• No results found

Lovande resultat vid test med knubbved

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Lovande resultat vid test med knubbved"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Energi & Klimat Energieffektivisering Energiproduktion på gården Skogsbränsle Biogas Sagt & gjort Länkar e-bibliotek Bioenergiprojekt Webbtjänster

Småskaliga biobränslekedjor Utvärdering av biogasanläggningar Nya rörflenaffärer

Aktuellt Aktuellt

Genomförda aktiviteter Genomförda aktiviteter Pressklipp

Pressklipp Projekt Projekt Slutrapporter Slutrapporter

Om oss Kontakt In English Ange sökord...

Senast uppdaterad: 2013-08-29 Skriv ut 4793743

Lovande resultat vid test med knubbved

Hushållningssällskapet och Högskolan Dalarna i samverkan med lokala biobränsleintressenter utreder nya möjligheter för biobränslet knubbved. Kvalitetssäkring av bränslet och anpassad bränsleinmatning kan skapa nya rationella energilösningar.

Knubbved är ett trädbränsle som storleksmässigt ligger mellan pannved och flis, med bitstorlek på ca 50-150 mm.

- Många av landsbygdens företag och fastigheter behöver rationalisera sin energiproduktion och en lokalproducerad råvara har många fördelar, säger Cecilia W Roslund på Hushållningssällskapet.

Knubbved är ett bränsle som tex i storsäck torkar lika snabbt som travad ved, men kan bulkhanteras som pellet och flis. Knubbved är lättare att lagra jämfört med flis och mer rationell än traditionell vedhantering.

Teknik för att effektivt tillverka, torka och distribuera knubbved har utvecklats sedan 1970 talet och maskiner för att tillverka bränslet finns att köpa, men ännu är ingen etablerad småskalig automatiskt matad eldningsutrustning känd.

Inom Hushållningssällskapets nationella utvecklingsprojekt om småskaliga biobränslekedjor utreds möjligheten till en

demonstrationsanläggning som skulle kunna lösa och visa denna typ av biobränslekedja, från tillverkning av knubbved till värmeproduktion med automatisk bränsleinmatning.

Vårens test i en 200 kW närvärmeanläggning vid Kungsbergets skidanläggning utanför Sandviken är ett steg på väg mot en demonstrationsanläggning.

- Försöket resulterade i lösningar för automatisk inmatning, men visade också på behovet av att kvalitetssäkra bränsleproduktionen så att inga storleksmässigt avvikande bitar uppstår, säger försöksledare Tomas Persson vid Högskolan Dalarna.

Därför bör även tillgänglig sönderdelningsteknik studeras och om möjligt kvalitetssäkras. Arbetet fortsätter och ytterligare kontakter med Finland kommer att tas i jakten på optimala lösningar för detta lovande bränslesortiment.

Testet redovisas i rapporten:

http://www.bioenergiportalen.se/attachments/42/679.pdf

JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik Box 7033

Box 7033 750 07 Uppsala 750 07 Uppsala Tel. 010-516 69 00 Tel. 010-516 69 00 Mail

Mail info@bioenergiportalen.seinfo@bioenergiportalen.se

Nyheter

Nyheter BildbankBildbank BloggenBloggen KalendariumKalendarium Energispalten Energispalten

References

Related documents

Material: e-kolv ca 200 cm 3 , grillpinne/blomsterpinne, ca 6% väteperoxid, jäst (färsk eller frystorkat), eller mangandioxid(=brunsten), tändstickor. Risker vid

Teori Eleverna får tillverka eget potatismjöl eller så får de utgå från kommersiellt potatismjöl.. Experimentet visar på polymerisation och bildandet av

För mycket vatten eller för lite potatismjöl och plasten förblir en lösning.. Vid hydrolysen bryts merparten av stärkelsen ner till

Trattens övre diameter måste vara lika stor som flaskans diameter vid nollpunkten. Tratten gör att

Genom att långsamt vicka fram och tillbaka eller skaka på as- karna och lyssna på ljudet som uppstår ska man försöka få fram så mycket information som möjligt

Målet är att leverera ett underlag för beslutsfattande huruvida man på ett industriellt producerande företag ska fortsätta att köpa in en färdigmonterad komponent till

Vi kan genom att bena ut ordens betydelser fi nna att de samhällsdebat- törer som talar om kulturer som krockar – och som efterfrågar något som kan lindra dessa krockar –

Den innebär att alla har rätt att vistas ute i skog och mark, men att vi även är skyldiga att ta hänsyn till vår omgivning, till växt- och djurlivet, markägare och andra