Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Malmö Museer – öppenhet och lättillgänglighet av samlingar
Malmö Museums - openness and easy accessibility of collections.
Alexander Ekberg
Examen: Kandidatexamen 180 hp Examinator: Fredrik Rutz
Huvudområde: Medieteknik Handledare: Hassan Taher
Datum för examination: 2021-06-16.
Sammanfattning
Digitalisering påverkar de flesta verksamheter i någon mån och museiverksamheter är inget undantag. Det finns flera olika digitala verktyg som kan användas för att förädla museers kulturella utbud och detta arbete ämnar undersöka hur Malmö museer gör detta. I en tid där allt större press sätts på museer att offentliggöra sina samlingar för allmänheten samt främja tillgänglighet och öppenhet är det relevant att undersöka hur Malmö museer väljer att visa upp sina digitala samlingar. Uppsatsen behandlar således den digitala katalogiseringen av
museiinnehåll i form av bilder och föremål på Malmö museers digitala databas Carlotta. Det utfördes en fallstudie bestående av en observation med Carlottagruppen samt ett samtal och två intervjuer med två nyckelpersoner inom Malmö museer. Resultatet från denna datainsamling diskuteras i förhållande till annan forskning. Dessutom jämförs även en föremålsbild från Carlotta med en från Rijksmuseum för att visa på likheter och skillnader. Det framgår att Malmö museer är väl medvetna om vad de behöver göra för att säkra sin plats digitalt men det finns hinder på vägen i form av resurs- och kompetensbrist. Museet uppmuntrar till
nedladdning, återanvändning och publikation av deras material så länge källhanteringen sker korrekt. Ett av museets viktigaste arbeten är att varumärkesprofilera sig själva som viktiga för allmänheten – en sorts kamp för överlevnad, enligt en av respondenterna. Det främsta målet med Malmö museers digitala arbete är att tillhandahålla material till allmänheten utifrån öppenhets- och offentlighetsprinciper.
Nyckelord:
Digitalisering, museer, katalogisering, tillgänglighet, åtkomst, öppenhet.
Abstract
Digitization affects most organisations to some extent and museums are no exception. There are several different digital tools that enable the refinement of the museums’ cultural offerings.
This study intends to investigate how Malmö museums takes advantage of them. At a time when increasing pressure is being placed on museums to publish their collections to the general population, to be accessible and open, it is relevant to see how Malmö museums choose to display their digital collections. Therefore, this essay is interested in the digital cataloging of museum content in the form of images and objects on Malmö museums database Carlotta. A case study consisting of an observation with the Carlotta-group was executed in addition to a conversation and two interviews with key persons within the museum. The results from this data are discussed in relation to other studies. Furthermore, an object image from Carlotta and one from Rijksmuseum are compared to show their similarities and differences. It turns out that Malmö Museums are aware of what needs to be done to secure their place in the digital sphere, but that there are obstacles such as a lack of resources and skills. Malmö museums encourages others to download, reuse and publish their material as long as they reference it correctly. One of the most important aspects of Malmö museums work is to market themselves as important to the public – a sort of fight for survival, according to one of the respondents. The primary goal for Malmö museums is to provide material to the public based on openness- and publicity principles.
Key words:
Digitization, museums, cataloging, accessibility, access, openness.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
Bakgrund och problematisering ... 4
Malmö Museers digitala arbete ... 6
Carlotta ... 8
Syfte ... 10
Frågeställning ... 10
Avgränsningar ... 10
Målgrupp ... 11
Disposition ... 11
2 Teori ... 12
Tingens metod ... 12
Demokratiaspekten ... 13
Deltagande upplevelser hos museibesökare ... 14
Sociala medier ... 15
Digital katalogisering av museisamlingar ... 16
3 Metod ... 19
Metodteori ... 19
Kvalitativ metod ... 20
Fallstudie ... 20
Intervju ... 21
Genomförande av intervju ... 22
Urval för intervju ... 23
Observation ... 24
Genomförande av observation... 25
Urval för observation ... 25
Bearbetning av empiri ... 26
Etik ... 26
Metoddiskussion... 26
Validitet ... 28
Reliabilitet ... 29
4 Resultat ... 30
Presentation av intervjuobjekt ... 30
Öppenhet, åtkomst och tillgänglighet ... 30
Malmö museers digitala arbete ... 31
Engagera besökare... 33
Offentligt engagemang eller nå marknadsföringsmålen... 35
Observation på Carlottagruppens möte ... 36
Jämförelse med Rijksmuseum ... 37
5 Diskussion ... 39
Digital katalogisering ... 39
Engagera besökare... 39
Vilken typ av museiverksamhet utövar Malmö museer? ... 41
Jämförelse mellan Rijksmuseum och Malmö museer ... 42
6 Slutsats ... 44
Vidareforskning ... 45
Referensförteckning ... 47
Bilaga 1 – Struktur och frågor inför intervju ... 51
Bilaga 2 – Intervjufrågor ... 53
Figurförteckning
Figur 1: Rembrandt van Rijn, Rijks studio, ägs av Rijksmuseum I Amdersterdam ... 1
Figur 2: Malmö museer hemifrån, Malmö museer, ägs av Malmö museer. ... 2
Figur 3: Rijksstudio, explore the collection, Rijks studio, ägs av Rijksmuseum. ... 3
Figur 4: Pergamon Museum, gatuvy, ägs av Google Arts & Culture. ... 5
Figur 5: Våra samlingar, Malmö museer, ägs av Malmö stad ... 8
Figur 6: Malmö museer, Carlotta, ägs av Carlotta. ... 9
Figur 7: Search Objects, Rijksstudio, Ägs av Rijksmuseum ... 13
Tabellförteckning
Tabell 1: Jämförelse mellan Rijksmuseum och Malmö museer ... 37
1
1 Inledning
I dagsläget möts museer och andra kulturverksamheter av utmaningar i form av förväntningar från samhället gällande tillgänglighet och öppenhet av kulturinnehåll. Cambridge Dictionary (2021) definierar tillgänglighet som något som är lätt att nås eller erhållas och Wikipedia (2021) definierar öppenhet som ett övergripande koncept som kännetecknas av betoning på
uppriktighet och samarbete. Den ökande digitaliseringen och internets expansion medför möjligheter för kulturinstitutioner att publicera sitt material till en större andel människor utan fysiska begränsningar. EU och Open Knowledge Foundation
1har meddelat olika museer att öppna upp sina digitala samlingar för allmänheten (Wiedemann et al., 2019). Denna påtryckning från organisationer och myndigheter har gjort att museer förväntas anpassa sig till
digitaliseringen genom att tillgängliggöra sina samlingar. Ett museum som digitalt katalogiserat sina museisamlingar är Rijksmuseum som visas i figur 1. På webbplatsen kan besökaren navigera mellan flera olika konstnärer och varje bild är manövrerbar och högupplöst. Det finns även enkla nedladdningsmöjligheter samt möjlighet att gilla innehållet (Rijksmuseum, 2021).
Figur 1: Rembrandt van Rijn, Rijks studio, ägs av Rijksmuseum I Amdersterdam
Det är angeläget att digitalisera innehåll utifrån en marknadsföringssynpunkt för att kunna nå en yngre målgrupp eftersom Generation Z kan sägas vara ”uppkopplade till internet” samt vara datoriserade (Dolot, 2018).
1 Open Knowledge Foundation är en organisation som arbetar för att främja öppenhet och göra all icke- personlig information tillgänglig för allmänheten (Open Knowledge Foundation, 2021).
2
Genom att museiverksamheter drar nytta av de digitala verktyg som finns aktualiseras det innehåll de förmedlar och därmed möjligheten att öka intresset bland fler målgrupper inklusive de som vanligtvis är svårare att nå ut till. Museer behöver därför satsa på att anställa människor med utbildning och bakgrund inom IT och informations- och kommunikationsteknik för att nå nya målgrupper på marknaden. Därför är det vanligt förekommande med teknikchefer på museer nuförtiden (Johnson et al., 2015).
Uppsatsen ämnar undersöka hur Malmö museer arbetar digitalt och i en tid där de fysiska miljöerna begränsas är det angeläget att optimera den digitala plattformen. Figur 2 visar hur Malmö museers flik ”Malmö museer hemifrån” ser ut.
Figur 2: Malmö museer hemifrån, Malmö museer, ägs av Malmö museer.
Figuren konstaterar att Malmö Museers digitala utbud anpassat för hemmiljö skiljer sig från Rijksmuseums generella upplägg. Detta beror troligtvis på att Rijksmuseum är ett större museum med större ekonomiskt kapital, samt ett konstmuseum, men det finns även väsentliga skillnader i de olika museerna som är värda att titta närmre på. Malmö museer hänvisar
webbplatsbesökare till en extern webbplats, Carlotta, för att kunna söka bland museisamlingarna medan Rijksmuseum har sina samlingar tillgängliga på startsidan och man omdirigeras inte till en extern webbplats. På Malmö museers webbplats finns det flera olika utställningar,
exempelvis Slottets kungsvåning och Välkommen till Sverige, vilka beskrivs kort och hänvisar
till fysiska besök (Malmö museer, 2021). På grund av Covid 19-pandemin så fanns det inte
tillgång till fysiska besök vilket skapar en diskrepans för webbplatsbesökarna. Rijksmuseum
3
väljer att publicera en stor samling av olika konstnärers verk via Rijksstudio: explore the collection, (Rijksmuseum, 2021). Här kan webbplatsbesökaren navigera runt kring olika kategorier av kulturinnehåll. Figur 3 visar detta.
Figur 3: Rijksstudio, explore the collection, Rijks studio, ägs av Rijksmuseum.
Tillgänglighet är viktigt för att locka till sig och behålla besökare, såväl digitala som fysiska.
Även om ett digitalt besök inte kan ersätta ett fysiskt besök av flera anledningar, så finns det människor som har begränsade resealternativ och dessa kan dra nytta av att museernas samlingar finns tillgängligt online (Johnson et al., 2015). Om Malmö museer hade kunnat integrera sitt museisamlingssystem på den egna webbplatsen hade den troligtvis blivit mer navigerbar och användarvänlig eftersom det hade blivit enklare att utan omvägar hitta relevant kulturinnehåll på samma plats.
Utifrån olika aspekter gällande vikten av att museer har ett engagerande, lärorikt och roligt
innehåll så skapas en problematik för Malmö museer. Det kan finnas flera anledningar till att
Malmö museers webbplats har en begränsad kapacitet och det kan tänkas vara av exempelvis
ekonomiska skäl såväl som av teknologiska eller en kombination av båda.
4
Bakgrund och problematisering
Museer har utmanats till att anpassa sig till den pågående digitaliseringen. Denna digitalisering har påskyndats ytterligare på grund av Covid-19 vilket stärker vikten av att kulturinstitutioner följer med i den digitala utvecklingen.
Det traditionella sättet att besöka museum har präglats av assymetri på så vis att museet verkat som ett auktoritärt lärandeorgan där besöket varit tämligen förutbestämt. På senare tid har ett skifte skett där museiverksamheter frångått detta till att bli mer besökarinriktade och dynamiska.
Med detta nya förhållningssätt ska besökarnas perspektiv främjas och utforskas för att skapa en meningsfull dialog (Recupero et al., 2019). Kultursektorn behöver öka besökarengagemanget.
Besökarsiffror är på nedgång och dessa sjunkande siffror har gjort att museer börjat använda annorlunda strategier för att få in fler besökare (Bello & Matchette, 2018).
Denna typ av bilaterala kommunikation kan jämföras med tingens metod vilken bygger på att flera olika aktörer eller besökares perspektiv på, och relationer till, ett ting. Det vill säga att ett utvalt kulturinnehåll får komma till ytan (Riksantikvarieämbetet, 2020). Skiftet från ensidig kommunikation till ett flerdimensionellt utbyte har lett till att fler museer söker innovativa lösningar för att förbättra och kommunicera sitt kulturinnehåll samtidigt som de försöker skapa ett underhållningsvärde i aktiviteten (Recupero et al., 2019). Detta tyder på att kulturarvsarbete behöver vara engagerande och fritidsanpassat samtidigt som innehållet ska vara lärorikt med ett kulturellt värde. Eftersom samhället blir mer öppet och nätverkande behöver museer bli mer varse och mottagliga för besökarnas skiftande beteende för att fortsätta vara relevanta. Därför uppmanas museer att balansera digital infrastruktur med ett tillvägagångsätt som stimulerar det ömsesidiga utbytet. Därmed digitaliserar museer sina samlingar för att öka tillgången och skapa större engagemang från allmänheten (Johnson et al., 2015).
Exempel på samtida kulturverksamheter som arbetar efter dessa premisser är The Museum at FIT
2som bjöd in studenter för att hjälpa till att bidra till en digital utställning om 20- och 60- talet (Musem at FIT, 2021). Ytterligare exempel är hur flera museer i Paris gav allmänheten gratis åtkomst till över 150 000 konstverk online. Artvive
3använde denna möjlighet genom att
2 Fashion Institute of Technology.
3 Artvive använder AR för att skapa nya dimensioner mellan klassisk och digital konst (Artvive, 2021).
5
bjuda in flera konstnärer att genom Augmented reality
4skapa liv i konstverken. Dessa
konstnärer blev tillfrågade om de kunde överskrida de mediala gränserna genom att applicera ett digitalt lager på klassiska konstverk. Över trehundra bidrag skickades in och slutligen visades de tolv bästa upp för allmänheten (Artivive, 2020). Resultatet kan ses på Artvives youtube-kanal vid namn Artvive App. Att bjuda in allmänheten skapar engagemang där flera olika aktörer kan samarbeta. När museer samarbetar med allmänheten, vare sig det är studenter eller
professionella organisationer, förhöjs och fördjupas museisamlingarna. Sett ur en
exponeringssynvinkel är detta ett gynnsamt tillvägagångssätt eftersom inblandande av fler aktörer rimligtvis även leder till att fler potentiella mottagare blir varse om utställningen.
Vissa museer använder sig av digitala hjälpmedel genom att erbjuda virtuella turer på internet.
Exempel på detta är Pergamon Museum som i samarbete med Google Arts & Culture skapat en virtuell tur genom sitt museum vilket även Rijksmuseum har (Arts & Culture, 2021). Figur 4 visar detta.
Figur 4: Pergamon Museum, gatuvy, ägs av Google Arts & Culture.
De mest lovande teknologierna för att uppnå engagemang befinner sig i den dator-medierade verkligheten genom exempelvis AR, VR eller digital katalogisering av museisamlingar. De digitala verktygen har potential att exponera besökare för komplexa och stimulerande situationer som normalt sätt är omöjliga att återskapa i museets fysiska rum (Recupero et al., 2019). Problematik som uppstår med VR och AR är begränsningar på grund av höga kostnader
4 AR kompletterar verkligheten snarare än ersätter den genom att applicera digitalt lager på den fysiska miljön (Azuma, 1997).
6
vid installation och underhållning av systemen samt att användare kan ha svårt att använda tekniken på grund av att den inte är skapad för museitillämpning (Barbieri et al., 2017).
Malmö Museers digitala arbete
Malmö museer har arbetat fram en digital strategi för åren 2020 – 2023. Denna ska verka för ökad tillgänglighet och mångfald för befintliga och nya besökare med olika bakgrund och förutsättningar med fokus på barn och unga. Därmed skapas förutsättningar för ökad delaktighet, medskapande och dialog (Malmö museer, 2021). För att lyckas med detta har Malmö museer satt upp tre olika delmål – Kompetens och digitalisering, utveckling med användaren i fokus och öppen och inspirerande verksamhet.
Med delmålet kompetens och digitalisering vill Malmö museer att medarbetare ska känna trygghet i sin digitala kompetens och de digitala verktyg som finns att tillgå. För att lyckas med delmålet utveckling med användaren i fokus strävar de efter att användare ska känna sig delaktiga och mötta av museet. De vill att användare ska kunna dela med sig av berättelser och kunskap samt vara med i utvecklingen av verksamheten. De vill dessutom uppfattas
tillhandahålla god service och tillgänglighet i de digitala kanalerna. Det sista delmålet öppen och inspirerande verksamhet innebär att användare ska kunna tillämpa museisamlingarna och verksamheterna i sitt lärande och kreativa skapande samt uppfatta museets fysiska och digitala läromiljöer som relevanta (Malmö museer, 2021).
För att lyckas med delmålen kommer Malmö museer utföra flera åtgärder och implementera nya verktyg. För att uppnå det första delmålet vill de satsa på spetskompetens inom IT och digitala kanaler via nyrekrytering och interna utbildningar för befintlig personal. Vidare vill de
effektivisera systemen och verktygen som redan finns i Malmö stad, omvandla analoga processer till digitala sådana, underhålla existerande digitala verktyg och erbjuda nya verktyg och lösningar. För att lyckas med det andra delmålet vill de skapa möjligheter för spontana inlämningar av berättelser och bilder på sin webbplats. Dessutom vill de samarbeta med Google street-view för att visa upp museets lokaler på webben. I enlighet med
tillgänglighetslagstiftningen vill de skapa en redaktion för sociala medier, erbjuda digitala visningar samt möjliggöra VR-upplevelser för besök hemifrån. För att uppfylla det tredje delmålet vill Malmö museer utveckla generösa gränssnitt för webben, tillgängliggöra
samtidsdokumentationer digitalt och läsa in fria bilder i högupplöst kvalitet i föremålsdatabasen.
De vill uppmuntra till digital interaktion genom QR-koder och delningar på sociala medier.
Dessutom vill de skapa digitala projektioner för att levandegöra byggnader och använda VR/AR
7
i utställningar där det gör mervärde. För att engagera skolbarn ämnar Malmö museer arrangera kodningsworkshops, tillgängliggöra lärarhandledningar på webben och publicera filmer med syfte att inspirera till kreativt skapande (Malmö museer, 2021).
Malmö Museer har i nuläget en digital plattform genom Malmö stads webbplats som erbjuder exempelvis audiovisuella guider och digitala föredrag. Det finns inte digitala turer i form av videoupptagningar eller gatuvy på webbplatsen. Malmö museer har utfört samarbete med Google Arts & Culture där utvalda konstverk visas. Pergamon Museum är ett exempel på museum som använder gatuvy i samarbete med Googles art & Culture vilket syns i figur 4.
Genom att använda sig av detta digitala verktyg kan besökaren klicka sig framåt likt ett point and click-spel
5genom Pergamonmuseet. Utifrån en demokratisk synvinkel kan implementering av gatuvy innanför museet vara till positiv fördel för museet. Personer som av olika anledningar inte kan transporteras längre sträckor kan i stället navigera genom museerna online.
På Malmö museers webbplats finns möjlighet att klicka på ”våra samlingar” vilket visar olika alternativ, se figur 5 på nästa sida. Besökaren kan då klicka sig vidare för att komma till de olika samlingarna, exempelvis bildarkiv och arkeologiska samlingar. Det finns också en knapp som heter ”Sök i våra samlingar” vilken dirigerar besökaren vidare till Carlotta (Malmö museer, 2021).
5 ”Point and click-spel” är datorspel där spelaren klickar på olika objekt, lär sig information om dessa, för att sedan göra val som gör att spelet rör sig framåt (Wikipedia, 2021).
8
Figur 5: Våra samlingar, Malmö museer, ägs av Malmö stad
Carlotta
Malmö museer använder Carlotta – ett databassystem för museisamlingar som ägs av staten.
Grundidén med Carlotta är att tillhandahålla ett flexibelt system som kan anpassas till alla sorters museisamlingar (Carlotta, 2021). Utvecklingen av Carlotta styrs av Carlottagruppen som består av representanter från de museer som använder systemet samt systemutvecklare. Exempel på andra svenska museer som använder sig av Carlotta är Göteborgs stadsmuseum, Etnografiska museet och Kulturen i Lund. En annan webbplats som visar upp olika museisamlingar är
DigitaltMuseum som används av exempelvis Hälsingland museum och Judiska museet
(DigitaltMuseum, 2021).
9
Det kan argumenteras för att Carlotta har en föråldrad design vilket möjligen inte tilltalar alla målgrupper. Figur 6 visar hur Carlottas startsida ser ut.
Figur 6: Malmö museer, Carlotta, ägs av Carlotta.
Malmö museer publicerar sina egna föremål men länkar även till Malmö stads bildarkiv via Carlotta. Bildarkivet utgör över 86 000 bilder kopplade till Malmös historia och webbplatsen ägs av Asset bank
6(Bildarkivet Malmö, 2021; Bright Interactive, 2021). De föremålsbilder och arkivbilder som Malmö museer publicerar på Carlotta är av förhållandevis låg kvalitet. Just nu finns det bilder med 800 x 533 pixlar medan exempelvis Rijksmuseums bilder har 4672 x 5748 pixlar, en väsentlig skillnad i upplösning. Utifrån återanvändnings- och nedladdningsperspektiv är detta inte optimalt då besökare möjligen undviker att ladda ner bilderna för att exempelvis skriva ut dem eller använda i andra sammanhang på grund av sviktande kvalitet. I kontrast till exempelvis Rijksmuseum som på sin egen webbplats visar upp en digital databas av sin
6 Asset bank är ett digitalt kapitalförvaltningssystem från Storbritannien (Built by bright, 2021).
10
museisamling så kan det verka svårnavigerbart och krångligt att få tillgång till Malmö museers likartade innehåll.
Sammanfattningsvis, om Malmö museers databas Carlotta ställs i kontrast till Rijksmuseums så finns det väsentliga skillnader i kapacitet, kvalitet och lättillgänglighet. Det finns flera olika verktyg att utnyttja för att engagera och nå ut till målgrupper, men på grund av storleken på en studie som skulle undersöka samtliga så avgränsas denna studie till att undersöka hur Malmö museer arbetar för att förädla sin digitala databas med kulturinnehåll.
Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka hur Malmö museer arbetar för att upprätthålla ett kulturellt värde i en digital värld.
Frågeställning
Studiens huvudfrågeställning är: ”Hur arbetar Malmö museer för att förbättra sitt digitala utbud av museisamlingar utifrån öppenhet och tillgänglighet?”. Denna kompletteras med
följdfrågorna;
• Hur arbetar Malmö museer med katalogisering av digitala samlingar med avseende på offentligt engagemang
• Vilket tillvägagångssätt hade varit mest gynnsamt med beaktning av ekonomi och besökares åsikter? Vad är de största hindren respektive möjligheterna?
Avgränsningar
Till följd av kandidatuppsatsformatets begränsade omfång har avgränsningar skett och potentiella forskningsperspektiv uteslutits.
En av de aspekter som uteslutits är hur Malmö museer i allmänhet arbetar internt med
digitaliseringen, exempelvis hur de kommunicerar, vilken organisationsstruktur de har och hur
de fördelar ansvarsområde inom verksamheten Anledningen till detta är för att denna studie ska
kunna smalnas av så att det primära syftet framgår desto tydligare.
11
Det kommer fokuseras på den digitala katalogiseringen av Malmö museers material snarare än digitalt arbete som exempelvis implementering av VR eller marknadsföring på sociala medier.
Det har inte heller valts att analysera hela Malmö museers digitala strategi och vad de gör i sin dagliga verksamhet för nå målen de satt upp.
Två intervjuer och ett introducerande samtal har genomförts med två olika medarbetare och det har genomförts en observation.
Målgrupp
Denna uppsats är av relevans inte bara för museer i arbete med digital katalogisering utan även andra kulturinstitutioner som arbetar digitalt. Detta för att det tas upp aspekter gällande
marknadsföring, engagemang av besökare och även studier som berör den digitala
katalogiseringen av kulturinnehåll. Vidare kan denna uppsats vara behjälplig för andra studenter och forskare inom fakulteten för medieteknik och kultur och samhälle.
Disposition
Den inledande delen av denna uppsats ämnar till att beskriva bakgrunden till varför studiens syfte är aktuellt. Vidare beskrivs i teorikapitlet olika studier i relation till uppsatsens innehåll.
Metodkapitlet beskriver valet av kvalitativ metod samt diskuterar varför denna valdes utifrån metodteori. Här beskrivs även tillvägagångssättet för utvinning av information, exempelvis observation och intervju. Vidare i resultatkapitlet visas empirin från intervjuer och observation.
I diskussionskapitlets jämförs resultat med den information som presenterats i teorikapitlet
vilket leder till en slutsats som besvarar frågeställningarna.
12
2 Teori
I detta kapitel beskrivs teori kring digitalisering av kulturinnehåll, engagemangfrämjande och ömsesidig delaktighet mellan museer och besökare.
Tingens metod
Tingens metod används av museer i syfte att hitta nya perspektiv för hur museisamlingarna kan intressera människor. Detta genom att synliggöra nya aspekter om tingen. Ting i denna text avser de föremål, bilder och annat material som museer tillhandahåller. Metoden har utvecklats i samarbete med tre norska museer mellan år 2015 – 2017 (Riksantikvarieämbetet, 2020). Dessa undersökte möjligheter att kombinera allmänhetens krav på öppenhet med museernas
kärnaktiviteter: forskning, förvaltning och förmedling. Tingen spelar en central roll och genom att låta dessa styra vem som involveras och hur. Ett föremål som engagerar samer kan
exempelvis få deras perspektiv vilket möjliggör en kombination av museers kärnverksamhet och inkludering av allmänheten. Tingens metod fokuserar på museernas roll i samhället baserat på Latours
7teorier som presenteras i boken Making Things Public. Latour intresserade sig för hur demokratiutövandet kunde göras annorlunda med saker och väsen som utgångspunkt istället för begränsade politiska frågor (Tingenesmetode, 2021).
Tingens metod är alltså lämplig för att engagera olika aktörer i förhållande till deras relation till tinget. Dessa aktörer kan vara sakkunniga, forskare eller allmänna museibesökare. Genom att ta vara på interaktionen kan museer inspireras inför framtida utställningar vilket lockar in fler besökare (Riksantikvarieämbetet, 2020). Olika ting väcker olika åsikter, relationer och idéer.
Därför blir diskussionen kring tingen flytande (Taher, 2020). Sveriges museer beskrev inför vårmötet 2018 att de ville släppa på museernas tolkningsföreträde för att bjuda in fler perspektiv genom användning av tingens metod (Sveriges museer, 2018).
7 Bruno Latour var en sociolog som fokuserade på kunskapsbildning och vetenskapsteori (Wikipedia, 2021).
13
Demokratiaspekten
Även om offentliggörandet av museisamlingar kan bidra till demokratisering av kulturarv så behöver museerna fatta egna beslut gällande val av information, bilder och tillgänglighet som tillhandahålls allmänheten (Anderson et al., 2018). Open Knowledge Foundation (2021) menar att öppenhet har tre nyckelfunktioner: tillgänglighet och åtkomst, återanvändning och
omfördelning samt universellt deltagande. Allt innehåll ska vara tillgängligt till en rimlig reproduktionskostnad, företrädesvis genom fri nedladdning. Innehållet ska dessutom vara tillgängligt i en bekväm och modifierbar form och tillhandahållas under villkor som tillåter återanvändning och omfördelning samt vara maskinläsbart. Den sista komponenten för öppenhet är det universella deltagandet. Med detta menas att ingen verksamhet ska
diskrimineras gällande bruk av det digitalt innehållet. Studenter så väl som företag ska alltså ha samma tillgång till materialet (Open Knowledge Foundation, 2021). Figur 7 visar hur
Rijksmuseum möjliggör engagemang för sina objekt, i detta fall en kista, med gillningar och återanvändning genom nedladdning och delningsmöjligheter.
På Rijksmuseums webbplats kan besökaren dessutom beställa produkter med motiv från samlingarna vilket visar på modifierbarhet.
Figur 7: Search Objects, Rijksstudio, Ägs av Rijksmuseum
14
Skiftet mot digitalisering pågår likväl som kraven på att vara demokratiska och öppna i uppvisandet av museisamlingar. Därför behöver museer revidera sina strategier och positioner för att fylla sin roll i ett sammankopplat informations- och kunskapssamhälle (Wiedemann et al., 2019).
Deltagande upplevelser hos museibesökare
Överföringsmodellen, eller sändare-mottagare-modellen, där en auktoritär sändare ensidigt sänder information till en oinformerad mottagare har historiskt präglat museers besökarsyn.
Problematiken med denna typ av informationsöverföring är att den väldigt begränsad och ignorerar lärandeprocessernas sociala och kulturella aspekter. Detta inlärningstillvägagångsätt grundas i behaviorismen
8där eleverna är ”tomma kärl att fyllas” och lärarens roll, som kunnig och auktoritär, är att anpassa kommunikationen så att eleverna kan ta till sig informationen.
Samma information ska alltså nå många men eftersom individer är olika behandlar de även information olika vilket gör denna människosyn problematisk. Om museer kommunicerar ensidigt utan beaktning till besökarens feedback och förkunskap hämmas inlärningen (Hooper- Greenhill, 2000).
Ett nytt tillvägagångssätt utgår från tolkarens, eller besökarens, tankar och synpunkter.
Kommunikationsutbytet ses som en viktig källa för inlärning och ska vara ömsesidig. Det utgår från hermeneutiken eller konstruktivismen som ser kunskap som en process som levandegörs i lärandeprocessen, snarare än statisk fristående fakta. Lärarens roll, i detta fall museernas, är att tillhandahålla miljöer som stimulerar lärande och tar vara på befintlig kunskap hos eleven (besökaren). Enligt denna konstruktivistiska teori måste läraren arbeta samarbetande och rådgivande tillsammans med eleverna för att utveckla nya tillvägagångssätt för
inlärningsprocesser (Hooper-Greenhill, 2000).
Besökare med förkunskap och ett individuellt intresse tenderar vara mer aktiva och engagerade i museiverksamheter (Kersten et al., 2017). Moderna museer har en ny inställning på
kommunikation gentemot sina besökare. Denna syftar till att upplysa och utbilda med hänsyn till mottagarens förkunskap (Hooper-Greenhill, 2000).
8 Behaviorismen är en psykologisk inriktning från början av 1900-talet (Psykologisktvetande, 2021).
15
Museibesökares förändrade vanor, till följd av digitaliseringen, har förändrat museers syn på vad museibesök innebär. Så kallade deltagande upplevelser blir alltmer värdefulla, både på plats och online. Därför söker museer fler vägar för att inkorporera utomstående personers
informationsutbyte. Flera konstnärer och museiutställningar uppmuntrar besökare att aktivt bidra till utställningarna för att skapa mervärde (Johnson et al., 2015). Strävan efter att försöka finna mening i föremål genom att uppmuntra olika perspektiv från olika intressenter kan liknas vid tingens metod. Taher (2020) menar att Malmö museer bör implementera tingens metod i sin verksamhet för både anställda och utomstående.
Det har även börjat bli mer vanligt att museer använder sig av crowdsourcing, det vill säga att tilldela en odefinierad grupp av människor uppgifter, för att nå ett visst mål. Detta för att exempelvis organisera gemenskaper via sociala medier eller skapa deltagande så att museet kan förbättras på ett djupare sätt genom etablering av en ömsesidig dialog. Crowdsourcing kan också leda till samarbete mellan besökare och museer resulterande i projekt som gynnar verksamheten (Johnson et al., 2015).
Digitala teknologier gör det möjligt att skapa en närvaro för museer även om besökarna inte är fysiskt närvarande. Affärsmodeller för att ge stöd åt aktiviteter för museer online förväntas framträda i takt med att museer mognar i sina digitala koncept. Museer kan skapa ett starkt varumärke online för att på så sätt nå autenticitet genom att möjliggöra full tillgänglighet av bilder med hög kvalitet på sin webbplats (Navarrete, 2019). När utrymme för personliga meningsutbyten skapas och allmänheten engageras nås en bredare räckvidd samt djupare uppskattning av värdefulla kulturarv och konstobjekt som finns i samlingarna (Hackney &
Pickard, 2018).
Den drivkraft som finns bakom rörelsen för deltagande upplevelser har gjort att flera museiledningsgrupper överväger att formulera policys som främjar digital interaktion via Smartphones och social media innanför museiväggarna (Johnson et al., 2015). Utmaningar inför framtiden är att utföra ytterligare forskning i hur användandet av mobiltelefoner kan integreras i museiutställningar för att förbättra besökares, framförallt unga besökares, upplevelser och lärande (Hughes & Moscardo, 2017).
Sociala medier
Det ökande användandet av sociala medier har resulterat i fler forum med syfte att främja
kulturvärde genom att låta användare publicera och kommentera material. Facebookgruppen
16
Malmö – Ett historiskt perspektiv som behandlar lokalhistoria är ett sådant forum (Malmö – ett historiskt perspektiv, 2021). Hood och Reid (2018) undersökte liknande Facebook-grupper i Skottland och drog slutsatsen att de representerar en ny möjlighet för engagerade användare att visa upp historiskt material som med goda resultat kan användas av samhällsarvsorganisationer.
“Digital storytelling and the documenting of local communities through social media can engender real participant engagement which ultimately contributes to local history research and the broader cultural memory” (Hood & Reid, 2018, s.27). Författarna skriver vidare att detta inte enbart gäller inom en lokalhistorisk kontext utan även bredare forskningsfält beroende på det publicerade materialets djup och kvalitet.
När besökare uppmuntras dela sina museibesök på sociala medier får museerna fri
marknadsföring och omdirigering av trafik. National Gallery of Denmark ökade exempelvis sin räckvidd på Instagram med 2500 procent från juli till augusti 2014 genom att skapa en strategi som uppmuntrade besökare att dela sina upplevelser och bilder från sitt museibesök (Johnson et al., 2015).
Det finns även lokalnyhetskoncerner som använder sig av liknande metoder för att visa upp historia och kultur. Ett exempel är Sydsvenskan som på Instagram skapat en ”dotterprofil”
vilken publicerar lokalhistoriska bilder (Sydsvenskan Retro, 2021). Malmö stadsarkiv har också ett Instagram-konto där liknande material publiceras (Malmö stadsarkiv, 2021).
Digital katalogisering av museisamlingar
Anderson et al. (2018) beskriver hur tillgängliggörande av online-samlingar har potential att
informera samhällen om sina kulturarv för att främja bevarandet av dessa. Internet är en
värdefull tillgång för att tillgängliggöra kulturarv till en bred publik – särskilt eftersom den
digitala infrastrukturen är så kraftfull att högkvalitativa bilder och mediafiler stöds. Samtidigt
skapar den digitala tillgängligheten flera frågor gällande förvaltning och kategorisering av
museisamlingarna. Besökarengagemang kan utveckla samlingsprocessen och bidra till
utställningar men problem rörande katalogiseringstermonologi och objektsklassificering
tydliggörs när fler engagerar sig. Frågor kring vilken digital plattform som är mest lämplig när
det kommer till att nå ut till människor uppstår dessutom. Den ökade digitala närvaron resulterar
i ett steg mot digitalisering av samlingar med syfte att säkra, bevara och öka tillgängligheten för
dessa (Hackney & Pickard, 2018).
17
Det finns olika sätt att publicera museisamlingar digitalt för allmänheten. Wiedemann et al.
(2019) utförde en kvalitativ undersökning genom intervjuer där de sedan kategoriserade museers tillvägagångssätt att digitalisera sitt innehåll enligt fyra olika modeller:
Utilization approach A: Public engagement: Denna användningsmetod är karaktäriserad med betoning på öppenhet gällande tillgänglighet och åtkomst för allmänheten. Det långsiktiga målet är att allmänheten ska ha fri tillgång till allt material som museet förfogar över. Detta gäller oavsett om det är genom olika öppna plattformar, exempelvis Carlotta, eller på museets egen webbplats. Det viktigaste för museer som arbetar enligt denna användningsmetod är öppenhet av deras samlingar men också att tillåta tredjeparter att kommersialisera, det vill säga använda sig av reklam, på webbplatsen (Wiedemann et al., 2019) Om ett museum ska låta allmänheten ha fri tillgång till alla deras samlingar utan att betala någon form av inträdesavgift så kommer museet tappa en stor inkomstkälla, därför är det viktigt att samarbeta med företag som vill skapa reklam på deras webbsida. Genom att möjliggöra en öppen och enkel distribution av
samlingarna så kan museer öka sin synlighet i offentligheten och även delta i innovativa processer som stärker allmänhetens engagemang. Detta för att användare och besökare personligen kan bidra till kulturarvet genom exempelvis medborgarvetenskaplig verksamhet.
Det är på grund av detta som den stora allmänheten, i synnerhet den delen som aktivt använder internet, anses som värdefulla intressenter för museerna. Denna typ av strategi, det vill säga öppna upp museisamlingarna för allmänheten anses som den bästa vägen att gå. Det finns även politiska lagar, exempelvis copyrightlagar, vilka kan vara hinder i ett arbete för en totalt fritt tillhandahållande av digitala samlingar (Wiedemann et al., 2019)
Utilization approach B: Safeguarding heritage-related knowledge: Skiljer sig från
föregående metod på så sätt att museerna som följer den är mer återhållsamma när det kommer till att ge fri tillgång till samlingarna digitalt. Istället för att ha målsättningen att visa allt vill de enbart distribuera sitt digitala material under strikta villkor. Samarbeta sker endast med
plattformar vilka tillåter museerna själva att kontrollera villkoren. Museerna som följer denna
linje ser sig själva som kulturtillgångar och fokuserar på att dokumentera sina samlingar genom
redigering och länkning av tingets information. Synen på museer inom denna metod är främst
som aktörer inom kultursektorn, snarare än forskning eller kommersialism, och samlingarna är
en del av deras nationella eller lokala identitet. Vidare ses prestigefyllda nationella museer som
länkar sitt digitala innehåll till högkvalitativa metadata som förebilder. Museerna vill alltså
vakta sina samlingar för att undvika att materialet används ofördelaktigt. samt att de kan bli
bötfällda om de inte upprätthåller dessa regler (Wiedemann et al., 2019). En organisation som
arbetar enligt denna användningsmetod är Sydsvenskan som genom sin webbplats ”Bilder i syd”
18
publicerat flera historiska bilder. Om en besökare vill ladda ner en av dessa bilder kostar det och samtliga visningsbilder är vattenmärkta (Bilder i syd, 2021).
Utilization approach C: Promoting research Infrastructure: Museer som följer denna metod är relativt öppna till att publicera samlingar digitalt. Gemensamt för dem är att de oftast inte skapat en konkret långsiktig handlingsplan gällande sin digitala museikatalogisering. Samtidigt distribuerar de gärna sina samlingar om de blir tillfrågade av exempelvis studenter. I andra fall, exempelvis om kommersiella aktörer vill använda sig av materialet, kräver de finansiell kompensation. Detta för att sistnämnda inte arbetar i forskningssyfte. Museer som arbetar på detta vis ser sig själva som forskningsinstitut vars största uppgift är att tillhandahålla material för forskningsprojekt (Wiedemann et al., 2019).
Utilization approach D: Achieving marketing goals: Dessa museer fokuserar museer på att tjäna pengar. De uppvisar en medelhög grad av öppen åtkomst men utesluter inte den
ekonomiska potentialen i digitalt innehåll. Strategierna för dessa museer styrs av kommersiella krav tillika marknadsvärdet på deras digitala samlingar. Därför tar de användningsavgifter för återanvändning av sina innehåll. Museer som arbetar efter denna modell ser sig som
kulturentreprenörer eller kommersiella företag. Som konsekvens av detta ser de sina digitala samlingar som en möjlighet att etablera sig själva som vinstdrivande institutioner. Förebilder inom modellen är vinstdrivande företag och oberoende museum (Wiedemann et al., 2019).
Utifrån en kvalitativ utvärdering över Rijksmuseums digitala samlingar så är det tydligt att det
finns ett antal olika standardkomponenter som varje digital samling använder sig av. Dessa
inkluderar en översikt av samlingen inklusive kontextuell information om konstnären, temat
eller tidsperioden samt bilder på alla objekt som finns i samlingen. De tillhandahåller även
verktyg och plattformar för besökare på webbplatsen så att de kan moderera egna uppsättningar
bilder samt andra digitala objekt (Hackney & Pickard, 2018).
19
3 Metod
I detta kapitel redovisas de metoder som ligger till grund för studien samt metodteori. Vidare följer en metoddiskussion som överlägger metodvalen, urvalen och resultatet.
Metodteori
Studien har främst utgått från en induktiv ansats eftersom skeenden och mekanismer undersökts på plats. Den induktiva ansatsen innebär att forskaren går från verklighet till teori – att all teori bör vara grundad i verkligheten. I samband med undersökningens genomförande har även teori undersökts varför fallstudien också är deduktiv utöver induktiv, alltså en abduktiv
forskningsansats. Abduktion är en kontinuerlig växelverkan mellan teori och empiri där ingen kan anses ha förtur (Jacobsen, 2017).
Fallstudien som genomförts är icke-experimentell, alltså deskriptiv. Deskriptiv forskning används när man strävar efter förklaring snarare än förutsägelser baserade på orsak och verkan.
Målet för deskriptiv forskning är att undersöka olika skeenden eller företeelser (Merriam, 1994).
Eftersom uppsatsen undersökt Malmö museers digitaliseringsarbete är det lämpligt att studien är av deskriptiv karaktär. Detta eftersom studien inte avser analysera varför ett visst arbetssätt går före ett annat utan snarare hur det faktiska arbetet påverkar Malmö museers digitala innehåll.
Deskriptiva studier är i regel induktiva då det är omöjligt att få tag i alla väsentliga variabler på förhand (Merriam, 1994).
Den kvalitativa metod som använts i denna studie är av holistisk karaktär eftersom den ämnar
undersöka vad som görs och hur. Kvalitativ forskning kontrasteras ofta till ”traditionell” eller
kvantitativ forskning eftersom deras perspektiv på verklighet varierar. Den traditionella
forskningen ämnar undersöka en enda mätbar objektiv verklighet. I kontrast till detta söker den
kvalitativa forskningen flera olika verkligheter utifrån synsättet att världen inte är objektivt
beskaffad utan snarare en funktion av varseblivning och samspel med andra människor
(Merriam, 1994). Den kvalitativa studien vilar alltså på ett hermeneutiskt perspektiv, där
tolkningen av verkligheten är det viktigaste snarare än en enskild sanning om vad verkligheten
är (Jacobsen, 2017).
20
Kvalitativ metod
På grund av upplägget för denna studie ansågs det att en kvalitativ metod vore att föredra. Detta grundar sig i att kvalitativa metoder lämpar sig bättre för när något abstrakt ska undersökas.
Genom användandet av den kvalitativa metoden kan klarhet skapas utifrån ett oklart tema vilket i sin tur gör det mer nyanserat. Fyra metoder för insamling av kvalitativa data är den öppna individuella intervjun, fokusgruppsintervjun, observation och dokumentundersökning.
(Jacobsen, 2017). Denna studie undersöker hur Malmö museer arbetar med digitaliseringen av sitt innehåll och för att göra detta valdes observation respektive intervjuer med nyckelpersoner inom verksamheten.
Jacobsen (2017) menar att man borde använda sig av en kvalitativ ansats när det finns en anknytning till det hermeneutiska perspektivet, det vill säga ett perspektiv som bygger på tolkning och förståelse. Detta eftersom ett kvalitativt tillvägagångssätt i regel syftar till att få fram hur människor tolkar och förstår en given situation. I förhållande till en kvantitativ ansats, som är mer lämplig när det redan finns god förkunskap om hur ett visst tema fungerar, så är den kvalitativa ansatsen bättre utifrån ett explorativt perspektiv (Jacobsen, 2017). Denna studie ämnar förstå varför Malmö museer väljer att gå en viss väg när det kommer till digitalisering och hur de kommer att utföra detta. Saunders et al. (2019) menar att fallstudier potentiellt kan svara på frågorna varför och hur något förekommer samt vad som förekommer. Generellt sett är fallstudie den metod som föredras då frågor som hur eller varför ställs, detta på grund av att forskaren har ringa kontroll över situationen som studeras samt när studiens fokus ligger på aktuella skeenden i ett konkret socialt sammanhang (Yin, 2007).
Den forskningsstrategi som primärt valts för denna studie är således fallstudie.
Fallstudie
Ett metodiskt angreppssätt innebär en plan för att samla in, organisera och integrera information
eller data som senare resulterar i en slutprodukt – forskningsresultaten. Det finns flera olika
verktyg och modeller som man kan ha nytta av vid undersökningen. Fallstudien är en metod
som kan utnyttjas för att systematiskt studera en företeelse (Merriam, 1994). Yin (2007)
beskriver att fallstudiemetoden är lämplig i flera situationer med syfte att samla kunskap om
individuella, gruppmässiga, organisatoriska, sociala och politiska företeelser. Fallstudier är att
föredra när aktuella, snarare än historiska, skeenden studeras. Detta för att forskaren i realtid
kan observera skeenden och intervjua relevanta personer. Det finns inte heller utrymme för att
21
manipulera relevanta variabler (Merriam, 1994; Yin, 2007). Alla metoder inom fallstudien, exempelvis test och intervjuer, kan användas för att nå ett resultat (Merriam, 1994).
Studier av enskilda fall innebär att forskaren specifikt studerar en situation, organisation eller något annat som är klart avgränsat i tid och rum. Därmed kan forskaren få god insikt i en plats och händelse samt en verklighetsnära beskrivning av fallet. Enskilda studier har ofta explorativa drag där man söker efter något nytt eller försöker förstå något man inte har kunskap om. Därför är fallstudier lämpliga för teoretisk generalisering (Jacobsen, 2017).
Denna uppsats studerar Malmö museers arbete varför det är gynnsamt att anknyta till studier som behandlat snarlika fall av kulturverksamheters digitalisering. Med hjälp av fallstudien kan teorier utvecklas och prövas (Merriam, 1994). Detta gjordes exempelvis när intervjupersonerna fick förklara var de kartlade sig själv enligt kategoriseringen av digital katalogisering som Wiedemann et al. (2019) skapat. Urvalet av undersökningsenheter kan göras på olika sätt och informationen som används kan vara både kvalitativ och kvantitativ (Merriam, 1994). Det jämförs även mellan Rijksmuseum och Malmö museer utifrån olika aspekter vilka visas i en tabell i resultatkapitlet. Denna utfördes för att visa på skillnader som finns i hur de olika museerna visar upp sina samlingar för att visa på eventuell utvecklingspotential för Malmö museer.
Intervju
Det kvalitativa metodvalet lämpar sig för att undersöka aktuella skeenden och inför denna uppsats har intervjuer med två nyckelpersoner inom Malmö museers verksamhet utförts för att ta reda på hur personer i verksamheten själva tycker att de arbetar med digitaliseringen av kulturinnehåll. Under intervjuns gång finns det två huvudsakliga uppgifter – att i grova drag följa frågeordningen som återfinns i fallstudieprotokollet och att formulera konkreta frågor utan att skapa eventuell skevhet som kan påverka resultatet negativt (Merriam, 1994). Teman och infallsvinklar ska tolkas och rapporteras utifrån det som intervjupersonerna kan berätta, och insatta och välinformerade respondenter kan ge väsentliga insikter om en specifik situation (Yin, 2007). När det kommer till hur de två respondenterna på Malmö museer uppfattar sin verksamhet, sina verktyg, sina chefer, sina möjligheter och hinder etcetera var det således lämpligt att utföra en intervju.
Den vanligaste fallstudieintervjun är av öppen karaktär, det vill säga att de som intervjuas blir
tillfrågade om både fakta samt deras åsikter om dessa (Yin, 2007). Intervjuerna med
22
respondenterna hade semistrukturerad karaktär med lutning åt det öppna hållet. Detta för att det ansågs bättre att de svarade på frågorna i egen mån snarare än att försöka anpassa sig till begränsade svarsalternativ. Intervjuaren måste även noggrant fundera igenom vilka frågor som ska ställas för att locka ut så mycket som möjligt från intervjupersonerna utan att styra deras svar. För att lyckas med detta kan det krävas en lagom blandning av öppna, introducerande frågor och mer slutna frågor med högre precision (Ekengren & Hinnfors, 2012). Det fanns i intervjuerna mestadels öppna frågor men vissa var mer slutna. Frågan om Malmö museer valt att implementera tingens metod digitalt är exempel på en sluten fråga som ledde till diskussion.
Detta för att det fanns ett ja eller nej på frågan men diskussionen om vad de gör för att engagera utomstående blev en naturlig följd av frågan. Exempel på en öppen fråga var hur Malmö museer ställer sig till forskning då det inte fanns ett enkelt svar på frågan.
Man bör inte betrakta strukturering av intervjun som en fråga om antingen eller, i stället bör man se struktureringen som en glidande skala. Ytterpunkten på ena sidan av skalan har inte någon speciell plan eller ordningsföljd och den andra ytterpunkten består av fasta frågor i en bestämd följd (Jacobsen, 2017). Intervjun som utförts lutade sig mer till den sida av skalan som var öppen, men inte i ytterkanten. Merriam (1994) menar på att den vanligaste formen av intervju är en delvis strukturerad, eller semistrukturerad, intervju vars struktur grundas på en uppsättning frågor eller teman som ska beröras men som ej behöver vara i någon särskild ordningsföljd. Det är denna form av semistrukturerad intervju som utförts inför denna uppsats.
Jacobsen (2017) skriver att den öppna individuella intervjun är mest lämplig när relativt få enheter undersöks, när undersökaren är intresserad av vad den enskilda personen säger samt hur den enskilde personen tolkar och meningsbestämmer ett speciellt fenomen. Detta stärker valet av att utföra en öppen individuell intervju eftersom det enbart var två personer som intervjuades.
Sammanfattningsvis är de utförda intervjuerna av semistrukturerad karaktär med vissa förutbestämda teman och frågor men själva utformandet av intervjuerna följer inte en särskild ordningsföljd.
Genomförande av intervju
Frågor som bör beaktas innan genomförandet av intervjun är hur många som ska intervjuas, var intervjun ska äga rum? Dold eller öppen intervju? Inspelad intervju? Hur lång intervju?
(Jacobsen, 2017). Då det fanns begränsat med tid samt begränsade resurser så har det inför
denna uppsats valts att intervjua två personer och på grund av Covid-19-pandemin har detta
23
skett digitalt på Microsoft teams. Intervjun har varit öppen och inspelning har tillåtits av samtliga parter. På grund av tidsbegränsningar och transkribering av intervjun så har varje intervju haft en maximumtid på 45 minuter men de blev 60 minuter.
Inför ett introducerande samtal skickades åtta frågor berörande det digitala arbetet till
respondenterna och dessa återfinns i Bilaga 1 – Struktur och frågor inför intervju. Efter att dessa frågor skickats ut så skedde samtalet där studien och intervjun förklarades i sin helhet. Detta introducerande samtal varade i en timme och under samtalet antecknades information som framkom. Dessa anteckningar låg till grund för resultatet och påverkade intervjufrågorna.
Inför intervjun skickades intervjufrågorna ut i förväg så att respondenterna kunde förbereda sig.
Det klarlades också att intervjufrågorna skulle fungera som en grund för samtalet men att intervjun i sig skulle vara semistrukturerad med öppen karaktär, det vill säga att det inte behövde vara låsta frågor och svar. Att intervjufrågorna skickades ut i förväg skapade troligtvis mer transparens och samarbetsvillighet hos respondenterna då det inte verkade finnas en dold agenda. Dessa intervjufrågor hittas i Bilaga 2 – Intervjufrågor.
Jacobsen (2017) skriver att transkribering av intervju är idealt, detta för att det är tidskrävande och frustrerande att spola fram och tillbaka i en ljudfil. Skrivs allting ner blir det lättare att hoppa fram och tillbaka i samtalet. Transkriberingen för den första intervjun finns inte till följd av tekniska problem. Därför skedde en kompletterande intervju där nedtecknat material från den första intervjun fick bekräftas och korrigeras av respondenterna och denna transkriberades.
Urval för intervju
Jacobsen (2017) skriver att för att få en överblick är det viktigt att man bestämmer hur många
enheter som ska intervjuas och inom vilken tidsram. Inför utförandet av fallstudien valdes det
att förhålla sig till två intervjuer med två personer. Vidare beskriver Jacobsen (2017) att
undersökaren bör specificera inkluderings- och exkluderingskriterier samt välja ut kriterier för
urval av respondenter. Eftersom denna studie behandlar Malmö museers digitala arbete gällande
föremål och bilder på Carlotta ansågs det lägligt att intervjua personer som dagligen arbetar med
detta. Genomförandet av urval av respondenter skedde på ett samtal med enhetschefen på
Malmö museer och Ulrika af Wetterstedt. Studiens syfte och frågeställning förklarades vilket
ledde till att kontakt etablerades med nyckelpersoner som dagligen arbetar med de frågor som
fanns i frågeställningen. Ulrika af Wetterstedt – arkivarie på Malmö museer – valdes eftersom
hon deltar i att strukturera arkiven, planera digitala informationssystem samt är delaktig i
24
föremålsfotografering. Magnus Walderborn valdes för att han dagligen arbetar med museets databaser, register och kataloger. Han har arbetat som museiintendent och kurator sedan 1991 och denna erfarenhet ansågs relevant då frågor som ”varför arbetar ni så här idag?” kan ge
utförligare svar från en som arbetat på Malmö museer länge. Båda respondenterna är även med i Carlottagruppen vilket bidrog till urvalet. Jacobsen (2017) beskriver detta urvalskriterier som
”information”, det vill säga att forskaren väljer ut respondenter som har stora kunskaper om det som är intressant. Detta kan förklaras som informantintervjuer då intervjupersonerna valdes strategiskt eftersom de har närhet till beslut eller policyprocess (Ekengren & Hinnfors, 2012).
Målet med intervjuerna var dock inte att påverka beslut utan snarare förstå de beslut som tagits och kommer tas.
Observation
Det finns flera skäl till att en forskare väljer att samla in information genom observationer. Som
”outsider” kan observatören lägga märke till saker och ting som blivit rutin för deltagarna själva. Under ett fältbesök finns möjlighet att göra direkta observationer. Det kan finnas vissa relevanta beteenden eller faktorer i omgivningen som är tillgängliga för observation och som kan fungera som kompletterande informationskälla i fallstudien. Observationen kan också fortgå under tiden som forskaren använder sig av andra metoder, exempelvis intervjuer (Merriam, 1994). Kombinationen av intervjuer och observation har använts i denna studie.
Att samla in information genom observation betyder att forskaren betraktar vad människor gör i
olika situationer för att registrera vad människor faktiskt gör och att registrera beteende i en
kontext (Jacobsen, 2017). Genom att vara passiv deltagare på Carlottagruppens möte utlästes
vissa tendenser och mönster som ligger till grund för resultatet. Jacobsen (2017) skriver att det
finns öppen och dold observation samt deltagande och icke deltagande observation. Med dold
observation menas att de undersökta personerna inte vet om att de blir observerade. I detta fall
har samtliga deltagare i mötena haft vetskap om min närvaro och således har observationen varit
öppen. Deltagande observation innebär att forskaren deltar på samma premisser som de som
undersöks medan icke-deltagande betyder att undersökaren håller distans till det som
observeras. Observationen som skedde inför denna uppsats var av icke deltagande karaktär.
25
Genomförande av observation
Det som observerades var Carlottagruppens digitala möte på Microsoft Teams gällande utveckling och prioriteringar inför 2021. Utöver Carlottagruppens tio medverkande och uppsatsförfattaren närvarade två personer verksamma inom plattformens back-end
9. Under mötet diskuterades bland annat nya uppdateringar och varför mer kapital behövdes för att utföra vissa åtgärder. Mötet varade i tre timmar och under denna tid skrevs anteckningar som sedan renskrevs och ligger till grund för resultatet. Det är viktigt att renskriva anteckningarna efter en observation för att förstå allt som finns där och sålla ut onödig text (Jacobsen, 2017). Eftersom observationen skedde digitalt kunde inte fysiska aspekter som exempelvis kontorslandskap undersökas. Dock utlästes sociala interaktioner mötesmedlemmarna emellan och dessa ligger till grund för resultatet.
Urval för observation
Jacobsen (2017) förklarar att vid observationsmomentet är urvalet av plats och tidpunkt viktig.
Vidare beskriver han att snöbollsmetoden innebär att forskaren inte har ett fast kriterium i början av undersökningen. Med det menas att forskaren kan inleda med en informant som har god kunskap om ett ämne för att sedan få tips och idéer om vilka andra som är intressanta.
En variant av snöbollsmetoden har använts för urvalet till observationen då intervjupersonerna tipsade om ett möte som Carlottagruppen skulle ha. Efter visat intresse frågade Carlottagruppen om en student kunde närvara som observatör på mötet. Detta godkändes och därför blev valet av plats och tid det som Carlottagruppen bestämt. Den utförda observationen skedde mellan 8.30 – 12 på Microsoft Teams. Varför detta möte ansågs intressant var för att Carlottagruppen aktivt arbetar med utformningen av Carlotta och det är vad studien ämnar undersöka. Snöbollsmetoden är dock krävande om den används till sin fulla potential då det innebär att forskaren får
undersöka flera tips och det finns ingen garanti för att tipsen leder någonstans. I denna studie användes bara ett tips och det fanns information att hämta från den källan (Jacobsen, 2017).
9 Basbearbetningen på en webbsida, oftast på server-nivå (Wikipedia, 2020).
