• No results found

Likabehandling: Eller diskriminering trakasseri och annan kränkande behandling

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Likabehandling: Eller diskriminering trakasseri och annan kränkande behandling"

Copied!
37
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Estetisk- filosofiska fakulteten

Per Dalman

Likabehandling?

- Eller diskriminering trakasseri och annan kränkande behandling?

Same treatment?

- Or discrimination harassment and other offensive treatment?

Examensarbete 15 högskolepoäng Lärarprogrammet

Datum: 08-05-27 Handledare: Håkan Löfgren

(2)

ABSTRACT

Since April 2006 Sweden has a law that forbids discrimination and other types of violation in all the activities of the schools. In connection with the law, the school is obligated to establish a equal treatment plan. Legislation that embraces discrimination, harassment and violation is not new. There are regulations and laws that address this subject in the Education Act, the curriculum for voluntary forms of school, UN Child Convention, Social Welfare Act, and the Working Environment Act. In the equal treatment plan for Uddevalla Gymnasieskola it is stated that pupils ought to have the same rights, obligations and possibilities irrespective of their sex, ethnicity, religion and other beliefs, sexual preference, or disabilities. All pupils must be treated with respect and dignity. Discrimination and harassment must not occur.

It can be observed from the results of the different inquiries that pupils in Uddevalla

Gymnasieskola as well as from the rest of Sweden have been subject to a variety of violations from teachers and /or other personnel in the school. Furthermore the National Agency for Education has criticised a number of schools for their work against violation.

The aim of this study is to examine if the pupils in their third academic year in the Vehicle Program have experienced discrimination, harassment and other forms of violations from teachers or other personnel at Östrabo Technical School, this due to sex, ethnicity, religion or other beliefs, sexual preference, and/or disabilities. Since I wanted to know whether pupils have felt that they have been subjected to discrimination, harassment and other forms of violations based on sex, ethnicity, religion or other beliefs, sexual preference, and/or

disabilities, I chose the quantitative method in order to give a general description in this area.

At present there are 101 third years: 93 boys and 8 girls. 82 pupils filled in the questionnaire:

6 girls and 76 boys. This means that about 80% of the Vehicle Program third years have filled this questionnaire.

The inquiry shows that 23% of these pupils have experienced that they have been discriminated against and 22% that other pupils or classmates have been subjected to

discrimination. Also 9% of the consulted pupils think that teachers assess knowledge unjustly based on the above discussed causes of discrimination. 11% have experienced being

subjected to some types of harassment, and 15% have experienced that other pupils have been harassed due to sex, ethnicity, religion and other beliefs, sexual preferences and disabilities.

15% have experienced that they have been subjected to other types of violation. Violation has, for instance, been carried out by janitors. I t has also involved name-calling, like ‘idiot’

and ‘nigger’. Some pupils have been asked to acquire a belt and been dragged from the desks.

My inquiry shows, without doubt, that third years in the Vehicle Program have experienced that they have been subjected to harassment and other types of violation due to their sex, ethnicity, religion or other beliefs, sexual preference, and disabilities, by teachers and other personnel at Östrabo Technical School.

Keywords: Same treatment, discrimination, harassment, offensive treatment.

(3)

SAMMANFATTNING

Sedan april 2006 har Sverige en likabehandlingslag som förbjuder diskriminering och annan kränkande behandling i skolans verksamhet. I samband med lagen har skolorna ålagts att upprätta en likabehandlingsplan. Lagstiftning som omfattar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är inte något nytt. I skollagen, läroplanen för det frivilliga skolformerna, FNs barnkonvention, socialtjänstlagen och arbetsmiljölagen finns det föreskrifter och lagar som behandlar ämnet. I likabehandlingsplanen för Uddevalla Gymnasieskolan står det att elever skall ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Alla elever skall behandlas och bemötas med respekt och värdighet. Diskriminering och trakasserier skall inte förekomma.

Utifrån olika undersökningsresultat kan man konstatera att elever såväl i Uddevalla Gymnasieskola som i Sverige är utsatta för diverse kränkningar från lärare och/eller annan skolpersonal. Dessutom har Skolverket kritiserat flera skolor för deras arbete mot kränkningar.

Denna studie har syftat till att undersöka om elever i årskurs tre på Fordonsprogrammet har upplevt att lärare eller annan personal på Östrabo Yrkes utsatt dem själva eller andra elever för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling beroende på kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och/eller funktionshinder av. Då jag vill veta om eleverna har upplevelser av att bli utsatta för diskriminering, trakasserier och/eller annan kränkande behandling valde jag den kvantitativa metoden för att kunna ge en generell beskrivning av området. I trean finns för närvarande 101 elever; 93 pojkar och 8 flickor. 82 elever har besvarat enkäten, 6 flickor och 76 pojkar. Det innebär att drygt 80% av fordonstreorna på Östrabo Yrkes har besvarat enkäten.

Undersökningen visar att 23% har upplevt sig bli diskriminerade och 22% har upplevt att annan elev eller klasskamrat har utsatts för diskriminering. Dessutom anser 9% av de tillfrågade eleverna att lärare bedömer kunskap orättvist på grund av samtliga fem diskrimineringsgrunder. 11% har upplevt sig bli utsatt för någon typ av trakasseri och 15%

har upplevt att andra elever blivit trakasserade beroende på kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Vad det gäller annan kränkande behandling har 15% upplevt att det blivit utsatta. Kränkningen har bl.a. utförts av vaktmästare. Det har också handlat om att de blivit kallade för idiot och neger, någon har blivit uppmanad att skaffa livrem samt att de blivit neddragna från bänkar.

Min undersökning visar att det står utom allt tvivel att elever i årskurs tre på

Fordonsprogrammet har upplevt att de blivit utsatta för diskriminering och trakasserier på grund av könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder, samt annan kränkande behandling av lärare och annan personal på Östrabo Yrkes.

Nyckelord: Likabehandling, diskriminering, trakasseri, kränkande behandling.

(4)

FIGURFÖRTECKNING

Figur 2.6.5.1 Tabell över Skolverkets kritikbeslut 2006 och 2007………10

Figur 2.6.5.2 Tabell över till skolverket inkomna anmälningar om kränkningar 2005- 2007……….………..10

Figur 4.3.1.1 Diskriminering av elev I………14

Figur 4.3.2. Diskriminering av elev II………..15

Figur 4.3.3.1 Orättvis kunskapsbedömning………..15

Figur 4.3.3.2 Orsak till orättvis kunskapsbedömning………..16

Figur 4.4.1.1 Trakasseri av elev I………17

Figur 4.4.1.2 Orsak till trakasseri I……….17

Figur 4.4.2.1 Trakasseri av elev II………..18

Figur 4.4.1.3 Orsak till trakasseri II………..18

Figur 4.5.1.1 Annan kränkande behandling av elev I……….19

Figur 4.5.1.2 Orsak till annan kränkande behandling I……….20

Figur 4.5.2.1 Annan kränkande behandling av elev II………20

Figur 4.5.2.2 Orsak till annan kränkande behandling II………21

(5)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING………...1

1.1 Bakgrund………...1

1.1.2 Lag mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling………...1

1.1.3 Definitioner och begrepp i Likabehandlingslagen………2

1.2 Syfte och frågeställningar………...4

1.2.1 Fråga rörande området diskriminering………...4

1.2.1 Fråga rörande området trakasserier………...4

1.2.1 Fråga rörande området annan kränkande behandling…...4

2. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER………5

2.1 Likabehandlingsplan Uddevalla gymnasieskola………....5

2.2 Bedömning……….5

2.3 Läroplanerna och värdegrunden………...6

2.4 Forskning om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling……….………...7

2.4.1 Skolverket om tidigare forskning……..………...7

2.4.2 Utstött – en bok om mobbing……….7

2.4.3 Attityder till skolan 2006………8

2.4.4 DN-undersökning visar att lärare kränker elever……….9

2.4.5 Skolverket kritiserar skolors arbete mot kränkningar………..9

3. METOD……….12

3.1 Avgränsningar………...12

3.2 Enkätundersökning………...12

3.3 Tolkning………....12

3.4 Respondenter………....13

3.5 Etik………13

(6)

4. RESULTATREDOVISNING………..14

4.1 Diskussion kring tolkning av enkätsvaren………14

4.1.1 Gruppen ”vet ej”………14

4.1.2 Gruppen ”ja”………..14

4.1.3 Gruppen ”nej”………14

4.3 Diskriminering………..14

4.3.1 Elevens upplevelse av att ha blivit diskriminerad……….14

4.3.2 Elevens upplevelse av att andra elever blivit diskriminerade…....15

4.3.3 Elevens egen upplevelse av orättvis kunskapsbedömning…...15

4.3.4 Tolkning delområde diskriminering………..16

4.3.4.1 Diskriminerad av lärare eller annan personal……….………….16

4.3.4.2 Orättvis kunskapsbedömning………..………...16

4.4 Trakasseri………..16

4.4.1 Elevens upplevelse av ha blivit att trakasserad……….17

4.4.2 Elevens upplevelse av att andra elever blivit trakasserade………18

4.4.3 Tolkning delområde trakasseri………..19

4.4.3.1 Egen upplevelse av att trakasseras……….………….19

4.4.3.2 Upplevelse av att andra trakasseras………19

4.5 Annan kränkande behandling………...19

4.5.1 Elevens upplevelse av ha blivit utsatt för annan kränkande behandling………..19

4.5.2 Elevens upplevelse av att andra elever blivit utsatta för annan kränkande behandling……….20

4.5.3 Tolkning delområde annan kränkande behandling………21

4.5.3.1 Egen upplevelse av att ha blivit utsatt för annan kränkande behandling………..21

4.5.3.2 Upplevelse av att andra blivit utsatta för annan kränkande behandling………..21

5. SLUTSATS………22

5.1 Inledande diskussion………...22

5.2 Diskriminering på Fordonsprogrammet………23

5.3 Trakasserier på Fordonsprogrammet……….23

5.4 Annan kränkande behandling på Fordonsprogrammet……….23

5.5 Bristande likabehandling på Fordonsprogrammet………24

6. SLUTORD………..25 KÄLLFÖRTECKNING

BILAGA……… Enkätfrågor fordonsprogrammet

(7)

1. INLEDNING

1.1 Bakgrund

Skolan och samhället har i takt med tiden ändrat sig och det har även lagar och förordningar gjort. Skolans betydelse är mycket stor. Förutom att utbilda medborgarna får lärare i många fall vara uppfostrare av barnen. I dagens mångkulturella samhälle möter vi elever med annan kulturell och religiös bakgrund. Det har också blivit mer accepterat att ha en annan sexuell läggning, vilket gör att elever vågar visa var de står i större utsträckning än förr i tiden.

Dessutom möter skolan ett stort antal elever med funktionshinder såsom dyslexi. I skolans värld skall alla människor mötas och arbeta tillsammans. Vilket inte alltid är så enkelt och konflikter av olika slag är vanligt förekommande. Tyvärr har vi ofta sett prov på diverse kränkningar såsom diskrimineringar och trakasserier.

Det som fångade mitt intresse för temat i denna uppsats var den enkätundersökning på hela Uddevalla gymnasieskola som behandlade elevers och lärares upplevelser av diverse frågor kring kränkningar – ett led i arbetet med likabehandlingsplanen. Resultatet visade bland annat att hela 68 procent av eleverna kände sig orättvist bedömda av lärare. Detta resultat fick mig själv, och flera kollegor, att reagera kraftfullt. Vi blev mycket upprörda över att sådan orättvis bedömning förekommer och ansåg att det var mycket allvarligt att lärare diskriminerar elever.

Samtidigt kände vi viss tveksamhet till om det såg likadant ut överallt och naturligtvis om det verkligen handlade om kunskapsbedömning eller inte. Vi ansåg att frågeställningarna i vissa fall gick att tolka på flera olika sätt och vi fann därför ett stort behov av att göra en egen undersökning med tydligare frågeformuleringar samt för elever från just vårt eget program – Fordonsprogrammet. Det är just dessa funderingar samt ett intresse av få veta om det förekommer diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling som lärare eller annan personal utsätter elever på Fordonsprogrammet för som legat till grund för mitt val av uppsatsämne.

Vi har nu fått en lag från och med första april 2006, vid namn Likabehandlingslagen (2006:67), som tvingar skolorna till ett aktivt och målinriktat arbete med att främja barn och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Skolan har naturligtvis varit skyldig att motverka alla sorters kränkningar tidigare, men i samband med lagen ar arbetet blivit mer konkret och det är verkligen på tiden att sätta fokus på frågan.

1.1.2 Lag mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Lagstiftning som omfattar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är inte något nytt. I skollagen, läroplanen för det frivilliga skolformerna, FNs barnkonvention, socialtjänstlagen och arbetsmiljölagen finns det föreskrifter och lagar som behandlar ämnet.

I enlighet med regeringens proposition (2005/06:38.) införde riksdagen en ny lag rörande diskriminering och annan kränkande behandling inom utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen (1985:1100). De remissinstanser som tillfrågades innan lagstiftningen var väldigt positiva till att diskriminering och annan kränkande behandling tas upp inom skolområdet. Socialstyrelsen ansåg att det var bra att lagen kommer att återfinnas i skollagen eftersom de som jobbar inom skolan skall känna till den. Barnombudsmannen (BO) tyckte att bestämmelser som rör barn och ungdom skall föras in i skollagen. Justitieombudsmannen (JO) menade att behovet av skydd för eleverna inom skolan framstår som så angeläget att en provisorisk lagstiftning kan godtas, men att det begränsas till sådan verksamhet som omfattas av den nuvarande skollagen.

(8)

Skälen för regeringens lagförslag är att motverka kränkande behandling, vilket också är skolans demokratiska uppdrag. Under rubriken grundläggande värden står det i Lpf 94:

”Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (1985:1100) slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö” (1 kap. 2 och 9 §§)”, (1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94)

Frågan om skolans demokratiuppdrag är inte ny. Det fastställdes redan av 1946-års skolkommission. Sedan dess har denna fråga funnits med i skollag och läroplaner. Man kan tillägga att rätten för lärare att slå elever försvann i slutet på 1950- talet.

I regeringens proposition (2005/06:38) kan man också läsa att skoltrivseln minskar med stigande ålder och att det för med sig att många elever är rädda för sina kamrater och för en eller flera lärare. I skollagen (1985:1100 1 kap. 2§ första stycket) kan man läsa att alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet. Vidare skall enligt skollagen verksamhet i skolan och verksamheten inom det offentliga skolväsendet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för bl.a. varje människas egenvärde,(Statens offentliga handlingar, 2004). I Lpf 94 står det att skolans värdegrund har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på såsom människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta.

Arbetsmiljölagen (1977:1160) har till ändamål att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet, där det för övrigt uppmanas att ha en god arbetsmiljö. Den som genomgår en utbildning skall likställas med arbetstagare vid tillämpningen av ett flertal bestämmelser i lagen (1 kap. 1-3§).

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17) och allmänna råd om tillämpningen av dessa föreskrifter gäller även för skolan och omfattar såväl personal som elever. Föreskrifterna om kränkande behandling gäller alla former av kränkningar oberoende av anledningen till dessa, (Statens offentliga handlingar, 2004).

Jämställdhetsombudsmannen (Jämo) skall verka för jämställdhet inom bl. a. skolväsendet och andra utbildningsformer. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (Do) och ombudsmannen mot diskriminering av sexuell läggning (Homo) skall verka för att diskriminering inte förekommer i skolan eller på arbetsplats. (Ho) Handikappsombudsmannen skall verka mot att diskriminering sker mot funktionshindrade personer och att de skall ges full delaktighet i samhällslivet och jämlika levnadsvillkor, (Statens offentliga handlingar, 2004).

1.1.3 Definitioner och begrepp i Likabehandlingslagen

Likabehandlingslagen tillkom första april 2006. Det korrekta namnet är: Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006:67). I den kan man läsa:

”Huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer skall se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen skall syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen skall planerade åtgärder redovisas. Planen skall årligen följas upp och ses över. (2006:67)”

(9)

I lagen finner vi tre områden som definieras: diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Nedan redovisas Skolverkets definition av begreppen, (Skolverkets allmänna råd, 2006) .

Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom t.ex. strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande.

De fem diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. I en verksamhet kan huvudman, ledning eller annan personal t.ex. ha utformat strukturer och organisation på sådana sätt att de, utifrån diskrimineringsgrunderna, missgynnar en individ eller grupp. Likaså kan olika beslut få diskriminerande effekter.

Med direkt diskriminering menas att ett barn eller en elev missgynnas i förhållande till andra om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Ett exempel på direkt diskriminering är om huvudmannen för t.ex. en skola nekar en elev tillträde till en viss utbildning på grund av att hon eller han har en viss sexuell läggning.

Med indirekt diskriminering menas att ett barn eller en elev missgynnas genom att huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar ett barn eller en elev med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder. Ett exempel på indirekt diskriminering kan vara att ett barn eller en elev missgynnas genom att till synes neutrala regler tillämpas så att de praktiken får en diskriminerande effekt.

Trakasserier: Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och kön som är av sexuell natur.

Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras vuxna gentemot barn eller elever eller mellan barn och elever.

Annan kränkande behandling: Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller elevs värdighet.

(10)

1.2 Syfte och frågeställningar

Mitt syfte är att undersöka om elever i årskurs tre på Fordonsprogrammet har upplevt att de blivit utsatta för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling av lärare och annan personal på Östrabo Yrkes.

1.2.1 Fråga rörande området diskriminering

• Har elever upplevt att de själva eller andra elever blivit utsatta för någon diskriminering av lärare eller annan personal samt upplevt orättvis kunskapsbedömning beroende på kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och/eller funktionshinder på Östrabo Yrkes?

1.2.1 Fråga rörande området trakasserier

• Har elever upplevt att de själva eller andra elever blivit utsatta för trakasserier av lärare eller annan personal beroende på kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och/eller funktionshinder på Östrabo Yrkes?

1.2.1 Fråga rörande området annan kränkande behandling

• Har elever upplevt att de själva eller andra elever blivit utsatta någon typ av kränkning från lärare eller annan personal på Östrabo Yrkes?

(11)

2. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER

Under denna rubrik kommer jag att redovisa, samt till viss del diskutera, de styrdokument som berör mitt forskningsområde. Jag kommer att kort redogöra för forskning om och mätning av förekomst av diverse kränkningar. Jag kommer inte att fördjupa mig i formen av kränkningar eftersom det inte är relevant i min studie som behandlar grad av förekomst. Trots att jag fokuserar på vad lagstiftningen säger, och undersökningar rörande omfattning av kränkningar, gör jag ett litet nedslag i ämnet bedömning då jag valt att fråga eleverna om de upplever orättvis kunskapsbedömning eller inte. Undersökningens huvudsyfte är att få en bild av huruvida lärare eller annan personal diskriminerar, trakasserar och utsätter elever för annan kränkande behandling eller inte. Därför lägger jag huvudsaklig vikt vid de styrdokument som reglerar personalens förhållningssätt gentemot eleverna.

2.1 Likabehandlingsplan Uddevalla gymnasieskola

I samband med lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever har skolorna ålagts att upprätta en likabehandlingsplan. I likabehandlingsplan för Uddevalla Gymnasieskola står det följande:

”Uddevalla Gymnasieskola skall präglas av en öppen attityd och respekt för människors olikheter och lika värde. Alla former av diskriminering eller trakasserier på grund av könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder skall motverkas och en trygg och utvecklande miljö skall erbjudas alla elever. Alla som verkar inom verksamheten skall aktivt arbeta för att uppfylla detta och därmed verka för de lagar och förordningar som reglerar individens skydd och rättigheter inom skolan” (Uddevalla Gymnasieskola, 2006).

2.1.1 Enkätundersökning Uddevalla gymnasieskola

Inför Uddevalla gymnasieskolas arbete med likabehandlingsplanen genomfördes en enkätundersökning. Enkätundersökningen berörde förhållandet mellan elever, elever och lärare, samt mellan elever och annan skolpersonal.

Enkätresultatet har bearbetats och analyserats av såväl olika lärargrupper som elevgrupper. I undersökningen ställdes följande fråga: Tycker du att alla elever bedöms lika oberoende av kön, religion, sexuell läggning, funktionshinder (t.ex. dyslexi eller rörelsehinder) eller nationalitet (att man kommer från ett visst land)? 2301 elever svarade enligt följande:

Inte alls I liten utsträckning I ganska stor I stor utsträckning I mycket stor

utsträckning utsträckning

12% 20% 24% 26% 18%

Ovanstående svar innebär att ett stort antal elever anser att lärare bedömer elever olika beroende på de fem diskrimineringsgrunder.

2.2 Bedömning

Med anledning av att ett stort antal elever på Uddevalla gymnasieskola upplever att lärare bedömer elever olika beroende på kön, religion, sexuell läggning, funktionshinder eller nationalitet vill jag kort ta upp något om just det svåra, och i gymnasieskolan så centrala ämnet, bedömning.

Det är läraren som bedömer och betygssätter eleven, men det är huvudmannens och rektors skyldighet att se till att lärare har de kunskaper om kursplaner, övriga författningar och

(12)

föreskrifter, för att tillgodose kraven på rättsäkerhet och likvärdighet vid betygsättning. I boken ”Pedagogisk bedömning” skriver Lars Lindström och Viveca Lindberg att bedömning inte skall utgå från vad lärare eller lärarlag tycker, utan att man skall bedöma enligt de nationellt fastställda målen för utbildningen, dvs. programmål, ämnesmål, kursmål och betygskriterier, (Björklund m.fl., 2005).

2.3 Läroplanerna och värdegrunden

Likabehandlingslagens syfte är att motverka kränkande behandling. Detta är också är skolans demokratiska uppdrag och framgår klart i läroplaner och skollag, (samt i annan lagstiftning – se diskussion under rubriken ”Lag mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling”). I 1990-talets styrdokument för den svenska gymnasieskolan och främst i läroplanens inledande kapitel står det att läsa om skolans grundläggande värden.

Värdegrunden med allt vad det innebär har utav många blivit diskuterat. Bo Andersson, redaktör och ansvarig utgivare, skriver i en rapport under namnet ”Samhällets demokratiska värdegrund”:

”I och utanför den pedagogiska värden har värdegrunden blivit nyckelordet framför andra. Vi har trätt in i ett nytt vetenskapligt och pedagogiskt paradigm. I takt med att värdegrunden kommit att fungera som benämning på demokratins villkor i det mångkulturella samhället har den blivit en slags ledstjärna för alla de krafter i samhället som tagit kampen för de demokratiska värdena som huvudsakligt intresse.” (Andersson, 2000, s. 185)

Grundläggande demokratiska värden har länge diskuterats, men begreppet värdegrund är inte lika gammalt. 1999 utsåg Sveriges regering året till värdegrundsåret.

Kennert Orlenius menar att det målstyrda skolsystemet innebär att staten anger principer och mål för skolans verksamhet och undervisning, medan innehåll och vägar till målen avgörs på lokal nivå, (Orlenius, 2001). Orlenius menar att det kan vara lättast att följa devisen:

”Läroplaner kommer, läroplaner går - men skolan den består”. Man måste därför utveckla språk och begrepp för att diskutera dokumentets innebörd, det som utgör grunden för hela verksamheten, dvs. värdegrunden.

Orlenius tar upp att vi som jobbar i pedagogisk verksamhet måste ha insikt i hur andra förhåller sig till grundläggande värden: Vad kan begreppen innebära för olika människor?

Vilken roll spelar de? Dessa frågor är väsentliga och därför är de formulerade värdena styrdokumenten de vi skall utgå från vid tolkning och reflektion. (Orlenius, 2001).

Att arbeta med likabehadlingsfrågor är ganska komplicerat. Ett exempel kommer från en artikel i Lärarnas Tidning skriven av Ingvar Lagerlöf: Ärendet handlade om en elev som angreps i slöjdsalen av en lärare. Parterna är överens om händelseförloppet, men kommunen vill inte betala mer än 5000 kronor i skadestånd. Tingsrätten skiljer på diskriminering och annan kränkande behandling. Diskriminering bör ge ett högt skadestånd menar tingsrätten, men för annan kränkande handling finns det ingen vägledning och tingsrätten ser därför inga skäl att höja skadeståndet över det normala. Barn och elevombudet Lars Arrhenius säger: ”Jag tror inte att barnet upplever någon skillnad i att utsättas för diskriminering eller för en fysisk kränkning som i det här fallet”, (Lagerlöf, 2007, s. 9). En reflektion man gör i sådana här fall är insikt om att när myndigheter inte tar strid för elevers situation är likabehandlingsområdet ett väldigt svårbedömt område.

(13)

Trots en mångfald lagar, föreskrifter och förordningar som har till syfte att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling och istället främja likabehandling, är ett komplicerat område där utrymme för tolkningar alltid finns. Det handlar ytterst om människor egna referensramar; värderingar och erfarenheter, som skall prövas mot de formulerade styrdokumenten.” Det är därför oerhört viktigt att alla i skolans värld och hela samhället naturligtvis ständigt bearbetar, diskuterar och reflekterar över sitt förhållningssätt. ”

2.4 Forskning om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

2.4.1 Skolverket om tidigare forskning

I en skrift utgiven av Skolverket kan man läsa att tidigare forskning om mobbning och kränkande behandling inte har bedrivits i någon större omfattning. Dessutom skriver man att flera har ansett den lilla forskning som finns är relativt ensidig. Kritiken grundas i att forskningen främst bedrivits utifrån ett psykologiskt perspektiv där mobbning betraktas som ett isolerat fenomen som uppstår mellan individer och där individernas olika bakgrund och karaktärer fokuserats som förklaringsfaktorer till att mobbning uppstår, (Skolverket, 2002)

2.4.2 Utstött – en bok om mobbing

Trots att Skolverket menar att det finns brister i forskningen och trots att min undersökning inte belyser orsaker till att lärare på olika sätt diskriminerar, trakasserar eller kränker elever har jag valt att kort återge forskning om orsak till detta. I boken Utstött – en bok om mobbing menar en av författarna, Dan Olweus, att det finns tre tänkbara skäl till varför lärare kränker elever. Det första är att det finns lärare som har så stora personliga problem med yrkesrollen att de inte borde vara lärare. Det andra är att lärare kan ha kommit in i ett olyckligt motsattsförhållande till elever och då väljer att använda sin maktposition för att trakassera enskilda elever. Det tredje är att lärare kan vara alltför hårt pressade av långvarig stress eller utbrändhet och därför reagerar desperat med att trakassera elever. Olweus menar också att lärares makt över eleverna kan missbrukas i många former och att trakassera eller mobba eleverna tillhör de grövsta formerna av maktmissbruk. (Colnerud, m.fl. 2007).

Vidare menar Olweus att man kan betrakta förekomsten av lärares mobbning av elever som en yttersta konsekvens av att skolan faktiskt är en tvångsorganisation med repressiva drag och fostrande uppgifter. Lärare ska disciplinera eleverna och få dem att följa vissa regler och normer, se till att de gör saker de inte vill, kontrollera så att de inte fuskar eller skolkar och även se till att de inte mobbar varandra. Det finns flera sinsemellan mycket olika sätt att se på hur detta bäst går till och möjligheten att inta helt olika positioner till denna disciplinerade uppgift. Om man utgår från antagandet att elever måste påtvingas normer för att fungera väl i skolan, både vad det avser själva skolarbetet och samspelet med andra, blir konsekvensen att man måste ha hård kontroll och hålla eleverna nere genom att göra dom rädda för att till exempel bli förödmjukade. Olweus frågar sig om det är lärare eller skolledning som skall förhindra detta. Och där anser han i likhet med intentionerna i likabehandlingslagen att det är alla som jobbar inom skolan som skall hjälpa till med detta, (Författarna och Lärarförbundets Förlag 2007).

En annan av bokens författare, Kjell Granström, skriver att elevbeteenden som lärarna upplever som mest störande är sådana som utgör en attack på lärarens arbetsledande roll.

Elever som inte passar tiden, som pratar och är ouppmärksamma, som undviker att arbeta och åstadkommer ljud, kan naturligtvis uppfattas av läraren som en signal på att han eller hon inte

(14)

har lyckats särskilt bra i sin arbetsledande roll. Vidare menar Kjell att man som lärare måste skilja på att vara lärare och vanlig medborgare. Den semiprofessionella lärarrollen innebär att lärare riskerar att utforma sitt yrkesutövande huvudsakligen grundat på personligt burna egenskaper, samtidigt som man kan ställa kravet på sig själv att ha ädla egenskaper såsom att var flexibel, kreativ, positiv, lyhörd och ödmjuk. Detta är naturligtvis krav som är omöjliga att leva upp till i varje ögonblick. Eleverna utgör genom sin blotta närvaro, genom sina mångskiftande behov och olika mognad en svår utmaning för läraren, (a.a.).

2.4.3 Attityder till skolan 2006

I en av Skolverket genomförd studie av attityder till skolan framkommer det att det förekommer att elever upplever sig mobbade av sina lärare. Av de yngre eleverna är det två (2) procent som minst en gång i veckan känner sig mobbade av lärare. En större andel känner sig ibland illa eller orättvist behandlade, var tionde elev i årskurs 4–6 uppger att de känner sig illa eller orättvist behandlade av lärare eller andra vuxna i skolan minst en gång i månaden och fyra (4) procent minst en gång i veckan. Av eleverna i årskurs 7–9 och gymnasieskolan känner sig fyra (4) procent mobbade eller trakasserade av någon lärare. En andel som är oförändrad sedan 1997.

Bland de äldre eleverna är det alltså lika vanligt att elever känner sig mobbade av sina lärare som av andra elever. Knappt hälften av de som upplever sig mobbade eller trakasserade av någon lärare säger att det förekommer minst en gång i veckan. 14 procent av de äldre eleverna uppger att de ofta känner sig orättvist behandlade av lärare eller andra vuxna i skolan, även denna andel har varit konstant sedan 1997. De elever som känner sig mobbade eller trakasserade av någon lärare har generellt en sämre relation till sina lärare. De tycker i större utsträckning än andra elever att lärarna inte behandlar dem rättvist och att lärarna saknar förmåga att engagera och skapa intresse. De känner oftare än andra elever att lärarna inte ger det stöd och den hjälp de behöver i skolarbetet, (Skolverket, 2006b).

(15)

2.4.4 DN undersökning visar att lärare kränker elever

Enligt en undersökning som presenterades på DN Debatt fredagen 16 februari 2007 (www.dn.se, 2008-02-26) hävdas att var tredje mobbningsfall i skolan utförs av lärare.

Undersökningen är genomförd av Dagens Nyheter hösten 2006 och baseras på en granskning av 95 fall som inkommit till Skolverkets barn- och elevombud sedan den nya lagen om

"Förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever" trädde i kraft. De som undertecknat artikeln är Peter Gill, professor i pedagogik på högskolan i Gävle och Anne-Lie Ericson Amanuens på samma högskola. De skriver att de i genomfört en systematisk granskning av samtliga fall som inkommit. Om undersökningens underlag skriver de:

Fallen inkom till Beo som e-post (45 procent) eller vanlig post från hela landet. En fördelning över landskap och stadsstorlek bekräftar bilden av en jämn spridning och ökar gruppens representativitet. De kortaste beskrivningarna (17 procent) är inte längre än en sida, men lika många är mellan fyra och tio sidor eller längre och allt däremellan. I 90 procent av fallen är föräldrarna anmälare, medan 10 procent är insända av offren själva. Av offer som anmäler är sju av nio flickor från gymnasiet och högstadiet”, (www.dn.se, 2008-02-26).

Forskarna menar att den allvarligaste slutsatsen de kan dra gäller vuxnas roller. De menar att man i statistiken kan utläsa att 37 procent av kränkarna är lärare. Dessutom visar undersökningen att varken enskilda lärare, rektorer eller skolmyndigheter har förmått kunna åstadkomma en tillfredställande hantering av "situationerna". Slutligen menar de att detta är en sann bild en bild av kränkta, mobbade skolbarn, med frustrerade agerande föräldrar, för vilka skolans och samhällets skydd har misslyckats och att detta bara är toppen på ett isberg. Forskning har visat att kanske inte fler än 30 procent av mobbningsoffren ger sig till känna för någon, (a.a.).

Lärarnas Riksförbund anser att det är oacceptabelt att detta förekommer men, att det är ett mycket litet underlag att dra långtgående slutsatser från, (www.lararnas.riksförbund.se.mht, 2008-02-26)

2.4.5 Skolverket kritiserar skolors arbete mot kränkningar

Enligt ett pressmeddelande som finns på skolverkets hemsida (Barn och elevombudet) kan man läsa att Skolverket kritiserar allt fler skolor för brister i arbetet mot kränkningar av elever. Besluten om kritik var 60 procent fler under 2007 jämfört med 2006, (från 42 kritikbeslut 2006 till totalt 69 kritikbeslut år 2007). Skolverket menar att detta är en tydlig följd av den nya lagens skärpta krav på skolorna. Kritikbesluten ökar både när det gäller elev som kränkt en annan elev och när en vuxen kränkt en elev. Ökningen är störst när det gäller vuxen som kränkt en elev. 2006 kritiserade Skolverket åtta huvudmän för att en vuxen kränkt en elev i skolan. 17 huvudmän kritiserades 2007 vilket innebär en fördubbling.

(16)

Figur 2.6.5.1 Tabell över Skolverkets kritikbeslut 2006 och 2007

Beslut År 2006 Ökning År 2007

Antal 347 380

Kritikbeslut 42 12% 64% 69 18%

Kritik rör ärenden

där

Elev kränkt elev 34 45

Personal kränkt elev 8 17

Elev & personal

kränkt elev 0 7

Skadestånd

BEO 2 14

Källa: www.skolverket.se

Skolverket menar att när vuxna kränker elever är det särskilt allvarligt. Barn- och elevskyddslagen innehåller absoluta förbud för vuxna i skolan att utsätta barn och elever för kränkningar. Det kan innebära att den som är ansvarig tvingas att betala skadestånd till den elev som drabbats. Sedan barn- och elevskyddslagen trädde i kraft har Skolverket inspekterat 40 kommuner. Av dessa hade 28 kommuner, 70 procent, brister i likabehandlingsplanen. Av 94 inspekterade fristående skolor hade 59 skolor, 63 procent motsvarande brister.

Figur 2.6.5.2 Tabell över till skolverket inkomna anmälningar om kränkningar 2005-2007

Inkomna anmälningar

År 2005

År

2006

År

2007

Antal 361 471 487

Anmälan rör

Pojke 272 58% 250 51%

Flicka 163 35% 193 40%

Pojke & flicka 36 8% 45 9%

Anmälaren upplever sig

kränkt av

Elev 263 56% 267 55%

Personal 169 36% 181 37%

Elev & personal 39 8% 39 8%

Källa: www.skolverket.se

(17)

Anmälningarna om kränkande behandling har ökat något från 473 fall år 2006, till 487 anmälningar 2007. Av de anmälningar som rör kränkande behandling är det nästan 40 procent som påstår att det är en vuxen som kränkt en elev i skolan. Anmälningarna innehåller påståenden om allt från ren misshandel, hot, till utfrysning och nedsättande uttalanden som eleven upplever som sårande och kränkande, (www.skolverket.se, 2008-02-17).

Som en liten reflektion av och tankeställare kring ovanstående fenomen måste jag nämna att jag i Radions P1 den 20 februari hörde en diskussion om huruvida svenskar är mer lättkränkta än andra eller inte. Inslaget var en följd av en debattartikel i DN som handlar om Lagen om likabehandling av studenter i högskolan. Maciej Zaremba som undersökt studenters anmälningar om kränkningar säger i radion att den unga generationen verkar känna sig kränkta då de av olika anledningar misslyckats. Han menar att det egentligen handlar om deras egna tillkortakommanden som fått dem att lägga ansvaret på lärare. Han lyfter fram olika exempel (visserligen från högskolans värld) där bl.a. en student som studerar till svensklärare känt sig kränkt då en lärare på lärarhögskolan underkänt denne på grund av bristande unskaper i svenska språket. (www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2502&a=743702, 2008-02-26)

(18)

3. METOD

3.1 Avgränsningar

Då mitt syfte är att undersöka om elever i årskurs tre på Fordonsprogrammet har upplevt att de blivit utsatta för diskriminering och trakasserier utifrån de fem diskrimineringsgrunderna eller annan kränkande behandling av lärare och annan personal på Östrabo Yrkes har jag begränsat mig till att enbart fråga elever i tredje årskursen på Fordonsprogrammet. Jag har två skäl till att ha valt tredje årskursen. Dels beroende på att de ingick i den grupp elever som besvarade den enkät som gick till hela Uddevalla gymnasieskola och dels beroende på att de varit elever i 2,5 år vid tidpunkten för min undersökning vilket innebär att de har stor erfarenhet av att ha varit elever på Östrabo Yrkes. Eftersom jag valt att undersöka i vilken utsträckning den anställda personalen; lärare och annan personal, diskriminerar, trakasserar och på annat sätt kränker elever har jag inte berört frågor om förhållande elever emellan. Jag har inom området diskriminering valt att fråga specifikt om eleverna upplever orättvis kunskapsbedömning då denna fråga känns extra viktig eftersom elevens betyg kan vara helt avgörande för dennes framtid. Här vill jag påpeka att undersökningen inte handlar om bedömning och betyg – det hade krävt en helt annan litteraturstudie med fördjupning inom området – utan huvudsakligen om att ge en allmän bild av i vilken utsträckning det förekommer diskrimineringar, trakasserier och andra kränkningar.

3.2 Enkätundersökning

Då jag vill veta vad samtliga treor på Fordonsprogrammet har för upplevelser av att bli utsatta för diskriminering, trakasserier och/eller annan kränkande behandling valde jag den kvantitativa metoden för att kunna ge en generell beskrivning av området. Vid kvantitativa undersökningar baseras observationerna på systematiska och strukturerade data, t ex genom en enkät som har fasta frågor och svar. Enkäten är en skriftlig förfrågan som når ut till många.

Den har sin stora fördel i att alla får samma frågor, vilket gör det möjligt att utifrån ett tillräckligt stort urval uttala sig om deras upplevelser, (Kylén, 2004).

Då frågorna behandlade ett svårt problemområde; upplevelse av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling, valde jag att samla gruppen och ha en genomgång av enkäten. Jag lade ganska stort fokus vid att förklara för och diskutera med eleverna själva definitionerna av begreppen. Att ha en sådan genomgång är enligt Kylén ett bra sätt att introducera en enkät. Dock kan det vara så att eleverna inte riktigt har klart för sig skillnaden mellan de olika formerna av kränkningar. Problem med missförstånd eller bristande kunskap stöter verksamma i skolan (och andra verksamheter som innefattar människor) på dagligdags, men jag anser att min genomgång, diskussion och bearbetning tillsammans med eleverna har eliminerat största risken för missförstånd som leder till feltolkning av mitt resultat. Mitt val att dela in undersökningen i diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling har sin grund i att likabehandlingslagen valt att definiera dessa tre områden.

Jag behandlade tre huvudfrågor med bundna svar, vilket innebär att den som fyller i enkäten har fasta svarsalternativ. Det finns risk för att man får endast ytliga svar med en

enkätundersökning och därför lade jag in möjlighet till kommentarer efter frågeställningarna.

Enligt Kylén är det ett bra sätt för att få reda på attityder

3.3 Tolkning

Trots att enkätundersökning är en kvantitativ metod kan man säga att det finns en kvalitativ del i form av tolkning av resultaten. För att tolka och tyda krävs förståelse, eftertanke eller inlevelse, en verksamhet man med ett samlingsord kan kalla för hermeneutik, (Kjelstadli,

(19)

1998). Jag är väl medveten om att min egen bakgrund och förförståelse kan påverka resultatet i form av att jag tolkar utifrån egen erfarenhet. Med kunskap om riskfaktorn och ständig reflektion har jag försökt minimera risken för felaktiga tolkningar.

3.4 Respondenter

I trean finns för närvarande 101 elever; 93 pojkar och 8 flickor, inskrivna på fordonsprogrammets olika inriktningar. Det finns få elever med annan än s.k. svensk etnisk härkomst. Dessutom kommer ett stort antal av eleverna från omkringliggande kommuner.

82 elever har besvarat enkäten, 6 flickor och 76 pojkar. Det innebär att drygt 80 procent av fordonstreorna på Östrabo Yrkes har besvarat enkäten. Det går aldrig att nå alla elever då en del av dem mycket sällan finns på skolan, en del når man aldrig då de är på väg att skrivas ut ur skolan.

Om bortfall och svarsfrekvens skriver Trost att man får räkna med svarsfrekvenser på mellan 50 och 75 procent, men om det gäller speciella grupper eller kategorier som i mitt fall kan man komma upp i högre svarsfrekvenser, (Trost, 1994). Med anledning av vad Frost framför anser jag att en svarsfrekvens om drygt 80 procent kan betraktas som god.

3.5 Etik

Enligt (Forskningsetiska principer 2002) finns det fyra krav inom den humanistiskt- samhällsvetenskapliga forskningen.

1. Informationskravet: Man skall som forskare informera undersökningsdeltagarna om att medverkan är frivillig och kan avbrytas när som hälst.

2. Samtyckeskravet: Den som svarar på enkäten har rätt att själv bestämma över sin medverkan.

3. Konfidentialitetskravet: Den som medverkar i enkäten skall vara anonym.

4. Nyttjandekravet: Uppgifter om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål.

När jag delade ut enkäten informerade jag även om deras identitetsskydd och att enkäten användes i forskningssyfte.

(20)

4. RESULTATREDOVISNING

I följande kapitel kommer jag att redovisa resultatet av min undersökning. Under rubriken metod har jag fört ett längre resonemang om såväl enkäten, respondenter, genomförandet samt enkätundersökning som metod. Jag har valt att redovisa varje fråga för sig och i direkt anslutning till resultatet göra en sammanfattande tolkning.

4.1 Diskussion kring tolkning av enkätsvaren

4.1.1 Gruppen ”vet ej”

Eftersom det finns möjlighet att svara ”vet ej” kräver detta litet resonerande. I de fall då frågan berör elevens egna upplevelser kan det naturligtvis finnas orsaker till att man avger ett

”vet ej-svar” såsom ren glömska, medvetet bortträngning eller ovilja till att erkänna att man blivit utsatt för en kränkning.

När det gäller upplevelse av att andra blivit utsatta för diverse kränkningar kan det tyda på att man vet att det förekommit kränkningar, men inte själv sett eller hört detta – dvs. en slags medvetenhet om förekomst. Det kan också likaväl innebära att man är helt ovetandes om förekomst av eventuella kränkningar, men att man också inser att sådant kan förekomma och därför menar sig inte kunna svara ett entydigt nej.

4.1.2 Gruppen ”ja”

Vad det gäller ”ja-svaren” anser jag inte att det föreligger några tveksamheter. Ett ja känns entydigt och klart.

4.1.3 Gruppen ”nej”

Denna grupps svar är huvudsakligen att betrakta som entydigt, men på grund av att det är helt omöjligt att veta vad som sker med alla andra kan man påstå att det egentligen är omöjligt att svara nej på frågan om någon annan blivit utsatt för diverse kränkningar. Det är helt enkelt omöjligt att veta. Trots detta betraktar jag i min tolkning nej-svaren som verkliga nej-svar.

4.3 Diskriminering

Diskriminering innebär en orättvis behandling kopplad till någon av de fem diskrimineringsgrunderna – kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Nedan redovisas svar på frågor som handlar om huruvida någon lärare eller annan personal har diskriminerat elever.

4.3.1 Elevens upplevelse av att ha blivit diskriminerad

På frågan om eleven personligen upplevt sig bli diskriminerade av lärare eller annan personal på Östrabo Yrkes gavs följande svar:

Figur 4.3.1.1 Diskriminering av elev I

ja nej vet ej

Ja 19 elever (23%) Nej 54 elever (66%) Vet ej 9 elever (11%)

(21)

4.3.2 Elevens upplevelse av att andra elever blivit diskriminerade

På frågan om eleven upplevt att andra elever blivit diskriminerade av lärare eller annan personal på Östrabo Yrkes gavs följande svar:

Figur 4.3.2.1 Diskriminering av elev II

ja nej vet ej

Ja 18 elever (22%) Nej 55 elever (67%) Vet ej 9 elever (11%)

4.3.3 Elevens egen upplevelse av orättvis kunskapsbedömning

På frågan om eleven någonsin upplevt att lärare på Östrabo Yrkes bedömer kunskap orättvist beroende på elevens kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och/eller funktionshinder gavs följande svar:

Figur 4.3.3.1 Orättvis kunskapsbedömning

ja nej vet ej

Ja 7 elever (9%) Nej 66 elever (80%) Vet ej 9 elever (11%)

(22)

Nedanstående diskrimineringsgrunder angavs av de elever som svarat ja på ovanstående fråga. De har kunnat ange ett eller flera skäl.

Funktionshinder: 4

Sexuell läggning: 2

Religion eller annan trosuppfattning: 2

Etnisk tillhörighet: 1

Kön: 4

Figur 4.3.3.2 Orsak till orättvis kunskapsbedömning

0 1 2 3 4 5

Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning

Sexuell läggning Funktionshinder

4.3.4 Tolkning delområde diskriminering

4.3.4.1 Diskriminerad av lärare eller annan personal

Av svaren på frågorna om eleven har egna upplevelser, eller har upplevt att andra elever blivit utsatta för diskriminering av lärare eller annan personal, råder det stor samstämmighet mellan egna upplevelser och upplevelse av att andra utsatts. 22-23 procent av eleverna har upplevelser av att lärare eller annan personal har utsatt dem själva eller andra för diskriminering.

4.3.4.2 Orättvis kunskapsbedömning

7 elever, vilket motsvarar 9 procent, anser att lärarna på Östrabo Yrkes bedömer kunskap orättvist beroende på elevens kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och/eller funktionshinder. Av de fem diskrimineringsgrunderna har den orättvisa kunskapsbedömningen varit beroende på samtliga. Främst har elevernas kön och funktionshinder legat till grund för diskrimineringen, men också på grund av sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning samt etnisk tillhörighet. I denna fråga kunde eleven ange ett eller flera skäl vilket också har gjorts då de 7 eleverna har angett att funktionshinder och kön har varit grund till diskrimineringen vid fyra (4) gånger vardera, sexuell läggning och religion eller annan trosinriktning vid två (2) gånger samt etnisk tillhörighet vid en (1) gång.

4.4 Trakasseri

Trakasserier innebär ett uppträdande som kränker ens värdighet och som kan kopplas till de fem diskrimineringsgrunderna: elevens kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och/eller funktionshinder. Nedan redovisas svar på frågor som handlar om huruvida någon lärare eller annan personal har trakasserat elever.

(23)

4.4.1 Elevens upplevelse av ha blivit att trakasserad

På frågan om eleven personligen upplevt sig bli trakasserad av lärare eller annan personal på Östrabo Yrkes gavs följande svar:

Figur 4.4.1.1 Trakasseri av elev I

ja nej vet ej

Ja 9 elever (11procent) Nej 65 elever (79%) Vet ej 8 elever (10%)

Nedanstående diskrimineringsgrunder angavs av de elever som svarat ja på ovanstående fråga. De har kunnat ange ett eller flera skäl.

Funktionshinder: 3

Sexuell läggning: 2

Religion eller annan trosuppfattning: 2

Etnisk tillhörighet: 2

Kön: 3

Figur 4.4.1.2 Orsak till trakasseri I

0 1 2 3 4 5

Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning

Sexuell läggning Funktionshinder

(24)

4.4.2 Elevens upplevelse av att andra elever blivit trakasserade

På frågan om eleven upplevt att andra elever blivit trakasserade av lärare eller annan personal på Östrabo Yrkes avgavs följande svar:

Figur 4.4.2.1 Trakasseri av elev II

ja nej vet ej

Ja 12 elever (15%) Nej 53 elever (65%) Vet ej 17 elever (17%)

Nedanstående diskrimineringsgrunder angavs av de elever som svarat ja på ovanstående fråga. De har kunnat ange ett eller flera skäl.

Funktionshinder: 6

Sexuell läggning: 1

Religion eller annan trosuppfattning: 4

Etnisk tillhörighet: 1

Kön: 3

Figur 4.4.1.3 Orsak till trakasseri II

0 1 2 3 4 5 6 7

Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning

Sexuell läggning Funktionshinder

(25)

4.4.3 Tolkning delområde trakasseri

4.4.3.1 Egen upplevelse av att trakasseras

En dryg tiondel (11 procent av elever har upplevt att de blivit trakasserad av lärare eller annan personal. De 9 eleverna har angett att det varit beroende på samtliga diskrimineringsgrunder. I denna fråga kunde eleven ange ett eller flera skäl vilket också har gjorts då de 9 eleverna har angett att funktionshinder och kön har varit grund till trakasseri vid tre (3) gånger vardera, sexuell läggning, religion eller annan trosinriktning och etnisk tillhörighet vid två (2) gånger vardera.

4.4.3.2 Upplevelse av att andra trakasseras

Här framgår att 12 (15 procent) elever upplever att andra elever blivit trakasserade av lärare eller annan personal. Således är det 85 procent som inte upplever detsamma eller inte anser sig inte veta. Här ser vi skillnad mellan egen upplevelse av att trakasseras (9 elever)och upplevelse av att andra trakasseras (11 elever). Detta kan bland annat förklaras med att trakasserier kan ske på platser i skolan där andra än elever i trean på fordonsprogrammet vistas. I denna fråga kunde eleven ange ett eller flera skäl vilket också har gjorts då de 12 eleverna har angett att funktionshinder har varit grund till trakasseri vid sex (6) tillfällen, kön tre (3) tillfällen, sexuell läggning vid ett (1) tillfälle, religion eller annan trosinriktning vid fyra (4) tillfällen och etnisk tillhörighet vid ett (1) tillfälle.

4.5 Annan kränkande behandling

Annan kränkande behandling innebär ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ens värdighet. Nedan redovisas svar på frågor som handlar om huruvida någon lärare eller annan personal har trakasserat elever.

4.5.1 Elevens upplevelse av ha blivit utsatt för annan kränkande behandling

På frågan om eleven personligen upplevt någon typ av kränkning från en lärare eller annan personal på Östrabo Yrkes gavs följande svar:

Figur 4.5.1.1 Annan kränkande behandling av elev I

ja nej vet ej

Ja 12 elever (15%) Nej 63 elever (77%) Vet ej 7 elever (8%)

(26)

De elever som svarat ja på ovanstående fråga har beskrivit situationen på följande sätt:

Blivit tillsagd att skaffa livrem: 1

Neddragen från bänk: 2

Vaktmästare har kränkt eleven: 3

Blivit kallad idiot: 2

Blivit kallad neger: 1

Figur 4.5.1.2 Orsak till annan kränkande behandling I

0 1 2 3 4

Blivit kallad neger Blivit kallad idiot Vaktmästare har kränkt eleven Neddragen från

bänk Blivit tillsagd att

skaf fa livrem

4.5.2 Elevens upplevelse av att andra elever blivit utsatta för annan kränkande behandling

På frågan om eleven upplevt att andra elever blivit utsatta för någon typ av kränkning från en lärare eller annan personal på Östrabo Yrkes gavs följande svar:

Figur 4.5.2.1 Annan kränkande behandling av elev II

ja nej vet ej

Ja 9 elever (11%) Nej 57 elever (70%) Vet ej 16 elever (19%)

(27)

De elever som svarat ja på ovanstående fråga har beskrivit situationen på följande sätt:

Sen ankomst: 2

Vaktmästare har kränkt eleven: 1 Blivit kallad annorlunda: 1

Blivit kallad bög: 2

Blivit kallad idiot: 1

Figur 4.5.2.2 Orsak till annan kränkande behandling II

0 1 2 3

Blivit kallad idiot Blivit kallad bög Blivit kallad annorlunda Vaktmästare har kränkt eleven

Sen ankomst

4.5.3 Tolkning delområde annan kränkande behandling

4.5.3.1 Egen upplevelse av att ha blivit utsatt för annan kränkande behandling

Här finner vi att 12 elever (15 procent) upplever sig ha blivit utsatt för kränkande behandling av lärare eller annan personal. De som valt att beskriva kränkningen har angett att det varit en vaktmästare vid tre (3) tillfällen, två (2) gånger har elev blivit kallad idiot och en (1) gång neger. En har upplevt det kränkande att bli uppmanad att skaffa sig livrem och vid två tillfällen har elev blivit neddragen från bänk.

4.5.3.2 Upplevelse av att andra blivit utsatta för annan kränkande behandling

Det är något färre elever som upplevt att andra blivit kränkta än de som själva upplevt sig bli utsatta. 9 elever (11 procent) har upplevt att annan elev blivit utsatt för någon typ av kränkning från en lärare eller annan personal. Det som en elev anger sig upplevt vara kränkande för annan elev har av två elever handlat om sen ankomst vid två (2) tillfällen, vaktmästare som på någon sätt kränkt någon vid ett (1) tillfälle, kallats för bög vid två (2) tillfällen, idiot vid ett (1) tillfälle och annorlunda vid ett (1) tillfälle.

(28)

5. SLUTSATS

5.1 Inledande diskussion

Under huvudrubriken ”Teoretiska utgångspunkter” har jag belyst olika styrdokument och lagtexter som diskuterar skolans värdegrund samt i korthet återgett forskning om och mätning av diverse kränkningar. Det är glasklart att inga elever (eller personal) skall utsättas för diskriminering och trakasserier på grund av de fem diskrimineringsgrunderna, eller av annan kränkande behandling. Förutom att detta står inskrivet i de dokument och lagar som styr skolan finns det också sedan april 2006 en Likabehandlingslag, (Lpf 94, Skollagen 1985:1100, Alla skolor skall ha upprättat en likabehandlingsplan vars syfte är att främja barns och elevers lika rättigheter.

I likabehandlingsplan för Uddevalla Gymnasieskola framgår det tydligt att alla former av diskriminering eller trakasserier på grund av könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder skall motverkas och en trygg och utvecklande miljö skall erbjudas alla elever. Detta ansvar ligger hos alla som verkar inom verksamheten. De skall aktivt arbeta för att uppfylla detta och därmed verka för de lagar och förordningar som reglerar individens skydd och rättigheter inom skolan, (Uddevalla gymnasieskola, 2006). I Uddevalla gymnasieskolas undersökning framgår det att 12 procent av de 2301 eleverna inte alls tycker att alla elever bedöms lika oberoende av kön, religion, sexuell läggning, funktionshinder och/eller nationalitet och 20 procent av desamma anser att bedömningen i liten utsträckning sker på lika grunder: Så många som 32 procent av eleverna upplever att alla elever inte bedöms lika oberoende av kön, religion, sexuell läggning, funktionshinder och/eller nationalitet.

I Skolverkets undersökning av attityder i skolan 2006 framkommer det att av eleverna i årskurs 7–9 och gymnasieskolan känner sig fyra (4) procent mobbade eller trakasserade av någon lärare. En andel som är oförändrad sedan 1997. Vidare visar undersökningen att bland de äldre eleverna är det lika vanligt att elever känner sig mobbade av sina lärare som av andra elever. Dessutom anger 14 procent av de äldre eleverna att de ofta känner sig orättvist behandlade av lärare eller andra vuxna i skolan.

I pressmeddelandet som berör Skolverket kritik av skolornas arbete mot kränkningar framgår det att en stor andel av de anmälningar som inkommer till skolverket berör just vuxnas kränkning av elever.

Enligt den av Dagens Nyheter genomförda undersökningen utförs var tredje mobbingsfall i skolan av lärare. I en rapport utgiven av Fortbildning i Stockholm AB/Fortbildningsförlaget kan man i förordet skrivet av Lars Lindström läsa ett citat. Jag tycker att det är ytterst kloka ord och ger en bra bild av hur det bör vara vid bedömning:

’En lärare säger: ”Bedömning ska inte upplevas som något hemligt, mystiskt och subjektivt arbete som bara utförs av lärare. Tvärtom så bör bedömningskriterier vara så tydliga som möjligt och diskuteras med elever. (…) Förr såg jag bedömning som något nödvändigt ont. Nu ser jag bedömning som en möjlighet att hjälpa mina elever i deras utveckling.’ Citatet sammanfattar grundsynen som präglar denna rapport.”, (Lindström, 2005, s 2).

Ovanstående är ett litet nedslag i ämnet bedömning som huvudsakligen syftar till att återge vad styrdokumenten säger om ansvaret för bedömning och betygssättning, men också blir till några korta ord om hur detta bör ske i konkret handling.

(29)

5.2 Diskriminering på Fordonsprogrammet

Min undersökning visar att det är så många som 23 procent av eleverna i årskurs tre på Fordonsprogrammet som upplevt sig bli diskriminerade av lärare eller annan personal.

Dessutom har 22 procent av eleverna upplevt att annan elev eller klasskamrat har utsatts för diskriminering. 9 procent av de tillfrågade eleverna anser att lärare bedömer kunskap orättvist på grund av de fem diskrimineringsgrunderna. Eleverna har upplevt att de främsta orsakerna till att deras kunskap har bedömts orättvist är deras könstillhörighet och funktionshinder.

Därefter menar eleverna av orsaken till orättvis kunskapsbedömning har varit deras sexuella läggning och religion eller annan trostillhörighet. Dessutom har en elev angett den etniska tillhörigheten som grund till den orättvisa bedömningen.

Om man ställer detta i relation till undersökningen som berör hela Uddevalla gymnasieskola så visar min undersökning att eleverna på Östrabo Yrkes inte i lika hög grad upplever sig vara diskriminerade/orättvist kunskapsbedömda.

I skolverkets undersökning av attityder i skolan (2006) framgår det att 14 procent av de äldre eleverna ofta känner sig orättvis behandlade av lärare eller andra vuxna i skolan. Detta resultat är inte direkt jämförbart med resultatet rörande upplevelse av orättvis kunskapsbedömning i min undersökning (9 procent, men om man istället tittar på resultatet vad det gäller total diskriminering kan jag konstatera att det är fler elever på Östrabo Yrkes (22 procent som upplever diskriminering än vad Skolverkets undersökning visar.

5.3 Trakasserier på Fordonsprogrammet

11 procent av eleverna i årskurs tre på Fordonsprogrammet har upplevt sig bli utsatt för någon typ av trakasseri av lärare eller annan personal. eleverna har angett att funktionshinder, kön, sexuell läggning, religion eller annan trosinriktning och etnisk tillhörighet varit grund till trakasserierna.

Det är 15 procent av eleverna som har upplevt att elever blivit trakasserade av lärare eller annan personal. En orsak till skillnaden mellan egenupplevd trakasseri och upplevelse av att andra blivit utsatta kan vara att det inte handlar om elever på just Fordonsprogrammet utan elever som går andra program. Eleverna anger att grunden till trakasserierna är desamma som tidigare, nämligen: funktionshinder, kön, sexuell läggning, religion eller annan trosinriktning och etnisk tillhörighet.

5.4 Annan kränkande behandling på Fordonsprogrammet

15 procent av eleverna i årskurs tre på Fordonsprogrammet har upplevt att de blivit utsatta för olika sorters kränkande behandling. Eleverna anger att det har handlat om att en vaktmästare har kränkt dem, att det handlat om att de blivit kallade för idiot och neger, någon har blivit uppmanad att skaffa livrem samt att elever blivit neddragna från bänkar.

11 procent av eleverna har upplevt att andra elever/klasskamrater blivit utsatt för någon typ av kränkning. Orsakerna överensstämmer relativt väl med vad eleverna själva upplevt nämligen kränkning av vaktmästare och kallad idiot. Det som skiljer är att elever upplevt att andra an kränkts genom att de kallats för bög och annorlunda, samt kränkning vid sen ankomst.

Om man ställer min undersökning, både vad det gäller trakasserier och annan kränkande behandling, i relation till Skolverkets undersökning av attityder i skolan (2006) så framgår det

(30)

att eleverna på Östrabo Yrkes i högre grad känner sig trakasserade (eller mobbade) av lärare (inklusive annan personal) än Skolverkets respondenter.

5.5 Bristande likabehandling på Fordonsprogrammet

Min undersökning visar att det står utom allt tvivel att elever i årskurs tre på Fordonsprogrammet har upplevt att de blivit utsatta för diskriminering och trakasserier på grund av könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder, samt annan kränkande behandling av lärare och annan personal på Östrabo Yrkes. Omfattningen varierar från att cirka 15 till 22 procent av eleverna känner sig utsatta av de vuxna på skolan. I relation till den undersökning som genomfördes i hela Uddevalla Gymnasieskola kan jag konstatera att eleverna i årskurs tre på fordonsprogrammet har något positivare upplevelser, dvs. färre treor på fordonsprogrammet känner sig orättvist bedömda i förhållande till samtliga svarande i Uddevalla Gymnasieskola.

Ser man till hela Sverige kan man med hänvisning till Skolverkets kritik av skolors arbete med kränkningar konstatera att det finns stora brister och att arbetet med likabehandling måste intensifieras. Detta arbete kan aldrig avstanna utan måste vara ett av skolans fokusområde såväl på Östrabo Yrkes, i hela Uddevalla Gymnasieskola som i hela Sveriges skolor.

(31)

6. SLUTORD

Min undersökning visar att det finns brister i likabehandlingen av elever på Fordonsprogrammet. Utan att spekulera kan jag också konstatera att det finns brister i hela Uddevalla Gymnasieskola och i hela Sveriges skolvärld. Det finns naturligtvis många olika orsaker till brister i likabehandling. Dan Olweus menar i boken ”Utstött”, som jag tidigare behandlat, att det finns tre tänkbara skäl till att lärare kränker elever: stora personliga problem med yrkesrollen, kommit i olyckligt motsatsförhållande till elever och/eller utsatt för långvarig stress eller utbrändhet. Men, då min undersökning inte behandlar orsaker bakom bristande likabehandling så har jag valt att inte diskutera denna frågeställning i min resultatdel. Denna fråga skulle kunna vara underlag till vidare forskning.

Det går aldrig att acceptera att någon i skolans värld (eller i samhället för övrigt) känner sig diskriminerad och trakasserad på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och/eller funktionshinder. Dessa frågor är komplicerade och tyvärr ett område man alltid måste arbeta med. Därför kan jag bara konstatera att frågor som rör skolans värdegrund alltid måste stå högst upp på dagordningen.

References

Outline

Related documents

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig

Förskolan Skogslia skall vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla kan känna sig trygga och där ingen skall vara utsatt för diskriminering eller kränkande behandling?. Alla

Likabehandlingsplanen skall syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell

En elev som utsätts för kränkande behandling eller diskriminering av en vuxen på skolan ska vända sig till någon annan vuxen på skolan, t ex lärare, kurator eller rektor. Den

indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt