Blekinge Tekniska Högskola
Sektionen för hälsa
HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE I SVENSKA
KOMMUNER FÖR BARNS OCH UNGAS PSYKISKA HÄLSA
Dokumentstudie av riktlinjer och handlingsplaner i kommunala förvaltningar
EVA BRANDT
Kandidatarbete i Folkhälsovetenskap 15 hp Handledare: Ingrid Weiber
FH1402 Blekinge Tekniska Högskola
Folkhälsovetenskap med Sektionen för hälsa
Inriktning mot samhällsplanering. 371 79 Karlskrona Augusti 2013
HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE I SVENSKA KOMMUNER FÖR BARNS OCH UNGAS PSYKISKA HÄLSA
Dokumentstudie av riktlinjer och handlingsplaner i kommunala förvaltningar
EVA BRANDT
SAMMANFATTNING
Hälsofrämjande insatser för barn och ungas psykiska hälsa under barndomstiden har en stor betydelse då grunden för den framtida hälsan sätts i ungdomsåren. Syftet med studien var att undersöka hur det hälsofrämjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i några av Sveriges största kommuner med fokus på inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hälsa. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie av innehållet i kommunala offentliga dokument, där beskrivning av hälsofrämjande insatser för barns och ungas psykiska hälsa undersöktes. Studien visade att samtliga kommuner påtalar
samverkansarbete mellan olika verksamheter som viktigt i det hälsofrämjande arbetet för barn och unga samtidigt som kommunen har ansvar att främja barns och ungas hälsa i samband med lärande, kvalité på undervisning, se till enskilda behov, ge insatser för att trygga uppväxten och att följa barns och ungas rättigheter. Slutsatsen av studien var att det hälsofrämjande begreppet sällan eller aldrig nämndes i de kommunala dokumenten.
Hälsofrämjandet i de kommunala dokumenten beskrevs utifrån sambandet att bra utbildning ökar chanserna för barn och unga att erhålla en bra framtid med en god psykisk hälsa.
Nyckelord:
Hälsofrämjande, psykisk hälsa, barn och unga, samverkan, kommuner, utbildning
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 1
Hälsofrämjande ... 1
Psykisk hälsa... 2
Psykisk ohälsa hos barn och unga i Sverige ... 3
Samverkansarbete ... 3
Hälsofrämjande arbete i skolan ... 4
SYFTE ... 4
METOD ... 4
Urval ... 5
Dataanalys ... 5
Etiska överväganden ... 6
RESULTAT ... 6
Samverkan ... 6
Ansvar ... 8
DISKUSSION ... 9
Metoddiskussion ... 9
Resultatdiskussion ... 10
Samverkan ... 10
Ansvar ... 11
Slutsats ... 13
REFERENSLISTA... 14
BILAGA ... 18
1 INLEDNING
Hälsa skall vara en resurs i det vardagliga livet och inte bara målet för att leva. Att främja hälsa är att hitta sunda livsstilar för att känna välbefinnande och är inte enbart sjukvårdens ansvar (WHO, 1986) Hälsofrämjande insatser för barn och unga kan ske på flera arenor och barndomstiden har en stor betydelse för den fortsatta psykiska hälsan då grunden för den framtida hälsan sätts i ungdomsåren. Psykisk ohälsa har blivit en av de vanligaste orsakerna till att barn och unga mår dåligt i Sverige. Forskning har visat att de som drabbas i unga år riskerar fortsatt psykisk ohälsa i vuxen ålder som kan leda till arbetslöshet, missbruk och utanförskap (Sveriges kommuner och landsting, 2012). Samverkansarbete i kommuner ur ett barnrättsperspektiv är viktigt i arbetet för barn och unga som finns i riskzonen för psykisk ohälsa (Danermark, et al, 2009). Barnkonventionens artikel 3 menar att barnets bästa alltid skall respekteras. Institutioner som har ansvar för barn ska följa rådande normer och lagar (Regeringskansliet, 2006). Det hälsofrämjande arbetet i svenska kommuner är viktigt och betydelsefullt. Främjande av den psykiska hälsan för barn och unga är viktigt för chansen till en positiv framtid för dessa.
Det känns viktigt att veta hur det hälsofrämjande arbetet beskrivs i lokala kommunala dokument då riktlinjerna och handlingsplanerna är arbetsunderlag för beslutsfattare och övriga anställda inom kommunen som kommer i kontakt med barn och unga. Med denna studie vill författaren undersöka hur det hälsofrämjande arbetet beskrivs i kommunala dokument. Författaren anser med stöd av ovanstående att denna studie kan vara en värdefull hjälp för framtida utformning av kommunala riktlinjer och handlingsplaner för
hälsofrämjande arbete.
BAKGRUND Hälsofrämjande
Det hälsofrämjande begreppet kan sägas ha sin grund i Världshälsoorganisationens världskonferens i Ottawa 1986. ”Hälsofrämjande är den process som möjliggör för människor att öka kontrollen över, och förbättra, sin hälsa. För att nå ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande måste en individ eller grupp kunna identifiera och förverkliga ambitioner, för att tillgodose behoven, och att ändra eller hantera miljön”. Det hälsofrämjande arbetet skall verka för en god hälsa som i sin tur är en resurs för individens sociala, ekonomiska och personliga utveckling. Faktorer som påverkar hälsan kan vara av politisk, social och kulturell Det hälsofrämjande arbetet skall verka för att uppnå jämlikhet i hälsa och göra det möjligt för alla individer att uppnå tillfredsställande hälsa. För att det hälsofrämjande arbetet skall nå ut till individen krävs tillgång till information för att göra hälsosamma val. Det hälsofrämjande arbetet kan styras med metoder som lagstiftning, beskattning och förändringar inom organisationer. Samverkande åtgärder leder till hälsa och en social politik som även främjar större rättvisa”(WHO, 1986, s1).
I Mål 3 i de Nationella Folkhälsomålen - Trygga och jämlika uppväxtvillkor - ingår delmålet
”En hälsofrämjande förskola och skola som stärker elevernas självförtroende och
skolresultat”. Delmålet beskriver att de elever som mår bra och känner trivsel i skolan har lättare att lära. Hälsoklyftor finns mellan vuxna som har en lång utbildning jämfört med de som har en kortare utbildning. Detta faktum som påverkar den framtida hälsan hos barn och unga visar på vikten att främja lärandet hos de barn och unga som har svårt att klara
2
kunskapsmålen i skolan. ”Att främja lärande och motverka psykisk ohälsa hos barn och ungdom handlar i grunden om att skapa stödjande strukturer i skolan.” (Sou 2000:91,s 94).
Hälsofrämjande är ett begrepp med många tolkningar. Det som dock är klarlagt är att hälsofrämjande innehåller aktivitet och inte bara är ett akademiskt begrepp. En av
tolkningarna är att hälsofrämjande handlar om att förebygga för tidig död, sjukdomar eller funktionshinder(Tones, 2005). Det är dock en stor skillnad mellan hälsofrämjande och förebyggande, där förebyggande arbete handlar om åtgärder som vidtas inom
sjukvårdssektorn genom att förhindra sjukdom och olyckor med olika åtgärder. I det förebyggande arbetet är målgrupperna olika riskgrupper där sjukdom identifieras med en diagnos (Janlert, 2000). En annan tolkning av hälsofrämjande är att finna orsaker till hälsa och ohälsa. Några nyckeltolkningar när det gäller hälsofrämjande är att se hälsa i ett
helhetsperspektiv och inte enbart för att förebygga sjukdom. Hälsa handlar om jämlikhet, rättvisa och att själv kunna påverka sin hälsa (Tones, 2005). Hälsofrämjande är åtgärder för att förbättra hälsan där individens upplevelse av sin hälsa är det viktiga och inte enbart frånvaro av sjukdom. Åtgärder för hälsofrämjande sker utanför sjukvårdens område och det viktiga är att vända sig till befolkning i allmänhet och inte enbart riskgrupper (Janlert, 2000).
Psykisk hälsa
WHO (2005) definierar psykisk hälsa hos barn och unga som en förmåga att ”uppnå och behålla ett optimalt välbefinnande och sätt att fungera psykologiskt”. Enligt Forsell,
Airaksinen och Dishede (2009) har begreppet psykisk hälsa ingen enhetlig definition. När det inte finns någon klar definition kan insatser för den psykiska hälsan bli komplicerad. Psykisk hälsa och psykisk ohälsa behöver inte vara varandras motsatser och det finns inga belägg för att faktorer som minskar psykisk ohälsa även stärker den psykiska hälsan (Ibid).
Werner och Smith (1992) förklarar den positiva psykiska hälsan som förmågan att älska, leka, arbeta och känna goda förväntningar. Barnets motståndskraft har en avgörande betydelse för utfallet vid olika påfrestningar (Ibid). De barn som äger en kognitiv förmåga och social kompetens har störst chans till en positiv utveckling och anpassning trots eventuella dåliga odds (Ibid). Psykisk hälsa handlar om att människor upplever sin tillvaro meningsfull och har en känsla av delaktighet, samtidigt som att äga förmågan att kunna hantera livets svårigheter och motgångar (Sveriges kommuner och landsting, 2012).
Antonovsky (2005) har myntat begreppet ”känsla av sammanhang” (KASAM), som ofta används i forskning för att förklara psykisk hälsa. KASAM är tre egenskaper hos individen som även är teoretiskt mätbara: begriplighet – att kunna förstå det som händer i livet,
hanterbarhet – att kunna påverka det som händer, meningsfullhet – att känna meningsfullhet i livet. Ett högt KASAM hos en individ ger större chans till hälsa. När det gäller begreppens tolkning på barn och unga beror det på individens ålder (Ibid).
Barn och ungas förklaring av psykisk hälsa eller ohälsa varierar i olika åldrar. Barn i de yngre åren förklarar psykisk hälsa med att ha bra relationer med föräldrar och syskon, att ha nära vänner och vara lagom framgångsrik i skolan (Gustafsson et al, 2010). Forskningen när det gäller positiva aspekter på psykisk hälsa är dock begränsad och någon ”klar konsensus om dimensioner och definitioner föreligger inte. God psykisk hälsa är naturligtvis ett värde i sig men fungerar också som en stark skyddsfaktor vid olika påfrestningar och stress” (Petersen, et al, 2010, s 11).
3 Psykisk ohälsa hos barn och unga i Sverige
Den största andelen barn och unga i Sverige har en god psykisk hälsa, men risken att drabbas av symtom som nedstämdhet har ökat de senaste 20 åren (Carlerby, 2012). Media förmedlar ofta bilden om ökande psykisk ohälsa för barn och unga i Sverige trots bristen på
vetenskapliga studier i ämnet. Den psykiska ohälsan bland barn och unga har främst
rapporterats tillsammans med förändringar i levnadsvillkor av ekonomisk och social art då de vetenskapligt medicinska undersökningarna i stort sett saknas (Hagquist, 2010). I en
dokumenterad undersökning ”Ung i Värmland-undersökningar”, har ungdomar fått besvara frågor om sin psykiska hälsa. Undersökningen som startade på 1980-talet har genomförts i årskurs 9 och visar en stor ökning av psykosomatiska symtom bland 15 – 16-åringar. Pojkar och flickor uppvisar samma sorts besvär och den psykiska hälsan bland denna åldersgrupp har förbättrats medan psykosomatiska symtomen ökat (Hagquist, 2011).
Psykiska problem som riktar sig inåt hos en individ ger ångest och nedstämdhet, medan ett beteende som riktar sig utåt mot andra är beteenden som bryter mot normer, t ex aggressivitet (Hagquist, 2009). Orsaken till psykisk ohälsa har i en undersökning av barn i åldern 10 – 18 visats vara stressfaktorer i skolan, trakasserier, pressat skolarbete och dåligt bemötande från lärare (Hjern, Alfven och Östberg, 2007). Stor individualism, en skola som inte fungerar tillsammans med osäker arbetsmarknad kan vara faktorer som framkallar den psykiska ohälsan hos barn och unga i Sverige (Lindgren och Lindblad, 2010).
Samverkansarbete
Genom samverkan mellan olika aktörer uppnås en helhetssyn för bedömning om vilka
insatser som krävs i ett hälsofrämjande arbete för barn och unga. Regeringen och riksdag har i propositionen ”Stärkt skydd för barn i utsatta situationer”. (Prop. 2002/03:53) påvisat
riktlinjer angående barn som riskerar att fara illa. I lagen uttrycks de skyldigheter för verksamheter att samverka för bästa möjliga resultat (Socialstyrelsen, et al, 2007).
Om ett samverkansarbete skall bli bra krävs investeringar av både tid och kraft. Samtliga aktörer måste ha en bra kommunikation och en samsyn ”för att övervinna kulturella hinder i form av skilda ideologier och kunskapsbakgrunder” (Socialstyrelsen, et al, 2007, s 39). I ett samverkansarbete är det lättare att upptäcka barn som behöver hjälp och att insatser kan sättas in tidigt för att få bättre skydd för barn i utsatta situationer (Friis, 2008). När det gäller att uppmärksamma barn och unga, som riskerar ohälsa, och deras familjer så behöver
yrkesutövaren en helhetssyn av problemet (Hjortsjö, 2005). Ett samverkansarbete kräver viljan, kunskap och hållbarhet i arbetet (Danermark, et al, 2009).
Samarbete mellan olika professioner och organisationer som arbetar med barn eller ungdoms problem kan bli ett sätt att bättre ta ansvar (Blomqvist, 2012). I verksamheter som arbetar med barn och unga är det viktigt med ett samverkansarbete för att använda de resurser som finns till hands på ett fullgott sätt. Samverkan med olika kommunala verksamheter, t ex mellan socialtjänst och skola, kan även förhindra att barn och unga hamnar i kläm mellan olika verksamheter (Socialstyrelsen, et al, 2007).
Samverkan inom folkhälsa, som bedrivits i Sverige, har främst varit interorganisatorisk, d v s en samverkan mellan olika myndigheter, och även interprofessionell, när olika yrkesgrupper samverkat inom och mellan myndigheterna. Vid samverkan mellan många olika
samhällssektorer blir samverkansarbetet intersektoriellt och innefattar både en
interorganisatorisk och interprofessionell samverkan (Axelsson och Bihari, Axelsson, 2007).
Undersökningar visar dock på att det finns samarbetssvårigheter mellan aktörer som skall stödja barn och unga med psykisk ohälsa (Regeringskansliet, 2012).
4 Hälsofrämjande arbete i skolan
Skolan är kommunens ansvar och är en viktig hälsofrämjande arena näst efter familjen. En av de viktigaste faktorerna för en positiv framtid för barn och unga är utbildning (Sveriges kommuner och landsting, 2012). De barn och unga som har sämre resultat från skolan har större risk för psykosociala problem och psykisk ohälsa (Socialstyrelsen, 2010).
Skolan är viktig ur hälsofrämjande synpunkt för barn och unga både när det gäller att nå kunskapsmålen och att skapa kamratrelationer. I skolan skall barn och ungdomar främjas i sin personliga utveckling och därigenom skapa förutsättningar för en positiv framtid. Utbildning och goda skolprestationer främjar utveckling av kompetenser. Skolan har ett viktigt ansvar att skapa miljöer som ger trygghet och en positiv arbetsmiljö, både den fysiska och den
psykosociala. Eleven skall även få känna sig delaktig i sin utbildning, känna sammanhang och uppleva det som meningsfullt att inhämta kunskap (Lundin och Belfrage, 2012).
Sambandet mellan psykisk hälsa och skolprestation följer individen från dess tidiga skolår (KVA, 2010). Barn och unga med positiva skolresultat kan erhålla hög självkänsla samtidigt som låg självkänsla kan leda till sämre skolresultat (Bremberg och Eriksson, 2010). Det är viktigt att tidigt uppmärksamma barn med läs- och skrivsvårigheter och skolan har ansvar för att underlätta inlärningen (Ibid). Barn och unga som känner frustration i skolarbetet har ökad risk för försämrad psykisk hälsa (Ibid). En kvalitetsinriktad förskola är mycket viktig för barns och ungas fortsatta psykiska hälsa då den kan lägga grunden för fortsatta skolresultat.
Förskolor även viktiga genom att ge barnen möjlighet att tidigt utveckla relationer till flera vuxna och andra barn (KVA, 2010, Bremberg och Eriksson, 2010). Förskolan har även en viktig hälsofrämjande uppgift för barns sociala och känslomässiga status för att
uppmärksamma tidiga psykiska problem (Davis, et al, 2011). Studier visar att en trygg skolmiljö, höga förväntningar på elever, bra relation med lärare, bra pedagogiskt klimat och frånvaro av mobbing är faktorer som höjer välbefinnandet hos elever (Ahrén, 2010).
Skolan är en arena som kan främja den psykiska hälsan för barn och unga för att förbereda för en positiv framtid i arbetslivet, som visar klart samband på den psykiska hälsan. Insatser behövs för de barn och unga som finns i riskzonen att inte klara skolgången som ger förutsättningar för en övergång till arbetslivet (Bremberg och Eriksson, 2010, Gustafsson, 2008).
Hälsofrågor i skolan löper dock en stor risk att komma i skymundan i skolan till förmån för andra frågor som schema eller ordningsregler. Om hälsoperspektivet får mera fokus i skolan kan det bidra till en bättre miljö inom skolan (Lundin och Belfrage, 2012).
SYFTE
Syftet med studien var att undersöka hur det hälsofrämjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i några av Sveriges största kommuner med fokus på inriktningen i
dokumenten för barns och ungas psykiska hälsa.
METOD
Studien i examensarbetet genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie (Bryman, 2008). Genom studier av kommunala riktlinjer och handlingsplaner med hälsofrämjande innehåll söktes beskrivning i dokumenten av främjande insatser för barn och ungas psykiska
5
hälsa. Bryman (2008) beskriver att dokument kan komma från en mängd olika källor och tolkningen av ett dokument beror på dess status liksom att dokument från en organisation beskriver en social verklighet och kan uppfattas som ett fönster in i verksamheten.
Urval
I urvalet av kommunala riktlinjer och handlingsplaner blev inklusionskriteriet dokument med beskrivning av hälsofrämjande insatser för barns och ungas psykiska hälsa. Patel och
Davidsson (1991, 2003) menar att dokumenturval i en studie bör göras så det som skall undersökas ses ur flera vinklar. För att få ett tillräckligt trovärdigt resultat valdes sju stycken kommuners riktlinjer och handlingsplaner ut i studien. Urvalet utgjordes bland de största kommunerna i Sverige på grund av att stora kommuner antogs ha fler kommunala styrdokument. Dokumenten som valdes innehöll riktlinjer eller handlingsplaner för kommunens hälsofrämjande arbete för barn och ungas psykiska hälsa från de senaste fem åren. I några fall undersöktes istället kommunens budget med handlingsplan då det var det enda offentliga dokument som fanns tillgängligt. Vid undersökning av en kommuns budget med handlingsplan togs ingen notis om själva budgetkostnaderna.
Exklusionskriteriet blev dokument som beskrev hälsofrämjande insatser för vuxna. Även barn med intellektuella funktionsnedsättingar i särskola har uteslutits från denna studie för att hålla materialet på en rimlig nivå.
De kommuners handlingsplaner och riktlinjer som valdes var Stockholms stad, Göteborgs stad, Malmö stad, Uppsala kommun, Linköpings kommun, Västerås kommun och
Norrköpings kommun. Ingen hänsyn togs till politiskt styre i kommunerna. Urvalet baserades endast på befolkningsantalet i de valda kommunerna. Riktlinjerna, handlingsplaner och budget med handlingsplan som undersöktes var samtliga offentliga dokument som författaren funnit på kommunernas hemsidor över internet. Det var aldrig aktuellt att efterfråga
ytterligare dokument hos kommunerna gällande hälsofrämjande insatser för barn och unga.
De dokument som inte fanns med på hemsidorna antogs inte vara officiella och därför inte tillgängliga.
Riktlinjer och handlingsplaner söktes på de olika kommunernas hemsidor med sökorden
”hälsofrämjande arbete” och ”psykisk hälsa”. De utvalda dokumenten skulle beskriva hälsofrämjande insatser för barns och ungas psykiska hälsa.
Dataanalys
Vid undersökning av de kommunala riktlinjerna och handlingsplanerna användes delar av Brymans (2008) beskrivning av sökning i offentliga dokument från statliga myndigheter. I granskningen av dokumenten och handlingsplaner undersöktes dokumentets innehåll, vem som skapat dokumentet, hur klart dokumentet beskrev vem det skapats för och om riktlinjer och handlingsplaner saknades för barns och ungas psykiska hälsa. Innehållet i dokumenten analyserades med inriktning på hälsofrämjande insatser för barns och ungas psykiska hälsa.
Analysen av dokumentens innehåll, med inriktning på hälsofrämjande insatser för barns och ungas psykiska hälsa, genomfördes som en induktiv tematisk kvalitativ dataanalys. Induktiv tematisk analys valdes för att teman inte hade valts ut i förväg. De begrepp som identifierades i texten med folkhälsovetenskaplig koppling blev tilldelade en sammanfattande
temabenämning i kodningen (se bilaga) som sedan använts som rubriker i resultatdelen.
Dataanalysen gjordes parallellt med datainsamlingen i ett iterativt tillvägagångssätt. Tematisk
6
analys beskrivs som ett av de vanligaste angreppssätten vid analys av kvalitativ data (Bryman, 2008). Den tematiska analysen genomfördes i följande steg:
• Dokumenten lästes noggrant.
• Gulmarkering av ofta återkommande begrepp (Ryan och Bernard, 2003), som var relevanta ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv.
• De ofta återkommande begreppen med kopplings till folkhälsovetenskap som valdes var: ”samarbete, helhetsperspektiv, samverkan, lärande, kvalité, behov, insatser, rättighet, stöd, samsyn, stödja” ställdes upp i en matris.
• Begreppen blev tilldelade sammanfattande temabenämningar i kodningen som valdes av författaren: ”samverkan, samarbete, helhetsperspektiv” blev samlades under temat
”samverkan” medan, ”lärande, kvalité, behov, insatser, rättighet” samlades under temat ”ansvar” (Se bilaga).
• I matrisen har även angetts i vilket dokument begreppen hämtats (Ritchie och Lewis, 2003).
Etiska överväganden
I det etiska övervägandet har etiska rådets anvisningar för vetenskaplig forskning följts. Då studien inte involverade några enskilda personer har det inte föranlett någon inlämning till rådet för etiskt övervägande. Allt material som använts i studien är presenterade i
referensöversikten.
RESULTAT
Resultatet utmynnade i 12 stycken funna och analyserade dokument, mellan ett till två per kommun, som var offentliga handlingar från kommunernas hemsidor på internet. I de fall då offentliga riktlinjer och handlingsplaner inte fanns på hemsidan undersöktes kommunens aktuella budget med handlingsplan. Vem som skapat dokumenten framstod också klart och tydligt. Dock var det inte klart beskrivet för vem dokumenten skapats. Ingen av de valda kommunerna saknade dokument som beskrev barns och ungas psykiska ohälsa. De i kodschemat valda sammanställningsteman ”samverkan” (med begreppen ”samverkan samarbete, helhetsperspektiv”) och ”ansvar” (med begreppen, ”lärande, kvalité, behov,
insatser, rättighet”) (Se bilaga) fick bilda rubrikerna ”samverkan” och ”ansvar” i resultatdelen.
Begreppet hälsofrämjande nämndes sällan eller aldrig i de undersökta dokumenten.
Samverkan
Analysen av de kommunala dokumenten visade att samverkansarbete är något som samtliga kommuner anser viktigt för barns och ungas psykiska hälsa . Samverkan som beskrivs i dokumenten kunde ske mellan aktörer inom skolan:
”En god samverkan mellan skola och fritidshem är en förutsättning för att fritidshemmet ska kunna utföra sitt uppdrag att förena omsorg och lärande”. (Stockholms stad, 2013, s 36).
Aktörer inom skolan skall också samverka med föräldrar/vårdnadshavare tillsammans med eleven liksom stadsdelarnas individ och familjeomsorg. I de fall då barnet var omhändertaget skall även samverkan ske med HVB-hemmet och Statens Institutionsstyrelse (SIS). Det finns även ett samarbete mellan kommunen och landstinget för elever som hade behov av insatser från både kommunen och landstinget. Arbetet med samverkan beskrivs i flertalet dokument
7
som ett samverkansarbete som skall fortsätta enligt de regler som finns. Göteborgs stad, 2013, skiljer sig från de övriga genom att påtala att de vill se ett ökat samverkansarbete.
Samverkansarbetet mellan grundskolan och gymnasieskolorna och socialtjänsten skall fortsätta enligt överenskommelserna. Omhändertagna elever skall även ha samma rätt till bra utbildning för att få bra framtidsutsikter. Samverkansarbetet mellan skola, vårdnadshavare och övriga myndighetsaktörer som barn och unga kan komma i kontakt med påtalas också i dokumenten:
”Samverkan sker bland annat med socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), barn- och ungdomshabiliteringen, barn- och ungdomsmedicin, barnlogopedin, specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och polisen”(Göteborgs stad, 2010, s 9).
För elever som riskerade att bli obehöriga att söka till gymnasium skall samverkan mellan grundskola och gymnasieskolan stärkas. Även inom gymnasieskolan är samverkan med eleven viktigt, för att ändra studieform eller ge motiverade samtal om risk finns för eleven att gå ut gymnasiet utan godkända betyg och därefter drabbas av arbetslöshet. Den psykiska ohälsan bland elever i skolans högre årskurser skall också särskilt uppmärksammas.
Samverkan mellan förskola, skola, elevhälsovård och individ- och familjeomsorg skall öka och dessa verksamheter behöver även stärka samverkan med föräldrar, polis, primärvård, kulturliv och föreningsliv.
”Samverkan mellan socialtjänst, förskola, skola, polis och föräldrar stärker barns och elevers möjligheter att tidigt få adekvat stöd som bidrar till utveckling och lärande”
(Stockholms stad, 2013, s 49).
”Samverkan mellan organisationerna är viktig för att uppnå en bra kvalitet i arbetet med att sätta barns och ungas behov i fokus” Malmö stad, 2009, s 3).
Skolhälsovården nämns också som en viktig aktör i samverkansarbetet i samtliga dokument.
Elevhälsoarbetet skall vara hälsofrämjande och hälsoarbetet skall även var ett arbete för hela skolan. De yrkesgrupper som ingick i elevhälsan skall ha medicinsk-, psykologisk-,
psykosocial- och specialpedagogisk kompetens och i samverkansarbetet skall även föräldrar och elever vara delaktiga. En styrgrupp bestående av förvaltningschefer från kommunen, psykiatrichef, primärvårdschef samt avdelningschef hos närpolisen har huvudansvaret för samverkansarbetet för barn och unga.
”Samverkan såväl inom elevhälsan som mellan elevhälsans personal och andra personalgrupper framhålls” (Göteborgs stad, 2010, s 3).
”Skolhälsovården samverkar med en rad aktörer, framför allt med elever/vårdnadshavare och den övriga personalen på skolan” (Kommunerna i Västmanland et al, 2008-2009), s 12).
Vissa av dokumenten påtalar även att samverkan är en lagstadgad skyldighet. En särskild skyldighet finns att samverka i frågor som ”rör barn som far illa eller riskerar att fara illa”.
Lagen innefattar polis, förskola, skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård och gäller även inom enskilt bedriven sjukvård, förskola, skola och skolbarnsomsorg. Samverkansarbetet skall utgå från barnets bästa och barnets åsikt skall respekteras. Barnets situation skall ses i ett helhetsperspektiv och insatser skall sättas in tidigt. Föräldrar som har huvudansvaret för barnet och skall även vara delaktiga i besluten.
8
”Myndigheter har enligt lag en skyldighet att samverka och det finns en särskild skyldighet att samverka kring barn och unga som far illa”. (Malmö stad, 2009, s 2).
Dokumenten använder även begreppet ”samarbete” inom samverkansarbetet. Då samarbete i skolan mellan olika aktörer men även med vårdnadshavare och föreningar ute i samhället skall lyftas fram:
”samarbetsformer utvecklas med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande” (Stockholms stad, 2008, s 9).
”Samarbetet och kontakterna mellan förskola, skola och det fria kulturlivet underlättas och fler elever får ta del av stadens kulturutbud vilket är ytterligare en resurs för att berika elevernas lärmiljö”. (Stockholms stad, 2013 s 13).
Dokumenten tryckte även på vikten av att ha ett helhetsperspektiv, speciellt när det ”rör barn som far illa eller riskerar att fara illa” (Uppsala kommun, 2012, s 8) och för ”aktörer som arbetar med barn och ungas psykiska hälsa” (Norrköpings kommuns och Landstinget Östergötland (2012, s 8).
Ansvar
Samtliga dokument beskriver kommunens ansvar för barns och ungas hälsa i samband med lärande, kvalité på undervisning och barns och ungas enskilda behov. Dokumenten beskriver att insatser är viktiga för att trygga barn och ungas uppväxt, liksom att barn och ungas rättigheter måste följas.
”skolans främjande arbete innehåller en regelbunden granskning av den egna
verksamhetens organisation, arbetssätt och kompetens” (Stockholms stad, 2008, s 17).
Lärandet beskrivs i dokumenten som viktig för barn och ungas psykiska hälsa, där även närvaron i skolan är viktig:
”närvaro behöver grundläggas redan på förskolan. Även om förskolan är
frivillig behöver man arbeta med närvaro som en förebyggande insats” (Norrköpings kommun, 2012, s 9).
”Varje barn i förskolan ska utmanas i sitt lärande för att utvecklas maximalt” (Linköpings kommun, 2012, s 73).
”Skolorna ska i ökad omfattning erbjuda läxhjälp/studiehjälp av god kvalitet på och utanför skoltid” Göteborgs stads (2013, s 20).
Elevhälsans roll för lärandet betonades i dokumenten. Rektorn är ansvarig för att organisera elevhälsan för att elever med särskilda behov skall få de insatser som krävdes. Kompetenserna psykologer, specialpedagoger/speciallärare, skolsköterskor och skolläkare skall ingå i den samlade elevhälsa. Elevhälsoarbetet skall vara hälsofrämjande och hälsoarbetet skall vara ett arbete för hela skolan:
”I det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling” (Göteborgs stads, 2010, s 5).
9
”alla barn/elever ska ha ett gott arbetsklimat och känna sig trygga” Linköpings kommun (2012, s 76).
Samtliga skolor skall även ha hög kvalité på undervisning för att ge barn och unga samma möjligheter då skolresultat och psykisk hälsa har ett stort samband. Barn och ungas situation måste uppmärksammas i ett helhetsperspektiv för att kunna sätta in insatser:
”Syftet med riktlinjerna är att säkerställa alla barns och ungdomars rätt till utbildning i grundskolan” (Norrköpings kommun och Landstingets Östergötland, 2010, 9).
Barnets behov är ett ofta återkommande begrepp i dokumenten. Behoven beskrivs i samband med de barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Betoning finns i dokumenten att anmälningsplikten enligt Socialtjänstlagen 14 kap 1§ skall följas
.
Det är även viktigt att barn och unga får ökat inflytande i frågor som gäller dem:”De bästa hälsofrämjande metoderna är väl fungerande basverksamheter inom skola och fritid där alla barn får lyckas och får synas” (Kommunerna i Västmanland, et al, (2008-2009, s 11).
Även om samtliga dokument beskriver vikten av insatser för barns och ungas psykiska hälsa så är handlingsplanen från Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län (2012) det dokument som klart uttrycker att psykisk ohälsa hos barn är ett folkhälsoproblem.
Barn och ungas rättigheter nämns som ett ansvar för kommunerna. Ensärskild hänsyn skall finnas för barns och ungas välfärd och varje beslut skall vara för deras bästa. Dokumenten påtalade också att det finns ett klart samband mellan barnens socioekonomiska status och:
”rättigheter såsom utbildning, boende, sociala nätverk och fysisk och psykisk hälsa” (Malmö stad, 2012,s 15).
DISKUSSION Metoddiskussion
Studien genomförs som en induktiv kvalitativ dokumentstudie (Bryman, 2008) av innehållet i kommunala dokument. Syftet med studien var att undersöka hur det hälsofrämjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i några av Sveriges största kommuner med fokus på inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hälsa.
Fördelen med en kommunal dokumentstudie är att riktlinjer och handlingsplaner är offentliga och lättillgängliga över internet på kommunernas hemsidor. Tillgången till dokument över internet ger lätt tillgänglighet och möjlighet att söka, läsa och fritt välja ut de dokument som känns mest relevanta för studien. En induktiv kvalitativ dokumentstudie (Bryman, 2008) kan också visa på skillnader och likheter mellan olika dokument.
En svårighet med en kommunal dokumentstudie är att det inte finns ett stort antal riktlinjer och handlingsplaner att välja mellan som beskriver arbetet med hälsofrämjande arbete för barns och ungas psykiska hälsa. För lite underlag kan ge en svaghet i studien och ge ett missvisande resultat. Det kan eventuellt finnas material på de olika kommunkontoren som inte publiceras på hemsidan, som kan ge en fördjupad bild av det hälsofrämjande arbetet, men
10
detta har författaren inte undersökt. Om det finns dokument som inte är publicerade över internet men ändå är offentliga, måste de dock beställas och detta medför att det skulle ha planerats i tid. Intervjuer med politiker och tjänstemän från kommunerna hade kanske också kunna ge en fördjupad bild av det hälsofrämjande arbetet. Intervjuer blir dock tidskrävande och måste även de planeras i god tid. En nackdel med studien var också de olika sätt kommunerna väljer att presentera sina offentliga handlingar på. Vissa riktlinjer och
handlingsplaner är utförliga och lätta att läsa och analysera, medan budgetanvisningar med blandad text och kostnadsredovisningar blir mindre överskådliga. Då urvalet är bland de stora kommunerna i Sverige är det möjligt att resultatet också blir annorlunda om mindre
kommuner undersöks.
Inriktningen i de olika dokumenten är klart beskriven och vilka som skapat dem. Det är svårare att se vem dokumentet skapats för. Det som även kan påverka valet av valda teman kan vara författarens egen uppfattning om vad dokumenten skall spegla. Patel och Davidson (1991, 2003) beskriver att det finns en risk att bara välja ut det som stöder våra egna idéer och att resultatet då inte blir korrekt. Att välja de mest återkommande begreppen ur ett
folkhälsovetenskapligt perspektiv känns dock som det mest tillförlitliga sättet att analysera dokumentinnehållet i den här studien. För att få en större tillförlitlighet i studien kan en större spridning mellan valet av kommuner göras. En mindre kommun kan eventuellt visa på ett annat resultat i det hälsofrämjande arbetet med psykisk ohälsa för barn och unga. Geografisk blir också de valda kommunerna från södra Sverige. En spridning över hela landet kan eventuellt också visa andra resultat. Intervjuer kan också genomföras med politiker och tjänstemän som har kännedom om det hälsofrämjande arbetet som de olika kommunerna strävar efter när det gäller den psykiska hälsan hos barn och unga.
Resultatdiskussion
Syftet med studien var att undersöka hur det hälsofrämjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i några av Sveriges största kommuner med fokus på inriktningen i
dokumenten för barns och ungas psykiska hälsa. De begrepp som var mest förekommande i dokumenten, i arbetet med barn och unga och som kunde kopplas samman med folkhälsa och hälsofrämjande var enligt författaren: samverkan, samarbete, helhetsperspektiv, lärande, kvalité, behov, insatser och rättighet.
Samverkan
Studien visade att samtliga kommuner påtalar samverkan och helhetsperspektiv som viktigt i det främjande arbetet för barn och unga. Detta resultat överensstämmer med forskningen som säger att arbetet med att uppmärksamma barn och unga, som riskerar ohälsa, och deras familjer är det viktigt att yrkesutövaren en helhetssyn av problemet (Hjortsjö, 2005). Önskan finns även om ett ökat samverkansarbete t ex att skola och fritidshem fungerar
tillfredsställande som är nödvändig i skolarbetet (Stockholms stad, 2013). Detta
överensstämmer med forskningsartiklar som säger att i ett samverkansarbete är det lättare att upptäcka barn som behöver hjälp och att insatser kan sättas in tidigt för att få bättre skydd för barn i utsatta situationer (Friis, 2008).
Samverkan mellan förskola, skola, elevhälsovård och individ- och familjeomsorg skall öka och dessa verksamheter behövde även stärka samverkan med föräldrar, polis, primärvård, kulturliv och föreningsliv (Göteborgs stad 2010). Aktörer inom skolan skall samverka med vårdnadshavare tillsammans med eleven. För elever som riskerar att bli obehöriga att söka till gymnasium skall samverkan mellan grundskola och gymnasieskolan stärkas (Stockholms stad, 2008). Detta stämmer överens med tidigare forskning som visar att ett samarbete mellan
11
olika professioner och organisationer som arbetar med barn eller ungas problem kan bli ett sätt att bättre ta ansvar (Blomqvist, 2012).
Den psykiska ohälsan bland elever i skolans högre årskurser skall även uppmärksammas (Stockholms stad, 2013). Skolhälsovården nämns som en viktig aktör i samverkansarbetet i samtliga dokument. Detta stämmer överens med rapporter från myndigheter som påtalar att verksamheter som arbetar med barn och unga måste använda de resurser som finns till hands på ett fullgott sätt. Samtliga aktörer måste ha en bra kommunikation och en samsyn
(Danermark, et al, 2009). Elevhälsans arbete skall vara hälsofrämjande och hälsoarbetet skall vara ett arbete för hela skolan. Detta stämmer med forskningen som visar att ett
samverkansarbete kräver tillsammans med viljan kunskap och hållbarhet i arbetet
(Danermark, et al, 2009). Genom samverkan mellan olika aktörer uppnås en helhetssyn för bedömning om vilka insatser som krävs i ett hälsofrämjande arbete för barn och unga. Det finns dock även rapporter som visar att det finns samarbetssvårigheter mellan aktörer som skall stödja barn och unga med psykisk ohälsa (Regeringskansliet, 2012).
Några av dokumenten påtalar även att samverkan är en lagstadgad skyldighet. Detta stämmer överens med propositionen ”Stärkt skydd för barn i utsatta situationer”. (Prop. 2002/03:53) påvisat riktlinjer angående barn som riskerar att fara illa. I lagen uttrycks de skyldigheter för verksamheter att samverka för bästa möjliga resultat . Samverkan med olika kommunala verksamheter, t ex mellan socialtjänst och skola, kan även förhindra att barn och unga hamnar i kläm mellan olika verksamheter (Socialstyrelsen, et al, 2007).
Ansvar
Samtliga dokument beskriver kommunens ansvar för att främja barns och ungas hälsa i samband med lärande, kvalité på undervisning, enskilda behov, insatser för att trygga uppväxten och att barns och ungas rättigheter. Skolan skall i sitt främjande arbete också regelbundet granska den egna organisationen (Stockholms stad, 2008). Resultatet i studien stämmer överens med forskning som säger att skolan är en arena som kan främja den psykiska hälsan för barn och unga för att förbereda för en positiv framtid i arbetslivet. Det finns dock forskning som visar att hälsofrågor i skolan kan komma i skymundan i skolan till förmån för andra frågor som schema eller ordningsregler (Lundin och Belfrage, 2012).
Lärandet beskrivs i dokumenten som viktig för barn och ungas psykiska hälsa, där även närvaron i skolan är viktig och närvaron skall främjas redan i förskolan (Norrköpings
kommun, 2012). Detta överensstämmer med tidigare forskning som visar att insatser behövs för de barn och unga som riskerar att inte klara skolgången och förutsättningar för en
övergång till arbetslivet (Bremberg och Eriksson, 2010, Gustafsson, 2008). Barn och unga med positiva skolresultat kan erhålla hög självkänsla samtidigt som låg självkänsla kan leda till sämre skolresultat. Det är viktigt att tidigt uppmärksamma barn med läs- och
skrivsvårigheter och skolan har ansvar för att underlätta inlärningen. Barn och unga som känner frustration i skolarbetet har ökad risk för försämrad psykisk hälsa (KVA, 2010).
Orsaken till psykisk ohälsa har i en undersökning av barn i åldern 10 – 18 visats vara stressfaktorer i skolan, trakasserier, pressat skolarbete och dåligt bemötande från lärare (Hjern, Alfven och Östberg, 2007). Det finns även forskning som visar att en skola som inte fungerar tillsammans med osäker arbetsmarknad kan vara faktorer som framkallar den psykiska ohälsan hos barn och unga i Sverige (Lindgren och Lindblad, 2010).
Skolor skall tillhandahålla studiehjälp både under skoltid och efter skoldagens slut (Göteborgs stad, 2013). Elevhälsans roll för lärandet betonades också i dokumenten. Rektorn är ansvarig för att organisera elevhälsan för att elever med särskilda behov skall få de insatser som
12
krävdes. Kompetenserna psykologer, specialpedagoger skolsköterskor och skolläkare skall ingå i den samlade elevhälsa. Elevhälsoarbetet skall vara hälsofrämjande och hälsoarbetet skall vara ett arbete för hela skolan. Elevhälsan skall underlätta den enskilda elevens lärande där behovet finns (Göteborgs stads, 2010). Detta stämmer med tidigare forskning som påpekar att skolan har ett viktigt ansvar att skapa miljöer som ger trygghet och en positiv arbetsmiljö, både den fysiska och den psykosociala (Lundin och Belfrage, 2012). Även (WHO, 1986) menar att hälsofrämjande arbetet skall verka för en god hälsa som i sin tur är en resurs för individens sociala, ekonomiska och personliga utveckling. Faktorer som påverkar hälsan kan vara av politisk, social och kulturell art. Hälsa handlar om jämlikhet, rättvisa och att själv kunna påverka sin hälsa (Tones, 2005).
Skolan skall även erbjuda hög kvalité för att barn och unga skall få tillgång till jämlika möjligheter då skolresultat och psykisk hälsa har ett stort samband. Alla barns och ungas rätt till utbildning är ett av en del av syftet med kommunala riktlinjer (Norrköpings kommun och Landstingets Östergötland, 2010). Detta stämmer överens med tidigare forskning som menar att skolan är en viktig hälsofrämjande arena näst efter familjen och skolan blir viktig ur hälsofrämjande synpunkt för barn och unga både när det gäller att nå kunskapsmålen och att skapa kamratrelationer (Lundin och Belfrage, 2012). De barn och unga som har sämre resultat från skolan har större risk för psykosociala problem och psykisk ohälsa (Socialstyrelsen, 2010).Forskningen visar även att hälsoklyftor finns mellan vuxna som har en lång utbildning jämfört med de som har en kortare utbildning. Detta faktum som påverkar den framtida hälsan hos barn och unga visar på vikten att främja lärandet hos de barn och unga som har svårt att klara kunskapsmålen i skolan (Sou 2000:91, s 94). Sambandet mellan psykisk hälsa och skolprestation följer individen från dess tidiga skolår. Förskolor har en viktig främjande funktion att ge barnen möjlighet att tidigt utveckla relationer till flera vuxna och andra barn (KVA, 2010, Bremberg och Eriksson, 2010). Förskolan har även en viktig hälsofrämjande uppgift för barns sociala och känslomässiga status för att uppmärksamma tidiga psykiska problem (Davis, et al, 2011). Forskning visar att en trygg skolmiljö, höga förväntningar på elever, bra relation med lärare, bra pedagogiskt klimat och frånvaro av mobbing är faktorer som höjer välbefinnandet hos elever (Ahrén, 2010).
Barns och ungas situation måste uppmärksammas i ett helhetsperspektiv för att kunna sätta in rätt insatser. Barnets behov är ett ofta återkommande begrepp i dokumenten. Behoven
beskrivs i samband med de barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Barn och unga har rätt till skola och fritid där de känner sig uppmärksammade (Kommunerna i Västmanland, et al, (2008-2009). Betoning finns i dokumenten att anmälningsplikten enligt Socialtjänstlagen 14 kap 1§ skallföljas
.
Barns och ungas inflytande i frågor som rör dem påtalades också. Detta överensstämmer med tidigare forskning som menar att skolan skall vara en hjälp för barn och unga att främjas i sin personliga utveckling och därigenom skapa förutsättningar för en positiv framtid. Utbildning och goda skolprestationer främjar utveckling av kompetenser (Lundin och Belfrage, 2012).Även om samtliga dokument beskriver vikten av insatser för barns och ungas psykiska hälsa så är handlingsplanen från Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län (2012) det enda dokument som klart uttryckte att psykisk ohälsa hos barn var ett folkhälsoproblem. Barn och ungas rättigheter nämns som ett ansvar för kommunerna. Ensärskild hänsyn skall finnas för barns och ungas välfärd och varje beslut skall vara för deras eget bästa. Dokumenten påtalade också att det finns ett klart samband mellan barnens socioekonomiska status och bland annat utbildning och psykisk hälsa (Malmö stad, 2012). Forskningen visar att psykisk hälsa handlar om att människor upplever sin tillvaro meningsfull och har en känsla av delaktighet och samtidigt ha förmågan att kunna hantera livets svårigheter och motgångar (Sveriges
13
kommuner och landsting, 2012). Även forskning som Antonovsky (2005) bedrivit och hans begrepp KASAM är relevant att hänvisa till i ett hälsofrämjande arbete. KASAM som Antonovsky förklarar som en känsla av sammanhang – tre egenskaper hos individen:
Begriplighet – att kunna förstå det som händer i livet, hanterbarhet – att kunna påverka det som händer, meningsfullhet – att känna meningsfullhet i livet. Ett högt KASAM hos en individ ger större chans till hälsa. Eleven skall känna sig delaktig i sin utbildning, känna sammanhang och uppleva det som meningsfullt att inhämta kunskap (Lundin och Belfrage, 2012). Positiv psykisk hälsa är förmågan att älska, leka, arbeta och känna goda förväntningar (Werner och Smith, 1992). Det finns dock forskning som visar att begreppet psykisk hälsa inte har någon enhetlig definition och det kan då bli komplicerat när insatser skall sättas in (Forsell, Airaksinen och Dishede, 2009).
Slutsats
Denna dokumentstudie av det främjande arbetet för barn och unga visade på stora likheter mellan de undersökta kommunernas riktlinjer och handlingsplaner. Samtliga kommuner påtalar samverkan mellan olika aktörer och vikten av ett helhetsperspektiv (Hjortsjö, 2005) som viktigt i det främjande arbetet för att tillhandahålla rätt insatser för barn och unga. Det påtalas i de kommunala riktlinjerna att en bra utbildning är en rättighet för alla. En utbildning ger en chans till en positiv framtid med ett arbete som i sig är främjande för hälsan (Lundin och Belfrage, 2012). Begreppet hälsofrämjande nämns dock sällan eller aldrig i dokumenten.
Större fokus i dokumenten på praktiskt hälsofrämjande arbete i skolan och i
utbildningssituationer hade varit önskvärt. Vid fortsatta studier i ämnet kan en intervjustudie (Bryman, 2008) med kommunala politiker med ansvar för det hälsofrämjande arbetet i skolan vara intressant för att få ett vidare perspektiv i frågan.
14 REFERENSLISTA
Ahrén J. C. (2010) Skolan och ungdomars psykosociala hälsa. (SOU 2010:80) Delegationen för jämställdhet i skolan.
Antonovsky, A. (2005) Hälsans mysterium. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
Axelsson, R.& Bihari Axelsson, S. (2007). Samverkan och folkhälsa –
begrepp, teorier och praktisk tillämpning. I Axelsson, R. & Bihari Axelsson, S. (red), Folkhälsa i samverkan – mellan professioner, organisationer och samhällssektorer. Lund:
Studentlitteratur AB.
Blomqvist, C. (2012) Samarbete med förhinder - om samarbete mellan BUP, socialtjänst, skola och familj. Institutionen för socialt arbete. Göteborgs Universitet.
Bremberg S., Eriksson L. (2010) Investera i barns hälsa. Statens folkhälsoinstitut och Gothia förlag.
Bryman, A. (2008) Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB.
Carlerby, H. (2012). Health and Social Determinants Among Boys and Girls in Sweden:
Focusing on Parental Background. Department of Health Sciences Mid Sweden University.
Danermark, B., Germundsson, P., Englund, U. & Lööf, K. (2009). Samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa – En formativ utvärdering av samverkan mellan skola, socialtjänst, polis samt barn- och ungdomspsykiatri. Slutrapport 1.Hälsoakademin. Örebro universitet.
Davis, E., Williamson, L., Mackinnon, A., Cook, K., Waters, E., Herrman, H., Sims, M., Mihalopoulos, C., Harrison, L. & Marshall, B. (2011). Building the capacity of family day care educators to promote children´s social and emotional wellbeing: an exploratory cluster randomized controlled trial. BMC Public Health, 11:842, 1-7.
Friis, E. (2008) Sociala utredningar om brottsutsatta barn. Målgrupp, handläggning och insatser. Delrapport 3 i utvärderingen av nationell försöksverksamhet med barnahus 2006- 2007. Sociology of Law. Lunds Universitet. Research Report 2008:3
Forsell Y., Airaksinen E., Dishede Y. (2009). Tio åtgärder för att främja unga vuxnas psykiska hälsa, Fokusrapport 2009. Stockholms läns landsting. Kommunförbundet Stockholms län.
Gustafsson, P. E. (2008).Psychosocial Stress, Mental Health and Salivary Cortisol in Children and Adolescents. Division of Child and Adolescent Psychiatry. Department of Clinical and Experimental Medicine. Faculty of Health Sciences. Linköping University.
Gustafsson, J-E., Allodi M., Westling, Alin Åkerman, B., Eriksson, C., Eriksson, L.,
Fischbein, S., Granlund, M., Gustafsson, P., Ljungdahl, S., Ogden, T. & Persson, R.S. (2010).
School, learning and mental health: a systematic review. Stockholm: The Royal Swedish Academy of Sciences.The Health Committee.
Göteborgs stad (2010). Mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan i Göteborgs Stad.
Statsledningskontoret. Protokoll H 2010 nr 176.
15
Göteborgs stad (2013) Förslag till budget 2013 och flerårsplaner 2014 – 2015 för Göteborgs stad. Socialdemokraterna. Miljöpartiet. Vänsterpartiet.
Hagquist, C. (2009). Psychosomatic health problems among adolescents in Sweden – are the time trends gender-related? European Journal of Public Health V 19 No (s 331–336).
Hagquist, C. (2010). Discrepant trends in mental health complaints among younger and older adolescents in Sweden – an analysis of WHO-data 1985-2005. Journal of Adolescent Health.
V 46, No 3(s 258–264).
Hjern, A. Alfven, G. Östberg, V. (2007). School stressors, psychological complains and psychosomatic pain. Foundation Acta Pædiatrica, 97(s 112-117).
Hjortsjö, M. (2005) Med samarbete i sikte. Om samordnade insatser och samlokaliserade.
Lund Dissertations in Social Work 22. Socialhögskolan. Lunds universitet.
Hagquist, C. (2011) Ökar den psykiska ohälsan bland ungdomar i Sverige? Socialmedicinsk tidskrift 6/2011 (s 474- 485).
Janlert, U. (2000) Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm. Bokförlaget Natur och Kultur.
Kommunerna i Västmanland, landstinget, länsstyrelse, VKL, SISU Idrottsutbildarna och Västmanlands Idrottsförbund (2008-2009) Samverkan för att främja barns och ungas psykiska hälsa i Västmanland. Kompetenscenter för hälsa.
Kungliga Vetenskapsakademin (2010) Uttalande konferens KVA 26-28 April 2010 Skola, lärandepsykisk hälsa och School, learning and mental health.
Lindgren, C. & Lindblad, F. (2010). The enigma of the welfare state: excellent child health prerquisites-poor subjective health. Foundation Acta Pædiatrica, 99, (s 803-807).
Linköpings kommun (2012). Budget 2013 – 2014 med plan för 2015 – 2016.
Lundin, N. Belfrage, E. (2012). ”Skolan kan skapa hälsa”. Läkartidningen nr 16 2012 volym 109: 821- 82.
Malmö stad (2012) Riktlinjer för det politiska samarbetet i Malmö under mandatperioden 2010 – 2014. Barn och ungdomars livsvillkor. Kommunfullmäktiges bihang Nr 801.Budget 2012.
Norrköpings kommun (2012) Riktlinjer för elevhälsa i Norrköpings Skola.
Norrköpings kommun, Landstinget Östergötland (2010). Handlingsplan. Psykisk hälsa – barn och unga.
Patel, R. & Davidson, B. (1991, 2003) Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund. Studentlitteratur AB.
Petersen, S. Bergström, E. Cederblad, M. Ivarsson, A. Köhler, L. Rydell, A-M. Stenbeck, M.
Sundelin C. Hägglöf, B. (2010). Barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige. En systematisk litteraturöversikt med tonvikt på förändringar över tid. Kungl.
Vetenskapsakademien.
16
Proposition 2002/03:53 (2004) Stärkt skydd för barn i utsatta situationer m.m.
Socialdepartementet.
Regeringskansliet (2006) Mänskliga rättigheter. Konventionen om barnets rättigheter. UD info 05.059
Regeringskansliet (2012) PRIO psykisk ohälsa – plan PRIO psykisk ohälsa – plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa. Socialdepartementet 2012: 006.
Region Skåne & Malmö stad (2009). Rutiner för samverkan mellan Barn och ungdomspsykiatri, Individ- och familjeomsorg samt Barn och ungdom i Malmö.
Förvaltningsledningsgruppen.
Ritchie, J. & Lewis, J. (2003). Qualitative Research Practice. A Guide for Social Science Students and Researchers. Great Britain: The Cromwell Press Ltd, Trowbridge, Wiltshire.
Ryan, G. W. & Bernard, H. R. (2003). Techniques to Identify Themes. Sage Publications.
Field Methods, Vol. 15, No. 1, (s 85–109).
Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen & Myndigheten för skolutveckling (2007). Strategi för samverkan – kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Artikelnr 2007-123- 31.
Socialstyrelsen (2010) Social rapport 2010. Artikelnr: 2010-3-11.
SOU 2000:91(2000) Hälsa på lika villkor - nationella mål för folkhälsan. Slutbetänkande av Nationella folkhälsokommittén. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.
Stockholms stad (2008) Riktlinjer och Strategier. Elever i behov av särskilt stöd. Riktlinjer för Stockholms grundskola, obligatorisk särskola, gymnasie- och gymnasiesärskola.
Stockholms stad (2013) Verksamhetsplan 2013. Utbildningsnämnden. DNR 12-102/9732.
Sveriges Kommuner och Landsting (2012). Vänta inte! Guide för investeringar i tidiga insatser för barn och unga. insatser Psynkrapport 1: 2012. TMG Stockholm 2012.
Tones, K.(2005). Health Promoting in Schools: The Radical Imperativ. The Health Promoting School: International Advances in Theory, Evaluation and Practice. Clift, Bruun Jensen, &
Paulus (Eds). Danish University of Education Press, 2005.
Uppsala kommun (2012) Inriktning, verksamhet, ekonomi 2013–2016 . Beslut i kommunfullmäktige 11–12 juni 2012.
Uppsala kommun, Landstinget i Uppsala län. (2012)Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd.
Werner E, Smith R. (1992). Overcoming the Odds: High-Risk Children from Birth to Adulthood. New York: Cornell University Press, 1992: 503- 515.
WHO (1986). The Ottawa Charter for Health Promotion. First International Conference on Health Promotion, Ottawa, 21 November 1986.
17
WHO (2005). Promoting mental health: concepts, emerging evidence, practice: report of the World Health Organization, Department of Mental Health and Substance Abuse in
collaboration with the Victorian Health Promotion Foundation and the University of Melbourne.
18 BILAGA
Kodning
Kommun Dokument Temabenämning Funna begrepp
Stockholms stad Stockholms stad (2008) Riktlinjer och Strategier.
Elever i behov av särskilt stöd
Riktlinjer för Stockholms grundskola, obligatorisk särskola, gymnasie- och gymnasiesärskola.
Samverkan
Ansvar
Samarbete Samverkan Helhetsperspektiv Behov
Stockholms stad Stockholms stad (2013) Verksamhetsplan 2013.
Utbildningsnämnden. DNR 12-102/9732. Samverkan Helhetsperspektiv Samverkan Göteborgs stad Göteborgs stad (2013) Förslag till budget 2013 och
flerårsplaner 2014 – 2015 för Göteborgs stad.
Socialdemokraterna. Miljöpartiet. Vänsterpartiet.
Samverkan Ansvar
Samverkan Lärande Kvalité Göteborgs stad Göteborgs stad (2010). Mål och riktlinjer för den
samlade elevhälsan i Göteborgs Stad.
Statsledningskontoret. Protokoll H 2010 nr 176.
Samverkan Samverkan
Malmö stad Region Skåne, Malmö stad (2009). Rutiner för samverkan mellan Barn och ungdomspsykiatri, Individ- och familjeomsorg samt Barn och ungdom i Malmö. Förvaltningsledningsgruppen.
Samverkan Ansvar
Samverkan
Behov Insatser Malmö stad Malmö stad (2012) Riktlinjer för det politiska
samarbetet i Malmö under mandatperioden 2010 – 2014. Barn och ungdomars livsvillkor.
Kommunfullmäktiges bihang Nr 801. Budget 2012.
Samverkan Ansvar
Samverkan
Behov Insatser Rättighet
Uppsala kommun Uppsala kommun, Landstinget i Uppsala län.
(2012)Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn Samverkan Samverkan
19
och ungdomar i behov av särskilt stöd.
Ansvar
Samarbete Insatser Behov
Uppsala kommun Uppsala kommun (2012) Inriktning, verksamhet, ekonomi 2013–2016 . Beslut i kommunfullmäktige 11–12 juni 2012.
Samverkan Ansvar
Helhetsperspektiv Samverkan Insatser Behov
Linköpings kommun Linköpings kommun (2012). Budget 2013 – 2014
med plan för 2015 – 2016. Samverka
Ansvar
Samverka Behov Insatser Västerås kommun Kommunerna i Västmanland, landstinget,
länsstyrelse, VKL, SISU Idrottsutbildarna och Västmanlands Idrottsförbund (2008-2009) Samverkan för att främja barns och ungas psykiska hälsa i Västmanland. Kompetenscenter för hälsa.
Samverkan Ansvar
Samverkan Behov
Norrköping Norrköpings kommun (2012) Riktlinjer för elevhälsa i Norrköpings Skola.
Samverkan Ansvar
Samverkan Behov
Norrköping Norrköpings kommun, Landstinget Östergötland (2010). Handlingsplan. Psykisk hälsa – barn och unga.
Samverkan Ansvar
Samverkan Helhetsperspektiv Behov
Insatser
20
