Nöjd med slöjd?

 

   

 

Nöjd med slöjd? 

Om elevers kritik och hyllande  av slöjdämnet 

     

Ole Bydal    

Examensarbete, 15 hp  KPU 90 hp 

Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, Umeå Universitet  VT 2020 

Sammanfattning  

Ämnet slöjd är för de flesta en självklar del av skolan. Men med jämna mellanrum        ifrågasätts och debatteras slöjdens form och berättigande. Syftet med detta arbete        är att undersöka hur slöjdämnet uppfattas av en grupp elever i årskurs nio.  

Datainsamlingen som ligger till grund för analysen är en studie i form av ett antal        frågeställningar ställda till en grupp elever i trä- och metallslöjd i årskurs nio.       

Utifrån den har en hermeneutisk analys utförts som har visat hur elevgruppen        uppfattar varför de har ämnet, ur ett individuellt och ett generellt perspektiv.       

Studiens resultat att slöjdämnet uppfattas som mer lustfyllt, nedstressande och        tydligare vad gäller problemlösning än andra ämnen. Det upplevs också starkare        relaterat till yrkesval än andra ämnen. Vidare visar resultatet att elevernas        uppfattningar och förväntningar av ämnet inte alltid stämmer med skolverkets        intentioner för slöjdämnet. 

 

Nyckelord: Slöjd, uppfattningar om slöjdämnet, läroplan, estetiska lärprocesser   

                     

 

 

 

 

 

 

Innehållsförteckning  

1. Introduktion och syfte ……….. 4 

 

2. Bakgrund och tidigare forskning……….. 5 

2.1 Styrdokumenten………...  5 

2.2 Mediedebatt om slöjd………...  6 

2.3 Bakgrund för slöjdämnet i skolan……….. 7 

2.4 Tidigare forskning……….. 9 

2.4.1 Känslor och estetik i slöjden​……….. 9 

2.4.2 Nytta​……….. 10

 

3. Teori……….. 11 

  4. Metod……… 12 

4.1 Urval och avgränsningar……….. 12 

4.2 Analysmetod……….. 13 

4.3 Forskningsetiska överväganden………. 14 

 

5. Resultatredovisning och analys……….. 15 

5.1 Upplevelser av slöjd……….. 15 

5.1.1 Om slöjd som avvikande ämne………. 15 

5.1.2 Problemlösningsförmåga………​……….. 16 

5.1.3 Om slöjd som ämne för lärande av praktisk kunskap………​.. 16 

5.2 Nyttan av slöjd…….……….. 17 

5.2.1 Om slöjd som ämne för att lära sig nyttig kunskap………….. 17 

5.2.2 Om slöjd som faktor i gymnasie- och yrkesval……….. 18 

 

6. Diskussion………...………. 19 

6.1 Slöjd som motivation i skolvardagen……….. 19

6.2 Slöjd som inspiration för yrkesval……….. 20

 

Källhänvisningar……….... 22

  Bilaga 1: Informationsbrev 

Bilaga 2: Intervjufrågor från Classroom 

1. Introduktion och syfte 

 

Vår moderna slöjd handlar om förhållandet mellan praktisk och teoretisk kunskap.       

Min pappa var en praktisk man. Han var snickare och arbetade som lärare för de        som ville bli snickare. Han var en sådan som kunde hålla en bräda med ena        handen och såga med andra handen och få det alldeles perfekt. Han var ett mycket        aktivt barn och det praktiska arbetet gjorde att han hamnade rätt. Det praktiska        arbetet gav honom ett lugn, och en passion. I det praktiska kunde han prestera och        även lära sig teoretiska kunskaper. Han träffade min mamma som kom från en        akademisk familj. Svärfar såg till att han fick en utbildning. Men hans fantastiska        intuitiva praktiska kunnande fick aldrig någon status i hans svärfamilj. I denna        värld mellan det akademiska och praktiska växte jag upp. Pappa hjälpte mig med        alla möjliga praktiska projekt, olika byggen och renovering av bilar och        segelbåtar. Jag fick med nyfikenhet vara med på renoveringsprojekt och        snickarjobb. Mamma såg till att jag läste, vilket jag gjorde i massor och hjälpte        mig med skolarbetet. Jag väljer att öppna med denna berättelse om bakgrund, för        det är detta vår moderna slöjd handlar om. Praktisk och teoretisk kunskap i        förening. Eller som det står i slöjdens kursplan: “Eleverna ska ges möjligheter att        utveckla sin skicklighet i en process där tanke, sinnesupplevelse och handling        samverkar.” (Skolverket, 2011, s.251). Precis som konsthantverket bygger slöjd        på ett förhållande mellan teoretisk och praktisk kunskap. Det är en        grundförutsättning för ramarna för frågorna uppgiften handlar om. Som i min        egen uppväxt går åsikterna isär om värdet av den praktiska kunskapen. Är slöjd i        realiteten ett sekundärt ämne? Varför betraktas slöjd i vissa sammanhang som       

“​meningslöst pyssel” (Marteus, 2016, 5 januari) och som ett ämne som stjäl        resurser från de teoretiska ämnena? (Svenska Nyheter, SVT1, 24 januari 2020). I        ljuset av min framtid som slöjdlärare är det relevant. Jag skriver denna uppsats        som en del av min slöjdlärarutbildning. Därför tycker jag det är viktigt att        uppsatsen ger mig kunskap och verktyg i mitt arbete som slöjdlärare. Det är med        ovanstående problematik uppenbart att slöjdlärare kommer att behöva försvara        och argumentera för slöjdens rätt i skolan i sitt yrkesliv. Jag har nu i över tre år        arbetat som lärare i trä- och metallslöjd på en högstadieskola i nordvästra Skåne.       

Min upplevelse är att många elever tycker att slöjd är ett annorlunda ämne och att        många elever gillar att slöjda. Men gör alla det? Och hur skulle de själva beskriva        ämnet? Dessa frågor, det vill säga hur elever själva upplever slöjdämnet är fokuset        för denna uppsats.  

Syftet med studien är att skapa kunskap om hur slöjdämnet uppfattas utifrån ett        elevperspektiv.  

 

Två frågeställningar har formulerats: 

1. Hur upplever en grupp elever i årskurs nio slöjdämnet idag? 

2. Vilken nytta menar eleverna att slöjdämnet har? 

   

2. Bakgrund och tidigare forskning 

 

2.1 Styrdokumenten 

Slöjdundervisningen,  som  alla  andra  ämnen,  regleras  av  skolverkets  styrdokument, läroplanen och kursplanen i ämnet. En kursplan styr ramarna för        vad ett ämne ska innehålla och vad som ska vara det centrala innehållet i ämnet.       

Den målstyrda skolan förutsätter förtroende för lärarens kompetenser.      Den  enskilda läraren lägger upp undervisningen för att uppfylla intentionerna i        kursplanen (Lindström & Pennlert, 2017, s. 42). En kursplan består av ett syfte,        centralt innehåll och kunskapskrav. En kort inledande sammanfattning beskriver        ämnet. Skolverket beskriver slöjdens syfte som ett ämne som ska rymma både        praktisk och teoretisk kunskap “        ​Undervisningen i ämnet slöjd ska syfta till att                eleverna utvecklar kunskaper i olika hantverk och förmågan att arbeta med olika                        material  och  uttrycksformer.​” (Skolverket, 2011, s.251). Begreppet          uttrycksformer kan här syfta både på estetiska uttryck och kunskap om kulturella        uttryck. Längre ner beskrivs processen som en process mot att uppnå teoretiska        kunskaper om färg, form, funktion och konstruktion vid hjälp av ett praktiskt        kunnande “  ​Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla                kunskaper om färg, form, funktion och konstruktion och om hur dessa kunskaper                        kan kombineras med medvetna val av material och teknik                ​.” (Skolverket, 2011,      s.251). Det kan tolkas som om det primära är uttryck och skapande, medan målet        dit är hantverk och tekniker. Syftet är i större grad riktat mot konsthantverk än        hantverk,  något  som  är  underliggande  i  delar  av  syftet.  (Enligt  Nationalencyklopedin;  ​konsthantverk, konstnärligt formgivna nytto- och          prydnadsföremål samt hantverksmässig framställning av sådana.      ​) Kunskap kring      den fysiska arbetsmiljön och säkerhet kring den beskrivs också i ämnesplanen,        och även en miljöaspekt kring materialval och hållbarhet. “      ​Eleverna ska även ges        möjlighet att utveckla kunskaper om arbetsmiljö och säkerhetsfrågor och om hur                     

man  väljer  och  hanterar  material  för  att  främja  en  hållbar  utveckling.​”(Skolverket, 2011, s.251). Att kunna beskriva verktyg, processer och        begrepp lyfts också som centralt. Detta brukar vara i någon form av        dokumentation av slöjdprojekt “      ​Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna              utvecklar förtrogenhet med begrepp som beskriver arbetsprocesser, redskap och                  slöjdföremåls estetiska uttryck    ​.” (Skolverket, 2011, s.251). Skolverket lyfter också        att ämnet ska skapa en medvetenhet och kunskap om design, funktion, ursprung        och identitet i slöjdarbetet       ​“Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar              medvetenhet om estetiska traditioner och uttryck samt förståelse för slöjd,                    hantverk och design från olika kulturer och tidsperioder”               ​(Skolverket, 2011,    s.251). Det innebär en teoretisering som ger slöjdandet ett kunskapsinnehåll och        en kontext.  

 

2.2 Mediedebatt om slöjd 

Är slöjd som skolämne självklart även om det ibland kritiseras och debatteras? I        skolans totala kunskapsbild kan slöjdens kunskaper, framförallt de praktiska,        uppfattas som sekundära i förhållande till annan kunskap i skolan. En attityd som        speglar det har varit underliggande i den debatt som vid några tillfällen de senare        åren har dykt upp i media. Ett av argumenten har varit att det är en ständig        växande andel av de svenska skolbarnen som inte har godkända läsförståelse vid        slutet av årskurs 9. Det argumenteras att resurser bör läggas där och inte på        slöjdämnet. Slöjdämnet beskrivs som dyrt och onödigt, värt att nedprioritera till        fördel för kärnämnena. Det är två mediekampanjer kring slöjd de senare åren som        har fått stor uppmärksamhet: 2016 skrev Ann-Charlotte Marteus en ledarartikel i        Expressen som ledde till “smörknivupproret” ett folkuppror till slöjdens försvar.       

Nu senast i januari 2020 startade Kristoffer Appelquist, programledare i        satirprogrammet Svenska Nyheter i SVT1, kampanjen “Slöjd, nej tack, jag är        nöjd”. Appelquist hävdade bland annat, på fredagskväll, på bästa sändningstid: 

 

Ingen gillar slöjd, alla hatar det, det är farligt och kostar tid och pengar. Vi har inte                                  råd med slöjd i en skola där 18 % av eleverna går ut nian utan tillräcklig                                läsförståelse. Bara slöjdlärarlönerna kostar 2 miljarder om året. Jag startar en                      kampanj. Kampanjen går ut på att ersätta meningslöst pyssel med undervisning i                        svenska (ur satirprogrammet Svenska Nyheter, SVT1, 24 januari 2020) 

 

Ann-Charlotte Marteus ledarartikel i Expressen, 2016, ”Hur många smörknivar tål        Sverige?” fick massiv kritik. I artikeln kritiseras att det läggs resurser på slöjd i       

skolan i stället för att medlen används på riktiga ämnen. Det beskrivs med humor        hur onödigt det är att våra barn lägger tid och skattepengar på att tillverka        smörknivar på skoltid. Vi fick en upprörd debatt på nätet, i sociala media och i        media i övrigt. Många förfärades över ens tanken att man kunde ifrågasätta        slöjden som skolämne, genom ironisering över skolans slöjdaktiviteter som        Marteus gjorde: 

 

Det finns många andra argument för slöjdämnet, alltifrån att det stimulerar till                        kritiskt tänkande, utvecklar kreativiteten och ökar förståelsen för andra kulturer till                      att det höjer den entreprenöriella kompetensen, gynnar ett hållbart samhälle och                      främjar matematisk förmåga. Det finns i själva verket så många argument att man                          nästan blir lite misstänksam. Om det var självklart för oss att unga svenskar i                            gemen har väldig nytta av trä- och syslöjd skulle slöjden inte behöva motiveras så                            ihärdigt. Vi skulle ta svarvandets och sömnadens samhällsviktighet för given,                    såsom man gjorde i 1800-talets folkskola. Nå, självklart är ingen kunskap förgäves                        och att skapa med händerna är givande och viktigt (Marteus, 2016, 5 januari). 

 

Marteus kritik av att skolan lägger tid och pengar på slöjd bemöttes av en storm i        media och i kommentarsfält under debatten. Det resulterade i det virala       

“smörknivsupproret”,  där  tusentals  människor  gav  stöd  till  slöjden. 

Slöjdentusiaster över hela Sverige skickade smörknivar till Marteus på Expressens        redaktion i protest mot krönikan. Hennes arbetsplats översvämmades av        smörknivar i trä. Ett tydligt tecken på att slöjdämnet är helt centralt i hur en stor        del i Sverige tycker att vår skola ska vara. Den samma provocerande effekten        hade Appelquists kampanj i SVT, Facebook och andra sociala media fylldes av        upprörda kommentarer om slöjden viktiga roll och kritik av Svenska Nyheters        hårda angrepp på favoritämnet. Kampanjen innebar att om man gick med och gav        sitt stöd, så fick man en smörkniv i plast hemskickad. Vissa höll med i kritiken av        slöjden och fick sina smörknivar, men den stora massan tyckte att slöjd är en        självklar pelare i vår svenska skola. För att förstå varför man tycker så i Sverige,        är det relevant att titta snart 150 år bakåt i tiden. Då startade det svenska        slöjdäventyret. 

 

2.3 Bakgrunden för slöjdämnet i skolan 

Orsaken till varför slöjd anses som ett så självklart ämne i svensk skola går långt        tillbaka. På 1870-talet startade August Abrahamson och Otto Salomon en        arbetsskola i slöjd som så småningom skulle leda fram till Nääs slöjdseminarium.       

Skolan var en utbildning inom slöjd för pojkar och flickor. Otto Salomon såg        slöjden som en självklar arena för estetiska lärprocesser. I dag använder man        moment som vanligtvis ingår i de praktiskt-estetiska ämnen för att uppnå insikt        eller kunskaper i övriga skolämnen. Det bygger på att lärande och estetiska        processer har något gemensamt (Marner, 2005, s.132). Den samtidiga folkskolan        var enbart teoretisk, något som ofta var svårt för de flesta av eleverna som hade en        vardag som var helt och hållet var praktisk. Skolslöjden använde slöjd som ett        medel för lärande av nödvändiga kunskaper eller som en ren yrkesutbildning, men        det centrala var att bidra till unga människors hela utveckling (Eskilsson 2013,        s.3). Grundprinciperna från arbetsskolan visade sig att vara värdefulla och skolan        utvecklades, till “Slöjdseminariet på Nääs”, en lärarutbildning i slöjd som byggde        på vår fina tradition av snickeri och trähantverk i vårt land täckt av skog.       

Utbildningen blev uppmärksammad långt utöver Sveriges gränser och flera tusen        lärarstudenter från hela världen deltog i kurserna på seminariet. Seminariet        skickade också lärare till andra länder där de kunde undervisa och handleda i        pedagogiken och helhetssynen som förespråkades. På världsutställningarna i        Chicago 1893 och St. Louis 1904 var Nääspedagogiken centrala i presentationen        av Sverige. Även på världsutställningen i Paris 1900 kunde en nöjd Otto Salomon        konstatera att vid avdelningen för utbildning och uppfostran hade de flesta        länderna inspirerats av den svenska modellen från Nääs (Blomqvist, 2007, s.37).       

Även John Dewey, den store pragmatikern och tidens största pedagog bjöd 1904        in Otto Salomon som föreläsare vid universitet i Chicago. Han hade        uppmärksammat arbetet på Nääs (Blomqvist, 2007, s.35). Resan blev aldrig av,        men det visar Näässeminariets status i världen under tiden. Mer om Dewey under        teoriavsnittet. Det är ingen tillfällighet att seminariet på Nääs uppnådde så stor        framgång just när det gjorde. På slutet av 1800-talet hade hantverket en ny        storhetstid. Seminariet startades samtidigt med Art and Crafts-rörelsens guldålder        (​Arts and Crafts Movement (eng., egentligen ’Konst- och hantverksrörelsen’),        gemensam benämning på de sammanslutningar av formgivare som bildades i        Storbritannien  under  1800-talets  andra  hälft  i  reaktion  mot  tidens  smakförflackande  stilimitationer  och  massframställda  industrialster)(Nationalencyklopedin, Arts and Crafts Movement)        ​

.

 Att på Nääs      starta en utbildning av lärare inom just detta hantverk var en given succé. Sverige        har en lång tradition av hantverk i trä. Seminariet var med på att återge status till        detta hantverk och att föra det vidare. Man kan säga att hantverket i perioden        lyftes till en del av vår svenska identitet. En identitet som i dag lever vidare och       

fröjdas i möbelindustri, formgivning, och inte minst i all kurs- och        hobbyverksamhet. Sverige består helt enkelt av glada slöjdare som alla har haft        slöjd i skolan. Kanske detta kan förklara varför kritik av slöjdämnet i dag får så        starka reaktioner från folket.

 

 

2.4 Tidigare forskning 

Det  finns  tidigare forskning    som behandlar ämnen som ryms inom        frågeställningarna för studien i denna uppsats.      ​Eftersom frågeställningarna handlar om hur eleverna uppfattar slöjdämnet och vilken nytta de har av det de har lärt sig i slöjdundervisningen så är det relevant att titta på slöjdforskning under de två rubrikerna ​Känslor​ och​ Nytta.

2.4.1 Känslor och estetik i slöjdandet

Den amerikanska filosofen och pragmatikern John Dewey (1859-1952)  är känd        för att ligga bakom uttrycket: “Learning by doing”. Även om han inte själv        myntade uttrycket härstammar det från innehållet i hans bok       ​Experience and    Education ​(1938). Boken förespråkar hur eleverna kan lära sig genom        problemlösning och handling och hans tankar har influerat slöjdämnet under lång        tid.    ​En av Deweys idéer är att ​undervisningen ska fånga upp elevernas egna       intressen för att på så sätt skapa ett intresse även för undervisningen. En ofta        avgörande del för detta är att eleverna är motiverade på sina slöjdlektioner. Det        kan möjliggöra att det finns förutsättningar för att ta in kunskap, som i en annan        kontext i ett annat ämne kanske inte hade varit lika lustbetonat. Anders Marner        beskriver det specifika med lärandet i estetiska lärprocesser som en process där        eleven stimuleras av sin delaktighet: 

​

I estetiska läroprocesser är eleven medskapande snarare än endast en behållare för                        obearbetad information. Läraren är en iscensättare av kunskapssituationer och                  handledare snarare än en förmedlare av redan färdig kunskap. Kunskap finns i och                          genom olika medier och genrer snarare än endast inom skriftspråket och                      skolboken. Kunskap växer ur dialoger elev-elev och lärare-elev snarare än ur                      lärarens monolog och är engagerande och förvånande snarare än förväntad och från                        början given. (Marner, 2005, s.133).

Det Marner lyfter just är att estetiska lärprocesser och den typ av kunskap som        kan erhållas, vilket är specifikt för situationen i slöjdsalen där elever styr sin egen        lärosituation i sina projekt. Men hur detta går till är inte alltid enkelt. 

 

Stina Westerlunds (2015) avhandling “​Lust och olust – elevers erfarenheter i                    textilslöjd”,  ​beskriver just detta med elever olika erfarenheter och genom        intervjuer och observationer beskriver hon hur både glädje och olust i textilslöjd i        en grupp elever i 14-15 årsåldern.  Som titeln säger så beskrivs i avhandlingen hur        observationen av eleverna visar hur de tycker om sina slöjdlektioner. De beskriver        hur de gillar slöjd som ett annorlunda ämne i sin skolvardag. Men elevernas        upplevelser av slöjdämnet baseras på tre olika saker: slöjdämnets specifika        utbildningsgemenskap, elevernas förhållande till slöjdföremålen och elevernas        upplevelser till arbetsföremålen. Elevernas upplevelser av lust och olust kan        kopplas till deras förmåga till kontroll över arbetet, hantverkstekniker och deras        medvetenhet om tid. Relevant för min studie är också att vissa elever ser på        slöjden som ett ämne som inte är ett riktigt ämne för att man inte löser riktiga        uppgifter (Westerlund, 2015, s.125).  

2.4.2 Nytta

Nyttan med slöjd är också ett ämne som är väsentlig för min studie. Även här är det relevant att lyfta estetiska lärprocesser. ​Att revidera och lösa ett problem kan        vara tydligare för många i en fysisk form. Det är en taktil logik att ha fysiskt        material och fysiska verktyg för att lösa ett problem (Johansson, 2002). Det        innebär en förenkling för många elever. Att lösa tillverkningen av slöjdföremålet        är bara en del av det, att det sedan stimulerar till förmåga till problemlösning på        andra områden är en bonus. I       ​Möten och medieringar ​(2005, s.132), refererar Marner till Aulin-Gråhamn & Thavenius (2003) som uttrycker det med att 

Det avses ett möte mellan egna personliga upplevelser, erfarenheter och kunskaper                      och andras. Mötet sker via ett medium (en form, en gestaltning, en framställning,                          en berättelse, ett konstverk). Om mötet innebär en förändring av tankar,                      föreställningar och handlingar så är det en estetisk läroprocess.  

 

Marléne Johansson (2008), beskriver i sin artikel       ​Slöjdämnet – urgammalt,      modernt och coolt,     ​att utvärderingar av slöjdämnet visar att eleverna tycker att        slöjdlektionerna är skolveckans höjdpunkt. Men trots detta ser de inte nyttan.       

Johanson skriver “​Men trots de positiva ordalagen uppger eleverna samtidigt att                      de inte uppfattar någon nytta av kunskaper i slöjd. Eleverna kopplar vare sig                          kunskaper från slöjdämnet till fortsatt utbildning eller kommande yrkesliv.”  

Nyttan med slöjd är också något som Kajsa Borg (2008) också har skrivit om när        hon beskriver slöjdämnets förändring över tid med utgångspunkt i textilslöjdens        tygpåse, som spelar rollen som textilslöjdens motsvarighet till smörkniven nämnd       

ovan. I likhet med smörkniven i trä- och metallslöjden  beskrivs ibland tygpåsarna        som ett föremål som har gjorts i generationer till ingen nytta eftersom de anses        som  onödiga föremål. Borg försvarar tygpåsen och förklarar att lärandet inte         handlar om själva tygpåsen, men om processerna i skapandet av denna (      ​Borg, 2008, s.16). I de flesta andra ämnen är denna process en självklarhet, men det kan vara lite svårare att se i slöjdämnet. I matematik till exempel är det självklart att det centrala i en uppgift inte är svaret, men den lärdomen man erhåller för att komma fram till hur man hittar svaret. Men argumenten för fortsatt användning av tygpåsen som uppgift i slöjden är den samma som för att fortsätta att slöjda smörknivar. Borg menar att det inte är produkten, utan processen som är målet.

Dock får slöjdelever som en bieffekt en trevlig produkt att visa upp hemma.

 

3. Teori  

 

Syftet med detta arbete är att granska hur slöjdämnet uppfattas av en grupp elever        i årskurs nio och utifrån det jämföra deras uppfattningar med styrdokument och        samhällsdebatten kring ämnet. När det upprepade gånger görs försök till att dra        igång en samhällsdebatt om slöjdens rätt är det relevant för denna studie att belysa        bakgrunden för debatten. Kan det vara att kritiken av slöjdens roll och slöjdens        rätt till existens i skolan grundas i okunskap om vad dagens slöjdundervisning        består i eller är slöjden ett föråldrat fenomen i dagen skola? Vissa kritiker tycks        förutsätta att slöjdundervisningen fortfarande är som när de själva gick i skolan,        hur är slöjden i dag? I vad består värdet av slöjdämnet i skolan? Genom resultaten        av studien av eleverna i årskurs nio vill jag förtydliga dessa frågor.

 

Denna uppgift har som mål att beskriva hur en grupp elever i årskurs nio uppfattar        sitt slöjdämne och i relation till detta belysa orsakerna till varför slöjdämnet är        utsatt och att analysera hur skolverket genom styrdokumenten beskriver        slöjdämnets roll. Datainsamlingsmetoden består av frågor riktat till denna        elevgrupp. Deras svar analyseras, kategoriseras och jämförs med styrdokumenten.       

I analysen används en hermeneutisk metod. Ordet “hermeneutik” betyder att        tolka, förklara, översätta. Inom hermeneutiken måste man tolka det som ska        analyseras utifrån kontext. Hermeneutiken riktar sig mot förhållanden, situationer        eller fenomen som redan är subjektiva (Brinkkjaer & Höyen, 2013, s.74). Därför        är den applicerbar på denna uppgiftens studie, som är en subjektiv studie av en        avgränsad grupp ungdomars uppfattning av slöjdens roll i skolan. De       

medverkande elevernas svar på frågorna analyseras, kategoriseras och tolkas        utifrån tre relevanta teman som finns inom slöjdpedagogik: Känslor, praktiska och        teoretiska kunskaper ämneskunskaper och nyttan av slöjd som ämnen. (se tidigare        forskning). Genom att belysa dessa tre teman ger det en mer detaljerad förståelse        för hur en grupp elever upplever slöjdämnet (forskningsfråga 1) och vidare vilken        nytta eleverna upplever att slöjdämnet har (forskningsfråga 2).   

 

 

4. Metod 

 

4.1 Urval och avgränsningar 

Centralt i studien är hur huvudpersonerna i sammanhanget, eleverna själva,        uppfattar slöjdämnet. Studiens mål är ta reda på hur eleverna uppfattar slöjdens        mening och roll i sin skolvardag. Datainsamlingen består av enkäter/intervjuer        bland slöjdeleverna i årskurs nio på skolan där jag arbetar. Insamlingen är gjord        bland elever i trä- och metallslöjd, dels för att det är de elever jag följer i sju år,        dels för en orsak jag återkommer till i resultatdelen. På skolan denna termin är det        34 elever i trä- och metallslöjd i årskurs nio, fördelat på tre grupper. De är nu inne        på sin sista slöjdtermin, efter att ha haft slöjd sedan årskurs tre. En viktig        ramfaktor ​i mitt urval och som underlag för min analys är beskrivningen av        skolan där undersökningen har gjorts. Den ligger i nordvästra Skåne, i ett varierat        socioekonomisk område. Många elever kommer från lantbruk, en stor del har        föräldrar som arbetar i hantverk och industri. Skolan ligger högt vad gäller        måluppfyllelse och genomsnittliga meritpoäng vid slutet av nian. Den har slöjdval        från årskurs åtta och något fler väljer trä-och metallslöjd än textilslöjd. Eleverna        har tilldelats tre frågeställningar kring hur de har uppfattat slöjdundervisningen        och varför de tror vi har slöjd. Frågeställningarna uppmanar eleverna att reflektera        kring slöjdämnet och varför de har ett ämne som skiljer sig så tydligt från de flesta        andra ämnen i skolan. Normalt efter varje termin görs en utvärdering , där        eleverna får belysa vad de tycker är tydligt, väl fungerande och informerar om        eventuella praktiska brister och det motsatta. Denna sista utvidgade utvärdering är        datainsamlingen i studien kring denna uppgift. Som kommunikationsplattform för        uppgifter på skolan används Google Classroom. Eleverna sparar alla sina        dokument och uppgifter i Google Drive och de delas med lärare eller grupp i        Classroom. Det är väl inarbetat, både lärare och elever är bekväma med detta        arbetsverktyget. Alla elever i skolan har enskilda iPads. Dokumentationen av       

uppgifter i slöjd föregår i ett delat dokument där uppgifter skrider fram successivt,        inte bara i verkligheten, men i dokumentet med. Eftersom eleverna har en        övergripande planering för sitt arbete ligger det bara en uppgift per läsår i        Classroom. Denna terminen har eleverna i årskurs nio informerats om att det        kommer att läggas in en extra uppgift som inte bara tjänar som en uppgift, men        också är en del av ett examensarbete. Inlämnade svar har lämnats in digitalt i        Classroom. Insamlade svar sorterades fråga för fråga oberoende av vem som hade        skrivit dem. Således fanns det inför analysen tre olika listor med anonyma åsikter        om hur eleverna uppfattar slöjdämnet utifrån de tre frågorna i enkäten.       

Svarslistorna på frågorna sorterades sedan tematisk efter vad eleverna hade        framfört. På detta sätt uppnåddes en anonymisering vad gäller provsvaren, där        ingen behövde vara oroliga för         ​att deras svar skulle gå att ​       identifiera. Studien  utfördes således enligt Vetenskapsrådets konfidentialitetskrav (Christoffersen &       

Johannessen, 2019, s.45).     ​Att svaren anonymiserades på detta sätt var också extra        viktigt så att eleverna visste att deras svar enbart hade med forskningsstudien att        göra och inte med det faktum att jag i en annan roll också är deras lärare.  

 

4.2 Analysmetod 

Den vetenskapliga teori som ligger till grund för denna analysmetoden är        hermeneutiken​. Ordet “hermeneutik” betyder att tolka, förklara, översätta. Inom        hermeneutiken måste man tolka det som ska analyseras utifrån kontext. Det kan        vara en social kontext, en historisk kontext, eller andra faktorer som skapar        subjektivitet eftersom tolkningen påverkas av dem. Idéhistorikern Per-Johan        Ödman jämför den hermeneutiska tolkningsprocessen med hur man lägger ett        pussel (Brinkkjaer & Höyen, 2013, s.74). Man börjar med bitar som fragment        som när de sätts ihop slutgiltigt skapar en helhetsbild. Det är det tolkningen        innebär. Att skapa en bild, en tolkning av bitarna som skapar en helhetsbild.       

Hermeneutiken riktar sig mot förhållanden, situationer eller fenomen som redan är        subjektiva. Därför är den applicerbar på denna uppgiftens studie som är en        subjektiv studie av en avgränsad grupp ungdomars uppfattning av slöjdens roll i        skolan. Studiens   ​pusselbitar​, för att citera Ödman, samlas in i en datainsamling        bland elever i årskurs nio. Att använda öppna frågor gör insamlingen till en        kvalitativ ansats  ​, som är lämplig kring denna fråga        ​(Christoffersen &   

Johannessen, 2019, s.16). Denna insamlingsmetod ger studien en flexibilitet        eftersom deltagarna svarar med egna ord, och således kan tillföra aspekt och        moment som annars inte hade kommit fram med slutna frågor eller vid en        kvantitativ datainsamling. Kvalitativ forskning innebär en mer informell situation       

mellan forskare och deltagare, för denna studien innebär det att slöjdläraren fanns        tillgänglig för deltagarna för frågor när de svarade på sina öppna frågor, något        som gav kunskapsinsamlingen en viss karaktär av en intervju med skriftliga svar. 

 

4.3 Forskningsetiska överväganden 

Den övergripande myndigheten kring forskningsetiska frågor är Vetenskapsrådet.       

I  sin  tidskrift  från  2002,  ​Forskningsetiska  principer  inom  humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning,   har Vetenskapsrådet förklarat sina        riktlinjer genom fyra huvudpunkter för forskningsetiska överväganden. De ligger        till grund för principerna i denna uppgifts studie. Principernas har som        övergripande syfte att skydda de medverkande i en studie (Christoffersen &       

Johannessen, 2019, s.45). 

- Informationskravet:     ​

^”​Forskaren skall informera de av forskningen berörda              om den aktuella forskningsuppgiftens syfte        ​.” Eleverna som deltog i studien        informerade och samtyckte i god tid innan undersökningen. Information om syftet        finns även i instruktionerna som följer frågeställningarna. 

- Samtyckeskravet:  

 ​“​Deltagarna i en undersökning har rätt att själv bestämma                  över sin medverkan”.     ​Av 34 tillfrågade elever var det 25 som svarade. Om det var        av bekvämlighetsskäl eller ovilja att delta i en undersökning är oklart, men det var        ett etiskt övervägande enligt samtyckeskravet att inte pressa fler till deltagande. 

-Konfidentialitetskravet:

  “​Uppgifter om alla i en undersökning ingående              personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna ska                  förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem”                         ​Alla inbjudna    informerades om sin anonymitet. Skolan för studien är inte namngiven, dock är        skolans ungefärliga geografiska läge namngiven eftersom dess geografiska läge        kan vara relevant i helhetsbilden av resultatet. Övrig medverkande person i        diskussionen, SYV, är heller inte namngiven. Alla medverkande är över 15 och        har godkänt sitt deltagande. 

- Nyttjandekravet:  

 ​“Uppgifter insamlade om enskilda personer är endast              användas för forskningsändamål”     ​Studien tjänar sitt syfte som datainsamling i        denna uppgift och empirin kommer inte användas till något annat ändamål. 

 

Alla elever i årskurs nio har fått en uppgift i Classroom. (se bilaga 1) 

 

 

5. Resultatredovisning och analys   

När analys gjorts var det möjligt att identifiera tre olika teman gällande hur elever upplevde slöjdämnet, vilket svara upp mot den första forskningsfrågan. Vidare identifierades två stycken teman i relation till vilken nytta eleverna menar att slöjdämnet har, vilket svarar upp mot den andra forskningsfrågan. Nedan kommer jag redovisa resultatet mer konkret.

 

5.1 Upplevelser av slöjd. 

Vid analyserna av upplevelser av slöjdämnet har det formulerats tre stycken        underteman.  

 

5.1.1 Om slöjd som avvikande ämne 

Det första gäller hur de medverkande upplever att slöjden skiljer sig i karaktär        från andra skolämnen. Om hur eleverna uppfattar slöjd som ett annorlunda avbrott        i vad som kan upplevas som en monoton teoretisk skolvardag. Tio svar handlade        om denna sida av slöjdämnet: 

 

● För att ha något att längta till och för att ha ett roligt ämne 

● För att ha ett ämne där vi kan vara händiga och inte bara sitta stilla och ha        tråkigt.  

● Det är ett roligt ämne där man rör sig mycket.  

● Slöjden lugnar ner mig i stress och allt tänkande om läxor och sånt.  

● Slöjd är väldigt roligt och en paus från de andra ämnena.  

● Många elever gillar att jobba praktiskt, då är det lättare att lyssna och        fokusera. Det är också väldigt skönt att komma undan och bara jobba med        sitt eget arbete. 

● Slöjd ger oss en varierad skolvecka, så den inte bara blir teoretisk, den        stimulerar hjärnan på ett sätt som inte är tråkigt. Det är lättare att lära sig        när man kan testa praktiskt. 

● Vi behöver göra något med våra kroppar och använda vår fantasi, Inte bara        sitta stilla och fokusera till 100% hela tiden för det orkar man inte. 

Detta var en av de största svarsgrupperna med snarlikt innehåll. Det är därför all        anledning att tro att detta resultat är en generell uppfattning bland eleverna.       

Svaren kan tolkas som om skolan behöver ämnen som är på det sätt slöjden är. 

5.1.2 Problemlösningsförmåga. 

Det andra av teman som stod klart i elevsvaren var elevernas känsla av att bli        bättre på att lösa problem: ​

 

● Jag har stärkt mina kunskaper i att göra idéer till saker, att inte se på det        som något omöjligt, men att istället se möjligheter. 

● Jag har fått ett bättre tänk på att lösa problem. 

● Jag har blivit bättre på problemlösning och jag har lärt mig att driva ett        projekt själv, som jag inte var så bra på innan. 

● Jag har lärt mig att tänka logiskt av allt prövande och felande. 

● Jag har lärt mig att utvärdera mitt arbete och lära mig av det. 

● Att göra saker efter egen idé och få det att funka. 

● Jag har stärkt min problemlösningsförmåga när något inte går som        planerat. 

● Jag har lärt mig att lösa knepiga situationer, det kommer alltid knepiga        situationer. 

 

Förmågan till problemlösning uppfattas i olika former. En elev har lärt sig att        vända problem till möjligheter. Några säger att de har blivit bättre på att hitta        strategier för att lösa problem och när det inte går som planerat. Nyttan av att        utvärdera och evaluera nämns också. Att revidera och lösa ett problem kan vara        tydligare för många i en fysisk form. Det är en taktil logik att ha fysiskt material        och fysiska verktyg för att lösa ett problem. Det innebär en förenkling för vissa.       

Att lösa arbetet med slöjdföremålet är bara en del av det, att det sedan stimulerar        till kunskap och förmåga till problemlösning på andra områden är en bonus.  

 

5.1.3 Om slöjd som ämne för lärande av praktisk kunskap. 

Det sista temat kring upplevelsen av slöjdämnet är känslan av att successivt bli        bättre på att bemästra de utmaningar som dyker upp i slöjdarbetet. Det är lika        mycket en känsla som en nytta.  

 

● Man lär sig att laga saker som går sönder hemma, så man inte bara ringer        efter hjälp när något tar två minuter att fixa. 

● Man lär sig att utföra sina idéer. 

● Man får kunskaper för livet framöver. 

● Man lär sig att kunna laga saker i olika material när man blir äldre. 

● För många kan slöjden användas i vardagen också, om man behöver bygga        eller laga något. 

 

Eleverna lägger vikt vid att man lär sig att realisera idéer och att lösa praktiska        saker, hemma, i kreativt syfte och i ett framtida hem. Häri ligger det en intressant        diskussionsfråga. Slöjd som arena för att utveckla vardagspraktiska kunskaper.       

Läroplanen riktar slöjdämnet mer i riktning konsthantverk. Är det slöjdens roll att        stimulera och bidra till praktiska kunskaper som kan behövas i vardagen?       

Kursplanen säger inget om det. Hem- och konsumentkunskapen har en uttalad del        om det, det kan vara att en del av vardagens praktiska sysslor kan ligga där, men        uppenbart uppfattar en del av eleverna i studien att slöjden är en arena för att        utveckla dessa kunskaper. I den första frågan efterfrågas en beskrivning av varför        vi har slöjd, om nyttan av den. En del av eleverna väljer att besvara det med att        beskriva hur de har utvecklats med hjälp av slöjdämnet, på olika plan.  

   

5.2 Nyttan av slöjd 

Resultatet visar att det är i huvudsak två olika saker som eleverna beskriver        gällande nyttan av slöjd.       

  ​

Att kunskaperna man lär sig i slöjd gjorde slöjdämnet        roligare och mer tillfredsställande framgick i sista tema i förra avsnitt. Men även        utanför slöjdsalen uppfattar eleverna att lärdomen kommer till nytta.

5.2.1 Om slöjd som ämne för att lära sig nyttig kunskap. 

Det första temat som identifierats är att lära sig nyttig kunskap. Det förstås av        eleverna som både     ​nyttan, utöver ämnet, av att lära sig både teoretiska och praktiska kunskaper och nödvändiga förmågor eller nytta inför gymnasieval och arbetslivsplaner. Eleverna svarade så här:

 

● Om man vill göra något hemma, så vet man vilka verktyg man ska        använda. 

● Kunskap om verktyg är bra om man ska hjälpa till i garaget hemma. 

● Man får kunskaper om olika träslag och verktyg. 

● Man lär sig att använda olika metoder för att lösa problem på ett nytt sätt. 

● Vi måste lösa de problem vi möter och ändra om i vår grundtanke om        nödvändigt. 

● Slöjden skall även förmedla kulturarv både från de lokala traditioner som        finns på platsen men även från elevernas olika kulturella bakgrund.  

● Kunskap om träslag. 

● Jag har lärt mig namn på tekniker. 

● Jag har lärt mig verktygsnamn och jag har blivit bättre på att skriva        utförligt. 

 

Här uttrycks det att slöjden har utvecklat en praktisk förmåga som kommer till        nytta i olika situationer vidare i livet, efter att eleverna har lämnat slöjdsalen.       

Slöjden har stimulerat en annorlunda praktisk förmåga. Slöjdundervisningen        hjälper även till att bygga och utveckla elevernas begreppsbildning både inom        själva slöjden och inom skolans andra ämnen      ^.​ Eleverna tar upp värdet av att lära​       sig det praktiska, men de flesta anser att det är värdefullt med användbar teoretisk        ämneskunskap. En elev framhåller den kulturella vikten av att lära sig om det        kulturhistoriska som det står om i läroplanen. De flesta har som förväntat svarat        på en eller flera av frågorna att slöjden har utvecklat deras praktiska förmåga och        kunskap så att de är bättre rustade för att kunna hjälpa till hemma, spara pengar på        att göra projekt själv och lösa det praktiska när det så småningom är dags för eget        hem.  

 

5.2.2 Om slöjd som faktor i gymnasie- och yrkesval 

Det andra temat som identifierats gällande nyttan med slöjd är att slöjden är en        faktor för gymnasie-och yrkesval. Citat från eleverna som visar på det är:  

 

● Ska man gå en byggutbildning är det en bra möjlighet att få förkunskaper. 

● Slöjd ger användbara kunskaper till exempel i ett sommarjobb. 

● Vissa personer kanske tycker det är intressant för att de vill jobba med det        i framtiden.  

● Du kan komma in på ett gymnasieprogram för textil eller trä. 

● Slöjden kanske gör att fler vill bli snickare eller något inom såna yrken. 

● Eftersom jag ska utbilda mig inom lantbruk och jobba på gården, så har        jag lärt mig massa som kommer till nytta. 

● Jag ska gå bygg och då har fått massa kunskaper om verktyg och hur jag        löser problem. 

● Jag ska gå det estetiska programmet och då kommer jag få nytta av mina        slöjdkunskaper. 

● Jag ska gå naturbruksgymnasium inriktning häst. 

● Jag ska bli snickare, och nu kan jag en del och vet vad saker heter. 

● Jag ska gå lantbruksgymnasium, och har lärt mig massa jag får nytta av.       

Jag kommer även att ha snickeri som hobby. 

 

Många elever på den aktuella skolan har valt praktiska gymnasieval, och ser        nyttan av det praktiska och teoretiska de har lärt sig på slöjden. Ämnet uppfattas        som bra för de som har tänkt ett praktiskt gymnasieval och kan även skapa ett        intresse för ett sådant val. En elev hävdar att det praktiska kan komma till nytta i        ett sommarjobb.  

   

6. Diskussion

 

Syftet med denna uppsats var att undersöka ​hur slöjdämnet uppfattas av en grupp        elever i årskurs nio. Resultaten visar att eleverna upplever slöjd som ett avvikande        ämne, ett ämne för problemlösning och lärande av praktiskt kunnande. Nyttan        med slöjd beskriver eleverna som ett ämne för att lära sig nyttig kunskap och som        en faktor för gymnasie- och yrkesval. Resultaten kommer jag här nu diskutera        utifrån två teman jag tycker är relevanta: Slöjd som motivation i skolvardagen och        slöjd som inspiration för yrkesval.   

   

6.1 Slöjd som motivation i skolvardagen

I första temat på första frågan i resultatredovisningen, lyfter eleverna vikten av att ha ämnen som är praktiska. Det ger variation i skoldagen och de praktisk-estetiska ämnen såsom bild, Hem- och Konsumentkunskap, slöjd, musik och idrott, är andningshål i en skolvardag med teoretiska ämnen. Bland lärarkollegor pratas det mycket om vikten att fördela de fem praktisk-estetiska ämnena på fem dagar i schemaläggning. Detta för att varje dag bryta med en lektion som inte är enbart teoretisk , men skapar en variation i undervisning och lärande. Denna aspekt vid slöjdämnet är inget som omnämns i ämnesplanen. Eleverna framför i studien att slöjd, genom att vara ett praktisk ämne, där de i stor grad bestämmer innehållet i sina projekt, är annorlunda från de teoretiska ämnena. De uppfattar att slöjd skapar motivation i deras skolsituation. Enligt ​Lena Heindorff, som gjorde en          studie kring de praktiska/estetiska ämnenas motiverande förmåga 2011, så finns        det lite kring motivation i våra styrdokument (Heindorff, 2011, s12). I kapitel 1 i       

läroplanen står det bland annat att skolans uppdrag är att främja lärande där        individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden, men det är        upp till varje skola och lärare att inom ramarna bestämma hur detta ska uppfyllas.       

Därför beskrivs inte de praktisk-estetiska ämnenas roll som motivationsfaktor i        styrdokumenten.  

 

6.2 Slöjd som inspiration för yrkesval 

Studien visar att slöjdämnet i gruppen har varit en inspiration för elevernas val av utbildning och planering av yrke. Slöjd i skolan har inspirerat en del av eleverna att välja gymnasieval inom hantverksprogram. Slöjdlektionerna i årskurs nio har präglats av att en del av eleverna är motiverade av slöjden i de moment som de kommer att arbeta med när en del senare börjar på yrkesförberedande program.

Många lyfter detta i sina svar. De beskriver hur slöjdundervisningen har stimulerat och motiverat till att de har sökt sig in på yrkesförberedande gymnasieprogram.

Här skiljer sig mitt resultat från nationella utvärderingarna och den argumentation Johansson (2008) tar upp. Vidare har denna effekt av slöjdämnet inte beskrivits i läroplanerna. Eftersom datainsamlingen till denna studie utfördes på min egen arbetsplats hade jag ett möte med vår Studie- och Yrkesvägledare om resultatet.

Hon kunde bekräfta att detta läsår, 19/20, är det drygt 40% av eleverna vid skolan som har sökt sig till yrkesförberedande gymnasieprogram. Vissa år har det varit en ännu större andel, nästan hälften av eleverna har sökt sig till yrkesförberedande program. Detta ger dock inte en helt entydig bild av situationen. Det är en del gymnasieprogram som räknas som yrkesförberedande som inte är hantverk. Estetiska program, vård och omsorg, lantbruksprogram för hästskötsel och andra olika specialprogram. Men faktum är att skolan också har många sökande till de rena hantverksprogrammen. En genomgång av elevlistor från det lokala programmet Bygg och anläggning visar det samma. Vår skola bidrar med ungefär 30 % av eleverna till detta program varje år. Det är ett upptagningsområde där det finns fem till sex högstadieskolor. Vår skola är den minsta. Skolans SYV kunde bekräfta detta. Hon berättade vidare att i områden där det finns mer industrier och lantbruk är det fler som söker sig till yrkesförberedande program. Eleverna i studien bor i ett område där många sysselsätter sig på lantbruken, de lokala industrierna och småföretagen. Därför svarar många i studien att undervisningen i trä- och metallslöjd har bidragit till att ge dem kunskap och medvetenhet kring deras gymnasieval. Deras framtidsplaner har inneburit att slöjdlektionerna har en annan betydelse än för många andra

elever. I beskrivningen av skolverkets styrdokument i denna uppsats del 2.1 beskrivs det hur ämnesplanen beskriver ett ämne som sammanfaller mycket med vad som är definitionen av konsthantverk. ( ​Nationalencyklopedin, konsthantverk).

Men det ska inte glömmas att för många som har ambitioner om hantverksyrken har lektionerna en annan innebörd. Det är viktigt att detta stimuleras, och att det skapas ett intresse och statuslyft för praktisk kunskap och hantverk. Vårt samhälle behöver duktiga hantverkare som kan lösa alla de praktiska behov som är så viktigt i vårt samhällsmaskineri.

       

                                         

 

 

Källförteckning   

Tryckta källor 

Blomqvist, Lena (2007). ​En historia om sloyd En idéhistorisk undersökning av Näässystemet.​ Högskolan i Halmstad.

Borg, Kajsa (2008). Alla dessa slöjdpåsar.​Krut - ​Nr. 1 3 3 / 1 3 4 (1 – 2 / 2 0 0 8 ), s 16-23.

Brinkkjær, Ulf & Høyen, Marianne (2015). ​Vetenskapsteori för lärarstudenter​, Lund: Studentlitteratur.

Christoffersen, Line & Johannessen, Asbjörn (2015). ​Forskningsmetoder för lärarstudenter. ​Lund: Studentlitteratur.

Heindorff, Lena (2011).​De praktiska/estetiska ämnenas motiverande förmåga. En intervjustudie med elever i årskurs 9​, Linnéuniversitet Kalmar Växjö

Johansson, Marléne. (2002).     ​Slöjdpraktik i skolan – hand, tanke, kommunikation och                andra medierande redskap.      ​Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet,        Acta Universitatis Gothoburgensis. 

Johansson, Marléne (2008). Slöjdämnet – urgammalt, modernt och coolt. ​Krut- Nr. 1 3 3 / 1 3 4 (1 – 2 / 2 0 0 8 ), s. 5-13.

Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars-Åke (2016). ​Undervisning i teori och praktik – kompendium i didaktik och metodik​. (6:e uppl.) Umeå: Fundo förlag.

Lindström, Lars & Lindberg, Viveca & Pettersson, Astrid (2013) . ​Pedagogisk bedömning : att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap ​. Stockholm:

Stockholms universitets förlag.

Marner, Anders (2005). ​Möten och medieringar: estetiska ämnen och läroprocesser i ett semiotiskt och sociokulturellt perspektiv​. Umeå:

Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå universitet.

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (LGR11), Stockholm: Skolverket.

Westerlund, Stina. (2015). ​Lust och olust – elevers erfarenheter i textilslöjd . Doktorsavhandling i pedagogiskt arbete, nr 59. Umeå: Umeå universitet.

Elektroniska källor

https://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/hur-manga-smorknivar-tal -sverige/

http://www.historisktidskrift.se/fulltext/2013-2/pdf/HT_2013_2_274-279_eskilsso n.pdf

Hasselskog, P. & Holmberg, A., Westerlund, S. (2018). Sverige. Techne serien - Sverige - Slöjdämnets situation, utveckling och forskning under 2009–2018 , 74-93. Hämtad från ​https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/3

Johansson, M. (2018). Introduktion: Nuläge och framåtblickar 2018. Techne serien - Forskning i Slöjdpedagogik och Slöjdvetenskap, 25(3), 1-7. Hämtad från https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/3023

Nationalencyklopedin,​ Arts and Crafts Movement.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/arts-and-crafts-movem ent​. (hämtad 2020-05-08)

Nationalencyklopedin, John Dewey.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/john-dewey (hämtad 2020-05-09)

Nationalencyklopedin, konsthantverk.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/konsthantverk (hämtad 2020-05-16)

http://www.naas.se/sloejden/sloejdlaerarseminariet-1874-1966/

https://www.svt.se/kultur/konstfack-efter-slojdsatiren-slojd-ar-viktigare-an-nagon sin

https://www.svtplay.se/video/25075034/svenska-nyheter/svenska-nyheter-sasong- 5-avsnitt-1​, start vid 22m,24s

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilagor   

Bilaga 1 

Informationsbrev   

Till slöjdelever i trä-och metallslöjd i åk 9. 

I Classroom har jag delat en enkät med er om hur ni har uppfattat ert slöjdämne i        skolan. Svaren kan kanske påverka hur vi lägger upp slöjden framöver. Men        enkäten fyller också ett annat syfte. Som ni vet läser jag på Lärarhögskolan i        Umeå. Jag kommer sannolikt att använda informationen jag får in i era svar på        frågorna, som underlag i min slutuppsats. Jag skriver om slöjdens roll i skolan och        hur elever och andra uppfattar slöjdämnet. Allt      jag använder från era svar          kommer att vara     ​helt anonymt​, och enbart användas som input om hur elever i        9:an i dag uppfattar slöjden. 

Svaren som kommer in är det bara jag som läser, men jag kommer att använda en        del citat från era svar i min uppsats för att kunna presentera hur elever i nian        uppfattar sitt slöjdämne. Tack för er medverkan, det betyder mycket för mig och        det är trevligt att läsa era reflektioner. Ni är bra! 

  Ole                               

 

Bilaga 2  

Intervjufrågor: 

 

Till slöjdelever i åk 9. 

Här kommer en enkät om hur ni har uppfattat ert slöjdämne i skolan. Svaren kan        kanske påverka hur vi lägger upp slöjden framöver. 

Den fyller också ett annat syfte. 

Som ni vet läser jag på Lärarhögskolan i Umeå. Jag kommer möjligtvis att        använda informationen jag får in i era svar på frågorna, som underlag i min        slutuppsats. Jag skriver om slöjdens roll i skolan. Självklart kommer allt jag        använder att vara helt anonymt, enbart som input om hur elever i 9:an i dag        uppfattar slöjden. 

Vi gör ett försök. Var seriösa. Skriv utfyllande svar. 

Varje fråga besvaras med minst 30 ord, men gärna mer. 

Alla åsikter är värdefulla. 

 

Instruktioner: 

Klipp ut frågorna och klistra in i ett Google dokument som ni bifogar till denna        uppgift. Sedan fyller ni i era svar i samma dokument. 

Lycka till! 

 

1.Varför har vi slöjd som ämne i skolan? 

 

2.Vilka kunskaper och förmågor har du stärkt mest under dina 7 år med slöjd? 

 

3.Till vad och var tror du dessa kunskaper kommer att komma till användning        efter att du har avslutat högstadiet? 

 

Lycka till! 

Ole