• No results found

Orala problem som förekommer vid ätstörningar

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Orala problem som förekommer vid ätstörningar"

Copied!
30
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

EXAMENSARBETE

Våren 2014

Sektionen för Hälsa och Samhälle Examensarbete i oral hälsa OH8364

Orala problem som förekommer vid

ätstörningar

Författare

Hulda Eklund Annelie Jartelius

Handledare

Pia Andersson

Examinator

Stefan Renvert

(2)

Orala problem som förekommer vid ätstörningar

Författare: Hulda Eklund och Annelie Jartelius Handledare: Pia Andersson

Litteraturstudie Datum 2014-05-27

Sammanfattning

Ätstörningar som anorexia nervosa (AN) och bulimia nervosa (BN) innebär ett folkhälsoproblem som kan orsaka oral ohälsa

Studiens syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka orala problem som förekommer vid AN och BN.

Material och metod: Studien genomfördes i form av en litteraturstudie. Material samlades in via sökningar i databasen Web of Science. Resultatet baserades på en sammanställning av sju vetenskapliga artiklar.

Resultat: Resultatet visade att ett flertal studier har redovisat förekomst av orala förändringar vid diagnoserna AN och BN. Mest förekommande var dentala erosioner och hypertrofi av glandula parotis. Men även förekomst av karies, parodontal sjukdom samt orala slemhinneförändringar och infektioner framgick.

Slutsats: Slutsatsen med denna studie visar att de mest förekommande orala problemen som uppstår vid AN och BN är dentala erosioner samt hypertrofi av salivkörtlarna, även orala slemhinneförändringar och infektioner förekommer.

Nyckelord: anorexia nervosa, bulimia nervosa, oral hälsa, tandhälsa

(3)

Oral problems that arise with eating disorders

Author: Hulda Eklund and Annelie Jartelius Supervisor: Pia Andersson

Literature review Date 2014-05-27

Abstract

Eating disorders such as anorexia nervosa (AN) and bulimia nervosa (BN) represents public health problem that may cause poor oral health.

Objective: The aim of this study was to examine the side effects that arise in the oral health with AN and BN.

Material and methods: The study was carried out as a literature review. The data was collected through searches in the database “Web of Science”. The final result was based on the findings of seven scientific articles.

Results: The results showed that several studies have reported the occurrence of oral changes in the diagnoses of AN and BN. Dental erosions and hypertrophy of the parotid gland were the most common oral changes. The presence of caries, periodontal disease, oral mucosal lesions and infections also appeared.

Conclusion: The conclusion of this study is that the most common oral problems associated with AN and BN are dental erosions, hypertrophy of the salivary glands, and oral mucosal lesions. Infections may also appear.

Keywords: anorexia nervosa, bulimia nervosa, dental health and oral health

(4)

ORDLISTA

Buccalt – mot kind

Dentin – tandben; mineraliserad vävnad som utgör den största delen av tanden och

huvudsakligen består av kollagen och hydroxylapatit; dentinet täcks av emalj i krondelen och cement i rotdelen och är försett med ett mycket stort antal kanaler som går mellan

emaljdentingränsen och pulpan

Hypersensitivitet – mer än normalt immunförsvar på ett främmande ämne Hypertrofi – förstoring av organ eller vävnad på grund av ökad cellstorlek Incisiver – framtänder

Keilit – inflammation i läpp Lesion – skada

Molarer – bakre kindtänder (20)

Mukosit – skador och inflammationer i munslemhinnan (48) Ocklusalt – som hör till eller befinner sig på tuggyta

Palatinalt – som hör till eller vetter mot gommen Posteriort – bakre

Reversibel – omvändbar

Sondering – undersöka med sond (20)

(5)

Innehållsförteckning

1. INTRODUKTION ... 6

1.1. Anorexia Nervosa ... 6

1.2. Bulimia Nervosa ... 6

1.3. Diagnostiska system ... 7

1.3.1. Diagnoskriterier AN ... 7

1.3.2. Diagnoskriterier BN ... 8

1.4. Prevalens av ätstörningar ... 8

1.5. Behandling ... 8

1.6. Oral hälsa ... 9

1.6.1. Salivens funktion ... 9

1.6.2. Karies ... 10

1.6.3. Dental erosion ... 10

1.6.4. Parodontal sjukdom ... 10

2. SYFTE ... 11

3. MATERIAL OCH METOD ... 11

3.2. Litteratursökning ... 11

3.2.1. Sökord ... 12

3.2.2. Urval ... 12

4. ETISKA ASPEKTER ... 144

5. RESULTAT ... 155

5.1. Hypertrofi av salivkörtlar och muntorrhet ... 155

5.2. Karies ... 166

5.3. Dental erosion ... 166

5.4. Parodontal sjukdom ... 177

5.5. Orala slemhinneförändringar och infektioner ... 177

6. DISKUSSION ... 177

6.1. Metoddiskussion ... 187

6.2. Resultatdiskussion ... 188

7. SLUTSATS ... 20

REFERENSER ... 211

Bilaga 1 Artikelöversikt

(6)

6

1. INTRODUKTION

Ätstörningar som anorexia nervosa (AN) och bulimia nervosa (BN) innebär ett

folkhälsoproblem som kan orsaka oral ohälsa (1). AN innebär självsvält, medan personer med BN hetsäter för att sedan försöka bli av med maten de nyss ätit genom att kräkas. En tredje typ av ätstörning är hetsätningsstörning, vilket innebär att personen hetsäter utan att försöka göra sig av med maten efteråt. Det finns även så kallade ospecifika ätstörningar som inte uppfyller kriterierna för AN, BN eller hetsätningsstörning (2). Detta arbete kommer att fokusera på AN och BN och dess påverkan på den orala hälsan.

Med ätstörningar menas en ihållande störning i ätbeteendet eller ett viktkontrollerande beteende, som tydligt försämrar den fysiska eller psykosociala hälsan (3). Kroppsformen och vikten har en stor betydelse för hur en person med ätstörning värderar sig själv (2). För att diagnostiseras med en ätstörning ska beteendet inte vara sekundärt till någon annan allmän medicinsk sjukdom, till exempel hypotalamisk tumör (tumör i aptitcentrum), eller någon annan psykiatrisk störning, som till exempel ångestsyndrom (3).

1.1. Anorexia Nervosa

AN är en störning som karakteriseras av en avsiktlig viktnedgång introducerat av patienten.

AN drabbar främst tonårsflickor och unga kvinnor, men också tonårspojkar och unga män.

Tonårspojkar och män drabbas dock inte i lika stor utsträckning (4). Vid AN försämras blodcirkulationen, och kroppstemperaturen sänks på grund av dålig ämnesomsättning och näringstillförsel. Detta medför en blåliknande missfärgning på huden. Vid långvarig sjukdom utvecklas en ökad dunig kroppsbehåring, som förekommer i ansiktet och andra delar på kroppen. Även medicinska problem utvecklas, som uttorkning, onormal hjärtfunktion, mag- tarmproblem, nutritionsbesvär, brist på benvävnad samt ökad risk för fertilitetsproblem (5).

1.2. Bulimia Nervosa

BN är en störning som karakteriseras genom hetsätning i perioder då man känner en stark

längtan efter mat och godis. Detta sker samtidigt som ett starkt behov av att kontrollera

kroppsvikten (4). Vid BN är självkänslan starkt beroende av kroppsform och vikt. Vanligt

förekommande är isolering på grund av skam, även depressioner och självmordstankar. För

att dämpa matlusten kan alkohol och droger förekomma (6). Ålders- och könsförekomst är

(7)

7

ungefär samma som vid AN. BN kan ses som en fortsättning av AN, men det kan även vara tvärtom. En tidigare anorektisk patient kan exempelvis tendera att öka i vikt och verka vara på bättringsvägen, men ett nytt beteende kan istället ha uppstått genom hetsätning och kräkningar (4). Ett vanligt problem vid BN är kalciumbrist, vilket kan leda till problem med hjärtat. Vid intag av laxerande medel rubbas kroppens salt- och vätskebalans. På sikt kan de

återkommande kräkningarna förorsaka problem med matstrupen, magkatarr och bröstsmärtor (7). Övriga symtom som kan förekomma är förstoppning, trötthet, hjärtklappning och

humörsvängningar. Vid nutritionsbrist sänks kroppstemperatur, blodtryck och hjärtfrekvens.

Om tydlig viktminskning uppstår, får en person med BN ett blekt och avmagrat utseende med synliga revben och insjunka ögon. På samma sätt som vid AN uppstår en ökad dunig

kroppsbehåring (5).

1.3. Diagnostiska system

Det finns två diagnostiska system som används för ätstörningar, WHO:s internationella International Classification of Diseases-system, och det amerikanska Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders-systemet (7). WHO diagnostiserar enligt följande:

1.3.1. Diagnoskriterier AN

För att en definitiv diagnos ska ges krävs det att samtliga av WHO:s ICD-kriterier uppfylls (4), som är enligt följande;

A) Kroppsvikten är 15 % lägre än förväntat (antingen förlorad eller aldrig uppnådd) i förhållande till ålder och längd. Prepubertala personer följer inte sin viktkurva i förhållande till sin längd.

B) Viktnedgång genom att undvika fet mat. En eller flera av följande beteenden kan förekomma: självförvållade kräkningar; intag av laxerande medel, överdriven träning, bantningspiller och/eller vätskedrivande medel.

C) Skev kroppsuppfattning av att vara för fet, rädsla för fetma samt har en för låg ”maxvikt”.

D) Utebliven menstruation hos kvinnor, avsaknad sexlust och impotens hos män.

E) Försenad eller utebliven pubertal utveckling hos prepubertala ungdomar (flickor får inga

bröst, utebliven mens; pojkars genitalier förblir juvenila).

(8)

8

1.3.2. Diagnoskriterier BN

För att en definitiv diagnos ska ges krävs det att samtliga av WHO:s ICD-kriterier uppfylls (4), som är enligt följande;

A) Det finns ett bestående fokus på att äta och ett stort sug efter mat; perioder av hetsätning där stora mängder mat konsumeras under korta tidsperioder.

B) Personen försöker bli av med effekten av det ”feta” intaget genom en eller flera av följande; självförvållade kräkningar, intag av laxerande medel, perioder av självsvält, bantningspiller och/eller vätskedrivande medel. Om en person som har diabetes drabbas av BN kan denna avstå sin insulinbehandling.

C) Stor rädsla för att bli fet, starkt behov av att kontrollera kroppsvikten.

1.4. Prevalens av ätstörningar

Svårigheter vid intag av mat kan finnas hos små barn och skolbarn. Hos en del kan

svårigheterna kvarstå under och efter tonåren. Diagnostiserade ätstörningar finns hos minst 3

% av svenska unga kvinnor (8). Av svenska unga kvinnor i åldern 12-25 år är

punktprevalensen för AN, den andel som har denna diagnos vid en viss tidpunkt, cirka 0,2-0,4

% (7, 9, 10). AN är tio gånger vanligare bland flickor och unga kvinnor än bland pojkar.

Insjuknandet i AN har mellan åren 1979-2004 legat inom intervallet 8-40 nya fall/100 000 kvinnor/år (8).

BN är tre till fem gånger vanligare än AN (7, 11). Punktprevalensen för svenska unga kvinnor med BN är cirka 1 %, och livstidsprevalensen (15-65 år) är 1-2 % för kvinnor (7, 9, 12) och 0,1 % för män (12). Insjuknandet i BN är 12 fall/100 000 kvinnor/år och 0,8 fall/100 000 män/år. Den största riskgruppen är kvinnor i åldern 20-24 år med ett insjuknande på cirka 80 fall/100 000 kvinnor/år (12).

1.5. Behandling

Behandling av ätstörningar är en kombination av nutritionsbehandling och

psykopedagogiska/psykoterapeutiska insatser. Då patienten snabbt kan bli sämre är det av stor

vikt att medicinska kontroller av den övriga fysiska hälsan görs regelbundet. Det finns ingen

farmakologisk behandling av själva ätstörningstillståndet. Dock kan symptomatisk behandling

(9)

9

av ångest, depression och tvång kräva farmakologisk behandling (13). Det finns även en kroppsinriktad behandling som utgår från att rädslan och avståndet från sin egen kropp ska minskas och istället accepteras både fysiskt och psykiskt (7). Behandlingsformer som används är; rörelseträning, avspänningsövningar, kropps- och dansterapi, utbildning om kroppen (14) samt kognitiv beteendeterapi (7).

1.6. Oral hälsa

Oral hälsa kan definieras på flera sätt. Definitionen av oral hälsa är enligt WHO; att bland annat vara befriad från kronisk smärta i mun och ansikte, mun- och strupcancer, orala sår, medfödda skador som läpp-, käk- och gomspalt, parodontal sjukdom, karies och tandförluster samt andra sjukdomar och störningar som påverkar munhålan (15). Enligt en

konsensuskonferens i Jönköping 2003 beskrevs oral hälsa som en del av den allmänna hälsan.

Den orala hälsan ska bidra till fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande med upplevda och fullgoda orala funktioner, i förhållande till individens förutsättningar, samt frånvaro av oral sjukdom (16). Dessa två definitioner skiljer sig genom att WHO:s definition är mer inriktad på den kliniska delen medan konsensuskonferensen beskriver den orala hälsan som en del av den allmänna hälsan och välbefinnandet. Vikten av en fullgod oral funktion och att vara fri från oral sjukdom är gemensamt för båda definitionerna (17).

Den orala hälsan tas ofta för givet och är viktig oavsett ålder. De mest förekommande orala sjukdomarna är karies och parodontala sjukdomar, som kan delas in i gingivit och parodontit (18,19). Munnens tillstånd kan spegla den allmänna hälsan, och kan visa tecken på

nutritionsbesvär eller allmänna infektioner. Systematiska sjukdomar som påverkar hela kroppen kan bli upptäckta i munnen i form av lesioner eller andra orala problem (21). För en god oral hälsa har saliven stor betydelse.

1.6.1. Salivens funktion

I munhålan finns körtlar som producerar saliv, som i sin tur smörjer och skyddar

munslemhinnan. Den största mängden saliv (cirka 90 %) utsöndras från de tre stora körtlarna glandula parotis, glandula submandibularis och glandula sublingualis, som är belägna i kinden och under tungan. Förutom dessa finns även små salivkörtlar utspridda i hela munslemhinnan (22, 23). Saliven verkar som en skyddande faktor för tänder och slemhinnor (24) och

innehåller en typ av proteiner som smörjer slemhinnan samt binder vatten som motverkar

uttorkning av slemhinnan. Saliven innehåller även ämnen som verkar mot bakterier (22). Vid

(10)

10

nedsatt salivsekretion blir det naturliga skyddet för munhålans hårdvävnader och slemhinna försämrat, vilket kan bidra till en ökad risk för sjukdom i munhålan (22), till exempel svamp, sår, karies, dental erosion och slitage på tänderna. Muntorrhet kan även försämra patientens livskvalitet (24).

1.6.2. Karies

Karies är förlust av tandvävnad till följd av bakteriell syraproduktion (25). Kosten har betydelse för utveckling av karies, faktorer som intag av sockerhaltiga produkter, frekvens och oralt clearance (den tid det tar att avlägsna ett födoämne från munhålan) är av betydelse (26). Vipeholmsstudien (27) visade att ett frekvent intag av sockerhaltiga produkter ger en ökad kariesrisk. Kariesutvecklingen påverkas av salivens egenskaper, exempelvis genom oralt clearance som beror på salivens sekretionshastighet och sväljningsfrekvens (28). Vid

försämrat oralt clearance ökar tiden för att neutralisera syra från tänderna (29). Vid minskad sekretionshastighet kan det ta nästan fem gånger så lång tid att skölja ut en given mängd socker från munhålan än vid en normal sekretionshastighet (30). Detta innebär att vid nedsatt sekretionshastighet utvecklas karies snabbare än vid normal salivsekretion (31-33). Därför är det viktigt för personer med nedsatt salivsekretion att få en kariesförebyggande behandling (22).

1.6.3. Dental erosion

Dental erosion är en förlust av tandvävnad till följd av en kemisk process utan inblandning av mikroorganismer (34). Erosioner kan uppstå vid högt intag av sura födoämnen och drycker.

Exogen syrapåverkan sker vid intag av läsk, juice och sura frukter. Endogen syrapåverkan uppstår vid sura uppstötningar och kräkningar, vilket är vanligt hos personer med ätstörningar (35, 36). Intraorala variationer kan förekomma vid erosioner beroende på om skadan är endogen eller exogen (24).

1.6.4. Parodontal sjukdom

Gingivit är den vanligaste formen av parodontal sjukdom och orsakas av plack. Gingivit orsakas inte av någon särskild bakterie, och diagnosen ställs utifrån kliniska förändringar i tandköttskanten. Tandköttskanten rodnar och är lättblödande vid beröring, till exempel vid sondering. Gingivit är reversibel och ger ingen förlust av tändernas fäste (37).

Parodontit är en vanlig inflammationssjukdom bland den vuxna befolkningen orsakad av bakterier, som leder till att tändernas fäste i käken långsamt förstörs (38).

Inflammationsreaktionen är kroppens försvar mot retning från en infektion som orsakats av

(11)

11

bakterier vid tandköttskanten och i tandköttsfickor. Det finns två huvudtyper av parodontit;

kronisk och aggressiv parodontit. Kronisk parodontit är den vanligaste formen som ofta drabbar vuxna och har en långsam sjukdomsprocess (38). Förekomst och svårighetsgrad ökar med stigande ålder. Sjukdomen påbörjas och fortskrider på grund av bakteriebeläggningar.

Aggressiv parodontit börjar ofta i puberteten eller före 35 års ålder. Gemensamt för alla typer av parodontit är att det är en infektionssjukdom som leder till ett inflammatoriskt svar, vilket orsakar en vävnadsnedbrytning och fästeförlust runt tanden (39).

Personer som drabbats av AN och/eller BN kan löpa risk att drabbas av orala problem, exempelvis erosioner och karies på grund av eventuell minskad salivsekretion och sura uppstötningar. Denna studie avser att få kunskap om vilka orala hälsoproblem som personer med dessa tillstånd kan drabbas av.

2. SYFTE

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka orala problem som förekommer vid anorexia nervosa och bulimia nervosa.

3. MATERIAL OCH METOD 3.1. Design

Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie, utvalda vetenskapliga studier inom ett speciellt ämne beskrivs, granskas och analyseras. Utifrån litteraturstudiens syfte sammanställs resultatet av de utvalda studierna. Litteratursökningen kan ske genom databassökning eller manuell sökning. Inklusions- och exklusionkriterier används för att begränsa de vetenskapliga artiklarna så att de stämmer överens med studiens syfte (40).

3.2. Litteratursökning

Vetenskapliga artiklar har sökts genom databasen Web of Science. Web of Science är en

ämnesövergripande databas som bygger på citeringsdatabaserna; Science citation index

expanded, Social sciences citation index och Arts & humanities citation index. I dessa finns

tidsskrifter inom olika ämnesområden.

(12)

12

3.2.1. Sökord

Följande sökord användes vid sökningar i Web of science: ”anorexia nervosa”, ”bulimia nervosa”, ”oral health” och ”dental health”. Dessa sökord kombinerades med OR och AND i olika kombinationer, se tabell 1.

3.2.2. Urval

Begränsningarna i databaserna var; ”humans”, ”2003-2014” och ”english”.

Inklusionskriterier; Sökorden ”anorexia nervosa” och/eller ”bulimia nervosa” ingår i antingen titel eller abstrakt. Samtliga studier skulle vara kliniska studier.

Exklusionskriterier; Reviewartiklar. Fallstudier.

De valda artiklarna har lästs i helhet av båda författarna till denna litteraturstudie och

diskuterades därefter. Exkluderade artiklar som redovisas i tabell 1 är på grund av att det är en review, dubblett av en studie som förekommer i första sökningen eller inte ingår i

inklusionskriterierna Sökning 1

Sökningen gjordes med sökkombinationen anorexia nervosa AND bulimia nervosa AND dental health OR oral health AND anorexia nervosa AND bulimia nervosa och gav 27 träffar som lästes i fulltext varav sju artiklar inkluderades.

Sökning 2

Sökningen gjordes med sökkombinationen anorexia nervosa AND dental health OR oral health och gav 55 träffar varav en artikel inkluderades.

Sökning 3

Sökningen gjordes med sökkombinationen bulimia nervosa AND dental health OR oral health och gav 37 träffar varav tre artiklar inkluderades.

Sökning 4

Sökningen gjordes med sökkombinationen bulimia nervosa AND dental erosion och gav 29 träffar varav två artiklar inkluderades.

Sökning 5

Sökningen gjordes med sökkombinationen anorexia nervosa AND dental erosion och gav 23

träffar varav två artiklar inkluderades (samma artiklar som inkluderades vid sökning 4).

(13)

13

Ytterligare fyra sökningar gjordes med sökkombinationerna anorexia nervosa respektive

bulimia nervosa AND caries, och anorexia nervosa respektive bulimia nervosa AND oral

mucosa. Dessa sökningar gav inget resultat i form av artiklar som kunde inkluderas.

(14)

14

Tabell 1. Sammanställning av litteratursökning i databasen Web of Science.

Web of science

Sökord Antal träffar

efter

begränsningar

Urval 1 Titel &

Abstract

Urval 2 Fulltext

Utvalda artiklar

14-01-24 Sökning 1

((anorexia nervosa) AND (bulimia

nervosa) AND (dental health) OR (oral health) AND (anorexia nervosa) AND

(bulimia nervosa))

27 27 27

Exkluderade:

R = 12 EI = 12

3

14-02-24 Sökning 2

((anorexia nervosa) AND (dental health OR oral health))

55 55

Exkluderade:

R = 6 EI = 20 D = 26

3 Exkluderade:

EI = 2

1

14-02-25 Sökning 3

((bulimia nervosa) AND (dental health OR oral health))

37 37

Exkluderade:

R = 1 EI = 2 D = 26

9 Exkluderade:

EI = 6

2

14-05-29 Sökning 4

((bulimia nervosa) AND (dental erosions))

29 29

Exkluderade:

R = 1 EI = 11 D = 15

2* 2*

14-05-29 Sökning 5

((anorexia nervosa) AND (dental erosions))

23 23

Exkluderade:

R = 1 EI = 8 D = 12

2* 2*

R = review, EI = uppfyller ej inklusionskriterier, D = dubbletter från första sökningen.

*

Samma artiklar.

4. ETISKA ASPEKTER

Materialet i de vetenskapliga artiklarna är offentligt material och förmodas vara granskade av

en etisk kommitté. Innehållet i de vetenskapliga artiklarna har inte förvanskats eller ändrats.

(15)

15

5. RESULTAT

Resultatet har sammanställts utifrån elva vetenskapliga artiklar (bilaga 1) och redovisas inom fem olika områden: hypertrofi av salivkörtlar, karies, dental erosion, parodontal sjukdom samt orala slemhinneförändringar och infektioner. Tabell 2 redovisar vilka av dessa områden de utvalda artiklarna innehåller.

Tabell 2. Översikt över de vetenskapliga artiklarnas innehåll avseende orala problem (n=11).

Författare/artikel Hypertrofi av salivkörtlar och

muntorrhet n=3

Karies

n=4

Dental erosion

n=6

Parodontal sjukdom

n=2

Orala slemhinne- förändringar och infektioner

n=2

Ximenes et al. (41) X X X X X

Johansson et al. (42) X X X - X

Dynesen et al. (43) X - X - -

Emodi-Perlman et al.

(44)

- - X - -

Sirin et al. (45) - X - - -

Shaughnessy et al.

(46)

- X X X -

Wentz et al. (47) - - X - -

5.1. Hypertrofi av salivkörtlar och muntorrhet

Flera studier har noterat hypertrofi av salivkörtlar hos personer med AN eller BN (41-44). I en tvärsnittsstudie av Ximenes et al. (41) besvarade 650 ungdomar en enkät, samt deltog i en klinisk undersökning. En oral förändring som upptäcktes vid undersökningen hos

ungdomarna, med AN och/eller BN, var hypertrofi av spottkörtlarna (27,8%). Mest drabbad

var Glandula parotis. En annan studie (42) påvisade också svullnad av Glandula parotis hos en

(16)

16

av 14 patienter med AN och hos fyra av åtta patienter med BN. Dynesen et al (43) noterade även fall av muntorrhet hos personer med BN.

5.2. Karies

Kariesförekomst har undersökts hos personer med ätstörningar (41, 42, 45, 46). Samtliga av dessa studier har diagnostiserat karies hos deltagarna. Ingen av dem kan styrka sambandet mellan karies och ätstörningar, då de inte vet om det är ett resultat av ätstörningarna eller har annan orsak.

5.3. Dental erosion

I alla, utom en av de inkluderade studierna, har det noterats dentala erosioner hos personer med AN och/eller BN (41, 42, 46, 47).

I en studie av Dynesen et al. (43) deltog 40 kvinnor, 20 personer med BN och 20 personer i kontrollgruppen. De dentala erosionerna var statistiskt signifikant (p

=

0,019) högre i gruppen med BN jämfört med kontrollgruppen. Det framkom även att det var ett signifikant samband mellan antalet år med ätstörning och ökad grad av dentala erosioner (p = 0.007). Däremot hade frekvensen av självförvållade kräkningar, intag av sura drycker och ålder ingen påverkan på de dentala erosionerna. Ximenes et al. (41) noterade ett signifikant samband (OR = 2,52, CI = 1,8 - 3,52, p < 0,001) mellan dentala erosioner och ätstörningar. Johansson et al. (42) redovisade att dentala erosioner framförallt förekom hos personer med ätstörningar (36,0 %) medan det inte var lika förekommande i kontrollgruppen (11,0 %).

I studien av Emodi-Perlman et al. (44) jämfördes två grupper med olika varianter av

ätstörningar (med och utan kräkningar) och en kontrollgrupp. Erosioner noterades hos 17,6 % av deltagarna utan kräkningar, och 33,3 % av deltagarna med kräkningar. I kontrollgruppen noterades inga erosioner (0,0 %).

I tre studier (42-44) noterades en statistiskt signifikant skillnad (p < 0,001) av dental erosion mellan två grupper med ätstörningar och deras kontrollgrupp. Wentz et al. (47) noterade också dentala erosioner, dock var skillnaden mellan AN-gruppen (10 %) och kontrollgruppen (0,0

%) inte statistiskt signifikant. Shaughnessy et al. (46) redovisade att det inte fanns några

dentala erosioner hos någon av deltagarna med AN. Det rapporterades även om självupplevd

(17)

17

dentinhypersensitivitet där gruppen med kräkningar (83,7 %) hade signifikant högre (p = 0,005) rapportering än gruppen utan kräkningar (55,6 %).

5.4. Parodontal sjukdom

Två studier (41, 46) har undersökt förekomsten av parodontala sjukdomar bland personer med AN och/eller BN. En av dem visade förekomst av gingivala inflammationer (46). Samtliga av studierna fann inget samband mellan parodontal sjukdom och ätstörningar, då de inte kunde kartlägga om detta var ett resultat av ätstörningarna.

5.5. Orala slemhinneförändringar och infektioner

Orala förändringar och infektioner i samband med ätstörning redovisades av Ximenes et al.

och Johansson et al. (41, 42). Johansson et al. (42) noterade att personer med ätstörningar hade keilit (69 %) i större utsträckning än kontrollgruppen (30 %). Det fanns ett signifikant samband avseende keilit (OR = 9,6, CI = 1,9 – 48,3) och brännande tunga (OR = 14,2, CI = 1,7 - 121) hos personer med olika typer av ätstörningar jämfört med kontrollgruppen. Studien visade även symtom på esofagit (matstrupskatarr) hos två personer av 14 med AN och två personer av åtta med BN. Studien av Ximenes et al. (41) visade ett statistiskt samband (p <

0,001) mellan förekomsten av mukosit i gommen (20,3 %) och keilit (23,4 %) hos personer som hade risk för ätstörning.

6. DISKUSSION 6.1. Metoddiskussion

Studien är genomförd som en litteraturstudie. För att få en större insikt i de orala problem som kan förekomma hos personer med AN och BN kunde en klinisk studie ha gjorts. En

litteraturstudie gjordes för att få en överblick över de orala problemen vid AN och BN. Det fanns inte särskilt många vetenskapliga studier inom det utvalda området.

Litteratursökningen gjordes i databasen Web of Science och resulterade i 210 träffar. En

sökning gjordes även i databasen PubMed, som resulterade i ett mindre antal träffar, samt de

träffar som gavs var dubbletter av de sökningar som gjordes i Web of Science. Få studier var

relaterade till den orala hälsan hos personer specifikt med AN och/eller BN. Ett försvårande

var att vissa studier redovisade ätstörningar som ett samlingsbegrepp i sin resultatredovisning.

(18)

18

Det har därför varit svårt att urskilja orala problem som har funnits specifikt för AN och BN.

För att undvika studier som samlade de olika ätstörningarna under samma benämning, gjordes sökningar enbart på AN och BN. Hade sökningar på samlingsnamn (till exempel ätstörningar) gjorts är det möjligt att fler artiklar hade kunnat inkluderas.

Samtliga av de inkluderade vetenskapliga artiklarna i resultatet är skrivna på engelska. Då författarnas modersspråk inte är engelska kan feltolkningar ha gjorts.

6.2. Resultatdiskussion

Flertalet vetenskapliga artiklar (41, 42, 47) i litteraturstudiens resultat visar att dental erosion är ett vanligt oralt problem vid AN och BN. Upprepade självförvållade kräkningar är en bidragande faktor för att framkalla dentala erosioner vilket redovisades i studien av Emodi- Perlman et al. (44). Detta styrks av flera andra studier (1, 49-55) som menar att dentala erosioner är det mest framträdande orala problemet hos personer med självförvållade kräkningar. Dock uppstår inte dentala erosioner enbart vid upprepade kräkningar utan även vid intag av sura födoämnen, vilket beskrivs i studierna av DeMoor et al. (56) och Milosevic et al. (57). Wentz et al. (47) noterade också erosioner hos deltagarna, men skillnaden mellan AN-gruppen och kontrollgruppen var inte statistiskt signifikant. Shaughnessy et al. (46) redovisade att det inte fanns några dentala erosioner hos någon av deltagarna med AN. Detta troddes bero på högt intag av D-vitamin, vilket främjar bildandet av kalcium, som i sin tur kan ha förbättrat den orala hälsan. Dentala erosioner är det vanligaste orala problemet hos

personer med AN och BN och uppstår vid sura uppstötningar och kräkningar. För att lindra förekomst av dentala erosioner är det viktigt att se till att personen sköljer munhålan med vatten efter kräkning, och att inte borsta i anslutning till kräkningar (58).

Endast en av de inkluderade studierna (42) i resultatet som har redovisat förekomst av dentala erosioner, har använt sig av en skala med kriterier för att diagnostisera dentala erosioner. I resterande studier har endast noteringar om förekomst framkommit, men ingen grad av emaljbortfall eller dentinexponering. Detta gör det svårt att få en insikt om hur grava de dentala erosionerna är. I en studie av Emodi-Perlman et al. (44) redovisades

dentinhypersensitivitet vilket är vanligt förekommande till följd av dentala erosioner (54, 55,

59). Frågan uppstår om deltagarna i denna studie (44) hade högre grad av dentala erosioner än

(19)

19

i de andra studierna? Ett tecken på att personer med ätstörningar har dentala erosioner kan vara att de är känsliga vid varma och/eller kalla drycker, så kallat dentinhypersensitivitet.

Två studier (41, 42) hade noterat hypertrofi av salivkörtlar hos personer med AN och/eller BN. Främst drabbad var glandula parotis, vilket i sin tur kan resultera i muntorrhet (60).

Hypertrofi av glandula parotis beror på upprepade intensiva kräkningar, då den aktiveras vid varje kräkning och till slut svullnar på grund av överaktivering (61). Av de studier som ingick i denna litteraturstudie var det endast en som redovisade fall av muntorrhet (43). Det finns flera orsaker till muntorrhet förutom hypertrofi. Det är en vanlig biverkning vid till exempel intag av antidepressiva läkemedel (1, 57), vilket kan förekomma vid behandling av AN och/eller BN. Vid muntorrhet blir det naturliga skyddet för munhålan försämrat, som i sin tur kan leda till olika sjukdomar i munhålan, som till exempel svamp, sår, karies och dentala erosioner. En del av detta kunde ses bland deltagarna i de inkluderade studierna i resultatet.

I studierna av Ximenes et al. och Johansson et al. (41, 42) redovisades ett samband mellan ätstörningar och orala förändringar samt infektioner. Keilit är vanligt förekommande vid undernäring och trauma. Trauma i gommen kan förekomma då man vill framkalla kräkningar med hjälp av olika föremål (1, 62), och redovisades i båda studierna (41, 42). Mukosit i gommen var också en förändring i munslemhinnan som redovisades (41). Det visades även i reviewstudier av Aranha et al. och `Frydrych et al. (1, 62) att mukosit förekommer hos personer med ätstörningar. Det förekommer flera olika orala förändringar och infektioner vid ätstörningar, som kan bero på flera faktorer, bland annat muntorrhet och undernäring.

Två av studierna hade undersökt parodontal sjukdom (41, 46) och flera har diagnostiserat karies (41, 42, 45, 46). Parodontit är inte vanligt förekommande hos personer med

ätstörningar då de oftast är relativt unga (63), vilket också visades i vårt resultat. Ingen av studierna fann något samband mellan parodontal sjukdom och ätstörningar, eller karies och ätstörningar, då de inte kunde kartlägga om tandsjukdomarna var ett resultat av ätstörningarna eller orsakat av någon annan riskfaktor. Andra riskfaktorer för parodontal sjukdom kan

exempelvis vara dålig munhygien eller genetik, och för karies kan munhygien, kostvanor, genetik eller biverkningar av mediciner vara orsaker (1, 64).

I samtliga studier som redovisas i resultatet framkommer det inte hur länge personerna har

haft AN och/eller BN. Därför kan det inte fastställas när de orala problemen uppstod och hur

lång tid de har haft AN och/eller BN innan de orala problemen uppstod. Det krävs mer

forskning av orala problem hos personer med AN och BN för att få en tydligare bild av hur

(20)

20

den orala hälsan ser ut hos dessa individer. I dagsläget är det oklart om orala sjukdomar som gingivit, parodontit och karies är till följd av ätstörningar eller inte. Det är viktigt att få bättre kunskap om den orala ohälsan som innefattar denna grupp. Det är också viktigt att få ut information till samhället för att öka kunskapen om de orala problem som kan förekomma vid ätstörningar samt vikten av preventiv behandling. Det finns annars risk för att tandhälsan raseras, vilket innebär problem för de berörda personerna. Det medför också kostnader för både individen och samhället för att åtgärda de skador som uppstått på tänderna

Denna litteraturstudie kan bidra till större insikt för de orala problemen som kan uppstå vid ätstörningar. Genom ökad kunskap om de orala problemen som kännetecknas för AN och BN, kan åtgärder vidtas i tidigt skede, och preventiv behandling genomföras. Det är av stor vikt att tandhygienister och tandläkare känner till de orala problem som kan finnas hos personer med AN och/eller BN. Det krävs också att det finns kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal om att orala problem kan uppstå och att de informerar sina patienter om detta. Görs upptäckten av AN eller BN hos tandvården kan vi inte skicka en patient vidare till sjukvården, utan endast rekommendera patienten att söka professionell hjälp.

7. SLUTSATS

De mest förekommande orala problemen som uppstår vid AN och BN är dentala erosioner

samt hypertrofi av salivkörtlarna. Det förekommer även orala slemhinneförändringar och

infektioner. Det krävs mer kunskap om de orala problemen som kan uppstå vid AN och BN,

då det i dagsläget finns få studier inom området.

(21)

21

REFERENSER

1. Aranha AC, Eduardo CP & Cordás TA. Eating disorders. Part I: Psychiatric diagnosis and dental implications. The Journal of Contemporary Dental Practice. 2008; 9(6): 73-80.

2. Lager A, Berlin M, Danielsson M & Heimerson I. Ungdomars hälsa. I: Socialstyrelsen.

Folkhälsorapport 2009. Västerås, Edita Västra Aros, 2009, s. 94-95.

3. Fairburn CG & Walsh BT. Atypicaleating disorders (eating disorder not otherwise

specified). I: Fairburn C.G & Brownell K.D. Eating Disorders and Obesity: A Comprehensive Handbook. New York: Guilford Press, 2002, s. 171-177.

4. World Health Organisation. International Classification of Diseases. (Elektronisk). (2010).

Tillgänglig: http://www.who.int/classifications/icd/en/. (Läst 2013-10-07).

5. Miller C & Golden N. An introduction to eating disorders: clinical presentation, epidemiology and prognosis. Nutrition in Clinical Practice. 2010; 25(2): 110-115.

6. Klasén McGrath M. Bulimia nervosa hos unga. (Elektronisk). (2012). Tillgänglig:

http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Bulimia- nervosa/. (Läst 2013-10-07).

7. Clinton D & Norring C. Ätstörningar. Stockholm: Natur och Kultur, 2002.

8. Swanberg I. Prevention av ätstörningar – kunskapsläget idag. Statens Folkhälsoinstitut.

2004; 40.

9. Hällström T. Forskning om ätstörningar – en vetenskaplig kunskapsöversikt.

Vårdalstiftelsen & Medicinska forskningsrådet. 1999; 1.

10. Statens folkhälsoinstitut. Ett liv av vikt – fem år senare. Statens Folkhälsoinstitut. 1999; 7.

11. Hoek HW, Bartelds AI, Bosveld JJ, van der Graaf Y, Limpens VE, Maiwald M & Spaaij CJ. Impact of urbanization on detection rates of eating disorders. The American Journal of Psychiatry. 1995; 152(9): 1272-1278.

12. Hoek HW & van Hoeken D. Review of the prevalens and incidence of eating disorders.

The International Journal of Eating Disorders. 2003; 34(4): 383-396.

13. af Sandeberg A-N & Norring C. Sjukskrivning vid anorexia nervosa. (Elektronisk).

(2010). Tillgänglig:

(22)

22

www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forskningsmedicinskbeslutsstod/anorexianervosa#anchor_4.

(Läst 2013-12-16).

14. Gillberg IC, Gillberg C, Råstam M & Johansson M. The cognitive profile of anorexia nervosa: a comperative study including a community-based sample. Comprehensive Psychiatry. 1996; 37(1): 23-30.

15. World Health Organization. Oral health. (Elektronisk). (2012). Tillgänglig:

http://www.who.int/topics/oral_health/en/ (Läst 2012-05-22).

16. Hugosson A & Koch G, Johansson, S. Konsensuskonferens Oral hälsa. Stockholm:

Gothia, 2003, s 140.

17. Lindmark C & Sjöström M. Samband mellan diabetes och parodontal sjukdom. Karlstads Universitet – Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, avdelningen för hälsa och miljö, 2008, s 4.

18. Löe H. The role of bacteria in periodontal diseases. Bulletin of the World Health Organization. 1981; 59(6): 821-825.

19. Selwitz RH, Ismail AI & Pitts NB. Dental caries. The Lancet. 2007; 369(9555): 51-59.

20. Edward S. odontologisk ordbok. Stockholm: Gothia, 2011.

21. American Dental association. Oral Health. (Elektronisk).(2013). Tillgänglig:

http://www.mouthhealthy.org/en/az-topics/o/oral-health (Läst 2014-01-13).

22. Lingström P. Saliven – Viktig genom hela livet. Nordisk geriatrik. 2008; 11(2): 16-21.

23. Axéll T. Munslemhinnan vid hälsa och sjukdom: klinisk diagnostik och behandling.

Stockholm: Gothia, 2009, s 12-13.

24. Weirsøe Dynesen A, Beier Jensen S, Holten-Andersen L, Jensdóttir T, Lynge Pedersen A-M, Bardow A & Nauntofte B. Saliv - Status och möjligheter. Tandläkartidningen 2006;

98(2): 59-60.

25. Fejerskov O. Concepts of dental caries and their consequences for understanding the

disease. Community Dentistry and Oral Epidemiology. 1997; 25: 5–12.

(23)

23

26. Lingström P, Johansson I, Birkhed D. Kost och karies. Tandläkartidningen. 1997; 89(3):

41-47.

27. Gustafsson BE, Quensel C-E, Swenander Lanke L et al. The Vipeholm Dental Caries Study. The Effect of different levels of carbohydrate intake on caries activity in 436 individuals observed for 5 years. Acta odontologica Scandinavica 1954; 11: 232-364.

28. Lagerlöf F, Oliveby A &Ekstrand J. Physiological factors influencing salivary clearance of sugar and fluoride. Journal of Dental Research. 1987; 66: 430–435.

29. Hofer E, Jensen SB, Pedersen AML, Bardow A & Nauntofte B. Oral microflora in patients with salivary gland hypofunction. Oral Biosciences and Medicine. 2004; 2: 77–92.

30. Dawes C. A mathematical model of salivary clearance of sugar from the oral cavity.

Caries Research. 1983; 17: 321–334.

31. Risheim H, Arneberg P & Birkhed D. Oral sugar clearance and root caries prevalence in rheumatic patients with dry mouth symptoms. Caries Research. 1992; 26: 439–444.

32. Papas AS, Joshi A, MacDonald SL, Maravelis-Splagounias L, Pretara-Spanedda P, Curro FA Caries prevalence in xerostomic individuals. Journal of the Canadian Dental Association.

1993; 59: 171–174, 177–179.

33. Bardow A, ten Cate JM, Nauntofte B, Nyvad B. Effect of unstimulated saliva flow rate on experimental root caries. Caries Research. 2003; 37: 232–236.

34. Eccles JD. Dental erosion of nonindustrial origin. A clinical survey and classification. The Journal of Prosthetic Dentistry. 1979; 42: 649–653.

35. Nunn JH, Gordon PH, Morris AJ, Pine CM & Walker A. Dental erosion - changing prevalence? A review of British National childrens’ surveys. International Journal of Paediatric Dentistry. 2003; 13: 98–105.

36. Jensdottir T, Arnadottir IB, Thorsdottir I, Bardow A, Gudmundsson K, Theodors A &

Holbrook WP. Relationship between dental erosion, soft drink consumption, and

gastroesophageal reflux among Icelanders. Clinical Oral Investigations. 2004; 8: 91–96.

(24)

24

37. Igic M, Kesic L, Lekovic V, Apostolovic M, Mihailovic D, Kostadinovic L & Milasin J.

Chronic gingivitis: the prevalence of periodontopathogens and therapy efficiency. European Journal of Clinical Microbiology & Infectious Diseases. 2012; 31(8): 1911-1915.

38. Könönen E, Gürsoy M, Hiiri A, Soumalainen K, Tervonen T, Uitto V-J & Varrela T.

Parodontiitin ehkäisy, varhaisdiagnostiikka ja hoito. Suomen Hammaslääkärilehti. 2010; 8:

19-27.

39. Armitage GC & Cullinan MP. Comparison of the clinical features of chronic and aggressive periodontitis. Periodondology 2000. 2010; 53: 12-27.

40. Forsberg C & Wengström Y. Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur, 2008, s 29-30, 78, 81.

41. Ximenes R, Couto G & Sougey E. Eating disorders in adolescents and their repercussions in oral health. International Journal of Eating Disorders. 2010; 43: 59-64.

42. Johansson A-K, Norring C, Unell L & Johansson A. Eating disorders and oral health, a matched case-control study. European Journal of Oral Sciences. 2012; 120: 61-68.

43. Dynesen AW, Bardow A, Petersson B, Nielsen LR & Nauntofte B. Salivary changes and dental erosion in bulimia nervosa. Oral Surgery, Oral Medicine, Oral Pathology, Oral

Radiology and Endodontology. 2008; 106: 696-707.

44. Emodi-Perlman A, Yoffe T, Rosenberg N, Eli I, Alter Z & Winocur E. Prevalence of psychologic, dental, and temporomandibular signs and symptoms among chronic eating disorders patients: A comparative control study. Journal of Orofacial Pain. 2008; 22(3): 201- 208.

45. Sirin Y, Husseinova-Sen S, Aral A, Horasan S, Firat D, Yucel B & Sirin S. An analysis of oral radiographic findings and their interpretations in women with eating disorders. Journal of Dental Sciences. 2012; 7: 190-198.

46. Shaughnessy BF, Feldman HA, Cleveland R, Sonis A, Brown JN & Gordon CM. Oral

health and bone density in adolescents and young women with anorexia nervosa. Journal of

Clinical Pediatric Dentistry. 2008; 33(2): 87-92.

(25)

25

47. Wentz E, Gillberg IC, Anckarsäter H, Gillberg C & Råstam M. Somatic problems and self-injurious behavior 18 years after teenage-onset anorexia nervosa. European Child &

Adolescents Psychiatry. 2012; 21: 421-432.

48. Statens beredning för medicinsk utvärdering. Dyspepsi och reflux – en systematisk litteraturöversikt. Stockholm, 2007

49. Burke FJ, Bell TJ, Ismail N & Hartley P. Bulimia, implications for the practicing dentist.

British Dental Journal. 1996; 180(11): 421-426.

50. Chabanski MB & Gillam DG. Aetiology, prevalence and clinical features of cervical dentinesensitivity. Journal of Oral Rehabilitation. 1997; 24(1): 15-19.

51. Ohrn R & Angmar-Månsson B. Oral status of 35 subjects with eating disorders – a 1-year study. European Journal of Oral Sciences. 2000; 108(4): 275-280.

52. Robb ND, Cruwys E & Smith BG. Regurgitation erosion as a possible cause of tooth wear in ancient British populations. Archives of Oral Biology. 1991; 36(8): 595-602.

53. Martin AC, Pascoe EM & Forbes DA. Monitoring nutritional status accurately and

reliably in adolescents with anorexia nervosa. Journal of Pediatric and Child Health. 2009; 45:

53-57.

54. Ritter AV. Talking with patients – eating disorders and oral health. Journal of Esthetic and Restorative Dentistry. 2006; 18(2): 114.

55. Little JW. Eating disorders: dental implications. Oral Surgury, Oral Medicine, Oral Pathology, Oral Radiology, Endodontics. 2002; 93: 138-143.

56. De Moor RJG. Eating disorder-induced dental complications: a case report. Journal of Oral Rehabilitation. 2004; 31: 725-732.

57. Milosevic A, Brodie DA & Slade PD. Dental erosion, oral hygiene and nutrition in eating disorders. International Journal of Eating Disorders. 1997; 21(2): 195-199.

58. Borssén E. Riktlinjer vid dental erosion. (Elektronisk). (2013). Tillgänglig:

http://www.lvn.se/PageFiles/1693/Faktablad,%20manualer%20och%20personalst%C3%B6d/

Erosion,%20riktlinjer%202013.pdf (Läst 2014-06-03).

(26)

26

57. Hague AL. Eating disorders. Screening in the dental office. Journal of American Dental Association. 2010; 3: 31-34.

58. Buchanan JA & Fortune F. Bilateral parotid enlargement as a presenting feature of bulimia nervosa in a post-adolescent male. Postgraduate Medical Journal. 1994; 70(819): 27- 30.

59. Mandel L & Kaynar A. Bulimia and partotid swelling: A review and case report. Journal of Oral Maxillafacial Surgury. 1992; 50(10): 1122-1125.

60. `Frydrych AM, Davies GR & McDermott BM. Eating disorders and oral health: A review of the literature. Australian Dental Journal. 2005; 50: 6-15.

61. Javed F, Näsström K, Benchimol D, Altamash M, Klinge B & Engström PE. Comparison of periodontal and socioeconomic status between subjects with type 2 diabetes mellitus and non-diabetic controls. Journal of Periodontology. 2007; 78(11): 2112-2119.

62. Roberts MW & Li SH. Oral findings in anorexia e bulimia nervosa: A study of 47 cases.

Journal of American Dental Association. 1987; 115: 407-410.

(27)

Bilaga 1 Artikelöversikt Författare

Land År

Titel Syfte Urval Metod Resultat

Dynesen AW,

Bardow A, Petersson B, Nielsen LR &

Nauntofte B Danmark 2008

Salivary changes and dental erosion in bulimia nervosa

Studera om BN har någon påverkan på spottkörtelns funktion och om sådana

förändringar är relaterade till dentala erosioner.

20 kvinnor med BN.

20 friska kvinnor i kontrollgruppen.

Intervju och kliniska undersökningar.

Ostimulerad saliv var reducerad hos personer med BN jämfört med kontrollgruppen, det troddes bero på medicinering. BN- gruppen hade högre förekomst av dentala erosioner och klagomål om muntorrhet var mer frekvent.

Emodi-Perlman A, Yoffe T, Rosenberg N, Eli I, Alter Z &

Winocur E Israel 2008

Prevalence of psychologic, dental, and

temporomandibular signs and symptoms among chronic eating disorders patients: A comparative control study

Jämföra prevalensen av psykologiska, dentala och TMD symtom hos unga kvinnor med kronisk ätstörning.

79 kvinnor med kronisk ätstörning (43 kräkande och 36 icke kräkande patienter).

48 friska kvinnor i kontrollgruppen.

Klinisk undersökning och frågeformulär.

EDgrupp visade

signifikant högre

känslighet av palpation

av muskler och högre

grader av depressioner,

somatisering och

ängslighet. Samt högre

prevalens av intensivt

tuggande av tuggummi,

dentala erosioner och

attritioner jämfört med

kontrollgruppen.

(28)

Författare Land År

Titel Syfte Urval Metod Resultat

Johansson A-K, Norring C, Unell L &

Johansson A Sverige 2012

Eating disorders and oral health – a

matched case-control study.

Undersöka oral hälsa och bedöma

förekomsten av självrapporterade symtom hos patienter med ätstörning.

54 deltagare med AN och BN.

54 deltagare i

kontrollgruppen. Alla i åldern 9-26 år.

Frågeformulär och kliniska

undersökningar.

Signifikant högre OR- värde av dentala problem hos patienter med ätstörning. De med kräkningar hade sämre oral hälsa och fler dentala erosioner jämfört med de som inte kräktes. Dentala erosioner var desto vanligare ju längre patienten haft sjukdomen.

Shaughnessy BF, Feldman HA, Cleveland R, Sonis A, Brown JN &

Gordon CM USA

2008

Oral health and bone density in adolescents and young women with anorexia nervosa.

Utvärdera dental och parodontal hälsa hos ungdomar och unga kvinnor med anorexia nervosa

23 kvinnor med AN i åldern 14-27

studerades i tre månader.

Fallkontrollstudie.

Kliniska

undersökningar.

Munhygienen vab bra till mycket bra. 43 % hade gingivala retraktioner. Inga dentala erosioer

noterades. Medelvärdet

för DMFT var 8,6.

(29)

Författare Land År

Titel Syfte Urval Metod Resultat

Sirin Y, Husseinova- Sen S, Aral A, Horasan S, Firat D, Yucel B & Sirin S Turkiet

2012

An analysis of oral radiographic findings and their

interpretations in women with eating disorders.

Undersöka oralt röntgenstatus hos personer med ätstörningar och jämföra behandlingen av tandvårdspersonal.

72 kvinnor med ätstörningar.

72 kvinnor i kontrollgruppen.

Alla i åldern 13-51 år.

Klinisk undersökning.

Gruppen med ätstörningar

konsumerade större mängd sura drycker än kontrollgruppen.

Dagligt intag av sura drycker och

regelbundna kräkningar hade ett signifikant samband.

I gruppen med

ätstörningar var större delen av deras tänder täckta med obehandlad karies.

Wentz E, Gillberg IC, Anckarsäter H, Gillberg C & Råstam M

Sverige 2012

Somatic problems and self-injurious behavior 18 years after teenage-onset anorexia nervosa

Undersöka resultat av långt pågående AN och dess påverkan på den fysiska hälsan och självdestruktivt beteende.

51 deltagare med pågående AN.

51 deltagare i kontrollgrupp.

Intervjuer, kliniska undersökningar.

AN-gruppen vägde mindre än

kontrollgruppen.

Emaljskador förekom

enbart i gruppen med

AN.

(30)

Författare Land År

Titel Syfte Urval Metod Resultat

Ximenes R, Couto G

& Sougey E Brasilien 2010

Eating disorders in adolescents and their repercussions in oral health.

Undersöka orala förändringar relaterade till ätstörningar och tillhörande faktorer.

650 ungdomar, kvinnor och män i åldern 12-16 år.

Tvärsnittstudie.

Frågeformulär och kliniska

undersökningar.

Signifikant samband noterades gällande mukosit, keilit, hypertrofi av

salivspottkörtlarna och dentala erosioner.

Störst risk att drabbas

av ätstörningar hade

13-åriga flickor, med

bröder, analfabetisk

vårdnadshavare, yngsta

barnetboende i hus

med högst två rum och

som visade symtom på

depression.

References

Related documents

How are the learnability and subjective satisfaction altered by utilising the cloud computing service Microsoft Azure instead of an on-premise solution, from an end-user’s

T-test användes för att analysera skillnad i turbiditet mellan försöken med akvarier av olika täthet av A.. Regressionsanalys användes för att analysera sambandet

The four problem areas identified here, in addition to the previously well-researched problem of communication infrastructure, were situation awareness, communication paths, form

Tydligt är att var för sig så skulle de inte ha klarat av att detektera alla gaspulser utan det första testet skulle endast ha larmat två gånger och det andra skulle ha larmat

Keywords active magnetic bearing (AMB), model predictive control (MPC), quadratic programing (QP), real time, parameter

Albeit no direct measurements of the electron density in HiPP-PECVD have so far been possible due to the process pressure of 65–175 Pa, 4 which is out of range for the colli-

Hypotesen är att östgötska barn har lättare än skånska barn att producera skillnader mellan ordaccenter eftersom götamål, med den tvåtoppiga dialekttypen, har större

102 Direktivet innehåller regler som syftar till att den som lidit skada av en konkurrensrättslig överträdelse effektivt ska kunna utöva sin rätt att kräva full