• No results found

Förskollärares arbete med barns fysiska aktivitet och rörelse i förskolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Förskollärares arbete med barns fysiska aktivitet och rörelse i förskolan"

Copied!
30
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI

Avdelningen för utbildningsvetenskap

Förskollärares arbete med barns fysiska aktivitet och rörelse i förskolan

Emma Rydström Emelie Tapper Gussman

2020

Examensarbete i pedagogik 15,0hp Förskollärarprogrammet Handledare: Erika Eriksson Examinator: Daniel Pettersson

(2)
(3)

Rydström, E., & Tapper Gussman, E. (2020). Förskollärares arbete med barns fysiska aktivitet och rörelse i förskolan. Förskollärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle.

Sammanfattning

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare arbetar med och skapar förutsättningar för barns fysiska aktivitet och rörelse i den dagliga verksamheten. Forskning visar att barn blir alltmer stillasittande och inaktiva då förskolans verksamhet blir med inriktad på undervisning samt ett ökat införande av digitala verktyg. Detta kan leda till att barnfetman och psykisk ohälsa ökar. Förskollärarna har en alltmer viktig roll att ge barn förutsättningar för fysisk aktivitet och rörelse, samt att skapa ett intresse hos barn att vilja röra sig och att förstå vikten av god hälsa i framtiden.

Genom semistrukturerade intervjuer med 10 av 11 utfrågade förskollärare visar resultatet att förskollärares förhållningssätt har stor betydelse och att deras tidigare kunskaper om fysisk aktivitet och rörelse är bristande. Eftersom styrdokumenten kan tolkas på olika sätt ser arbetet med barns fysiska aktivitet och rörelse olika ut i förskolor. Då fokus i styrdokumenten ofta hamnar mer på undervisningen, så faller den fysiska aktiviteten och rörelsen bort i förmån för de teoretiska ämnena som till exempel språk och matematik.

Resultatet visar att det krävs mer forskning inom området samt mer kunskap och fokus om ämnet i förskollärarutbildningen.

Nyckelord: förskola, miljö, fysisk aktivitet, hälsoutbildning, förhållningssätt, uppfattning, språkutveckling

Key words: preschool, environment, physical activities, health education, approach, beliefs, language development

(4)

Förord

Vi skulle vilja börja med att tacka vår handledare Erika Eriksson för all hjälp och feedback under arbetets gång. Därefter vill vi tacka de rektorer och förskollärare som har engagerat sig och deltagit vår studie. Vi vill avsluta med att tacka studenterna som deltagit i handledningsgruppen och som har gett ytterligare feedback i diskussionerna kring examensarbetet.

(5)

Innehåll

1. Inledning ... 1

2. Tidigare forskning ... 2

2.1 Förskollärares förhållningssätt till fysisk aktivitet och rörelse ... 2

2.2 Barns utevistelse - det pedagogiska rummet ... 3

2.3 Barns lärande i motorik och koordination ... 4

2.4 Inomhusmiljöns begränsningar ... 5

2.5 Teoretiskt perspektiv ... 6

3. Syfte ... 7

4. Metod ... 7

4.1 Val av datainsamlingsmetod ... 7

4.2 Urval av deltagare och undersökningsgrupp ... 8

4.3 Genomförande av datainsamling ... 8

4.4 Etiska förhållningssätt ... 9

4.5 Databearbetning ... 9

5. Resultat och analys ... 10

5.1 Synen på barns fysiska aktivitet och rörelse ... 10

5.2 Förskollärares arbetsmetod och förhållningssätt ... 12

5.3 Utomhusmiljöns förutsättningar och begränsningar... 13

5.4 Inomhusmiljöns förutsättningar och begränsningar ... 14

5.5 Sammanfattning ... 15

6. Diskussion ... 16

6.1 Resultatdiskussion ... 16

6.2 Metoddiskussion ... 17

6.3 Slutsats ... 18

7. Referenslista ... 20

8. Bilagor ... 23

8.1 Intervjufrågor ... 23

8.2 Missivbrev ... 24

8.3 Sökprocess ... 25

(6)

1

1. Inledning

Vi har valt att göra en undersökning om hur förskollärare arbetar med barns fysiska aktivitet och rörelse i förskolan. Under de verksamhetsförlagda perioderna uppmärksammade vi att det sällan planerades för fysiska aktiviteter och rörelser i verksamheten vilket väckte vårt intresse för att göra denna studie. I Sverige genomförde Folkhälsomyndigheten (2018) en undersökning mellan åren 2017-2018 på uppdrag av Världshälsoorganisationen. Rapporten visade att fysisk aktivitet minskar med åldern, dels på grund av ökad stress från skola samt att barn spenderar mer tid stillasittande vid till exempel sina mobiltelefoner och surfplattor.

Eftersom att riktlinjer inte har funnits kring barns skärmtid, sömn och fysisk aktivitet har Världshälsoorganisationen (WHO, 2019) tagit fram egna riktlinjer som ska underlätta för länder att arbeta med detta och skapa egna program för att främja mer rörelse hos barn under fem år. Världshälsoorganisationen (2019) menar att både vårdnadshavare och myndigheter behöver engagera sig i främjandet av barns fysiska aktivitet och rörelse.

Tillämpas rekommendationerna under de första fem åren kan bidra det till barns kognitiva utveckling och livslång hälsa (ibid.).

I skolverkets läroplan för förskolan står det att “Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva“ (Skolverket, 2018, s. 9). I och med att läroplansmålen, rapporter och forskning visar att barns fysiska aktivitet minskar med åldern blir förskollärarnas arbete extra viktigt för att hålla igång och väcka barnens intresse för fysisk aktivitet och rörelse genom hela livet. Barns alltmer stillasittande tillvaro samt läroplanens ökade fokus på undervisning kan skapa problematik i arbetet med barns fysiska aktivitet och rörelse i förskolan samt även miljöns begränsningar, där av anledningen till denna studie.

(7)

2

2. Tidigare forskning

I avsnitten beskrivs tidigare forskning i fyra underrubriker samt en avslutande rubrik med det teoretiska perspektivet.

2.1 Förskollärares förhållningssätt till fysisk aktivitet och rörelse

Forskning visar att förskollärarnas förhållningssätt till fysisk aktivitet och rörelse kan skilja sig mycket men grundtanken är att den är väldigt viktigt kopplat till barns hälsa. I Derscheid, Umoren, Kim, Henry och Zittels studie (2010) framkommer det att förskollärare anser att de har en viktig roll i förskolan till att bidra med fysisk aktivitet.

Detta då man efter samtal med några av barnen insåg att barnen sällan roade sig med någon form av fysisk aktivitet och rörelse utan att tv:n tog upp större delen av barnens fritid. Även Connelly, Champagne och Manningham (2018) menar att det är en viktig grund till att man behöver ha med den fysiska aktiviteten och rörelsen i verksamheten.

De påpekade även att förskollärare anser att fysisk aktivitet och rörelse är viktigt för att underlätta andra saker i verksamheten (ibid.). Barnen hade till exempel svårare att lyssna på vad de blev tillsagda, förhålla sig till de regler som fanns på förskolan samt att ljudnivån riskerade att bli mycket högre då barnen inte hade fått röra på sig tillräckligt.

En annan anledning till att fysisk aktivitet och rörelse är viktigt kopplat till hälsa och utveckling visar också Sevimli-Celik och Johnsons (2013) då de menar att utförandet av fysisk aktivitet kan leda till förhindrandet av fetma samt förbättra utvecklingen i bland annat fysisk och social utveckling.

Vidare menar Sevimli-Celik och Johnson (2013) att hur man väljer att ta sig an fysisk aktivitet och rörelse handlar mycket om vad man själv har för intressen samt om man varit fysisk aktiva tidigare i sitt liv. I deras studie svarade större delen av deltagarna att de själva varit aktiva under delar av sitt liv och att detta gjorde att genomförandet av fysisk aktivitet och rörelse ökade (ibid.). I samma studie framkom att nästan alla av deltagarna förstod vikten av deras egen roll i att ansvara för att fysisk aktivitet men många var även eniga om att det saknades information i läroplanen angående detta ämne samt att bristen av deras egna kunskaper skapade hinder. Merparten önskade även mer information om fysisk aktivitet i läroplanen (ibid.). Liknande svar framkom även i Connelly et al. (2018) studie men där visade man även på att en del av deltagarna enbart startar aktiviteter och då deras eget intresse saknas stannar man där, man gör det som förväntas i deras roll men inte mer. I samma studie så diskuteras tre olika nivåer av roller

(8)

3

inom arbetet med småbarn: den förväntade, den verkliga och den önskvärda (ibid.).

Deltagarna i studien var medvetna om att de förväntades att erbjuda barnen fysisk aktivitet och rörelse men att detta kanske inte alltid fick plats i verkligheten, dels på grund av bristande intresse men även brist på utrymme (ibid.). När det kom till den önskvärda rollen så visade det sig att även om de flesta önskade mer planerade fysiska aktiviteter och rörelse så var det även en som uttryckte sig att den fria leken ska vara i fokus, framför allt under utomhusvistelsen.

2.2 Barns utevistelse - det pedagogiska rummet

Boverket (2015) har riktlinjer på 40 kvadratmeter per barn men dessa riktlinjer följs inte.

För att barn ska kunna utveckla sin motorik behöver de kunna krypa, klättra och springa och de behöver tillgång till skuggande träd och ljus. Forskningsresultat från Karolinska institutet gjord av Boldemann (2015) visar att barn får minskade koncentrationsproblem och bättre hälsa om de vistas ute i en spännande, kreativ miljö och har möjlighet till fri lek.

Nilsson och Ekelunds (2010) och även Wikland (2013) skriver om utomhuslekens betydelse för fysisk aktivitet bland barn. Nilsson och Ekelund (2010) menar att ett inaktivt leverne leder till ohälsa i olika former. De senaste årtiondena har fetma och kraftig övervikt ökat bland barn och ungdomar och de menar att om man väcker barns intresse för fysisk aktivitet redan i tidig ålder, kan det ses som en preventiv åtgärd som kan minska framtida sjukdomar och ohälsa i samhället. Studiens resultat visar att i förskolor med en verksamhet som spenderar större delen av dagen utomhus uppnådde flera barn rekommendationerna om fysisk aktivitet jämfört med den traditionella förskolan. Den traditionella förskolan hade 30 minuter mer stillasittande tid och 20 minuters mindre fysisk aktivitet per dag jämfört med förskolor som spenderade större delen av verksamheten utomhus (ibid.). Även Wikland (2013) pekar på vikten av utomhusleken och poängterar att vissa barn spenderar större delen av sin vakna tid på förskolan vilket ger förskolan ett bra utgångsläge till att främja en stödjande miljö för barnen och deras fysiska aktivitet och rörelse. Vidare påpekas även vikten av förskollärarnas roll och deras beteende, intresse och kunskaper samt hur verksamheten organiserar dagarna vilket kan främja miljön för fysisk aktivitet och rörelse för små barn (ibid.). Om förskollärarna själva väljer att sysselsätta sig med fysiska aktiviteter under vistelsen utomhus så lockas även

(9)

4

barnen till att göra detsamma, samtidigt som förskollärare som sitter ner inte uppmuntrar barnen till fysisk aktivitet (ibid.).

2.3 Barns lärande i motorik och koordination

Gehris, Gooze och Whitaker (2015) visar i sin studie från USA att förskollärare och barnskötare som arbetar med barn tydligt ser positiva kopplingar mellan barns fysiska aktivitet och lärandet i olika former, speciellt inom motoriken och det sociala samspelet.

Men studien visar även att rörelsen får mindre och mindre plats inomhus då fokusen på att skapa akademiska kunskaper hos barnen får större plats, en konsekvens av den kodifiering som blir mer och mer vanlig i förskolor runt om i världen (ibid.). Utvecklingen av en mer kodifierad förskola här i Sverige har skapat förändringar i läroplanen (Skolverket, 2018) då inriktningen på utbildning har fått större fokus än leken. Ämnen som matematik och IT har fått en större plats vilket har gjort att det den naturliga leken och fysiska aktiviteten har hamnat i skymundan i den planerade verksamheten (ibid.).

Gehrys et al. (2015) beskriver vidare hur förskollärare som lägger stort fokus på barns fysiska aktivitet och rörelse känner att den kunskap som de själva äger om detta skulle kunna utvecklas då de upplever bristande kunskaper inom ämnet. I Johnson, Rudisill och Hastige (2019) studie utförde man ett nio månaders utbildningsprogram för att främja förskolebarns lärande i grundläggande motoriska färdigheter. Resultatet visade en förbättrings grad i motoriska färdigheter var signifikant högre för barngrupp som genomgick utbildningsprogrammet än barnen i jämförelsegruppen. Detta innebär att utvecklandet av barns grundläggande motoriska färdigheter kräver motiverande fysisk träning av kunniga pedagoger (ibid.).

Yang, Ostronskal, Avanza, Stiliga och Block (2018) menar också att barn i tidig ålder utvecklar många olika färdigheter och att dessa färdigheter kräver att barn får många träningsmöjligheter för att kunna utvecklas. Författarna menar att en av dessa färdigheter är grovmotorik som även ligger till grund för barnets språk, kognition och socialiserings utveckling (ibid.). Även Mailade, Okey och Chandler (2015) menar i sin forskning att det kan vara effektivt att använda fysisk aktivitet och rörelse i yngre barns lärande av en kognitiv inlärnings uppgift som till exempel språk. Forskningen visade att den grupp med barn som introducerades till nya ord på ett främmande språk, i det här fallet Italienska, genom gester och fysisk träning mindes dessa ord och uppnådde större lärandemål än den

(10)

5

grupp barn som sittandes fått upprepa orden verbalt (ibid.). Resultatet bekräftade forskarnas hypotes att integrera fysisk aktivitet och rörelse i inlärningsprocessen får positiva konsekvenser för barns lärande och utveckling (ibid.).

2.4 Inomhusmiljöns begränsningar

Sandö (2019) diskuterar i sin artikel att det finns stora möjligheter att skapa förutsättningar för fysisk aktivitet även inomhus på förskolor, men att detta hindras av olika anledningar. Författaren till studien menar att det finns en negativ konsekvens till hur bord och stolar är placerade på avdelning och vad det sänder för signaler till barnen (ibid.). Författaren menar att möbleringen av bord kan ge en signal till barnen att de förväntas att sitta stilla och ta det lugnt och uppmuntrar inte till rörelse, däremot ger en öppen yta barnen möjlighet och uppmuntrar till fysisk aktivitet (ibid.). Ytterligare en punkt som författaren anser vara en bidragande orsak till avsaknad av fysiska aktiviteter är vilka möjligheter förskolan ger gällande plats till fysiska aktiviteter samt även förskollärares och övrig personals närvaro är en faktor till minskad fysisk aktivitet i förskolan. I studien kunde man se negativa konsekvenser av barns fysiska aktiviteter vid närvaro av förskollärare och övrig personal då de uppmanade till lugnare aktiviteter och lekar (ibid).

Ger ritsen, Morton och Wall (2016) undersökte hur mycket fysisk aktivitet barn fick ta del av under dagen i de olika verksamheterna inom early childhood education. Studien visar att mängden av fysisk aktivitet skiljer sig mycket beroende på bland annat vilka möjligheter som inomhusmiljön erbjuder samt hur förskollärare och övrig personal planerar verksamheten. Gerritsen et al. (2016) menar att skärmtid är en anledning till att barns fysiska aktivitet minskar. I studien framkom det att de flesta 3-4 åringar använde sig av olika former av digitala medier både hemma och i förskolan. I och med att lärplattor har fått en plats i förskolor så finns även risken att dessa används på fel sätt, att lärplattorna går från att vara lärande plattformar till något som lockar barnen i stället för lek och fysisk aktivitet (ibid.).

(11)

6

2.5 Teoretiskt perspektiv

I denna studie används ett sociokulturellt perspektiv. Vygotskij (1934, refererad i Bråten, 1996) ansåg att människor bör förstås utifrån ett historiskt perspektiv där människan påverkas av det kulturella arvet. Även det sociala samspelet mellan människor kan förena människor i varandras olika upplevelser. Den sociokulturella teorin innebär att lärande sker i ett sammanhang där miljön och kommunikationen är det centrala och inte budskapet i sig vilket gör att förskollärarnas agerande och kroppsspråk kommunicerar mer än bara ord som uttrycks (Säljö, 2014). Den sociokulturella teorin får betydelse i denna studie då förskollärarnas arbetsmetod kan påverkas av det egna förhållningssättet och tidigare erfarenheter, detta kan påverka arbetet med att skapa intresse för fysisk aktivitet och rörelse hos barn. Teorin om miljön får betydelse i studien då den påverkar vilka möjligheter den ger till fysisk aktivitet och rörelse i förskolan.

Roger Säljö (2014) har utvecklat den sociokulturella teorin i Sverige och menar att det avgörande för hur lärandet sker är kulturen och den sociala omgivningen. Inom det sociokulturella perspektivet används olika begrepp och ett centralt begrepp inom ett sociokulturellt perspektiv är mediering. Mediering förklarar hur vi människor använder de kulturella redskap, de artefakter vi samspelar med för att förstå, agera och möta omvärlden (ibid.). Smidt (2010) lyfter Vygotskijs teori om mediering där lärandet är socialt och att barn lär sig genom interaktion och kulturella redskap tillsammans med andra barn och vuxna. Dale (1996) lyfter även att interaktion och samarbete kan kopplas till Vygotskijs tankar om zonen för närmaste utveckling. Även Smidt (2010) lyfter tanken om byggnadsställning eller kognitivt ledarskap vilket menas med att barnen inte enbart är någon som tar emot kunskap utan även någon som lär ut kunskap till andra.

Det viktigaste kulturella redskapet är språket och kommunikationen som vi människor använder för att förstå, beskriva och tänka kring världen omkring (Säljö, 2014). Vidare menar Smidt (2010) att begreppet språk även innefattar icke-verbal kommunikation vilket får betydelse för hur förskollärare agerar och kommunicerar kring fysisk aktivitet. Där av anses den sociokulturella teorin vara passande utifrån denna studie och dess syfte.

(12)

7

3. Syfte

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med och skapar förutsättningar för barns fysiska aktivitet och rörelse i den dagliga verksamheten.

4. Metod

I avsnittet metod kommer studiens genomförande förklaras såsom vilken metod som användes, urval av deltagare, databearbetningsmetod och etiska förhållningssätt.

4.1 Val av datainsamlingsmetod

Studien valdes att genomföras med en kvalitativ metod. Kvalitativa metoder riktar sig mer mot deltagarens ståndpunkter och intressen jämfört med kvantitativa metoder där det fokuseras mer på statistiska resultat (Bryman, 2011). Studien tänktes till en början genomföras via enkäter med öppna och slutna frågor men ändrades till semistrukturerade intervjuer. Valet att ändra metod gjordes för att enklare kunna tolka och förstå vad respondenten menar vid en intervju då man inte bara har en text att förhålla sig till utan även tonfall och kroppsspråk (Dalen, 2007). Vidare i studien kommer förskollärarna att benämnas som respondenter.

Semistrukturerade intervjuer ger respondenten frihet att formulerar sina egna svar (Bryman, 2011). I intervjuerna används endast öppna frågor då fördelen med öppna frågor är att de lämnar utrymme för oförutsedda svar och respondenten kan med egna ord och ordval svara på frågorna (ibid.). Med öppna frågor leder man inte respondenten i någon speciell riktning. Nackdelarna med öppna frågor kan vara att bearbetningen av det inspelade materialet blir tidskrävande att transkribera och det kan också bli problem att hinna anteckna ordagrant det respondenten säger. Fördelar med slutna frågor kan vara att de går fortare att genomföra och besvara, både för intervjuaren och respondenten.

Nackdelar med slutna frågor kan vara att man kan gå miste om intressant information från respondenten då det redan finns förutbestämda svar. Detta blev ytterligare en anledning till att semistrukturerade intervju med öppna frågor valdes som metod. För att komma fram till studiens intervjufrågor utarbetades en intervjuguide där frågorna utformades utifrån teman relaterade till studiens syfte (Dalen, 2007). Frågorna ställdes i ordningen

(13)

8

att intervjun inleddes med introducerande frågor, som exempel “Hur många år har du arbetat inom förskolan?”, för att försöka få respondenterna avslappnade (ibid.).

4.2 Urval av deltagare och undersökningsgrupp

Elva förskollärare tillfrågades om de skulle vilja delta i studien. Alla elva förskollärare tackade ja till att delta i studien och de har arbetat inom förskolan mellan 1 till 35 år. En förskollärare föll bort på grund av sjukdom och ingen ersattes då det övriga materialet var tillräckligt för att kunna svara på studien. I urvalet av förskolor så valdes fyra förskolor ut som ligger i tre olika områden i en mellanstor stad. Förskolegårdarna har olika förutsättningar och begränsningar beroende på storlek och utformning. Förskolorna valdes ur ett bekvämlighetsurval då kontakter skapats sedan tidigare på utvalda förskolor.

Detta för att öka chansen till godkännande att utföra studien samt att få förtroende från förskollärarna att göra intervjuerna (Bryman, 2011).

4.3 Genomförande av datainsamling

Inledningsvis kontaktades berörda förskolechefer via mail och informerades om arbetet samt med en förfrågan om att få genomföra undersökningen på förskolan. Efter godkännandet skickades ett missiv via mail till berörda förskollärare med en förfrågan om att delta i studien samt dess syfte då det är viktigt att de som deltar i undersökningen får information om syftet (Löfdahl, Hjalmarsson och Franzén, 2014). Det är även viktigt att deltagarna känner sig motiverade att delta, att undersökningen kan leda till värdefull kunskap, varför just de valts ut att delta samt garanti för anonymitet om så behövs (ibid.).

Missivet innehåller kontaktuppgifter till oss som utför studien ifall deltagarna har funderingar kring intervjufrågorna. Efter att fått ett godkännande från förskolechefer och berörda förskollärare bokades tid för intervjuerna med förskollärarna. Intervjuerna genomfördes på respektive förskola och tog mellan 10-30 minuter. Intervjuerna spelades in med hjälp av mobiltelefoner förutom tre av intervjuerna som antecknades med papper och penna då tekniken strulade och då en respondent inte ville att intervjun skulle spelas in.

(14)

9

4.4 Etiska förhållningssätt

Under arbetets gång har det tagits hänsyn och förhållits till tre etiska principer vilka är tystnadsplikt, anonymitet och den personliga integriteten (Vetenskapsrådet, 2017).

Tystnadsplikten innebär att inga diskussioner med utomstående har förts och inget material har visats för oberoende personer. Genom att alla som deltar i studien är anonyma kan man inte heller koppla svar till någon bestämd individ. I materialet från intervjuerna kommer inga personuppgifter uppges eller namn på förskolorna att förekomma. Den personliga integriteten har tagits i beaktning då respondenterna har haft möjlighet att närsomhelst kunna avbryta och dra sig ur studien (Löfdahl et al., 2014). Frågorna är inte heller av sådan personlig karaktär att respondenterna kan komma till skada eller riskerar att bli ett intrång i deras privatliv vilket kan gör det lättare att skapa ett förtroende till intervjupersonerna (Bryman, 2011).

4.5 Databearbetning

Det insamlade materialet från intervjuerna transkriberades och bearbetades noggrant i sin helhet. Fortsättningsvis bearbetades svar för svar noggrant för att hitta betydelsebärande enheter som till exempel en mening, ett ord eller ett stycke som återkom i respondenternas svar som till exempel att röra på sig, utomhusmiljö och inomhusmiljö. Dessa enheter färgkodades för enklare kunna gå tillbaka i materialet samt se hur ofta vissa ord nämndes i materialet. Efter att ha fått fram dessa koder jämfördes dessa med varandra för att hitta likheter och skillnader och utifrån det utkristalliserades sig nya koder och kategoriseringar till exempel det egna förhållningssättet till fysisk aktivitet och rörelse, brist på utrymme, brist på material och fysisk aktivitet i den fria leken. Koderna jämfördes djupare för att hitta likheter, skillnader och för att komma fram till de slutgiltiga kategorierna kopplat till studiens syfte. Skillnader som framkom var att utomhus- och inomhusmiljön kunde vara både positiv och negativ utifrån respondenternas egna förhållningssätt samt deras arbetsmetod kopplat till läroplanen. Utifrån detta kom nya koder fram som barns fysiska aktivitet, arbetsmetod och förhållningssätt, förutsättningar och begränsningar i miljöerna. Dessa nya koder resulterades i fyra kategorier vilket även resultatet strukturerades efter.

(15)

10

Synen på barns fysiska aktivitet och rörelse

Förskollärares arbetsmetod och förhållningssätt

Utomhusmiljöns förutsättningar och begränsningar

Inomhusmiljöns förutsättningar och begränsningar

4.6 Reliabilitet och validitet

Reliabilitet innebär att vara noggrann i sitt insamlande av material samt att mängden material är tillräcklig för att svara på syftet med studien (Löfdahl et al., 2014). I studien har alla respondenter fått svara på alla frågor utan någon påverkan då inga ledande frågor har ställts. Vid databearbetningen ansågs det att mängden material var tillräckligt för att slutföra studien och att ytterligare material inte skulle förändra resultatet nämnvärt.

Validitet innebär att det insamlade materialet, tidigare forskning och resultatet har en tydlig koppling till syftet (Löfdahl et al., 2014). Innehållet i studien ska svara på studiens syfte och det ska förstås hur alla studiens delar är genomförda. Tydliga beskrivningar om varför olika val har gjorts samt hur dessa genomförts finns där av med i denna studie.

5. Resultat och analys

I avsnittet redovisas studiens resultat. Resultatet analyseras genom kopplingar till tidigare forskning och det teoretiska perspektivet, sociokulturella perspektivet. Ett fåtal citat från respondenterna finns med för att tydliggöra resultatet. De tio respondenterna är uppdelade på fyra förskolor. Tre av förskolorna har en utegård som är relativt liten och okuperad där underlaget består mest av asfalt. En av förskolorna har en utegård som är stor, kuperad och har mer grönområden.

5.1 Synen på barns fysiska aktivitet och rörelse

Samtliga respondenter svarade att grunden för barns framtida hälsa sker i tidig ålder och att det därför är viktigt att redan i förskolan skapa förutsättningar för och få barn

(16)

11

intresserade för fysisk aktivitet och rörelse. Samtliga respondenter svarade att de har en viktig roll att ge barnen dessa förutsättningar då flera barn verkar vara alltmer stillasittande hemma. Kopplat till den sociokulturella teorin och mediering (Smidt, 2010) där kommunikationen och kroppsspråket är en viktig del har detta en betydelse då förskollärare behöver kommunicera inte bara verbalt utan även kroppsligt för att skapa ett intresse för fysisk aktivitet och rörelse.

Samtliga respondenter svarade att andra mål utöver fysisk aktivitet och rörelse fick större plats i verksamheten vilket också påpekades i Sevimli-Celik och Johnson (2013) studie.

Även om respondenterna vet att grunden till barns framtida hälsa sker i tidig ålder så tolkar respondenterna läroplanen på ett sätt så att andra mål får ett allt större fokus. På frågan om barns fysiska aktivitet och rörelse kopplat till läroplanen svarade en av förskollärarna:

”skulle dock kunna belysas ytterligare då ohälsa både fysiskt och psykiskt är ett stort samhällsproblem idag.”

Några av respondenterna som arbetat på förskola i mindre än fem år och är relativt nyexaminerade var de enda som svarade att bristen på fysisk aktivitet och rörelse är ett samhällsproblem som kan leda till psykisk och fysisk ohälsa som till exempel barns fetma. Resultatet visar att respondenterna märker av ett behov hos barnen att få röra sig och vara fysisk aktiva där en av respondenterna svarade till exempel att de kan märka av i början av veckan att vissa barn har suttit stilla inomhus utan att få tillräckligt med fysisk aktivitet. Detta visar även Nilsson och Ekelunds (2010) och Sevimli-Celik och Johnsons (2013) forskningsartiklar där barns ökande fetma, övervikt och ohälsa tas upp som bidragande orsaker till framtida samhällsproblem kopplat till fysisk och psykisk ohälsa.

Gerritsen et al. (2016) kopplar också minskad fysisk aktivitet hos barn till användandet av digitala medier på förskolor då digitala medier lockar barnen från lek och fysisk aktivitet till en mer stillasittande tillvaro.

Samtliga respondenter svarade att de sammankopplar fysisk aktivitet med olika slags rörelse. Till exempel promenader, dans och sporter. Två av respondenterna kopplar fysisk aktivitet specifikt till barns hälsa och välmående och en av respondenterna nämnde att det var aktiviteter där pulsen höjs. En av respondenterna svarade att en av förskollärarna på

(17)

12

avdelningen hade lärt ut en dans till några barn som i sin tur började lära ut dansen till andra barn. Dale (1996) menar att imitation och samarbete kan ses som grundelement till zonen för närmaste utvecklingen, vilket också resultatet visar då barnen härmar och även lär varandra i fysisk aktivitet och rörelse vilket en av respondenterna även kommenterade:

“Så nu när vi har haft en pedagog som har verkligen har inspirerat barnen till olika danstekniker och då har ju hon fått med sig barn som i sin tur då visar andra barn. Då har ju barnet i sig vuxit för att hon har lärt ut till andra kompisar.”

5.2 Förskollärares arbetsmetod och förhållningssätt

De flesta av respondenterna svarade att då det planeras för aktivitet inomhus, både fysiska och andra aktiviteter, så låter de utevistelsen vara fri lek. Därför sker det sällan planerade fysiska aktiviteter utomhus. En av respondenterna svarade även att de inte planerar det så ofta då de tycker att det sker automatiskt i den fria leken utomhus. Några av respondenter svarade däremot att de planerade mer fysiska aktiviteter utomhus än inomhus, detta förklarade respondenterna berodde på för lite utrymme inomhus samt att man prioriterade andra aktiviteter inomhus. Gehris et al. (2015) menar också att då fokusen riktas mot akademiska kunskaper kan detta bli ett steg mot en mer skolifierad förskola. Vilket deras studie även visar då alla respondenter svarade att målet kring fysisk aktivitet och rörelse kan kopplas till den fria leken och därför svarar de att andra mål tar större plats och blir mer prioriterade, men att det trots detta är ett viktigt mål. En av respondenterna svarade att alla förskollärare borde ta till vara och oftare använda sig av fysisk aktivitet och rörelse i undervisningen av de andra målen, då det går att få in både språk och matematik i fysiska aktiviteter. Vilket även Mavilidi et al. (2015) menar att inlärningseffekten ökar vid användandet av fysisk aktivitet vid inlärning av språk. Gehris et al. (2015) menar även att förskollärare efterfrågar en ökad kunskap och utveckling i hur man arbetar med barns fysiska aktivitet och rörelse och hur man skulle kunna få in det i arbetet med de andra målen, som till exempel matematik.

När planerade fysiska aktiviteter och rörelser sker inomhus svarade sex respondenter att det sker i samlingen, såsom rörelsealfabet, sånglekar och miniröris. Två av respondenterna som arbetar med småbarn nämnde att de använde sig av en projektor för att få upp en stor bild med miniröris och andra sånger med rörelse till som barnen härmade. Respondenterna som hade tillgång till en gymnastiksal arrangerade till exempel

(18)

13

hinderbanor, danslekar och springlekar. Men även fast man har tillgång till en gymnastiksal så behöver inte det betyda att den nyttjas tillräckligt ofta vilket även Sando (2019) ställer sig frågande till. Han menar också att förskollärares närvaro har betydelse för barns möjlighet till fysisk aktivitet samt även hur ett rum är möblerat samt hur bord och stolar är utplacerade. Lockar möbleringen till fysiska aktiviteter eller är möbleringen anpassad för mer stillasittande aktiviteter (ibid.).

En av respondenterna samtalade om förskollärares förhållningssätt och beskrev hur förhållningssättet är grunden i hur man väljer att arbeta med just fysisk aktivitet och rörelse. Respondenten svarade att:

“Men även vårt förhållningssätt att man måste gå in med en tanke att rörelse är viktigt.

Och skulle alla göra det så kanske utevistelsen se annorlunda ut på gården än vad den gör idag.”

Förskollärarens roll och intresse menar även Nilsson och Ekelund (2010) har en stor betydelse för hur förskollärare främjar miljön för fysiska aktiviteter för små barn. Utifrån det valda perspektivet, sociokulturellt perspektiv (Säljö, 2014), kan man se tydliga kopplingar till resultatet. Det visar att det är av betydelse vilka tidigare erfarenheter och intressen respondenterna har av fysisk aktivitet och rörelse i hur man arbetar med detta i förskolan. Detta är en viktig del i den sociokulturella teorin som Vygotskij (1934, refererad i Bråten, 1996) nämner där kulturen och det historiska arvet påverkar det egna förhållningssättet. Resultatet påvisade även att respondenternas val av aktiviteter inte bara styrs av läroplan och andra styrdokument utan att det historiska arvet har en betydelse där en av respondenterna tydligt kopplade till det egna förhållningssättet:

“för jag tror att alltså grunden i det mesta är ju förhållningssätt.”

5.3 Utomhusmiljöns förutsättningar och begränsningar

Enligt det sociokulturella perspektivet, där miljön har en stor betydelse (Säljö, 2014), innebär att barnen i förskolan behöver ha stora ytor att röra sig på samt utmanande lekmaterial för att utveckla motorik och rörelse förmåga. Resultatet visar att de flesta av respondenterna anser att storleken på utegården är bra och tillräckligt stor, vilket kan ge många förutsättningar för fysisk aktivitet och rörelse men att lek materialen är få och begränsade. De flesta av respondenterna önskar fler utmanade lekmaterial som till

(19)

14

exempel klätterställningar och balansbrädor. Respondenterna tycker inte att förskolegårdarna uppdateras med modernare lekmaterial som bidrar till barns utvecklande av motorik, fysisk aktivitet och rörelse. Yang et al. (2018) menar att barnen behöver få många tillfällen och möjligheter att bedriva fysisk aktivitet för att träna sin grovmotorik, såsom att springa, marschera, hoppa, klättra och kasta. Johnson et al. (2019) menar också att för att kunna utveckla barnens grundläggande motorik så krävs även kunniga förskollärare. En av respondenterna nämnde den ekonomiska begränsningen i att uppdatera förskolegården och en annan nämnde även skaderiskerna med att ha för utmanande klätterställningar och liknande då både stora och små barn delar på samma yta. Några av respondenterna svarade att förskolegården är för liten för att ge bästa förutsättningar för barns fysiska aktivitet och en annan av respondenterna menar att förskolegården är för liten för att kunna erbjuda olika typer av fysiska aktiviteter såsom att cykla, springa eller att leka samtidigt. En annan respondent svarade att deras förskolegård var väldigt fattig på utmanade lekmaterial, däremot hade de möjlighet att gå till en närliggande lekpark. Lekparken är alldeles nybyggd och den är uppbyggd för att utmana barns motorik och koordination. En annan svarade att det var alldeles för lite gräsyta och för mycket asfalt och för okuperat. Asfalten kan leda till skador då barn ramlar när de övar på motoriken.

Alla respondenter svarade att de är utomhus varje dag mellan 1-1½ timme, sedan kan det ske dagar då de är ute längre men att alla strävar efter att vara utomhus minst en gång per dag. Nilsson och Ekelund (2010) tar i sin studie upp exemplet Ur och Skur förskolor där all verksamhet sker utomhus. I Ur och Skur förskolor lyckas man med rekommendationerna kring tiden barn behöver vara fysisk aktiva per dag till skillnad från den traditionella förskolan där man såg att barnen spenderade 30 minuter mer av tiden stillasittande och hade 20 minuter mindre fysisk aktivitet per dag. Resultatet visar att de icke-profilerade spenderar för lite tid utomhus för uppnå rekommendationerna.

5.4 Inomhusmiljöns förutsättningar och begränsningar

När det gäller inomhusmiljöns förutsättningar svarade nästan alla av respondenterna att det finns tillgång till att spela musik och använda sig av projektor, men att användandet av detta är begränsat då det finns få rum och utrymme för att utöva dessa aktiviteter. Ofta

(20)

15

var det på barnens initiativ som det skedde. På frågan om hur respondenterna uppmuntrar till rörelse svarade en av respondenterna:

“Vi har en liten gymnastikmatta som vi tar fram ibland som barnen kan göra kullerbyttor eller liknande på. De vill också gärna hoppa från stolar till soffan eller liknande och där försöker vi att vara tillåtande i den mån vi kan just för att tillfredsställa rörelse behovet.”

Kopplat till inomhusmiljöns begränsningar svarade de flesta av respondenterna att de tyckte att de hade för små utrymmen och brist på ställen där barnen kan vara fysiska utan att ljudnivån blir alltför hög för de barn som inte vill delta i den fysiskt aktiva leken.

Sando (2019) menar att på grund av för små ytor är man tvungen att prioritera nödvändiga saker till exempel bord för måltider istället för att skapa ytor för fysisk aktivitet och rörelse. Hälften av respondenter beskrev även att de hade tillgång till en källare där det finns en liten gymnastiksal med ribbstolar och madrasser där barnen kan få röra sig och vara fysiskt aktiva. De beskrev även detta som en bra förutsättning för att bedriva en verksamhet som gynnar barns fysiska aktivitet även inomhus. Sando (2019) menar även att förskollärares egna intressen för att utnyttja till exempel en gymnastiksal eller andra rum för fysisk aktivitet som ett hinder vilket även Gerritsen et al. (2016) menar att förskollärares intressen och kreativitet är av vikt för att kunna hitta möjligheter att skapa rum för fysisk aktivitet och rörelse inomhus. Det sociala lärandet hos barn sker främst i leken, där fysisk aktivitet och rörelse ofta har en stor roll och där barnen samspelar med varandra (Dalen, 1996). För att barn ska kunna samspela och utvecklas vilket är en stor del i den sociokulturella teorin, krävs det att miljön ger möjligheter till fysisk aktivitet och rörelse.

5.5 Sammanfattning

Efter att ha analyserat resultatet så visar resultatet att alla respondenter tycker att barns fysiska aktivitet och rörelse är viktigt men får inte den plats i verksamheten som den borde. Respondenterna fick svårt att uppnå läroplansmålet kring att skapa ett intresse för fysisk aktivitet och rörelse hos barnen då de sällan fokuserade på att planera fysiska aktiviteter. Respondenterna ansåg att i den fria leken fick barnen sin fysiska aktivitet och rörelse tillgodosedd. Små lokaler inomhus och saknaden av utmanande material utomhus skapade begränsningar för fysisk aktivitet och rörelse. Det visade sig också att förskollärarens förhållningssätt har en stor betydelse för hur de tar sig an läroplansmålet om fysisk aktivitet och rörelse hos barn i förskolan.

(21)

16

6. Diskussion

I detta avsnitt kommer metod och resultat att diskuteras samt en slutsats och förslag för fortsatt forskning.

6.1 Resultatdiskussion

Resultatet visade att alla respondenter ansåg att fysisk aktivitet och rörelse i förskolan var väldigt viktigt. Det som är motsägelsefullt är att det inte sker någon större planering kopplat till detta mål i läroplanen trots att de uttryckte att det var så viktigt. Syftet med studien var att få reda på hur förskollärare arbetar med och skapar förutsättningar för fysisk aktivitet och rörelse i den dagliga verksamheten, vilket i resultatet visar sig vara väldigt begränsat och att det sällan prioriteras i verksamheten. Respondenterna ansåg att den fysiska aktiviteten skedde automatiskt hos alla barn i den fria leken vilket verkar vara anledning till att det sällan sker planerade aktiviteter där fysisk aktivitet är i fokus. Här kan man tolka en brist i förskollärares sätt att tänka och i deras arbetsmetod då de anser att den fria leken automatiskt betyder fysisk aktivitet och rörelse hos alla barn. Den fria leken innebär inte alltid att barn är fysiskt aktiva och risken finns att förskollärarna missar dessa barn. Det finns barn som inte rör på sig i den fria leken och inte heller vill göra det.

Detta kan bli en utmaning för förskollärare att skapa intresse för fysisk aktivitet för dessa barn utan att de ska känna sig tvingade att delta. I läroplanen (Skolverket, 2018) nämns fysisk aktivitet sällan i jämförelse med ord som lärande, undervisning och lek vilket skulle kunna vara en anledning till att förskollärare inte arbetar med detta mål lika frekvent som andra, till exempel språk och matematik. Önskvärt vore att både läroplanen och förskollärarutbildningen hade ett större fokus på fysisk aktivitet, rörelse och barns hälsa eftersom fysisk och psykisk ohälsa är ett samhällsproblem för både folkhälsan och ekonomin. Samtidigt så kan man se i resultatet av studien att det är många gånger som förskollärarnas egna förhållningssätt sätter gränserna för eller skapar möjligheter till att arbeta med barns fysiska aktivitet och rörelse.

Vad gäller respondenternas tankar kring utemiljöns utformning så visar resultatet att det finns behov av att uppdatera lekmaterialen (till exempel klätterställningar och balansbrädor) så att alla barn utmanas på förskolan. Ekonomin och storleken på gården kan vara anledningar till att dessa uppdateringar inte sker. Vid nybyggnationer av förskolor och förskolor i stadsmiljöer finns det anledning till att tänka på att planera utemiljön så att alla barn får möta motoriska utmaningar samt andra behov som träd att

(22)

17

klättra i. Storleken och bristen på ytor i inomhusmiljön kan också påverka arbetet med barns fysiska aktivitet och rörelse. Stora barngrupper är också en anledning till att det kan vara svårt att genomföra vissa aktiviteter kopplade till barns fysiska aktivitet och rörelse inomhus. Likväl som vikten av att planera utomhusmiljön utefter barnens behov av rörelse bör man också se över planeringen av inomhusmiljön.

6.2 Metoddiskussion

Semistrukturerade intervjuer ansåg vi vara en bra metod för att få fram resultatet och svar på syftet med studien (Bryman, 2011). En fördel med att använda sig av semistrukturerade intervjuer kan vara att svaren från respondenterna kan bli mer detaljerade då man kan lättare kan ställa följdfrågor kopplat till respondentens svar vilket blir svårt vid en enkätundersökning. Fördelen är också att man kan be respondenten att utveckla och förtydliga sina svar (ibid.). En nackdel enligt Bryman (2011) kan vara att respondenten skulle kunna uppfatta begrepp och ord på olika sätt vilket kan äventyra validiteten vilket också kan förvärras då även svarsalternativen är förutbestämda och kan tolkas olika. Det kan också vara svårt för respondenten att finna tillräckliga svarsalternativ vilket kan irritera respondenten (ibid.). Med slutna frågor kan jämförbarheten vara större och det kan vara lättare att jämföra svaren då det finns olika svarsalternativ att svara på vilket kan skapa en större klarhet kring innebörden av en fråga (ibid.). En annan nackdel kan vara att respondenterna känner sig nervösa inför intervjuer vilket kan leda till korta och osammanhängande svar. Intervju som metod där man träffas fysiskt istället för enkäter där respondenten är anonym kan bidra till att respondenten väljer att försköna sina svar istället för att visa på brister i den egna verksamheten. Även tekniken med ljudinspelning kan ha för- och nackdelar. När tekniken fungerar behöver man inte anteckna och det blir ett bättre driv i intervjun. Vid anteckningar däremot kan det bli långa pauser som kan riskera att respondenten tappar tråden. Vid enkäter är det lättare att analysera resultatet då svaren är förutbestämda till skillnad från intervjusvaren som är svårare att analysera då respondenterna har fått tala fritt (ibid.). Vilket gjorde att vårt analysarbete krävde djupare analys och framställande av olika teman. Under studiens gång uppkom vissa problem som att respondenter blev sjuka inför ett inbokat möte och då fick vi boka om vilket ledde till att arbetet fördröjdes en aning. Detta ansåg vi själva vara en nackdel när man ska möta respondenter fysisk till skillnad från enkäter där respondenterna kan svara när som helst via mail

(23)

18

Valet av antal förskolor och antal respondenter ansågs vara tillräckligt men eventuellt skulle resultatet kunnat se annorlunda ut om fler förskolor och respondenter hade deltagit.

Då hade flera olika typer av både inomhus- och utomhusmiljöer analyserats. Dock så valdes att enbart fokusera på de förskolor där kontakt redan tagits och visste att de skulle ställa upp och delta i studien.

I vår sökning efter tidigare forskning började vi söka på nyckelorden preschool and physical activities. Men vi ansåg att det inte gav önskat resultat och därmed utökade vi med sökordet health education, attitudes, beliefs, language development vilket gav ett större urval artiklar.

6.3 Slutsats

Syftet med studien var att få reda på hur förskollärare arbetar med och skapar förutsättningar för barns fysiska aktivitet och rörelse i den dagliga verksamheten. Vi upplever att förskollärare tar för givet att barn är fysiskt aktiva i sin fria lek utomhus samt att förskollärarna har bristande kunskaper i hur man anpassar inomhusmiljön och utomhusmiljön till förmån för fysisk aktivitet. Därför blir svaret på syftet att förskollärarna sällan planerar fysiska aktiviteter och om det skedde var det oftast på barnens initiativ. Vissa förskollärare har svårigheter att skapa förutsättningar för fysisk aktivitet och rörelse och det är ofta kopplat till bristande kunskap. Respondenterna i vår studie antydde att barnen rörde på sig automatiskt vid utomhusvistelsen via den fria leken vilket kan bidra till att det inte fokuseras lika mycket på detta läroplansmål som med andra mål. Vi anser att ytterligare forskning behövs där man observerar barns fysiska aktivitet utomhus och inomhus vilket skulle kunna bidra till ett förändrat förhållningssätt hos förskollärare samt ett ökat fokus i förskollärarutbildningen. Detta kan vi nu koppla till våra egna erfarenheter samt anledningen till att vi gjort denna studie. Vad händer med de barn som aktivt väljer att inte röra på sig, får de den fysiska aktivitet som de behöver samt skapar förskollärare de förutsättningar som behövs för att skapa intresse hos dessa barn.

Tidigare forskning som vi beskrivit i bakgrunden visar att förskollärare är medvetna om deras bristande kunskap och önskar ett större fokus och utbildning i främjandet av barns fysiska aktivitet och rörelse. Vi anser att vi har en ännu viktigare roll som förskollärare att arbeta med detta mål då samhället förändras till mer stillasittande yrken, ökad digitalisering och minskad vardagsmotion då barn skjutsas till och från skola och fritidsaktiviteter. Det som framkommit i bakgrunden visar hur viktigt det är med barns

(24)

19

grundläggande motorik kontra övrig inlärning då motoriken har kopplingar till exempelvis språkinlärning. I fysisk aktivitet och rörelse kan man få in lärande inom andra ämnen vilket borde få större fokus hos förskollärare samt att man tar tillvara på utemiljön och miljön runt omkring förskolan som det pedagogiska rummet i mer utsträckning än vad man gör idag.

(25)

20

7. Referenslista

Boldemann, C. (2015). Den nyttiga utevistelsen. Hämtad 1 september, 2020, från

Karolinska Institutet,

https://www.boverket.se/contentassets/9cf109ca9aa6445c80a987b163235271/cecilia_b oldemann2.pdf

Boverket (2015). Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö. Karlskrona: Happiend Reklambyrå AB. Från

https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2015/gor-plats-for-barn- och-unga-bokversion.pdf

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (uppl.2). Malmö: Liber.

Bråten, I. (Red.). (1996). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.

Connelly, J-A., Champagne, M., & Manningham, S. (2018). Early Childhood Educators’

Perception of Their Role in Children’s Physical Activity: Do We Need to Clarify Expectations?. Journal of Research in Childhood Education, 32(3), 283-294.

http://dx.doi.org/10.1080/02568543.2018.1464979

Dalen, E L. (1996). Lärande och utveckling i lek och undervisning. I I. Bråten (Red.), Vygotskij och pedagogiken (s. 33-59). Lund: Studentlitteratur.

Dalen, M. (2007). Intervju som metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Derscheid, L.E., Umoren, J., Kim, S-Y., Henry, B.W., & Zittel, L.L. (2010). Early Childhood Teachers' and Staff Members' Perceptions of Nutrition and Physical Activity Practices for Preschoolers. Journal of Research in Childhood Education, 24(3), 248-265.

Från

http://www.informaworld.com/openurl?genre=article&id=doi:10.1080/02568543.2010.

487405

(26)

21

Folkhälsomyndigheten. (2018). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 - Grundrapport.

Folkhälsomyndigheten: Sverige.

Gehris, J. S., Gooze, R. A., & Whitaker, R. C. (2015). Teachers’ perceptions about children’s movement and learning in early childhood education programmes. Child:

Care, Health and Development, 41(1), 122–131. https://doi.org/10.1111/cch.12136

Gerritsen, S., Morton, S.M. and Wall, C.R. (2016). Physical activity and screen use policy and practices in childcare: results from a survey of early childhood education services in New Zealand. Australian and New Zealand Journal of Public Health, 40, 319-325.

doi:10.1111/1753-6405.12529

Johnson, J.L., Rudisill, M.E., & Hastie, P. (2019). Changes in Fundamental Motor-Skill Performance Following a Nine-Month Mastery Motivational Climate Intervention.

Research Quarterly for Exercise and Sport, 90(4), 517-526.

http://dx.doi.org/10.1080/02701367.2019.1628909

Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (Red.) (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber.

Mavilidi, M-F., Okely, A.D., & Chandler, P. (2015). Effects of Integrated Physical Exercises and Gestures on Preschool Children’s Foreign Language Vocabulary Learning.

Educational Psychology Review, 27(3), 413-426. http://dx.doi.org/10.1007/s10648-015- 9337-z

Nilsson A., Ekelund, U. (2010). Utomhuslekens betydelse för fysisk aktivitet bland barn.

Svensk idrottsforskning 1103–4629, 19(2), 30–33. Hämtad från Ulrichsweb

Sando, O. J. (2019). The physical indoor environment in ECEC settings: children’s well- being and physical activity. European Early Childhood Education Research Journal, 27(4), 506-519. doi:10.1080/1350293X.2019.1634238

Sevimli-Celik, S., & E. Johnson, J. (2013). I Need to Move and So Do the Children.

International Education Studies, 6(5), 1-10. http://dx.doi.org/10.5539/ies.v6n5p1

(27)

22

Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.

Smidt, S. (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. (1. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Lund:

Studentlitteratur

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. Från

https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html

WHO. (2019). Guidelines on physical activity sedentary behaviour and sleep-for children under 5 years of age. World Health Organization. Switzerland.

Wikland, M. (2013). Att bedöma stödjande miljöer för fysisk aktivitet i förskolan.

Socialmedicinsk tidskrift, 90(4), 561-571. Hämtad från Ulrichsweb

Yang, H-W., Ostrosky, MM., Favazza, PC., Stalega MV. & Block, ME (2018).

Embedding Motor Activities Into Inclusive Preschools. Young Exceptional Children, 22(4), 177-186. doi:10.1177/1096250618783994

(28)

23

8. Bilagor 8.1 Intervjufrågor

(exempel på följdfrågor punktas ner under respektive frågor) 1. Hur länge har du arbetat som förskollärare?

2. Vad är fysisk aktivitet för dig?

3. Hur tänker du kring barns fysiska aktivitet och rörelse?

Hur syns barns fysiska aktivitet och rörelse i er verksamhet?

4. Hur tänker du kring utformandet av förskolans utemiljö kopplat till barns fysiska aktivitet och rörelse? Finns det för- och nackdelar?

Skulle utemiljön kunna förbättras eller förändras?

5. I läroplanen finns mål om barns hälsa och rätt till rörelse. Beskriv hur dina tankar går kring detta mål i läroplanen och hur planeras du i enlighet med detta?

Tycker du att andra mål tar större plats och i sådana fall varför då?

6. Hur stor del av dagen spenderas utomhus (ej under covid-19 pandemin)?

Anser du att det är för lite/för mycket?

7. Hur ofta sker planerad fysisk aktivitet vid utomhusvistelsen?

Vad är det som gör att det planeras så ofta/sällan?

8. Hur ofta sker planerad fysisk aktivitet vid inomhusvistelsen?

Vad är det som gör att det planeras så ofta/sällan?

9. Beskriv hur er avdelning uppmuntrar barnen till rörelse (t.ex. dans, gymnastiska rörelser)? Är detta då planerat eller oplanerat?

Beskriv vilka möjligheter ni har på avdelningen.

10. Hur tänker du kring din förskolas förutsättningar för att ge barnen möjligheter till fysisk aktivitet och rörelse?

Är det något som ni som förskollärare skulle kunna eller vill ändra på?

(29)

24

8.2 Missivbrev

Akademin för utbildning och ekonomi

Förfrågan om att delta i en studie om arbetet kring barns fysiska aktivitet och rörelse i förskolan.

Vi studerar förskollärarprogrammet på Högskolan i Gävle och skriver examensarbete inom ämnet pedagogik. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med barns fysiska aktivitet och rörelse samt hur förskollärare skapar förutsättningar för fysisk aktivitet och rörelse i den dagliga verksamheten.

Vi vänder oss därför till legitimerade/utbildade förskollärare för intervjuer på deras respektive förskola, alternativt via Zoom eller telefon. Intervjun kommer att beröra din uppfattning/erfarenhet av barns fysiska aktivitet och rörelse. Intervjun beräknas ta 15-20 minuter.

Den information som Du lämnar kommer att behandlas säkert och förvaras inlåst så att ingen obehörig kommer att få ta del av den. Redovisningen av resultatet kommer att ske så att ingen individ kan identifieras. Resultatet kommer att presenteras i form av en muntlig presentation till andra studerande samt i form av ett examensarbete. När examensarbetet är färdigt och godkänt kommer det att finnas i en databas vid Högskolan i Gävle. Intervjumaterialet kommer att sparas i ett år och sedan förstöras. Du kommer ha möjlighet att ta del av examensarbetet genom att få en kopia av arbetet.

Deltagandet är helt frivilligt och Du kan när som helst avbryta din medverkan utan närmare motivering.

Jag/vi frågar härmed om Du vill delta i denna studie. Besked ges via mail till någon av studenterna.

Ansvariga för studien är Emma Rydström, Emelie Tapper Gussman och handledare Erika Eriksson. Har Du frågor om studien är Du välkommen att höra av dig till någon av oss.

Emma Rydström Emelie Tapper Gussman Erika Eriksson

Student Student Universitetslektor HiG emma_92_2@hotmail.com emeliegussman@hotmail.com Erika.Eriksson@hig.se

(30)

25

8.3 Sökprocess

Sökningen efter relevant forskning skedde via databasen ERIC via Högskolan i Gävles hemsida. I ERIC kan man söka efter tidigare forskning inom pedagogik vilket studien handlar om. Efter att ha sökt på nyckelorden preschool, physical activities, health education, attitudes och beliefs samt letat efter artiklar som har blivit granskade peer reviewed, valdes relevanta artiklar ut efter att ha läst igenom artikelns sammanfattning.

References

Related documents

Syftet med detta arbete är att undersöka pedagogers uppfattningar om betydelsen av barns fysiska aktivitet, och deras berättelser om vad de gör för att införliva

Resultatet visar även att barnen tycker att rörelse blir ännu roligare ifall pedagogerna deltar och utför rörelser tillsammans med barnen och om de får prova på olika

Av de tillfrågade förskollärarna visar resultatet att ingen ansågs sig ha i mycket liten och i liten grad tillräckligt intresse för att undervisa i fysisk aktivitet i förskolan

förskollärarna hade ett väl utvecklat hälsotänk och arbetade medvetet med barns rörelse och välmående.. Rörelse sett ur ett historiskt perspektiv ... Betydelsen av fysisk

Tack vara dessa öppna frågor som bi- drog till uttömmande svar så fick jag veta väldigt mycket om vad förskollärarens tankar var om språklig utveckling i lek, vad de hade

Barnen ska ha en god förutsättning för att utveckla ett intresse för hälsan samt sitt eget välbefinnande och detta är enligt läroplanen just förskollärarens ansvar att

Jag tänker också att precis som i tidigare forskning och historisk bakgrund i det aktuella ämnet så tycks det finnas ett stort intresse i att förändra barnens förutsättningar

Ackesjö (2014) skriver hur en mjuk övergång kan konstrueras genom planerade aktiviteter där barnen både får separera sig från den gamla verksamheten och anpassa sig till den