Lokala strålskyddsregler för arbete med
Radioaktiva ämnen
vid Karolinska Institutet
Innehåll
INLEDNING ... 3
1. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETE MED RADIOAKTIVA ÄMNEN ... 4
VERKSAMHETSANSVARIG ... 4
KATEGORIINDELNING AV PERSONAL ... 5
KATEGORIINDELNING AV LOKALER ... 5
PERSONDOSÖVERVAKNING ... 6
GRAVID ELLER AMMANDE PERSONAL ... 6
STRÅLSÄKERHETSUTBILDNING ... 6
DOKUMENTATION ... 7
2. RIKTLINJER FÖR LABORATORIEARBETE ... 8
EXTERN BESTRÅLNING ... 8
INTERN BESTRÅLNING ... 9
HUDKONTAMINATION ... 9
PRAKTISKA ARBETSREGLER ... 10
STRÅLSKYDDSINSTRUMENT ... 10
KONTAMINATIONSKONTROLL ... 11
ARBETE MED RADIOAKTIVA ÄMNEN PÅ NIVÅ 1 ... 11
INMÄRKNING MED RADIOAKTIVT JOD ... 12
3. HANTERINGSRUTINER ... 12
BESTÄLLNING OCH LEVERANS AV RADIOAKTIVA ÄMNEN ... 12
FÖRVARING OCH UPPMÄRKNING AV RADIOAKTIVA ÄMNEN ... 12
TRANSPORT AV RADIOAKTIVA ÄMNEN ... 13
AVFALLSHANTERING ... 14
RADIOAKTIVT AVFALL SOM LÄMNAS I AVFALLSRUM ... 14
ÅTGÄRDER VID MISSÖDEN... 17
DOKUMENTATION ... 18
STÄDNING AV LOKALER ... 18
BILAGA 1: CHECKLISTA STRÅLSKYDDSROND ... 19
Inledning
Arbete som omfattar joniserande strålning är förknippat med risker för arbetstagaren, omgivningen och miljön. För att minimera dessa risker ska arbetet med radioaktiva ämnen ske enligt det lokala regelverk som beskrivs i detta dokument samt enligt fastställda rutiner på arbetsplatsen.
Karolinska Institutet har tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten för verksamhet med joniserande strålning. I tillståndet regleras omfattningen och villkor för verksamheten.
Strålsäkerhetsarbetet vid Karolinska Institutet med ansvar, roller, uppgifter och informationsflöde är beskriven i strålsäkerhetsorganisationen. Organisationen ska vara känd för alla som arbetar med joniserande strålning och presenteras i samband med den obligatoriska strålskyddsutbildningen. Det operativa strålsäkerhetsarbetet sköts av VO Sjukhusfysik enligt avtal mellan KI och KS. Det är också VO
Sjukhusfysik som svarar för strålskyddsutbildningen av KI:s personal.
Utbildningstillfällen, strålsäkerhetsorganisation och annan information som berör strålsäkerhetsarbetet återfinns på medarbetarportalen.
De lokala strålskyddsföreskrifterna är indelade i kapitel för ökad tydlighet. Första kapitlet omfattar villkor som ska vara uppfyllda innan man påbörjar arbete med öppna strålkällor. I andra kapitlet beskrivs riktlinjer som är centrala för ett säkert
laboratoriearbete med joniserande strålning. I det tredje kapitlet återfinns praktisk information från beställning av radioaktiva ämnen till avfallshantering och städning av laborationslokalen.
Tillsammans med utbildning i strålskydd, skriftliga rutiner och
strålsäkerhetsorganisationen bildar de lokala strålskyddsföreskrifterna en enhet för säker och trygg arbetsmiljö.
Har du frågor eller funderingar som rör strålsäkerhet är du välkommen att höra av dig till din strålsäkerhetssamordnare, laboratoriesäkerhetssamordnare eller
strålskyddsexpert. Kontaktuppgifter återfinns i bilaga 2.
1. Förutsättningar för arbete med radioaktiva ämnen
I följande kapitel beskrivs vad som krävs innan man påbörjar laboratoriearbete med öppna strålkällor.
Lokal licens
Arbete med radioaktiva ämnen inom Karolinska Institutet får endast bedrivas vid de laboratorier som erhållit en lokal licens. Syftet med licens är att se till att arbete med öppna strålkällor omfattas av Karolinska Institutets samlingstillstånd från SSM och att verksamheten bedrivs på ett säkert och hållbart sätt. Den lokala licensen utfärdas av VO Sjukhusfysik och godkänns av KI:s strålskyddsexpert.
Här regleras vilka radioaktiva ämnen och aktivitetsmängder laboratoriet får inneha, köpa och arbeta med, nivåindelning av laboratorier samt
kategoriindelning av arbetsställen och personal.
Laboratorier delas in i fyra nivåer (nivå 1-4) beroende på arbetets art och omfattning. Nivå 1 innebär omfattande arbete och nivå 4 avser ett vilande labb.
Nivåindelningen är en riskbedömning som utförs av VO Sjukhusfysik och beslutas i samband med utfärdande av lokal licens.
Vilande licens (nivå 4) kan beviljas vid uppehåll av max 1 år i verksamheten med radioaktiva ämnen. Licensen kan senare återaktiveras om arbetet återupptas.
Vid längre uppehåll (> 1 år) ska licensen avslutas och lokalerna friklassas.
Alla förändringar beträffande radioaktiva ämnen, aktivitetsmängder, lokaler och rutiner samt andra omständigheter som kan påverka strålskyddsförhållandena ska snarast anmälas till VO Sjukhusfysik och Karolinska Institutets
strålskyddsexpert.
Årligen genomförs en strålsäkerhetsrond på laboratorier med lokal licens. Vid ronden går man tillsammans med en representant för laboratoriet igenom strålsäkerheten enligt en checklista, se Bilaga 1. Efter ronden sammanställsen rapport över strålsäkerheten på laboratoriet med en åtgärdsplan för eventuella brister i strålsäkerheten.
Verksamhetsansvarig
Varje institution eller laboratorium skall ha en verksamhetsansvarig
person (vanligtvis prefekt) som skall förvissa sig om att licenskraven uppfylls med avseende på att:
• inga radionuklider används utöver de som är beviljade i den lokala licensen
• aldrig hantera/förvara mer än maximalt tillåten aktivitetsmängd
• register förs över inköpta radionuklider
• arbete bedrivs i lokaler godkända av avdelningen för nuklearmedicin
• all personal har adekvat strålskyddsutbildning
• all personal har tillgång till lämplig strålskyddsutrustning
• persondos-, kontaminerings- och ventilationsmätningar utförs enligt anvisningar
• avfall omhändertages enligt instruktion
• tillbud och missöden omedelbart rapporteras
• utse strålsäkerhetsombud/kontaktperson i samarbete med sektionen för nuklearmedicin
Strålsäkerhetsombud
Varje laboratorium skall ha ett, av den verksamhetsansvariga utsett, strålsäkerhetsombud/kontaktperson med följande uppgifter:
• Ge lokala instruktioner för arbete med radionuklider såsom inköps- ,förvarings- och avfallsrutiner samt var och hur arbetet skall bedrivas m m
• Ge lokala städinstruktioner till städledare och städpersonal
• Övervaka strålskyddshygienen
• Övervaka inköp av radionuklider och tillse att dessa journalförs för att säkerställa att maximalt innehav aldrig överskrids
• Vid behov uppdatera kvalitetshandboken/strålskyddspärmen
• Se till att all personal tar del av de lokala strålskyddsföreskrifterna inklusive kvittens i kvalitetshandboken
• Hantera persondosimetrar och personrapporter i de fall detta är aktuellt
• Vara kontaktperson gentemot avdelning för nuklearmedicin
Kategoriindelning av personal
Personal indelas i kategorier efter arbetets art. Personal kan tillhöra kategori A, kategori B eller vara icke kategoriindelad.
Kategori A
För personal tillhörande kategori A gäller att den effektiva stråldosen riskerar att överstiga 6 mSv/år. Dessa arbetstagare åläggs:
• att bära persondosmätare med en mätperiod på 4 veckor
• att genomgå periodisk läkarundersökning vart tredje år
• att avge hälsodeklaration mellanliggande år Kategori B
För personal tillhörande kategori B gäller att den effektiva stråldosen kan överstiga 1 mSv/år men understiger 6 mSv/år. Dosuppskattningar och kontrollrutiner skall visa att placeringen i kategori B är korrekt.
Kravet på kategoriindelning undantas då risken är försumbar att den effektiva stråldosen kan överstiga 1 mSv/år.
Kategoriindelning av lokaler
Utifrån arbetets art och i omfattning kan lokaler kategoriindelas som kontrollerade eller skyddade områden. Detta ska tydligt framgå genom skyltning av lokalerna.
Gällande lokala strålskyddsföreskrifter skall vara tillgängliga oberoende av kategoriindelning.
För kontrollerat område gäller:
• att området är avgränsat och att tillträde begränsas till behöriga personer
• att betydande risk för kontamination föreligger
• att lokala regler i laboratoriet ska vara skriftliga
• att loggbok måste föras över allt arbete enligt
✓ radionuklid och aktivitet
✓ datum för arbetet
✓ vem eller vilka som utfört arbetet
✓ oplanerade händelser av betydelse ur strålskyddssynpunkt
✓ resultat vid kontaminationsmätningar och uppgifter om eventuell dekontamination
För skyddat område gäller att lokala regler kan meddelas muntligt.
Persondosövervakning
Obligatorisk persondosövervakning gäller endast personal som tillhör kategori A.
Tillfällig stråldosmätning med TLD/OSL eller direktavläsande instrument kan utföras på övrig personal för att säkerställa korrekt kategoriindelning eller som underlag för utredningar inom strålsäkerhet.
Gravid eller ammande personal
Gravid personal har rätt att avstå arbete med joniserande strålning under
graviditeten. Om personen väljer att fortsätta arbetet med joniserande strålning under sin graviditet skall en utredning genomföras av VO Sjukhusfysik. Utredningen utförs för att säkerställa att dosen till fostret inte överstiger 1 mSv under resterande
graviditet. Då det i vissa verksamheter kan finnas en risk för internkontamination bör även ammande personal kontakta VO Sjukhusfysik för rådgivning och bedömning.
Strålsäkerhetsutbildning
Innan självständigt arbete påbörjas ska personal som arbetar med öppna strålkällor vid Karolinska Institutet:
• ha läst igenom Lokala strålskyddsföreskrifter (denna skrift)
• ha deltagit i grundkurs i strålsäkerhet
• ha informerats om lokala regler och arbetsrutiner på den specifika arbetsplatsen
Grundläggande strålsäkerhetsutbildning ges regelbundet av VO Sjukhusfysik och ger nödvändiga kunskaper i strålskydd och laboratoriearbete med öppna
strålkällor. Genomförd utbildning ska dokumenteras av lokalt
strålsäkerhetsombud eller forskargruppschef samt signeras av arbetstagaren.
Information om lokala regler och arbetsrutiner för ett strålsäkert arbete ges av det lokala strålsäkerhetsombudet på arbetsplatsen.
Dokumentation
Varje laboratorium skall ha en egen kvalitetshandbok/strålskyddspärm. I denna förvaras den lokala licensen, Lokala strålskyddsföreskrifter, instruktioner och loggböcker. Kvalitetshandboken kan vara elektronisk.
2. Riktlinjer för laboratoriearbete
Kapitlet omfattar generella strålskyddsprinciper och praktiska arbetsregler för en säker hantering av öppna strålkällor i laboratoriemiljö.
Extern bestrålning
Hur stor stråldosen blir vid extern bestrålning beror på flera faktorer:
• Strålslag och aktivitet
• Tid spenderad i strålfältet
• Avstånd till strålkällan
• Strålskärmning Strålslag och aktivitet
Olika radioaktiva ämnen sänder ut olika typer av strålning (strålslag) med olika räckvidd och genomträngningsförmåga. Alfa-, beta- och gammastrålning är de vanligaste strålslagen.
Strålningens intensitet, och därmed även stråldosen, är beroende av aktivitetsmängden.
Behovet av strålskyddsåtgärder beror därför på vilka radioaktiva ämnen och aktivitetsmängder laboratoriet arbetar med.
Tid
Stråldosen vid extern bestrålningen är direkt proportionell mot den tid man vistas i strålfältet. En fördubbling av exponeringstiden innebär alltså en fördubblad stråldos.
Tänk på att:
• arbeta snabbt och metodiskt
• träna på nya och svåra moment med icke radioaktivt material.
Avstånd
Inversa kvadratlagen innebär att strålningens intensitet, och därmed även stråldosen, avtar omvänt proportionellt mot kvadraten på avståndet. Om avståndet till strålkällan fördubblas så minskar alltså stråldosen till en fjärdedel; om avståndet tredubblas så minskar stråldosen till en niondedel osv.
Tänk på att:
• arbeta på största möjliga avstånd från strålkällan
• använd tång, pincett eller annat avståndsverktyg vid hantering av radioaktiva ämnen utan blyskydd. Undvik att, med fingrar eller andra delar av kroppen, beröra behållare innehållande radioaktivt material.
Strålskärmning
Strålningens intensitet, och därmed även stråldosen, kan reduceras genom att använda strålskärmning. Vid dimensionering av strålskärmning beror valet av
material på strålslaget och tjockleken av materialet på strålningens energi. Kontakta VO Sjukhusfysik för rådgivning vid dimensionering av strålskärmning.
Tänk på att:
• om möjligt arbeta bakom strålskärm
• alltid förvara radioaktiva preparat bakom strålskärm.
Intern bestrålning
Spill eller extern kontamination kan lätt leda till intern bestrålning genom att det radioaktiva ämnet kommer in i kroppen via munnen, huden eller andningsvägarna.
Hur stor stråldosen blir vid intern bestrålning beror på flera faktorer:
• Strålslag och aktivitet
• Radionuklidens kemiska form och dess metabolism i kroppen
• Effektiv halveringstid Strålslag och aktivitet
Den korta räckvidden hos α- och β-strålare gör att den externa bestrålningen i allmänhet är lätt att avskärma. Däremot medför den korta räckvidden att om dessa ämnen kommer in i kroppen så kan strålningen absorberas lokalt inuti kroppen vilket i sin tur bidrar till att stråldosen kan bli hög.
Precis som för extern bestrålning gäller det även att strålningens intensitet, och därmed även stråldosen, är beroende av aktivitetsmängden.
Radioaktiv ämnens kemiska form och deras metabolism i kroppen
Den kemiska förening som det radioaktiva ämnet ingår i är helt avgörande för dess distribution och utsöndring i kroppen. Detta är, tillsammans med de fysikaliska strålningsegenskaperna, avgörande för den specifika stråldosen till enskilda organ samt stråldosen till hela kroppen.
Effektiv halveringstid
Den effektiva halveringstiden beräknas utifrån den fysikaliska och den biologiska halveringstiden. Den påverkar vilken den resulterande stråldosen blir på grund av att den tar med i beräkningen hur länge strålningen finns kvar inuti kroppen.
Tänk på att:
• rökning och snusning samt förvaring och förtäring av mat och dryck är förbjudet inom de laboratorier där radioaktiva ämnen förvaras eller används
• använda absorberande papper med plastad undersida som underlag på arbetsbänkar
• alla flyktiga ämnen ska hanteras i dragskåp
• använda skyddskläder och skyddshandskar samt, vid stänkrisk, även ögon- och hårskydd
• kontrollera arbetsytor, utrustning, skyddskläder samt händer med lämpligt strålskyddsinstrument efter avslutat arbete.
Hudkontamination
Spill av koncentrerade radioaktiva lösningar på huden kan ge upphov till lokalt höga stråldoser. Detta gäller särskilt α- och β–strålare, vilka har kort räckvidd.
Tänk på att:
• alltid använda handskar samt att regelbundet byta dessa
• utföra kontaminationskontroller
• läsa instruktionerna under avsnittet Åtgärder vid missöden vid misstanke om hudkontamination.
Praktiska arbetsregler
För varje individs säkerhet är det viktigt att nedanstående arbetsregler efterföljs. Vid arbete med radioaktiva ämnen finns alltid en risk för person- och
laboratoriekontamination vilket kan leda till extern och intern bestrålning. En kontamination kan även leda till missvisande mätvärden och forskningsresultat.
Dessa risker kan minimeras genom att följa nedanstående arbetsregler.
Följande regler är generella. För varje laboratorium ska det, i kvalitetshandboken, finnas särskilda regler som är specifika för utrymmet och typen av arbete.
1. Använd skyddsrock och skyddshandskar. Vid risk för stänk använd även hår- och ögonskydd. Byt skyddskläder ofta. Tvätta alltid händerna efter avslutat arbete.
2. Behandla använda skyddshandskar som radioaktivt avfall.
3. Kontrollera regelbundet händer, arbetsytor, verktyg och skyddskläder med strålskyddsinstrument eller med strykprovskontroll.
4. Täck arbetsytor med absorberande papper med plastad undersida. Byt dessa regelbundet.
5. Samtliga behållare innehållande radioaktiva ämnen skall vara märkta med varningssymbol för joniserande strålning, radionuklid, aktivitet och
tidpunkt.
6. Det är förbjudet att äta, dricka, förvara mat, röka, snusa eller applicera smink i ett laboratorium där öppna strålkällor hanteras.
7. Arbeta snabbt och metodiskt samt undvik spill. Träna nya och svåra moment med icke radioaktiva lösningar.
8. Arbeta i dragskåp eller på dragbänk vid risk för luftburen aktivitet (t.ex.
gas, ånga, stänk eller torra radioaktiva ämnen).
9. Hantera avfallet så snabbt som möjligt efter avslutat arbete. Laboratoriet ska lämnas rent, snyggt och prydligt.
Följande punkter gäller ej för arbete med 3H och 14C.
10. Arbeta på största möjliga avstånd från strålkällan. Undvik att ta direkt i flaskor, sprutor etc. som innehåller aktivitet. Använd istället distansverktyg såsom tänger eller pincetter.
11. Vid arbete med -strålare bör arbetet, om möjligt, ske bakom strålskärm av plexiglas. Vid arbete med -strålare bör arbetet ske bakom bly eller blyglas.
12. Använd sprutskydd vid injektioner med radioaktiva ämnen.
13. Förvara radioaktiva material bakom strålskärm.
14. Vid forcerad filtrering skall övertryck ej användas. Detta för att minska risken för kontamination.
Strålskyddsinstrument
Varje laboratorium bör ha ett lämpligt strålskyddsinstrument anpassat för de radioaktiva ämnen som används. Strålskyddsinstrumentet kan ersättas eller
kompletteras med en metod för strykprover. Strålskyddsinstrumentet ska kontrolleras regelbundet med avseende på yttre skador, batterinivå och respons på strålkälla.
Kontaminationskontroll
Kontaminationskontroll med strålskyddsinstrument (gäller inte 3H)
Efter avslutat arbete skall arbetsytor, arbetskläder och händer kontrolleras med lämpligt strålskyddsinstrument. Rapportera till VO Sjukhusfysik eller Karolinska Institutets strålskyddsexpert om den konstaterade kontaminationen kvarstår efter sanering (se avsnittet Åtgärder vid missöden). Dokumentera resultaten och om kontamination föreligger – notera saneringsåtgärd.
Kontaminationskontroll med strykprov (gäller 3H)
Kontroll av 3H utförs alltid genom strykprov, minst varje kvartal, enligt instruktion i kvalitetshandboken. Även andra betastrålande radioaktiva ämnen med låg energi kan med fördel kontrolleras med strykprov (exempelvis 14C, 33P och 35S). Resultaten ska protokollföras och rapportering till VO Sjukhusfysik eller Karolinska Institutets strålskyddsexpert ska ske om kontamination kvarstår efter saneringsåtgärd (se avsnittet Åtgärder vid missöden).
De laboratorier som inte har tillgång till eget strålskyddsinstrument ska utföra strykprov även vid arbete med andra radioaktiva ämnen än 3H.
Arbete med radioaktiva ämnen på Nivå 1
Särskilda ventilationskrav gäller exempelvis vid:
• inmärkning med radioaktivt jod
• arbete med PET-nuklider (F-18, C-11, O-15)
• annat arbete där risk för luftburna radioaktiva ämnen förekommer
Laboratoriet skall vara utrustat med dragskåp, handskbox eller annan likvärdig teknisk anordning som effektivt kan ta hand om luftburna radioaktiva ämnen.
Ventilationen av dragskåp och handskbox ska vara utformad så att luftburna
radioaktiva ämnen inte kan spridas till andra lokaler. Dragskåpets eller handskboxens funktion skall kontrolleras före varje arbetspass.
Ventilationskontroll
• Kontrollera funktionen av dragskåp, handskbox eller dragbänk innan arbetspasset påbörjas.
• I laboratorier med undertryck ska tryckförhållandena kontrolleras (och dokumenteras) minst en gång per halvår.
Inmärkning med radioaktivt jod
Observera att vid laboratorier där märkning med radioaktivt jod utförs skall
genomförd kontaminationskontroll noteras även då kontamination inte föreligger.
Använd alltid persondosimeter, handskar och laboratorierock vid märkning med radioaktivt jod. Handskar och rock ska avlägsnas när laboratoriet lämnas.
Dokumentera arbetet i en loggbok som förvaras i laboratoriet. Notera följande:
• Nuklid och aktivitet
• Datum
• Vem som utfört arbetet
• Resultat av kontaminationsmätningar
• Oplanerade händelser av betydelse ut strålskyddssynpunkt
3. Hanteringsrutiner
Kapitlet omfattar hantering av praktisk natur som beställning av isotoper, leverans, förvaring, transport, avfallshantering, missöden, dokumentation och avslutningsvis städrutiner.
Beställning och leverans av radioaktiva ämnen
• För att beställa radioaktiva ämnen krävs en giltig lokal licens. Beställning kan då göras direkt från leverantören.
• Alla inköp skall övervakas och samordnas av laboratoriets
strålsäkerhetsombud för att säkerställa att det tillåtna innehavet enligt den lokala licensen ej överskrids.
• Det skall finnas rutiner för mottagande vid leverans av radioaktiva ämnen.
Inköpta radioaktiva ämnen journalförs med angivande av radionuklid, aktivitet och referensdatum (dokumentation kan t ex innebära att följesedlar arkiveras).
Ansvaret för att detta utförs vilar på strålsäkerhetsombudet.
Förvaring och uppmärkning av radioaktiva ämnen
• Radioaktiva ämnen skall förvaras inlåsta och på ett, ur brandskyddssynpunkt, betryggande sätt.
• Radioaktiva material skall vara märkta med varningssymbol för
joniserande strålning samt uppgift om radionuklid, aktivitetsmängd och tidpunkt för angiven aktivitet.
• Förvaringsplatser skall vara utmärkta med varningsskyltarna
Förvaringsplats för radioaktivt material respektive Förvaringsplats för radioaktivt avfall samt kontaktuppgifter till strålsäkerhetsombudet.
Lagstadgade skyltar, enligt nedan, kan beställas från VO Sjukhusfysik.
Transport av radioaktiva ämnen
Interna transporter
Med interna transporter avses transporter inom KI/KS områden på respektive campus (Huddinge och Solna).
• Interna transporter får ej ske på allmän väg.
• Radioaktiva material skall vara märkta med varningssymbol för joniserande strålning samt uppgift om radionuklid, aktivitet och tidpunkt för angiven aktivitet.
• Radioaktiva ämnen får under inga omständigheter lämnas obevakade under den interna transporten.
• Alla förpackningar skall vara väl förseglade och korrekt strålskärmade för att undvika kontamination och onödig bestrålning av personal och allmänheten.
• Vid missöde under transport skall VO Sjukhusfysik omedelbart kontaktas samt platsen för missödet bevakas för att förhindra spridning av radioaktiva
material.
Externa transporter
Externa transporter på allmän väg får endast ske med auktoriserad
transportfirma. Extern transport av radioaktiva ämnen regleras i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrift om transport av farligt gods (ADR).
Avfallshantering
Radioaktivt avfall ska hanteras separat och får ej slängas med vanliga sopor.
Allt radioaktivt avfall (fast och flytande) som går ut från verksamheten ska
dokumenteras. I de avfallsrum som finns på sjukhusområdena i Solna och Huddinge sker dokumentationen i ett webbaserat program, Radwaste. Krav kopplade till
hantering av radioaktivt avfall finns i SSMFS 2018:1.
Radioaktivt avfall som lämnas i avfallsrum
Solna Övrigt flytande och fast radioaktivt avfall skall placeras i särskild riskavfallsbehållare i plast som kan beställas via miljöansvarig. Behållaren märks med den ifyllda etiketten Radioaktivt avfall (se bild till höger). Ragnsells
specialavfall tillhandahåller etiketter.
Kontaktuppgifter Ragn-Sells se bilaga2.
Avfallet placeras sedan i avfallsrum på institutionen och dokumenteras i loggboken för avfall, se VI.7.
Huddinge Övrigt flytande och fast radioaktivt avfall skall placeras i särskild grön riskavfallsbehållare (50 l). Avfallsbehållarna beställs från
MediCarrier (beställningsnummer 63930).
Behållaren märks med den ifyllda etiketten Radioaktivt avfall (se bild till höger).
Etiketterna beställs från Vo Sjukhusfysik.
Uppskattning av aktivitet i avfall
För att uppskatta mängden aktivitet i ett avfallskolli använder man sig av den ursprungliga aktiviteten i stamlösningen. Gör sedan en uppskattning av nedan angivna aktivitetsmängder:
• den mängd som ev. försvinner som flytande avfall
• den mängd som ev. försvinner som scintillationslösning
• den mängd som ev. finns kvar i stamlösningen
• den mängd som ev. försvinner som biologiskt avfall
Dessa aktivitetsmängder subtraheras från den ursprungliga aktivitetsmängden.
Flera stamlösningar kan placeras i samma avfallskolli genom att summera deras aktivitetsmängder. Överskatta hellre aktivitetsmängden än att underskatta den.
Avklingat avfall
Solna
Stamlösningar och avfall som sparas i avfallsrummen i riskavfallsbehållare får klinga av tills aktiviteten är lägre än gränsvärdena i Tabell 1. Dosraten på förpackningen ska vara lägre än 5 µSv/h innan avfallet får skickas till förbränning. Hämtning av avfall beställs från Ragnsells.
Huddinge
Stamlösningar och avfall som sparas i avfallsrummen i riskavfallsbehållare får klinga av tills aktiviteten är lägre än gränsvärdena i Tabell 1. Dosraten på förpackningen ska vara lägre än 5 µSv/h innan avfallet får skickas till förbränning. Hämtning från
avfallsrum F2-3505 sker av Stena Recycling efter beställning från Vo Sjukhusfysik.
Tabell 1 Aktivitetsgränser för utsläpp i avlopp och avfall till förbränning
Isotop Gränsvärde (MBq) Gränsvärde (mCi) Halveringstid
14C 10 0,3 5730 y
45Ca 10 0,3 163 d
51Cr 10 0,3 27,7 d
3H 1000 30 12,3 y
123I 10 0,3 13 h
125I 1 0,03 59,9 d
131I 1 0,03 8 d
111In 1 0,03 2,83 d
32P 0,1 0,003 14,3 d
33P 100 3 25,6 d
86Rb 0,1 0,003 18,6 d
35S 100 3 87,5 d
75Se 1 0,03 119,8 d
Avfallsrum
Solna
Vid verksamheterna i Karolinska Institutet i Solna finns två avfallsförråd där radioaktivt material lämnas. Ett avfallsförråd i Biomedicum som tar emot allt radioaktivt avfall från campus Solna och ett avfallsförråd i Bioclinicum som tar omhand allt radioaktivt avfall från verksamheterna på Karolinska
Universitetssjukhuset i Solna. Rummen är märkta med skylt förvaringsplats för radioaktivt avfall. Varje avfallsrum har en ansvarig person som ser till att det alltid finns en aktuell förteckning över avfallet i rummet. I förteckningen ska det framgå radionuklid, uppskattad aktivitet, datum, kolli ID, dosrat samt datum för avyttring. Det ska även finnas en förteckning över det avfall som har skickats till förbränning.
Samtliga avfallskollin ska vara märka enligt VI.5.
Huddinge
I Huddinge finns ett avfallsrum i F2-3505. Rummet är märkta med skylten
Förvaringsplats för radioaktivt avfall. Varje avfallsrum har en ansvarig person som ser till att det alltid finns en aktuell förteckning över avfallet i rummet. I förteckningen ska det framgå radionuklid, uppskattad aktivitet, datum, kolli ID, dosrat samt datum för avyttring. Förteckningen ska sparas i fem år. Samtliga avfallskollin ska vara märka enligt VI.5.
Plast- och blyburkar
Tomma plastburkar, som har innehållit radioaktiva ämnen, får aldrig slängas som vanligt avfall utan att först avlägsna etiketter och tejp som felaktigt anger att innehållet är radioaktivt. Tomma blyburkar ska behandlas på samma sätt som plastburkar. Placeras i avfallsrum i väntan på kassering.
Flytande avfall
Använd endast ett avlopp inom varje laboratorium för att spola ut flytande radioaktivt avfall. Märk detta avlopp med skylten
Utsläppsplats för flytande radioaktivt avfall (se bild till höger) samt en instruktion som talar om vilka radionuklider och
aktivitetsmängder som får släppas ut per tillfälle.
Aktivitetsgränserna för utsläpp i avlopp finns angivna i Tabell 1.
Varje utsläpp ska dokumenteras och dokumentationen ska sparas i fem år.
Efter utsläpp skall rikligt med vatten spolas i avloppet för att undvika att radioaktivitet stannar i närliggande rör (t.ex. vattenlås).
Scintillationslösningar
Radioaktiva scintillationslösningar placeras i grön riskavfallsbehållare tillsammans med övrigt flytande och fast radioaktivt avfall. Riskavfallsbehållaren ska sedan märkas så att det framgår att den även innehåller scintillationslösningar.
Stamlösningar
Rester av radioaktiva stamlösningar placeras i institutionens eget avfallsrum.
Förpackningarna ska vara väl strålskärmade, förseglade och märkta med etiketten Radioaktivt avfall, korrekt ifylld. Lösningarna registreras in i loggboken för avfall, se VI.7(Avfallsrum).
Slutna strålkällor
Standardpreparat eller andra slutna strålkällor som ska kasseras får ej placeras i avfallsförråd. Kontakta Vo Sjukhusfysik för omhändertagande eller Karolinska Intitutets Strålskyddsexpert..
Observera att vissa instrument, t.ex. automatiska vätskescintillationsräknare (β- räknare) kan ha ett radioaktivt ämne inbyggt för extern standardisering. Vid kassering av ett sådant instrument måste strålkällan först avlägsnas. Kontakta Vo Sjukhusfysik för omhändertagande eller Karolinskas Institutets Strålskyddsexpert.
Biologiskt avfall
Radioaktiva djurkroppar och uttagna organ skall alltid förvaras i frysbox med en skylt som anger det aktuella innehållet. Materialet ska vara inslaget i plastpåsar märkta med etiketten Radioaktivt avfall, korrekt ifylld. Materialet kan i de flesta fall hanteras som biologiskt avfall efter avklingning .
Åtgärder vid missöden
Strålningsrelaterad avvikelse
En strålningsrelaterad avvikelse definieras som en oavsiktlig bestrålning av
människa, djur eller miljö. Definitionen kan även inkludera fall då man upptäckt en brist utan att en händelse har inträffat. När en strålningsrelaterad avvikelse inträffar ska denna rapporteras enligt institutionens interna rutiner för avvikelsehanering samt sidorapporteras till VO Sjukhusfysik och Karolinska Institutets Strålskyddsexpert.
Personkontamination
Vid personkontamination:
1. alla nedstänkta kläder tas av så snabbt som möjligt, glöm inte att skorna kan vara kontaminerade
2. resterande kläder och hud kontrolleras med strålskyddsinstrument
3. kontaminerade kläder placeras i en väl försluten plastpåse som lämnas för avklingning på strålskyddad plats
4. kontaminerad hud tvättas med mild tvål och ljummet vatten utan att skrubba Tänk på att aldrig använda lösningsmedel eller tvättsprit, som nedsätter hudens egen skyddande funktion. Tvätta tills ytterligare tvättning visar sig resultatlös vid kontroll med strålskyddsinstrument.
Om kontamination fortfarande kvarstår:
• kontakta VO Sjukhusfysik eller Karolinska Institutets Strålskyddsexpert
• händelsen kartläggs och erhållen stråldos beräknas
• vid behov kontaktas företagshälsovården och läkarundersökning utförs
• om Strålsäkerhetsmyndighetens årsdosgräns överskrids får vederbörande inte fortsätta arbeta med radioaktiva ämnen innevarande år
• lokal avvikelserapportering genomförs
• rutiner och metoder ses över för att minimera risken för att missödet upprepas
Spill utan personkontamination
1. Sug upp spill med absorberande material. Gnugga inte eftersom man då lätt kontaminerar ett större område. Rengör utifrån och mot mitten av området för att hindra spridning. Rengör ytan med tvål och vatten, sug upp all vätska med absorberande material. Dekontaminationsvätska såsom Count-Off kan
användas.
2. Mät med strålskyddsinstrument för att säkerställa att rengöringen ger resultat och samt att kontaminationen inte är spridd till ett större område.
3. Tvätta tills detta är resultatlöst enligt strålskyddsinstrument. Täck ytan med plastat papper om kontamination kvarstår. Mät med strålskyddsinstrument och notera resultatet på det plastade papprets ovansida och i laboratoriets journal. Skriv datum, kontaminerad radionuklid, signatur och telefonnummer på det plastade pappret.
4. Tänk på att allt material som använts vid rengöring kan vara kontaminerat.
Hantera som radioaktivt avfall.
Om kontamination fortfarande kvarstår:
• täck den kontaminerade ytan med plastat papper
• mät med strålskyddsinstrument och notera resultatet på skyddspapperet och i strålsäkerhetspärmen
• markera området med varningstejp och skriv radionuklidens namn, mätvärde efter sanering samt ditt namn och telefonnummer
• rapportera om kontaminationen till berörd personal
• kontrollera all personal som deltagit i olyckshändelsen med strålskyddsinstrument
• rapportera till VO Sjukhusfysik eller Karolinska Institutets Strålskyddsexpert om kontamination efter sanering fortfarande är betydande (> 5ggr över bakgrundsnivå)
Dokumentation
På varje enskilt laboratorium skall följande uppgifter dokumenteras, signeras och hållas lätt tillgängliga för berörd personal:
• mottagna och förvarade radioaktiva ämnen med aktiviteten angiven (dokumentationen kan innebära att spara signerade följesedlar)
• resultat av ventilationskontroller
• resultat av kontaminationskontroller
• resultat av persondosmätningar och bedömning av interna doser
• innehav av slutna strålkällor
• samtliga strålningsrelaterade avvikelser
Städning av lokaler
• städpersonal skall använda skyddshandskar
• städning av dragskåp där märkning med radioaktiva isotoper skett utförs av laboratoriepersonal
• vid eventuell kontamination skall området markeras och städpersonal informeras om, när och hur städning kan ske
• städpersonal ska informeras om var de får städa och var radioaktiva ämnen och avfall finns placerade i laboratoriet.
• radioaktivt avfall töms av laboratoriepersonal
• arbetsbänkar städas av laboratoriepersonal
Bilaga 1: Checklista strålskyddsrond
Godkänt Kontrollpunkt Utbildning
• Har samtlig personal genomgått strålskyddsutbildning (upprepas minst var 5:e år)?
• Har samtlig personal läst och signerat de lokala strålskyddsföreskrifterna?
• Finns den senaste versionen av de lokala strålskyddsföreskrifterna tillgänglig för all personal?
Persondosimetri
• Används persondosimeter i de fall där detta krävs?
• Är kundnumret hos LANDAUER rapporterat till VO Sjukhusfysik?
Radionuklider
• De mängder och isotoper som finns i licensen överskrids ej
• Journalförs samtliga leveranser?
Kontamination
• Utförs kontaminationstester regelbundet?
• Journalförs dessa?
• Finns fungerande strålskyddsinstrument som är anpassat till de isotoper som används?
• Är ev tillbud utredda och rapporterade till VO Sjukhusfysik?
Skyltar
• Är laboratorier märkta med ”skyddat/kontrollerat område”?
• Är platsen för avfall märkt med ”förvaringsplats för radioaktivt avfall”?
• Är förvaringsplatsen märkt med ”förvaringsplats för radioaktiva ämnen”?
• Är utsläppsplats märkt med ”utsläppsplats för flytande radioaktivt avfall” samt tilläggsskylt från VO Sjukhusfysik.
Dosrat
• Är dosraten i laboratoriet och vid förvaring av radionuklider och avfall godkänd?
Avfall
• Journalförs radioaktivt avfall enligt gällande rutin?
• Det släpps inte ut mer flytande radioaktivt avfall än vad skylt medger?
