• No results found

”Fler tjejer vågar bli ledare när de ser andra tjejer vara ledare…”

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "”Fler tjejer vågar bli ledare när de ser andra tjejer vara ledare…”"

Copied!
41
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

”Fler tjejer vågar bli ledare när de ser andra tjejer vara ledare…”

- En kvalitativ intervjustudie kring unga kvinnliga idrottsledares upplevelser om idrottens betydelse för befolkningen i ett socioekonomiskt utsatt bostadsområde.

Paria Petra Sabzandam

Huvudområde: Folkhälsovetenskap Högskolepoäng: 15 hp

Termin: 4, VT 20 Handledare: Mats Jong

Examinator: Katja Gillander Gådin Kurskod/registreringsnummer: FH006A

Utbildningsprogram: Magisterexamen i hälsovetenskap

(2)

2

Sammanfattning

Det har presenterats att befolkningen i områden med lägre socioekonomisk status tenderar att lida av sjukdom, ohälsa och ojämlik hälsa. Med anledning av att befolkningen i området mår sämre, finns anledningar att rikta insatser dit. Den här studien har undersökt ett idrottsprojekt i ett utsatt område. På området pågick idrottsaktiviteter med unga ledare, där kvinnor har valts som målgrupp. Urvalet motiverades med att killars idrottsdeltagande redan är dominerande, vilket därför gjorde det intressant att belysa unga kvinnliga idrottsledares upplevelser kring idrottens betydelse för befolkningen i ett socioekonomiskt utsatt bostadsområde. Inom ramen för studien tillfrågades tio tjejer i åldrarna 15–20 år att delta i kvalitativa intervjuer och sex av dem medverkade. Utifrån intervjuerna kategoriserades resultatet i ”bostadsområdet och idrott” samt ”innebörden av att vara ung kvinnlig idrottsledare”. Resultatet presenterade att området var lugnare i jämförelse med medias beskrivning av det. Det har också beskrivit att idrottsmöjligheterna har ökat efter ombyggnationen och att det fanns ett behov för fler idrotter än bara fotboll. Ytterligare fynd gjordes kring idrottsledarnas flexibilitet för barnens idrottsdeltagande och vikten av kvinnliga ledare för att stimulera tjejer till idrottsutövande. I studien lyftes också vikten av det kvinnliga ledarskapet som en trygghet för att föräldrar skulle låta sina döttrar delta i idrotten. Att fler unga kvinnor var ledare ökade även deras möjligheter till att stärka sina framtida arbetsmöjligheter. Framtida förhoppningar är å andra sidan att följa upp forskningen inom ramen för ungdomars utveckling efter skoltid och använda den här studien som stöd för fortsatt projektarbete med idrotten på fritiden.

Nyckelord: Kvinnliga idrottsledare, integration, socioekonomiskt utsatta områden, idrott.

(3)

3

Abstract

It has been presented that populations in areas with lower socioeconomic status tends to suffer from disease, ill-health, and unequal health, which makes health interventions more critical to these areas. This study has investigated an ongoing sport project in a vulnerable area which has sport activities lead by youths. Female leaders were selected as the target group. The selection was motivated by the fact that boys’ sports participation is dominating, and it may be of interest to investigate young female leader’s experience of sports for the population in a socioeconomically vulnerable area.

Within the study, ten girls aged 15–20 years were asked to participate in a qualitative interview study, where six of them participated. Based on the interviews the categories was found: ”neighborhood and sports” and ”the meaning of being a young female sport leader”. The result presented that these areas are calmer than what media describes them as. It was illustrated that the opportunities within sport increased due to the reconstruction of the area, however there was still a need for greater range of sports outside football. Further findings were made about the flexibility of the sport leaders aiming to maintain children’s participation. Furthermore, the importance of having a female leader motivates young female to participate as well. The study also emphasized the importance of female leadership as a security for parents allowing their daughters to participate in sports. The fact that more young women are leaders also increase their chances to strengthen their future job opportunities. However, it is hoped to continue research within the framework of youth development after school and to use this study to develop sports after school projects.

Key word: Female Sport Leadership, Integration, Socioeconomic vulnerable areas, Sport.

(4)

4

Innehåll

SAMMANFATTNING 2

ABSTRACT 3

BAKGRUND 6

Integration & idrott 6

Folkhälsoperspektiv 7

Idrottsprojekt i utsatta områden 9

SYFTE 10

METOD 11

Urval & rekrytering av deltagare 11

Intervjuernas genomförande 12

Dataanalys 13

Etiska överväganden 14

RESULTAT 15

Bostadsområdet och idrott 16

Fler idrottsmöjligheter sedan det byggdes om på området 16

Det finns ett behov av ett större utbud av idrotter utöver fotboll 17 Bostadsområdet beskrivs som lugnare i jämförelse med medias bild av utsattheten 17

Innebörden av att vara ung kvinnlig idrottsledare 18

Att ha en flexibilitet för barnens nivå 18

Att vara en förebild så andra tjejer vågar mer 19

Att vara förebild så att föräldrar vågar låta döttrar delta i idrottsaktivitet 20 Att visa att det finns erfarenhets- och arbetsmöjligheter för unga kvinnor 21

DISKUSSION 21

Resultatdiskussion 21

Idrottsbyggnation på bostadsområdet gör att kriminalitet minskar och trygghet ökar 22 Att vara ung kvinnlig ledare gör att fler vill stanna kvar inom idrotten 24 Media målar upp en bild av området som inte stämmer med verkligheten 26

(5)

5

Metoddiskussion 27

Metodval 27

Urval & rekrytering av deltagare 28

Intervjuernas genomförande 28

Arena för intervjuerna 29

KONKLUSION 31

REFERENSER 32

BILAGA 1 INFORMATIONSBREV

BILAGA 2 SAMTYCKESBLANKETT

BILAGA 3 INTERVJUGUIDE

(6)

6

Bakgrund

Socioekonomisk status (SES) är ett begrepp som baseras på faktorer som ekonomi, sysselsättningsgrad, utbildning, bostad, kriminalitet och fattigdom (Cairns, Graham och Bambra 2017). Befolkningen i områden med lägre SES tenderar att ha sämre livsvillkor och området tenderar att exponeras av oönskade händelseförlopp i jämförelse med områden med högre SES (Cairns, Graham & Bambra 2017; Polismyndigheten 2015). Det kan bekräftas av det femte folkhälsopolitiska målområdet, som berör boende och närmiljö (Folkhälsomyndigheten 2019). Folkhälsomyndigheten presenterar att låg-SES- områden har ett samband med riskfaktorer inom ramen för folkhälsa. Några exempel är hälsa på ojämlika villkor, ohälsa och sjukdom (Folkhälsomyndigheten 2019). Det ger anledningar att införa riktade integrationsinsatser i socioekonomiskt utsatta områden (Sveriges Kommuner & Landsting 2019). Ett framgångsrikt integrationsarbete kräver ett mottagande av nyanlända och insatser för alla målgrupper, främst barn samt unga. SKL (2019) bekräftar att arbeten med integration resulterar i skyddsfaktorer i form av minskad psykisk ohälsa hos barn och ungdomar.

Integration & idrott

Befolkningen i områden med lägre SES tenderar att röra på sig mindre (Evans 2004). Det finns med andra ord en fördel att finansiera integrationsarbeten för en långsiktighet i utsatta områden. Däremot finns ekonomiska hinder som innebär att alla typer av arbeten inte kan genomföras och förbli långsiktiga. Det bekräftas av Eriksson och Osman (2003) som belyser problematiken med de höga ambitionsnivåerna med integrationsfrågan mot oviljan att finansiera ett sådant arbete. Borevi och Strömblad (2004) menar istället att det är en medborgerlig rättighet att integreras som ny i Sverige. Ett framgångsrikt tillvägagångssätt att arbeta med integration är genom idrotten enligt Holt, Scherer och Koch (2013). I studiens resultat presenterades framgångarna hos målgruppen, delvis genom en reducerad känsla av rastlöshet och en ökad känsla av återhämtning från övriga vardagsliv. Utifrån ett folkhälsoperspektiv presenterades idrottens tillgänglighet som viktiga för att öka det sociala nätverket och tillhörigheten hos människor (Holt,

(7)

7 Scherer och Koch 2013). Basterfield, Reilly, Pearce, Parkinson, Adamson, Reilly och Vella (2013) belyser vikten av idrott i socioekonomiskt utsatta områden. Författarna presenterar resultat från sin artikel där barn i utsatta områden tenderar att delta i färre idrottsaktiviteter (Basterfield et al. 2013). För att öka rörelsen på området kan det vara av vikt att bygga om till större idrottsytor och förstärkt belysning på området (Brottsförebyggande rådet 2016).

Claesson (2010) från Riksidrottsförbundet bekräftar framgångarna med idrott och integrationsarbete, samt dess effekter på folkhälsan. Det kan även bekräftas av Riksidrottsförbundet (2002), som presenterar idrott och integrationsarbete som en naturlig källa till framgång. Vidare belyser Claesson att idrotten resulterar i barns uppfattning om meningsfullhet i livet. Huang och Humphreys (2012) presenterar vetenskap kring idrottens fördelar, då de menar att det stärker livskvalitén hos individen.

Basterfield et al. (2013) belyser vikten av idrott samt lägre risk för fetma. Berg och Ekblom (2016) presenterar ytterligare fördelar som ett resultat av idrottande. Berg och Ekholm menar att daglig fysisk aktivitet resulterar i hälsovinster, både fysiskt och psykiskt för barn samt ungdomar. Faskunger och Sjöblom (2017) belyser också fördelarna i sin artikel; Å ena sidan främjar det självförtroende, koncentrationsförmåga, inlärning, kondition och muskelstyrka (Berg och Eklom 2016). Å andra sidan reducerar det risker för skador och sjukdomar. Vidare fungerar rörelse som en skyddsfaktor mot fetma och uthållighetsutveckling samt kondition hos individen (Coledam och Ferraiol 2017). Idrotten resulterar i större umgänge, mer vänner och bättre välmående. Det resulterar således i att ungdomar vill fortsätta idrotta långsiktigt enligt Nielsen, Wikman, Jensen, Schmidt, Gliemann och Andersen (2014).

Folkhälsoperspektiv

Den fysiska aktiviteten spelar en viktig roll i folkhälsoarbeten. Anledningarna är främst att det minskar risken för folksjukdomar såsom cancer, psykisk ohälsa hjärt- och kärlsjukdomar samt skelettskador (Engström 2019). Med hjälp av fysisk aktivitet reduceras stress och sömnrutiner stärks. Minnet och koncentrationsförmågan blir

(8)

8 starkare. Fysisk aktivitet reducerar hälso- och sjukvårdskostnaderna med tanke på minskade sjukdomstal, dödsfall och stärkt hälsa (Engström 2019).

World Health Organization – WHO (2003) presenterar att fysisk inaktivitet kostar Kanada sex procent av deras totala hälso- och sjukvårdskostnader. Befolkningen i områden med låg SES riskerar att ha ett sämre välmående fysiskt, psykiskt och socialt (Elsborg, Nielsen, Klinker, Melby, Chistensen & Bentsen 2019). Lägre SES blir således en kostnad för samhälle och individ. Exempel på skyddsfaktorer för individen är utövandet av fysisk aktivitet. Däremot krävs samhälleliga förutsättningar för individen i syfte att underlätta utövandet av fysisk aktivitet och på så sätt stärka folkhälsan i befolkningen.

WHO (2003) ger några exempel på strategier som kan införas med hjälp av samhälleliga institutioner, bland annat; hälso- och sjukvården, idrottsrörelsen, sociala media, samhällsplanerare, transportmyndigheter, stat samt politiker med ekonomiska beslutsmandat (WHO 2003). Några exempel är att samhällsplaneringen bör underlätta cykel som transportmedel (WHO 2003). Å andra sidan krävs långsiktiga idrottsinsatser för att majoriteten i befolkningen ska inse hälsovinsterna och delta i aktiviteterna (Elsborg et al. 2019). Personer med beslutsmandat bör vara medvetna om deras påverkan i ekonomiska prioriteringar av befolkningens folkhälsa. Idrottsrörelsen bör folkbilda om fördelarna med fysisk aktivitet och stärka möjligheterna till idrott (WHO 2003).

Sammanfattningsvis är det inte bara ett individuellt ansvar att stärka sin hälsa och förebygga sjukdom. Samhället bör främja förutsättningar till att uppnå en god folkhälsa i befolkningen (WHO 2003). Världshälsoorganisationen belyser att insatserna främst bör riktas mot fysiskt inaktiva grupper, populationer med lägre socioekonomiska förutsättningar och främst mot barn samt ungdomar (WHO 2003). WHO föreslår att idrottsrörelsen bör främja idrott för alla. Idrotten ska också framstå som en mänsklig rättighet oavsett kön, klass eller bakgrund. Idrotten bör också vara lättillgänglig och kan finansieras genom projektmedel avsedda för insatser i socioekonomiskt utsatta områden samt idrottsevent. Insatserna kan användas för att reducera samhällsklyftor, minska våld och främja en god livsstil (WHO 2003).

(9)

9

Idrottsprojekt i utsatta områden

För att stärka idrotten i Sverige presenterar Riksidrottsförbundet (u.å.) strategier och mål.

Strategierna siktar mot att; främja ett livslångt idrottande, stärka idrottens värdegrund, tillgängliggöra idrott i förening och stärka Sverige med hjälp av idrott. För att uppnå den övergripande strategin finns fem utvecklingsresor. Målen är att idrotten ska vara; 1) inkluderande för alla, 2) jämställd för att öka framgångarna, 3) stärkt ledarskap, 4) föreningarna ska genomsyras av modernitet och engagemang, 5) erbjuda en ny syn kring tävling samt träning (Riksidrottsförbundet u.å.). Det är en tredjedel av Sveriges befolkning som representerar idrottsrörelsen. Den innefattar all organiserad ideell idrott i Sverige, med 20 000 föreningar och 250 olika idrotter (Faskunger & Sjöblom 2017). I den svenska idrottsrörelsen finns en grundidé att deltagande ska främja hälsa, delaktighet i samhälle och demokratiska värderingar, därmed så kan den också vara en naturlig källa för integration (Faskunger & Sjöblom 2017).

RF SISU (2020) på distriktsnivå är en organisation med ambitioner att följa, samordna och stödja Riksidrottsförbundets (RF) nationella idrottsmål. Förhoppningarna är att skapa ett brett samverkansnät mellan kommun, näringsliv, organisationer och universitet med mål att fler ska idrotta hela livet ut. Idrotten ska således vara en länk till inkludering oavsett ålder och bakgrund (RF SISU 2020). Den här studien grundar sig i ett projekt som utgår från ett område med lägre SES. Faktorer som bestämmer huruvida ett område är har en lägre SES nämndes inledningsvis. Det är bland annat sysselsättningsgrad, utbildningsnivå och ekonomi (Cairns, Graham & Bambra 2017).

En av de insatser som genomförs i projektet är att utbilda unga idrottsledare i åldrarna 15–20 år. Å ena sidan fortsätter unga manliga ledare utbildas, å andra sidan uppmuntras fler unga kvinnor att utbildas till idrottsledare. Idrotten är också av särskild vikt för tjejer i utsatta områden för att främja deras välmående och stärka deras självkänsla (Hirsch, Roffman, Deutsch, Flynh, Loder & Pagano 2000). Ytterligare anledningar till att prioritera tjejer inom idrotten är RF:s (2019) centrala målområden inom ramen för jämlikhet. Det är bland annat att andelen kvinnlig och manliga ledare ska bli likvärdiga.

Målen fokuserar också på att lika många kvinnor som män, får mandat inom högre

(10)

10 poster gällande idrotten. Det handlar också om att idrottsforskning ökar sitt intresse kring kvinnors perspektiv samt utgångspunkt (RF 2019). RF:s målområden kan stärkas av Raucher och Cooky (2015) som belyser vikten av att rikta insatser mot unga kvinnor och stärka dem i samhället. Statistiska Centralbyrån (2018) presenterar statistik från området som studien utgår från, där kvinnor representerade fler antal dagar med ohälsa i jämförelse med män. Där 38,3 procent motsvarade antalet kvinnor och 31,7 procent för antalet män. Av bakgrund till ovanstående argument kommer den här studien centrera kring de unga kvinnliga idrottsledarnas perspektiv.

Syfte

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att belysa unga kvinnliga idrottsledares upplevelser kring idrottens betydelse för befolkningen i ett socioekonomiskt utsatt bostadsområde.

(11)

11

Metod

Området består av cirka 7200 personer, med en hög arbetslöshet. Arbetslösheten motsvarar 34 procent bland kvinnor och 31 procent bland män, i jämförelse med rikssnittet som är 12 procent för båda könen (Statistiska Centralbyrån 2018). När det gäller ekonomi med endast försörjningsstöd som inkomstkälla är det 2,6 procent av alla kvinnor och 1,4 procent av alla män, i jämförelse med rikssnittet som ligger på 0,9 procent för båda könen (Statistiska Centralbyrån 2018).

Utifrån syftet med studien bedömdes en kvalitativ ansats med individuella intervjuer som datainsamlingsmetod som mest relevant. Eliasson (2013) belyser att en kvalitativ ansats syftar till att öka förståelsen för en frågeställning, den skapar en flexibilitet och kan formas utefter datainsamlingen. Ett exempel kan vara följdfrågor som ställs under en intervju, vilket inte kan genomföras under en enkätundersökning.

I den här studien har semistrukturerade intervjuer valts, vilket formas med hjälp av övergripande frågeområden (Bryman 2011). Frågorna skapar således en bestämd riktning i datainsamlingen och en tematisk ”röd tråd” (Bryman 2011; se Bilaga 3).

Frågorna kretsade kring fyra tematiska områdena, alltså; idrott i området, ledare, ledarskap och erfarenheter.

Urval & rekrytering av deltagare

I formandet av studiens syfte valdes också vilken målgrupp som studien skulle rikta sig in mot. Det var unga kvinnliga ledare som valdes till målgruppen och de hittades genom ett projekt utifrån RF:s regionala satsningar på bostadsområdet. Urvalet avgränsades både till målgruppens ålder alltså 15–20 år. Avgränsningen genomfördes också då tio unga kvinnliga idrottsledare bjöds in till deltagande av dessa tackade sex ja till att bli intervjuade. Deltagarna fick först muntlig information och sedan ett skriftligt informationsbrev (se Bilaga 1). På det brevet angavs syftet med studien, vad studiens ändamål var och allt målgruppen behövde veta för att uppleva en trygghet till att delta

(12)

12 i undersökningen. Valet av antalet informanter som skulle ingå i studien bör också vara rimlig med tanke på tidsperspektiv och rimlighet i avgränsning. Silverman (2013) problematiserar att det är viktigt med avgränsning, särskilt i början av syfte och frågeformuleringen för att skapa en rimlighet i skrivandet och för att skapa en röd tråd (Backman 2008; Silverman 2013). Det handlar också om att få en mättnad i datainsamlingen, vilket innebär att datan upplevs som tillräcklig för att genomföra resultat, analys och diskussion (Silverman 2013).

Intervjuernas genomförande

I första steget formades en intervjuguide, vilket kopplades till studiens syfte (se Bilaga 3). Frågorna delades sedan upp i tematiska områden, vilket också skulle underlätta den röda tråden i frågeställningarna. Därefter valdes intervjupersonerna. De fick först muntlig information och sedan skriftlig med hjälp av en informations- och samtyckesblankett (se Bilaga 1 & 2). Inför intervjuerna planerades en lugn miljö för genomförande och inspelning. Intervjuguiden var utskriven och mobiltelefonen redo att genomföra inspelningen på. Intervjuerna genomfördes i en kontorsmiljö med stängda dörrar samt vid en tid då kontoret var folktomt. Både för att respektera informanternas integritet, men också för att inte störa inspelningen. Valet av en lugn miljö bekräftas av Bryman (2011) som belyser vikten av att informanterna inte känner sig störda eller oroliga att andra ska höra dem. Intervjuerna spelades in för att notera meningar, uttryck och ytterligare tolkningar av materialet enligt Bryman (2011). Det är av stor vikt att intervjuaren lyssnar och visar hänsyn till informanternas svar. Bryman (2011) konstaterar att intervjuaren bör ta ett steg tillbaka under samtalet och låta informanterna prata i lugn och ro. Intervjuerna genomfördes i cirka 40 minuter, vilket var tillräckligt för att lyssna in och samla den data som behövdes. Intervjuaren bör också vara medveten om etiska aspekter kopplade till studien. Efter att intervjuerna spelats in har de transkriberats ned i ett word-dokument, för att sedan analyseras. När all data har samlats har all data analyserats, vilket genomfördes med en innehållsanalys.

(13)

13

Dataanalys

De transkriberade intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av författarna Graneheim och Lundmans (2003). I enlighet med metoden lästes texten igenom ett flertal gånger för att få en allmän uppfattning om dess innehåll.

Därefter har allt innehåll delats in i meningsbärande enheter (ord, meningar, stycken). I efterföljande steg har de meningsbärande enheterna inom varje ”kommentar” delats in i subkategorier och kategorier har identifierats. Hela sorterings-, kondenserings- och kategoriseringsprocessen har till syfte att sammanfatta innehållet för att underlätta resultat- och diskussionspresentationen. I presentation av resultat ges exempel i form av citat där respektive intervju anges med I1, I2, I3 och så vidare. Nedan ges två exempel på hur en innehållsanalys kan se ut:

Tabell 1. Tabellen består av två exempel för att förklara hur innehållsanalysen kommer användas.

Meningsbärande element Kommentar Subkategori Kategori

”Medias bild att det ska vara så kriminellt område och göra det mer saftigt i tidningar…” (I3.)

Tidningarna skapar en bild av området som kriminellt. Om du lägger dig i, kan du hamna i problemen.

Området beskrivs som lugnare i jämförelse med medias bild av utsattheten.

Bostadsområdet

& idrott.

”Andra fördelar kan vara att man lär barnet att det finns också en kvinnlig sida där, en kvinna kan vara idrottslärare. Inte bara en man.” (I6)

Att vara kvinnlig idrottsledare visar andra tjejer att de också kan bli ledare.

Att vara förebild så andra tjejer vågar mer.

Innebörden av att vara ung kvinnlig ledare.

(14)

14

Etiska överväganden

Silverman (2013) presenterar vikten av att ta hänsyn till etiska överväganden i startskedet, redan i syftes- och frågeformuleringen. Inför intervjuerna har valet av plats varit eftertänkt utifrån informanternas etiska rättigheter. Inför intervjuerna har också informanterna blivit informerade studiens syfte och genomförandet vilket är i enlighet med Vetenskapsrådets (2017) krav. Utöver den informationen har informanterna också blivit väl kända med att deras deltagande är frivilligt och att de när som helst kunde avsluta sin medverkan. Enligt Vetenskapsrådet (2017) uppfylls informationskravet då informanterna, både skriftligt och muntligt, får all fakta kring studien. Det har informanterna fått ta del av innan genomförandet (se Bilaga 1). Informationsbrevet belyser deras etiska rättigheter, studiens syfte och frågeställning. Alla sex informanterna godkände informationskravet och samtyckte till att delta i studien enligt samtyckeskravet.

När informanterna samtyckte om att delta i studien, fick de också information om hur datan kommer förvaras och i vilka ändamål studien kommer användas.

Vetenskapsrådet (2017) lyfter vikten av att informera om konfidentialitet och nyttjande inför studiens genomförande. Datan har endast använts till det som är ämnat och personuppgifter har förvarats oåtkomligt från obehöriga. Genom att ersätta informanternas namn med en numrering har kravet av konfidentialitet stärkts i studien.

Studiens konfidentialitet stärks ytterligare när inga platser märkts ut, varken namn på orten, projektet eller områden.

(15)

15

Resultat

Utifrån intervjuerna har två olika kategorier identifierats ”Bostadsområdet och idrott”

och ”Innebörden av att vara ung kvinnlig idrottsledare”. En översikt ges i tabell 1.

Tabell 2 ger en översikt över de sex intervjuer som har genomförts med hjälp av kategorier, subkategorier, meningsbärande enheter och antalet gånger subkategorier återfinns.

Kategori Subkategori Antal

meningsbärande enheter

Intervjuer där subkategorierna återfinns.

Bostadsområdet och idrott

- Fler idrottsmöjligheter sedan det byggdes om på området

- Det finns ett behov av ett större utbud av idrotter utöver fotboll

- Bostadsområdet beskrivs som lugnare i jämförelse med medias bild av utsattheten

- 45 - 1, 4, 5, 6

-

- 1, 2, 3, 4, 5, 6

- 1, 2, 3, 4, 5, 6

Innebörden av att vara ung kvinnlig idrottsledare

- Att ha en flexibilitet för barnens nivå

- Att vara förebild så andra tjejer vågar mer

- Att vara förebild så att föräldrar vågar låta döttrar delta i idrottsaktivitet

- Att visa att det finns erfarenhets- och arbetsmöjligheter för unga kvinnor

- 57 - 1, 2, 3, 4,

6 - 1, 2, 3, 4,

6

- 2, 3, 4, 6

- 1, 2, 3, 4, 5, 6

(16)

16

Bostadsområdet och idrott

I den här delen av resultatet presenteras tre subkategorier. Informanterna berättar om hur idrottsmöjligheterna har ökat efter ombyggnationen, att det finns behov för fler idrotter än bara fotboll samt medias bild av området.

Fler idrottsmöjligheter sedan det byggdes om på området

Området har gått igenom en idrottsbyggnation med ett ökat utbud av idrottsplaner samt en större aktivitetsyta. Efter byggnationen menar informanterna att kriminaliteten har lugnat sig. Nuförtiden erbjuds även andra arenor utöver fotbollsplaner, såsom löpbana, basketplan och skridsko/bandybana. Tidigare har området bestått av en stor grusplan lämpat som idrottsområde, men numera finns även gräsytor samt ytor som gör det lättare att springa på. En av intervjupersonerna radar upp alla idrotter och föreningar som finns i området med fotboll, futsal, basket, innebandy och handboll:

”Idrotten i mitt område, det finns olika aktiviteter förutom fotboll. Basket, innebandy, handboll, allt som innehåller sport. Där har man större chanser och välja vad man vill...” (I6.)

En av intervjupersonerna berättar vad hon har sett för olika idrottsaktiviteter förutom fotbollen på området. Det handlar om basket, lite springlekar och skridskor för både tjejer samt killar.

”…Då brukar det finnas basket. Jag brukar se grabbar som spela basket. Jag ser folk som springer runt. Nu på vintern har vi skridskor, där ser vi många folk både tjejer och killar.” (I2.)

Det konstateras att idrotten i området är kostnadsfri eller billig, vilket gör att många väljer att idrotta. Ett exempel på kostnadsfri idrott är skridskouthyrningen.

Informanterna berättar att de som aldrig har testat sporter på is får en möjlighet att göra det helt kostnadsfritt. Under sommarhalvåret berättar intervjupersonerna om hur familjerna på området är i rörelse och utomhus. Trots att det är ett utsatt område är det mer rörelse i jämförelse med ett område med högre SES. De utövar spontanidrott, spelar fotboll, hoppar hopprep och rör sig runt lekplatserna. Å andra sidan berättar

(17)

17 informanterna att det finns ett större idrottsutbud för killar. Ett exempel är att det inte finns lika mycket utomhusidrotter för tjejer, medan killarna erbjuds både fotboll och basket.

Det finns ett behov av ett större utbud av idrotter utöver fotboll

I intervjuerna nämndes behovet av fler idrotter utöver fotbollen. De menar att det finns gott om halltider. Det konstaterades att halltiderna till stor del prioriterar fotboll samt futsal, och mindre tider går till andra idrottsföreningar. Därför togs förslag fram för hur det kunde bli bättre. Förslagen var att blanda sin egen idrott med en annan, exempelvis fotboll och basket, futsal samt andra lekar, eller tvärtom:

”Just nu är det bara fotboll jag ser. Det är inte många som satsar på basket som jag har sett…”

(I2.)

Bostadsområdet beskrivs som lugnare i jämförelse med medias bild av utsattheten

I intervjuerna beskrivs hur media målar upp en rädsla för området som intervjupersonerna anser inte stämmer överens med verkligheten. Intervjupersonerna berättar också om sin medvetenhet kring media och huruvida bilden av händelser förstoras. En intervjuperson beskriver riskerna med att hänga med kriminella umgängen och vikten av ett eget ansvar:

” Alltså jag har inga problem med att gå ut där för jag känner ingen stress eller rädsla. För jag har inte upplevt att det är så stort problem som tidningar har förmedlat…” (I3.)

Ytterligare en informant bekräftar den snedvridna bilden av området. Hon jämför å andra bostadsområdet med stadskärnan och förklarar den omvända otryggheten.

”… Jag kan känna mig mer orolig att gå runt på stan, än att vara där. Kanske för att jag har bott här hela mitt liv. Och då känns det annorlunda. Fast det är inte så farligt som man tror.” (I4.)

(18)

18 Vidare beskrivs området som lugnt trots att det kräver promenadavstånd till skolan och träningarna. Intervjupersonerna berättar också om att de aldrig har sett något av det som skrivs i tidningarna. Däremot kan skriverierna skapa en inre oro.

Innebörden av att vara ung kvinnlig idrottsledare

I den här delen av resultatet presenteras fyra subkategorier. Informanterna beskriver deras ledarskap, hur de är förebilder för andra tjejers och föräldrarnas skull. Ledarna berättar också om hur de bygger upp sina erfarenhets- och arbetsmöjligheter.

Att ha en flexibilitet för barnens nivå

Det är betydelsefullt att lösa problemen på plats för att minska risk för mobbning på träningarna, för att fler ska stanna inom idrotten. Det är viktigt att vara både ledare, men också kompis berättar en intervjuperson:

”Att få fler att stanna. Jag vet att till en början kan det vara jättemånga, men till slut kan det bara vara några stycken. Jag tycker det är viktigt att man inte typ favoriserar någon, att man är lika rättvis mot alla… För ibland kan det vara så att man inte har någon att prata med. Att man som ledare har tystnadsplikt...” (I4.)

Under intervjuerna berättade informanterna hur de lägger upp träningarna. Det börjar med att välkomna alla deltagare till en samling och skapa en översyn. Översynen handlar bland annat om det är någon ny i laget och därefter kan ledaren lägga upp träningspasset. Sedan blir det en blandning mellan uppvärmning som sedan succesivt ökar i svårighet, därefter lägger hon till samarbetsövningar, individuella övningar, styrka, bollkontroll och avslutningsvis en match:

”Först och främst brukar jag välkomna in alla till en samling. Sen kollar man upp om det är någon som är ny. Man kanske får kolla till en person extra mycket så inte den personen känner sig den är sämst för alla andra kan mycket...” (I3.)

(19)

19 Förutom det berättar intervjupersonerna att det viktigt att komma i tid och ha en färdig plan med träningspasset innan man kommer dit. En informant noterar vikten av att träningarna ska vara anpassade efter nybörjare, men också erfarna spelare:

”Att det ska vara anpassat för alla. Ibland kan det bli om man har nya spelare, då gör man övningar för de nya… Att man ska vilja komma igen. Att man inte bara ska. Att man ska komma hem och tyckt att man har gjort något bra.” (I5.)

Att vara en förebild så andra tjejer vågar mer

Intervjupersonerna uppmärksammade hur deras roll som ledare kunde avspegla sig i andra tjejers syn på ledarskap. De menar att trots den kritiken kvinnliga ledare kan få, så står vi kvar och kämpar. Det konstaterades att en kvinnlig ledare fungerar som en förebild för andra tjejer:

”Fler tjejer vågar bli ledare när de ser andra tjejer vara ledare. De kan tänka att hon kan, då borde jag också kunna…” (I1.)

I intervjuerna tar ledarna upp att det är lättare att prata med varandra när man är tjej, till exempel om menstruation.

”Man är mer bekväm med att prata mer med tjejer. Man kan säga, jag brukar inte säga att jag har ont i magen jag har mens. Jag har aldrig kunnat säga det. Jag brukar bara säga att jag har ont i magen. Men om jag pratar med min tjejtränare då kan jag lätt säga att jag har mens, jag har ont i magen och måste dra.” (I1.)

I intervjuerna presenterades en trygghet som de kan skapa för varandra. Den tryggheten kan innebära att en tjej både kan vara spelare, men också tränare, vilket också kan sprida sig vidare till andra yngre tjejer. Det är också vanligt med manliga tränare belyser en informant. Hon beskriver också skillnaderna mellan ett kvinnligt och manligt ledarskap:

”Jag som tjej, jag kan bevisa andra tjejer också att om jag kan vara ledare så kan ni också vara det...” (I2.)

(20)

20

”…Jag visar att det är ett bra jobb för kvinnor också. Att det funkar precis som det funkar för en man.” (I6.)

Informanterna belyser att de kan få höra nedtryckande ord, där killar inte tror att de kan vara bra ledare för att de är kvinnor. Deras kommentarer till det är att motbevisa de fördomarna som finns om kvinnligt ledarskap. De menar att det blir en inspiration för andra tjejer att våga vara spelare och att våga vara idrottsledare.

Att vara förebild så att föräldrar vågar låta döttrar delta i idrottsaktivitet

I intervjuerna beskrevs den upplevda utsattheten i området som en konsekvens till att bland annat färre tjejer deltar i idrotten. De belyser att föräldrarna känner sig otrygga med att låta sina döttrar delta i idrott. Däremot berättar informanterna att deras ledarskap, som unga kvinnor, påverkar föräldrarna positivt. Det gör i sin tur att föräldrarna vågar låta sina döttrar delta i idrotten.

”Många känner igen en och vågar släppa iväg sina barn till mig… När jag har varit ledare för en grupp, så frågade föräldrarna hur tjejerna skulle ta sig hem. När vi sa att det skulle vara en kille som går med dem hem så blev de skeptiska. De vill veta vem det är…” (I1.)

”Kanske den här utvecklingen som föräldrar ser. Att det är inte så illa i det utsatta området. För jag själv som ung tjej väljer också att vara på det där utsatta området, för jag hade självklart inte valt att vara där om jag hade känt obehag. Som tjej är det väl också, man öppnar upp nya dörrar för andra tjejer… Förr var det mest pojkar som var där.” (I3.)

Intervjupersonerna konstaterar också att fler tjejer vågar delta när det finns kvinnliga ledare på plats. En informant gissar på att tjejernas låga deltagande kan bero på föräldrarnas religiösa åskådning. Att en del tjejer inte får arbeta eller idrotta med det motsatta könet.

(21)

21

Att visa att det finns erfarenhets- och arbetsmöjligheter för unga kvinnor

I intervjuerna presenterades idrottsledar-arbetet som positivt, både för att skapa erfarenheter men också framtida arbetsmöjligheter. Det skapar möjlighet att lättare komma in på arbetsmarknaden och skapa ett starkt CV menar informanterna.

”Jag valde för att jag tyckte det var ett väldigt roligt sätt att börja småjobba, en rolig dörr till arbetslivet. För jag tyckte om barn och jag tycker om att se barn utvecklas till något som de tycker är roligt. Sedan självklart gillar jag sporten, det är en av de största anledningarna till att jag började…” (I3.)

Fördelarna med att vara idrottsledare är de sociala kontaktnäten som ledarna har skapat på området. Lärdomarna blir också fler när de får chansen att gå på utbildningar, lära sig mer om idrottsförbund och hur idrottsrörelsen fungerar. Under intervjuerna framkom lärdomen med att hänga med på cuper och att se laget utvecklas.

Erfarenheterna stärks också när ledarna får se barnen lyckas, vilket gör att de själva mår bra och blir glada. Ledarna berättar om hur de har sett barn gå från att aldrig ha spelat med boll, till att sedan kunna bli riktigt duktiga. Det som också nämns som en viktig erfarenhet är hur man kan vidmakthålla barnens fortsatta idrottande. Framförallt att se tjejer fortsätta idrotta är en bra lärdom berättar en intervjuperson:

”… Alltså fördelen är ju att tjejerna fortsätter. Så man blir en inspiration... För de vill satsa mer på idrotten.” (I5.)

Diskussion

I den här delen av arbetet diskuteras först resultatet, vilket sedan mynnar det ut i en analys kring den använda metodiken.

Resultatdiskussion

Inledningsvis diskuteras resultatet såsom ledarnas upplevelser kring ombyggnationen på området, deras uppfattningar kring idrottsutbudet på området och de unga kvinnliga

(22)

22 ledarnas inflytande på föräldrarnas trygghet. Det diskuteras också kring huruvida de unga tjejerna deltar inom idrotten, ledarskapets inflytande i de unga kvinnliga ledarnas framtida arbetsmöjligheter och ledarnas åsikter kopplat till media. Resultatet sammanfattas med en avslutande reflektion där förslag ges till framtida forskning.

Idrottsbyggnation på bostadsområdet gör att kriminalitet minskar och trygghet ökar

Brottsförebyggande rådet, BRÅ (2016) belyser strategiska insatser som fungerar effektivt i ett socioekonomiskt utsatt område. Några av de insatser som har fungerat väl är nybyggnationer såsom en förstärkt belysning i området och möjlighet till rörelse. Det bekräftas också av informanterna som har uppmärksammat de positiva effekterna av ombyggnationen på området. Informanterna upplever att kriminaliteten har minskat och att området upplevs som lugnare jämfört med innan idrottsbyggnationen. Det finns fler idrottsmöjligheter med tanke på ett ökat utbud av anläggningar för fotboll, basket, löpning, skridskor och bandy.

I inledningen nämndes fördelarna med idrott i socioekonomiskt utsatta områden som en viktig del i integrationsarbeten. Det handlar delvis om att barn i områden med lägre SES tenderar att idrotta mindre jämfört med barn i områden med högre SES (Basterfield et al. 2013). Därför menar en av intervjupersonerna att det är viktigt att idrotten är kostnadsfri, för då väljer många att delta. Planerade idrottsaktiviteter efter skoltid är viktig för att få fler ungdomar att idrotta (Weiss, Stuntz, Bhalla, Bolter & Price 2013;

Vandell och Shumow 1999). Varför idrotten är viktig är bland annat för att den ökar känslan av tillhörighet, reducerar rastlöshet och ökar återhämtningen från vardagslivet (Holt, Scherer och Koch 2013). Idrotten ökar även studieresultateten och motivationen att fullfölja sina studier särskilt för unga kvinnor, vilket ökar argumenten till att införa insatser riktade mot den målgruppen (Shen 2015; Troutman & Dufur 2007). Trots att området är utsatt belyser intervjupersonerna att en hel del väljer att idrotta spontant med fotboll, hopprep eller bara vara utomhus och leka.

(23)

23 Däremot finns en skillnad i utbudet av idrotter för tjejer och killar menar informanterna.

Särskilt när det gäller utomhuslag för tjejer. För killar finns både basket- och fotbollslag hela säsongen. Johnston, Marttinen, Fredrick och Bhat (2019) bekräftar det sämre idrottsutbudet för unga kvinnor inom områden med lägre SES. Därför är insatser som riktar sig mot unga tjejer viktiga för de kan fungera som skyddsfaktorer mot ohälsa och stillasittande. Johnston et al. (2019) belyser de skyddande effekterna med att införa insatser riktade mot tjejer. Basch (2011) belyser fler följder med ett högre utbud av idrott för tjejer, vilka är att tjejerna får en starkare motivation till sina studier och därför presterar bättre. Idrottsliga insatser mot tjejer bör alltså prioriteras med tanke på de fysiska och psykosociala fördelarna som tjejer stärker menar Bean, Forneris och Halsall (2014). Raucher och Cooky (2015) bekräftar vikten av att införa insatser mot unga kvinnor och stärka dem i samhället. Det märks också av att tjejerna vågar ta för sig mer i idrottandet när de är separerade från killar. Det nämns i en studie av Oliver & Hamzeh (2010) som konstaterar komplexiteten av att killarna inte låter tjejerna ta plats på samma sätt när grupperna är blandade.

En utmaning som nämns av informanterna, det är huruvida de kan vidmakthålla barns idrottande. Franzen och Peterson (2004) föreslår ett aktivt stärkande av det sociala kapitalet, för att få fler ungdomar att stanna inom idrotten. Nielsen et al. (2014) bekräftar vikten av det sociala kapitalet för att fortsätta idrotta långsiktigt. Nielsen et al. (2014) belyser att idrotten resulterar i fler vänskapskretsar, vilket stärker ungdomars välmående. Ett förslag för att behålla tjejerna inom idrotten är alltså att arbeta med ”kompis-gäng”, alltså motivera större umgängen med tjejer. Ytterligare ett förslag för att få fler tjejer till idrotten menar Hirsch et al. (2000) är att lyssna på deras önskemål och perspektiv. När ett större antal tjejer väljer att idrotta, blir det också kostnadseffektivt att öka utbudet av fler idrotter för dem.

Att fler tjejer deltar inom idrotten skapar också en nyfikenhet till rollen som ledare.

Burton (2015) belyser underrepresentationen av kvinnliga ledare i alla olika idrottsposter. Därför är det av stor vikt att fler kvinnor blir ledare för att jämna ut obalansen mellan kvinnliga och manliga ledare. Vidare belyser ledarna i intervjuerna

(24)

24 rollen som ledare är ett bra sätt att extraknäcka och att stärka upp sitt CV. Fördelen är sedan att fler tjejer vågar bli ledare när de ser andra tjejer vara ledare.

Att vara ung kvinnlig ledare gör att fler vill stanna kvar inom idrotten

Fler anledningar till att ungdomar stannar kvar inom idrotten är betydelse av ledarna (Franzen och Peterson 2004). Under intervjuerna har informanterna berättat om deltagarnas positiva syn till deras ledarskap och träningspass. Ledarna vill upplevas som ”någon att se upp till”, alltså en förebild. Ett bra ledarskap smittar också av sig till gruppen i form av att deltagarna upplever engagemang och personlig utveckling (Larson och Walker 2010). Därför är de aktiva, engagerade, roliga och tydliga. Det framkom att informanterna löser problemen på plats för att minska risk för mobbning. I en studie lyfts vikten av ledarskapet mot mobbning, särskilt riktat mot unga tjejer (Corr, Mcsharry och Murtagh 2019). Skribenterna belyser att idrottsledare bör vara medvetna om deras roll och hur stor påverkan de har på barnens mående (Corr, Mcsharry och Murtagh 2019). Det verkar vara något de kvinnliga ledarna har lyckats med eftersom de belyser deras roll som viktig i intervjuerna. De pratar också om hur viktig deras roll är i situationer där barnen känner sig utsatta eller mobbade. Särskilt lyfts deras roll som viktig i huruvida deltagarna stannar kvar inom idrotten eller inte.

Det som synliggörs på träningspassen från ledarna till deltagarna kan kopplas till begreppet empowerment. Empowerment kännetecknar ett samarbete som leder till makt över att kunna genomföra självständiga beslut (Laverack 2016). Gruppen ger varandra kraften att genomgå en förändring, vilket i det här fallet är att stanna kvar på träningarna och inom idrotten. Det som också kännetecknar empowerment är bottom- up, alltså att deltagarnas behov sätts i centrum (Laverack 2016). Arbetet med empowerment kan förslagsvis vara av vikt när resurssvaga personer vill utvecklas eller förbättra sin livssituation (Laverack 2016). Ledarna berättar att de arbetar på olika sätt för att få deltagarna att stanna inom idrotten. Främst med tanke på att det är lättare att prata med de kvinnliga ledarna om menstruation, exempelvis om de har ont i magen vid ett träningspass och behöver gå hem. Ytterligare exempel på empowerment som

(25)

25 tillämpas bland de unga kvinnliga ledarna är när killar inte tror att de kan vara ledare baserat på deras kön. Informanterna belyser att de kan få höra nedtryckande ord.

Däremot blir kvinnorna en viktig inspirationskälla för att visa andra tjejer att de ska våga vara spelare och att våga vara idrottsledare.

Fler exempel är att ledarna utgår från lyhördhet och delaktighet. Ledarna lyssnar efter deltagarnas behov. Ledarna är aktiva på träningarna, de är rättvisa mot alla och tillämpar tystnadsplikt. Under intervjuerna berättade informanterna om att det handlar om att alla ska känna sig välkomna och vilja utvecklas tillsammans. När träningspasset börjar, inleds det med en samling där ledarna skapar en översyn. Det gör att de ser alla deltagare och kan uppmärksamma nya inom idrotten. Därifrån kan också träningspasset anpassas efter nivån på deltagarna. Träningarna får gärna vara enkla så fler vill fortsätta idrotta. Om nivån på träningarna är för hög menar informanterna att deltagarna kommer sluta idrotta. Oavsett om det är individuell idrott så måste alla samarbeta.

En avgörande faktor till att färre tjejer deltar inom idrotten är den upplevda otryggheten bland föräldrar. Däremot underlättar trygghetskänslan när föräldrarna vet om att ledarna är kvinnor. Att de känner till ledarna sedan tidigare underlättar också känslan av trygghet för föräldrarna. Informanterna berättade också om att det kanske kräver tid för föräldrarna att se att det inte är så farligt som en tror. I två studier lyfts vikten av föräldrars förtroende för att unga tjejer ska delta inom idrotten (Eime, Harvey, Craike, Symons och Payne 2013; Holt, Neely, Slater, Camiré, Fraser-Thomas, MacDonald, Strachen och Tammine 2017). Föräldrastödet är med andra ord en viktig aspekt för unga tjejers idrottande (lachini, Beets, Ball och Lohman 2014; Sanderson och Richards 2010).

När föräldrastödet är starkt kommer också de unga tjejerna att delta (Eime et al. 2013).

Det blir alltså en god cirkel mellan att föräldrar är stöttande och att fler tjejer deltar inom idrotten. Av bakgrund till det är föräldrastödet en viktig folkhälsoinsats för att skapa en långsiktighet i unga tjejers idrottande och trygghet i socioekonomiskt utsatta områden.

(26)

26

Media målar upp en bild av området som inte stämmer med verkligheten

I inledningen presenterades socioekonomiskt utsatta områden. Det nämndes som ett område befolkat av invånare med lägre utbildningsnivå, ett område med fler fall av kriminella gärningar, större andel fattigdom och således svårigheter med att hitta bostad (Cairns, Graham och Bambra 2017). I intervjuerna berättade informanterna om deras upplevelse av bostadsområdet. De berättade att deras bostadsområde upplevdes trygg, tvärtemot hur media skriver. De berättar att media målar upp en bild av området som inte stämmer överens med verkligheten. ”Folk tror på vad de ser i media…” är en kvalitativ intervjustudie som beskriver problematiken med medias påverkan på befolkningens åsikter (Jädersand och Smedberg 2018). Bostadsområdet tenderar att bli än mer utsatt när media skapar en bild av området som inte överensstämmer med verkligheten (Jäderstad & Smedberg 2018). Det intressanta var att ingen fråga kring ”medias bild av området” var inkluderade i intervjufrågorna (se Bilaga 3), däremot kommenterade alla informanter kring situationen som ”missvisande”.

Närmiljö och boende hör till ett av de folkhälsopolitiska målområdena och fungerar således som en viktig del i huruvida samhället bygger på en jämlik och god folkhälsa (Folkhälsomyndigheten 2019). I inledningen beskrevs områden med lägre SES och kopplingen till riskerna i sjukdom, ohälsa och ojämlik hälsa (Folkhälsomyndigheten 2018; Cairns, Graham och Bambra 2017). I en litteratursammanställning av 22 studier belyses följderna av att bo i ett område med lägre SES, där befolkningen upplever; sämre livsupplevelse, livsstil, hälsa och reducerad känsla av inkludering samt ökad känsla av maktlöshet (Cairns, Graham och Bambra 2017). Att informanterna sedan belyser sitt missnöje kring områdets stigmatisering, kan vara en av orsakerna till den ”onda cirkeln”

och att området aldrig återhämtar sig. För att stötta området hade media förslagsvis behövt samarbeta, för att lyfta områdets positiva händelser.

(27)

27

Metoddiskussion

Den här studien har syftat till att undersöka unga kvinnliga ledares upplevelser av idrotten betydelse för befolkningen på ett socioekonomiskt utsatt bostadsområde. Med tanke på att studien handlar om upplevelser är det av vikt att ta hänsyn till tolkningar samt riskerna med missförstånd. Graneheim och Lundman (2003) uppmärksammar det i sin vetenskap kopplat till sina begrepp och förmågan att kvalitetssäkra sin studie med hjälp av trovärdighets-, konfirmerbarhets- och överförbarhetsaspekten.

Metodval

I genomförandet av intervjuerna valdes en kvalitativ ansats framför en kvantitativ för att det lämpar sig bäst kopplat till studiens syfte. Eliasson (2013) belyser att en kvalitativ ansats syftar till att öka förståelsen för en frågeställning, och ställer frågar som ”hur”

och ”varför”. Det passar väl in kopplat till studiens syfte som handlar om hur personers upplevelser. Anledningen till att individuella intervjuer valdes, är att exempelvis gruppintervjuer kräver en större medvetenhet kring gruppdynamik och analys av en stor del data. Svårigheterna med gruppintervjuer är också att intervjuaren behöver vara väl medveten om alla deltagares röster under analysen, för att minska risken för att blanda ihop informanterna och feltolka (Silverman 2013). Enligt personliga premisser hade gruppintervjuer varit svårare att transkribera i jämförelse med individuella intervjuer. Anledningen är att viktiga fynd hade kunnat gå till spillo, där intervjuer i grupp kräver mer än att lyssna samt analysera; det handlar också om att observera gruppdynamiken som kan bli annorlunda när människor interagerar med varandra.

Av bakgrund till det valdes individuella semistrukturerade intervjuer.

Semistrukturerade intervjuer är den vanligaste formen av kvalitativ datainsamlingsmetod (Bryman 2011). Ytterligare intervjumetoder är ostrukturerade och strukturerade, vilket är strikt kopplat till bestämda frågeställningar och huruvida de ska besvaras (Bryman 2011). Den här studien har gynnats av att använda den semistrukturerade metodiken med tanke på att den både har en intervjuguide som har främjat en röd tråd i analysen. Samtidigt är metodiken öppen för nya frågor. Ett exempel

(28)

28 är frågor gällande ”medias bild av området”, vilket var ett påstående som kommenterades av samtliga informanter, trots att det inte inkluderades i frågeställningarna. Det möjliggjorde för intervjuaren att ställa följdfrågor inom ramen för ett nytt fynd och ett nytt ”tematiskt område”.

Urval & rekrytering av deltagare

Det som kan stärka en studies trovärdighet är valet av informanter kopplat till syftet enligt Graneheim och Lundman (2003). Avgränsningen som har valts är främst att rikta sig in mot endast kvinnor och inte båda könen. Anledningen är att majoriteten av alla ledare idag är män, vilket gör det mer intressant att studera kvinnor och deras perspektiv på idrotten. Dominansen av manliga idrottsledare kan bekräftas av Idrottsstatistik (2018) som presenterar statistik kring antalet manliga och kvinnliga ledare inom ramen för idrottsrörelsen. Utifrån personliga premisser blir det av intresse att undersöka kvinnors perspektiv, med tanke på att det är svårare att hitta studier kopplat till kvinnor.

Ytterligare en avgränsning har genomförts mot åldern, vilket är intervallet 15–20 år. Om intervjupersonerna hade varit yngre än 15 år hade medgivande från föräldrar krävts enligt etiska krav (Vetenskapsrådet 2017). Det var delvis därför åldersintervallet valdes, men också för att många på området väljer att bli idrottsledare i åldrarna 15 år och uppåt.

Intervallet upp till 20 år valdes för att de flesta kvinnliga idrottsledarna i området är inom den åldern. Av alla kvinnliga idrottsledare på området bjöds tio ledare att delta och sex av dem godkände sin medverkan i intervjustudien.

Intervjuernas genomförande

Intervjuerna följde intervjuguiden för att skapa en röd tråd i studien. Bryman (2011) bekräftar viken av en intervjuguide med tematiska områden och att vara öppen som intervjuare, för att vara redo att ställa följdfrågor. Under intervjuerna har följdfrågor också ställts, däremot har de essentiella svaren kommit från huvudfrågorna och temana i intervjuguiden. Ett exempel på följdfrågor som ställdes var när informanterna

(29)

29 berättade om medias snedvridning av områdets image; ”hur menar du när du säger att tidningarna skriver saftiga rubriker om området?”. Frågorna har också varit öppna, inte specifika eller ”ja”/”nej”-frågor. Bryman (2011) tipsade också om att använda ett språk som är lämpligt för målgruppen. Det har varit en avgörande faktor då det svenska språket kan vara anledningen till att missförstånd sker i frågeställningarna. Att intervjupersonerna inte förstår frågorna och svarar något helt annat har varit med i medvetandet under hela processen. Det som också har tolkats är meningar, uttryck och sådant som har noterats under intervjuinspelningen. Med tanke på att andelen insamlade data har upplevts som rimlig att tolka med en mättnad, har också innehållet kunnat analyseras flera gånger. Bryman (2011) lyfter fördelarna med att ha rimlig mängd data, som också kan analyseras och att viktiga datafynd inte går till spillo. All data har lästs igenom vid flertalet tillfällen och styckindelats i tabeller. Det skapade en god överblick av all data för att sedan lättare kunna analysera allt material i resultat- och diskussionsdelen.

Arena för intervjuerna

Det finns för- och nackdelar med att skribenten har arbetat på det område som intervjuerna kommer genomföras, vilket kan kopplas till ”förförståelse”. Förförståelse är ett begrepp som belyser människor förutfattade meningar kring olika fenomen, vilket är väl värt att ha i beaktning i kvalitativa studier (Graneheim & Lundman 2013).

Fördelen är att jag som skribent känner till området och aktiviteter som har genomförts tidigare. Bryman (2011) samt Cresswell och Miller (2010) bekräftar att det är värdefullt att känna till området eller aktiviteterna som informanterna kommer intervjuas kring.

Det underlättar intervjutolkningen samt trovärdigheten av resultatet. Därför har intervjuerna också spelats in. Det kan bli viktigare då följdfrågor dyker upp och intervjuaren inte hinner anteckna allt. Intervjuaren ska vara väl påläst om sitt eget syfte med studien konstaterar Bryman (2011). Det är viktigt att förhålla sig opartiskt när man lyssnar in svaren, inte heller vägleda svaret till sin egen fördel belyser Bryman (2011).

Det bekräftas av Graneheim och Lundman (2013) och ju mer skribenten har det i åtanke, desto starkare blir aspekten kring konfirmerbarhet. Konfirmerbarheten har varit

(30)

30 essentiell genom hela studiens datainsamling till skrivande stund. Anledningen är att studiens syftar till att belysa ledarnas upplevelser, därför blir det ännu viktigare att det är just deras egna synpunkter och inte skribentens.

Huruvida de unga kvinnliga ledarna tolkar frågorna blir också viktigt i studiens överförbarhet. Graneheim och Lundman (2013) belyser överförbarheten som ett begrepp i hur studiens innehåll kan representeras i andra sammanhang. Ett exempel på hur överförbarheten ökar är att den här studiens resultat kan representera andra unga kvinnliga ledares uppfattningar och upplevelser, oavsett vilket geografiskt område det gäller. För att överförbarheten ska öka krävs också att frågeställningarna är införstådda och tolkningarna riktiga. Det är något som inte kan garanteras. Däremot kan det förbättras till kommande studier då skribenten kan genomföra den kvalitativa intervjun, med ytterligare en intervjuare. Då försäkrar man sig om att missförstånden reduceras och att tolkningarna blir riktiga.

I förstadiet till den här uppsatsen planerades, var etiken en av de viktiga punkterna till att bli godkänd. Därför har etiska överväganden genomsyrat hela studien utifrån Vetenskapsrådets (2017) krav. Informanterna fick information både muntligt och skriftligt. Däremot kunde det skriftliga dokumentet kommit i ett tidigare stadie för att värna om informanternas integritet. Informanterna fick informations- och samtyckesblanketten tätt inpå intervjuerna skulle starta, vilket kunde bli bristfälligt då de inte vet om sina rättigheter att avsluta sin medverkan när de helst vill. Däremot fick informanterna god information om att deras namn och personuppgifter skulle vara oidentifierbara. Det innebär att Vetenskapsrådets (2017) krav kring konfidentialitet har uppnåtts. Informanterna fick också information om att den inspelade datan planerades att raderas efter analysen, vilket innebar att kravet om nyttjande också har uppfyllts. Det gällde för forskaren att vara medveten om informanternas sårbarhet, om eventuella minoritetsgruppers utsatthet, kulturella skillnader samt konfidentialitet belyser Vetenskapsrådet (2017). Datan får inte användas till kommersiellt syfte för att gynna forskarna, utan endast till för det som har presenterats i informationsbrevet enligt Vetenskapsrådet (2017).

(31)

31

Konklusion

De unga kvinnliga idrottsledarnas upplevelser har sammanfattats i den här studien.

Vidare har det diskuterats kring medias makt av att skapa en sämre bild av området som egentligen inte stämmer. Det som skulle kunna vara en möjlig lösning för att reducera risken för den formen av segregation är att samarbeta med media såsom, tidningar. En dialog kring huruvida det skrivs om området hade varit nödvändig. Tidningsbolagen hade möjligtvis kunnat besöka området och få befolkningens syn på området. Vidare presenteras ombyggnationen av fler idrottsanläggningar och aktiviteter på området som en större tryggare plats. Det innebär att idrott kan tolkas som en trygghetslänk, varför det blir viktigare i socioekonomiskt utsatta områden. Å andra sidan saknas ett större utbud av andra idrottsaktiviteter än bara fotboll.

När andra tjejer får se unga kvinnliga ledarna driva idrottspass, blir de också mer motiverade och villiga att delta. Därmed behöver fler kvinnor vara ledare för att locka fler tjejer till att delta inom idrotten. De unga kvinnliga ledarna stärker sitt CV och sina arbetsmöjligheter i framtiden. Det blir viktigare att skapa arbetsmöjligheter för ungdomar på dagens konkurrenskraftiga arbetsmarknad (Roth och Brooks-Gunn 2003).

Ytterligare fördelar med kvinnliga ledare är att föräldrarna upplever en större trygghet att lämna över sina döttrar till idrottspass. Föräldrarnas trygghet är avgörande för att skapa ”en god cirkel” i tjejers deltagande, vilket blir ett förslag till kommande forskning att studera; huruvida fler föräldrar kan engagera sig i sina döttrars idrottande. Det som är av särskilt intresse är att forskning kring ungdomars idrottande efter skoltid är relativt nya forskningsområden (Smith 2007), vilket gör de här studieområdena intressanta att följa upp. Förhoppningsvis kan den här studien finnas som stöd vid ett fortsatt arbete med idrotten och utveckla det som krävs samt stärka det som redan är framgångsrikt.

(32)

32

Referenser

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.

 Basch, C. (2011). Physical activity and the achievement gap among urban minority youth. The Journal of School Health, vol 81(10), ss. 626–643.

DOI:10.1111/j.1746-1561.2011.00637.x

 Basterfield, L. Reilly, J. Pearce, M. Parkinson, K. Adamson, A. Reilly, J. & Vella, S.

(2013). Longitudinal associations between sports participation, body composition and physical activity from childhood to adolescence. Journal of Science and

Medicine in Sport, vol 18(2), ss. 178–182. DOI: 10.1016/j.jsams.2014.03.005.

 Bean, C., Kendellen, K., & Forneris, T. (2016). Moving beyond the gym:

Exploring life skill transfer within a female physical activity-based life skills program. Journal of Applied Sport Psychology, vol 28(3), ss. 274–290. DOI:

10.1080/10413200.2015.1124155

Berg, U. & Ekblom, Ö. (2016). Rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Tillgänglig: http://www.fyss.se/wp-

content/uploads/2017/09/Rekommendationer_om_fysisk_aktivitet_for_barn_och _ungdomar_FINAL_2016-12.pdf. [2020-02-16].

Birkler, Jacob (2008). Vetenskapsteori: en grundbok. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Borevi, K. & Strömblad, P. (red.). (2004). Kunskap för integration: Om makt i skola och utbildning i mångfaldens Sverige. Stockholm: Statens offentliga utredningar.

Brottsförebyggande rådet. (2016). Insatser mot brott och otrygghet i socialt utsatta områden – En kunskapsöversikt. Tillgänglig:

https://www.bra.se/download/18.37179ae158196cb1723309b/1480436880282/2016 _20_Insatser_mot_brott_och_otrygghet.pdf. [2020-04-29].

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 3 uppl. Stockholm: Liber.

 Burton, L. (2015). Underrepresentation of women in sport leadership: A review of research. Sport Mangaement Review, vol 18(2), ss. 155–165. DOI:

10.1016/j.smr.2014.02.004.

(33)

33

 Cairns, J-M. Graham, E. Bambra, C. (2017). Area-level socioeconomic

disadvantage and suicidal behavior in Europe. A systematic review, Institute of Health & Society, vol 192(2), ss. 102-111. DOI: 10.1016/j.socscimed.2017.09.034.

Claesson, M. (2010). Idrott och integration – en statistisk undersökning 2010.

Stockholm: Riksidrottsförbundet. Tillgänglig:

https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/nya- dokumentbanken/forskning-fou/mangfald/fou2010-idrott-och-

integration.pdf?w=900&h=900. [2020-02-01].

 Coledam, D. & Ferraiol, P. (2017). Engagement in physical education classes and health among young people: does sports practice matter? A cross-sectional study. Instituto Federal de Educação, Ciência e Tecnologia de São Paulo, vol 135(6), ss.

548–555. DOI: 10.1590/1516-3180.2017.0111260617.

 Corr, M, Mcsharry, J. & Murtagh, E. (2019). Adolescent Girls’ Perceptions of Physical Activity: A Systematic Review of Qualitative Studies. American Journal of Health promotion, vol 33(5), ss. 806–819. DOI: 10.1177/0890117118818747.

 Creswell, J. W., & Miller, D. L. (2000). Determining validity in qualitative inquiry. Theory into Practice, vol 39(3), ss. 124–130.

DOI:10.1207/s15430421tip3903_2.

 Eime, R., Harvey, J., Craike, M., Symons, C., & Payne,W. (2013). Family support and ease of access link socio-economic status and sports club membership in adolescent girls: a mediation study. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, vol 10(50), ss. 1. DOI: 10.1186/1479-5868-10-50.

Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. 3 uppl. Stockholm:

Studentlitteratur.

 Elsborg, P., Nielsen, G., Klinker, C., Melby, P., Chistensen, J. & Bentsen, P. (2019).

Sports-based recreation as a means to address social inequity in health: why, when, where, who, what and how. BMC Public Health, vol 19(1084), ss. 1-9. DOI:

10.1186/s12889-019-7428-3.

Engström, L. (2019). Rörelse är livsviktigt. Tillgänglig: https://www.1177.se/liv-- halsa/traning-och-fysisk-halsa/rorelse-ar-livsviktigt/. [2020-01-01].

(34)

34

Eriksson, L. & Osman, A. (2003). Folkbildning & Integration. [SOU 2003:108].

Stockholm: Regeringskansliet.

Evans, G. (2004). The environment of childhood poverty. American Psychologist, vol 59(2), ss. 77–92. DOI:10.1037/0003-066X.59.2.77.

Faskunger, J. & Sjöblom, P. (2017). Idrottens samhällsnytta: En vetenskaplig översikt av idrottsreöelsens mervärden för individ och samhälle. ISBN: 978-91-87385-19-3.

Stockholm: Riksidrottsförbundet.

Folkhälsomyndigheten. (2018). Suicid förekommer oftare i socioekonomiskt utsatta områden. Tillgänglig:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/8cecb569d9ac43efba04c6cb3 7d38e5f/suicid-vanligare-utsatta-omraden-18019.pdf. [2020-04-29].

Folkhälsomyndigheten. (2019). Folkhälsopolitikens åtta målområden. Tillgänglig:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsoarbete/folkhalsopolitikens- mal/de-atta-malomradena-inom-folkhalsopolitiken/. [2020-02-09].

Franzen, M. & Peterson, T. (2004). Varför lämnar ungdomar idrotten: en undersökning av fotbolltjejer och -killar från 13 till 15 år. Tillgänglig:

https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/nya- dokumentbanken/forskning-fou/barn--och-ungdomsidrott/fou2004_3-varfor- lamnar-ungdomar-idrotten.pdf?w=900&h=900. [2020-05-01].

Gidlund, M., Hagström, A. & Kärrå, S. (2017). Processledning i teori och praktik. 1 uppl. Stockholm: SISU idrottsböcker.

 Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2003). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness.

Department of Nursing, vol. 24(2), ss. 105–112. DOI: 10.1016/j.nedt.2003.10.001.

 Hirsch, J., Roffman, G., Deutsch, L., Flynn, A., Loder, L., & Pagano, E. (2000).

Inner-city youth development organizations: Strengthening programs for adolescent girls. The Journal of Early Adolescence, vol 20(2), ss. 210–230. DOI:

10.1177/0272431600020002005.

 Holt, N., Neely, C., Slater, G., Camiré, M., Côté, J., Fraser-Thomas, J.,

MacDonald, D., Strachan, L., & Tamminen, A. (2017). A grounded theory of

References

Related documents

Med anledning av vad denna studie kommit fram till är det viktigt att arbeta med att stärka en tjejs band till samhället på olika sätt, detta för att motverka ett utanförskap.. Man

Där finns både det strukturella perspektivet men också det mänskliga perspektivet vilket väver samman helheten när det kommer till både organisationens krav och förväntningar på

Jag valde att testa spelet med tjejer från Geek Girl Mini eftersom jag innan hade haft kontakt med ledaren och det bedömdes vara svårt att inom tidsramen för arbetet hitta tjejer i

De äldre tjejerna tyckte att det var bra att man kan få svar på sina egna frågor även om de inte själva skickat in frågan, vilket tyder på att många olika tjejer kan

• IF Metalls regionala skyddsombud har jobbat hårt, och ställt om, för att kunna fortsätta sitt viktiga arbete under pandemin?. Detta trots att tillträdet

Den 24 februari höll den nyvalda nationalförsamlingen – landets lagstiftande församling - sitt första möte för att konstituera sig, välja talman, välja ledamöter och ordförande

Genom att lyfta barnens tankar på detta sätt, blir vi som vuxna och pedagoger förhoppningsvis medvetna om vikten av självreflektion för ett bättre fungerade

Diskussionsämne tre rör bysten hos kvinnor som ofta ger kommentarer om att flytvästen skaver eller trycker. Olika förslag lades fram. Kvinnor kan linda el-tejp över brösten så att