• No results found

”Vi fick komma med förslag ganska tidigt, men läraren fick avgöra om det var något vi kunde spela.”: En kvalitativ studie om elevinflytande i ensembleundervisningen ur ett elevperspektiv.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "”Vi fick komma med förslag ganska tidigt, men läraren fick avgöra om det var något vi kunde spela.”: En kvalitativ studie om elevinflytande i ensembleundervisningen ur ett elevperspektiv."

Copied!
42
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

”Vi fick komma med förslag ganska tidigt, men läraren fick avgöra om det var något vi

kunde spela.”

En kvalitativ studie om elevinflytande i

ensembleundervisningen ur ett elevperspektiv.

Författare: Jan Ekberg Handledare: Petra Assarsson Examinator: Anna Linge Termin: HT20

Ämne: Musikpedagogik Nivå: Grundläggande nivå Kurskod: 2MUÄ4E

Självständigt arbete i musikpedagogik på

grundlig nivå, 15 hp

(2)

Titel: ”Vi fick komma med förslag ganska tidigt, men läraren fick avgöra om det var något vi kunde spela.” En kvalitativ studie om elevinflytande i ensembleundervisningen ur ett elevperspektiv.

Engelsk titel: "We were able to make suggestions quite early, but the teacher had to decide if it was something we could play." A qualitative study of student influence in ensemble teaching from a student perspective.

Abstrakt

Syftet med denna uppsats är att belysa elevinflytandet ur ett elevperspektiv i

ensemblekurserna på ett musikestetiskt gymnasium, samt se vilka effekter det sociala samspelet har på eleverna ur ett sociokulturellt perspektiv. Den data som behövdes för denna studie samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades genom ett sociokulturellt perspektiv. Det visar sig att elevernas upplevelser som berör

inflytande liknar varandra på många sätt, men det framkommer vissa skillnader.

Inflytandet som framkommer tenderar till att framförallt vara av en positiv karaktär men det förekommer även negativa aspekter som påverkar eleverna. Det sociala samspelets inflytande på eleverna visar sig ha en stor påverkan på fler plan än den musikaliska utvecklingen. Eleverna lär sig att fungera som grupp, ta beslut och utvecklas som musiker.

Nyckelord: Elevinflytande, ensemble, gymnasium, musik

Tack

Jag vill tacka till de personer i min närhet som stöttat mig under skrivprocessen och respondenterna som ställde upp för att bli intervjuade. Jag vill framförallt ge ett stort tack till min handledare Petra som hjälpt mig att utvecklas i mitt akademiska skrivande under denna uppsats.

Tack!

(3)

Innehåll

1 Inledning ____________________________________________________________ 1

2 Bakgrund ___________________________________________________________ 2 2.1 Elevinflytande i de två senaste läroplanerna ____________________________ 2 2.2 Delaktigt lärande__________________________________________________ 2 2.3 Ensemble i skolan _________________________________________________ 3 3 Syfte________________________________________________________________ 5 3.1 Frågeställningar __________________________________________________ 5 4 Tidigare forskning ____________________________________________________ 7 4.1 Maktfördelning och elevens egenintresse _______________________________ 7 4.2 Elevers reflektioner kring sitt inflytande _______________________________ 8 4.3 Det kulturella och sociala utbytet _____________________________________ 9 4.4 Negativa aspekter ________________________________________________ 10 5 Metod _____________________________________________________________ 12 5.1 Val av metod och metodbeskrivning _________________________________ 12 5.2 Urval __________________________________________________________ 12 5.3 Genomförande __________________________________________________ 13 5.4 Bearbetning och analys ____________________________________________ 14 5.5 Teoretiskt perspektiv _____________________________________________ 15 5.5.1 Sociokulturellt perspektiv i undervisningen ________________________ 15 5.6 Etiska överväganden ______________________________________________ 16 5.7 Metoddiskussion _________________________________________________ 17 6 Resultat ____________________________________________________________ 18 6.1 Inflytande genom val av repertoar ___________________________________ 18 6.1.1 Sammanfattning ______________________________________________ 19 6.2 Inflytande angående instrumentval ___________________________________ 19 6.2.1 Sammanfattning ______________________________________________ 20 6.3 Det sociala samspelets påverkan på inflytande _________________________ 20 6.3.1 Sammanfattning ______________________________________________ 22 6.4 Inflytandets negativa effekter _______________________________________ 22 6.4.1 Sammanfattning ______________________________________________ 24

7 Diskussion __________________________________________________________ 25 7.1 Elevernas inflytande ______________________________________________ 25 7.1.1 Inflytande av repertoar ________________________________________ 25 7.1.2 Inflytande av instrument _______________________________________ 26 7.2 Effekter av inflytandet ur ett sociokulturellt perspektiv ___________________ 27 8 Sammanfattning_____________________________________________________ 30

9 Vidare forskning ____________________________________________________ 31

Referenser ___________________________________________________________ 32

(4)

Bilagor _______________________________________________________________ I Bilaga 1 Missivbrev ___________________________________________________ I Bilaga 2 Intervjuguide _______________________________________________ III

(5)

1 Inledning

Mitt intresse för inflytande i undervisningen började redan under min egen studietid på gymnasiet. Vi elever hade själva möjligheten att påverka vilka låtar vi skulle spela i ensemblen. Vissa elever accepterade andras val av låt medan andra kritiserades.

Kritiken kom ofta ifrån personliga åsikter och referenser kring vad som var en bra respektive dålig låt. På så sätt valdes vissa låtar att inte spelas på grund av att majoriteten eller en mer dominerande grupp i klassen inte ville spela låten. På

Skolverkets hemsida kan vi läsa om elevernas rätt till inflytande över sin utbildning och arbetsmiljö (Skolverket, 2019). Elevinflytande inom skolans värld ska leda till en ökad förståelse över hur ett demokratiskt beslutande fungerar, och hur det främjar samspelet mellan lärare och elev. Om läraren utgår ifrån elevens intressen och erfarenheter ökar det möjligheterna för ett lärande bland eleverna (Skolverket, 2019). I skollagen (SFS 2010:800, kap.4, § 9) står det att barn och elever ska ges inflytande över sin utbildning.

Rönnlund (2013, s. 65) belyser i sin artikel att skolan har ett demokratiskt uppdrag genom utvecklande av demokratiska kompetenser hos eleverna, då de ska lära sig utöva inflytande och påverka beslutsfattare. Vidare beskriver Rönnlund (2013, s. 66) detta uppdrag som komplext då det är svårt att veta hur ett inflytande ska utformas. Men under de 10 senaste åren har forskningen visat ett ökat intresse för elevinflytandet där den både diskuterar och belyser fenomenet om inflytande (Skolverket, 2015, s. 62). Det står inte utskrivet i ämnesplanen för musik hur elevinflytandet ska räknas in och arbetas med i ämnet ensemble. Detta väcker en nyfikenhet hos mig över hur eleverna själva upplever att deras inflytande tillgodoses i deras utbildning. Hur ser då elevinflytandet ut? Med denna undersökning avser jag med att kunna bidra med kunskap och andra infallsvinklar till framtida lärare.

(6)

2 Bakgrund

I detta kapitel presenteras elevinflytande utifrån ett historiskt och nutida perspektiv samt ger en inblick i kursplanerna ensemble 1 och 2 från läroplanen Lgy11.

2.1 Elevinflytande i de två senaste läroplanerna

Både den tidigare läroplanen Lpf 94 och den nuvarande Lgy11 lyfter fram elevinflytande som en central del i undervisningen. I läroplanen Lpf 94 skriver

Utbildningsdepartementet (2006), vilket även innefattar gymnasieskolorna att elever ska utöva inflytande över sin utbildning som individer och i grupp ta initiativ, ansvar och påverka sina villkor i utbildningen (s. 13). Tillsammans med läraren ska eleverna planera och utvärdera undervisningen. Eleverna ska, oberoende av social och kulturell bakgrund, få reellt inflytande över undervisningens arbetssätt och innehåll (s. 14).

Läroplanen Lgy 11, som ersatte Lpf 94, beskriver elevinflytandet på ett liknande sätt.

Eleverna ska utöva inflytande över utbildningen samt vara med vid planering och utvärdering av undervisningen (Skolverket, 2011, s. 8–9).

2.2 Delaktigt lärande

Synen på elevernas delaktighet i skolans värld kan enligt Skolverket (2015) ses igenom två perspektiv. Dels som en metod att lära eleverna deltagande i ett demokratiskt samhälle, där de lär sig vilka skyldigheter och rättigheter en medborgare har, dels ska eleverna ges möjligheten delaktighet i undervisningen och känna sig hörda (s. 15).

Undervisning som förespråkar ett öppet klimat mellan lärare och elev anses att ha en stor roll i utvecklandet av demokratikunskaper samt skapa ett bättre demokratiskt förhållningssätt mellan elever (s. 17). Skolverket (2011a) beskriver i Lgy 11 (s. 1) hur skolverksamheten vilar på en demokratiskgrund. Denna demokratiska grund går då hand i hand med synen på elevdelaktighetens betydelse för att främja demokratiska kunskaper. Elevernas deltagande och inflytande är en följd av de direktiv som ges till skolan om grundläggande demokratiska värderingar (s. 47). När elever har fått frågan om vad de vill ha inflytande över i skolan handlar det om skolmiljö, kunskapsrelaterade frågor och relationer i skolan (Elvstrand, 2009, s. 227). Eleverna ska erbjudas ett större inflytande över sin utbildning som ökar med ålder och mognad (Skolverket, 2015, s.

47). Denna form av elevinflytande och elevdelaktighet som tidigare beskrivits har i forskning visats ge positiva effekter men även negativa enligt Skolverket (2015, s. 62).

(7)

De positiva sidorna är bidragande till en ökad förståelse för medborgarfrågor och demokrati samt att hälsan visar sig förbättras (s. 64). Detta belyser dessutom Ekholm och Scherp (2014, s. 94). Elever som studerar på skolor med en tydlig profil av elevdelaktighet visar tendenser till ett ökat intresse för demokratifrågor, jämställdhet och en mer positivare attityd till skolgången. Denna positiva attityd till skolgången framkommer även i Selbergs (2001) bok. Enligt en av gymnasieeleverna, som blev intervjuade av författaren, skulle ett ökat inflytande påverka elevernas inställning till skolgången positivt (Selberg, 2001, s. 68). Ett elevinflytande visar sig även kunna ge negativa konsekvenser bland eleverna. Enligt Skolverket (2015) kan elever uppleva stress när de agerar ledare för skolan eller klassen. Eleven kan dessutom uppleva besvikelse eller frustration om inte hens röst blir hörd eller om ett förslag inte ledde till en förbättring (Skolverket, 2015 s. 64). Elevinflytande kan samtidigt påverka lärarna negativt då lärarna kan känna sig ifrågasatta och utmanade (s. 65). Petersson och Saxin (2011, s. 14–15) skriver i sin c-uppsats om en lärares upplevelser kring elevinflytande.

Läraren upplever att undervisningen kan bli lidande om eleverna har för mycket inflytande och bestämmer ett arbetsområde som läraren inte är inläst på. Samtidigt kan eleverna uppleva negativa sidor av ett för stort inflytande. Blir inflytandet för stort är det många röster som vill bli hörda och kan sluta med missnöje (s. 14). Petersson och Saxin (2011, s. 15) framställer att missnöje bland elever dessutom kan bero på

diktatoriska karaktärer i klassen bland andra elever. Dessa elever tenderar besitta en mer bestämmande karaktär och kan upplevas som ett problem. Både elever och lärare

belyser problemet med ett för stort inflytande kan leda till att kursmålen inte uppnås (s.

15).

2.3 Ensemble i skolan

Utförandet av studier på ett musikestetiskt gymnasium innebär undervisning i bland annat kurserna ensemble 1 och ensemble 2 som är relevanta för denna studie. Jag kommer inte redovisa vad som skiljer de olika kurserna åt då det enbart är relevant att förstå vad kursernas syfte är. Dessa kurser enligt Skolverket (2011b, s. 1) ska ge en möjlighet för utveckling av följande punkter som vi kan hitta i syftet för ämnet musik.

Följande punkter är de som är gemensamma för de olika kurserna.

• Färdigheter i att musicera instrumentalt eller vokalt, såväl efter noter som på gehör, samt färdigheter i att använda ett konstnärligt och musikaliskt uttryck.

• Kunskaper om musik, begrepp och stildrag från olika tider och kulturer.

(8)

• Kunskaper om musikinstudering, enskilt och i grupp, samt förmåga att ta ansvar för sin musikaliska färdighetsutveckling.

• Kunskaper om instrumentets konstruktion och egenskaper, röstfysiologi och röstvård.

• Förmåga att värdera, samarbeta och ta ansvar i musikalisk gestaltning och musicerande inför och i kommunikation med publik.

• Kunskaper om arbetsmiljöfrågor.

(9)

3 Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever som studerar eller har studerat ämnet ensemble på ett estetiskt musikprogram, under läroplanen Lgy 11, har upplevt

elevinflytande och hur det sociala samspelet påverkar eleverna i ämnet.

3.1 Frågeställningar

• Upplever eleverna att de kunde påverka ensembleundervisningen och i så fall inom vilka områden och på vilket eller vilka sätt?

• Vilka effekter av det sociala samspelet i ensembleundervisningen går att utläsa ur ett sociokulturellt perspektiv?

(10)
(11)

4 Tidigare forskning

I detta kapitel presenteras tidigare forskning inom området av elevinflytande. Det ges både en mer generell beskrivning av vad elevinflytande innebär i grundskolan och gymnasiet, samt en beskrivning om vad det innebär inom musikämnet. Kapitlet är indelat i tre rubriker: Maktfördelning och elevens egenintresse, elevernas reflektioner kring sitt utbyte och det kulturella och sociala utbytet. Det förekommer forskning i detta kapitel där utgivningsåret kan upplevas vara av mindre relevans i relation till den

forskning som bedrivs idag. Den forskning beskriver dock inflytandet på ett liknande sätt som den görs idag och kan vidare sättas i relation till de nutida upplevelserna.

4.1 Maktfördelning och elevens egenintresse

Forsberg (2000) vill i sin avhandling fokusera på elevinflytandets påverkan på skolan och demokratin. Detta gör hon genom att presentera en bild av elevinflytandet som baseras på åtta olika empiriska undersökningar. Lärarna i Forsbergs (2000) avhandling beskriver en ökning av elevinflytande över undervisningen (s. 97). Lärarna menar att utbildningen även anpassas bättre för individen. Elevernas intresse tas tillvara på och de tillåts jobba i sin egen takt i större utsträckning. Vidare beskriver Forsberg (2000) inflytande som en maktfördelning mellan lärare och elev.

Genom att förstå makt dels som en relation, dels som något som kan komma till uttryck i både samspel och motspel betonas på ett tydligare sätt elevernas roll som

medproducenter (Forsberg, 2000, s. 143).

För att förstå elevinflytande menar Forsberg (2000, s. 143) att begreppet ska beskådas med negativa respektive positiva förtecken. Det är inte alltid självklart om inflytandet gynnar eleven, det kan även missgynna. Då skolan kan beskrivas som en liten yta där många elever vistas på samtidigt.

I Ericssons (2002) avhandling intervjuar forskaren elever om hur de upplever musikaliskt lärande. Syftet är att genom samtal eller intervjuer förstå hur eleverna samtalar med varandra angående hur de upplever hur det musikaliska lärandet ser ut och äger rum. Det är framför allt intresset för ämnet som är den centrala faktorn för eleverna (s. 190). Ericsson (2002) skriver: ”Intresse anses skapas genom olika former av

påverkan och inflytande där det sociala och kulturella spelar en betydelsefull roll” (s.

(12)

190). Även självbestämmande rätt över repertoar och musikstil tas upp som viktiga komponenter i det musikaliska lärandet (s. 190). Elever som musicerar själva beskriver en medvetenhet kring låtval till deras repertoar som då bekräftar dem på ett personligt plan (s. 169). Det blir en kulturell koppling till vad eleven själv har för musikalisk bakgrund i hur hen tänker kring låtval men också att viss musik kan framkalla en önskad känsla (s. 169).

4.2 Elevers reflektioner kring sitt inflytande

I en artikel har Aston och Lambert (2010) genom fokusgrupsamtal beskrivit hur elever själva upplever deras inflytande samt vad detta kan leda till. Enligt den engelska organisationen OFSTED, office for standards in education, ges eleverna större möjlighet för elevinflytande än tidigare (Aston, Lambert, 2010, s. 42). Det visar sig dock att eleverna inte alltid upplever sig bli hörda eller tagna på allvar om de vill ha inflytande inom något område. Lärarna upplevs inte alltid lyssna på eleverna och de känner sig ibland orättvist behandlade. Detta kan då skapa en oönskad barriär mellan elev och skola. Artikeln visar att eleverna ville gärna känna sig mer respekterade av lärarna över deras idéer och förslag (s. 50). Aston och Lambert (2010) menar att

elevinflytande kan leda till en mer positiv skolkultur, positiv attityd från lärare mot unga elever, en kreativ och välfungerande läroplan och en bra läromiljö med bra hjälpmedel (s. 49).

I Falthins (2015) doktorsavhandling skriver hon hur eleverna upplever

ensembleundervisningen genom observationer och samtal. Forskaren avser att belysa hur mening och lärande skapas och erbjuds, samt hur utövandet av musik i

undervisningen skapar mening. En av eleverna prioriterar gruppens funktion och gemenskap över egna önskemål om vad som ska spelas. Då det inte är fler elever än eleven som lyssnar på dennes favoritgenre eller av speltekniska skäl inte kan framföra låten, prioriterar hen att det ska fungera för gruppen (s. 191). Det finns en förståelse bland vissa elever om vad som är möjligt och inte när det kommer till framförande.

Andra elever vågar inte ge egna förslag till repertoaren. Det upplevs som en känslig punkt om de andra eleverna inte bejakar deras favoritmusik (s. 194). Gruppdynamiken visar sig ha en stor påverkan på eleverna vad som ska spelas i ensemblen. Elever visar ett visst misstycke när de inte får ha inflytande över låtval. Men eleverna kan även acceptera det när låten sätts in i ett sammanhang. Eleverna stannar även kvar och övar

(13)

efter skoltid när gruppen fungerar bra (Falthin, 2015, s. 190–191). När eleverna erbjuds inflytande över val av låtmaterial väljer de det som är kopplat till populärkulturen från till exempel låtar som cirkulerar på Youtube eller från populära tv-serier (Falthin, 2015, s. 190, s. 193). Men det framkommer likväl misstycke bland eleverna som inte delar uppfattning om låten och dessa väljer då att avstå från deltagande i framförandet (Falthin, 2015, s. 192).

På samma sätt som Falthin (2015) beskriver den positiva inställningen till musicerande och möjligheten till att välja låtar, ger även Hallam, Creech och Mcqueen (2016) en likartad uppfattning om detta. Eleverna som deltog i denna undersökning fick svara på ett frågeformulär samt delta i fokusgruppsintervjuer med syfte att framföra deras tankar kring hur de upplevde musikundervisningen. Eleverna menade i deras

fokusgruppsintervju att det positiva med musikämnet är att få musicera ihop med sina vänner samt välja den musik de ville arbeta med. Detta gav dem en känsla av frihet (s.

226).

Likt Hallam, Creech och Mcqueens (2016) undersökning gjordes en liknande enkätundersökning tidigare under 2000-talet av Karlsson (2002). Genom denna enkätundersökning visar även Karlsson (2002) i sin studie hur eleverna upplever inflytandet inom ämnet. Forskningen avser att undersöka hur elevers bakgrund och skolgång ser ut som studerar ett musikestetiskt program, samt se hur motivationen för deras musikstudier ser ut. Elevernas upplevelse kring inflytande vid val av repertoar, undervisningens innehåll och upplägg samt fördelning av arbetsuppgifter och

instrument varierar (s. 141). Sammanfattningsvis visar resultatet en variation mellan eleverna om deras upplevelser över vad de kan påverka i ensemblen. Majoriteten av eleverna upplever i hög grad ett inflytande vid val av repertoar. Däremot var deras uppfattning om instrumentval delat där ungefär lika stora delar upplevde att de kunde, respektive inte kunde påverka val av instrument.

4.3 Det kulturella och sociala utbytet

Georgii-Hemming och Westvall (2010) framför i deras artikel det informella lärandets påverkan på elevers deltagande och inflytande i musikämnet. Detta framförs genom analyser av pedagogiska undersökningar, studier av musikundervisningen samt

praktiska exempel från musikundervisningen på gymnasiet. För att elevens upplevelser,

(14)

förståelse och tänkande ska kunna utvecklas krävs det en förståelse från läraren (Georgii-Hemming och Westvall, 2010, s. 27–31). Det krävs en aktiv dialog mellan lärare och elev, samt eleverna emellan som baseras på att det finns en medvetenhet och förståelse mellan parterna. Studenter har olika relationer till ämnet musik, starka som svaga. Detta måste respekteras och förstås av lärarna. Lärarnas roll beskrivs som mer uppfostrande och vägledande inom ämnet där eleverna ska lära sig att samarbeta med andra individer från olika kulturer. Ligger ansvaret angående samarbete enbart på studenterna finns det en risk att viss kunskap inte uppnås. Den kunskap som Georgii och Westvall (2010, s. 31) syftar på är förståelsen för vad musik kan innebära för andra människor. Guidningen av läraren ska bidra till ett mer utvecklat socialt samspel mellan eleverna och inte associeras till den redan dominanta kulturen inom musik. Musikämnet kan på detta sätt bli en bro mellan det vanliga och det ovanliga och skapa förståelse, då musik är något som gynnar kollektivet med sitt utbyte.

4.4 Negativa aspekter

I samma artikel från Georgii Hemming och Westvall (2010), som tidigare nämndes, framkommer det även negativa aspekter kring vad ett inflytande kan leda till.

Undervisningen kan upplevas sakna ett tydligt mål. Möjliga orsaker till detta kan vara ett starkt fokus på individens personliga utveckling och mål (s. 22). Georgii Hemming och Westvall (2010, s. 28) lyfter fram den informella undervisningen som något som försvårar bedömningen av musikundervisningen på en nationell nivå. För att den musikaliska kunskapen ska befästas krävs det repetition, övning och kontinuitet i utbildningen. Ensembleämnet ska även erbjuda eleven musicerande och ökad förståelse för olika genre. Men om eleven får välja material själv blir det oftast material som eleven redan känner till (Georgii Hemming och Westvall, 2010, s. 24).

Warnes (2013) doktorsavhandling ämnar till att undersöka hur hälsan och lärandet kan främjas ett ökat elevinflytande. Data samlades in via inspelningar av elevers dialoger under ett visst arbetsområde. Vidare gjordes en enkätundersökning bland eleverna. I Warrnes (2013, s. 52–54) undersökning framkommer negativa intryck bland eleverna genom elevinflytandet. Elever med bättre resultat i skolan kunde upplevas ha större inflytande bland lärarna. Detta kunde resultera med sämre självkänsla bland de drabbade eleverna och även i vissa fall frånvaro från skolan. Eleverna i denna

undersökning belyste vikten av en god relation till sin lärare. Denna relation kan vara avgörande för bibehållen studiemotivation. Vidare kunde undervisningen ibland

(15)

upplevas monoton. Eleverna gav önskemål om en mer varierad undervisning men det förslaget upplevdes inte tillgodoses. Detta minskade då elevernas motivation till studierna. Det framkommer även negativa upplevelser vid grupparbeten. Vikten av att skapa kompisrelationer är en central del bland eleverna. Men elever som kände sig exkluderade i gruppen önskade en tydligare styrning från läraren när grupperna skulle sättas ihop. Samtidigt kunde eleverna uppleva det bekymmersamt att samarbeta med elever som inte visade engagemang om läraren skapade grupperna.

(16)

5 Metod

I detta kapitel beskrivs val av metod, metodbeskrivning, urval, genomförande av forskning, bearbetning av data, teoretiska perspektiv och etiska överväganden.

5.1 Val av metod och metodbeskrivning

Den metod jag använda mig utav till denna forskning var en kvalitativ metod. Alvehus (2019, s. 22) förklarar den kvalitativa metoden som ett sätt att tolka ett visst fenomen och ge en generell förståelse till fenomenet där ”…bidraget handlar om att utöka den tolkningsrepertoar som vetenskapen har tillgänglig.” (s. 22). I liknelse till Alvehus (2019) beskrivning menar Bryman (1997, s. 80) att den kvalitativa metoden används för att fokusera och förstå något i rätt kontext. Det är ett grundläggande drag inom

kvalitativ forskning att undersöka en utvald grupps upplevelser utifrån deras perspektiv (Bryman, 1997, s. 77). Enligt Rienecker och Stray Jørgensen (2018, s. 174) avser metoden gå in mer på djupet inom området som undersöktes. Genom semistrukturerade intervjuer samlades data in som enligt Alvehus (2019, s. 87) består av färre antal frågor och ger intervjuaren en mer aktiv roll. Frågorna ska vara mer öppna och lämna ett större utrymme åt respondentens svar och styrning av intervjun. Intervjuaren ska då lyssna aktivt för att kunna formulera och ställa följdfrågor (s. 87). Dessa frågor som användes ingick i en så kallad intervjuguide som är ett verktyg inom de semistrukturerade intervjuerna (Bryman, 2018, s. 563) och som beskrivs av Bryman (2018) som en något mer strukturerad ”…lista över vilka frågeställningar som ska beröras…” (s. 565).

5.2 Urval

För att forskningsfrågorna i denna uppsats skulle kunna besvaras behövde urvalet knytas an till dessa frågor (Alvehus, 2019, s. 74) för att ett resultat skulle kunna ta form.

För att få rätt respondenter till mina intervjuer användes ett bekvämlighetsurval då jag redan kände till eller visste om före detta elever som har studerat ensembleämnet. Ett bekvämlighetsurval beskrivs som att personen som bedriver undersökningen eller forskningen använder sig utav de personer som finns tillgängliga för tillfället (Alan Bryman, 2018, s. 243; Alan Bryman, 2012, s. 201). Bryman (2012, s. 201) skriver att ett bekvämlighetsurval kan leda till en bra svarsfrekvens med generaliserar oftast inte resultatet då spridningen av respondenterna inte blir så differentierad. Alltså att

deltagarna i studien inte representerar den generella gruppen som undersökningen avser att beröra (Bryman, 2012, s. 201). Alvehus (2019, s. 72) för ett liknande resonemang

(17)

gällande risker med ett bekvämlighetsurval. I stället för att belysa ett bredare fenomen så riskerar bekvämlighetsurvalet att ge fokus åt en grupp. Även om det kan bli en avsaknad av en generaliserad bild av fenomenet kan undersökningen ändå bidra till att stärka sammanhang och samband i redan existerande resultat eller att motivera till vidare forskning (Bryman, 2012, s. 201–202). Vad som kan vara svårt med en kvalitativ studie enligt Bryman (2012, s. 425) är att i förväg veta hur många respondenter

undersökningen behöver för att kunna få ett relevant resultat. Vidare menar Bryman (2012, s. 425) att urvalet inte får innehålla för få respondenter. Det kan riskera att den mängd data som krävs för ett gott resultat inte kan samlas in. Alvehus (2019, s. 73) menar att det även finns en risk för redundant information vid studier av en viss grupp eller med få deltagande. Deltagarna i intervjun blev sedan anonymiserade med andra namn.

Billie: Man, gitarr som huvudinstrument, studerade på ett musikestetiskt gymnasium mellan åren 2013–2016.

Ellis: Man, elbas som huvudinstrument, studerade på ett musikestetiskt gymnasium mellan åren 2013–2016.

Mika: Kvinna, sång som huvudinstrument, studerade på ett musikestetiskt gymnasium mellan åren 2013–2016.

Robin: Kvinna, sång som huvudinstrument, studerade på ett musikestetiskt gymnasium mellan åren 2013–2016.

5.3 Genomförande

Tillvägagångssättet som användes för att komma i kontakt med rätt grupp av respondenter var att det först skickades ut ett mejl till 26 olika gymnasieskolor som erbjuder ett musikestetiskt program. I mejlet gavs en presentation om vem jag var och vad jag hade för avsikt med min undersökning och en förfrågan om att hjälpa mig att komma i kontakt med elever som hade studerat ensembleämnet. I mejlet bifogades även ett missivbrev (se bilaga 1) som kunde skickas till de eleverna som var intresserade.

Svarsfrekvensen från de skolorna som blev kontaktade var väldigt låg. Detta ledde till att jag fick ta kontakt med personer jag redan visste hade studerat under berörd läroplan, och som kunde stämma överens med urvalet. Missivbrevet uppmanade till att

intervjuerna skulle ske över zoom som erbjuder videosamtal via telefon, Ipad eller dator med anledning för den rådande Covid-19 situationen. De metodiska överväganden som gjordes i denna undersökning var att intervjun kommer att bestå av redan förutbestämda

(18)

frågor i form av en intervjuguide med inriktning på elevinflytande för att kunna samla in data till denna uppsats. Intervjuguide beskrivs enligt Bryman (2018, s. 563) som en lista med frågor som förhåller sig till ett specifikt tema men som ger stor frihet till respondenten till utformande av svar. Vid intervjun fördes anteckningar med papper och penna som är en fungerande metod enligt Eriksson Zetterquist & Ahrne (2015, s. 49–

50). Detta ger möjlighet till att komma ihåg svaren och utveckla nedskrivna

kommentarer om intressanta punkter som uppstår. När intervjuerna ägde rum spelades dessa in med två inspelningsinstrument. Användning utav två inspelningsinstrument motiveras som en försiktighetsåtgärd då inspelningen inte ska gå förlorad om något instrument skulle mankera. Intervjuerna skedde utan att följa den specifika ordningen som stod i intervjuguiden då detta inte behövs i denna typ av metod enligt Bryman (2018, s. 563). Detta gjorde intervjuerna öppna och gav givande svar då jag kunde ställa följdfrågor inom det området respondenten berörde och gav ett bra flöde i dialogen. De enskilda intervjuerna uppskattades att pågå under 30 minuter. När tiden närmade sig sitt slut gjordes en avvägning om något behövde förtydligas av det insamlade materialet.

Detta ledde till att tiden varierade mellan de olika intervjuerna. Intervjuerna blev följande:

Billie – 36 minuter Ellis – 28 minuter Mika – 32 minuter Robin – 27 minuter

5.4 Bearbetning och analys

Efter att intervjuerna var gjorda transkriberades dessa. Den data som transkriberades reducerades och blev empirin som sedan analyserades och bearbetades. Under

bearbetningen kategoriserades de situationer där eleverna fick utöva inflytande samt när de integrerade med varandra. Transkriberingen lästes igenom flera gånger för att

upptäcka alla de tillfällen där inflytande ägde rum samt när kunskap utbyttes mellan elever men även mellan elev och lärare. Bearbetning av empirin är enligt Svensson och Ahrne (2015, s. 23) en metod för att skapa kategorier som framkommer efter sortering av materialet. På samma sätt beskriver Fejes och Thornberg (2019, s. 35) bearbetningen av materialet som en process där det ska analyseras, brytas ner, och kategoriseras.

Kategoriseringen underlättar och synliggör svaren till de frågorna som är formulerade i syftet (Svensson & Ahrne, 2015, s. 23). Då undersökningen var intresserad av

(19)

respondenternas subjektiva erfarenheter och upplevelser passade denna typ av analys.

Kategorisering enligt Fejes och Thornberg (2019, s. 36) underlättar jämförelser över vad respondenterna har gemensamt eller vad som skiljer deras upplevelser från varandra.

Fejes och Thornberg (2019, s. 36) menar att den kvalitativa analysen bland annat intar en inriktning som fokuserar på subjektiva erfarenheter. Denna inriktning syftar då till att belysa personliga uppfattningar, upplevelser och erfarenheter (Frejes & Thornberg, 2019, s. 36). Dessa subjektiva erfarenheter är det som ska besvara forskningsfrågorna.

För att överblicken av materialet ska bli genomarbetad ska läsas igenom flera gånger.

Enligt Rennstam och Wästerfors (2015, s. 224) skapas då en nära relation till materialet som är en viktig del i analysen. Patel och Davidsson (2019, s. 151) beskriver arbetssättet på samma vis. Materialet ska läsas igenom flera gånger vid bearbetning. En andra analys sker också när resultatet som sorterats utifrån uppsatsens frågeställningar sammanfattas och jämförs med uppsatsens teoretiska begrepp.

5.5 Teoretiskt perspektiv

För att analysera och tolka empirin används även det sociokulturella perspektivet som sätter den sociala interaktionen i fokus vid lärande. Då syftet med denna uppsats är att undersöka elevernas upplevelser kring elevinflytande och hur det sociala samspelet påverkar eleverna kommer det sociokulturella perspektivet att tydliggöra detta.

Nedanför följer en genomgång om det sociokulturella perspektivet, samt en kort beskrivning om begreppet den proximala utvecklingszonen som är ett vanligt begrepp inom detta perspektiv.

5.5.1 Sociokulturellt perspektiv i undervisningen

Vygotskij, som är grundaren för det sociokulturella perspektivet, ser lärande och utveckling som processer som är i ständig rörelse då eleven har ny kunskap inom räckhåll vid redan behärskad kunskap (Säljö, 2017, s. 260). Det sociokulturella

perspektivet förespråkar det sociala samspelet för lärande och utveckling (Säljö, 2017, s.

262). När en elev utövar inflytande sker en social interaktion mellan lärare och elev.

Den sociala interaktion är enligt Säljö (2017, s. 263) då kunskap växer fram. Skolan kan ses som en mötesplats där samspel erbjuds mellan människor, både kommunikativt och praktiskt. Vid dessa interaktioner kommer då ett lärande att ske (Säljö, 2014, s. 105).

Den sociala interaktionen är en central del i det sociokulturella perspektivet. Den spelar en viktig roll i frågan om lärande tillsammans med gemenskap och kultur (Håkansson och Sundberg, 2014, s. 63). Vidare beskriver Säljö (2017) att kunskap växer även fram

(20)

mellan eleverna. Det sociala samspelet mellan lärare och elev samt mellan eleverna ger skolan en central roll i elevernas delaktighet i de olika kollektiva kunskaperna som finns i samhället (s. 263). En skicklig läraren tar i bejakande av elevens perspektiv och

kunskap eller eventuellt flätar ihop dessa med det som läraren själv önskar att förmedla i sin undervisning (Daniels, 2001, s. 117). Daniels (2001) lyfter fram detta scenario som skapar elev-prioriterad kunskap och förståelse. När instruktionerna från läraren och den social interaktion med eleven blir sammanflätade (s. 117) skapas elevinflytande. Det finns många begrepp i det sociokulturella perspektivet. Bland de vanligaste är den så kallade den proximala utvecklingszonen. Den nya kunskapen som är inom räckhåll för eleven kan upplevas som otillgänglig. Det är i denna situation som eleven befinner sig i den proximala utvecklingszonen och behöver hjälp av en vuxen, lärare eller en

kompetent kamrat för att göra kunskapen tillgänglig (Säljö, 2017, s. 260). Enligt Jakobsson (2012, s. 109) har den mer kompetente i uppgift att kontrollera den lärandes progression för att på så vis kunna anpassa sin stöttning efter den lärandes utveckling.

När då en elev vill utöva inflytande inom ett ämne bedömer läraren hur elevens önskemål ska tas tillvara på i relation till var eleven befinner sig i sin

kunskapsutveckling.

5.6 Etiska överväganden

I denna uppsats beaktades Vetenskapsrådets (2002) fyra huvudkrav för etiska överväganden. De följande kraven är; informationskravet, samtyckeskravet,

konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informanterna blev informerade helt enligt Vetenskapsrådets (2002, s. 7) riktlinjer berörande informationskravet. De fick

information om vad som förväntades av deras deltagande och hur deras uppgifter skulle användas. Deltagarna blev även informerade om att deras deltagande var helt frivilligt och kunde avbrytas när som helst (Vetenskapsrådet, 2002, s. 7; Bryman, 2018, s. 170).

Samtyckeskravet tillgodosågs genom informationen i form av ett missivbrev (se bilaga 1) som gavs till deltagaren. Enligt Vetenskapsrådet (2002, s. 10) innebär

samtyckeskravet att deltagaren har rätt till att avbryta sin medverkan utan att det kan ge några negativa konsekvenser för deltagaren. Det är tillika forskarens uppgift att samla in samtycket från deltagaren (s. 9). Informanterna bekräftande samtycke i samband med intervjutillfällena. Enligt konfidentialitetskravet ska deltagarnas identitet ska respekteras och därför ska anonymiseras så de ”ej kan identifieras av utomstående”

(Vetenskapsrådet, 2002, s. 12; Rienecker & Stray, 2018, s. 248). Deltagarna

(21)

anonymiserades med andra namn än deras egna, samt att inga skolor eller lärare namngavs som framkom under intervjun. Nyttjandekravet framhåller att de uppgifter som samlas in enbart ska användas till denna studie och inte lämnas ut till annan aktör (Vetenskapsrådet, 2002, s. 14). Likaså menar Bryman (2018, s. 170–71) att uppgifterna inte ska kunna nås av andra obehöriga. Detta tillgodosågs genom att uppgifterna som användes enbart fanns på min privata enhet.

5.7 Metoddiskussion

Den kvalitativa metoden som användes gav möjligheten till väl formulerade svar från respondenterna och kunde på så vis ge en tydlig bild av deras upplevelser kring vad uppsatsen avser att undersöka. Antalet respondenter som ställde upp på intervjuerna gav en tillräckligt varierande bild kring ämnet om elevinflytande och det sociala samspelet.

Dock kan det tilläggas att det hade kunnat vara fördelaktigt med ytterligare respondenter för att kunna identifiera flera likheter och skillnader. Denna uppsats blev lidande av den rådande pandemin under 2020 då det var svårt att få kontakt med villiga respondenter.

Efter att fyra respondenter godkänt deltagande i intervjuerna ansågs rätt mängd data vara insamlat för att uppnå relevans i resultatet.

(22)

6 Resultat

I detta kapitel presenteras empirin som ska besvara uppsatsens frågeställningar:

Upplever eleverna att de kunde påverka ensembleundervisningen och i så fall inom vilka områden och hur? Vilka effekter går att utläsa av inflytande i

ensembleundervisningen ur ett sociokulturellt perspektiv? Kapitlet presenteras utifrån de kategorier som framkom vid sortering och reducering av empirin. De personer som deltagit i intervjuerna har anonymiserats med namnen Billie, Ellis, Mika och Robin.

Resultatet presenteras utifrån tre kategorier som analyseras ur ett sociokulturellt perspektiv.

6.1 Inflytande genom val av repertoar

Det framkommer att samtliga lärare i intervjuerna har en förutbestämd repertoar som kan användas för ensemblespel. Låtarna kunde vara bestämda efter ett tema så som genre, en viss tidsperiod eller artist. Men den kunde även förekomma en avsaknad av röd tråd mellan låtarna där eleverna var fria att välja vad de ville spela. Billie, Mika och Robin upplevde en viss frihet redan under första året där de fick välja låtar. Men valen var då oftast från ett speciellt tema som de hade kommit överens om i klassen. Det fanns en mer tydlig styrning när det kom till val av låtar under det första terminen för Ellis.

Som jag minns nu så fick man inte välja någonting i ettan så under första ensemblekursen så fanns det färdiga listor med låtar som vi fick spela. Det var bestämda listor som vi fick utgå ifrån så inget val utan det var bara liksom att vi skulle spela alla. (Ellis)

Vidare beskrev Ellis ett större inflytande som ökade under tiden som studierna pågick.

Under tredje året fick de välja helt fritt mellan både genre och låtar i ensemblen. Ellis beskrev detta som en progression i ansvarstagande och inflytande. Efter en avslutad förstatermin fick de bestämma vissa låtar från en viss artist eller ett tema som sedan ledde till en mer självgående ensemble. Eleverna fick då styra i ensembleprojekt helt själva med stöd och guidning från läraren. Det stigande inflytandet upplevdes även av Billie och Robin. Men till skillnad från Ellis så kunde de påverka låtmaterialet redan första terminen men då med viss styrning från läraren som då gav dem utvalda låtar att välja mellan. Billie säger att ”vi fick komma med förslag ganska tidigt, men läraren fick avgöra om det var något vi kunde spela”. På samma sätt beskriver Robin sin erfarenhet

(23)

att ”läraren lät oss välja ut efter givna ramar till en början”. De båda kunde uppleva att läraren ville ge en viss frihet men samtidigt kontrollera deras musikaliska färdigheter till en början. Även Ellis beskriver den mer styra ensemblen, under första terminen, som ett sätt för läraren avgöra elevernas musikaliska nivå. Ellis motiverar detta med att läraren hade valt en mycket svårare låt till ensemblen när de började andra terminen.

Ellis – Det fungerade ganska bra. Så i början när läraren inte visste så mycket om elevens nivåer så spelade vi lite enklare låtar men sedan om vi snackar andra terminen då… då hade läraren lite mer kunskap om våra prestationer och då fick vi lite mer utmaningar. Jag minns att under andra terminen fick vi spela Easy Lover av Phill Collins, vilket är en ganska svår låt för den första kursen. Så det var en rolig utmaning som vi faktiskt klarade

J – Tror du att det var ett medvetet val av läraren att välja just den låten till er?

Ellis – Ja, läraren var medveten om våra prestationer och vår utveckling under första terminen. Så jag tror att läraren var ganska medveten med det valet.

6.1.1 Sammanfattning

Samtliga elever upplever att det förekommer inflytande över val av repertoar. Det som skiljer deras upplevelser åt framstår som lärarens planering och upplägg. Eleverna får i tre fall av fyra på något vis välja repertoar med en viss styrning från läraren från första året men deras beskrivningar tyder på att inflytandet ökar efter studiernas gång.

Eleverna får en viss möjlighet till inflytande när de får välja låtar från en redan färdig repertoar. Detta kan kopplas ihop med de teorier Daniels (2001, s. 117) tar upp där läraren flätar ihop elevernas kunskap och perspektiv med det som hen själv vill förmedla. Lärandet sker i detta scenario i den sociala interaktionen mellan lärare och elev.

6.2 Inflytande angående instrumentval

När det kom till val av instrument i ensemblerna visar det sig finnas vissa skillnader mellan informanternas upplevelser. Billie och Ellis utgick från sina huvudinstrument men samtidigt upplevde de en stor frihet när det kom till val av instrument. Billie sa ”Vi var väldigt fria till att välja instrument upplevde jag. Jag vet att det gav mig möjligheter till att lära mig fler instrument under lektionerna, förutsatt att jag övade på egen hand.”.

En liknande beskrivning gav Ellis som även berättade när han av en slump nämnde att han kunde spela munspel uppmuntrade läraren till användning av munspelet i

(24)

ensemblen. Vidare beskrev Ellis att läraren uppmuntrade eleverna till utövande av de vanliga instrumenten i ensemblen så som gitarr, bas, sång, trummor keyboard, piano, men det var inget tvång. Detta upplevde Ellis som en lättnad då han helst inte ville sjunga men testade gärna de andra instrumenten. Mikas beskrivning av instrument-val tyder på en viss frihet men fokuserade och utgick mer från elevernas huvudinstrument.

Men, kunde eleven spela ett annat instrument, och om det fanns utrymme för det, fick eleverna gärna använda det instrumentet.

Vi spelade nog mest våra huvudinstrument och jag var inte riktigt bekväm med att vilja välja något annat ändå. Men om någon i gruppen kunde spela till exempel fiol eller trumpet så fanns det utrymme för att de kunde använda dem om det fanns utrymme.

(Mika)

Robins erfarenheter skiljer sig från de andras beskrivningar. ”I våra ensembler skulle vi enbart spela huvudinstrumentet men det kunde hända att vi fick spela på vårt bi-

instrument”. Robin upplevde inte någon frihet vid val av instrument i ensemblen. Hon beskrev det som en konsekvens av överrepresentation av sångare/sångerskor i

ensemblen. Instrumentalisterna blev då värdefulla på de platser som de befann sig på.

De flesta som sjöng var heller inte bekväma vid hantering av annat instrument eller villiga till att spela något annat.

6.2.1 Sammanfattning

Upplevelserna angående elevernas inflytande över instrument-val varierade, men majoriteten upplevde någon form av inflytande. I de ensemblerna där inflytandet

upplevdes som stort, beskriver informanterna lärare som tillgodosåg elevernas önskemål och uppmuntrade till utövande av flera instrument. Andra ensembler hade ett tydligare fokus på huvudinstrumentet men tillät eleverna använda andra instrument som de redan då behärskade. I ensembler där majoriteten av eleverna hade sång som huvudinstrument var positionerna mer låsta. Detta resulterade i ett lågt inflytande vid instrumentvalen bland eleverna då även viljan bland sångarna/sångerskorna att spela något annat var lågt.

6.3 Det sociala samspelets påverkan på inflytande

Respondenterna beskrev i samtliga intervjuer att det sociala samspelet är en drivande och en avgörande faktor kring inställning till ämnet. Billie beskrev

(25)

ensembleverksamheten som väldigt givande för lärandet. Han skildrade en

ensemblesituation där det fanns ett stort gemensamt intresse för att spela en viss typ av musik som var lite mer utmanande. Enligt Billie skedde utvecklingen på flera plan än det musikaliska då han dessutom upplevde en utvecklad entusiasm kring ämnet och att spela ihop med andra likasinnade. Detta jämförde han med tidigare erfarenheter från sin bakgrund:

…jag utvecklades väldigt mycket på den tiden både spelmässigt och typ entusiasm- mässigt eller vad man ska säga. Jag blev liksom inspirerad över hur kul det kan vara på riktigt att spela i en ensemble. Jag kommer mer från en tradition där man sjunger finstämd musik där musik går ut på att göra något så fint som möjligt och lite uppstyrt.

(Billie)

Billie beskrev den positiva atmosfären som en drivkraft till ökade ambitioner och prestationer då ingen ville vara den som drog ned tempot. Det visade sig även att en väldigt driven elev i Billies klass inspirerade de andra i hög grad. Eleven i fråga var inte enbart inspirerande för sina musikaliska talanger. Eleven hade goda sociala egenskaper och kunde anpassa sig till situationer samt ta en ledarroll men inte sätta sig över någon annan. Det framkommer under flera gånger under intervjun där denna elev beskrivs som en inspiration och förebild som motiverade Billie. Dels till stort ansvarstagande över sitt musikaliska övande, dels till utveckling för sociala egenskaper. På liknade sätt beskrev Robin ensemblegruppen som stor inspiration för utveckling i ämnet då de var blandade med elever från alla tre årskurserna. I liknelse till Billies erfarenheter förklarade Robin en ökad ambition och motivation för ämnet och ville inte dra ner den musikaliska nivån.

Det sociala samspelet mellan ensembledeltagarna uppmuntrade även elever till att lära och stötta varandra om något moment upplevdes som svårt eller utmanande. De kunde få en funktion som en extralärare som både beskrivs av Ellis och Billie. Även om läraren fanns på plats uppmuntrades eleverna till att hjälpa varandra. Detta ökade respekten mellan ensembledeltagarna enligt Ellis.

Ellis – Var det så att någon hade svårt med någon del i låten var det alltid någon som försökte hjälpa till. Antingen så visade någon eller försökte förklara eller att bara ge uppmuntrande kommentarer typ som, ”jo men det fixar du”.

J – Kunde det upplevas negativt att en annan elev kunde visa eller instruera?

Ellis – Nej, i den ensemblen kändes det mer som om att det ökade respekten mellan oss.

Både som personer och musiker. Vi vågade att göra fel och prata om när svårigheter i låtarna utan att vår musikalitet ifrågasattes.

(26)

I de grupperna där dynamiken var god upplevde respondenterna en högre musikalisk nivå samt deltagarnas ambitioner för musicerande ökade. Den positiva inställningen till musicerande och delaktighet hade en stor påverkan på gruppen. Mika, Robin och Billie beskriver ensembler som blev ihopsatta med de mer högpresterande eleverna. Den musikaliska kvalitén upplevdes bli mycket bättre i dessa ensembler. Samtliga respondenter upplevde dessa sammansatta grupper som ett medvetet val av lärarna.

Billie beskriver en av sina lärare som en viktig del i sin musikaliska utveckling. Läraren kunde anpassa de instrumentala delarna i låtarna till en lagom utmanande nivå för han själv och de andra eleverna. Mika beskriver liknande erfarenheter där det bildades en ensemble som bestod av lärare och elever. Lärarna, som deltog i ensemblen, anpassade den musikaliska nivån och hjälpte eleverna utifrån deras förutsättningar på ett

stimulerande sätt.

6.3.1 Sammanfattning

Tack vare det sociala samspelet under ensemblelektionerna får eleverna möjlighet till ett inflytande över både trivsel, ambitionsnivå och sin egen utveckling. Eleverna beskriver att det lär mellan varandra och kan se varandra som förebilder på flera olika plan. Detta kan kopplas till Säljös (2014, s. 105) beskrivningar om skolan som en mötesplats där ett lärande sker. Lärandet sker likaså mellan lärare och elev där läraren i dessa situationer anpassar uppgifterna till elevens nivå. I dessa situationer kan lärarens anpassning av nivån kopplas till Säljös (2017, s. 260) beskrivning om den proximala

utvecklingszonen. Anpassningen gör kunskapen tillgänglig för elevernas musicerande med varandra i form av stöttning av både kompetent kamrat eller lärare.

6.4 Inflytandets negativa effekter

De negativa sidorna av elevinflytandet framkom främst vid val av repertoar när eleverna fick bestämma eller komma med förslag till låtar. Eleverna kunde då uppleva en dålig stämning om dennes förslag inte togs emot positivt eller fick det resultatet som eleven kanske hade önskat. Framförallt framkom det i intervjun med Mika att det kunde skapas konflikter i gruppen då sångerskorna hade makten.

Det var bara tjejer som sjöng och fick inte de så som de ville så blev det sura miner och så strejkade dem på något sätt... …Så sångerskorna kan ha haft lite för mycket makt, och jag tyckte att lärarna borde ha sagt ifrån lite mer… (Mika)

(27)

Mika menade att lärarna kunde sagt ifrån mer och försöka styra upp samt lösa konflikterna då eleverna själva inte var kapabla till det. Robins gav en liknande beskrivning då det kunde uppstå missnöje vid val av repertoar.

Ja det var väl framförallt när någon valde en låt man själv inte gillade och då kunde lektionerna bli ganska tråkiga och motivationen sjönk som resulterade i att det kunde bli dålig stämning. (Robin)

Vidare berättade Mika dalande ambitionsnivåerna för dem i ensemblen som inte fick lika stort inflytande i ämnet. ”Jag försökte alltid välja låtar i samtycke med de andra i ensemblen för jag tyckte synd om dem” berättar Mika. Mika kände medlidande då hon själv hade varit instrumentalist innan hon gick över till sång. Till skillnad från Mikas erfarenheter så beskriver Robin lärarnas agerande när det blev konflikter i gruppen. Vid konflikter och misstycke kring låtval samtalade lärarna med eleverna. De samtalade om musiken som något personligt hos varje individ och som därför blev känsligt att

kritisera. De skulle lära sig att acceptera andras val och stilar och inte lägga egna värderingar i det. Enligt Robin blev detta en tankeställare kring hur de ska uttrycka sig i dessa sammanhang. Ellis beskriver scenarion där eleverna ska välja låtar men inte visar någon vilja till samarbete och som enbart ställde krav på andra elever som kunde skapa konflikter i gruppen.

…såklart förekom det konflikter också. Särskilt när det kom till elever som inte hade någon samarbetskänsla utan ville ta mer plats och bestämma. Vissa var väldigt

samarbetsvilliga och försökte göra sitt bästa och utvecklas medan andra inte ville lära sig utanför deras bekvämlighetszon men ställde gärna krav på andra att göra något de inte var bekväma med. När resten av gruppen insåg det såg kunde det väcka lite konflikter. (Ellis)

Eleverna på Ellis skola kunde dessutom bestämma själva över hur mycket det ville öva med sin ensemble efter skoltid, då de hade tillgång till skolans lokaler. De olika

ambitionsnivåerna fick dock negativa konsekvenser för Ellis ensemble. Under ett ensembleprojekt delades en ensemble i två delar då de inte kunde komma överens om vilka låtar som skulle spelas eller hur mycket de skulle öva. De elever som hade högre ambitioner valde svårare låtar och övade mer på egen hand då de såg det som ”…ett bra tillfälle för utveckling. Dels den musikaliska utvecklingen, dels att få ett bättre samspel i

(28)

ensemblen” (Ellis). Elevernas tillgång till dessa lokaler fungerade inte alls till en början enligt Ellis då det snabbt blev stökigt i lokalerna. ”Vi började med att ha ganska mycket frihet till lokalerna med det sköttes inte… …lärarna fick styra upp det och göra

bokningsscheman” (Ellis). Elevernas misskötande av lokalerna resulterade i en begränsad access till dem under kontrollerade former.

6.4.1 Sammanfattning

De negativa sidorna som framkommer från ett elevinflytande är sammanfattningsvis kopplade till elevers personliga referenser och ambitioner. När eleverna kommer med egna förslag till repertoar kan det uppstå konflikter eller negativa upplevelser. Eleverna kan få en negativ inställning till ämnet om de spelar något som inte tilltalar dem själva.

Den negativa upplevelsen kommer då samtidigt från det andra perspektivet. Upplever eleverna en negativ inställning till deras val av låt, från andra ensembledeltagare, blir deras upplevelse för ämnet negativt. I de situationer som läraren har styrt upp konflikter har det skett ett lärande i det sociala sammanhanget. Läraren har förklarat för eleverna hur det kan vara mer lämpligt att agera i situationer där det finns meningsdelaktigheter kring vad en bra låt är. Genom lärarens agerande har eleverna fått mer kunskap hur ett socialt deltagande och agerande ska fungera. Dessa sociala kunskaper kan kopplas till det som Säljö (2017) beskriver krävs för elevernas deltagande i samhället (s. 263).

(29)

7 Diskussion

I följande avsnitt kommer resultatet att diskutera i relation till den tidigare forskningen.

Rubrikerna är uppdelade genom att först belysa inom vilka områden som inflytandet framkommer för att sedan diskutera hur det sociala samspelet i ensemblen påverkar eleverna. Kapitlet är uppdelat i följande delar: Elevernas inflytande och effekter av inflytande ur ett sociokulturellt perspektiv.

7.1 Elevernas inflytande

7.1.1 Inflytande av repertoar

När det kommer till elevernas inflytande i kursen upplever majoriteten ett stort

inflytande över val av repertoar. Likt Ericssons (2002) beskrivning, om att det skapas ett intresse för ämnet om eleverna kan påverka innehållet, visar respondenternas

upplevelser i denna undersökning på en liknande uppfattning. Hallam, Creech och Mcqueens (2016) artikel ger en likartad uppfattning om att eleverna i deras

undersökning får en positiv inställning vid val av repertoar. Vidare i den föreliggande uppsats hade samtliga respondenter inflytande över låtval. Dock framgår det vissa skillnader mellan skolorna och hur arbetet med inflytande utövades. En av

informanternas beskrivning var om det mer begränsade inflytandet under första terminen. Det kan vara en medveten strategi av läraren att på så vis veta vart eleverna befinner sig kunskapsmässigt. Ur ett sociokulturellt perspektiv kan detta tolkas som lärarens sätt att arbeta med elevernas proximala utvecklingszon. Stöttning ska anpassas efter elevens utveckling enligt Jakobson (2012). Denna stöttning kan då enbart ske om den mer kompetente har kontroll över den lärandes progression. Vidare beskrivs inflytandet som en utvecklande process som leder till ett större och eget ansvar över ensemblekursen i samtycke med läraren. Vissa av respondenternas erfarenheter liknar varandras när det kommer till låtval. Det framkommer ofta redan färdiga låtar att utgå ifrån som läraren tagit fram. Men det finns även möjlighet att komma med egna förslag.

Det framkommer låtval som likheter Falthins (2015, s. 190, s. 193) beskrivningar kring elevernas låtval. Valen visar sig vara kopplade till populärkulturen eller till det eleverna gemensamt relaterar till. I denna ensemble var det låtar som enligt respondenten var

”typiska låtar” som musiker helst vill spela. I de ensembler där både ambition och musikalisk nivå var högre fanns det ambition för att spela mer utmanande låtar.

Ensembledeltagarnas gemensamma mål och delade intresse för musikalisk utveckling bidrog med en god stämning i gruppen. Dessa upplevelser kan jämföras med det resultat

(30)

Karlsson (2002) fick fram, där majoriteten upplever ett stort inflytande över val av repertoar.

Det framkommer även negativa upplevelser vid elevinflytandet vid låtval. I en av ensemblerna som beskrivs var det sångerskorna som hade ett större inflytande över vad som skulle spelas. Ville de inte sjunga låtarna som valdes av de andra

ensemblemedlemmarna slutade det med att dessa låtar valdes bort. Detta resulterade i ett misslyckande med samarbetet mellan eleverna. Enligt Georgii Hemming och Westvall (2010, s. 31) har läraren en uppfostrande roll och ska lära elever att fungera i samspel med andra individer i ämnet. Detta påverkade eleverna negativt och deras ambitioner för ämnet dalade. Denna händelse tyder på motsatsen av det Ericsson (2002, s. 190) menar skapar ett intresse. Ett intresse anses växa fram när elever får utöva

inflytande och påverka utbildningen. Dessutom anses val av repertoar som en betydande del för musikaliskt lärande enligt Ericsson (2002, s. 190). Men då det inte fungerade i denna ensemble sjönk ambitionerna bland de andra eleverna. På samma sätt som de duktigare eleverna upplevdes ha större inflytande hos lärarna i Warnes (2013, s. 52–54) undersökning, upplevdes sångerskorna ha större inflytande i denna ensemble.

Konsekvenserna för de eleverna som inte blir hörda liknar varandra mellan denna undersökning och Warnes (2013). Självkänslan bland eleverna sjunker.

7.1.2 Inflytande av instrument

Elevernas möjligheter över inflytande vid val av instrument varierade mellan skolorna.

Vissa skolor erbjöd moment där eleverna fick spela och testa flera instrument. De elever som blev uppmuntrade till att spela eller testa ett annat instrument upplevde detta som utvecklande. Denna uppmuntran från lärarna kan kopplas till Forsbergs (2000)

avhandling då elevernas intressen tas till vara på i en större utsträckning (s. 97) vid val av instrument. Detta kan jämföras med Karlssons (2002, s. 141) undersökning där det var ungefär lika många elever som upplevde inflytande vid instrumentval. Jämförelse med undersökningen som gjorts till denna uppsats visar resultatet en majoritet som upplever inflytande vid instrumentval. Detta visar en större andel av eleverna som upplevde inflytande vid val av instrument än det som framkommer i Karlssons (2002, s.

141) undersökning. Genom elevernas inflytande och påverkan av innehållet skapas ett intresse (Ericsson, 2002, s. 190). Läraren uppmuntrar eleverna i vissa av fallen till användning av andra instrument eleven behärskar eller vill pröva på. Forsberg (2000, s.

143) beskriver inflytande som en maktfördelning. På det sättet läraren uppmuntrar

(31)

maktfördelning i rummet. Eleven lägger fram ett önskemål om att få spela på ett visst instrument. Läraren tillgodoser elevens önskan och ger då eleven frihet till utövande av det önskade instrumentet som till en början inte fanns med i lärarens planering. Det uppstår då ett samspel mellan lärare och elev i dessa scenarion. Samspelet mellan lärare och elev ger eleven en tydligare roll som medproducent (Forsberg, 2000, s. 143).

7.2 Effekter av inflytandet ur ett sociokulturellt perspektiv

Samspelet mellan eleverna upplevs oftast som något positivt och lärorikt. Eleverna upplever dels en musikalisk utveckling, dels en social utveckling. Dessa upplevelser stärks av Säljös (2017) beskrivning om att ett lärande sker i det sociala samspelet som förespråkas i det sociokulturella perspektivet. Vidare kan vi se ensembleämnet som en social aktivitet där eleverna får möta och samspela med varandra. Säljö (2014, s. 105) beskriver skolan som en mötesplats där samspel och lärande äger rum mellan individer och det finns tydliga kopplingar till denna teori. I den föreliggande uppsatsen spelar den sociala interaktionen en stor roll för elevernas upplevelse av ensemblekurserna.

Håkansson & Sundberg (2014, s. 63) beskriver den sociala interaktionen som en central del i det sociokulturella perspektivet. Detta stärks även av Säljös (2017, s. 263)

beskrivning att interaktionen, som även sker mellan eleverna, ger skolan en central roll för deras utveckling. Vidare i analysen visar eleverna likväl stöttning till varandra och bidrar till varandras utveckling under undervisningen. Vissa elever kan beskrivas som mer kompetenta inom vissa områden och ger stöttning till elever som inte besitter den önskade kunskapen. Dessa elever medverkar här i andra elevers proximala

utvecklingszon. Säljö (2017, s. 260) menar att dessa mer kompetenta aktörer gör kunskap tillgänglig. Informanterna i den föreliggande uppsatsen ger beskrivningar om mer kompententa aktörer som kan kopplas till denna teori som agerar i den proximala utvecklingszonen. De mer kompetenta elever beskrivs som extralärare då de förklarade, förtydligade och visade elever lösningar på problem. I dessa situationer får dessa elever en väldigt stor betydelse för andras elevers kunskapsutveckling och de framträder även som förebilder. Även detta scenario förstärker då teorierna kring vikten av det sociala samspelet för utvecklingen hos eleverna. Vid inflytande av låtval förekommer det situationer då samspelet mellan eleverna brister. Eleverna kunde kritisera andras låtval då det inte passade deras egna personliga referenser. Det framkommer två olika

scenarion där lärarna agerar på två olika sätt som ger helt olika resultat. Elever som

(32)

kritiserade eller visade misstycke till andras elevers låtval kunde bli tillrättavisade av läraren.

I scenariot där läraren tillrättavisade eleverna att inte kritisera eller visa misstycke till andras låtval, stärks av de teorier som framkommit från Säljö (2017; 2014) och

Håkansson & Sundberg (2014). De båda lyfter fram vikten av den sociala interaktionen som sker i skolan som skapar ett lärande. Konflikten som uppstod i klassrummet löstes av läraren och det framkommer en ökad förståelse bland eleverna efter lärarens

tillrättavisande. Den sociala interaktionen, som i detta fall skedde mellan elev och lärare, bidrog till en ökad förståelse om musiksmaken som något personligt och ska inte kritiseras eller nedvärderas. Detta kan sättas i kontrast till avsaknaden av socialt samspel från andra lärare vid andra situationer som förekom bland de andra informanterna. När eleverna visade på missnöje till andras låtval sjönk stämningen i gruppen. Anledningen var då elevernas personliga referenser då sångerskorna inte ville sjunga de låtar som valdes. Maktfördelningen blir i denna grupp orättvis i då sångerskorna upplevdes ha mer makt än instrumentalisterna. Detta resulterade i ett misstycke bland eleverna samt upplevelsen av att ej bli hörd. Denna upplevelse kan kopplas till artikeln av Aston och Lambert (2010) där de belyser elevernas upplevelser som negativa om deras förslag upplevs att inte tas på allvar. Det bildas på samma sätt, som det beskrivs i artikeln, en barriär mellan elev och skola. Denna barriär, i den föreliggande undersökningen, kan tolkas som den bristande entusiasmen som upplevs bland eleverna. De elever som inte upplever inflytande över utbildningen i samma grad som de andra känner sig åsidosatta och omotiverade för vidare prestationer. Fortsättningsvis menar Aston och Lambert (2010) att ett fungerande elevinflytande leder bland annat till en positivare inställning till skolan. Scenariot där vissa elever upplever ett mindre inflytande visar på en negativ inställning till skolan när elevinflytandet inte fungerar. Det sociala samspelet i denna grupp resulterar till något negativt och kan tolkas som ett resultat av lärarens icke- agerande. Men resultatet visar även en mer positivare inställning till undervisningen vid ett fungerande inflytande. Vidare framkommer bland andra informanter ett stort

inflytande vi val av repertoar. Inflytandet ökar efter elevernas prestationer och mognad och beskrivs som något positivt. Fortsatt visar det sig i den föreliggande undersökning, likt i Falthins (2015) doktorsavhandling, en positiv effekt av den positiva

gruppdynamiken vid planering av övningstillfällen. Elevernas positiva inställning,

(33)

gemensamma strävan till ett bra resultat samt det sociala värdet som finns inom

ensemblen motiverar eleverna till att styra upp övningstillfällen utöver undervisningen.

(34)

8 Sammanfattning

Följande kapitel sammanfattar slutsatsen av resultatet och diskussionen.

Undersökningen visar att elevernas upplevelser kring elevinflytande tenderar vara relativt lika, men det framkommer vissa skillnader. Sammanfattningsvis visar resultatet två områden där eleverna upplever inflytande. Inflytande över val av repertoar och val av instrument. När eleverna ges möjlighet att påverka repertoar har det en positiv effekt för eleven. När eleverna får bestämma över repertoaren väljer de låtar som de själva har en personlig anknytning till. Det kan vara låtar som de själva gillar och låtar som brukar spelas i vissa sammanhang eller i vissa gemenskaper. Det förekommer dock tillfällen där vissa elever i ensemblerna inte får utöva lika stort inflytande då andra elever i klassen har mer makt. Eleverna upplever då en försämrad självkänsla och inställning till ämnet. När det kommer till val av instrument i ensemblen upplever majoriteten att de kan utöva ett annat instrument än sitt huvudinstrument. Det som utgör skillnaden mellan de olika deltagarna är hur läraren arbetar med detta i sin undervisning. Vissa lärare är väldigt uppmuntrande och motiverar eleverna att testa andra instrument i ensemblen.

Vissa elever visar inte samma ambitioner när det kommer till utövande av flera instrument. De elever med högre ambition eller nyfikenhet upplever möjligheten till utövande av andra instrument som positivt och utvecklande. Det som utmärker sig mest i denna undersökning är effekten av de sociala interaktionerna mellan eleverna i

ensemblen. Eleverna beskriver ett fungerande samarbeta mellan varandra och ett utbyte av kunskap. Eleverna lär sig fungera i en grupp och bedriva demokratiska handlingar vid val av repertoar och övningstillfällen. Med hjälp av styrning från lärare lär sig eleverna utvecklas både musikaliska men lik väl i sociala kunskaper. De tillfällen där läraren inte är lika närvarande för att styra upp konflikter i gruppen påverkas den sociala interaktionen avsevärt. Det bildas maktfördelningar i gruppen och de elever som får mindre makt visar på en bristande motivation till ämnet. På så vis visar det hur gruppen kan påverka inställningen till ämnet. En fungerande grupp bidrar till en positiv syn på ämnet och motiverar elever till att vilja prestera, i motsatts till eleverna som tappar motivation då gruppen inte tenderar till att fungera lika bra.

(35)

9 Vidare forskning

I denna studie framkommer det ett exempel om ojämna maktfördelningar i

ensemblegruppen. Dessa fördelningar bidrar till att sångerskor/sångare får mer makt och kan utöva mer inflytande än instrumentalisterna. Det hade varit av intresse ur ett

elevperspektiv undersöka hur maktpositionerna upplevs i en ensemble, vad som skapar dem samt hur dessa kan motverkas. Det hade även varit intressant att veta hur det upplevs från en lärares perspektiv och hur läraren väljer att bemöta detta. I det scenariot som framkom med de ojämna maktfördelningarna fanns det en önskan om ett agerande från läraren. Ett liknande scenario i samma undersökning agerade läraren vid konflikten och eleverna upplevde att de fick en ökad förståelse för hur den sociala

kommunikationen kunde förbättras. Dessa två olika upplevelser visar två helt olika utgångpunkter på resultatet av lärarens agerande. Därför hade det även varit intressant att undersöka hur läraren ser på maktfördelning och konflikthantering.

(36)

Referenser

Alvehus, J. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod : En handbok (Upplaga 2. ed.).

Stockholm: Liber.

Aston, Hermione J. & Lambert, Nathan. (2010). Young people´s views about their involvement in decision-making. Educational Psychology in Practice, 26(1), s. 41-51.

Doi: https://doi.org/10.1080/02667360903522777

Bryman, A. (1997). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund:

Studentlitteratur.

Bryman, A. (2012). Social research methods. (4. ed.) Oxford: Oxford University Press.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (tredje upplagan). Stockholm:

Liber.

Daniels, H. (2001). Vygotsky and pedagogy. London ; New York: Routledge/Falmer.

Ekholm, M., & Scherp, H. (2014). Det goda lärandets grunder (1. uppl.. ed.). Malmö:

Gleerup.

Elvstrand, H. (2009). Delaktighet i skolans vardagsarbete. Diss. Linköping: Linköpings universitet, 2009. Linköping.

Ericsson, C. (2002). Från guidad visning till shopping och förströdd tillägnelse:

moderniserade villkor för ungdomars musikaliska lärande. Diss. Lund : Universitet, 2002. Malmö.

Eriksson-Zetterquist, U., Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (red.), Handbok i kvalitativa metoder (2., [utök. och aktualiserade] uppl. s.37, 44, 49–50) Stockholm: Liber.

Falthin, A. (2015). Meningserbjudanden och val [Elektronisk resurs] en studie om musicerande i musikundervisning på högstadiet. Diss. Lund : Lunds universitet, 2015.

References

Related documents

Hur man som lärare kan arbeta för att främja elevers tilltro till den egna förmågan är inte något som lärare A brukar reflektera kring när hen planerar sin

Denna avhandling har bidragit till kunskap om den intraoperativa omvårdnaden när patienten är vaken och vilka aspekter som påverkar upplevelsen utifrån

En annan möjlig förståelse till varför våra respondenter beskriver att det emotionella stödet var av betydelse är att det genererade hopp, motivation samt positivitet inför

Enligt Foucault finns det inte någon makt som inte möter något motstånd, så i förhållande till de socialsekreterare som studeras i den här studien, kan det antas att alla har

Under de första 90 dagarna som personen är sjukskriven har hen rätt till sjukpenning om det är så att personen inte kan utföra sitt vanliga arbete, eller ett annat tillfälligt

Keywords: epidemiology, chronic kidney disease, cystatin C, glomerular filtration rate, albuminuria, euglycemic hyperinsulinemic clamp, insulin sensitivity, inflammation,

De informanter i intervjuerna som uppger att det finns riktlinjer för hur man som chef i den aktuella kommunen ska agera i ärenden som rör våldsutsatthet hos anställda, hänvisar till

Han söker tolka det psykologiskt komplicerade motsatsförhållandet mellan den intensiva bestå­ ende känslan från Kraus sida och hennes bundna motstånd, tidvisa