätt material till ett bestämt användnings­

område,

har utvecklat sin förmåga att hämta, tolka och använda uppgifter från sche­

man, ritningsunderlag, instruktioner och manualer samt dokumentera egna arbeten,

kan utföra service och underhållsarbeten av system och utrustningar inom valt yrkesområde,

kan använda mätutrustningar, tolka mätresultat, bedöma och åtgärda even­

tuella fel,

kan välja, använda och vårda verktyg, material samt el-, styr- och elektro­

nikutrustning enligt gällande föreskrifter inom valt yrkesområde,

kan använda datorer som ett verktyg för studier och har goda kunskaper i den datorteknik som är relevant för yrkesområdet,

kan diskutera och ta ställning till problem inom valt yrkesområde med hänsyn till kvalitet, etik, ekonomi, säkerhet och miljö,

har kunskaper om sådana företagsekonomiska principer och begrepp som är relevanta för företag i branschen,

har fördjupade kunskaper inom vald specialisering,

(16)

14 Elprogrammet

har kunskap om vad som kännetecknar en god fysisk och psykosocial ar­

betsmiljö, insikt om arbetsorganisationens betydelse samt förmåga att pla­

nera och inrikta sina arbetsinsatser på ett sätt som är säkert från skydds- och miljösynpunkt så att arbetsskador förebyggs.

I utbildningen skall de föreskrifter och internationella överenskommelser som gäller för yrkesområdet beaktas.

(17)

15

Programöversikt

ELPROGRAMMET

SKOLFS 1994:10

A Kärnämnen

Ämne Kurskod Kurs Poäng

ENGELSKA EN200 Engelska A 110

ESTETISK VERKSAMHET ESV200 Estetisk verksamhet 30

IDROTT OCH HÄLSA IDH200 Idrott och hälsa A 80

MATEMATIK MA200 Matematik A 110

NATURKUNSKAP NK200 Naturkunskap A 30

RELIGIONSKUNSKAP RE200 Religionskunskap A 30

SAMHÄLLSKUNSKAP SH200 Samhällskunskap A 90

SVENSKA SV203 A: Språket och människan 80

SV201 B: Språk — litteratur — samhälle 120

B Yrkesämnen inom programmet

Gemensamma kurser

Ämne Kurskod Kurs Poäng

ARBETSMILJÖKUNSKAP ARB201 Arbetsmiljö — yrkesliv 30

DATAKUNSKAP DA200 Datakunskap — grundkurs 30

ELEKTRONIK ENK202 Elektronik — grundkurs 40

ENK205 Mjuklödning och kontakt­

pressning 40

ELKUNSKAP ELKU202 Elsäkerhet 30

ELKU203 Likström och 1-fas växelström 90

FÖRETAGSEKONOMI FE201 Företagsekonomi A 30

PRODUKTIONSTEKNIK PRT200 Kvalitetsteknik 30

STYRTEKNIK STR204 Styrteknik — grundkurs 70

VERKSTADSTEKNIK VER211 Verkstadsteknik — grundkurs 70

Valbara kurser

Ämne Kurskod Kurs Poäng

ELKUNSKAP ELKU200 Begränsad behörighet BB2 30

TEKNOLOGI TL202 Teknologi A 60

TL203 Teknologi B 120

(18)

16 Elprogrammet

C Yrkesämnen inom programmets grenar C1 EC Gren automation

Gemensamma kurser

Ämne Kurskod

DATAKUNSKAP DA201

ELEKTRONIK ENK201

ENK203

ELKUNSKAP ELKU201

ELKU204 MÄT- OCH REGLERTEKNIK MÄTE201

MÄTE204

MÄTE205 STR203

Kurskod ENK204 ENK206

ELEKTRONIKSYSTEM ENSY208

MÄT- OCH REGLERTEKNIK MÄTE200 MÄTE202

MÄTE203 MÄTE206 MÄTE208 STR200 STR201 STR202

STR205 SVSTE208 UNDTE200 VER200

Kurs Poäng

CAD-teknik 50

Digitalteknik — grundkurs 50 Industri- och kraft­

elektronikkretsar 60

Elmaskiner 40

Växelström 3-fas 30

Industriell mätteknik —

grundkurs 50

Reglerteknik —

fördjupningskurs 60

Reglerteknik — grundkurs 40 Styrning, mätning och

reglering med PC 80

Kurs Poäng

Mikroprocessorteknik 70

Optoelektronik 30

Industriell elektronik 130

Flerloopsreglering 190

Industriell mätteknik —

fördjupningskurs 140

Processkunskap 80

Servoteknik 50

Övervakningssystem 80

Automationsenheter 110

Avancerad PLC 90

CNC-teknik — service och

underhåll 70

Industrirobot — service 70 Ljusbågsmetoder — grundkurs 40

Hydraulik 40

CNC-teknik A 30

STYRTEKNIK

Valbara kurser

Ämne

ELEKTRONIK

STYRTEKNIK

SVETSTEKNIK

UNDERHÅLLSTEKNIK VERKSTADSTEKNIK

C2 EC Gren elektronik

Gemensamma kurser

Ämne

ELEKTRONIK

Kurskod Kurs

ENK200 Analoga elektronikkretsar ENK201 Digitalteknik — grundkurs ENK204 Mikroprocessorteknik

Poäng 130

50 70

(19)

Programöversikt 17

ENK206 Optoelektronik 30

Valbara kurser Ämne

DATAKUNSKAP

ELEKTRONIK

ELEKTRONIKSYSTEM

ELKUNSKAP

FASTIGHETSTEKNIK MEDICINSK TEKNIK

MÄNNISKOKUNSKAP TELEINSTALLATION

Kurskod Kurs Poäng

DA201 CAD-teknik 50

DA202 Datakommunikation —

fördjupningskurs 80

DA203 Datakommunikation —

grundkurs 50

DA204 Fleranvändarsystem 60

DA205 Lokala nätverk 60

DA206 PC-datorer 60

DA207 Programmering Assembler 60

DA208 Programmering Basic/Pascal 60

DA209 Programmering C/C + + 80

DA210 Standardprogram —

fördjupningskurs 80

DA212 Standardprogram — grundkurs 60 ENK203 Industri- och kraft­

elektronikkretsar 60

ENK207 Ytmontering 30

ENSY200 Antenn-, mobiltelefon- och kom­

munikationsradioinstallation 30 ENSY201 Digitala ljudutrustningar 40

ENSY202 Fax och kopiatorer 40

ENSY206 Färg-TV och bildskärmar 130

ENSY207 Hemsatellitanläggningar 40

ENSY208 Industriell elektronik 130

ENSY209 Kommunikationsradio-och

mobiltelefoner 130

ENSY210 Ljud-och hi-fi-anläggningar 90

ENSY211 Ljudproduktionsteknik 130

ENSY212 Marinelektronik 130

ENSY213 Mikrovågsutrustningar 60

EN S Y214 V ideoanläggningar 40

ENSY215 Videobandspelare 90

ENSY216 Videoproduktionsteknik 130

ELKU201 Elmaskiner 40

ELKU204 Växelström 3-fas 30

FASTE202 Köks- och tvättutrustning 80 MEDTE200 Elektromedicinska utrustningar 65

MEDTE201 Gas-och vätsketeknik 50

MEDTE202 Kemisk analysteknik 80

MEDTE203 Medicin för tekniker 120

MEDTE204 Medicinsk elektronik 65

MEDTE205 Radiologiska utrustningar 50

MÄNK201 Medicinsk grundkurs A 55

TEI200 Antenn- och kabel-TV-

installation 40

(20)

18 Elprogrammet

TEI201 Installation och registrering 60 TEI202 Kabel-TV — mätningjustering

och projektering 40

TEI203 Larm, övervaknings- och säker

hetssystem — grundkurs 40 TEI205 Lokala datanät och fiberoptiska

nät 60

C3 EC Gren installation Gemensamma kurser

Ämne Kurskod

ELKUNSKAP ELKU204

MÄT- OCH REGLERTEKNIK MÄTE205 TELEIN ST ALLATION TEI203

Valbara kurser

Ämne Kurskod

DATAKUNSKAP DA201

ELDISTRIBUTION ELD200

ELD201 ELD202 ELD203 ELD204 ELD205 ENK201 ENK203

ELI 200 ELI201

ELI202 ELI203

ELKU201 ELEKTRONIK

ELINST ALLATION

ELKUNSKAP

MÄT- OCH REGLERTEKNIK MÄTE201

MÄTE204

STYRTEKNIK

TELEINSTALLATION

STR200 STR201 STR203

TEI200

Kurs Poäng

Växelström 3-fas 30

Reglerteknik — grundkurs 40 Larm, övervaknings- och säker

hetssystem — grundkurs 40

Kurs Poäng

CAD-teknik 50

Drift och underhåll av

apparater och system 150

Högspänningsnät 100

Kontrollanläggningar 70

Lågspänningsnät 120

Nätstationer i jordkabelnät 50

Transformatorstationer 50

Digitalteknik — grundkurs 50 Industri- och kraftelektronik

kretsar 60

Belysningsteknik 50

Elinstallationer — bostäder

och kontor 190

Elinstallationer — industrier 190 Elinstallationer —

motorstyrning 170

Elmaskiner 40

Industriell mätteknik —

grundkurs 50

Reglerteknik — fördjupnings-

kurs 60

Automationsenheter 110

Avancerad PLC 90

Styrning, mätning och

reglering med PC 80

Antenn- och kabel-TV-

installation 40

(21)

Programöversikt 19

TEI201 Installation och registrering 60 TEI202 Kabel-TV — mätningjustering

och projektering 40

TEI204 Larm, övervaknings- och säkerhets­

system — fördjupningskurs 100 TEI205 Lokala datanät och fiberoptiska

nät 60

(22)
(23)

2 1

Timplan

SKOLLAGEN, BILAGA 2

SFSi99i:ii07

Minsta garanterade undervisningstid i timmar om 60 minuter for gymnasieskolans treåriga nationella program for ämnen och totalt

Estetiskt Naturveten­ Samhällsvetenskaps­ Övriga

program skapsprogram program program

Natur­ Tek­ Ekono­ Huma­ Sam-

veten­ nisk misk nistisk hälls- skaplig gren gren gren veten-

gren skaplig

gren Ämnen:

Svenska 200 200 200 200 200 200 200

Engelska 150 150 150 150 150 150 110

Samhällskunskap 90 90 90 90 90 300 90

Religionskunskap 30 30 30 60 60 60 30

Matematik 150 300/240 300/240 200 150 200 110

Naturkunskap 30 30 30 100 100 100 30

Idrott och hälsa 80 130 80 130 130 130 80

Estetisk verksamhet 30 30 30 30 30 30 30

Historia 80 80 80 80 190 190

Filosofi 40/0 40/0 40 40

Psykologi 0/40 0/40 40 40

Geografi 50 140

Språk 2 190 190 190 190 190

Språk 3 0/190 190

Latin med allmän språkkunskap/

språk 4 240/190

Fördjupning i humaniora eller

samhällsvetenskap 60/110 60

Fysik 220 220

Kemi 180 140

Biologi 110 50

Estetiska ämnen 990

Ekonomiska ämnen 510/320

Miljökunskap 0/60 0/60

Tekniska ämnen 60 270

Yrkesämnen 1370

Individuella val 190 190 190 190 190 190 190

Lokalt tillägg/ämnes-

anknuten praktik 130 120 100 130 100 130 130

Summa

undervisningstid 2150 2150 2150 2150 2150 2150 2370

Specialarbete 30 30 30 30 30 30 30

Totalt 2180 2180 2180 2180 2180 2180 2400

Alternativstreck innebär val mellan alternati" inom gren av program.

(24)
(25)

23

Kursplaner

KARAKTÄRSÄMNEN - YRKESÄMNEN

Ämne: Arbetsmiljökunskap Kurs: Arbetsmiljö — yrkesliv Kurskod: ARB201

Poäng: 30 Mål

Kursen skall ge de kunskaper som krävs för att eleven under sitt yrkesliv skall kunna påverka sin och andras arbetsmiljö för att förhindra psykisk ohälsa och medverka till goda arbetsförhållanden.

Kursen skall också ge en helhetssyn på arbetsmiljön för individen, företag och samhälle där även ekonomiska aspekter belyses.

Efter genomgången kurs skall eleven

ha kunskap om hur fysisk arbetsmiljö, arbetsorganisation, arbetsuppgifter­

nas innehåll samt möjligheter till sociala kontakter, samarbete, inflytande och personlig utveckling påverkar människors hälsa och arbetsförmåga känna till lagar och bestämmelser för arbetsmiljön och kunna tillämpa dem i den egna yrkesverksamheten

känna till betydelsen av förebyggande åtgärder och rehabilitering.

Betygskriterier

Godkänd

Eleven beskriver med viss insikt arbetsmiljöfaktorer och kan ange några samband mellan hälsa, arbetsmiljö och ekonomi.

Eleven beskriver och förklarar vanliga samband mellan arbetsmiljö, per­

sonlig säkerhet och ergonomi.

Väl godkänd

Eleven beskriver med god insikt olika arbetsmiljöfaktorer och kan förklara samband mellan arbetsmiljö, personlig säkerhet och ergonomi.

Eleven har goda insikter i lagar och avtal inom arbetsmiljöområdet.

Eleven redogör för olika samband mellan arbetsmiljö, personlig säkerhet och ergonomi.

Kommentar

Kursen ger allmänna kunskaper om miljö och säkerhet och kan med fördel integreras med ämnena Naturkunskap, Samhällskunskap samt Idrott och hälsa.

Kursplaner SKOLFS 1994:10 Betygskriterier SKOLFS 1994:11 Kommentarer

(26)

24 Elprogrammet

Lokalt arbetsmiljöarbete (t.ex. skyddsorganisation, internkontroll) be­

handlas lämpligast inför introduktion av den arbetsplatsförlagda utbild­

ningen.

Undervisning i förebyggande åtgärder och rehabilitering bör innefatta riskinventering, åtgärder och uppföljning av olycksfall på arbetsplats.

Ämne: Datakunskap Kurs: CAD-teknik Kurskod: DA201 Poäng: 50

Mål

Kursen skall ge kunskaper om och färdigheter i att använda professionella program för datorstödd konstruktion.

Efter genomgången kurs skall eleven

kunna redogöra för grundläggande begrepp inom modern CAD

kunna använda ett professionellt CAD-system med symbolapplikation, till­

sammans med in- och utmatningsenhet

kunna producera ett ritnings- eller tillverkningsunderlag inom valt yrkes­

område

känna till rittekniken inom valt område.

Betygskriterier

Godkänd

Eleven hanterar med viss handledning CAD-program på relativt god nivå.

Eleven använder de vanligaste rit- och editeringskommandona och fram­

ställer med stöd av förlagor enklare ritnings- eller tillverkningsunderlag med godtagbar kvalitet.

Eleven har viss insikt i grundläggande begrepp inom modern CAD-teknik.

Eleven kan ur t.ex. fackböcker, handböcker och databaser i samverkan med lärare hämta nödvändiga basfakta för genomförande av olika tillämp­

ningar.

Väl godkänd

Eleven hanterar CAD-program på god nivå.

Eleven använder de vanligaste rit- och editeringskommandona på god nivå och utför självständigt utifrån egna idéer enklare ritnings- eller till­

verkningsunderlag för produktion med adekvat kvalitet.

Eleven kan självständigt ur t.ex. fackböcker, handböcker och databaser hämta nödvändiga basfakta för genomförande av olika tillämpningar.

(27)

Karaktärsämnen 25

Ämne: Datakunskap

Kurs: Datakommunikation — fördjupningskurs Kurskod: DA202

Poäng: 80

Mål

Kursen skall ge fördjupade kunskaper om och färdigheter i modern data­

kommunikation.

Efter genomgången kurs skall eleven

kunna installera och använda en kommunikationslänk mellan datorer med olika operativsystem

kunna använda en protokollanalysator på något bitorienterat synkront pro­

tokoll samt på ett teckenorienterat synkront multidropsystem kunna använda ISDN-tjänst

kunna redogöra för de vanligaste protokollen för synkron och asynkron kommunikation

kunna redogöra för funktionen hos X.25-nät känna till OSI-modellens olika skikt

känna till funktionen hos en repeater, brygga och router

känna till funktionen hos en multiplexor, koncentrator, kommunikations­

dator (gateway) och en dataväxel

känna till de problem som uppstår i samband med delning av data i blandade miljöer.

Betygskriterier

Godkänd

Eleven kan med stöd av handböcker och med handledning koppla ihop och använda olika datortyper innehållande olika operativsystem, både lokalt och över telenätet.

Eleven utför felsökning med hjälp av protokollanalysator på olika typer av protokoll med varierande resultat.

Eleven kan ge exempel på flera begrepp som rör avancerad datakommu­

nikation och har kännedom om funktionen hos de i modern datakommu­

nikation vanligast förekommande enheterna.

Eleven är förtrogen med innebörden av datasäkerhet och datalagstiftning.

Väl godkänd

Eleven kan självständigt koppla ihop och använda olika datortyper inne­

hållande olika operativsystem, både lokalt och över telenätet.

(28)

26 Elprogrammet

Eleven utför självständigt analys och felsökning med hjälp av protokoll- analysator på olika typer av protokoll med gott resultat.

Eleven kan redogöra för begrepp som rör avancerad datakommunikation och har god kännedom om funktionen hos de i modern datakommunikation vanligast förekommande enheterna.

Eleven är väl förtrogen med innebörden av datasäkerhet och datalagstift­

ning och kan förklara begreppens innebörd.

Kommentar

Kursen lämpar sig bäst för skolor med redan befintliga egna eller arbetsp- latsförlagda resurser. Kursens tonvikt läggs på praktiskt handhavande (upp­

koppling, konfigurering) av kommunikation mellan datorsystem.

Ämne: Datakunskap

Kurs: Datakommunikation — grundkurs Kurskod: DA203

Poäng: 50

Mål

Kursen skall ge grundläggande kunskaper om och färdigheter i modern datakommunikation.

Efter genomgången kurs skall eleven

kunna installera, konfigurera och använda datorsystem med parallell och seriell kommunikation samt utföra olika terminalemuleringar

kunna använda program för modem och telefax

kunna hämta in data från en BBS (Bulletin Board System)

kunna använda vanliga mätverktyg för parallell och seriell kommunikation kunna principerna för parallell, synkron och asynkron seriell kommunika­

tion

kunna utföra en enkel optisk överföring mellan två datorer kunna ett modems principiella funktion

kunna de viktigaste signalegenskaperna hos galvaniska och optiska överfö­

ringar

kunna använda de vanligaste teletjänsterna samt känna till egenskaperna och användningsområdena för X.25-nät och ISDN

känna till ledningsegenskaperna hos koaxialkablar, partvinnade och optiska kablar samt dB-begreppet, dämpning, signalreflektion och missanpassning.

(29)

Karaktärsämnen 27

Betygskriterier

Godkänd

Eleven använder, installerar och konfigurerar olika datorsystem med seriell och parallell kommunikation med varierande resultat.

Eleven är orienterad om principerna för kommunikation mellan datorer både vid direkt anslutning och via modem.

Eleven har viss kännedom om signalegenskaper hos olika typer av led­

ningar.

Eleven hämtar självständigt information från meddelandesystem (BBS).

Eleven har insikt i datasäkerhet och datalagstiftning.

Väl godkänd

Eleven utför självständigt installation och uppkoppling av kommunika­

tionssystem samt uppmätning av kommunikationsledningar mellan dator­

komponenter med hjälp av enklare analysinstrument.

Eleven har kännedom om signalegenskaper hos olika typer av ledningar.

Eleven redogör för principerna för kommunikation mellan datorer både vid direkt anslutning och via modem.

Eleven har god insikt i datasäkerhet och datalagstiftning och kan förklara begreppens innebörd.

Ämne: Datakunskap

Kurs: Datakunskap — grundkurs Kurskod: DA200

Poäng: 30

Mål

Kursen skall ge grundläggande kunskaper om persondatorers uppbyggnad och funktion samt färdigheter i att använda standardprogram.

Kursen skall även ge kunskaper i datakunskap med inriktning mot vald studieinriktning.

Efter genomgången kurs skall eleven

känna till persondatorns uppbyggnad och funktion

kunna använda standardprogram för ordbehandling, kalkyl och register samt program för grafisk presentation och datakommunikation

känna till ett operativsystems allmänna funktioner

ha kunskaper om allmän persondatoranvändning, t.ex. fil- och biblioteks­

hantering

ha kännedom om datasäkerhet och gällande lagstiftning för dataområdet känna till datortillämpningar som är vanliga inom studieinriktningen.

(30)

28 Elprogrammet

Betygskriterier

Godkänd

Eleven använder med handledning och med stöd av manualer standardpro­

gram i enkla och vanliga situationer.

Eleven har insikt i de vanligaste datortillämpningarna inom vald studiein­

riktning.

Eleven har viss insikt i uppbyggnad av persondator och funktionen hos operativsystem samt använder på godtagbar nivå vanliga rutiner såsom fil- och bibliotekshantering.

Eleven har viss insikt i datasäkerhet och datalagstiftning.

Väl godkänd

Eleven använder relativt självständigt och med stöd av manualer olika stan­

dardprogram i enkla och vanliga situationer.

Eleven har god insikt i de vanligaste datortillämpningarna inom vald studieinriktning.

Eleven har insikter i uppbyggnad av persondator och funktionen hos operativsystem samt använder på god nivå vanliga rutiner såsom fil- och bibliotekshantering.

Eleven har insikt i datasäkerhet och datalagstiftning och kan förklara deras innebörd.

Kommentar

Kursen har tagits fram för att elever inom ramen för karaktärsämnesblocken

— yrkesämnen på yrkesförberedande program, estetiska ämnen på Estetiska programmet samt ekonomiska ämnen på Samhällsvetenskapsprogrammet

— skall få grundläggande kunskaper om hur man kan använda datorn som ett verktyg. Denna kunskap är viktig för studier i andra ämnen där datorn är ett etablerat hjälpmedel.

Kursen ingår även som baskurs för påbyggande kurser inom Elprogram­

met.

Kursen förbereder även för datortillämpningar med mer speciell inrikt­

ning, t.ex. dataanvändning inom vården, inom bildkonst och musikska- pande. För den gymnasiala vuxenutbildningen finns möjligheter att ge kur­

sen en inriktning som tillgodoser vuxnas studiebehov och intressen.

Kursen kan anpassas mot vald studieinriktning vad gäller val av program, applikationer m.m.

Ämne: Datakunskap

Kurs: Fleranvändarsystem Kurskod: DA204

Poäng: 60 Mål

Kursen skall ge kunskaper om och färdigheter i installation, konfigurering, optimering, användning och skötsel av ett fleranvändarsystem.

(31)

Karaktärsämnen 29

Kursen skall utveckla förmågan att fungera som systemadministratör med ansvar för dokumentering, underhåll och service av fleranvändarsy­

stemet och dess avnämare.

Efter genomgången kurs skall eleven

kunna förbereda en filhanterare och ansluta denna till arbetsstationer kunna lägga till och ta bort olika typer av noder i fleranvändarsystem kunna installera ett nätoperativsystem och konfigurera volymer med disk- duplicering och diskspegling samt kunna installera användare och applika­

tionsprogram

kunna installera applikationsprogramvara på fleranvändarsystemet och få filhanterare och arbetsstationer att kommunicera med varandra

kunna installera kringutrustning till ett fleranvändarsystem som skrivare, bandstation för backup samt avbrottsfri kraft

kunna utnyttja fleranvändarsystemet som användare och tillämpa olika applikationsprogram och elektronisk post

kunna optimera ett fleranvändarsystems prestanda

känna till de kriterier som i realiteten dikterar behovet av ett fleranvändar­

system

känna till de vanligaste nättopologierna i fleranvändarsystem

känna till hur de i fleranvändarsystemet ingående maskin- och program­

komponenterna förhåller sig till OSI-modellens skikt

känna till egenskaperna hos de vanligaste fleranvändarsystemen samt kunna redogöra för skillnader mellan PC-, mini- och stordatorsystem

känna till de olika säkerhetsnivåerna i ett fleranvändarsystem.

Betygskriterier

Godkänd

Eleven genomför med stöd av handböcker och med handledning installa­

tion, användning och skötsel av ett fleranvändarsystem.

Eleven kan med visst stöd av lärare installera applikationsprogram och användare.

Eleven har varierande förståelse för fleranvändarsystemets olika funktio­

ner och viss insikt i en systemadministratörs ansvar och uppgifter.

Eleven inser innebörden av datasäkerhet och behörighetsnivåer i ett nät­

verk.

Väl godkänd

Eleven genomför relativt självständigt med stöd av handböcker installation, användning och skötsel av ett fleranvändarsystem.

(32)

30 Elprogrammet

Eleven utför självständigt installation av applikationsprogram och använ­

dare.

Eleven har god förståelse för fleranvändarsystemets olika funktioner och god insikt i en systemadministratörs ansvar och uppgifter.

Eleven visar gott omdöme och har god kännedom om datasäkerhet och behörighetsnivåer samt om behovet av god dokumentation.

Kommentar

Denna kurs är mycket avancerad och lämpar sig bäst för skolor med redan befintliga egna eller arbetsplatsförlagda resurser.

Ämne: Datakunskap Kurs: Lokala nätverk Kurskod: DA205

Poäng: 60

Mål

Kursen skall ge kunskaper om och färdigheter i installation, konfigurering, optimering, användning och skötsel av ett lokalt nätverk.

Kursen skall utveckla förmågan att fungera som systemadministratör med ansvar för dokumentering, underhåll och service av nätverket.

Efter genomgången kurs skall eleven

kunna förbereda en filhanterare och ansluta denna till arbetsstationer kunna installera ett nätoperativsystem och konfigurera volymer med disk- duplicering och diskspegling samt kunna installera användare och applika­

tionsprogram

kunna installera applikationsprogramvara på nätverket och få filhanterare och arbetsstationer att kommunicera med varandra

kunna installera kringutrustningtill ett nätverk såsom skrivare, bandstation för backup samt avbrottsfri kraft

kunna fjärrstyra arbetsstationer med hjälp av särskild programvara kunna utnyttja nätverkets möjligheter som användare och tillämpa olika applikationsprogram och elektronisk post

kunna optimera ett nätverks prestanda

känna till de kriterier som i realiteten dikterar behovet av ett lokalt nätverk känna till de vanligaste nättopologierna i lokala nätverk

känna till hur de i nätverket ingående maskin- och programkomponenterna förhåller sig till OSI-modellens skikt

(33)

Karaktärsämnen 31

känna till egenskaperna hos de vanligaste nätoperativsystemen känna till de olika säkerhetsnivåerna i ett nätverk.

Betygskriterier

Godkänd

Eleven genomfor med stöd av handböcker och med handledning installa­

tion, användning och skötsel av ett lokalt nätverk.

Eleven kan med visst stöd av lärare installera applikationsprogram och användare.

Eleven har varierande förståelse för nätverkets olika funktioner och en viss insikt i en systemadministratörs ansvar och uppgifter.

Eleven inser innebörden av datasäkerhet och behörighetsnivåer i ett nät­

verk.

Väl godkänd

Eleven genomför relativt självständigt med stöd av handböcker installation, användning och skötsel av ett lokalt nätverk.

Eleven utför självständigt installation av applikationsprogram och använ­

dare.

Eleven har god förståelse för nätverkets olika funktioner och god insikt i en systemadministratörs ansvar och uppgifter.

Eleven visar gott omdöme och har god kännedom om datasäkerhet och behörighetsnivåer samt om behovet av god dokumentation.

Ämne: Datakunskap Kurs: PC-datorer Kurskod: DA206 Poäng: 60

Mål

Kursen skall ge grundläggande kunskaper om och färdigheter i installation av och felsökning på persondatorer med kringutrustning.

Efter genomgången kurs skall eleven

kunna förbereda och konfigurera en dator med hänsyn till systemenheter, operativsystem, applikationsprogram och kommunikation med kringut­

rustning

kunna installera och konfigurera kringutrustning kunna installera applikationsprogram

kunna flertalet operativsystemkommandon

(34)

32 Elprogrammet

kunna felsöka en dator på systemnivå med såväl operativsystemets hjälp­

funktioner som andra hjälpprogramvaror

känna till funktionssambandet mellan centralprocessor och primärminne samt minnets organisation

känna till en dators startsekvens

känna till systemet för datalagring på disk

känna till hur olika typer av skärmar principiellt fungerar samt förekom­

mande grafikstandarder

känna till principen för tryckverk i olika typer av skrivare känna till gällande sidobeskrivningsspråk för skrivare och plotter.

Betygskriterier

Godkänd

Eleven genomför med handledning och med godtagbart resultat installation av såväl hårdvara som mjukvara i persondatorer och deras kringutrustning.

Eleven utför även viss felsökning på systemnivå med hjälp av diagnospro­

gram.

Eleven kan ur t.ex. fackböcker, handböcker och databaser i samverkan med lärare hämta nödvändiga basfakta för genomförande av olika arbets­

moment.

Eleven har viss insikt i datorminnets organisation, datorns startfiler, gra­

fikstandarder samt olika skrivarkonstruktioner och sekundärminnestyper.

Väl godkänd

Eleven genomför självständigt och med gott resultat installation av såväl hårdvara som mjukvara i persondatorer och deras kringutrustning.

Eleven utför även mer avancerad felsökning på systemnivå med hjälp av diagnosprogram.

Eleven kan självständigt ur t.ex. fackböcker, handböcker och databaser hämta nödvändiga basfakta för genomförande av olika arbetsmoment.

Eleven har god insikt i minnets organisation, datorns startfiler, grafikstan­

darder samt olika skrivarkonstruktioner och sekundärminnestyper.

Kommentar

Tillämpningsövningarna utförs med såväl moderna som äldre maskiner och programvaror. Det är lämpligt att behandla ordinär kringutrustning till persondatorer, som till exempel skrivare, skrivarnät, plotter, scanner, CD- ROM m.fl.

(35)

Karaktärsämnen 33

Ämne: Datakunskap

Kurs: Programmering Assembler Kurskod: DA207

Poäng: 60

Mål

Kursen skall ge grundläggande kunskaper om och färdigheter i ett assemb- lerspråk för persondatorer.

Efter genomgången kurs skall eleven

kunna språkets datatyper, reserverade ord, kommandon, satser och funk­

tioner jämte regler och syntax

kunna analysera programmeringsuppgiften och formulera strukturerad pseudokod

kunna skriva enkla program kunna felsöka och avlusa källkod

känna till assemblerns/länkarens arbete från källkod till färdigt program ha förståelse för vilka typer av problem som assembler bäst lämpar sig för.

Betygskriterier

Godkänd

Eleven kan med stöd av hjälptexter och handböcker samt med handledning analysera en enklare programmeringsuppgift och omsätta denna till körbart program med hjälp av ett assemblerspråk.

Eleven kan ur t.ex. fackböcker, handböcker och databaser i samverkan med lärare hämta nödvändiga basfakta för genomförande av olika program­

meringsuppgifter.

Eleven har varierande kunskap om ingående systemkomponenter i den aktuella programmeringsmiljön.

Väl godkänd

Eleven kan med hjälp av handböcker relativt självständigt analysera en programmeringsuppgift och omsätta denna till körbart, väl dokumenterat program med hjälp av ett assemblerspråk.

Eleven kan ur t.ex. fackböcker, handböcker och databaser självständigt hämta nödvändiga basfakta för genomförande av olika programmerings­

uppgifter.

Eleven använder med viss säkerhet olika felsökningsmetoder och har god kunskap om ingående systemkomponenter i den aktuella programmerings­

miljön.

2 14-0938

(36)

34 Elprogrammet

Ämne: Datakunskap

Kurs: Programmering Basic/Pascal Kurskod: DA208

Poäng: 60

Mål

Kursen skall ge grundläggande kunskaper om och färdigheter i programme­

ringsspråken Basic eller Pascal samt i struktureringsteknik.

Efter genomgången kurs skall eleven

kunna språkens datatyper, reserverade ord, kommandon, satser, och funk­

tioner samt deras regler och syntax

kunna analysera programmeringsuppgiften och formulera strukturerad pseudokod

kunna skriva enkla program kunna felsöka och avlusa källkod

känna till kompilatorns/länkarens arbete från källkod till färdigt program känna till och vara medveten om särskilda operativsystemnära förhållanden som t.ex. teckenkoder och utmatningsrutiner

känna till dataspråkens allmänna prestanda och egenskaper samt vilket språk som bäst lämpar sig för en viss typ av problem.

Betygskriterier

Godkänd

Eleven kan med stöd av hjälptexter och handböcker samt med handledning analysera en enklare programmeringsuppgift och omsätta denna till körbart program med hjälp av Basic eller Pascal.

Eleven kan ur t.ex. fackböcker, handböcker och databaser i samverkan med lärare hämta nödvändiga basfakta för genomförande av olika program­

meringsuppgifter.

Eleven har varierande kunskap om ingående systemkomponenter i den aktuella programmeringsmiljön.

Väl godkänd

Eleven kan med hjälp av handböcker relativt självständigt analysera en programmeringsuppgift och omsätta denna till körbart, väl dokumenterat program med hjälp av Basic eller Pascal.

Eleven kan ur t.ex. fackböcker, handböcker och databaser självständigt hämta nödvändiga basfakta för genomförande av olika programmering­

suppgifter.

Eleven använder med viss säkerhet olika felsökningsmetoder och har god kunskap om ingående systemkomponenter i den aktuella programmerings­

miljön.

(37)

Karaktärsämnen 35

Ämne: Datakunskap

Kurs: Programmering C/C + + Kurskod: DA209

Poäng: 80

Mål

Kursen skall ge grundläggande kunskaper om och färdigheter i programme­

ringsspråken C och C + + , samt i struktureringsteknik.

Efter genomgången kurs skall eleven

kunna språkens datatyper, reserverade ord, kommandon, satser och funk­

tioner samt deras regler och syntax

kunna analysera programmeringsuppgiften och formulera strukturerad pseudokod

kunna skriva enkla program kunna felsöka och avlusa källkod

känna till kompilatorns/länkarens arbete från källkod till färdigt program känna till och vara medveten om särskilda operativsystemnära förhållanden som t.ex. teckenkoder och utmatningsrutiner

känna till språkens allmänna prestanda och egenskaper samt vilket språk som bäst lämpar sig för en viss typ av problem.

Betygskriterier

Godkänd

Eleven kan med stöd av hjälptexter och handböcker samt med handledning analysera en enklare programmeringsuppgift och omsätta denna till körbart program med hjälp av programmeringsspråken C och C + +.

Eleven kan ur t.ex. fackböcker, handböcker och databaser i samverkan med lärare hämta nödvändiga basfakta för genomförande av olika program­

meringsuppgifter.

Eleven har varierande kunskap om ingående systemkomponenter i den aktuella programmeringsmiljön.

Väl godkänd

Eleven kan med hjälp av handböcker relativt självständigt analysera en programmeringsuppgift och omsätta denna till körbart, väl dokumenterat program med hjälp av programmeringsspråken C och C + +.

Eleven kan ur t.ex. fackböcker, handböcker och databaser självständigt hämta nödvändiga basfakta för genomförande av olika programmerings- uppgifter.

Eleven använder med viss säkerhet olika felsökningsmetoder och har god

(38)

36 Elprogrammet

kunskap om ingående systemkomponenter i den aktuella programmering­

smiljön.

Kommentar

Om eleven så önskar kan möjlighet att tillämpa objektorienterade språkva­

rianter för tecken- och/eller grafikorienterade operativsystem ges.

Ämne: Datakunskap

Kurs: Standardprogram — fördjupningskurs Kurskod: DA210

Poäng: 80

Mål

Kursen skall utveckla färdigheter i avancerade tillämpningar av personda­

torprogram.

Efter genomgången kurs skall eleven

kunna använda multimedia

kunna lösa överföringsproblem mellan vanliga programvaror

kunna lösa komplicerade hårdvaru- och programvaruorienterade utskrifts­

problem

kunna redogöra för framställningssekvenserna för grafiska original och far- diga trycksaker samt typografiska begrepp

känna till avancerade databasbegrepp som SQL (Structured Query Lan- guage), post- och fillåsningar i fleranvändarsystem, index, sorteringsalgorit­

mer, relationer och registervård.

Betygskriterier

Godkänd

Eleven framställer med stöd enklare presentationer i multimedia med ut­

gångspunkt från varierande datakällor.

Eleven har viss förståelse för de faktorer som ger en god typografi.

Eleven kan ur t.ex. fackböcker, handböcker och databaser i samverkan med lärare hämta nödvändiga fakta för genomförande av avancerade till- lämpningar av persondatorprogram.

Eleven har viss insikt i strukturerade frågespråk för avancerade databaser.

Väl godkänd

Eleven använder och producerar relativt självständigt interaktiva multime­

diaprogram med olika typer av ljudalstrande källor.

(39)

Karaktärsämnen 37

Eleven tar fram trycksaksoriginal som uppfyller en godtagbar typografisk standard och har god förståelse för de faktorer som ger en god typografi.

Eleven kan ur t.ex. fackböcker, handböcker och databaser självständigt hämta nödvändiga fakta för genomförande av avancerade tillämpningar av persondatorprogram.

Eleven har god insikt i strukturerade frågespråk för avancerade databaser.

Kommentar

Kursen är inriktad på att ge det fördjupade kunnande som krävs för system­

ansvar, teknisk support, utbildning och seriös försäljning av program och färdiga systemlösningar. Det är avsikten att marknadsledande och profes­

sionella programvaror används i den här kursen och det är önskvärt att eleven ges tillämpningsuppgifter hämtade från ett flertal branscher.

Ämne: Datakunskap

Kurs: Standardprogram — grundkurs Kurskod: DA212

Poäng: 60

Mål

Kursen skall utveckla färdigheter i vanliga tillämpningar av persondator­

program.

Efter genomgången kurs skall eleven

kunna använda flertalet av ett ordbehandlingsprograms funktioner kunna använda flertalet av ett kalkylprograms funktioner

kunna använda, programmera, och trimma en databas kunna använda flertalet av ett layout-programs funktioner

kunna använda enklare funktioner hos administrativa program för plane­

ring, order, lager, fakturering och redovisning känna till vanliga administrativa begrepp.

Betygskriterier

Godkänd

Eleven använder med visst stöd program för ordbehandling, kalkyl, data­

bashantering och layout samt enklare funktioner hos OLF-program med redovisning och uppnår ett godtagbart resultat.

Eleven kan ur t.ex. fackböcker, handböcker och databaser i samverkan

(40)

38 Elprogrammet

med lärare hämta nödvändiga fakta för genomförande av vanliga tillämp­

ningar av persondatorprogram.

Väl godkänd

Eleven kan självständigt använda och producera godtagbara resultat med de vanligaste standardprogrammen samt lägga upp ett företags administrativa rutiner i ett OLF-program med tillhörande bokföring.

Eleven hämtar ur t.ex. fackböcker, handböcker och databaser självstän­

digt nödvändiga fakta för genomförande av vanliga tillämpningar av per­

sondatorprogram .

Ämne: Eldistribution

Kurs: Drift och underhåll av apparater och sy­

stem Kurskod: ELD200 Poäng: 150

Mål

Kursen skall ge kunskaper om och färdigheter i ett komplett distributions­

systems uppbyggnad och funktion samt dess drift och underhåll.

Efter genomgången kurs skall eleven

kunna ansluta apparater och delsystem så att ett komplett distributionssy­

stem erhålles från mottagningsstation till kund kunna idriftsätta apparater och system

kunna utföra besiktning och drifttillsyn av komponenter som ingår i syste­

met

kunna övervaka och handha driften av distributionssystemet via dator kunna upprätta och tyda avbrottsbegäran, driftorder, kopplingssedel, ar- betsbevis och driftbevis

kunna utföra arbetsjordning och ändpunktsjordning

kunna utföra revision och översyn av 12 kV högspänningsbrytare kunna sektionera, felsöka och reparera i distributionssystem.

Betygskriterier

Godkänd

Eleven genomför med stöd av tillgänglig dokumentation och med handled­

ning anslutning och provning av apparater och delsystem för låg- och hög-

(41)

Karaktärsämnen 39

spänning samt dessutom viss driftsättning, felsökning och visst underhålls­

arbete på ett komplett distributionssystem.

Eleven uppvisar godtagbar förmåga att bedöma kvaliteten på utförda uppgifter och uppnår varierande kvalitet på det genomförda arbetet.

Eleven hanterar verktyg, utrustning, instrument och andra hjälpmedel med godtagbar säkerhet och är därvid medveten om de säkerhetsrisker som kan finnas i sammanhanget.

Eleven har insikt i och tillämpar på ett tillfredsställande sätt gällande säkerhetsbestämmelser och normer.

Eleven kan ur t.ex. fackböcker, handböcker och manualer i samverkan med lärare hämta, tyda och ge exempel på basfakta som behövs för tillämp­

ningar i arbetsuppgifterna.

Väl godkänd

Eleven genomför självständigt och i arbetslag de flesta arbetsuppgifter som förekommer vid anslutning, provning, driftövervakning, drifttillsyn, fel­

sökning, reparation och underhåll i ett distributionssystem och behöver endast i ringa omfattning handledning för att uppnå god kvalitet på det utförda arbetet.

Eleven kan vid ej uppnådd kvalitet i det utförda arbetet analysera och formulera enklare hypoteser om orsakssamband.

Eleven har god systemkännedom och kan genom observationer och mät­

data dra slutsatser om drifttillstånd, söka och åtgärda fel samt utföra före­

byggande underhåll.

Eleven har god insikt i de risker som finns vid elarbete och förmåga att tillämpa gällande säkerhetsföreskrifter och normer.

Eleven har insikt i och kan tillämpa de föreskrifter och formaliteter som krävs vid arbete med distributionsanläggningar.

Ämne: Eldistribution Kurs: Högspänningsnät Kurskod: ELD201

Poäng: 100 Mål

Kursen skall ge grundläggande kunskaper om högspänningsnät och ingå­

ende komponenter och komponentsatser, samt färdigheter i att arbeta med luft- och jordkabelnät samt nätstationer i luftledningsnät.

Efter genomgången kurs skall eleven

kunna utföra fältmässig nybyggnation av högspänningsanläggningar upp till 24 kV

kunna utföra najning och skarvning av friledning

kunna utföra skarvning och avslut av olika typer av jordkablar kunna redogöra för olika linjers uppbyggnad

(42)

40 Elprogrammet

kunna redogöra för olika komponenters uppgift och funktion i luftledningar och jordkabelnät samt byggmetoder enligt EBR

kunna redogöra för utföranden av nätstationer i luftledningsnät

kunna redogöra för kalkylering, teknisk-ekonomisk optimering och bered­

ning vid nyanläggning

kunna förstå och använda gällande föreskrifter, lagar och förordningar.

Betygskriterier

Godkänd

Eleven utför med stöd av tillgänglig dokumentation och med handledning montage och reparation av högspänningskomponenter i jordkabel- och luft­

ledningsnät och uppnår varierande kvalitet på det genomförda arbetet.

Eleven uppvisar därvid godtagbar förmåga att bedöma kvaliteten på ut­

förda uppgifter.

Eleven hanterar verktyg, utrustning, instrument och andra hjälpmedel med godtagbar säkerhet och är därvid medveten om de säkerhetsrisker som kan finnas i sammanhanget.

Eleven redogör på ett godtagbart sätt för olika komponenters funktion och uppgifter samt för olika linjers utföranden.

Eleven har insikt i och tillämpar på ett tillfredsställande sätt gällande säkerhetsbestämmelser och normer.

Eleven kan ur t.ex. fackböcker, handböcker och manualer i samverkan med lärare hämta, tyda och ge exempel på basfakta som behövs för tillämp­

ningar i arbetsuppgifterna.

Väl godkänd

Elever utför självständigt och i arbetslag de flesta vid byggnation och repa­

ration av högspänningsnät förekommande arbetsmomenten och behöver endast i ringa omfattning handledning för att uppnå god kvalitet på det utförda arbetet. Eleven kan vid ej uppnådd kvalitet i det utförda arbetet analysera och formulera enklare hypoteser om orsakssamband.

Eleven har god systemkännedom och kan redogöra för olika högspännings- näts funktion och egenskaper.

Eleven redogör för och tillämpar gällande säkerhetsföreskrifter och nor­

mer.

Kommentar

Nybyggnation genomförs lämpligen på eldistributionsföretag som arbets- platsförlagd utbildning.

(43)

Karaktärsämnen 41

Ämne: Eldistribution

Kurs: Kontrollanläggningar Kurskod: ELD202

Poäng: 70

Mål

Kursen skall ge kunskaper om och färdigheter i reläskydd, hjälplikspännings- system och hjälpspänningsaggregat.

Efter genomgången kurs skall eleven

kunna utföra reläprovning med hjälp av reläprovningsapparat

kunna lokalisera reläskydd med hjälp av scheman och postbeteckningar kunna läsa kretsscheman och tyda postbeteckningar

kunna förstå uppbyggnad av och funktion hos olika hjälplik spänningssy­

stem och hjälpspänningsaggregat samt utföra tillsyn och underhåll av bat­

terianläggningar

kunna redogöra för uppbyggnad av och funktion hos överströms- och jord- felskydd samt principerna för differential- och distansskydd

kunna redogöra för skyddsfllosofi och selektivitet.

Betygskriterier

Godkänd

Eleven utför med stöd installation och provning av reläskydd samt tillsyn och underhåll av hjälplikspänningssystem och uppnår varierande kvalitet på det genomförda arbetet.

Eleven uppvisar godtagbar förmåga att bedöma kvaliteten på utförda uppgifter.

Eleven hanterar verktyg, utrustning, instrument och andra hjälpmedel med godtagbar säkerhet och är därvid medveten om de säkerhetsrisker som kan finnas i sammanhanget.

Eleven läser och tolkar kretsscheman med varierande resultat.

Eleven har insikt i och tillämpar på ett tillfredsställande sätt gällande säkerhetsbestämmelser och normer.

Eleven kan ur t.ex. fackböcker, handböcker och manualer i samverkan med lärare hämta, tyda och ge exempel på basfakta som behövs för tillämp­

ningar i arbetsuppgifterna.

Väl godkänd

Eleven utför relativt självständigt installation och provning av olika typer av reläskydd med reläprovningsapparat.

Eleven utför tillsyn och underhåll av hjälplikspänningssystem och har god kännedom om dess uppbyggnad och funktion.

Eleven behöver endast i ringa omfattning handledning för att uppnå god

References

Related documents

Handlingar rörande återkallande av tillstånd Registreras D Bevaras BIF LEX 10 år Tillhör 1.8.2 Tillsyn från tillsynsmyndighet och registeras där. Överklagande av beslut

Det reciproka förhållningssättet uttrycks i att eleven blir den andre och ses som ett du, där bakgrund eller erfarenhet inte tas i aktning.(Se figur B nedan) 83 Det

För att eleverna skall kunna göra en sådan analys och ta ställning till den kommande utvecklingen krävs kunskaper om den historiska utvecklingen.. Undervisningen skall därför

Undervisningen i moderna språk i gymnasieskolan syftar till att eleverna skall kunna använda målspråket i olika sammanhang i samhällsliv, arbetsliv och för vidare

Undervisningen i moderna språk i gymnasieskolan syftar till att eleverna skall kunna använda målspråket i olika sammanhang i samhällsliv, arbetsliv och för vidare

Kursen skall även ge insikter om barn- och skolbarnsomsorgens mål och inriktning samt utveckla en förståelse för hur pedagogiska förhållningssätt påverkar verksamheten.. Kursen

Resultatet ifrån intervjuerna är indelat i olika teman, Hur talar lärare om en skola för alla, Vilka elever anser lärarna är i behov av särskilt stöd och

Ett exempel på detta kan vara när eleverna får hem en matteläxa och föräldrarna är vana att räkna på ett annat sätt, än det som sker idag och kan därför ha svårt att