i
Sveriges lantbrukare- fyra
personer berättar om livet som lantbrukare
En studie om drivkrafter, hållbarhet och framtiden för jordbruket
Swedish farmers- four people talk about their life as a farmer
A study about driving forces, sustainability and the future for agriculture
Sandra Dénes
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Miljö och Säkerhet
Kandidatexamen/ 15 högskolepoäng Handledare: Eva Svensson
Examinator: Hilde Ibsen September 2019
ii
Sammanfattning
Denna studie undersöker hur det är att vara lantbrukare i Sverige idag och vad som driver människorna till att arbeta inom jordbruksnäringen, vad de själva tänker om begreppet hållbarhet och hur de anser att ett hållbart jordbruk ska drivas, studien undersöker även hur lantbrukarna ser på framtiden för sin bransch och för sig själva. Syftet är att identifiera
”människan bakom bonden” och få en ökad förståelse för lantbruket som yrke, samt hur relationen till lantbrukarnas gårdar spelar in i deras definition av vad hållbarhet är. Utifrån syftet har fyra djupintervjuer utförts med lantbrukare i Västra Mälardalen och
intervjumaterialet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys.
Den globala livsmedelsproduktionen behöver i framtiden intensifieras för att möta den ökande befolkningsmängden. Sveriges åkerarealer är förhållandevis välbevarade jämfört med i många andra länder vilket kommer öka trycket på svensk livsmedelsproduktion. Problematiken är att möta den globala efterfrågan på svensk produktion och samtidigt göra det på ett hållbart sätt för att minimera negativ miljö- och klimatpåverkan.
Resultatet visar att lantbrukarna kan gårdarnas historia, i samtliga fall har gårdarna funnits i släkten, lantbrukarna har en god kännedom om sina marker. Det som driver dem att arbeta inom jordbruksnäringen är att arbetet är väldigt omväxlande och det är en frihet under ansvar samtidigt som det framgår att det stundvis kan vara ensamt och periodvis mycket arbete.
Resultatet visar att ett hållbart jordbruk är viktigare än ett ekologiskt jordbruk och det finns en skepsis till ekologiskt hos konventionella lantbrukare. Det råder en allmän misstro till
samhället där det offentliga och allmänheten ofta föredrar att handla importerade varor istället för att gynna de svenska lantbrukarna.
Nyckelord: Hållbarhet, hållbart jordbruk, lantbrukare, klimatförändringar
iii
Abstract
This study examine how it is to be a farmer in Sweden today and what that drives people to work with agriculture, what they think of sustainability as a concept and what they think of running sustainable farming, this study also examines what the farmers think about the future for agriculture as a whole and for their own business. The purpose is to identify the “human behind the farmer” and to gain an increased understanding for farming as a profession, and how the relation to the farmers landscape matters in their definition of sustainability. To reach the purpose have four in- depth interviews been made with farmers in Västra Mälardalen and the material has been analysed with qualitative content analysis.
The global food production needs to increase in the future to meet the need of the increasing population. Swedish fields are relatively preserved compared to in many other countries which will increase the pressure on the Swedish food production. The problem is to meet the global demand on Swedish production and at the same time in a sustainable way to minimize negative environmental- and climate change.
The result show that the farmers know their farms history, in al cases the farms have been in the family, the framers have good knowledge of their landscapes. What drives them to work with agriculture is the alternately work and the freedom with responsibility, at the same time the work is occasionally very intense and lonely. The result show that a sustainable
agriculture is more important than an ecological agriculture and the conventional farmers have a scepticism for ecological. There is a general distrust for the community where the government and the public often prefer to buy imported food instead of supporting the Swedish farmers.
Keywords: Sustainability, sustainable agriculture, farmers, climate change
iv
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... ii
Abstract ... iii
1 Inledning ... - 1 -
1.1 Bakgrund ... - 1 -
1.2 Syfte och frågeställningar ... - 3 -
1.3 Uppsatsens disposition ... - 3 -
2. Tidigare forskning och teoretiskt ramverk ... - 4 -
2.1 Tidigare forskning ... - 4 -
2.2 Teoretiskt ramverk ... - 6 -
2.2.1 Politisk ekologi ... - 6 -
2.2.2 Sociala rumsliga teorier (Människan och platsen) ... - 8 -
3. Metod och material ... - 9 -
3.1 Urval och avgränsning ... - 9 -
3.1 Intervjumetod... - 10 -
3.2 Kvalitativ innehållsanalys ... - 11 -
3.2.1 Tillvägagångssätt ... - 11 -
3.4 Generaliserbarhet ... - 14 -
4. Resultat ... - 14 -
4.1 Presentation av lantbrukarna ... - 14 -
4.1.1 Johan ... - 14 -
4.1.2 Gustav ... - 14 -
4.1.3 Mattias ... - 15 -
4.1.4 Maria ... - 15 -
4.2 Utmaningar och möjligheter ... - 16 -
4.2.1 Känner sina marker ... - 16 -
4.2.2 Lantbrukare och det svenska samhället ... - 17 -
4.2.3 Kemikalieanvändning ... - 18 -
4.2.4 Vädrets makter ... - 19 -
4.3 Kan vem som helst bli lantbrukare? ... - 20 -
4.4 Drivkrafter ... - 21 -
4.5 Inställning till ekologisk produktion och miljömärkningar ... - 22 -
4.5.1 Ökad efterfrågan på ekologiska produkter och miljömärkningar ... - 24 -
4.6 Framtidsutsikter ... - 24 -
v
4.6.1 Jordbruket ... - 24 -
4.6.2 Klimatförändringar ... - 26 -
4.7 Hållbarhet ... - 26 -
5. Diskussion ... - 28 -
5.1 Metoddiskussion ... - 28 -
5.2 Resultatdiskussion ... - 30 -
5.2.1 Drivkrafter ... - 30 -
5.2.2. Hållbarhet ... - 31 -
5.2.3 Framtiden ... - 32 -
6 Slutsats ... - 33 -
Referenser ... - 34 -
Bilaga 1 ... - 35 -
Bilaga 2 ... - 35 -
- 1 -
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Senaste rapporten från The International Panel on Climate Change [IPCC] (2019)
om den globala uppvärmningen visar att den globala medeltemperaturen ökar omkring 0,2 ℃ per årtionde till följd av utsläpp som skett och fortfarande sker idag. Rapporten visar också att vissa landområden utsätts för mycket högre temperaturskillnader än den genomsnittliga uppvärmningen. Det finns också likheter som frekvensen och intensiteten i extrema väderhändelser som har skett med vad studier som tidigare har genomförts har visat på kommer ske vid en uppvärmning vid omkring 0,5 ℃. Antropogena utsläpp, alltså utsläpp av växthusgaser som orsakas av mänsklig aktivitet kommer för lång tid framöver ha en inverkan på de ekologiska systemen bland annat genom höjd havsnivå och drastisk minskning av biologisk mångfald. Om den globala medeltemperaturen överstiger 1,5 ℃ ökar risken för bland annat skogsbränder och risk för fler invasiva arter. För människors hälsa förutses global uppvärmning som en primärt negativ konsekvens där värmeböljor framförallt i städer har en starkt negativ påverkan och kan i vissa sårbara samhällsgrupper vara dödlig, risken för smittspridning generellt ökar också i takt med stigande temperaturer. Tillgången på
dricksvatten kommer att bli mer ojämnt fördelad med stor vattenbrist i vissa områden. Som en del i att försöka bromsa klimatförändringarna handlar det som att minska utsläppen av fossila bränslen och växthusgaser men också att se över energianvändning, urbana miljöer och infrastruktur inklusive byggnader och transporter. IPCC:s rapport visar att åtgärder för att motverka klimatförändringarna och som konsekvent syftar till en hållbar utveckling har färre begränsande- och anpassande åtgärder och innebär i förlängningen en billigare lösning än åtgärder som inte är lika hållbara (IPCC 2019).
Jordbruket bidrar enligt europeiska miljöbyrån [EEA] (2015) till klimatförändringar i
synnerhet genom betydande utsläppsmängder av kväveoxid och metan som båda är kraftfulla växthusgaser men också av koldioxid som enligt Jordbruksverket (2011) frigörs vid
förbränning av olja och diesel samt från åkermark. Metan bildas under
matsmältningsprocessen på idisslande djur som släpps ut vid rapningar, men utsläpp kan också ske från stallgödsel (EEA, 2015). Jordbruksverket (2011) beskriver att kväve- och fosforläckage till sjöar och vattendrag som leder till övergödning, kemiska växtskyddsmedel som ökar koncentrationen av oönskade ämnen i mark, vatten och luft samt energianvändning genom förbränning av fossila bränslen som orsakar försurning, övergödning och
klimatförändringar också är negativa miljökonsekvenser av jordbruket.
Kirchmann et al. (2017) påtalar att Sveriges självförsörjningsgrad sjunkit från 85% till under 50% idag, det är bara spannmål vi är helt självförsörjande på, för potatis är försörjningsgraden 70% men för köttvaror är siffran mycket lägre. Kirchmann et al. (2017) framhäver också att anpassa växter till våra nordiska klimatförhållanden är nödvändigt för att öka produktiviteten, och att om avkastningen per hektar ökar, finns utrymme att odla annat än matgrödor.
Hasselberg et al. (2015) visar på att i delar av världen med stor befolkningsökning också ökar på efterfrågan på livsmedel och jordbruksprodukter vilket på sikt kan medföra en större svensk export av dessa varor för att trygga den globala livsmedelsförsörjningen. Som ett resultat av detta blir den svenska jordbruksmarken allt viktigare att förvalta för nationell och global livsmedelsförsörjning i framtiden.
Regeringen (2016) skriver i Proposition 2016/17:104 att en konkurrenskraftig
livsmedelssektor är relevant för jobb liksom för en långsiktig hållbar tillväxt i hela Sverige.
- 2 -
Jordbruksproduktionen i Sverige sker idag från större enheter, 20 procent av företagen inom flera sektorer producerar omkring 80 procent av det totala. Jordbruket har enligt Regeringen (2016) betydelse för samhället på flera sätt, ett aktivt jordbruk gynnar utveckling och tillväxt på landsbygd samt bidrar till ett omväxlande landskap med betesmarker, öppna fält, olika landskapselement och mångfald av kulturmiljöer. Karlsson (2016) påtalar att lönsamheten inom svenskt jordbruk är generellt dålig vilket även Kirchmann et al. (2017) påtalar, och det är i synnerhet större gårdar med intensivt jordbruk och relativt hög kapitalisering som är mer produktiva och mer lönsamma och i mindre behov av stöd samtidigt som de ofta är mer belånade och är mer beroende av arrenderad mark och anställd personal (Karlsson, 2016).
Stenseke (2006) beskriver att det sjunkande antalet lantbrukare i Sverige är ett hot mot de värden som finns med ett kulturlandskap. Stenseke anser att det över tid har skapats en medvetenhet hos politiker att det är viktigt att skapa bra strategier för att säkerställa ett bevarande av de svenska kulturlandskapen, som involverar och accepteras av etablerade lantbrukare och dem som kan tänka sig att arbeta inom sektorn.
Att samhället och jordbruksnäringen behöver utvecklas på ett hållbart sätt är det få som motsätter sig, men vad begreppet hållbarhet och hållbar utveckling innehåller kan variera från individ till individ menar Röös et al. (2016). Följande definition är från FN:s jordbruksorgan, Food and Agriculture Organization [FAO]
Ett hållbart jordbruk innebär en förvaltning och bevarande av naturresurserna och en orientering av teknik och institutioner så att människans behov tillfredsställs nu och för framtida generationer. En sådan utveckling bevarar mark-, vatten-, växt- och djurresurser, orsakar inte miljöförstöring och är tekniskt lämplig, ekonomiskt möjlig och socialt accepterad.
(Röös et al. 2016, s. 7)
Det råder delade meningar om vad begreppet hållbart innebär men Röös et al. (2016) hänvisar till forskare som har tagit fram riktlinjer för att nå ett hållbarare jordbruk vilket inkluderar att stoppa utbredning av jordbruksmark, minska användning av vatten, kemikalier och
gödningsmedel per producerad vara, minska svinnet i hela livsmedelskedjan samt förändra kostvanor till mer vegetabiliska livsmedel och mindre andel animaliska.
Ekologisk odling är enligt lantmännen (u.å) ett sätt att odla utan att använda naturfrämmande kemiska produkter och med en mer varierad odling. Efterfrågan på ekologiska produkter har ökat med omkring 40 procent per år de senaste åren och ger affärsmöjligheter för lantbrukare samtidigt ger ekologisk produktion en betydligt lägre avkastning än vid konventionell
produktion vilket begränsar klimateffektiviteten i ekologiskt jordbruk liksom lantbrukarens lönsamhet. Lantmännen menar att ekologiskt inte längre är en nisch utan ett populärt sortiment bland många konsumentgrupper. Det som skiljer ekologisk jordbruksproduktion från den konventionella är inom tre områden; djurhållning, växtskydd samt växtnäring och gödsel (Lantmännen u.å). Grundtanken med ekologisk produktion är att skapa ett
övergripande system inom jordbruksverksamhet samt livsmedelsproduktion där bland annat stor biologisk mångfald, miljöpraxis, bevarande av naturresurser motsvarar konsumenternas förväntningar på ekologiska produkter (Jordbruksverket u.å, s. 6). Ekologisk produktion utgör även en del i den omställning som krävs för att Sveriges miljömål ska nås. Det finns olika grenar inom ekologisk odling vilket Lamine & Bellon (2009) förklarar att det dels handlar om olika uppfattningar om vad som ska klassas som ekologiskt och hur relationen till naturen ser ut
- 3 -
Regeringens livsmedelsstrategi förkunnar att produktion från svenskt jordbruk behöver höjas (Kirchmann, et al., 2017). Utmaningen för svenskt jordbruk i ett globalt perspektiv är att utveckla produktionen så att den med liten klimatpåverkan bidrar till att möta den globala efterfrågan på livsmedel (Regeringen, 2016). Samtidigt har den svenska livsmedelsproduktion under senare år fått det tuffare att hävda sig på marknaden vilket har visats genom en ökad andel importerade livsmedel på svensk marknad.
Under studiens genomförande och framför allt under intervjuerna med lantbrukarna
framträder en känsla i materialet att människorna har en tydlig relation till sin gård vilket är något som Tengberg et al. (2012) beskriver i sin artikel att människans kulturella arv avspeglas i landskapet och påminner om människans kulturella och naturliga miljö samt historia från tidigare generationer. Kulturer, menar Tengberg et al. (2012) inkluderar traditioner som avslöjar vad som fungerat förut och sättet som människor har lärt sig att hantera sin omgivning och relationen mellan landskapet och människan. Detta sätt att se på relationen människa och landskap argumenterar författarna är avgörande att ta hänsyn till när det kommer till hållbara lösningar för att förvalta landskapen. Utifrån denna känsla av att lantbrukarna känner sina landskap syftar studien till att undersöka utmaningar och möjligheter för att nå ett hållbart lantbruk som kan minska negativ miljöpåverkan.
1.2 Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att undersöka vilka drivkrafter som får människor att arbeta som lantbrukare.
Vidare är syftet att forska i hur lantbrukarna definierar hållbarhet och hur de ser på utmaningar och möjligheter för att nå ett hållbart jordbruk. Genom att lyfta fram
lantbrukarnas perspektiv på hållbarhet är förhoppningen att öka möjligheterna att nå hållbara strategier för den svenska jordbruksnäringen. Studien ska också lyfta fram hur svenska lantbrukare ser på framtiden inom den svenska jordbruksnäringen.
Följande frågeställningar har formulerats utifrån studiens syfte:
• Vilka drivkrafter ligger till grund för valet att verka inom jordbruksnäringen?
• Hur uppfattar lantbrukarna begreppet hållbarhet och hållbart jordbruk?
• Hur ser lantbrukarnas inställning till framtiden ut för jordbruksnäringen?
1.3 Uppsatsens disposition
Uppsatsen inleds med en bakgrund där klimatförändringar och jordbrukets miljöpåverkan presenteras liksom att lantbrukarnas relation till sina gårdar har betydelse för hållbarhet, samt en kort presentation av konventionellt och ekologiskt jordbruk. Därefter följer syftet med frågeställningar som ligger till grund för studien. I avsnitt två beskrivs tidigare forskning inom ämnet samt det teoretiska ramverk som valts för att förklara studiens resultat. Vidare
behandlar metod och material hur studien har genomförts utifrån datainsamling och analys av data. Därefter presenteras studiens resultat med ett antal teman som framkommit under analysarbetet. Vidare diskuteras resultatet i förhållande till det teoretiska ramverket, tidigare forskning samt bakgrunden. Slutligen presenteras en kort slutsats för att belysa utkomsten av studien och återkoppla till studiens syfte och frågeställningar.
- 4 -
2. Tidigare forskning och teoretiskt ramverk
Under avsnittet tidigare forskning presenteras den litteratur som har påträffats om hållbart jordbruk. Det finns flertalet studier som har genomförts på ämnet men denna studie ämnar undersöka lantbrukarnas perspektiv på hållbarhet i relation till sina gårdar, vilket har varit en utmaning att hitta uppdaterade källor. I det teoretiska ramverket redovisas två spår av teorier;
politisk ekologi samt människan och platsen vilka bäst förklarar studiens resultat för att uppnå syftet med studien.
2.1 Tidigare forskning
Definitionen av vad ett hållbart jordbruk innebär är ospecifikt och det finns en diskussion om det är hållbart att fortsätta som idag, att producera livsmedel där det är billigast och ha ett globalt livsmedelssystem (Röös, et al. 2016). Att handla lokalt bidrar till en begränsad miljövinst då transporterna på det stora hela har en liten miljöpåverkan vad gäller mat. Lokal produktion ger å andra sidan en stor vinst då svensk jordbruksmark används vilket minskar det globala trycket på mark. Inhemsk produktion underlättar kontroller av arbetsmiljö, miljöpåverkan och djuromsorg i produktionen (Röös et al. 2016).
Sveriges lantbruksuniversitet [SLU] har enligt Kirchmann et al. (2017) studerat svenska jordbruksmarkers bördighet och studierna visar att till skillnad från andra länder i världen där odlingsjordarna utarmas, har de svenska jordarna bibehållit sina produktionsegenskaper och i vissa fall också förbättrats och även skördarna har ökat sen det moderniserade jordbruket infördes för omkring 60 år sedan. Våra svenska betesmarker och åkrar har förmåga att producera tillräckligt med foder, mat och biomassa till energi genom ett uthålligt och långsiktigt förvaltande. Författarna anser att svenska jordbrukare aktivt arbetar för att höja markens bördighet samtidigt som de strävar efter förbättrad resurshushållning och är duktiga miljövårdare. Detta är en viktig insats för att kunna ombesörja en växande befolkning globalt med mat och bioenergi (Kirchmann et al. 2017). Nackdelen med hur det svenska jordbruket har rationaliserats sen mitten på 1900-talet är att landskapet har blivit mer enformigt och istället för att bevara variationen så har det anpassats till stora maskiner (Stenseke 1997, s.
29). Lindeberg et al. (2017, s. 11) påtalar att svensk jordbruksmark i vissa trakter är hårt utsatt för exploatering. Om mark har exploaterats för infrastruktur eller bebyggelse och sen ska återföras till jordbruksmark igen är det i princip omöjligt. Exploatering av jordbruksmark påverkar den biologiska mångfalden, det öppna landskapet och kulturmiljön vilket gäller både åkermark och betesmark. Om åkermark bebyggs finns risk att kulturspåren försvinner eller mister sitt sammanhang. Avsaknad av öppna landskap leder också till sämre möjligheter till rekreation. Infrastruktur som vägar och järnvägar kan förhindra tillgången till naturen för människor och begränsar de vilda djurens naturliga rörelsemönster.
Marie Stenseke (1997, s. 11) har i sin doktorsavhandling beskrivit att under 1990-talet började det ske en förändring i attityd hos både politiker och allmänhet att även andra värden än rent ekonomiska värden i jordbruket fått utrymme, exempelvis miljöaspekten som har fått en stigande prioritet. Begreppet ”hållbart jordbruk” fick fäste som en del av målet hållbar utveckling. För jordbrukets del tolkas innebörden som en markanvändning som är socialt hållbar för markägarna, för samhället behöver jordbruket vara ekonomiskt hållbar så att markanvändningens kostnader inte är orimligt höga.
Stenseke (1997, s. 14) beskriver att brukare och markägare ofta framställs som en homogen grupp ”Sveriges bönder”, det har också funnits ett antagande om att ekonomin är det enda avgörande för lantbrukarens användning av sin mark. Stenseke lyfter fram att lantbrukarna är
- 5 -
enskilda individer med olika förutsättningar och värderingar och förvaltar sin mark utifrån detta. Författaren menar också att ärva en gård innebär att förvalta ett arv där dagens
markägare ser minnesbilder från tidigare generationer, det kan vara en stenmur som en farfar gjort, eller vetskapen om att en äldre släkting med möda har brukat skogen, markägarna är således villiga att ”vårda arvet” och att det hårda arbete som lantbrukare utför ger en känsla av att uträtta något och att arbetet kan vara målet i sig. En egenskap har identifierats som är mer dominerande hos vissa lantbrukare; att hårt arbete kan ge uttryck för att visa för sig själv och andra vad man klarar av. Bland lantbrukarna i Stensekes studie finns en känsla av att vara en duktig markägare och en ”redig bonde” vid anblicken av vad som har presterats (Stenseke 1997, s. 96-98). Lantbrukares och markägares relation till sitt eget landskap har en dragning åt vad som kallas identitetslandskap vilket är en snarlik definition av place attachment (som kommer presenteras i det teoretiska ramverket). En plats inte bara är en koordinat utan landmärken blir personliga som ungskogen, skjulet, åkern som köpts av grannarna och så vidare (Stenseke 1997, s. 39-40).
Enligt Stenseke (1997, s. 26) omorganiserades jordbruket i spåren av efterkrigstiden, syftet var att göra bönderna till företagare och genom utbildningar och rådgivningar inpränta det företagsekonomiska perspektivet på markanvändning. En samhällelig strävan efter att ständigt utveckla de areella näringarna och de ekonomiska faktorernas växande betydelse har de lokala kunskaperna och erfarenheterna fått stå tillbaka. Stenseke påtalar att förmågan att anpassa växtsorter liksom brukningsmetoder utifrån lantbrukarens egna förutsättningar har delvis ersatts med beräkningsformler. Samtidigt har arbetsvillkoren för lantbrukare försämrats sen 1930-talet menar Stenseke (1997, s. 93) då arbetsinsatserna i jordbruket var jämställt med arbetsinsatsen i övriga samhället, men efter 1930 har arbetsförhållandena förbättrats avsevärt för anställda inom övriga samhällssektorer liksom för arbetare men den förändringen skedde inte i samma omfattning inom lantbruket. Med tiden har även arbetet som lantbrukare blivit mer ensamt då det idag finns färre anställda på gårdarna och familjen i hushållet inte är lika delaktiga i arbetsinsatserna på gårdarna som förr. Ensamheten är för en del lantbrukare ett tillräckligt skäl för att avveckla sin verksamhet.
Lantbrukares förhållningssätt till ett miljövänligt lantbruk varierar från individ till individ och många lantbrukare anser att de brukar sin mark på ett miljövänligt sätt även om det inte kan kallas för ekologiskt (Stenseke 1997, s. 147-152). Marken brukas varsamt och man är sparsam med kemiska preparat. Redan i Stensekes studie som genomfördes på 1990-talet fanns ett övervägande hos lantbrukare att lägga om sin drift till ekologiskt men tveksamheten är för stor för att gå hela vägen. Man ville gärna att andra gårdar ska gå före och ställa om.
Lantbrukarnas främsta kritik visade på det antalet ökade överfarter med fordon på åkrarna inom ekologisk odling då mekanisk ogräsrensning behövs istället för kemiska medel.
Konventionella lantbrukare med djurhållning har i Stensekes studie uttryckt att de behandlar sina djur väl och är frågande inför den trenden med ekologiskt eftersom de själva anser att konventionellt jordbruk är på god väg att bli ett uthålligt jordbruk. Samtidigt anser
lantbrukarna i studien att ekologisk produktion ger lägre skördar och att det både nationellt och globalt inte skulle generera en tillräckligt effektiv livsmedelsproduktion för att täcka behovet av livsmedel. Ytterligare en orsak till lantbrukarnas tveksamhet inför ekologiskt lantbruk visar sig vara den ökade arbetsbörda som krävs och för lite betalt i förhållande till arbetsinsatserna. Det verkar också finnas en ekonomisk aspekt där lantbrukarna hävdar att det är ett ekonomiskt risktagande med ekologisk odling då risken är större att drabbas av
insektsangrepp, växt- och mögelsjukdomar vilket skulle generera ett stort inkomstbortfall (Stenseke 1997, s. 147-152).
- 6 -
Kirchmann et al. (2017) skriver i sin debattartikel att konsumenter menar att rester av kemiska bekämpningsmedel i maten från jordbruket innebär en stor hälsorisk och kan vara en drivkraft för den ökade efterfrågan på ekologiskt lantbruk med dessa ”gifter i maten”.
Bekämpningsmedel mot skadegörare och ogräs utan kemiska medel är en utmaning vilket visas i ekoodlingar och idag saknas alternativa metoder som är lika effektiva som kemiska bekämpningsmedel, växtskydd måste vara effektivt för att produktiviteten ska öka och för att minska årliga avkastningsvariationer. Samtidigt påpekas det att insekter och ogräs är viktiga födoämnen för fåglar och är en biologisk kontroll av skadegörare. Förslagsvis kan delar av fält undantas för kemisk bekämpning och reserveras för vilda växter vilket främjar biologisk mångfald. Odlingslandskapets biologiska mångfald finns framför allt runtomkring åkrarna på åkerholmar, runt stenmurar, i betesmarker och i häckar (Kirchmann et al. 2017).
Forskningen visar på att varför lantbrukare väljer att konvertera från konventionellt jordbruk till ekologiskt beror på att de själva väljer att konvertera men också att efterfrågan på
ekologiska produkter ökat (Lamine & Bellon, 2009). Det finns däremot olika uppfattningar om miljövänlig produktion och framför allt ekologisk produktion, ekologiska odlare kan delas in i tre olika grupper utifrån deras uppfattning om vad som är ekologiskt, de lantbrukare som anser att naturligt är ekologiskt, naturligt är organiskt och naturligt med hänvisning till naturen med en holistisk syn. Dessa grupper har olika strategier och metoder gentemot organiskt jordbruk med agro-ekologisk inställning, en ”inga kemikalier” inställning och en inställning om spirituell integritet med holistiskt biodynamiska principer. Det finns också enligt Lamine & Bellon (2009) ytterligare studier som placerar ekologiska lantbrukare mellan en antropocentrisk inställning och en naturlig-pragmatisk inställning, där den antropocentriska inställningen är att produktiviteten är ledstjärnan för lantbrukarens agerande där naturen bara har ett instrumentellt värde, lantbrukaren vill ha kontrollen över produktionen. Vad gäller den naturlig-pragmatiska inställningen hos vissa ekologiska lantbrukare är det snarare en
samexistens mellan människa och natur där naturen har ett särskilt värde och är en autonom enhet, samspel mellan teknik och naturliga processer i agro-ekosystemet måste fungera (Lamine & Bellon 2009).
Sammanfattningsvis tyder tidigare forskningen på olika resonemang och perspektiv på vad ett hållbart jordbruk är liksom att lantbrukares inställning och perspektiv till samexistensen mellan människa och natur kan variera från individ till individ. Forskningen pekar också på att det finns olika sätt att se på vad ekologiskt är
2.2 Teoretiskt ramverk
För att skapa ett sammanhang och sätta fokus på studiens resultat används ett teoretiskt ramverk som förklarar och motiverar resultatet i förhållande till tidigare forskning och
studiens syfte. Som teoretiskt ramverk har två teorier plockats ut - politisk ekologi och sociala rumsliga teorier dessa teorier kompletteras av enskilment. För att smalna av och anpassa dessa stora teorier till denna studie används definitionen av politisk ekologi för att tydliggöra förhållandet mellan makt, miljö och rättvisa. Sociala rumsliga teorier är begränsat till en för studien anpassad benämning människan och platsen vilken ska förklara hur lantbrukarna utmanar den traditionella kunskapen genom att känna sina marker, samt att landskapet är en viktig faktor för att skapa hållbarhet. Enskilment ska lyfta fram vikten av att känna sina marker
2.2.1 Politisk ekologi
Politisk ekologi är ett begrepp som ska förklara samspelet mellan samhället, naturen och den politiska ekonomin och att alla processer på något plan påverkar de tre olika faktorerna.
- 7 -
Jönsson och Andersson (2017, s. 14) sammanfattar begreppet som att ”politik ofrånkomligen är ekologisk medan ekologin i sig är politisk”, och att det är grunden för analys om olika slags maktrelationer som visar interaktionen mellan miljö och människa, kortfattat det som
vanligtvis förklaras som natur och kultur. Robbins (2012, s. 4) förklarar att global politisk ekologi ofta beskrivs som kunskap medan Robbins själv vill lyfta att politisk ekologi även handlar om vad människor gör. Jönsson & Andersson (2017, s. 14) menar att politisk ekologi som forskningsansats handlar om att fånga helheten och komplexiteten samt maktdimensioner i processer. Jönsson och Andersson lyfter exemplet att en del människor tillhör en global elit medan andra står och ser på deras livsmiljöer och möjligheter för försörjning hotas när landsbygden transformeras från att ge produktionsmöjligheter till att vara ett område för upplevelsekonsumtion. Författarna anser att exemplet ofrånkomligen handlar om makt då makten styr vilka miljöer och arter som ska exploateras eller bevaras. Robbins (2012, s. 19- 20) har ett likande synsätt där han beskriver att ekologiska förhållanden och miljöförändringar är ett resultat av politiska processer. Robbins anser att miljö är vad vi föreställer oss att den är, utifrån erfarenheter, konventioner och genom historier och vad vi lär oss av andra människor (Robbins 2012, s. 127). Utifrån ansatsen politisk ekologi har forskning identifierat vinnare och förlorare men också dolda kostnader för processer vilket leder fram till tre nyckelfrågor i forskning inom området: Vad orsakar processen…? Vem drar fördel av och vem förlorar…?
Vilka politiska ageranden har lett hit…? (Robbins 2012, s. 20)
En viktig aspekt i begreppet politisk ekologi är konflikter som kan uppstå mellan makt och rättvisa som Jönsson och Andersson (2017, s.86) diskuterar, att politisk ekologi särskiljer sig från annan miljövetenskap då den politiska ekologin tar särskild hänsyn till maktförhållanden och hur olika aktörer utövar sin makt för att nyttja naturresurser samtidigt som de hindrar andra att också dra nytta av naturresurserna. Konflikter om resurser är således själva kärnan i vad politisk ekologi försöker förstå samtidigt som begreppet innehar en politisk föresats till att bidra till social rättvisa (Jönsson & Andersson 2017, s. 86).
Hållbarhet kan definieras som figur 1 vilket är ett vanligt sätt att illustrera hållbarhet där de tre sfärerna går in i varandra och skapar den lilla delen som klassas som hållbar men i det stora hela kan varje sfär för sig vara hållbar. Jönsson och Andersson (2017, s. 94-95) anser däremot att det fält som illustrationen för hållbarhet (figur 1) är en pessimistisk bild av möjligheterna med hållbar utveckling och författarna menar att om det är så i verkligheten borde hållbarhet vara snarare ett undantag eftersom det är i så liten utsträckning som de tre sfärerna möts, utifrån perspektivet politisk ekologi finns det en annan brist med att ingen av sfärerna kommer före någon annan och ingen sfär framställs som en förutsättning för någon annan.
Ekonomi
Samhälle Miljö
Hållbarhet
Figur 1. En illustration av hur samhälle, miljö och ekonomi spelar roll för att skapa hållbarhet. (Figur skapad av Sandra Dénes, 2019 med inspiration från Jönsson och Andersson (2017) s. 94)
- 8 -
Författarna menar att utifrån ett politiskt ekologiskt perspektiv kan istället illustreras som tre olika stora ringar som ligger innanför varandra med en tydlig hierarki där ekonomin är den minsta ringen i mitten inuti samhället (den mellersta ringen) som i sin tur är inuti naturen vilket är den yttersta ringen. Naturen med de ekologiska systemen är således det viktigaste och ekonomin ska ta minst utrymme och tjäna samhället menar Jönsson och Andersson (2017, s. 94 – 95). Politisk ekologi hävdar att en stark hållbarhet innebär att varje sfär – samhälle, ekonomi och miljö var för sig måste vara hållbar och kan inte ersätta varandra.
Jönsson och Andersson (2017, s. 67-68) påpekar att staten generellt tenderar att låta redan dominerande grupper och klasser få mer makt vilket förstärker dessa gruppers redan starka kraft vilket leder till att förlorarna marginaliseras genom åtgärder som exempelvis reglering och skatt kring markägande, mat och resursfördelning. Jönsson och Andersson lyfter fram ett exempel där forskning tyder på att relationen mellan jordförlust och avkastning från boskap och grödor tenderar att uppmuntra staten att fördela om resurser för att skydda den produktiva och dugliga marken istället för att vidta åtgärder för att stärka de marker som har lägre grad av produktivitet. Författarna menar att en sådan trend kan förstärkas om dominerande grupper ser ett behov av att skydda mark där odling av viktiga kommersiella grödor finns (Jönsson &
Andersson 2017, s. 67-68).
2.2.2 Sociala rumsliga teorier (Människan och platsen)
De omgivningar som finns runt människor upplevs på olika sätt för olika människor menar Ingold (2000, s.20). För en del människor skapas ett speciellt band till den omgivning som finns omkring en. Relationen mellan människa och en fysisk plats, omgivning, landskap kan förklaras genom två begrepp- place attachment och enskilment som presenteras i detta avsnitt.
Place Attachment
Känslan av en plats har varit i fokus inom geografisk forskning och berör varför människor är fästa vid och har emotionella band till en plats (Brown & Raymond 2007). Brown och
Raymond anser att relationen till en plats kan identifieras utifrån två dimensioner;
platsidentitet (place identity) och platsberoende (place dependence). Platsidentitet hänvisar till olika känslor som framträder gällande en specifik fysisk plats vilket även inkluderar platsens förmåga att ge mening till livet. Platsberoende är istället de aktiviteter som utspelar sig på platsen vilket Brown och Raymond (2007) tar som exempel på aktivitet- att skörda timmer, ha möjlighet att rida. Författarna nämner att både platsidentitet och platsberoende kan vara en orsak till konflikter om tillgångar. I figur 1 presenteras upplägget av place attachment med dess två dimensioner. Brown et al. (2015) menar också att place attachment fokuserar på hur starkt människor känner för en plats och berör de fysiska värden som kommer utav platsen liksom de symboliska och känslomässiga värden som skapas mellan människa och plats.
Platsidentitet enligt Brown et al. (2015) berör de symboliska (det som definierar vilka vi är) och känslomässiga värden som en människa har i förhållande till en specifik geografisk plats.
Platsberoende är istället mer funktionellt och målinriktat där platsen fyller en funktion som kan användas, exempelvis jordbruksmark för produktion av livsmedel.
- 9 -
Enskilment
Tim Ingold (2000, s. 55-56) skriver i sin bok The Perception of the environment att kunskap om världen kan insamlas genom att befinna sig i världen och upptäcka den, vårda den och vara observant och uppfatta förändringar. Denna förmåga kallas för ”enskilment”- en svensk översättning saknas, men innebörden är att personen uppmärksammar betydande funktioner i landskapet som för ett otränat öga kan verka obetydliga. Personens förmåga att uppfatta information utifrån sin kännedom om landskapet är inte ett enbart ett resultat av sinnesintryck utan är en faktisk förändring i landskapet som uppmärksammas på grund av personens
relation till landskapet och världen. Ju mer tränad personen är att se förändringar i sin omgivning ju kunnigare blir denne och omgivningen får en djupare innebörd och betydelse.
3. Metod och material
Studien har genomförts kvalitativt med en induktiv ansats för att undersöka studiens syfte.
Intervjuer har använts som datainsamlingsmetod och kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera insamlade data.
Kvalitativa studier var relevant för denna studie för att som få ta del av deltagarnas berättelser om lantbrukarnas reflektioner kring hållbarhet och få en djupare förståelse om deltagarnas situation vilket bidrar till ett starkt engagemang (Wagner et al. 2012, s. 126-127). Fördelen med bland annat intervjuer som kvalitativ datainsamling som Wagner et al. (2012, s. 125-127) påtalar är omfattningen av data vilket skapar ett djup och en komplexitet samt kan besvara frågeställningar som kan utforskas på ett helt annat sätt jämfört med kvantitativa
datainsamlingsmetoder. Kvalitativa undersökningar är inte heller mätbara på samma sätt som i kvantitativa undersökningar, vilket innebär att svaren på frågorna inte leder till statistiska data utan resulterar i ord eller berättelser (narrativa data). Kvalitativa studier leder också till frågor som sällan kan besvaras med ja eller nej, och inte heller att deltagaren i studien kan ge svar utifrån en skala. Å andra sidan har kvalitativa studier fördelen att gå in i diskussioner med deltagaren vilket innebär att forskaren måste engagera sig personligt med deltagarna som bär på informationen som forskaren vill ta del av (Wagner et al. 2012, s. 125).
3.1 Urval och avgränsning
Eftersom ansatsen till denna studie är kvalitativ har intervjuer varit den mest lämpade
metoden för datainsamling. Det har varit ett större fokus på få väl genomförda intervjuer med genomarbetade frågor till lantbrukarna istället för många ytliga intervjuer där ansatsen hade
Platsberoende Platsidentitet
Place Attachment
Figur 2. Figuren beskriver att Place Attachment är ett begrepp som rymmer två dimensioner; platsidentitet och platsberoende. (Figur skapad av Sandra Dénes 2019)
- 10 -
utvecklats på ett mer kvantitativt sätt. Ryen (2004, s. 72-73) anser att det är en process att göra urval och avgränsning bland annat genom att välja vilka delar av en organisation som ska undersökas och vilken miljö som är lämplig att studien sker i. Denna studie är avgränsad till att omfatta lantbrukare i Västra Mälardalsregionen för att få ett samlat intryck av
lantbrukarnas perspektiv inom det geografiska området, intervjupersonerna är spridda över tre kommuner. Ytterligare en avgränsning är att bara intervjua lantbrukare som äger eller är delägare i företaget/ lantbruket och inte intervjua personer som är anställda på gårdarna.
I valet av vilka lantbrukare som tillfrågades om deltagande har undersökningspersoner som kan antas ha mest att bidra med till forskningen identifierats (Ryen 2004, s. 80-81). För att få en starkare berättelse om intervjupersonernas relation och drivkrafter föll valet på ägarna till gården eller företaget, att intervjua enbart anställd personal på gårdarna skulle inte ge samma utslag på resultatet och skulle kräva en annan frågeställning. Nästa steg i urvalsprocessen föll på den geografiska avgränsningen vilket av praktiska skäl blev Västra Mälardalsregionen.
Tillvägagångssättet för att få tag på intresserade intervjupersoner var dels genom eget nätverk via bekantas bekanta men det har även skett med sökningar på Internet efter lantbrukare i området. Genom denna urvalsprocess kontaktades sju lantbrukare i slutet på februari för att höra om de var intresserade av att delta i denna studie, tre ville ha betänketid och fyra svarade ja på en gång. De lantbrukare som direkt sa ja blev deltagare i studien. Fyra intervjuer skulle ge tillräckligt med data för att täcka omfattningen av en C-uppsats eftersom intervjuerna är långa.
3.1 Intervjumetod
I studien deltar fyra lantbrukare, tre män och en kvinna. Deltagarna har intervjuats en åt gången och samtliga intervjuer genomfördes under vecka 10, 2019. Begreppet lantbrukare i denna studie inbegriper bönder med spannmålsodlingar och/ eller köttdjur av olika slag men också personer som har mindre vanliga odlingar på sina arealer som exempelvis fruktträd. Tre lantbrukare är konventionella odlare och den fjärde är ekologisk odlare. Denna studie avser inte att på något vis jämföra ekologiskt- och konventionellt jordbruk det har därför inte varit angeläget att lika många ekologiska och konventionella lantbrukare deltar i studien.
Intervjupersonerna har fått fingerade namn för att deltagarna i studien ska förbli anonyma och för att läsaren lättare ska kunna följa med i texten under resultatdelen.
Första kontakten med deltagarna i studien var genom telefonkontakt, och i något fall
tillfrågades deltagare ansikte mot ansikte om de ville delta i studien, där information om syftet med studien förklarades och vad som förväntades av den deltagande. När personerna valt att delta i studien bokades direkt tid för intervju efterföljande vecka på respektive deltagares gård. Innan intervjuerna påbörjades fick deltagarna läsa ett informationsbrev om deras möjlighet att när som helst avbryta sitt deltagande utan vidare förklaring, de fick också underteckna en samtyckesblankett för deltagandet i studien i enlighet med
personuppgiftslagen. Därefter informerades att intervjun kommer spelas in och när deltagaren kände sig redo, påbörjades intervjun efter överenskommelse om hur deltagaren ville
genomföra intervjun, om vi skulle sitta ner och prata eller om de ville ta en promenad på gården under pågående intervju, allt för att deltagarna skulle känna sig så bekväma som möjligt. En intervju genomfördes under en promenad där lantbrukaren visade upp sin gård och djur. Tre intervjuer genomfördes sittande på lantbrukarnas gårdar. En av dessa
lantbrukare visade upp sin gård efter intervjun.
Inför intervjuerna har en intervjuguide strukturerats fram för att skapa en röd tråd för intervjun med avsikten att besvara syftet med denna studie (Wagner et al. 2012, s. 133).
- 11 -
Valet föll på en semistrukturerad intervjuguide vilken är ganska kortfattad men som stakar ut linjen för dit forskaren vill nå med sin intervju (Wagner et al. 2012, s. 134). Semistrukturerad intervjuguide gav möjlighet att följa med i samtalet på ett naturligt sätt och ställa följdfrågor där det känns naturligt. Ryen (2004, s. 63-64) pekar på betydelsen av att forskaren bör kunna förstå och sätta sig in i intervjupersonens perspektiv och att det här inte är fokus på forskarens perspektiv. För att få tillgång till denna värdefulla information är tillit ett begrepp som är centralt inom kvalitativ forskning, det är tilliten som är nyckeln till att forskaren kan få
tillgång till intervjupersonens uppfattning. En utmaning med att skapa tillit är att det kan ta tid och det är lätt att snabbt rasera den uppbyggda tilliten (Ryen 2004, s. 63-64). Intervjuer är som Wagner et al. (2012, s. 133) beskriver en tvåvägs konversation och skapar ett samspel mellan intervjuaren som ställer frågor till deltagaren som besvarar frågorna. Om intervjun genomförs på ett bra sätt kan insamlad data bli väldigt värdefull för intervjuaren att vidare analysera och få deltagarens perspektiv. Ryen (2004, s. 13) förklarar att intervjuer är ett analytiskt förfarande för att få fram kvalitativa data. Wagner et al. (2012, s. 133) menar också att om samspelet är bra och deltagaren känner sig trygg och bekväm med intervjuaren finns förutsättningarna att få fram data som annars hade varit väldigt svår att få tag på.
3.2 Kvalitativ innehållsanalys
Analysmetoden till denna studie landade i en kvalitativ innehållsanalys vilket innebär ett fokus på att tolka texter som Lundman och Graneheim (2017, s. 187-199) beskriver och handlar om att upptäcka likheter och skillnader för att beskriva variationer i textens innehåll.
Metoden används framförallt i humanvetenskap, beteendevetenskap och vårdvetenskap men metoden är tillämpningsbar på olika typer av texter inom flera forskningsområden då
tolkningar kan förekomma på olika nivåer av textinnehållet.
Kvalitativ innehållsanalys kan bearbetas fram genom en deduktiv eller induktiv ansats, denna studie använder induktiv ansats (Lundman & Graneheim 2017, s. 187-199). Deduktiv ansats betyder att analysen arbetas fram genom en förbestämd mall eller ett kodningsschema, induktiv ansats innebär istället att analysen av texten sker förutsättningslöst, exempelvis för att identifiera människors upplevelser. I denna analys har likheter och skillnader sammanställs i teman och kategorier på olika nivåer av tolkning. Lundman och Graneheim (2017, s. 187- 199) anser vidare att varje text innehåller ett latent budskap och ett manifest innehåll vilket kan beskrivas som att det manifesta innehållet behandlar det textnära och uppenbara innehållet vilka betecknas på en beskrivande nivå genom kategorier. Ett latent budskap handlar istället om ett underliggande budskap i texten och det som framträder mellan raderna, detta betecknas i form av teman på en tolkande nivå. Författarna beskriver skapandet av teman och kategorier som att kontexten är av betydelse där en aspekt är i vilket sammanhang som studien genomförs. En förutsättning för att tolka texter enligt Lundman och Graneheim (2017, s. 187-199) är att kunskap om deltagarna är av betydelse, till exempel kulturell tillhörighet, utbildning, familjesituation eller andra förhållanden som är av betydelse utifrån studiens syfte. Författarna anser också att ytterligare en aspekt av kontext är sammanhanget som omger texten alltså att delar av innehållet i texten behöver förstås utifrån texten som kommer före och efter, den röda tråden. Under rubriken 3.3.1 Tillvägagångssätt beskrivs hur den kvalitativa innehållsanalysen för denna studie har genomförts.
3.2.1 Tillvägagångssätt
Som ett första steg för att få fram en text som är bearbetningsbar för en kvalitativ
innehållsanalys med induktiv ansats har samtliga inspelade intervjuer transkriberats i sin helhet. Varje intervjutext har analyserats och bearbetats var för sig. Tillvägagångssättet för en kvalitativ innehållsanalys sker i steg; meningsbärande enheter, kondensering, kodning,
- 12 -
kategorier och slutligen teman (Lundman & Graneheim 2017, s. 187-199). Analysen i denna studie började med att identifiera meningsenheter vilket innebär delar av intervjutexterna som är meningsbärande. Meningsenheter kan utgöras av textstycken, ord eller meningar som genom sitt innehåll hör ihop och skapar ett sammanhang. Författarna menar att det är meningsenheterna som i lagom storlek utgör själv grunden för en analys. Är
meningsenheterna för stora kan de rymma flera olika betydelser vilket kan göra innehållet svårt att hantera. Är meningsenheterna å andra sidan för små kan det orsaka ett fragmenterat resultat (Lundman & Graneheim 2017, s. 187-199).
När meningsenheterna är identifierade fortskrider analysprocessen med en kondensering av de meningsbärande enheterna (Lundman & Graneheim 2017, s. 187-199). Att kondensera
meningsenheterna innefattar en process som förkortar texten och gör den mer lätthanterlig alltmedan det väsentliga bevaras. Efter kondenseringen abstraheras texten, vilket betyder att innehållet lyfts till en högre logisk nivå, genom att dela in styckena i koder vilka sen faller under olika teman eller kategorier på olika abstraktionsnivåer. Koderna finns till för att kort beskriva innehållet på en meningsenhet och är forskaren behjälplig att reflektera över sina data (Lundman & Graneheim 2017, s. 187-199). Flera koder med ett liknande innehåll skapar en kategori, i denna analys har flera kategorier framkommit vilka samtliga har ett innehåll som skiljer sig från de andra kategorierna och på så sätt skapar olika teman. Lundman och Graneheim (2017, s. 187-199) påpekar att inga data i analysen ska falla mellan stolarna genom att inte passa in i någon kategori och inte heller att samma data kan passa in i flera olika kategorier vilket författarna beskriver som en utmaning om en text exempelvis behandlar människors upplevelser.
Slutligen skapads teman som binder samman det latenta budskapet i olika kategorier, helt enkelt en riktning eller den röda tråden, Lundman och Graneheim (2017, s. 187-199) menar att ett tema ska besvara frågan ”Vad handlar det här om?”. Här nedan finns en förkortad version av hur innehållsanalysen för denna studie har gått till, se tabell 1.
Meningsbärande enhet
Kondenserad meningsenhet
Kod Kategori Tema
En procentsats per odlad spannmålsareal
ska då sättas av i en ekologisk fokusareal det är inte så att den är
ekologisk men den kallas för så då och då kan man ha trädor man kan ha åkerbönor och lite olika grödor så där
då men jag har rena trädor kan man säga
En procentsats per odlad spannmålsareal
ska avsättas i ekologisk fokusareal, den är inte ekologisk men kallas så, man
kan ha trädor, åkerbönor och olika grödor, men jag har
rena trädor
Ekologisk fokusareal Ekologisk hållbarhet Hållbarhet
Jag vet ju att mycket hösteveteodling och
mycket höstoljeväxtodling och
vall är oftast bra för marken, de får ett stort rotsystem då och då, på det viset får man ett lite större andel luftporer i
marken då och då får man en välfungerande
jord på lång sikt
Jag vet att mycket höstveteodling och höstoljeväxtodling och vall är bra för marken, de får ett stort
rotsystem och på det viset får man större
andel luftporer i marken och jorden blir välfungerande på
lång sikt
Markkännedom Känner sina marker Utmaningar och möjligheter
Är man otroligt ehm…
bunden till nederbörd
Otroligt bunden till nederbörd och allt
- 13 -
och allt annat och håller man på med fruktträd är det ju också en aspekt
av att om det blåser jättemycket så kan skörden trilla av helt
enkelt
annat, med fruktträd
kan skörden blåsa ner Vädrets påverkan Vädrets makter Utmaningar och möjligheter
Ah nånting måste ju hända för att jag tror att när den här årskullen av bönder, vi är nog en av dom sista tror jag, det finns ju alltid udda tal men… eh jag känner
ungdomen dom, att dom ska kliva in i nånting som dom inte
tjänar pengar i,
Nånting måste hända, jag tror denna årskull av bönder, vi är nog
bland de sista…
ungdomen, ska som kliva in i något de inte
tjänar pengar på
Skeptisk för framtiden
Jordbruket Framtidsutsikter
det här tror jag också som vi ser nu med att våren, inte det är ju liksom inte kallt och sen är det vår utan det blir kallt och så blir det
varmt och så blir det kallt igen och det kan
säkert påverka jättemycket med blomningen för det är ju det som påverkar sen hela…. Eh hela skörden
Det här vi ser nu med våren, det är inte kallt sen är det vår utan det blir kallt, sen varmt, sen kallt igen, det kan
säkert påverka blomningen mycket som sen påverkar hela
skörden.
Årstidsförändringar Klimatförändringar Framtidsutsikter
De teman som har framkommit under den kvalitativa innehållsanalysen är utmaningar och möjligheter, kan vem som helst bli lantbrukare, drivkrafter, inställning till ekologiska produkter och miljömärkningar, framtidsutsikter samt hållbarhet. Därtill har de flesta teman underkategorier som redovisas nedan i tabell 2.
Tema Kategori
Utmaningar och möjligheter • Känner sina marker
• Lantbrukare och det svenska samhället
• Kemikalieanvändning
• Vädrets makter Kan vem som helst bli lantbrukare
Drivkrafter
Inställning till ekologiska produkter och miljömärkningar
• Ökad efterfrågan på ekologiska produkter och miljömärkningar Framtidsutsikter • Jordbruket
• Klimatförändringar
Hållbarhet • Ekonomisk hållbarhet
• Ekologisk hållbarhet
• Social hållbarhet
Tabell 1. Illustration av hur den kvalitativa innehållsanalysen har genomförts med exempel på meningsbärande enheter, kondenserade enheter, kod, kategori och teman. (Tabell skapad av Sandra Dénes 2019)
Tabell 2. Tabellen visar en sammanställning av identifierade teman och kategorier genom kvalitativ innehållsanalys. (Tabell skapad av Sandra Dénes 2019)
- 14 -
3.4 Generaliserbarhet
Det är viktigt att påpeka att endast fyra personer har deltagit i studien vilket gör att resultatet inte bör generaliseras till svenska lantbrukare generellt. Denna studie bygger på de fyra lantbrukarnas relationer till sin gård och sina tankar om hållbarhet, samtidigt har det i intervjuerna framkommit att intervjupersonerna har hänvisat till andra bekanta som också är lantbrukare att liknande tankegångar finns hos många andra lantbrukare.
4. Resultat
Under avsnittet resultat kommer inledningsvis en kort presentation av lantbrukarna och deras gårdar för att läsaren ska få en inblick i deras liv, därefter redovisas de teman och eventuella underkategorier att beskrivas som har framkommit genom den kvalitativa innehållsanalysen av intervjumaterialet.
4.1 Presentation av lantbrukarna
I detta avsnitt presenteras de fyra lantbrukare som deltagit i studien, Johan, Gustav, Mattias och Maria. För att minimera risken att lantbrukarna ska kunna identifieras av allmänheten och framför allt av andra lantbrukare i deras närområde har flera aspekter valts bort att presentera bland annat lantbrukarnas ålder, utbildning, precisering av vilken omfattning på lantbruk de har samt detaljerad beskrivning av vilken typ av lantbruk de har.
4.1.1 Johan
Johan menar att han har arbetat som lantbrukare ”hela livet lite grann” men professionellt sen han gick ut gymnasiet och bara något år senare körde han eget lantbruk. Johans roll på gården är att ha det övergripande ansvaret och ta beslut ”det är ju jag som är verkställande direktör”.
Han berättar om gårdens historia
min far har ju brukat gården och min farfar har brukat gården och innan honom var det hans, min farfars morbröder som brukade gården och de kom hit nånstans i början av 1900-1910 tror jag nåt sånt då innan det så har jag ingen bild av hur det gick till sen då så som alla gårdar då som växte fram där var det ju djurhållning förstås från början mycket folk och säkert ett 40-tal som jobbade på gården och mjölkkor och som det var då så har det ju
effektiviseras och skalats bort till samma ben i verksamheten så att det som sista köttdjuren försvann väl -77 eller -78 tror jag. Johan
Från början fanns biffdjur på gården, alltså nöt, samt en mjölkproduktion som var i drift fram tills på 60-talet. Mjölkproduktionen effektiviserades aldrig berättar han vidare ”det var väl ett tecken på att man var väl inte intresserad av att fortsätta egentligen när man inte investerade”.
Idag är Johans lantbruk en ren spannmålsgård, ett par bostäder och skogsareal. (Intervju med Johan 2019-03-04)
4.1.2 Gustav
Gustav har efter gymnasiet läst en kurs med inriktning jordbruk och hade lite planer på lantmästarutbildningen på Alnarp men sen blev det så att stall byggdes så han satsade på det istället. Han tycker att de är duktiga på det de gör, både att producera grisar och spannmål”
Det roligaste med jobbet som lantbrukare är;
- 15 -
Fan jag tycker nog att alltså omväxlande att man, jag blir aldrig uttråkad på vad jag håller på med utan det är ju kanske två timmar inne på kontoret och sen får man hjälpa till i svinhuset och sen kanske du är ute på nåt fält och kör traktor… det är nog nästan det bästa. Gustav
Gustav berättar om gården att han fick möjlighet att köpa loss den för omkring 12 år sedan som fjärde generationens arrendator. Gården har varit i släkten sen Gustavs farfars pappa kom till platsen ” 1907–1908 nån gång så den har vart i släkten så länge då fast som en
arrendegård”. Han berättar att köpet av gården har varit gynnsamt med tanke på
ränteutvecklingen. Han berättar vidare att gården utvecklats sen han tog över med större grisproduktion idag, mark har köpts till och nya stallar har byggts. (Intervju med Gustav 2019-03-04)
4.1.3 Mattias
Mattias ser sig själv som VD då han tillsammans med sin bror äger lantbruket till 50 % var Han berättar om lantbruket att gården är från 1703 men att den kommit i familjens ägo runt 1986 då Mattias pappa och farbror köpte gården. ”2011 tog jag och min bror över gården och fick ärva pappa då men fick lösa ut pappas bror”. Driften är densamma idag som då med skillnaden att förr hade varje gård en egen mjölkbesättning vilket på Mattias gård försvann strax efter omställning -92. Han menar att idag går det bara sämre och sämre för mjölkbönder.
Idag innefattar gården bland annat spannmål, köttdjur, fiske, jakt betesmarker och skog.
eftersom man inte vet nå annat, så inbillar jag mig att jag skulle nog vilja ha ett mindre lantbruk och vart lite själv… jag tror att det är för mycket jobb att ha ett stort lantbruk […] det blir så mycket stora insatser och långdragna […] jag skulle kunna tänka mig att ha att driva 200 hektar, inte 800 hektar, och så kanske, vara själv med en anställd och sånt därnt, här blir det hela tiden kraven på att det ska alltid hända nånting. Mattias
När Mattias pappa blev dålig uppstod diskussioner om utförsäljning av jordbruket och de tittade på möjligheten ihop med banker att lösa ut pappans bror då det är höga värden i allt
”vi fick ju ärva pappa annars hade det varit omöjligt”. (Intervju med Mattias 2019-03-06) 4.1.4 Maria
Maria utbildar dressyrhästar och tar hand om stall, tillhörande byggnader och naturbeteshagar och är med i företaget som delägare, heltidsanställd och även med i styrelsen. I företaget gör hon lite allt möjligt har ansvar för ”produktion och kundkontakt”, alla hjälps åt med
odlingarna och Marias pappa arbetar som försöksledare inom hushållningssällskapet så där försöker hon lära sig mycket. På naturbetesmarkerna ser Maria och familjen till att ha betande djur dels för det stöd man får dels för att ”det är mycket värt att underhålla”.
gården är gammal spannmålsgård, med… nu ska jag inte säga ursprungligen, men tidigare med kött, eller med mjölkkor, så att det var mjölkgård när vi flyttade hit och det är min pappas föräldrars gård så att dom drev den med mjölkkor, tror dom hade typ 16 kor, på den tiden så var ju det lagom mkt för att försörja sig, och så spannmål då. Maria
- 16 -
Marias familj ansåg att spannmålsarealerna inte går att försörja sig på ”man måste ju ha andra jobb så klart” parallellt med jordbruket, Maria upplever också ett tryck från närliggande gårdar att bli uppköpta så de kände att de ”behövde förädla marken lite” och kom in på fruktodling då träden ger en värdefullare skörd till skillnad mot spannmål. Det roligaste med jobbet är smak och smakkombinationer och ” att leta originalitet” Maria säger också att ”jag mår alltid som bäst om jag jobbar mkt ute” i odlingarna men även ”restaurangbranschen är väldigt kul […] det mesta är rätt kul faktiskt. (Intervju med Maria 2019-03-08)
4.2 Utmaningar och möjligheter
Under temat utmaningar och möjligheter gav innehållsanalysen utslag på fyra framträdande kategorier; känner sina marker, lantbrukare och det svenska samhället, kemikalieanvändning samt vädrets makter kommer löpande att redovisas.
4.2.1 Känner sina marker
Något som framträder tydligt i intervjumaterialet är att samtliga lantbrukare känner sina marker väl och har en långsiktig plan för hur markerna ska brukas och skötas för att det ska vara hållbart då det kräver mycket arbete och kostnader att odla på markerna. Det finns en kunskap bland lantbrukarna om hur marken fungerar och vilka insatser som behövs utifrån deras egna förutsättningar. Det finns en medvetenhet om att inte jordbearbeta i onödan och att som Gustav pratar om att försöka ha grödor på åkrarna även på vinterhalvåret. Gustav
förklarar att ”mycket hösteveteodling och mycket höstoljeväxtodling och vall är oftast bra för marken, de får ett stort rotsystem” som i sin tur bidrar till en ökning av andelen luftporer i marken vilket leder till en långsiktigt välfungerande jord. Strukturkalkning utförs vart tionde år hos Gustav som han menar är bra för marken, kalkningen av åkermarken leder till
minskning av fosforavrinningen.
De lantbrukare som har djur använder stallgödseln för att sprida på sina åkrar och tack vare djuren som alltid funnits på gården menar Mattias att de har bra struktur på sina jordar.
Gustav använder också stallgödsel från sina egna djur och ibland utförs analys på gödseln för att ha koll på innehållet, samt växtnäringsbalanser. Markkartering är något som ett par av lantbrukarna talar om vilket är jordprover som utförs för att ta reda på näringsämnen och mikronäringsämnen i marken samt pH ser ut, och kan utföra rätt insatser utifrån detta som att lägga rätt gödsel vid lämplig tidpunkt, ha rätt utsädesmängd och att kärnan hamnar på rätt djup. Det framgår att vissa grödor inte passar till alla jordarter vilket Maria nämner att det är svårt att odla potatis här eftersom det saknas sandjord. Johan som inte har egna djur på gården känner en avsaknad av stallgödsel på sina åkrar han menar att det är positivt för jorden att lägga flytgödsel, han tillägger ”och den här jorden har ju inte fått stallgödsel sen… ja… - 70talet”.
sen gör jag såna här växtnäringsbalanser och sånt där och analyserar gödseln ibland också så man har koll på vad det verkligen innehåller […] vi karterar marken också för att se […]
vilken klass man ligger i på till exempel fosfor och kalium och mikronäringsämnen det kan ju va mangan, och magnesium och koppar och allt vad det heter så man, då kan man styra stallgödseln till dom fälten där man tex har låga fosforhalter. Gustav
Gustav pratar om att han har en relativt lång horisont när han planerar för sin odling och tänker på att bruka jorden så att den genererar en hög avkastning på lång sikt. Ett par lantbrukare lyfter själva att det är viktigt med växtrotation för att minska risken för bland
- 17 -
annat svampsjukdomar i odlingen. Gustav menar att odlingar går att optimera på så sätt att lantbrukaren planerar från år till år utifrån marknadens efterfrågan vilket för den kortsiktiga ekonomin kan vara gynnsamt ”men det är nog inte alls bäst på långsikt”. Gustav menar att det är bra att utgå från sina egna förutsättningar samtidigt som man är lyhörd för marknaden.
Något samtliga lantbrukare är väl medvetna om är hur jordarna ser ut i Västra Mälardalen, samtliga nämner att jordarna består av tung lera som gör den stel och styv vilket gör spannmålsodlingarna mindre sårbara i torka då fukt stannar kvar i marken. Maria tänker på vilken smakterroir jordarna på hennes arealer ger frukten och förklarar att på en del av odlingen är jorden en gammal sjöbotten som är väldigt mineralrik vilket sätter smak i frukten med mycket syra och lite strävhet. I en annan del av odlingen innehåller jorden mineraler, mycket kalk och är ganska salt som Maria menar ger en annan smak i frukten. Hon påtalar att markens innehåll tillsammans med klimatet som exempelvis kallare nätter och fler soltimmar jämfört med Skåne, påverkar slutproduktens smak och ger skillnader. Mattias nämner även han en jämförelse med Skåne då Västmanland har haft bättre snittskördar de senaste året än Skåne tack vare att lerjordarna trots torka kan behålla fukten.
jag kan nästan säga att vi tar ju bättre skördar vid torka än vad vi gör i väta och det är ju tack vare våra jordar. Mattias
4.2.2 Lantbrukare och det svenska samhället
Ett tema som uppkommer i samtliga intervjuer med lantbrukarna är känslan av att vara motarbetad, där massmedia, politiker och myndigheter inte står bakom lantbrukarna. Ett erkännande från staten skulle inte skada. Det svenska folket verkar oförstående till
lantbrukarnas funktion och bara ser lantbruksmaskinerna med sina låga maxhastigheter som ett störningsmoment på vägar och bilister hötter med näven åt dem. Gustav berättar att han anser att samhället är halvt misskött för övrigt så han är inte förvånad över att det till exempel inte finns någon hållbar livsmedelsstrategi. Jordbruket byggs bort och glöms bort i
kommunala planer när exempelvis vägar ska smalnas av och hastigheter ska sänkas och lantbruksmaskinerna kan inte ta sig förbi. Det viktigaste som alla lantbrukare på ett eller annat sätt beskriver är nyttan av deras arbete när staten, kommuner och landsting väljer att köpa importerade produkter istället för att gynna de svenska bönderna. Mattias sätter ord på det
”man ser inte att bönderna är en viktig del i hela den här näringskedjan”. En lantbrukare nämner också att han tröttnat på att varje vecka få samtal från människor han inte vill prata med, det är allt ifrån vanliga telefonförsäljare till folk som vill prata om någon form av effektivisering i jordbruket eller produkter som de vill att han som lantbrukare ska köpa.
där bygger man upp en stopp för trafiken liksom för att man ska sänka hastigheten men man tänkte inte på att här kommer vi med maskiner som är 4,5 m breda liksom, vi kommer inte förbi! Mattias Det finns en viss misstro till det svenska systemet hos lantbrukarna med mycket
pappersexercis, mycket krav uppifrån och Mattias menar att Miljö- och hälsa är på dem hela tiden. Lantbrukarna har hårda krav på sig och Mattias nämner att de har tolv timmar på sig att mylla ner efter gödselspridning och att det kan vara svårt att hinna med. En ytterligare
utmaning för just Mattias är att reglerna är ännu hårdare hos honom än normalt för att en del av hans arealer ligger på vattenskyddat område då alla bekämpningsmedel inte får användas och inte heller hur mycket gödsel som helst. Nu ska vattenskyddsområdena dessutom utökas vilket är en stor förlust för drabbade lantbrukare. Det uppfattas som att det finns en viss okunskap hos exempelvis de kommunala kontrollorganen om hur lantbruk faktiskt fungerar.
