BARRIÄRER FÖR ATT BLI MER CIRKULÄR

Enheten för företagsekonomi Civilekonomprogrammet Examensarbete, 30 hp, VT 2020

Handledare: Sofia Isberg

BARRIÄRER FÖR ATT BLI MER CIRKULÄR

En studie om svensk dagligvaruhandel

Elin Bredemo, Hilda Jangen

Sammanfattning

Den mänskliga påverkan på vår planet har ökat drastiskt sedan mitten av 1900-talet.

Samhället står därför inför en stor utmaning med att vända den negativa trenden. Cirkulär ekonomi är ett koncept som är högst aktuellt för att motverka den negativa påverkan på planeten. Den cirkulära ekonomin innebär minskad konsumtion av jordens resurser genom att skapa slutna kretslopp, ökad resurseffektivitet, och eliminering av avfall. Även uteslutning av giftiga kemikalier och användning av förnybar energi är viktiga delar i cirkulära system.

En omställning från den traditionella linjära ekonomin mot den cirkulära är därför ett nödvändigt steg för att minska vår miljö- och klimatpåverkan, för att i längden kunna fortsätta leva i ett hållbart samhälle. Cirkulär ekonomi är ett aktuellt ämne både i den offentliga sektorn och i näringslivet, men är ännu ett relativt nytt och outforskat område. Flera kontexter är därför ännu inte studerade, vilket kan försvåra en omställning. Detta ligger till grund för studiens problemformulering och syfte.

Syftet med denna studie är därför att kartlägga hur det arbetas med cirkulär ekonomi inom den svenska dagligvaruhandeln. Utifrån det vill vi identifiera vilka barriärer som finns inom kontexten. Vi presenterar sedan de barriärer som framkommit, för att skapa en tydlig överblick över de utmaningar som existerar utifrån dagligvaruhandelns perspektiv.

För att undersöka detta har vi genomfört sju kvalitativa intervjuer med tre olika företag. Fem av dessa har varit med individer som arbetar med hållbarhet på central nivå, och två har genomförts med butikschefer. Den teoretiska bakgrunden om skillnaden mellan linjär ekonomi och cirkulär ekonomi, tidigare identifierade barriärer samt relevanta studier kopplade till dagligvaruhandeln har ställts i relation till det material som samlats in från intervjuerna. Därefter har vi kunnat besvara problemformuleringen, samt uppfylla studiens syfte.

Resultatet av studien visar på att den svenska dagligvaruhandeln i stor utsträckning jobbar gemensamt för att bli mer cirkulära. De har tillsammans antagit mål som ska bidra till ökad cirkuläritet, och samarbetar gärna på konkurrensneutrala områden. Vår studie tyder på att hållbarhet är en prioriterad fråga inom dagligvaruhandeln, och att jobba mot en cirkulär ekonomi är en given del i deras hållbarhetsarbete. Intresset och kunskapen kring hållbarhet är generellt stort hos de företag som deltog i studien, men trots detta har 15 mer eller mindre omfattande barriärer för CE kunnat identifieras. Dessa nya och gamla barriärer är både externa och interna, och presenteras slutligen i en överskådlig tabell (tabell 3, s.62).

Förord

Vi vill först av allt rikta ett stort tack till vår handledare Sofia Isberg som funnits till hands under arbetets gång och som har väglett oss genom hela processen. Ett ytterligare stort tack vill vi rikta till de respondenter som har tagit sig tiden att bidra med värdefull information till vårt arbete - utan er hade det inte varit möjligt att genomföra denna studie. Sist men inte minst vill vi tacka varandra för ett genomgående bra samarbete.

_________________________ _________________________

Elin Bredemo Hilda Jangen

Umeå, 2020-05-15

Innehållsförteckning

1. INTRODUKTION ... 1

1.1 Problembakgrund ... 1

1.1.1 Linjär och cirkulär ekonomi ... 1

1.1.2 Cirkulär ekonomi och dagligvaruhandeln ... 2

1.2 Problemformulering... 4

1.3 Syfte ... 4

2. VETENSKAPSTEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 5

2.1 Ämnesval ... 5

2.2 Forskningsstrategi ... 5

2.3 Vetenskapliga utgångspunkter ... 6

2.3.1 Epistemologi ... 6

2.3.2 Ontologi ... 6

2.3.3 Angreppssätt ... 7

2.4 Litteratursökning och val av källor ... 7

2.4.1 Källkritik ... 8

3. TEORETISK REFERENSRAM ... 10

3.1 Linjär ekonomi ... 10

3.2 Cirkulär ekonomi ... 10

3.3 Identifierade barriärer ... 12

3.3.1 Organisation ... 12

3.3.2 Strategi ... 12

3.3.3 Ekonomi ... 13

3.3.4 Logistik ... 13

3.4 CE och dagligvaruhandeln ... 15

3.4.1 Matsvinn ... 15

3.4.2 Plast och förpackningar ... 17

3.4.3 Cirkulär ekonomi i butik ... 18

3.5 Sammanfattning... 19

4. PRAKTISKT GENOMFÖRANDE... 21

4.1 Forskningsdesign ... 21

4.1.1 Datainsamling ... 21

4.2 Urval ... 22

4.2.1 Val av företag ... 22

4.2.2 Val av respondenter ... 22

4.3 Intervjumetod ... 24

4.4 Intervjuguidens konstruktion ... 25

4.5 Genomförande av intervjuer ... 26

4.6 Kritik mot primärkällor ... 27

4.7 Hantering av insamlad data ... 28

4.7.1 Transkribering ... 28

4.7.2 Framställning av empiri och analys ... 29

4.8 Forskningsetik ... 29

5. EMPIRI ... 31

5.1. Axfood ... 31

5.2 Coop ... 34

5.3 ICA ... 38

5.4 Matsvinn ... 41

5.5 Förpackningar och plast ... 46

5.6 Butiksdrift ... 49

6. ANALYS ... 54

6.1 Begreppet cirkulär ekonomi inom dagligvaruhandeln ... 54

6.2 Tidigare identifierade barriärer som återfinns i dagligvaruhandeln ... 54

6.3 Matsvinn ... 57

6.4 Förpackning, material och avfall ... 58

6.5 Butiksdrift ... 60

7. SLUTSATSER ... 62

7.1 Allmänna slutsatser från kartläggningen ... 62

7.2 Barriärer för cirkulär ekonomi inom dagligvaruhandeln ... 63

7.3 Samhälleliga implikationer ... 66

7.4 Praktiska rekommendationer ... 67

7.5 Förslag på framtida studier ... 68

8. SANNINGSKRITERIER ... 69

8.1 Trovärdighet ... 69

8.2 Äkthet... 70

REFERENSER ... 71

Bilaga 1: Mailförfrågan till respondenter ... 81

Bilaga 2: Intervjuguide ... 82

Figurförteckning

Figur 2. Cirkulär ekonomi ... 2

Tabellförteckning

Tabell 2. Sammanfattning av studiens intervjuförfarande ... 24

Tabell 3. Sammanfattning av identifierade barriärer inom dagligvaruhandeln ... 63

1

1. INTRODUKTION 1.1 Problembakgrund

I detta inledande kapitel redogör vi för bakgrunden till problemet vi har valt att undersöka.

Vidare har vi motiverat varför vi betraktar kontexten dagligvaruhandel som ett gap i forskningen om cirkulär ekonomi. Slutligen presenteras problemformuleringen och syftet som ligger till grund för arbetet.

1.1.1 Linjär och cirkulär ekonomi

Sedan mitten av 1900-talet har den mänskliga påverkan på miljön ökat drastiskt (Steffen et al., 2015, s. 81). FN:s klimatforskning har visat att jordens befolkning måste nå negativa utsläpp av växthusgaser redan detta sekel för att nå de klimatmål som finns, vilket innebär en stor utmaning för tjugotalets konsumtionssamhälle (WWF, u.å.). Den dominerande linjära ekonomin är baserad på evigt tillgängliga naturresurser och drivs av ökad konsumtion, vilket leder till ett överutnyttjande av jordens resurser. Den linjära modellen innebär att varor tillverkas, används och sedan slängs (Ellen MacArthur Foundation, 2015, s.2).

Figur 1. Linjär ekonomi

Källa: van Buren et al., Towards a Circular Economy: The Role of Dutch Logistics Industries and Governments (2016)

För att hantera övergången till ett mer återställande ekonomiskt system med ökad resursproduktivitet krävs en gemensam ansträngning från den offentliga sektorn och näringslivet. Ellen MacArthur Foundation (EMF) grundades år 2010 med syfte att accelerera övergången till en cirkulär ekonomi (Ellen MacArthur Foundation, u.å.a), och har sedan dess ökat medvetenheten samt spridit kunskap om cirkulär ekonomi. EMF, som har stort inflytande på beslutsfattare i samhällets samtliga sektorer (Ellen MacArthur Foundation, u.å.a), anser att detta kan åstadkommas genom att eftersträva cirkulära kretslopp där resurserna stannar istället för att bli till avfall (Ellen MacArthur Foundation, 2015, s.12). Ett slutet kretslopp som återanvänder, återvinner samt motverkar restprodukter och avfall kallas för cirkulär ekonomi (CE), och är motsatsen till den traditionella linjära ekonomin (Ellen MacArthur Foundation, 2017).

EU har utfärdat direktiv som uppmanar till CE (Amanatidis, 2019), och den offentliga sektorn i Sverige jobbar ständigt med att bli mer hållbara och cirkulära genom olika initiativ (Jansson, 2019; RE:source, u.å.; Alhola et al., 2017). Sveriges regering har även utsett en delegation för att underlätta omställningen till en cirkulär ekonomi, vars arbete är tänkt att bidra till minskad miljö- och klimatpåverkan samt att hjälpa svenskt näringsliv att ligga i framkant även på globala marknader (Regeringskansliet, 2018).

Råmaterial Tillverkning Användning Avfall

2 Figur 2. Cirkulär ekonomi

Källa: Naturskyddsföreningen, Cirkulär ekonomi – istället för slängsamhället (u.å.) 1.1.2 Cirkulär ekonomi och dagligvaruhandeln

Som tidigare nämnts arbetar även det svenska näringslivet för att bli mer hållbara och cirkulära, och inte minst inom dagligvaruhandeln. År 2017 gav Sveriges regering ett uppdrag till Livsmedelsverket att ta fram åtgärder som kan bidra till att minska konsumenters miljöpåverkan. Målet med detta var, genom samarbete med Naturvårdsverket och Jordbruksverket, att fortsätta tidigare regeringsuppdrag om att minska matsvinnsvolymen i Sverige (Livsmedelsverket, 2018). Ett av stegen i uppdraget var att ta fram en handlingsplan för hur Sverige på lång sikt ska lägga upp arbetet för att ta fram åtgärder i syfte att minska mängden matsvinn. De åtgärder som skulle tas fram hade som krav att bidra till att uppfylla det globala hållbarhetsmålet 12.3 i FN:s Agenda 2030. Detta mål handlar om att halvera världens matsvinn till år 2030, genom att involvera hela livsmedelskedjan (Globala målen, 2015). Idag bidrar tillverkningen av livsmedel till ungefär halva Sveriges totala övergödning, vilket är cirka 20–25 procent av landets totala klimatpåverkan (Axfood, 2017). Av all den mat som produceras i Sverige slängs omkring en tredjedel (Svensk Dagligvaruhandel, u.å.), och studier som har gjorts av Naturvårdsverket visar att det år 2016 uppstod nästan 1,3

Råmaterial

Insamling

Användning

&

Återanvändning

Distribution Återvinning

Hållbar design

Tillverkning

&

Återtillverkning

3

miljoner ton matavfall i Sverige. I genomsnitt motsvarar dessa siffror 129 kilo matavfall per person årligen. Siffrorna avser både källsorterat matavfall och det matavfall som slängs som hushållsavfall, maten och drycken som slängts i avloppet, samt de avfall som uppstår av fiske och jordbruk (Naturvårdsverket, 2018).

Lieder och Rashid (2016, s. 45) har studerat hur olika länder agerar för att minimera avfall och öka återvinning. Studien visade att Sverige arbetar mer aktivt för en minskning jämfört med många andra länder. För att aktörer inom den svenska dagligvaruhandeln ska bli mer klimatsmarta har de tillsammans satt upp ett eget mål som ska nås till år 2030. Målet är att matvaruprodukters plastförpackningar som är tillverkade av fossilfria eller återvunna råvaror ska ersätta produktionen av den fossila råvaran (Mynewsdesk, 2018). Genom samarbete mellan intressenter och aktörer ska de uppnå de gemensamma målsättningarna, och därmed bidra till CE i Sverige. Ett annat mål som branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel har satt upp, vilket ska vara uppfyllt år 2022, är att alla plastförpackningar ska vara möjliga att återvinna och därmed kunna användas på nytt (Svensk Dagligvaruhandel, 2018). Vissa av de svenska kedjorna inom dagligvaruhandeln har satt upp mål om en halverad mängd matsvinn år 2025 jämfört med år 2016 (Schönning, 2019). Genom att använda smarta algoritmer för rutiner, verktyg, inköp och framtagning av cirkulära produkter hoppas målet uppnås. Det finns alltså en stark medvetenhet bland dem som arbetar med livsmedel och inom dagligvaruhandeln, men forskningen om cirkulär ekonomi kopplat till livsmedel och handeln har inte utvecklats i samma snabba takt.

Forskningen om CE har trots detta växt explosionsartat de senaste åren (Geissdoerfer et al., 2016, s. 761), men inte angående CE inom just dagligvaruhandeln. Istället finns det åtskillig forskning inom ämnet i tillverkande företag (Lieder & Rashid, 2016; Moktadir et al., 2018;

Jawahir & Bradley, 2016), samt på implementering av CE i industriella försörjningskedjor (Geissdoerfer et al., 2018; Genovese et al., 2017; Kalmykova et al., 2017). Tidigare forskning har identifierat barriärer för implementering av CE, exempelvis har Werning och Spinler (2020, s.11) identifierat 29 barriärer genom en litteraturöversikt. Bland dessa barriärer återfinns exempelvis; samarbete mellan avdelningar, svårigheter med att säkerställa kvalitén på returmaterial, osäker materialtillgång, samt en ovilja att planera långsiktigt. Hart et al.

(2019) presenterar i en studie barriärer som är finansiella, regulativa, organisatoriska och kulturella. Även Tura et al. (2019) lyfter genom en multipel fallstudie fram barriärer som är finansiella och organisatoriska, men även faktorer som rör teknologi och leverantörskedjan.

De konkluderar även att engagemang och barriärer för CE skiljer sig mycket beroende på kontexten som studeras. I vissa företag och branscher implementeras CE-principer i en mycket större utsträckning än i andra. Den viktigaste implikationen från deras fallstudie är därför att CE-koncept inte kan kopieras rakt av från en kontext till en annan, utan företag måste analysera sin egen interna och externa affärsmiljö för att på bästa sätt identifiera de mest avgörande barriärerna för CE, och ta hänsyn till dessa när de utformar en mer cirkulär affärsmodell (Tura et al., 2019, s.96–97).

Förutsättningarna för kontexten dagligvaruhandel är annorlunda i jämförelse med tillverkningsindustrin som är den mest studerade kontexten hittills (Guldman & Huulgaard, 2020, s. 1), varför vi ämnar kartlägga arbetet med CE, samt undersöka vilka barriärer från tidigare forskning som eventuellt återfinns i kontexten dagligvaruhandel. Vi hoppas även finna nya barriärer som kan vara kontextspecifika. Vi anser dessutom att dagligvaruhandel

4

är ett särskilt intressant område eftersom det, till skillnad från tillverkningsindustrin, säljer direkt till konsumenter vilket adderar en viss komplexitet då kundbeteende och kundförväntningar blir en ytterligare faktor att beakta. Enligt Svensk Handel (2018, s.11) har svenska konsumenter visat en ökad medvetenhet och vilja att konsumera hållbart, nästan 80%

anger att de anser att det är viktigt att företaget de handlar av aktivt jobbar med hållbarhet.

Nästan hälften av konsumenterna anser att det är av största vikt att företag minskar avfall och istället ökar återvinning och återanvändning (Svensk Handel, 2018, s.15). Denna relativt färska statistik kan såklart anses vara ett incitament för företag att satsa än mer på hållbarhet i allmänhet och CE i synnerhet. Även äldre forskning belyser den konkurrensfördel som kan vinnas genom att vara miljövänlig i sin verksamhet (Hart, 1997, refererad i Harris &

Ogbonna, 2001; Hartman & Stafford, 1998 refererad i Harris & Ogbonna, 2001), vilket också styrker den strategiska relevansen med att sträva efter en mer cirkulär verksamhet. Vidare behandlar dagligvaruhandeln generellt kortlivade varor som förbrukas snabbt, medan den industriella tillverkningen ofta tillverkar produkter med längre livstid. Detta begränsar givetvis dagligvaruhandelns möjligheter att agera cirkulärt genom exempelvis en omställning av affärsmodell mot exempelvis uthyrning, eftersom livsmedel förbrukas vid “användning”.

Dagligvaruhandeln tillverkar dessutom inte produkter själva på det sätt som en tillverkande industriell verksamhet gör, utan agerar främst som en mellanhand mellan producent och konsument. Följaktligen måste CE implementeras på andra sätt än hos tillverkande industrier, varför exempelvis minskning av matsvinn, hållbara förpackningar och material, samt butiksdriften istället kan vara potentiella fokusområden.

Vidare belyser Mishra, Hopkinson och Tidridge (2018, s. 509) bristen på forskning gällande implementering av CE i dagligvaruhandeln. De pekar särskilt ut snabbrörliga konsumtionsvaror, vilket inkluderar livsmedel, som ett område där många utmaningar möts vid integrering av CE. Även Stewart och Niero (2018, s. 1006) lägger fram bristen av forskning på CE i kontexten dagligvaruhandel. Det framgår således att det är en ytterst aktuell fråga även inom vetenskapen, men att det emellertid saknas studier om CE inom dagligvaruhandeln. Det finns alltså ett stort behov av ytterligare forskning för att fylla ut forskningsgapet. Detta för att kunna identifiera vilka barriärer som måste övervinnas för att en ökad cirkuläritet ska vara möjlig inom dagligvaruhandeln. Ytterligare forskning kan i sin tur nyttjas som stöd inom branschen för att minimera miljö- och klimatpåverkan.

1.2 Problemformulering

Hur arbetar företag inom svensk dagligvaruhandel med cirkulär ekonomi?

1.3 Syfte

Motiverat av den begränsade forskningen på det valda området syftar studien till att kartlägga arbetet med cirkulär ekonomi, för att sedan identifiera barriärer för CE i kontexten dagligvaruhandel. Vidare ämnar vi att presentera de identifierade barriärerna i en tabell för att skapa en tydlig överblick av de utmaningar med CE som existerar inom dagligvaruhandeln.

5

2. VETENSKAPSTEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER

I detta kapitel beskrivs bakgrunden till vårt val av ämne, vår förförståelse, samt studiens metodologiska val. Det sistnämnda inkluderar även de vetenskapliga utgångspunkter som studien bygger på, samt den valda forskningsansatsen. Slutligen redogör vi även för den utförda litteratursökningen samt tillhörande källkritik.

2.1 Ämnesval

Ämnesvalet härstammar från ett eget intresse för hållbarhet i kombination med att CE är ytterst aktuellt, både inom akademin och i praktiken. Vidare grundar sig valet att kombinera CE med barriärer inom dagligvaruhandeln på det identifierade forskningsgapet. Dessutom anser vi att dagligvaruhandeln är extra intressant eftersom det är något vi båda nyttjar på regelbunden basis, och därmed har en viss förståelse för. Dagligvaruhandeln har med stor sannolikhet mycket potential till att bli mer cirkulära, bland annat genom att minska den stora mängden matsvinn som förekommer. Vi upplever även en ökande miljömedvetenhet i samhället, varför vi tror att matbutiker kan gynnas av att bli mer cirkulära. Inte bara genom långsiktiga kostnadsbesparingar, men även på grund av ett stärkt varumärke med ökad lojalitet bland kunderna.

2.2 Forskningsstrategi

Inom forskningsmetodik existerar fyra olika typer av forskning. Dessa är analytisk, förutsägande, beskrivande samt explorativ/utforskande. Denna studie är huvudsakligen av explorativ karaktär, då det i dagsläget finns begränsad forskning på det specifika området som vi har valt att studera. Enligt Collis och Hussey (2017, s.4) är syftet med en explorativ forskning är att identifiera mönster eller idéer för att öka kunskapen och få mer insikter kring problemet. Detta för att i en senare fas kunna undersöka vidare - kanske genom att testa en hypotes eller teori som tagits fram under den explorativa studien. Tillvägagångssättet i en explorativ studie är vanligen öppet och flexibelt, och fokus ligger på att samla in ett brett spektrum av intryck och data. Av denna anledning ger explorativ forskning sällan svar på problem, men kan bidra med vägledning för framtida forskning (Collis & Hussey, 2017, s.4).

Detta passar alltså bra för vårt syfte att kartlägga arbetet med CE inom dagligvaruhandeln, samt undersöka potentiella barriärer för CE.

Explorativa studier kan ske både kvantitativt och kvalitativt (Collis & Hussey, 2017, s.4), men eftersom vi vill gå på djupet med ett relativt outforskat område som dessutom handlar om upplevelser som sker internt, det vill säga inom ett företag, måste vi prata med människor med relevanta positioner för vår studie. Eftersom vi därmed ämnar höra människors berättelser, passar det kvalitativa tillvägagångssättet vår studie bättre. Detta då vi behöver ett brett spektrum av data och intryck för att kartlägga potentiella barriärer. Den kvalitativa datan analyseras sedan med interpretivistisk metod (Collis & Hussey, 2017, s.6). Det interpretivistiska synsättet förklaras mer i detalj i nästa avsnitt.

6

2.3 Vetenskapliga utgångspunkter

Syftet med den här studien är att förstå hur den svenska dagligvaruhandeln arbetar för att vara cirkulära, samt vilka barriärer de upplever för CE. Detta kan förstärkas med det interpretivistiska paradigmet, som är en av två huvudmetoder inom vetenskapen. Ett forskningsparadigm är ett filosofiskt ramverk som vägleder hur forskningen ska utföras, baserat på människors filosofier och deras antaganden om världen och kunskapen (Collis &

Hussey, 2017, s.45). Interpretivismen bygger på förståelse och tolkning (Bryman, 2018, s.52) och kom som ett svar på positivismen (Collis & Hussey, 2017, s.44), som härstammar från naturvetenskapen. Positivismen vilar på antaganden om att den sociala verkligheten är objektiv, och att den inte påverkas av iakttagaren. Den positivistiska forskningsdesignen är mycket strukturerad och använder ett enda numeriskt mätetal, vilket i vissa fall kan begränsa resultaten genom att relevanta fynd inte fångas (Collis & Hussey, 2017, s.45). Det interpretivistiska synsättet å andra sidan underlättar för forskaren att upptäcka nya ting eftersom forskaren inte i förväg kan kontrollera det som ska studeras. Därför är ett interpretivistiskt tillvägagångssätt passande för denna studie, med bakgrund av det explorativa syftet där vi ämnar att förstå olika företag och dess representanters anledning till att de gör som de gör. Eftersom vårt syfte även är att identifiera barriärer för CE, och för att dessa kan variera beroende på företagets egna upplevelser, behöver vi en forskningsstrategi som tar hänsyn till skillnader mellan olika företag.

2.3.1 Epistemologi

Det epistemologiska antagandet inom interpretivismen innebär att forskaren interagerar med fenomenet som studeras, samt att kunskapen är subjektiv och härstammar från de inblandade individerna (Collis & Hussey, 2017, s.47). I vår studie innebär det att kunskapen som studien genererar kommer från respondenternas subjektiva upplevelser. De har sannolikt olika sätt att arbeta på, med olika bakomliggande motivation för dessa, samt olika uppfattning om vilka barriärer för CE som existerar. För att komma fram till ett svar på studiens problemformulering, samt att uppfylla dess syfte, krävs en djup förståelse över hur situationen ser ut i dagligvaruhandeln. Av denna anledning bör även kringliggande faktorer analyseras och tolkas i genomförandet (Bryman & Bell, 2015, s.28–29), varför vi ämnar att först kartlägga arbetet med CE innan vi avser att identifiera barriärer.

2.3.2 Ontologi

Ontologi, eller verklighetssyn, förklarar människans uppfattning om verkligheten.

Interpretivismen understöds av ontologiska ståndpunkten konstruktionism. Denna ståndpunkt innebär att den sociala verkligheten inte är objektiv, utan snarare subjektiv och socialt konstruerad då den formas av individens egna uppfattningar (Collis & Hussey, 2014, s.47). Organisationen och kulturen är således något som den sociala aktören är en del av och därmed kan påverka (Bryman & Bell, 2017, s. 53). Eftersom vi vill skapa en förståelse för hur våra respondenter jobbar med CE samt vilka utmaningar deras företag upplever, är vår empiriska data alltså baserad på olika företags tolkningsbara upplevelser. Den empiriska datan är därav färgad av olika uppfattningar och värderingar, vilket gör det att det konstruktionistiska synsättet är applicerbart.

7

Motsatsen till det tillämpade synsättet konstruktionism är objektivism. Det synsättet syftar istället till att sociala fenomen och deras betydelse existerar oberoende av den sociala aktören. Verkligheten är alltså densamma för alla människor (Bryman & Bell, 2015, s. 52–

53). Detta är alltså inte applicerbart i vår studie, eftersom vår empiriska data bygger på tolkningsbara upplevelser och antaganden.

2.3.3 Angreppssätt

Inom den samhällsvetenskapliga forskningen finns det två olika sätt att angripa problem, vilka är deduktivt och induktivt (Collis & Hussey, 2014, s.3). Det deduktiva angreppssättet innebär att gå från generellt till specifikt (Collis & Hussey, 2014, s.3) Detta görs ofta genom att utveckla en konceptuell eller teoretisk modell baserat på befintlig teori, för att sedan formulera hypoteser som kan testas. Deduktiv forskningsansats är förknippat med det filosofiska synsättet positivism, och analyseras ofta kvantitativt (Collis & Hussey, 2014, s.105). I det induktiva angreppssättet, som ofta antas under interpretivismen, samlas empiri genom exempelvis intervjuer. Här är förfarandet alltså på motsatt vis, går från specifikt till generellt (Collis & Hussey, 2014, s.3). Syftet med induktiva studier är att med hjälp av den insamlade empirin dra slutsatser och generera ny teori (Bryman, 2018, s. 49), och utgår alltså inte från befintliga teorier för att ta sig vidare i studien.

Denna studie är alltså av både deduktiv och induktiv karaktär. Främst deduktivt för att vi utgår från tidigare teori kring CE och identifierade barriärer, vilket bildar vår teoretiska referensram som studien bygger på. Studien har dock lite induktiva inslag eftersom det har tillkommit några helt nya barriärer, vilket utökar den befintliga teorin.

2.4 Litteratursökning och val av källor

Att göra litteratursökning är en avgörande faktor för att kunna identifiera ett relevant forskningsgap (vom Brocke et al., 2015, s. 206), vilket motiverade vår inledande och djupgående informationssökning. Ändamålet med de inledande sökningarna var att skapa en generell bild över det valda forskningsområdet. Sökningarna på området CE gjordes främst i Umeå universitets sökmotor, men även på Ellen MacArthur Foundations hemsida där mycket av informationen kring CE är hämtat från. Ellen MacArthur Foundation har varit en stor bidragande faktor till att öka vår övergripande förståelse för konceptet CE.

Litteratursökningen har bidragit till att öka förståelsen kring det valda forskningsområdet, och i största möjliga mån har referentgranskade vetenskapliga artiklar använts som källor.

Även facklitteratur har använts som komplement för att skapa en övergripande förståelse för vissa begrepp, exempelvis i kapitlet om vetenskaplig metod. Vi anser att sådan litteratur ger ett bra underlag till denna studie, vilket gör att pålitligheten ökar. Studiens aktualitet stöds i inledningskapitlet av hemsidor och artiklar som inte kan betraktas som vetenskapliga.

Begränsad vikt har lagts vid dessa källor då de inte är vetenskapligt granskade, men vi väljer ändå att ha med dessa då vi anser att det bidrar till att öka läsarens intresse och förståelse samt motiverar relevansen för det valda ämnet.

Olsson och Sörensen (2007, s.18) menar att en systematisk sökning av litteratur är viktig för forskning. De menar även att databaser är ett bra sätt att hitta pålitlig och aktuell litteratur (2007, s.18). Därför har vi till stor del använt oss av Umeå universitets sökmotor, som sagt,

8

men även databaserna ScienceDirect, Business Source Premier samt Google Scholar. Med den valda problemformuleringen hade vi en tydlig bild över vilka huvudområden vi ville hitta teorier inom. För att underlätta vår sökning definierade vi även några parametrar för att få mer relevanta träffar. Den första parametern gäller litteraturtyp, och där har vi främst sökt efter referentgranskade vetenskapliga artiklar. Gällande den grundläggande teorin kring konceptet cirkulär ekonomi har vi dock valt att använda oss av Ellen McArthur Foundations publiceringar, då det under våra sökningar blev tydligt att de flesta referentgranskade artiklarna vi läst refererar dit. Sedan har vi filtrerat på språk, och uteslutit allt som inte var skrivet på svenska eller engelska. Vi har även använt så aktuella källor som möjligt.

Majoriteten av de använda källorna var skrivna på engelska, vilket har inneburit att vi efter bästa möjliga förmåga översatt många begrepp och termer till svenska. Sökorden som använts är följande begrepp i olika kombinationer:

CE, Circular economy, retail, FMCG, sustainability, barriers, challenges, food waste, food packaging, green retail stores

2.4.1 Källkritik

Vid insamling av sekundärdata bör läsaren göra en bedömning av informationens trovärdighet (Bryman, 2018, s.159). Enligt Thurén och Werner (2019, s.12) förekommer det fyra grundläggande kriterier som bör vara uppfyllda för att en trovärdighet ska finnas i en studie. Dessa är tendensfrihet, äkthet, oberoende samt ett tidssamband.

Tendensfrihet innebär att källan bör återge verkligheten på ett reellt sätt. Läsaren ska då inte behöva förmoda att informationen är förvriden på något sätt. Källan ska inte heller ha någon typ av påverkan av den verklighetssyn författarna av litteraturen har (Thurén & Werner, 2019, s. 12). Thurén och Werner (2019, s. 73) menar att människan ofta är tendensiös. Ofta låter läsaren sina egna intressen gå före den faktiska sanningen. Därför finns det svårigheter att skilja mellan tillförlitligheten i en källa med författarens egna åsikter. Vi har i vår studie gjort omfattande litteratursökningar för att förhålla oss till tendensfriheten. Detta med målet att finna varierande aspekter på det ämne vi valt att undersöka. Kritisk granskning har även gjorts genom att kontrollera att författarna har använt sig av referentgranskad eller erkänd litteratur inom sitt forskningsområde. Som tidigare nämnts använde vi oss av Ellen McArthur Foundation (EMF) i den teoretiska delen om cirkulär ekonomi, då de presenterade tydlig och utförlig information om konceptet, vilket i kombination med att många av de senare studierna hänvisar till EMF motiverade användningen. Trots att materialet på EMF’s hemsida inte är referentgranskat anser vi därmed att det är en tillräckligt inflytelserik och erkänd källa för att kunna räknas som tillförlitlig och således användas i vår teoretiska referensram. Detta pekas även ut i en del av den forskning vi använt, exempelvis av Geissdoerfer et al. (2016, s.760).

Den aktuella publiceringen av Geissdoerfer et al. (2016) är troligen den mest citerade vetenskapliga artikeln om den cirkulära ekonomin, och är därmed väldigt inflytelserik.

Äktheten anser att källan har granskats kritiskt, detta utifrån var den har blivit utgiven. Olika förläggare och verktyg av publiceringar tenderar att vara mer eller mindre tillförlitliga (Thurén & Werner, 2019, s. 12). Sedan en stor del av information har hämtats digitalt de senaste decennierna, har problemet med äkthet blivit allt mer relevant (Eriksson &

Wiedersheim-Paul, 2014, s. 180). I denna studie har vi främst använt oss av Umeå

9

universitets sökmotor för vetenskapliga artiklar, och därefter valt artiklar från erkända vetenskapliga tidskrifter som exempelvis Journal of Cleaner production. Vidare har vi främst använt företagens egna hemsidor, branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandels hemsida, samt statliga myndigheters hemsidor. Vi anser att dessa källor uppfyller äkthetskriteriet väl då det kan antas vara tillförlitliga. Enda undantaget är i inledningen där ett fåtal inofficiella källor använts för att väcka intresse.

Det oberoende kriteriet innebär att den information som nyttjas i arbetet ska stödjas av fler än endast en källa. Alla de källor som nyttjas ska vara oberoende av varandra, men likväl ange samma information. Dock ska dessa referera till olika studier. Trovärdigheten blir då bevisad (Thurén & Werner, 2019, s.12). För att finna en så stor trovärdighet som möjligt har det i denna studie sökts i största möjliga mån efter förstahandskällor. När detta inte har varit möjligt har ett fåtal sekundärkällor använts i rapporten. Vi har i största möjliga mån försökt undvika oss av sekundära källor, men i de fall det inte kunnat undgås har vi undersökt om samma källa har använts i andra vetenskapliga studier. Ifall detta har bekräftats och information har presenterats på samma sätt, anser vi att den sekundära källan är rimlig att använda i vår studie.

Slutligen eftersträvar tidssambandet att källor säkerställs genom granskning av utgivande datum i förhållande till den använda informationen. För att en studie ska kunna vara av hög trovärdighet bör informationen som används vara så aktuell som möjligt (Thurén & Werner, 2019, s. 12). Vid insamlandet av information till denna studie har vi prioriterat att använda oss så nya källor som möjligt, samt att vi har försökt använda de senaste upplagorna av den facklitteratur som brukats.

10

3. TEORETISK REFERENSRAM

Kapitlet inleds med en djupare förklaring av cirkulär ekonomi och skillnaden från den traditionella linjära ekonomin, detta för att läsaren ska ha en grundläggande förståelse för konceptet genom resterande delar av studien. Sedan presenteras redan identifierade barriärer för CE, både i text, men även i en kompletterande tabell. Detta följs slutligen av forskning på områden som är identifierade av oss som extra relevanta för vårt syfte att undersöka barriärer för CE inom kontexten dagligvaruhandel.

3.1 Linjär ekonomi

Den dominerande linjära ekonomin (LE) är en produktionsmodell som är uppbyggd på att naturresurser förädlas till en produkt, som används och sedan kasseras. Denna traditionella modell betecknas i engelskan ofta som “take-make-dispose” (Kumar Gupta et al., 2018, s.

A1). Sariatli (2017, s.31) menar att användandet av LE har en negativ påverkan på miljön, och det kan uppstå svårigheter att förse den växande befolkningen med nödvändiga resurser om konsumtionen fortsätter på samma vis. Fram till början av 1900-talet var användandet av LE inom tillverkningsindustrin väldigt framgångsrikt sett till lönsamhet, men svagheter såsom stor negativ miljöpåverkan har uppmärksammats allt eftersom, likaså de framtida problem och konsekvenser som kan förväntas att uppstå av en fortsatt användning av linjär ekonomi (Sariatli, 2017, s. 31–32).

Produktion inom LE orsakar resursförluster, bland annat genom den korta livslängden, nedbrytningen av ekosystemet samt en onödigt hög användning av energiresurser (Michelini et al., 2017, s. 2). Studier har visat att två av tre svenska storbolag fortfarande använder sig av LE i sina affärsmodeller (IVL, 2018; Ørsted, u.å.). Ett av de största hoten med användandet av LE anses enligt Murray et al. (2017, s. 370) vara den globala uppvärmningen och en överanvändning av naturresurser som inte är hållbart i längden. Willander (RISE, u.å.) understryker att företags vinstintresse är en viktig bidragande faktor till att den linjära ekonomin fortfarande används inom många branscher. Som svar på den icke-hållbara linjära ekonomin har konceptet cirkulär ekonomi uppstått. Detta förklaras mer djupgående i nästa avsnitt.

3.2 Cirkulär ekonomi

Det här avsnittet presenterar konceptet CE, och teorin är främst hämtad från Ellen McArthur Foundation (EMF). Vi har valt att använda oss av EMF då det hänvisas till EMF’s publikationer i en majoritet av den forskning som finns publicerad. Det framgår tydligt att EMF’s arbete är viktigt och att de ligger i framkant gällande den cirkulära ekonomin. Vi använder oss således av EMF’s definition, som enligt källor är den mest använda definitionen av CE (Geissdoerfer et al., 2016, s. 759);

“A circular economy is an industrial system that is restorative or regenerative by intention and design. It replaces the ‘end-of-life’ concept with restoration, shifts towards the use of renewable energy, eliminates the use of toxic chemicals, which impair reuse, and aims for the elimination of waste through the superior design of materials, products, systems, and,

within this, business models” (Ellen McArthur Foundation, 2013, s.7)

11

Enligt Ellen MacArthur Foundation (2013, s.7) är CE därmed baserat på ett fåtal principer.

Till att börja med ämnar CE eliminera avfall, bland annat genom produkt- och designinnovationer. CE skiljer också på tekniska och biologiska kretslopp. Förbrukning ska bara ske i det biologiska kretsloppet, där mat och andra biologiska material är utformade för att återföras till systemet genom processer som kompostering och rötning. Dessa processer genererar i sin tur förnybara resurser som jord och biogas. Dagligvaror i en cirkulär ekonomi ska därför främst vara av biologiska ingredienser, vilka inte är giftiga, och som på ett säkert sätt kan återföras till ekosystemet. Andra varor, såsom mobiltelefoner och motorer, vilka är gjorda av tekniska komponenter, är inte lämpliga att återsläppas till ekosystemet. Inom CE designas dessa istället så att de kan återställas och återbrukas, till skillnad från en linjär ekonomi där de används och sedan kasseras. Vidare ska den energi som används för att driva ett cirkulärt kretslopp vara helt förnybar, detta för att minska resursberoendet och öka systemresiliensen (Ellen MacArthur Foundation, 2013, s.7). Resiliensen hos ett system är systemets kapacitet att hantera förändringar och fortsätta utvecklas (GRAID, u.å.). CE ser brukaren av en vara som en användare snarare än som en konsument. Detta uppmuntrar till andra sätt att nyttja en produkt än att köpa, använda och slänga, såsom uthyrning och delningsekonomier. I de fall där en vara ändå säljs ska incitament eller avtal finnas för att säkerställa återvinning och återbruk av varans material och komponenter (Ellen MacArthur Foundation, 2013, s.6–7).

CE bygger på idéer från bland annat “Regenerative Design”, “Performance Economy”,

“Cradle to Cradle” och “Biomimicry” (Ellen MacArthur Foundation, 2013, s.26–27).

Konceptet CE har alltså uppkommit genom att främst utveckla, förfina och sammanfoga redan existerande koncept (Ellen MacArthur Foundation, u.å.b). Den förstnämnda idén, Regenerative Design, bygger på att alla system ska vara skapade så att de bearbetar sig själva för att förnya eller återbruka den energi och det material som den konsumerar. Idén om regenerative design är tänkt att vara applicerbar på alla system och processer. Nästa tanke som CE är baserad på är Performance Economy. Detta strävar efter att öka produktlivslängden, öka återbrukandet och att förebygga avfall. Visionen är att det ska leda till att nya jobb skapas, den ekonomiska konkurrenskraften ökar, resursbesparing nås och avfall motverkas. Biomimicry handlar om att studera och sedan imitera vissa av naturens egna processer för att sedan applicera för att lösa mänskliga problem, med andra ord innovation med inspiration från naturen. Konceptet Cradle to Cradle betraktar allt material som används i industriella och kommersiella processer som näring, vilken sedan delas upp i teknisk näring och biologisk näring. Ramverket baseras på tre principer; eliminera avfall, maximera nyttjandet av förnybar energi samt främja mångfald genom att respektera mänskliga och biologiska system (Ellen MacArthur Foundation, 2013, s.26–27). Dessa fyra idéer är fundamentala för CE och därför viktiga att känna till för att förstå konceptet till fullo.

Även om CE framstår som eftersträvansvärt för både samhälle och näringsliv är det många företag som har svårigheter med en omställning. Det finns många faktorer som kan påverka hur lätt eller svårt det är att bli mer cirkulär, några av dessa försvårande faktorer finns identifierade i tidigare forskning och presenteras i nästa avsnitt.

12

3.3 Identifierade barriärer

Antalet vetenskapliga artiklar om CE har ökat stadigt de senaste åren (Geissdoerfer et al., 2016, s. 761), vilket visar att det är ett aktuellt ämne samt att det finns ett växande intresse för området. Ett flertal av dessa studier fokuserar på att undersöka vilka barriärer det finns för CE inom olika branscher och organisationer, framförallt inom olika typer av tillverkningsindustrier. I detta avsnitt presenteras tidigare identifierade barriärer, uppdelade i kategorier, samt överförbarheten till vår studies kontext dagligvaruhandel.

3.3.1 Organisation

Gällande de organisatoriska förutsättningarna vid införandet av cirkulär ekonomi har ett antal barriärer identifierats. Tura et al. (2019, s.93–94) menar att konflikter inom företagskulturen, låg riskbenägenhet samt ett bristande internt intresse kan vara komplicerade att hantera vid införandet av CE. Beroende på hur olika organisationer är utformade, kan bristande intresse för förändring och avsaknaden av kunskap inom CE, vara olika svårt att hantera (Tura et al., 2019, s. 94). Organisationers byråkrati med gamla regler och strukturer anses även det som en barriär när nya arbetssätt ska införas (Blanco-Portela et al., 2017, s.568). Herrman och Guenther (2017, s.38) har gjort en studie om vilka organisatoriska svårigheter det finns för organisationer när det kommer till att göra förändringar rörande hållbar utveckling och miljöpåverkan. De presenterar att bristande eller otydlig information från ledningen, företagskultur, och den interna uppfattningen angående huruvida förändringen är nödvändig eller inte, gör omorganiseringen mer komplicerad (Herrmann & Guenther, 2017, s.45).

Organisatoriska barriärer uppstår ofta vid förändringar, såsom att ställa om från den linjära ekonomin mot en mer cirkulär. Ett flertal av de barriärer som har identifierats ovan grundar sig på implementeringen av CE inom industrin, men trots det bör överförbarheten av organisatoriska barriärer vara stor även till andra kontexter. Något som återkommit i ett flertal studier är att bristande intresse för CE kan påverka möjligheten att ställa om mot en mer cirkulär verksamhet, samt att bristande samarbete mellan olika avdelningar kan försvåra förändringar. Dessa två är tydliga exempel på organisatoriska barriärer som kan tänkas förekomma även inom dagligvaruhandeln.

3.3.2 Strategi

Eftersom det många gånger krävs stora förändringar vid införandet av CE måste de nya strategierna vara väl genomtänkta för att kunna genomföras. Den omställning som sker måste beakta både konsumenternas hantering av produkterna samt att de som säljer eller levererar produkterna ska ta tillvara på det egna avfallet (Potting et al., 2017, s.10). När nya strategier ska implementeras finns det alltid barriärer som måste övervinnas för att kunna genomföra förändringen. Motstånd mot ledningen kan komma att uppstå, vilket gör att förändringen försvåras än mer (Rosenberg & Mosca, 2011, s.139–140). Med en dålig planering för implementeringen av den nya strategin minskar också möjligheterna att lyckas. Ett flertal studier har visat att organisationer är mer villiga att lägga R&D-resurser på innovationer som ger tydligare ekonomiska fördelar, än vad de är på att lägga resurser på CE (Tura et al., 2019;

Kirchherr et al., 2018; Geng et al., 2012). Werning och Spinler (2020, s.10) menar att det även finns en ovilja att anta en långsiktig strategi inom organisationer, vilket kan försvåra för CE som ofta kräver en långsiktighet för att räknas som lönsamt. Geng et al. (2012, s.222)

13

rekommenderar att använda sig av breda utbildningsprogram och ett kommunikativt tillvägagångssätt vid övergången till CE för att övervinna strategiska barriärer. Genom ett sådant tillvägagångssätt förväntas övergången från den linjära- till den cirkulära ekonomin kunna verkställas på ett mindre komplicerat vis.

De strategiska barriärer som har presenterats i tidigare forskning är framförallt identifierade inom den industriella kontexten. Strategiska barriärer kan dock med stor sannolikhet även uppkomma inom andra branscher, och kan troligen även variera mellan olika organisationer.

3.3.3 Ekonomi

Att implementera CE innebär inte bara stora sociala och miljömässiga fördelar, utan kan även medföra finansiella fördelar (Lewandowsi, 2016, s.1; Ormazabal et al., 2018, s. 157). Detta är oftast en fördel ur ett långt perspektiv, men i ett kort perspektiv utgör det ekonomiska ofta en utmaning. Många studier påvisar att kostnader och finansiella begränsningar är en av största barriärerna för införandet av CE (Agyemang et al., 2019, s.983; Kircherr et al., 2018, s. 268; Hart et al., 2019, s.3; Araujo Galvão et al., 2018, s. 79; Masi et al., 2018, s. 539).

Kircherr et al. (2018, s.268) menar att höga initiala investeringskostnader samt låga priser på nyproducerat material utgör de största ekonomiska barriärerna för implementering av CE.

Som ett exempel på det sistnämnda tar de materialet plast, då de fossilbränslebaserade plasterna fortfarande ofta är billigare än de miljövänliga bio-baserad plasterna. Även Tura et al. (2019, s.91) belyser höga initiala investeringskostnader som barriär för CE, särskilt i kombination med otillräckliga tillgångar i företaget. Vidare pekar de ut de ekonomiska mätetalens dominans inom beslutsfattande som en av de största barriärerna för CE-initiativ bland de företag som deltog i deras fallstudie. Detta kan motverka att beslut som bidrar till ökad cirkuläritet prioriteras bort till fördel för bättre ekonomiska resultat. Exempelvis kanske vinstmarginalen prioriteras så bemanningen får lida, vilket i exempelvis en butik kan vara en nackdel för cirkuläritet. Hart et al. (2019, s.3) belyser förutom höga initiala investeringskostnader även osäkerheten kring den framtida lönsamheten som ett hinder.

Detta innebär att företag inte är villiga att investera stora summor pengar på en omställning på CE, och särskilt inte om det inte finns en tydlig framtida lönsamhet som resultat av den omställningen.

Det är tydligt att ekonomiska barriärer kan förekomma vid implementering av cirkulära lösningar, och att vissa troligen är mer kontextspecifika än andra. Till exempel är höga initiala investeringskostnader troligen mer förekommande i just tillverkande företag, där det vid en omställning till CE kan behövas förändringar inom produktionsanläggningen, vilket således ofta resulterar i höga investeringskostnader. Även minskad produktionsvolym som leder till minskad storskalighetsfördel, samt höga kostnader för returlogistik är barriärer som kan antas vara kontextspecifika för tillverkande företag. Däremot är kostnader och finansiella begränsningar knappast unikt för tillverkning, och ekonomiska barriärer för CE förekommer sannolikt även i andra kontext - inte minst inom dagligvaruhandeln.

3.3.4 Logistik

Även inom kategorin logistik återfinns främst identifierade barriärer relaterade till industriell tillverkning. Werning och Spinler (2020, s.10) har genom en fallstudie presenterat 29 barriärer, bland dessa återfinns exempelvis kostnad för returlogistik, svårigheter med att

14

hantera materialflöden på grund av en varierande kvalité för returmaterial, varav det sistnämnda även är något som Tura et al. (2019, s.93–95) belyser. Den varierande nivån på returmaterialet minskar översikt och prognosförmåga för både materialtillgång och leveranser (Werning & Spinler, 2020, s.10).

Tura et al. (2019, s.95) belyser möjligheter som kan skapas inom försörjningskedjan ifall fokus läggs på att utveckla långsiktiga partnerskap där det finns ett transparent flöde av information. Även standardisering och koordinering är relevant för att öka transparensen och samarbetet mellan de olika aktörerna i kedjan. Detta i sin tur skapar möjligheter för att tillsammans nå nya CE-innovationer. Vidare menar de att olika, och till och med motstridiga, intressen i kedjan är en barriär som minskar möjligheterna till att finna nya CE-lösningar.

Till exempel kan olika attityder, samt operativa och beteendemässiga skillnader, komplicera förändringen. Även bristen på öppenhet bland de olika aktörerna inom värdekedjan, samt ovilja att dela finansiell information är faktorer som hindrar samarbetet och därmed minskar potentialen för att tillsammans hitta nya CE-lösningar. De lyfter även att logistiken kring system och rutiner för att samla, dela och använda information antingen saknas eller är bristande, vilket också skapar en barriär för införandet av CE i organisationer. Och då framförallt inom större organisationer (Tura et al., 2019, s.95).

Gällande transport av varor finner vi inte några identifierade barriärer i forskning som specifikt handlar om barriärer för CE. Däremot finns det i Sverige en stor potential för att bli mer hållbar inom transport (Lönnqvist et al., 2019, s.1), med hjälp av cirkulära lösningar.

Användning av eldrivna fordon är ett effektivt och hållbart alternativ till traditionellt drivmedel, men vid långdistanskörning och med tunga lastbilar är ofta batteridrivna fordon otillräckliga (Mathiesen, 2015, s. 147). Då finns biogas som ett bättre alternativ. Biogas utvinns genom bland annat rötning av organiskt material, såsom matavfall, och kan med fördel användas som drivmedel (Ingrao et al., 2018, s.869). Enligt en studie gjord i Stockholmsregionen år 2019 av Lönnqvist et al. (2019, s.2) är tillgången av biogas god, men efterfrågan är hittills svag. Detta gäller speciellt inom det privatägda användarsegmentet (Lönnqvist et al., 2019, s.1). En marknadsbarriär för ett ökat användande av biogas som transportmedel kan vara kostnaden, då det ofta är billigare att nyttja fossila bränslen (Nevzorova & Kutcherov, 2019, s.6).

Sammanfattningsvis finns det för dagligvaruhandeln både överförbara och icke-överförbara logistiska barriärer från tidigare forskning. De förstnämnda, gällande returlogistik och materialflöden, har begränsad relevans för vår valda kontext. Men gällande hur samarbete och gemensamma mål inom försörjningskedjan kan bidra till CE genom nya CE- innovationer, ser vi en stor överförbarhet. Vidare är gröna transporter såklart relevant för dagligvaruhandeln som får transporter av mat till lager och butik, och även utför mindre transporter ut till kund, sedan e-handel av mat blivit vanligt.

15

Tabell 1. En sammanfattning av identifierade barriärer för CE

3.4 CE och dagligvaruhandeln

Som tidigare nämnts finns det begränsat med forskning som specifikt rör CE inom just dagligvaruhandeln. I detta avsnitt presenterar vi forskning som på något sätt relaterar till CE och dagligvaruhandeln. Avsnittet inleder med forskning kring matsvinn, följt av forskning som belyser utmaningar med hållbara matförpackningar, för att slutligen presentera forskning relaterat till butiksverksamheten.

3.4.1 Matsvinn

Att minska avfall är en fundamental del av CE, därmed är den stora mängden matsvinn genom hela livsmedelskedjan ett stort problem (Vilariño et al., 2017, s.1). Det är därför viktigt att involvera hela kedjan för att kunna bli mer cirkulär (Mishra et al., 2018). Förenta Nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation (2011, refererad i Halloran et al., 2014, s.295) menar att matsvinn bland annat är en direkt konsekvens av bristande koordination inom livsmedelskedjan. I matbutiker ses utmaningar med färskvaror som snabbt blir dåliga samt bristfällig mat såsom frukt med skönhetsfel (Aschemann-Witzel et al., 2019; Halloran et al., 2014). En stor del matsvinnet sker även ute hos konsumenterna (Svensk Dagligvaruhandel, u.å.), även i samband med produktionen (Halloran et al., 2014, s.295),

Kategori Identifierade barriärer inom forskningen

Organisatoriska

Bristande samarbete mellan avdelningar Bristande intresse för CE

Bristande kunskap kring CE

Strategiska

Ovilja att planera långsiktigt

Minskad produktions- och försäljningsvolym Minskad storskalighetsfördel

Brist på koppling mellan CE och strategi Låg riskbenägenhet hos ledningen

Starkt beroende av den traditionella (linjära) modellen

Lägger hellre R&D-resurser på innovationer med tydligare ekonomiska fördelar

Ekonomiska

Ekonomiska mätetal dominerar Otillräckliga tillgångar

Höga initiala investeringskostnader

Osäkerhet kring den framtida lönsamheten för CE-lösningar

Logistiska

Ovilja att dela finansiell information inom försörjningskedjan Brist på transparens inom försörjningskedjan

Olika och/eller motstridiga mål och intressen inom försörjningskedjan Svårigheter att prognostisera materialtillgången

Svårigheter med ojämn kvalité och kvantitet av returmaterial Kostnad för returlogistik

16

varför det är viktigt att involvera hela livsmedelskedjan i en gemensam ansträngning mot att minska svinnet.

De huvudsakliga orsakerna för matsvinn i butik är ofta oförutsägbart kundbeetende och en ojämn efterfrågan, ineffektiv butiksdrift och påfyllningspolicy, samt förhöjda kvalitetskrav från både dagligvaruhandeln och konsumenter (Teller et al., 2018, s.981). Suboptimala varor, alltså produkter som är skadade eller håller på att passera sitt “bäst före-datum”, kan också försöka säljas med hjälp av rabatter (Aschemann-Witzel et al., 2019, s.1). Men där kan skadad butiksuppfattning (store image) anses vara en barriär då rabatter och ofräsch mat inte bidrar till ett positivt helhetsintryck av en matbutik (Aschemann-Witzel et al., 2019, s.2).

Dessutom kan det vara svårt att få kunderna att köpa, då det inte alltid räcker med att placera de suboptimala produkterna i en specifik låda. Istället har studier visat att utökad kommunikation och informationsflöde till kunder i butik ökar chansen att konsumenterna väljer suboptimala varor. Kommunikationen bör då understryka de ekonomiska fördelarna av att välja varor som är nedsatta i pris, eller lyfta den samhälleliga fördelen av att bidra till minskat matavfall (Aschemann-Witzel et al., 2019, s.8). Kommunikation kring företagets arbete för att minska matsvinn kan ha en positiv effekt på företagets rykte och varumärkesuppfattning (brand image), vilket i sin tur kan kompensera för extra kostnader som kan uppkomma i försök att minimera svinnet (Teller et al., 2018, s.993).

Butiker som inte vill eller lyckas sälja bristfällig mat kan istället samarbeta med exempelvis matbanker, för att undvika att maten slutar som avfall och istället nyttjas som föda (Teller et al., 2018, s.992). En del avfall i butik är oundvikligt, men även då finns det sätt att agera som bidrar till ett slutet kretslopp, och därmed ökar företagets cirkuläritet. Till att börja med måste butiken källsortera, för att sedan hantera avfallet på bästa vis. Matavfall kan antingen återbrukas som djurmat, komposteras och sedan återbrukas inom jordbruket (Jurgilevich et al., 2016, s. 1), eller så kan den, som tidigare nämnts, rötas för att framställa förnybar energi i form av biogas (Ingrao et al., 2018, s.869). Biogasen kan sedan användas som drivmedel eller för att generera elektricitet.

Kundernas bristande kunskap kring matsvinn kan också ses som en potentiell barriär. För att förhindra den stora mängden matsvinn som sker hemma hos dagligvaruhandelns konsumenter kan återigen ett ökat informationsflöde till kund ha en positiv inverkan. Att förse kunderna med information och därmed öka deras kunskap kring vikten av att minska matsvinn är ett viktigt första steg i att få kunderna att agera annorlunda (Aschemann-Witzel et al., 2017, s.37). Vidare kan butiker erbjuda kunder ekonomiska incitament för att ta tillvara på det som ändå blir till avfall hos kunden. I exempelvis Italien förekommer det att kunder erbjuds rabatter på inköp av animaliska produkter om de återlämnar sitt organiska matavfall till återförsäljaren. Det organiska matavfallet som returneras återanvänds sedan i produktionsprocessen av animaliska produkter (Borello et al., 2017, s.1). Vidare kan förpackningarna designas på sätt som minskar svinn genom att göra de enkla att tömma fullständigt, eller exempelvis mindre storlekar för att passa singelhushåll bättre (Williams et al., 2012, s. 141).

17 3.4.2 Plast och förpackningar

Hur produkter är paketerade har en inverkan på bland annat leveranskostnader, miljöpåverkan och kundnöjdheten (Rundh, 2013, s.1547). Med nya lösningar på förpackningar växer möjligheterna till bättre funktioner i hela kedjan, från producent till konsument. Rundh (2013, s.1550–1551) menar att organisationer kan använda valet av förpackningar som en del av sin marknadsföring, vilket vidare kan öka marknadsandelarna gentemot konkurrenter. Konsumenterna i samhället blir allt mer intresserade av förpackningars miljömässiga inverkan, vilket finns i åtanke när en ny förpackning ska designas.

Plast är idag det mest använda materialet när det kommer till paketering av livsmedel. Det förpackningsavfall som uppstår ska efter användandet antingen återvinnas, återanvändas eller återbrukas för att bidra till CE. Förpackningar inom livsmedelsbranschen har som huvudsakliga ändamål att underlätta hantering, transport, konservering och lagring. Dessa ändamål har bland annat som avsikt att minska mängden matavfall (Geueke et al., 2018, s.

491–492). Genom att återanvända och återvinna förpackningar ökar möjligheterna till att uppnå en cirkulär ekonomi inom denna bransch. En annan förändring som kan göras för att uppnå CE är att designa om förpackningar så att den miljöpåverkan som de orsakar idag, skulle minska. Återvinningen av förpackningsavfall för att producera nya förpackningar till livsmedel, är komplicerad. Bland annat kan mängden kemikalier som förpackningarna utsöndrar öka vid återbruk, vilket i sin tur kan ha en negativ inverkan på den mänskliga hälsan då de dåliga kemikalierna absorberas av den förpackade maten. Detta innebär således ett särskilt försvårat återbruk av förpackningsmaterial för livsmedel (Geueke et al., 2018, s.492).

Gong et al. (2020, s. 2) har gjort en studie där ett av deras syften var att undersöka vilka initiativ till återvinning av plast det finns för närvarande inom dagligvaruhandeln. I deras studie visar de att förändringar inom användandet och hanteringen av plast öppnar för nya möjligheter att motivera till att återvinna plaster. Iacovidou et al. (2017, refererade i Gong et al., 2020, s.3) lägger fram att en tydligare väg mot en cirkulär ekonomi skapas med ett väl genomtänkt tillvägagångssätt angående återvinningen av det avfall som uppstår.

Stewart och Niero (2017, s. 1008) har, baserat på organisationers hållbarhetsagendor, visat att användandet av CE ökar inom dagligvaruhandeln. Trots den ökade fokuseringen på produkter och förpackningar, har plastens inverkan varit svår att få en överskådlig bild över.

Även enligt Mishra et al. (2018, s.518) är dagligvaruhandelns uppsamling och återvinning av plastmaterial svåra att samordna mellan butik och avfallshantering på grund av förpackningsdesignen. Dock blir detta material allt mer uppmärksammat inom dagligvaruhandeln, vilket ökar möjligheten till att fler undersökningar kommer att genomföras inom området (Gong et al., 2020, s.4), som i sin tur kan ge möjligheter till att hitta lösningar som underlättar för CE. Ma et al. (2020, s.11) konstaterar i sin fallstudie om förpackningar och minskad plastförbrukning att en reduktion av plastanvändandet endast kommer att ske ifall även andra företag agerar samtidigt. Eftersom respondenterna i deras studie anser att det kan medföra negativa effekter att göra förändringar med plasten känner de sig inte, som enskilt företag, villiga att ta första steget mot en förändring.

18 3.4.3 Cirkulär ekonomi i butik

Butikerna kan precis som övriga verksamheten inom dagligvaruhandeln vara mer eller mindre cirkulära. Vi har utifrån tidigare studier identifierat olika delar av butiksverksamheten som vi tror har potential att bli än mer cirkulär, vilka vi presenterar nedan.

Hur mycket avfall butiken genererar, om det mäts samt hur väl avfallet sorteras och tas om hand är olika aspekter att fundera på relaterade till CE i butik. Nyström et al. (2018, s.254) menar i en studie utförd på matbutiker i Sverige att meningsfull och lättförstådd data relaterat till butikens avfall kan hjälpa butikschefer och anställda att motiveras till att förbättra sin avfallshantering och minska avfallet. Enligt Nyström et al. (2018, s.244) är det mycket upp till butiksägaren eller butikschefen vilka investeringar som ska göras när det kommer till avfall. Det är även upp till butikerna själva att förbättra sin avfallshantering och att införa nya rutiner i syfte att minska avfallet. Ett hypotetiskt exempel som lyfts angående rutiner för avfallshantering som skulle kunna förbättras, är plastförpackningen runt gurkor. Dessa gurkor slängs i komposten utan att först separeras från plastförpackningen. Det “rätta” för miljön och för att bidra till ett cirkulärt samhälle vore att först separera plasten för att sedan sortera så att den återvinns korrekt. Denna rutin blir dock svårmotiverad i Sverige där lönerna är relativt höga, och ett sådant arbetsmoment därför blir väldigt kostsamt för butiken (Nyström et al., 2018, s.255).

Förutom fokus på avfall i butik kan även butiksbyggnader och energianvändandet anpassas för att vara mer cirkulärt. De byggnader som idag används inom detaljhandeln har hög energiförbrukning, och då främst dagligvaruhandeln eftersom där säljs livsmedel (Ferreira et al., 2018, s.877). Den största faktorn till det, är att den energiåtgång som krävs för att driva de kylar och frysar för matvaror är hög (Ferreira et al., 2018, s.879). Energiförbrukningen inom dagligvaruhandeln skiljer sig i stor utsträckning mellan butikerna beroende på deras storlek, deras affärsmodeller samt vilka krav de har på sig ur miljösynpunkt (Tassou et al., 2010, s.157). Tassou et al. (2010 s.147–148) menar att dagligvaruhandeln har en betydande inverkan på miljön. Detta med den höga energiförbrukning som krävs för att driva butikerna, samt att hantera de varor som måste förvaras i en viss temperatur. En lösning för att minimera energiförbrukningen anses vara att fokus läggs på att anpassa mat efter säsong. På så vis kan användandet av energi minska till följd av att lagringsprocessen då inte kräver samma resurser (Bitzen-Heineke et al., 2017, s.1539). Även att utforma och anpassa butiker efter det sortiment som dess storlek kan hantera på bästa sätt, gör att energiåtgången kan minimeras.

Handlare som använder sig av mer hållbara lösningar i butikerna har visats motta en ökad kundnöjdhet (Kumar & Polonsky, 2019, s.25–27). Butiker kan genom flera olika initiativ bli mer hållbara och cirkulära. Bland annat kan de bygga egna solcellspaneler och värmepumpar för att generera och lagra energi (Jones & Comfort, 2018, s.3), eller köpa grön el från vind- eller vattenkraft.

Den svenska organisationen Energieffektiviseringsföretagen (EEF) har gjort en kartläggning över hur butiker kan minska sin miljöpåverkan och sina energikostnader genom att göra förändringar. De har föreslagit energibesparande åtgärder, där det framgår vilket besparande som skulle uppstå, lönsamhetsgraden samt andra anmärkningar (EEF, u.å., s.2). Bland rekommendationerna gällande kylning i dagligvaruhandeln framgår det att förslutande av kylar och frysar har potential att spara stora mängder energi. Detta kan ses som en lätt åtgärd

19

med en hög lönsamhet. Även att regelbundet undersöka och anpassa temperaturerna och endast utnyttja efter det aktuella behovet anses som en lönsam åtgärd (EEF, u.å., s.11). Att utföra förändringar i ventilationen är även det en handling som kan minska energiförbrukningen. Gällande ventilation anses det ha väldigt god effekt att ställa in fläktar tidsmässigt utefter kartläggning av aktiviteten i butikerna, och därmed anpassa ventilationen efter behov. Andra driftåtgärder som kan göras är bland annat att hålla en lägre temperatur i butikerna. En annan åtgärd som föreslås är att på sommaren utnyttja den kalla nattluften för att kyla butiken. Detta initiativ är dock inte möjlig att använda året runt (EEF, u.å., s.14).

Effektivisering av interna processer i syfte att förbättra avfallshantering eller minska energianvändning är ofta ett fokus hos butikerna. Initiativen drivs ofta av faktorer såsom ekonomisk besparing, men även externa faktorer såsom lagkrav. Samtidigt är bristen på finansiella resurser något som kan hindra butiker från att bli mer cirkulära. Exempelvis innebär det en stor initial kostnad att installera vissa gröna teknologier, som till exempel solcellspaneler (BIO Intelligence Service, 2009, refererad i Chkanikova & Mont, 2015, s.

76), vilket givetvis försvårar steget mot en cirkulär verksamhet.

Som tidigare nämnts handlar den cirkulära ekonomin om att minimera resursanvändningen genom slutna kretslopp där återanvändning, återvinning och motverkande av restprodukter och avfall görs (Ellen MacArthur Foundation, 2015, s.12). Muranko et al. (2017, s. 71) pekar i sin studie ut butikskylar som ett område där det finns potentiella förbättringsmöjligheter inom dagligvaruhandeln. De menar i studien att handeln bör efterfråga mer tjänster som reparation och renovering av kylar på plats i butiken, för att öka den förväntade livslängden på fem år. En kyl kan bli förnyad tre gånger innan deras absoluta livslängd är nådd. De kylar som till slut är uttjänta bör skickas tillbaka till leverantören för att nyttjas vid återtillverkning (2017, s.72). Vidare belyser de vikten av att butikerna visar på pro-cirkulärt beteende för att göra tydliggöra att det finns en efterfrågan på cirkulära tjänster, för att uppmuntra frysleverantören till att ändra sin affärsmodell och börja erbjuda dessa tjänster (2017, s.74).

Eftersom reparera, renovera och återtillverka är centralt i den cirkulära ekonomin, bör detta också med fördel kunna appliceras på annat i butikerna, inte minst alla frysar.

3.5 Sammanfattning

I den teoretiska referensramen har vi presenterat utvalda delar av den forskning som finns tillgänglig inom CE, primärt inom tillverkningsindustrin. Detta eftersom det inte finns något större utbud av forskning angående CE inom specifikt dagligvaruhandeln. För att hitta teorier som är relevanta för dagligvaruhandeln har vi tittat på närliggande områden såsom hållbara butiker, förpackningar och material samt matsvinn.

De barriärer vi har presenterat med ursprung i tidigare forskning om CE faller under fyra huvudkategorier, samtliga räknas som interna barriärer. Dessa är organisation, strategi, ekonomi och logistik, vilka är sammanfattade i Tabell 1 på sida 15. Vi tror att dessa i många fall även kan återfinnas inom dagligvaruhandeln, och i andra fall inte är applicerbara.

Dagligvaruhandeln är en bransch som arbetar med färskvaror, vilket resulterar i att det inte går att återbruka produkter i samma utsträckning som det gör inom industrin. För att minimera matsvinnet har det tagits fram, genom forskning, att hela kedjan måste delta för att det ska bli mer cirkulärt, samt att ett samarbete bör vidtas mellan olika parter. Även