Protokoll BIN 2012-03-07 §§ 13-24

(1)

VARA KOMMUN

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum

Utdragsbestyrkande

Bildningsnämnden 2012-03-07 1

Plats och tid Kommunhuset, Vara kl. 09.00-12.30

Beslutande Carl-Uno Olsson (S), ordf.

Ros-Marie Persson (S) Jan Sahlström (S) Irene Karlsson (C) Henric Dahlin (C) Per Gunnarsson (M) Anna Jäderström (M) Alexander Larsson (M) Tobias Fahlqvist (FP)

Övriga deltagande G Thorstensson, biblioteks/kulturchef Magnus Thilén, rektor § 16, 17

Linda Carlson, utredare § 17-19 Pia Bäckdal, ekonom § 20 Ingela Näslund, utredare Nina Schmidt, bildningschef Inger Gustafsson, sekreterare

§ 13, 14

Justerare Henric Dahlin

Justeringens plats och tid Bildningsförvaltningen 2012-03-09 kl. 07.00

Under-

skrifter Sekreterare Paragrafer 13-24

Inger Gustafsson

Ordförande

Carl-Uno Olsson

Justerare

Henric Dahlin

ANSLAG/BEVIS

Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

Organ Vara kommun, Bildningsnämnden

Sammanträdesdatum 2012-03-07

Datum för anslagets upp- sättande

2012-03-09 Datum för anslagets

nedtagande

2012-03-31

Förvaringsplats för proto-

kollet Bildningsförvaltningen

Underskrift

(2)

Innehållsförteckning

Kultur Vara... 2

Remiss ”Kulturstrategi för Västra Götaland” ... 3

Ändringar i tillämpningsregler för barnomsorgen ... 5

Organisation Lagmansgymnasiet... 6

Ombyggnation Lagmansgymnasiet ... 7

Utbyggnad av förskolan Räfsan... 8

Information Organisationsutredning... 9

Bokslut och internkontroll 2011... 10

Redovisning av delegeringsbeslut... 11

Anmälningsärenden... 12

Information ... 13

Övrigt ... 14

(3)

VARA KOMMUN

Utdragsbestyrkande BIN § 13

Kultur Vara

Tillgänglighet

Biblioteks/kulturchef Gunlög Thorstensson redovisar arbetet med tillgänglig- het inom Kultur Vara.

Många har mer än en funktionsnedsättning, men inte många har inga besvär alls. På kommunens hemsida finns en tillgänglighetsdatabas. Denna har gjorts av en projektanställd och uppdateras inte regelbundet men man kan fylla i vilket funktionshinder man har och söka på en offentlig lokal i kommunen och få reda på hur den är utrustad och tillgänglig.

Exempel på olika medier för att ta del av litteratur visas.

_________

(4)

VARA KOMMUN

AU § 27 Dnr 2012.17 860

Remiss ”Kulturstrategi för Västra Götaland”

Beslut

Bildningsnämnden avger följande yttrande:

Allmänna synpunkter

Alldeles som Västra Götalandsregionens förslag på kulturpolitisk strategi anty- der, är det svårt men nödvändigt att avskilja vad som är kulturpolitik från något annat politikområde. Kulturpolitikområdet ska ha som främsta uppgift att ständigt sträva att förbättra villkoren för kulturella yttringar, d.v.s. skapa en infrastruktur för kulturellt skapande, kulturell delaktighet och kreativitet inom alla områden. Därför är det nödvändigt att ha med sig en kulturell dimension om än inte en konkurrerande politik i ALLA verksamheter - inte minst inom Västra Götalands fokusområden, som förutom just kultur är hälsa, arbete, utbildning och kommunikationer. Förutom samspelsfaktorn kultur finns också dimensionen kultur som har sitt eget mål.

Kulturpolitik är en infrastruktur för kulturell blomstring, inte det kulturella uttrycket i sig, som alltid måste kunna stå fritt att välja eller avstå strukturer.

Kulturpolitik och demokrati hör tätt samman, då kultur är ett sätt att formulera utopiska bilder av ett bättre samhälle och samtidigt öppna för debatten kring ideal, verklighet, upplevelse och vilja.

Det är viktigt att sätta begrepp som ”nyskapande” även i en lokal kontext. Det som på en scen i storstaden är prövat flera gånger kan i en liten ort vara provocerande nytt – och vice versa. Att jobba med landsortens sociala samband för delaktighet i kulturlivet kan vara provocerande i storstadsmiljön.

Ett stödjande dokument

Vara kommun strävar efter att den kulturella dimensionen ska finnas med i all planering – som verksamhet, som förutsättning för utveckling, som stöd till kreativa processer överallt i samhället, och ibland också som mål. Eftersom bilden av kulturen som en dimension och kulturpolitiken som en infrastruktur är grundbegrepp som den föreslagna kulturstrategin och Vara kommun delar, kan dokumentet fungera som ett av flera dokument som stöd för lokal utveckling

Vara kommuns intentioner

Det är viktigt att hålla i minnet att det mesta av kulturell aktivitet i Västra Gö- taland sker i kommunerna, med eller utan samhälleligt stöd. Det är därför av stor vikt att den regionala och kommunala kulturpolitiken kan gå i takt och formas ömsesidigt utifrån behov och ambitionsnivåer. Därför är regionens roll i förhållandet till staten också av stor vikt. Regionen måste kunna argumentera för en stark infrastruktur för såväl kultur som lärande för att statliga medel ska fördelas på ett sätt som stärker och gynnar Västra Götalandsregionens invånare där de finns och verkar. Scenerna och utvecklingsmöjligheterna utanför stor-

(5)

VARA KOMMUN

Utdragsbestyrkande

stadsregionen är viktiga ur kulturell synvinkel men också ur ett utvecklingsper- spektiv.

Det är självklart för Vara kommun att kultur är en del av det livslånga lärandet.

Infrastrukturen för det informella och oformella lärandet måste finnas med som en ryggrad när kulturpolitiken utformas på såväl statlig, regional och lokal nivå. Kultur, lärande och kreativitet är tre begrepp som måste ta sin utgångs- punkt i individens utveckling till samhällsmedborgare och därmed också vara hörnstenar i ekonomisk utveckling. Regionen har också en viktig roll som stöd till kommunernas kulturambitioner vad gäller utbildningsinsatser av olika slag.

_________

Bakgrund

Västra Götalandsregionens kulturnämnd har arbetat fram ett förslag till ny kulturpolitisk strategi för Västra Götaland. Förslaget har remitterats till Skara- borgs Kommunalförbund som därför vill efterhöra kommunernas syn på för- slaget. Kommunstyrelsen har remitterat förslaget till bildningsnämnden för synpunkter.

Kulturstrategins syfte är att ange de bärande fundamenten för regionens kulturpolitik. Strategin är det övergripande dokument som ska vägleda Västra Gö- talandsregionens kulturpolitik under återstoden av 2010-talet. På den operativa nivån ska den kompletteras med regionala kulturplaner, uppdrag och andra riktlinjer för verksamheter inom kulturnämndens ansvarsområde. Några områ- den pekas i strategin ut som särskilt viktiga med tanke på regionens traditioner och ambitioner som gränsland och mötesplats.

Beredning

Kultur/bibliotekschef Gunlög Thorstensson har tagit fram förslag till yttrande.

_________

(6)

VARA KOMMUN

AU § 31 Dnr 2008.43 710

Ändringar i tillämpningsregler för barnom- sorgen

Beslut

Familjer med barnomsorg/skolbarnomsorg om 15 timmar/vecka och en må- nadsinkomst lägre än 30 procent av prisbasbeloppet avgiftsbefrias.

_________

Bakgrund

Familjer med barnomsorg 1-5 år och endast 15 timmar/vecka samt en månads- inkomst lägre än 30 procent av prisbasbeloppet är idag avgiftsbefriade. Samma regel borde även gälla familjer med barn i skolbarnomsorgen.

Prisbasbeloppet är idag 42.000 kr vilket innebär en högsta inkomst per familj om 13.200 kr/månad för att berättigas till avgiftsfritt.

_________

(7)

VARA KOMMUN

AU § 17 Dnr 2010.58 612

Organisation Lagmansgymnasiet

Beslut

1. Estetprogrammet startas inte lå 2012/13 på grund av för få sökande.

2. Pedagogisk inriktning på barn- och fritidsprogrammet erbjuds fr.o.m. lå 2012/13

_________

Bakgrund

Rektorerna Magnus Thilén och Hanna Olofsson redogör för antalet sökande till Lagmansgymnasiet. Totala antalet förstahandssökande är högre än föregå- ende år trots färre ungdomar i åldersgruppen. Det estetiska programmet har endast tre förstahandssökande. Det är även få sökande till industriprogrammet.

Detta program kan dock kompletteras med introduktionsprogrammet och yr- kesintroduktion. Förfrågningar om pedagogisk inriktning på barn- och fritidsprogrammet har gjorts. Denna inriktning kan startas rent organisatoriskt till hösten.

_________

Bildningsnämndens behandling

Rektor Magnus T redovisar intagningsprocessen och antalet sökande i valom- gång 1.

_________

(8)

VARA KOMMUN

AU § 18

Ombyggnation Lagmansgymnasiet

Beslut

Ombyggnad av lokaler på Lagmansgymnasiet görs för fordon-, byggprogram- men samt lokaler för na/teknik . Kostnaden för denna ombyggnad ryms inom för ändamålet budgeterade 4,6 miljoner kronor.

_________

Bakgrund

Elevantalet på Lagmansgymnasiet har minskat de senaste åren bl.a. på grund av att antalet ungdomar i gymnasieåldern minskat. Därför har diskussioner förts om förändringar i lokalerna för att förtäta och få alla program och verksamheter i en och samma byggnad.

Beredning

Ett förslag till ombyggnad för att bedriva alla programmens verksamheter i de lokaler som idag finns att tillgå på Lagman har tagits fram. Kostnader har tagits fram för ombyggnad för fordons-, bygg-, el-programmen samt särskolan och na-lokaler. Kostnaden för ombyggnationen beräknas till 6,2 miljoner kronor.

Ombyggnaden beräknas innebära besparingar för Lagmansgymnasiet på 1.699.000 kronor. I investeringsbudgeten finns avsatt 4,6 miljoner kronor för ombyggnationen.

Förslaget presenteras av rektorerna Magnus Thilén och Hanna Olofson samt utredare Linda Carlson.

_________

Bildningsnämndens behandling

Utredare Linda Carlson och rektor Magnus Thilén redovisar förslaget till ombyggnad.

De ombyggnader som ryms inom investeringsbudgeten är fordon-, byggpro- grammen samt lokaler för na/teknik. För övriga ombyggnader bör medel av- sättas i kommande investeringsbudget. Ombyggnationen bör till största delen göras under sommarlovet.

_________

(9)

VARA KOMMUN

AU § 19 Dnr 2010.19 290

Utbyggnad av förskolan Räfsan

Beslut

1. Två permanenta avdelningar byggs på förskolan Räfsan.

2. I samband med utbyggnaden genomförs erforderlig uppfräschning av be- fintliga lokaler samt utbyte av värmesystem och anpassning av trafik- och utemiljö runt förskolan.

_________

Bakgrund

Efterfrågan på förskoleplatser i Kvänumsområdet är hög. Detta beror främst på ett stadigt ökande antal födda barn samt att Kvänum tar emot många ny- svenska familjer. Efterfrågan ökar också när fler föräldrar önskar förskoleplats för sina barn redan vid ett års ålder. För närvarande finns två avdelningar och en modul i Räfsans lokaler. För de äldre förskolebarnen används klassrum i Nästegårdsskolan. Där två avdelningar är placerade.

Beredning

Utredare Linda Carlson presenterar ett förslag där Räfsans förskola byggs ut med två permanenta avdelningar. Dessutom byts värmesystemet ut som idag drivs med en elpanna vars kapacitet inte räcker för att även värma upp de ny- byggda lokalerna. Ett mer kostnads- och miljöeffektivt alternativ kommer att installeras.

Räfsan är bygd i slutet på 80-talet och i stort behov av uppfräschning. Föränd- ringar behöver göras i de gamla lokalerna för att göra dem ändamålsenliga.

Trafikmiljön runt Räfsan är idag bristfällig och behöver byggas ut med en säk- rare av- och påstigning samt fler parkeringsplatser. Även utemiljön behöver anpassas för fler barn.

Kostnaden för utbyggnad och ombyggnad beräknas till 12 milj. kronor.

_________

(10)

VARA KOMMUN

AU § 20 Dnr 2011.54 610

Information organisationsutredning

Beslut

Bildningsnämnden tar del av informationen _________

Beredning

Utredare Linda Carlson redovisar det pågående arbetet med organisationsut- redningen och lokalerna i Vara tätort.

_________

(11)

VARA KOMMUN

AU § 15 Dnr 2012.22 042

Bokslut och internkontroll 2011

Beslut

Bokslut 2011 och årsredovisning samt internkontroll godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen. Bilaga

_________

Beredning

Ekonom Pia Bäckdal presenterar upprättat bokslut för bildningsnämnden. To- talt visar bokslutet ett underskott på 571.000 kronor. Avstämningen av elevantalet i den centrala resursfördelningsmodellen visar att bildningsnämnden ska tilldelas 12.003.000 kronor ytterligare i ramtilldelning. 5.200.000 kronor av dessa tilldelades nämnden i november. Ytterligare tilldelning med 6.803.000 kro- nor förväntas i bokslutet. Vid genomgången av textmaterialet görs några redak- tionella ändringar.

Internkontroll för 2011 presenteras.

_________

(12)

VARA KOMMUN

Redovisning av delegeringsbeslut

Beslut

Bildningsnämnden godkänner redovisningen av delegeringsbeslut.

_________

Bakgrund

Följande delegeringsbeslut redovisas vid dagens sammanträde:

Beslut Delegat

AU § 21-26, 29 Arbetsutskottet

DB 17-21 Bildningschefen

DB 22 Kultur/bibliotekschef

DB 23 Syokonsulent

DB 24, 25 Chef elevhälsan

_________

(13)

VARA KOMMUN

Anmälningsärenden

Meddelas och läggs till handlingarna:

Au § 16 Köp/sälj avtal

Au § 28 Information bidragsutredning Au § 30 Anmälan

Au § 32 Information _________

(14)

VARA KOMMUN

Information

Förebyggande arbete mot kränkningar och mobbing

Bildningschefen informerar om samarbetet med Våra älskade barn kring före- byggande arbete mot kränkningar och mobbing och 50% tjänst som mobbing- förebyggare.

Rektor Vedum

Linda Carlson har utsetts till tf. rektor i Vedum _________

(15)

VARA KOMMUN

Övrigt

Tobias Fahlqvist tar upp frågan om återremitterad motion om nya former och bättre förutsättningar för ungdomars kultur och fritidsutövande.

Motionen är under utredning.

_________

(16)

Årsredovisning 2011

Bildningsnämnden

(17)

Bildningsnämnden, Årsredovisning 2011 16(55)

Innehållsförteckning

Ansvarsområden 17

Årets viktigaste händelser 17 Ekonomiskt resultat 18

Måluppfyllelse 19

Framtiden 23

Bildningsnämnd och administration 23 Förskola, förskoleklass och skolbarnomsorg 26 Grundskola 28

Gymnasieskola 32 Lärcentrum 34

Särskola 36

Kulturskola 37 Kostenheten 38 Skolskjutsar 39

Idrotts- och fritidsanläggningar 41 Badanläggningar inomhus 41 Fritidsgårdar 43

Övrig fritidsverksamhet 45

Bibliotek 46

Allmänkultur 49

(18)

Bildningsnämnden Ansvarsområden

Bildningsnämndens verksamhet är indelad i 17 resultatenheter. Elva av enheterna är skol- /barnomsorgsenheter. Därutöver bildar elevhälsan, kulturskolan, skolskjutsar, bibliotek, fritidsgårdar och baden enheter. Måltidsverksamheten ingår i kostenheten som organisatoriskt ligger under kommunstyrelsen. Centralt finns en stab med uppgifter inom nämndser- vice, ledning, administration och utveckling.

Inom de olika resultatenheterna i bildningsförvaltningen bedrivs olika former av verksamhet inom områdena utbildning, kultur och fritid. De verksamheter som bedrivs är barnomsorg, förskoleklass, grundskola, särskola, elevhälsa, gymnasieskola, vuxenutbildning, kulturskola, skolmåltider, skolskjutsar, fritidsgårdar, naturskola, bad och bibliotek. Centralt ad- ministreras stöd till föreningslivet samt allmänkultur. Verksamheten är starkt decentralise- rad, vilket innebär att resultatenhetschefen är ansvarig för sin enhets verksamhet, personal och ekonomi. Förvaltningschefen ska inrikta sitt arbete på utveckling, samordning, planering och uppföljning samt är ansvarig för helheten ur ett ledningsperspektiv. Detta skapar förutsättningar för ett nära och synligt ledarskap samt innebär att de beslut som rör bru- karna fattas nära dem.

All barnomsorg och skola/utbildning för ungdomar och vuxna utgår från de nationella mål, uppdrag och bestämmelser som uttrycks i skollag, förordningar och läroplaner samt i FN:s barnkonvention. Dessutom styrs biblioteken av bibliotekslagen och konsumentrådgivning- en av skuldsaneringslagen. Den strategiska planen som är det övergripande kommunala styrdokumentet beskriver den inriktning som kommunens verksamheter ska ha under mandatperioden. Under 2009 antog kommunfullmäktige en biblioteksplan för Vara kommun.

Årets viktigaste händelser Sammanfattning

Den nya skollagen och nya styrdokument med stora förändringar tillämpas från juli. Im- plementering av dessa har prioriteras i utvecklingsarbetet

Skolinspektion har granskat samtliga enheter i april och en uppföljning är gjord i nov. 2011.

De brister man påtalat var åtgärdade och Vara är enligt inspektionen en god skolkommun med ett systematiskt arbetssätt.

En utredning för att minska Bins lokalkostnader har genomförts och inriktningsbeslut fat- tats.

En IT strategi har antagits. Ett digitalt pedagogiskt verktyg, vilket är ett systematiskt och i längden ett rationellare sätt att arbeta med individuella utvecklingsplaner (IUP) och skriftliga omdömen för lärare, elever och föräldrar har prövats. Verktyget upphandlas och ska användas för analys och uppföljning på alla nivåer vilket var en brist enligt Skolinspektio- nen.

Samtliga enheter är trådlösa.

En grupp för yngre autistiska elever har startat på Parkskolan.

En organisation för samverkan skola och kultur har startat med syftet att skapa helhet för att få större samverkansvinster i ett led att utveckla nya goda lärmiljöer.

Ett samarbete med Essunga och Grästorp kring modersmålsundervisning i språk för ny- svenska elever har påbörjats.

Badutredningen har presenterat ett förslag på ett nytt bad i Vara och upprustning av Kvänums bad. Utökade driftskostnader kan inte rymmas inom Bin:s nuvarande ram.

En omorganisation skedde vid årsskiftet, Kultur Vara där bibliotek, konsumentsekretera- ren, allmänkultur, idrott och fritidsanläggningar, övrig fritidsverksamhet ingår. Biblioteks- chefen är numera kultur/bibliotekschef.

(19)

I april genomfördes för första gången en föreningsmässa, där 80 föreningar deltog med 500 besökare.

Projektet Nationellt centrum för måltiden har utvecklats positivt och flera utbildningstillfäl- len har genomförts. Projektet avslutas i juni 2012 och beslut ska fattas kring en fortsatt etablering.

Varas första yrkeshögskoleutbildning har startat.

Lagmansgymnasiet har blivit ett certifierat Teknikcollege.

Ekonomiskt resultat Resultaträkning

Belopp i tkr 2011 2010 2009

Intäkter 57 965 58 287 56 764

Kostnader -373 285 -365 640 -360 622

varav personalkostnader -192 094 -193 609 -200 304

Verksamhetens resultat -315 320 -307 353 -303 858

Budgetanslag 314 749 308 786 306 966

Över/underskott -571 1 433 3 108

Balanserat över/underskott 12 667 13 238 8 299

Nettoinvesteringar 2 245 557 -671

Jämförelsetal

Netto per invånare 20 138 19 508 19 261

Andel av nettodriftskostnad % 44,1 43,9 43,2

Resultat per verksamhetsområde

Belopp i tkr Budget Utfall Avvikelse

Nämnd och administration 4 544 4 574 -30

Förskola, förskoleklass och skolbarn-

omsorg 68 953 68 930 23

Grundskola 110 688 109 723 965

Gymnasieskola 63 989 66 466 -2 477

Lärcentrum 5 505 5 382 123

Särskola 11 620 11 476 144

Kulturskola 4 821 4 546 275

Kostenheten 13 797 14 075 -278

Skolskjuts 10 669 10 346 323

Idrotts- och fritidsanläggningar 2 355 2 441 -86

Badanläggningar 2 807 2 781 26

(20)

Belopp i tkr Budget Utfall Avvikelse

Fritidsgårdar 2 370 2 350 20

Övrig fritidsverksamhet 2 705 2 659 46

Bibliotek 8 253 8 004 249

Allmänkultur 1 673 1 567 106

Summa 314 749 315 320 -571

Bildningsnämnden redovisar ett underskott på 571 tkr. Gymnasieskolan redovisar ett underskott på 2 477 tkr. Underskottet består av högre undervisningskostnader jämfört med budget. Elevantalet på Lagmansgymnasiet har sedan 2009 minskat med 123 elever, mellan 2010 och 2011 är minskningen 50 elever. Tre program kommer att fasas ut 2012 då de sista eleverna lämnar fordonsprogrammet, restaurangprogrammet och handels- och administra- tionsprogrammet. Anpassningen av organisationen till ett lägre elevantal tar tid. Små klasser på program som ska fasas ut och långa uppsägningstider på personal är ekonomiskt inef- fektivt.

Avstämningen av elevantalet i den centrala resursfördelningsmodellen visar att Bildnings- nämnden ska tilldelas 12 003 tkr ytterligare i ramtilldelning. 5 200 tkr av dessa tilldelades nämnden i november. Ytterligare tilldelning med 6 803 tkr förväntas i bokslutet.

Måluppfyllelse

Kommunövergripande inriktningsmål

Brukarpeng är infört i alla verksamheter där det är praktiskt möjligt och ekonomiskt försvarbart.

Måluppfyllelse Ej uppnått

Bildningsnämnden har inte genomfört brukarpeng.

Analys

Nettokostnaderna har sänkts efter uppräkning med 1% per år fram till 2011

Måluppfyllelse Ej uppnått

Analys

Bildningsnämnden har inte sänkt sina nettokostnader under 2011.

Samarbetet med frivilligorganisationer ska förstärkas och utökas.

Måluppfyllelse Uppnått

Analys

Arbetet med frivilligorganisationerna är väl utvecklat inom Bildningsnämnden. Den nya verksamheten from januari 2011 Kultur Vara (bibliotek, allmän kultur och fritid) med en kultur-/bibliotekschef har ytterligare kunnat utveckla synergieffekter i samarbetet, ett gott exempel är Fritidsmässan som genomfördes i april. En bidragsutredning har påbörjats och kommer att fortsätta i samarbete med frivilligorganisationerna. I bidragsnormerna till upprustning av lokaler, prioriteras tillgänglighetsanpassning.

(21)

Bildningsnämnden, Årsredovisning 2011 20(55) Inriktning

Nämnden ska aktivt arbeta för att hitta bra samarbetsformer kring samverkan med näringsliv och närsamhälle

Måluppfyllelse Delvis uppnått

Analys

Arbetet för att utveckla och förbättra samverkan måste ges högre prioritet då entreprenöri- ellt lärande skapar ökad motivation och egen drivkraft. Samverkan med näringslivssekrete- rare har intensifierats och en konkret handlingsplan plan ska utarbetas för att öka samver- kansformerna. Ett certifierat Teknikcollege fortsätter att utvecklas i samarbete med närings- livet.

Varje barn, elev och vuxen ska stimuleras att tillägna sig kunskaper och färdigheter för att utveckla sina egna unika förutsättningar

Analys

En kompetensutvecklingsinsats kring entreprenöriellt lärande och formativ bedömning har genomförts med samtliga pedagoger. Syftet är att eleven i kommunikation med pedagog inspireras och förstår hur han/hon kan ta nästa steg i utvecklingen utifrån tidigare presta- tion. Att se sammanhang och helhet. Målet är högre måluppfyllelse. Kunder med funk- tionsnedsättning ges möjlighet att tillägna sig kunskaper och färdigheter genom anpassning av organisation och undervisning. Anpassning av fritid/kulturutbud finns för kunder med funktionsnedsättning men kan utvecklas. Åtkomst till databas för tillgänglighet för kunder med funktionsnedsättning av vissa lokaler i Vara kommun finns.

Effektmål

Analys

Skolinspektionens resultat visar att Vara är en god skolkommun och att nämnden är på rätt väg i det systematiska arbetet mot en ökad måluppfyllelse. Samarbete/projekt inom olika utvecklingsområden internationellt, nationellt och inom Vara har gett möjlighet att lära av varandra och analysera resultat för att kunna anpassa undervisningen bättre utifrån elevernas behov. Att alltid ha höga förväntningar på elever oavsett bakgrund är en framgångsfak- tor, vilket genomsyrar den nya verksamhetsplanen. En kommungemensam läsutvecklings- plan har tagits fram. På uppdrag av nämnden har ett kommungemensamt läsförmågetest som genomförs efter årskurs1 beslutats, "Språket lyfter". En förutsättning för goda resultat är att trivas och där placerar sig Vara på 13:e plats i SKL:s öppna jämförelser. Andelen elever som känner sig mobbade är låg i jämförelse med övriga landet (31:e kommun med minst upplevelse av mobbing) men målet måste vara nolltolerans.

Arbetet mot högre måluppfyllelse fortsätter med implementering av nya styrdokument med ett digitalt verktyg som krävs för att underlätta rapportering/dokumentering. Pedagogerna måste ges möjlighet att fokusera på analys av resultat och anpassning av lärprocessen. Fo- kus i utvecklingsarbetet måste vara lärprocessen.

Kultur Vara leder till ett förenklat samarbete med övrig kulturverksamhet/föreningsliv.

Grupperingarna "Kulturpedagogen" ökar förutsättningarna för samverkan mellan skola, kultur Vara och föreningsliv.

(22)

Bildningsnämnden, Årsredovisning 2011 21(55) Sektorsprogram

Hållbar utveckling

Analys

För att uppnå hållbar utveckling är ett av systemvillkoren: Inte hindra människor att tillgo- dose sina behov.

Ett av syftena i Indienprojektet är att minska fattigdomen och ett av målen är att få fler barn i partnerskapskommunen Srikakulam att stanna i utbildning. Detta görs genom att elever får möjlighet till praktisktestetiska ämnen i skolan, för att ge kunskap för livet och för att vilja fullfölja sin utbildning, vilket är en väg ut ur fattigdom.

Ett annat systemvillkor: Förhindra koncentrationsökning av ämnen från samhällets pro- duktion i naturen.

Elva skolor i Vara kommun har nu kvalificerat sig för grön flagg, vilket är ett mycket bra resultat, jämfört med övriga kommuner i Västa Götaland.

Varje verksamhet tar ökat ansvar för hållbar utveckling och bidrar med ökad kunskap inom sitt område

Näringsliv och arbete

Analys

Teknik- och industriprogrammet som certifierats till Teknikcollege, vilket innebär ett närm- re och konkretiserat samarbete mellan näringsliv och skola, har utvecklat och intensifierat sitt arbete.

Lärcentrum samverkar med företag i området för erbjudande av utbildningar utefter behov.

Lärarna i åk 1-6 har påbörjat ett Skolverksprojekt om entreprenöriellt lärande genom formativ bedömning. Formativ bedömning är en dialog mellan lärare och elev där eleven genom sitt inflytande utvecklar självständighet, självkänsla och kreativt tänkande, vilket är förutsättningar för ett entreprenöriellt beteende.

Kulturpedagogen, paraplygrupp för skolans kulturgrupper, har startats, som bl a innebär kontakter med samhällets kultur- och fritidsaktörer.

Utvecklad och fördjupad samverkan mellan utbildning och näringsliv för att säkra kompetensförsörjningen

Internationalisering

Analys

Under 2011 har alla enheter haft internationellt samarbete.

De flesta av enheterna har haft internationella utbyten med skolor i vänorter i Europa, t ex i projekt med skolor i exempelvis Spanien, Turkiet, Estland. Två skolor har påbörjat ett samarbete med Kadan i Tjeckien. Pedagoger i grund- och gymnasieskolorna har fortsatt samarbetet i partnerskapsprojekt med Indien kring matematik med medel från SIDA. De har besökt Indien, tagit emot indiska lärarkolleger och spridit sina projektlärdomar i olika forum. Enskilda skolor har sökt och använt EU-bidrag för internationella kontakter.

Bildningsförvaltningen deltar i ett kommunövergripande projekt (Rucola) om sociala medier i oformell utbildning.

(23)

Utvecklat internationellt samarbete med inriktning på demokrati, mångfald och näringsliv

Kommunens internationella arbete skapar möjligheter för barn och ungdomar att känna sig som världsmedborgare

Större möjligheter för barn och ungdomar i kommunen att knyta internationella kontakter och till utbyte med andra nationaliteter samt bättre och fördjupade språkkunskaper.

Folkhälsa

Analys

Samverkan med Oasen kring stöd till elevråden och pedagogisk personal har genomförts med syftet att förbättra elevers möjligheter till inflytande.

Kompetensutveckling kring ämnet Livskunskap för lärare på Vedum + Västra skolan har genomförts och fortsätter i samverkan med Oasen och folkhälsorådet.

En kommunövergripande ram för likabehandlingsplan har arbetats fram och har fastställts i bildningsnämnden. Alla enheter/verksamheter har påbörjat arbetet med planen och upp- följning är gjord.

Frånvaroplan är framarbetad, tagen i nämnd och arbetas utifrån på enheterna.

Hot- och våldsplanen följdes upp under våren.

Utveckla samverkan mellan olika aktörer i samhället för att sänka ohälsotalet bland kommunens invånare.

En ökad satsning på barn och ungdomars hälsa och delaktighet i samhället ska ske.

Demokrati

Analys

Biblioteket har i samverkan med IFO och kommunstyrelsekontoret etablerat Vara Ambas- sadör, en verksamhet för matchning av etablerade kommuninnevånare och nytillkomna.

Det främjar förankring av nya innevånare och skapar nätverk mellan människor med olika bakgrund och ursprung baserat på gemensamma intressen.

Biblioteket har erhållit bidrag från Folkhälsorådet direkt riktade till förstärkt integrering av nya svenskar - böcker på flyktingspråken, t ex körkortsböcker, böcker med kulturellt anslag, kok- och ordböcker.

Det finns volontärer som läser för äldre och för barn i förskolan. Varaessungabygden.se, en hemsida som riktar sig till gäster i kommunen (turister), nyinflyttade och barn. Läxhjälp i Kvänum där seniorer bidrar.

(24)

Invånarna i Vara kommun deltar aktivt för att främja utvecklingen i sitt närområde, såväl som i hela kommunen

Analys Framtiden

Människors behov av kunskap och information ökar ständigt och krav på förmåga att navi- gera i utbudet blir allt större. Det formella, informella och oformella lärandet på olika nivå- er och med olika inriktning är av strategisk vikt för hela samhällsutvecklingen och den de- mokratiska processen. Det livslånga lärandet är en strategisk satsning. Kulturfrågorna (in- klusive fritidsfrågorna) växer i betydelse i hela samhället.

De nya styrdokumenten för samtliga skolformer innebär ett utökat uppdrag för kommunen. Krav på stöd till elever i behov av särskilt stöd är tydligt definierat och vårdnadshavare kan överklaga beslut kring dessa. Vara har låg utbildningsnivå och föräldrars utbildningsni- vå har dubbelt så stort förklaringsvärde på betygsutfall jämfört med etnicitet och kön, och skolan måste verka kompensatoriskt. Att utveckla arbetssätt, analys och systematik mot det proaktiva istället för det reaktiva och en ökad samverkan med socialnämnden för att stötta familjer redan tidigare kan utvecklas vidare. Vissa elever kräver ett konkret personellt stöd (tilläggsbelopp) i den pedagogiska verksamheten och tendensen är att antalet ökar vilket ökar kostnader för nämnden. Viss forskningen pekar på, att för barn i behov av särskilt stöd och för yngre barn i förskolan har personaltäthet betydelse för resultaten. Förskolans uppdrag har utökats och ett ökat användande av barnomsorg redan från ett års ålder där omvårdnadsbehovet är stort ställer idag krav på personaltäthet.

Större fokus på det entreprenöriella lärandet skulle kunna gagna samtliga verksamheters utveckling. Fokus på lärprocess och lärande som är verktyg för utveckling av måluppfyllelse kommer idag alltför ofta i skymundan, då alltför stort fokus tenderar att läggas på dokumentation.

Elevantalet på Lagmansgymnasiet fortsätter att minska. Minskningen av antalet folkbok- förda i kommunen i gymnasieålder sjunker med 204 elever (30%) åren 2011-2017 och elever tenderar i högre grad att välja andra gymnasieskolor. Lagmansgymnasiets framtid är en strategisk kommunövergripande fråga.

Läraryrkets minskade status är en allvarlig fråga både nationellt och för Vara. Många stu- dieplatser står idag tomma på lärarhögskolorna, och få ungdomar är intresserade av läraryr- ket. Vara kommun måste därför fortsätta att utveckla en god skolkommun och ett gott arbetsgivarskap för att säkerställa nyrekrytering.

Bildningsnämnd och administration

Driftredovisning

Tkr och löpande priser

2011 2010 2009

Verksamhetens intäkter 87 53 130

Verksamhetens kostnader -4 461 -5 473 -5 200

Nettokostnader -4 574 -5 420 -5 070

Budgetanslag 4 544 5 413 5 105

(25)

Nämnd och administration visar totalt ett underskott av 30 tkr. Administrationen redovisar 121 tkr i överskott som till största del består av lägre personalkostnader. Nämnden redovisar ett underskott på 151 tkr som till största del består av högre arvodeskostnader än budgeterat p.g.a. ändringar i arvoden för politiker.

Viktiga händelser

Arbetet med att implementera nya nationella styrdokument med krav som innebär ett ut- ökat statligt uppdrag och en mer lagstyrd verksamhet än tidigare, har ställt höga krav på nämnd och förvaltning.

Nämnden har informerats om de verksamheter som finns inom bildningsnämnden och utbildats i det ansvar som åligger representanterna som huvudmän enligt de styrdokument (skollag, läroplan, kursplan, bibliotekslag mm) som styr verksamheterna.

En uppföljningsplan har tagits fram under året och fastställts av nämnden för att säkerställa att man som huvudman har insikt i de frågor man är ansvarig för.

Förvaltningen har tillsammans med rektorer/förskolechefer planerat och genomfört kompetensutveckling för att implementera nya styrdokument.

En ny verksamhetsplan har arbetats fram av nämnden.

Skolinspektionen har utökat sin verksamhet för att följa upp kommunernas arbete med lagar, förordningar, styrdokument samt för att möta upp den markanta ökningen av anmäl- ningar till Skolinspektionen kring ovanstående. Ett utökat uppdrag för förvaltningen från staten är att upprätta egna klagomålsrutiner där förvaltningen utreder i första läget innan ärendet går vidare till skolinspektionen. Rutiner är upprättade och kommunicerade med verksamheterna i Vara och arbetet tar mycket tid i anspråk för förvaltning och verksamheter.

Arbetet med att som huvudman åtgärda de brister Skolinspektionen fann i kommunöver- synen i april har varit ett stort utvecklingsområde under året. Vid uppföljningen i november av Skolinspektionen var man nöjd med de åtgärder huvudmannen vidtagit och berömde systematiken.

Den ökade möjligheten för kunder att överklaga beslut och den påföljande rättsprocessen är också ett nytt område att hantera. Förvaltningen anställde 2010 en jurist för att hantera juridiska ärenden, att kvalitetssäkra handlingsplaner, rutiner och dokumentation samt vara ett stöd till verksamheterna i det förebyggande arbetet genom utbildning och utformande av systematik och rutiner för det utökade uppdraget kring dokumentation och utredningar.

Målsättningen med förvaltningens proaktiva arbete tillsammans med verksamheterna är att fokus och tid i verksamheterna ska läggas på utveckling för att nå en högre måluppfyllelse.

Tidsåtgång kring handläggning av fristående enheter för förvaltningen har ökat med antal verksamheter i enskild regi, detta gäller exempelvis, tillsyn av de fristående förskole- verksamheterna, fördelning av medel och beslut kring tilläggsbelopp.

Rutiner för fördelning av tilläggsbelopp till kommunala och fristående verksamheter har under året arbetats fram

Utveckling av e-tjänster gällande exempelvis barnomsorg är ett prioriterat utvecklingsarbete för att underlätta för kunderna.

Nämndens uppdrag till förvaltningen att genomföra en organisationsutredning med syfte att minska lokalkostnader till förmån för personal och bibehållen kvalité har varit en av de stora fokusfrågorna i nämndens arbete

Måluppfyllelse

Tjänstegarantier

Tjänstegaranti Måluppfyllelse

Vi besvarar inkomna ärenden inom fem arbetsdagar. Om ärendet kräver längre handläggning meddelar vi detta med uppgift om vem som hand- lägger ärendet (gäller ej fasta bidrag)

Uppnått

(26)

All behandling av fasta bidrag skall vara klar för utbetalning senast 30 dagar efter sista ansökningsdag (utom lokalt aktivitetsstöd) under förut- sättning att nödvändiga handlingar inkommit i tid

Uppnått Uppgifter om föreningars arrangemang m.m läggs ut på vara kommuns

hemsida under förutsättning att vi fått uppgifter om arrangemanget Uppnått Minst en gång per år inbjuds föreningslivets representanter till informa-

tions- och diskussionsmöte Uppnått

(27)

Förskola, förskoleklass och skolbarnomsorg

Driftredovisning

2011 2010 2009

Verksamhetens intäkter 17 556 17 246 16 425

Nettokostnader -68 930 -64 893 -61 645

Budgetanslag 68 953 65 033 62 932

Familjedaghem, förskola, fritidshem och förskoleklass visar ett överskott med 23 tkr.

Viktiga händelser

Den nya skollagen började tillämpas från och med den 1 juli 2011 och nya styrdokument, Lgr 11 - LpFö, gäller från och med 1 juli 2011. Implementering av både ny skollag och nya läroplaner har prioriterats i kompetensutvecklingsplanen och i enheternas inre arbete. För- valtningsjuristen har genomfört föreläsningar för lärare och rektorer om den nya skollagen.

Skolinspektionen genomförde en allmän tillsyn av bildningsförvaltningens verksamheter under februari och vid återrapporteringen framhölls att Vara i stort är en god förskole- /skolkommun. Åtgärder har arbetats med, centralt och på enheterna, och i november då Skolinspektionen gjorde sin avslutande uppföljning klassades Vara som en "grön" kommun.

Föreläsning genomfördes med Elisabeth Ingemarsson, Råda mosse Lidköping, för samtlig personal i alla förskolor i Vara kommun, om implementering av den reviderade läroplanen för förskolan.

Antalet stängningsdagar utökades tillfälligt från tre till fyra vilket möjliggjorde ytterligare kompetensutveckling kring implementering av ny läroplan.

Förskolepersonal på de flesta förskolor påbörjade hösten 2011 en utbildning i systematiskt kvalitetsarbete.

Förskoleklasspedagoger har under 2011 påbörjat implementering av Lgr 11 tillsammans med grundskolan.

Det har varit en hög belastning på förskolorna under 2011 då fler ett-åringar börjat. 2011 var barnantalet på förskolorna 698, en ökning med 42 barn mot 2010. Vistelsesnittiden på förskolan har sedan år 2005 ökat från 26,9 tim/vecka till att år 2011 vara 30,2 tim per vecka, en ökning med 12,2% Ökningen mellan 2010 och 2011 är 1 timma per vecka från 29,2 tim per vecka till 30,2 timmar per vecka. Den pedagogiska personaltätheten inom för- skolan har under 2011 varit 6,2 inskrivna barn per årsarbetare (riket. 5,4). Ökat barnantal innebar att 1/1 2012 startar en ny tillfällig avdelning på Torsgårdsskolan. Planering av denna verksamhet skedde under november och december.

Måluppfyllelse

Effektmål

Effektmål Måluppfyllelse

Normer och värden

Alla barn har en inre drivkraft och trygghet Delvis uppnått Utveckling och lärande/kunskaper

Alla barn visar nyfikenhet och lust att lära under hela barnomsorgstiden Delvis uppnått

(28)

Effektmål Måluppfyllelse

Ansvar och inflytande

Barnet är med och utformar innehållet i den dagliga verksamheten Delvis uppnått Samverkan

Alla vårdnadshavare upplever att samverkan mellan hem och skola fun-

gerar Delvis uppnått

Tjänstegarantier

Vi ger er saklig information om våra olika barnomsorgsformer så att ni

därigenom har valmöjlighet Uppnått

Vi kontaktar er inom fem arbetsdagar efter det att ansökan mottagits Uppnått Vi erbjuder barnomsorgsplats inom fyra månader efter det att ansökan

mottagits. Om platsen inte är den mest önskade har ni förtur för ompla- cering till den barnomsorgsplats ni föredrar

Uppnått Ni och ert/era barn får en kontaktperson på den enhet där ert/era barn

vistas Uppnått

Utvecklingssamtal tillsammans med er kontaktperson erbjuds en gång

per år Uppnått

Kvalitet och prestationer

2011 2010 2009

FÖRSKOLA

Antal inskrivna barn 1 - 5 år 698 656 670

Andel (%) inskrivna barn av samtliga 1 - 5 år 91 88 87

Andel (%) inskrivna barn i enskild regi 17 17 14

Antal inskrivna barn/avdelning* 19 19 18

Andel (%) årsarb m ped högsk.utb. 72 67 60

FAMILJEDAGHEM

Antal inskrivna barn 1 - 5 år 20 20 20

FRITIDSHEM

Antal inskrivna barn 610 577 524

Andel (%) inskrivna barn i enskild regi 15,4 16,1 8,7

FÖRSKOLEKLASS

Antal elever 156 167 154

Andel (%) elever i enskild regi 11,2 9,8 6,8

TOTAL KOSTNAD

Kostnad (tkr) per barn/elev 46,5 45,4 45,1

*mätning sker i november

(29)

Grundskola

Driftredovisning

2011 2010 2009

Nettokostnader -109 723 -109 973 -111 446

Budgetanslag 110 668 109 418 113 135

Grundskolan redovisar ett överskott 945 tkr

Viktiga händelser

Den nya skollagen började tillämpas från och med den 1 juli 2011 och nya styrdokument för grundskolan, Lgr 11, gäller från och med 1 juli 2011. Implementering av både ny skollag och ny läroplan/kursplan har prioriterats i kompetensutvecklingsplanen och i enheternas inre arbete. Förvaltningsjuristen har genomfört föreläsningar för lärare och rektorer om den nya skollagen.

Ett nytt betygsystem med nivåerna A - F har, tillsammans med den nya läroplanen, införts och 2011 års åk 9 är de sista att få betyg enligt det gamla systemet (G, VG, MVG). Betyg ges nu från och med årskurs 6.

Skolinspektionen genomförde en allmän tillsyn av kommunens skolor under februari och vid återrapporteringen framhölls att Vara i stort är en god skolkommun och några brister delgavs. Åtgärder har arbetats med, centralt och på enheterna, och i november då Skolin- spektionen gjorde sin avslutande uppföljning klassades Vara som en "grön" kommun.

En ny verksamhetsplan har i process med nämnd, resultatenhetschefer och fackliga före- trädare arbetats fram under hösten och fastställdes av kommunfullmäktige i december.

De kommunövergripande skolprojekten om matematik, läsa, skriva, räkna och entreprenö- riellt lärande genom formativ bedömning, som genomförts under året, är led i implemente- ringsarbetet av ny läroplan och en ökad måluppfyllelse.

Skolverkets matteprojekt (åk 4-9), som utgår från "learning study", där lärare observerar varandras lektioner för att förbättra undervisning. Observationerna har sin utgångspunkt i djupanalys av de nationella proven i åk 5 och 9 och de områden i proven som påvisade brister.

Skolverkets projekt Läsa, skriva, räkna har inriktats på språk- och läsutveckling i åk 1-3. En projektanställd läsutvecklare har besökt enheterna för att analysera metoder, resultat och undervisning och vid återkoppling har en handlingsplan upprättats för varje enhet. En kommunövergripande handlingsplan för läsutveckling har arbetats fram utifrån kommunens gemensamma behov, t ex har beslut tagits om ett kommungemensamt lässcanningsin- strument efter åk 1.(Skolverkets Nya språket lyfter).

En IT-plan färdigställdes och antogs.

Larv/Tråvad skola och Västra skolan har påbörjat en provperiod, där alla lärare deltar, med utprövning av ett pedagogiskt digitalt verktyg, för arbete med IUP och skriftliga omdömen.

Alla grundskolor har med lärarrepresentanter deltagit.

Skolverksprojektet "Entreprenöriellt lärande genom formativ bedömning" startade under hösten, med föreläsningar för alla lärare i åk 1-6 kring formativ bedömning utifrån Lgr 11.

Föreläsningarna följdes upp medträffar kring det digitala verktyget för att omsätta lärdomar från föreläsningar i praktiken.

(30)

Bildningsnämnden, Årsredovisning 2011 29(55) Måluppfyllelse

Effektmål

Effektmål grundskolan Måluppfyllelse

Normer och värden

Alla elever har en inre drivkraft och utvecklar förståelse för och förtro-

genheter med samhällets värdegrund Delvis uppnått

Utveckling och lärande/kunskaper

Alla elever visar nyfikenhet och lust att lära under hela grundskoletiden Delvis uppnått Ansvar och inflytande

Alla elever har möjlighet att påverka sitt eget lärande och sin egen ut-

veckling Delvis uppnått

Samverkan

Alla elever har kontakter med näringsliv och närsamhälle Delvis uppnått

Effektmål elevhälsan Måluppfyllelse

Normer och värden

Alla barn ska få sina behov tillgodosedda inom kommunen Delvis uppnått Utveckling och lärande/kunskaper

Alla elever visar nyfikenhet och lust att lära under hela grundskoletiden Delvis uppnått Ansvar och inflytande

Öka självkänslan hos varje barn så att de har möjlighet att påverka sin

skolsituation och ta ansvar Delvis uppnått

Samverkan

Motivera föräldrar att ta emot hjälp. Bygga upp ett skyddsnät tidigt för

barnens bästa Delvis uppnått

Andelen föräldrar som själva tar kontakt med IRMA har ökat.

Tjänstegarantier

Utvecklingssamtal med elev och förälder tillsammans med ansvarig kon- taktlärare genomförs en gång per termin. Utvecklingssamtalet ska do- kumenteras och följas upp vid kommande utvecklingssamtal. Förälder och elev ska i god tid ha möjlighet att ta del av frågor som tas upp vid samtalet

Uppnått

Elever som riskerar att inte uppnå godkända betyg i kärnämnena mate-

matik, svenska och engelska erbjuds möjlighet till extra stöd Uppnått Du får en näringsrik och vällagad lunch där grönsaker serveras dagligen.

Lunchen ger 1/3 del av dagsbehovet av näring och energi Uppnått

Vid medicinska skäl serveras specialkost Uppnått

2011 2010 2009

Antal elever år 1 - 9 1 472 1 481 1 538

(31)

2011 2010 2009

Andel (%) elever i fristående skolor 6,6 5,1 4,3

Antal lärare/100 elever 8,3 8,2 7,3

Antal elever från Vara i andra kommuner 21 22 25

Antal elever från andra kommuner i Vara 9,5 5,5 9

Kostnad (tkr) /elev 74,5 74,3 72,5

Åk 3 matematik - delprov, antal elever med godkänt resultat Vedum Park Aren-

torp

Västra Larv Tråvad Kvänum Levene Totalt

Antal elever 25 24 21 24 9 13 19 24 159

Geometriska mönster

25 21 18 23 9 13 17 23 149

Jämföra, mäta, massa, tid

21 21 15 21 9 11 14 23 135

Taluppfattning 24 20 17 21 9 11 17 23 142

Ma-problem 21 21 17 22 9 12 19 24 145

Huvudräkning, välja räknesätt

23 21 16 21 8 13 17 22 141

Skriftliga räk- nemetoder

18 21 14 20 9 13 17 20 132

Kommunika- tion och begrepp

20 21 17 22 9 12 19 23 143

Åk 3 svenska - delprov, antal elever med godkänt resultat Vedum Park Aren-

torp

Västra Larv Tråvad Kvä- num

Levene Totalt

Antal elever 25 24 21 24 9 13 19 24 159

Muntlig uppgift

24 21 16 23 9 13 16 24 146

Läsning skön- litteratur

24 21 19 20 9 12 19 24 148

Läsning fakta- text

24 21 19 19 9 12 18 24 146

Högläsning 24 21 19 21 7 13 18 23 146

Skrivuppgift berättande

24 21 17 20 9 12 18 24 145

Stavning inter- punktion

24 21 17 22 8 11 17 23 143

Skriva läsligt 23 21 18 23 9 12 19 24 149

Skrivuppgift beskrivande

23 21 18 23 8 12 18 23 146

(32)

Redovisning av nationella prov åk 5

Svenska Engelska Matematik

2011 2010 2009 2011 2010 2009 2011 2010 2009

Antal elever 137 137 137

Andel (%) elever som nått:

Uppnått målen 82 89 88 76 86 79 85 83 83

På väg att nå målen 18 8 8 24 10 17 15 13 12

Kommer inte att nå målen vid

slutet av år 6 3 3 4 5 4 5

Resultat från skolornas rapportering till bildningsförvaltningen

Redovisning av betyg år 9

2011 2010 2009 2011 2010 2009 2011 2010 2009 Totalt i kommunen

Antal elever 187 206 222 188 213 222 195 213 222

Andel (%) elever som nått: 94,2 96,6 92,8 97 92,0 94,6 89 92,5 93,2 Mycket väl godkänd 17,0 6,3 8,1 14 10,8 9,9 13 9,9 15,8

Väl godkänd 34 39,8 34,2 40 37,1 37,4 29 32,9 28,4

Godkänd 45 50,5 50,5 43 44,1 47,3 46 49,8 49,1

Ej uppnått målen 3 3,4 7,2 3 8,0 5,4 11 7,5 6,8

Andel (%) riket ej nått målen 3,1 ? 3,7 3,4 6,6 ? 7,0 6,4 9,1 ? 8,3 7,8 Redovisning av nationella prov år 9

2011 2010 2009 2011 2010 2009 2011 2010 2009 Totalt i kommunen

Antal elever 191 207 224 194 214 182 214 224

Andel (%) elever som nått: 94 95 77

Mycket väl godkänd 8,8 1,5 2,3 12,2 8,2 6,6 14,3 7,7 7,6 Väl godkänd 40,7 35,8 40,0 47,5 42,3 46,9 20,3 25,1 34,3

Godkänd 46,2 56,2 47,9 38,1 40,9 41,8 44,5 48,8 44,3

Ej uppnått målen 4,3 6,5 9,8 2,2 8,7 4,7 20,9 18,4 13,8 Andel (%) riket ej nått målen 2,9 5,1 3,3 3,6 4,2 4,2 20,1 17,5 13,0

Resultaten från SIRIS

Analys

Nationella trender visar diskrepans mellan nationella prov och betyg, sämre resultat i matematik jämfört med övriga ämnen, olikvärdighet i bedömning och också Vara följer dessa trender.

Statistiken visar över tid egentligen inte något tydligt mönster, vilket kan bero på att de inte i tillräcklig utsträckning analyserats på djupet av lärare och rektorer, så att resultaten ger

(33)

information till förbättring och utveckling av undervisning och organisation av undervisning.

Resultat av betyg och nationella prov i åk 9 måste ses som resultat av hela grundskolans (åk 1 - 9) insatser, vilket innebär att lärare i de lägre åldrarna måste se sin undervisning i per- spektivet vad eleverna ska kunna i åk 9.

Överlämningar och övergångar måste förbättras så att elevernas kunskaper tas tillvara, för att effektivisera lärande och undervisning.

Bedömningen av de nationella proven behöver ses över ytterligare. Rektorer, lärare och stödpersonal måste ta ett stort ansvar i detta. Arbetet med analys kommer att prioriteras under 2011 och pengar söks från Skolverket.

Gymnasieskola

Driftredovisning

2011 2010 2009

Nettokostnader -66 466 -62 013 -61 412

Budgetanslag 63 989 61 568 59 183

Gymnasieskolan redovisar ett underskott, 2 477 tkr som till största delen består av högre personalkostnader än budgeterat. På grund av det minskade elevunderlaget sker i möjligaste mån en anpassning av organisationen. Enligt Skolverkets senaste Öppna Jämförelser är Lagmansgymnasiet kostnadseffektivt.

Viktiga händelser

Under vårterminen genomfördes en tillsyn av Skolinspektionen. Besöket föregicks av för- beredande arbete och därefter ett arbete med att tillse de brister man funnit. Vid uppfölj- ningsbesök i november på Lagmansgymnasiet ansåg man att bristerna var åtgärdade. Under läsåret har arbetet med implementering av den nya gymnasiereformen – Gy11 – prioriterats; en omfattande reform med mycket nytt att sätta sig in i.

Studieresorna i åk 1 fortsätter, det arbetas för att vidareutveckla dessa inför nästa läsår.

Resorna har uppskattats av såväl elever som medarbetare och lärdomarna har använts i undervisningen i flertalet kurser.

Fr o m ht-11 har alla elever i åk 1 och 2 en bärbar dator som ett pedagogiskt verktyg. An- vändandet av IT som ett verktyg i lärandet är ett viktigt utvecklingsområde. Det har införts ett administrativt datasystem (för hantering av studieplaner, frånvaro, uppgifter om eleven m m) samt en digital lärplattform där främst lärare och elever kan kommunicera, dela uppgifter och material samt samla all information som är relevant för kurser och grupper. För- äldrar har fått inloggning för att t ex kunna följa elevens studieplan, frånvaro m m. I den nya skollagen är utbildningsanordnaren skyldig att meddela vårdnadshavare olovlig frånva- ro samma dag, ett system har införts där olovlig frånvaro omedelbart meddelas via sms eller e-post till vårdnadshavaren.

Skolledningen har organiserats om ytterligare. Numera är i huvudsak två rektorer ansvariga för ungdomsgymnasiet. Arbete pågår med att hitta rutiner och utveckla samarbetet. I och med ht-starten antogs nya ledord för skolan: DRIVKRAFT - NÄRVARO - FRAMGÅNG som skall genomsyra verksamheten.

(34)

Bildningsnämnden, Årsredovisning 2011 33(55) Måluppfyllelse

Effektmål

Effektmål gymnasieskolan Måluppfyllelse

Normer och värden

Alla blir bemötta med respekt Delvis uppnått

Alla får möjlighet att utveckla en inre drivkraft som gör dem trygga Delvis uppnått Utveckling och lärande/kunskaper

Alla barn/elever ges möjlighet att nå de nationella målen Delvis uppnått Alla verksamheter har en god lärandemiljö för olika lärstilar som stimu-

lerar lusten att lära Delvis uppnått

Ansvar och inflytande

Alla har möjlighet att påverka sin vardag och utveckla förmågan att ta

ansvar Delvis uppnått

Alla har ansvar för sin egen utveckling, för medmänniskor och den om-

givande miljön Delvis uppnått

Samverkan

Alla upplever att samarbetet mellan hem, skola , näringsliv, kultur och

föreningsliv fungerar bra Delvis uppnått

Samverkan sker mellan verksamheterna, inom enheten och mellan enhe-

ter Delvis uppnått

Alla enheter har internationellt samarbete och utbyte Delvis uppnått

2011 2010 2009

Antal elever i Vara gymnasieskola 584 634 707

varav interkommunala elever 215 234 255

Elever från Vara i Vara gymnasieskola 369 400 452

Antal elever från Vara kommun i interkommunal

gymnasieutbildning 333 309 277

Antal elever från Vara kommun i gymnasieutbild-

ning 712 709 729

Program

Antal elever

Antal elever med slutbetyg

Andel elever med slutbetyg

%

Andel elever med slutbetyg i

riket

Antal med reducerat

program

Antal med utökat program

Byggprogram 16 9 56,3 8

Elprogram 15 15 100,0 7

Fordonspro-

gram 29 12 41,4 11

Handels- o adm

program 25 17 68,0 0

(35)

Bildningsnämnden, Årsredovisning 2011 34(55) Program

Antal elever

Antal elever med slutbetyg

Andel elever med slutbetyg

%

Andel elever med slutbetyg i

riket

Antal med reducerat

program

Antal med utökat program Hotell- o rest

program 15 13 86,7

Naturvetenskapl

program 21 18 85,7 7

Samhällsvetens-

kapl program 26 25 96,2 9

Teknikprogram 9 7 77,8 7

Estetprogram 16 15 93,8

Individuellt

program 7

Specialutformat

program 5 5 100,0 5

Industriprogram 14 9 64,3 2

Barn och fri-

tidsprogram 21 12 57,1 8

Analys

Måluppfyllelsen varierar på Lagmansgymnasiets program. På de studieförberedande programmen ligger meritpoängen över riksgenomsnittet medan den på yrkesförberedande program ligger under. En minskning har skett av andelen elever som lämnar gymnasiet med ett slutbetyg. 2010 lämnade 78,5 % av eleverna gymnasiet med slutbetyg. Motsvarande siff- ra 2011 var 74 %. Den lägre måluppfyllelsen på de yrkesförberedande programmen har även skolinspektionen kommenterat och insatser har genomförts för att öka måluppfyllel- sen. Det är svårare att motivera eleverna på yrkesförberedande program då möjligheten till arbete efter avslutad utbildning inte påverkas i lika hög grad av slutbetyg i samtliga ämnen.

Noteras kan att enligt Svenskt näringsliv granskning av gymnasieskolors kvalitet har elever på flera av Lagmans program fått arbete efter avslutad utbildning och högre lön i högre utsträckning än elever från andra skolor i riket.

Lärcentrum

Driftredovisning

2011 2010 2009

Verksamhetens intäkter 3 915 4 013 976

Viktiga händelser

Skolinspektionen påpekade under våren brister i Lärcentrums verksamhet varför stort arbete lades ned på att komma till rätta med dessa. Under höstens arbetslagsträffar och vid

(36)

kompetensutvecklingsdagar fokuserades arbetet på att kvalitetssäkra verksamheten. När Skolinspektionen gjorde sitt uppföljande besök fanns inte längre något att anmärka på.

Vara kommun fick under året sin första yrkeshögskoleutbildning. Gastronomihögskolan genomför utbildning för arbetsledare inom storhushåll i Restaurangskolans lokaler. Utbild- ningen pågår på halvfart under tre terminer.

Högskoleutbildningarna via telebild hade under början av terminen stora tekniska problem, vilka dessbättre löstes.

Den statliga satsningen på yrkesutbildning på gymnasienivå för vuxna har minskat kraftigt och färre elever kommer att kunna beredas plats. Högskolor och universitet har också fått minskade anslag och det drabbar Lärcentrum då utbudet av utbildningar via telebild ej prioriteras i lika hög grad som tidigare.

Måluppfyllelse

Effektmål

Effektmål lärcentrum Måluppfyllelse

Normer och värden

Alla elever blir uppmärksammade, känner tillit, trygghet och trivsel Delvis uppnått Utveckling och lärande/kunskaper

Alla elever får det stöd de behöver för att utvecklas Delvis uppnått Ansvar och inflytande

Alla elever tar eget ansvar för sin utbildning Delvis uppnått Samverkan

Samarbeta med företag och öka internationaliseringen Delvis uppnått

2011 2010 2009

Heltidsplatser Sfi 30 20 24

Heltidsplatser gruv/gy 64 64 60

Deltagare Särvux 10 7 8

Deltagare högskolestudier distans i vara ca 75 ca 90 88

Antal distanskurser/program, högskolan 5 12 10

Antal i övr utb.insatser med Lärcentrum ca 100 95 70

Antal företag i kontakt med Lärcentrum 40 40 40

Analys

Antalet studerande ligger på en ganska stabil nivå. Att antalet deltagare i högskolestudier minskat kan troligen förklaras med att det fanns ett uppdämt behov som nu tillfredsställts.

Det har också blivit enklare att studera via webben.

(37)

Särskola

Driftredovisning

2011 2010 2009

Nettokostnader -11 476 -11 351 -10 974

Budgetanslag 11 620 11 407 10 661

Viktiga händelser

En lägerresa genomfördes under vt-11 med lyckat resultat. Skolorna har arbetat för ökad inkludering. Flera av särskoleeleverna på gymnasiesärskolan har varit inkluderade i olika kurser. Arbetslaget har också fokuserat på att hitta APU-platser för att ge eleverna så goda förutsättningar som möjligt att pröva på det framtida arbetslivet. Personal från skolan har ingått i ett nätverk med fokus på särskoleelevernas behov och framtid. Gymnasiesärsskolan anordnar en årlig informationskväll där representanterna från nätverket informerade (AF, FK, LSS, daglig verksamhet, vuxenhabiliteringen och Vara Folkhögskola). Kvällen har uppskattats av föräldrar. Samarbetet mellan grundsärskolan och gymnasiesärskolan har intensifierats för att få en bättre övergång till gymnasiesärskolan för de elever som väljer att läsa vidare i Vara kommun.

Grundsärskolan och gymnasiesärskolan har under året haft besök av skolinspektionen.

Rapporten var i stort mycket positiv. Skolinspektionen har också gjort en särskild granskning kring inskrivningar och underliggande utredningar. I Vara, liksom i alla kommuner i landet, påpekas brister i de pedagogiska utredningarna. Underlagen i övrigt var tillfredsstäl- lande. Rektorerna arbetar aktivt för att öka den formella behörigheten hos medarbetarna i enlighet med den nya skollagens skärpta krav.

Måluppfyllelse

Effektmål

Effektmål särskola Måluppfyllelse

Normer och värden

Alla elever blir bemötta med respekt Delvis uppnått

Alla elever bygger upp en inre drivkraft och utvecklar förståelse och

förtrogenheter i samhällets värdegrund Delvis uppnått

Utveckling och lärande/kunskaper

Alla elever visar nyfikenhet och lust att lära under hela sin skoltid Delvis uppnått Ansvar och inflytande

Alla elever får möjlighet att påverka sitt eget lärande och sin egen ut-

veckling Delvis uppnått

Samverkan

Alla vårdnadshavare upplever att samverkan mellan hem och skola fun-

gerar bra Delvis uppnått

(38)

Bedömningen baseras på brukarundersökningen som genomfördes under våren. Den om- fattar alla elever på Lagmansgymnasiet. Ingen separat undersökning är gjord på gymnasie- särskolan varför det sammanlagda resultatet får redovisas.

2011 2010 2009

Antal elever grundsär + träningsskola 19,5 21 22

Antal elever gymnasiesärskolan 7 11 11

Kulturskola

Driftredovisning

2011 2010 2009

Verksamheten redovisar ett överskott för år 2011 på 275 tkr Överskottet beror på en ej genomförd tillsättning av ny pianolärare.

Viktiga händelser

Förutom de sedvanliga evenemangen (caféer på olika tätorter i kommunen) och liknande evenemang genomfördes en "kulturskolans vecka" mellan den 23/5 - 31/5 då det under sex av kvällarna gavs större konserter och framträdanden. Under dagtid gjordes "nedslag"

på arbetsplatser, skolor, förskolor, äldreboende etc. där alla våra elever framträdde i olika konstellationer.

Dessa evenemang genomfördes med mycket gott resultat och publiktillströmningen och mottagandet från publiken var över förväntan

Under höstterminen 2011 har arbetet fortgått med förberedelser till den stora föreställning- en i konserthuset 28-29 feb. 2012 "med pejl på TV"

Måluppfyllelse

Effektmål

Effektmål kulturskola Måluppfyllelse

Normer och värden

Alla elever har en god relation till sin lärare Uppnått Utveckling och lärande/kunskaper

Alla elever känner lust att lära och berika sina kunskaper Uppnått Ansvar och inflytande

(39)

Effektmål kulturskola Måluppfyllelse

Alla elever har möjlighet att påverka sitt lärande och sin utveckling med

hjälp av olika konstformer/estetiska uttryck Uppnått Samverkan

Intresset för kulturskolans verksamhet ökar Delvis uppnått Intresset för kulturskolans verksamhet ökar i stort. Detta gäller dock inte för alla instrument och instrumentgrupper. Intresset för blåsinstrumenten är inte så stort. Vi arbetar med olika typer av projekt för att öka intresset, bl.a. ett orkesterprojekt i Västra skolan.

2011 2010 2009

Antal elever instrument/sång 235 281 298

Antal elever popgrupper 3 3 5

Antal elever solosång 30 25 26

Antal elever barnkör 15 12 6

Antal elever dans 97 90 82

Antal elever drill 17 14 4

Antal elever drama/teater 13 8 16

Antal elever bild 26 24 23

S:a antal elver 436 457 454

Analys

F.n. står 67 elever i kö, därav, 50 sökande på gitarr/elgitarr Kostenheten

Driftredovisning

2011 2010 2009

Nettokostnader -14 075 -13 760 -12 908

Budgetanslag 13 797 13 519 12 159

Viktiga händelser

Under det gångna året har Kostenhetens medarbetare arbetat utifrån de arbetsplaner som tagits fram gemensamt. Miljöutbildningar har genomförts, vilket resulterat i att samtliga kök sopsorterar efter dess möjligheter.

Vad det gäller matsvinn arbetas intensivt med att på kostråd/matråd diskutera hur man kan minska svinn samt hur detta ska redovisas. På flera enheter har man satt upp gemensamma mål med representanter i matråden. På de ställen målet nåtts har det resulterat i en tvårät- ters måltid som eleverna varit med att komponera.

För att minska svinn på fritids/förskola har man på flera enheter startat med bufféserver- ingar för de åldersgrupper det är möjligt.