Stadsgatans överlevnad
EN STUDIE AV FÖRHÅLLANDET MELLAN UTBUD, DENSITET OCH URBAN FORM
Kandidatarbete vid Blekinge Tekniska Högskola 2019 Institutionen för Fysisk Planering
Av August Ekman Öhrn och Pontus Wirf
Stadsgatans överlevnad:
en studie av förhållandet mellan utbud, densitet och urban form Av: August Ekman Öhrn och Pontus Wirf
Nyckelord: Stadsplanering, urban form, space syntax, handel, densitet Omslag: Författarna
Våren 2019
Blekinge Tekniska Högskola Institutionen för Fysisk Planering
Examinator: Abdellah Abarkan Handledare: Jimmie Andersén
Kurs: FM1473 Kandidatarbete i fysisk planering Omfattning: 15 högskolepoäng
EN STUDIE AV FÖRHÅLLANDET MELLAN UTBUD, DENSITET OCH URBAN FORM
Kandidatarbete vid Blekinge Tekniska Högskola 2019 Institutionen för Fysisk Planering
Av August Ekman Öhrn och Pontus Wirf
4·
STADSGATANS ÖVERLEVNAD
Staden som en handelsplats har djupa rötter och handelns form i våra städer har genomgått många omvandlingar – från mark- nadsplatser till saluhallar, skyltfönstrens intåg, city omvandlingar med varuhus och vidare till idag när nio procent av detalj handeln räknat i värde hämtas hos närmaste postombud. Arenan för kommersiell service är i ständig förändring och när våra städer förtätas har vi genom planering chans att påverka förutsätt- ningarna för kommersiell service, där studier redan har visat samband mellan densitet och utbud.
Föremålet för denna studie är jämförelsen mellan densitet i förhållande till service och urban form. Sambandet mellan den- sitet och urban kommersiell service mäts i en regressionsanalys utifrån ett rutnät över staden. I varje ruta mäts närområdets innehåll av dag- och nattbefolkning samt antal enheter urban kommersiell service. Utvalda områden som av viker från och följer sambandet ställs mot en integrationsanalys enligt space syntax för att identifiera om det specifika områdets urbana form påverkar tillgången till urban kommersiell service.
Studiens resultat visar att över- och underrepresentation av urban kommersiell service i förhållande till befolkningsdensite- ten framförallt förekommer i de centrala delarna av staden, men underrepresentation oftare i anslutning till större barriärer.
Områden med höga integrationsvärden kan i studiens båda fall kopplas till en stor överrepresentation av kommersiell service.
1 Sammanfattning
2 Förord
Att skriva ett kandidatarbete har varit både lärorikt och utma- nande. När vi har varit som mest vilsna har vi haft stort stöd av varandra och av Bullhäng i det semifiktiva kontoret på våning fem, tack för det.
Tack till Malin Klarqvist vid geodataavdelningen på Göte- borgs stad och till Anton Tornkvist vid stadsbyggnadskontoret på Stockholm stad för tillhandahållande av data. Tack för visat förtroende. Ett särskilt tack ska också riktas till Meta Berghauser Pont för att du i sista sekund räddade skeppet från att sjunka.
Slutligen vill vi rikta ett särskilt tack till Jimmie Andersén för fenomenal handledning – din förmåga att utmana en tanke är något som hjälpt arbetet till ett bättre slutresultat.
6·
STADSGATANS ÖVERLEVNAD
3 Innehållsförteckning
1 Sammanfattning
...4
2 Förord
...5
3 Innehållsförteckning
...6
4 Inledning
...9
4.1 Problemställning 9 4.2 Problemformulering 11 4.3 Syfte 13 4.4 Forskningsfråga 13 4.5 Hypoteser 14 4.6 Avgränsning 14 4.7 Begrepp 15 4.8 Disposition 18
5 Forskningsöversikt
...19
6 Teoretiskt ramverk
...22
6.1 Space syntax 22 6.2 Lokaliseringsteori 25
7 Forskningsdesign
...29
7.1 Forskningsstrategi: Fallstudie 30
7.2 Metoder för datainsamling 31
7.3 Metod för analys 34
8 Fallstudie: Stockholm
...47
8.1 Bakgrund 47
8.2 Datainsamling 48
8.3 Genomförande 49
8.4 Resultat 53
8.5 Val av utsnitt 61
8.6 Analys 62
9 Fallstudie: Göteborg
...79
9.1 Bakgrund 79
9.2 Datainsamling 80
9.3 Genomförande 82
9.4 Resultat 85
9.5 Utsnitt 93
9.6 Analys 95
10 Diskussion
...109
10.1 Jämförelse av fallen 109
11 Slutsats
...113
11.1 Hypotesprövning 114
11.2 Svar på forskningsfrågan 114
11.3 Avslutande reflektion 115
11.4 Förslag till vidare studier 117
12 källförteckning
...119
12.1 Data 119
12.2 Litteratur 119
12.3 Figurer 123
8·
STADSGATANS ÖVERLEVNAD
Figur 0 ·Gehls, Jacobs med fleras ideal om den täta, fotgängarvänliga staden.
4.1 Problemställning
Vad vore en stad utan handel? Det finns få företeelser som haft så stor betydelse för stadens utveckling och form som just handel.
De allra första städerna uppkom när det gryende jordbruket gav delar av mänskligheten en möjlighet att sysselsätta sig med någonting annat än sin egen direkta försörjning. Redan i dessa förhistoriska städer spelade handel, tillsammans med maktut- övning, religion och militär, en viktig roll. (Short 2014, ss. 21–28)
Industrialiseringen under 1800-talet som åtföljdes av skrå- väsendets avskaffande och liberaliseringen av många former av verksamheter medförde att handeln flyttade från periodiska fenomen som marknader, köpmansgårdar och kringresande handelsmän. Istället etablerades fler och fler fasta butiker, till sist varuhus, vilka kunde försörja de växande städerna med varor kontinuerligt. Städerna fick butiksgator vilket gjorde det lätt för tillresta att hitta i det allt större utbudet (Bergman 2003, ss.
23–30). I storstäderna gav detta upphov till flanerandet, att väl- bärgade stadsbor flanerade längs gatorna, insöp atmosfären och tittade i skyltfönster (Short 2014, ss. 49–51). Det här fenomenet är inte helt olikt det samtida »att gå på stan en sväng«.
I den moderna staden fyller handeln fortfarande en viktig funktion. Trots näthandelns intåg sedan millennieskiftet bidrar handeln till att försörja stadens befolkning med mat, varor och nöjen. Både Jan Gehl och Jane Jacobs, som haft stort inflytande på den samtida stadsplaneringen, pekar på vikten av handel i
4 Inledning
Inledning
10·
STADSGATANS ÖVERLEVNAD
gaturummet. Gehl (2017, ss. 107–114) beskriver hur handel, kaféer och restauranger skapar en stående inbjudan till stadens invå- nare att använda den offentliga miljön. Gatan blir alltså mer befolkad om där finns kommersiella publika verksamheter.
Jacobs (1961/2005, ss. 172–185) hävdar att storstaden är den självklara platsen för den stora variation av handel som det inte finns underlag för i mindre orter. Genom funktionsblandning, vilken skapar balans mellan dag- och nattbefolkning, får buti- ker, restauranger och barer tillgång till en tillräckligt stor mängd presumtiva kunder för att de ska kunna överleva. Det finns också trygghetsaspekter som ytterligare betonar vikten av en social funktion i bottenplan (Listerborn & Chalmers Tekniska Högskola 2000, s. 46). Både den fysiska strukturen av rummet och attrak- tionskraften för människor har betydelse för upplevd trygghet.
Att det krävs ett visst minsta underlag för all handel är självklart. Hur stort underlaget behöver vara för olika typer av verksamheter och hur det rumsliga förhållandet mellan under- laget och handelns lokalisering ser ut är inte lika självklart. Porta et al. (2009, s. 450) visar på något som kan tyckas givet: hur cen- trala platser genom att de attraherar en större mängd besökare utgör bättre lägen för handel än mer perifera lägen. Centralitet, men även befolkningstäthet, är relaterad till serviceutbudet i våra städer (Spacescape 2016, s. 80; Usui 2018, s. 295). UN Habitat (2014, s. 1) pekar på att gleshet, det vill säga motsatsen till täthet, bidrar till ökad segregation, ökat bilberoende och en ineffektiv stad. Tätheten är en förutsättning för en hållbar stad och UN Habitat (2014, s. 1) ser ett myllrande gatuliv som nödvändigt för hållbara stadsmiljöer.
UN Habitat, Jacobs och Gehl ligger alla till grund för diskursen om att en tät stad är lösningen på flera av de samhällsproblem som modernismens stadsutglesning infört eller förstärkt. Tun- ström (2009, s. 51) beskriver det som en urban renässans där olika planeringskällor beskriver den klassiska staden med kvar- ter, gator och torg i positiva ordalag. Den historiska berättelsen om vad som är stad påverkar hur vi ser på staden idag (Tunström 2009, s. 71). Samtidigt sätts staden i en postmodern kontext där handel och informationsutbyte sker på en internationell spelplan, vilket ger den förändrade förutsättningar jämfört med den his- toriska berättelsen om vad som är stad. Tunström (2009) ringar
in samhällets rådande beskrivning av staden som mer positiv än dess motsats, alltså förorten eller landsbygden. Exempelvis kan myndigheter och kommuner beskriva staden så här:
»Innerstaden kännetecknas av blandning av händelser, byggnader, torg och parker, människor och verksamheter.
Det beror på att innerstaden är tätare och mer koncentre- rad än förorter och mindre samhällen.« (Stadsmiljörådet 2002, s. 10)
Ponera att vi köper diskursen om att den täta staden är den goda staden. Hur tätt är då tillräckligt tätt för att få det av så eftersträ- vansvärda livet på gatorna, det som Gehl (2017) kallar för »livet mellem husene« och Jacobs (1961/2005) för »trottoarens balett«?
Är verkligen läge, läge och läge de tre viktigaste faktorerna för en verksamhetsetablering? Varför skiljer sig handelsetableringar så radikalt mellan olika områden? Som att vissa områden, vars befolk- ningsunderlag borde ge goda möjligheter till välutvecklad service, bara har service i form av den obligatoriska pizzerian, samtidigt som andra områden, vars befolkning knappt borde kunna sörja för någon service alls, har trottoarer där skyltfönster kommer efter skyltfönster? Modern planering, där förtätningsideal och den homogena staden utgör förebild, behöver problematisera relationen mellan densitet, service och bebyggd miljö för att hitta de faktorer som påverkar utbudet av urban kommersiell service.
4.2 Problemformulering
Det saknas idag kunskap om hur den urbana formen påverkar tillgången till urban kommersiell service i en svensk kontext.
Denna kunskapslucka är problematisk eftersom handel, som vi beskrivit tidigare, är en viktig del av staden. Det är därmed av stor vikt att planerare kan fatta välgrundade beslut som främjar förekomsten av handel istället för att missgynna den.
Spacescape och Göteborgs stad (2017, s. 5) hävdar att mätbara indikatorer krävs för att skapa ett fullständigt kunskapsunder- lag och därmed kunna väga olika intressen mot varandra inom
12·
STADSGATANS ÖVERLEVNAD
planering. Samtidigt är förhållandet mellan densitet och handel problematiskt att studera eftersom det är lätt göra studien för banal och således visa att »det bästa sättet att slå i en spik är med en hammare«. Å andra sidan finns det stor risk att en alltför detaljerad undersökning inte bidrar med några generella slut- satser. Här kan en studie av förhållanden mellan densitet, urban kommersiell service och urban form ge en djupare analys som bidrar med ny kunskap.
Det krävs generella tillämpningsmetoder för hur tätt vi pla- nerar våra städer, men studier av densitet i förhållande till urban kommersiell service bidrar också till en konkret utvärdering av hur svenska städer hittills har planerats. En hållbar markan- vändning kan innebära att redan ianspråktagen mark får ny användning, eller förtätning av olika slag. I en sådan förtätnings- process är det av vikt att betrakta vilken densitet som utgör ett tillräckligt underlag för urban kommersiell service, samt hur detta förhållande påverkas av den urbana formen. Genom att justera stadens densitet eller urbana form och på så sätt skapa bättre förutsättningar för service blir det då möjligt att skapa livligare, tryggare och mer inbjudande stadsmiljöer.
Särskilt viktig är denna studie i tider av förändrade konsum- tionsmönster. De premisser som rådde inom detaljhandeln för bara några decennier sedan har radikalt förändrats i och med övergången till ett postindustriellt samhälle. I skrivande stund växer e-handeln, där detaljhandel på internet uppgick till 9 pro- cent av den totala försäljningen 2018 (Svensk handel 2018, s. 7).
Andelen har vuxit med 20 procent om året mellan 2004 och 2017 (Svensk handel 2018, s. 7). Även om ökningen inte sker i samma takt för alla varor (och såklart inte för verksamhet som bygger på fysisk närvaro, som barer och restauranger) syns en trend som påverkar stadens fysiska butiksutbud. Således krävs det aktuell forskning för att säkra god planering.
Utan denna kunskap om hur handeln påverkas av sitt befolk- ningsunderlag och den urbana formen riskerar planerare att kräva lokaler i bottenplan i lägen där handel inte är lönsam, att nya områden byggs helt utan möjlighet att etablera verksamhe- ter som bidrar till gatulivet trots att lägen och underlag finns, eller att fungerande centrum utarmas av att ny externhandel.
I områden som avviker från sambandet mellan densitet och
serivce riskerar vi alltså att hamna i en situation där vardagens konsumtion blir beroende av resande; vi får en ineffektiv stad med större klimatpåverkan och mer trängsel. Således är det ett problem som ligger till grund för denna studie. Det behövs forsk- ning inom densitet och service relaterat till den urbana formen som kan fungera som beslutsunderlag för framtida planering.
4.3 Syfte
Det övergripande syftet med den här uppsatsen är att skapa ny kunskap om hur densitet påverkar underlag för handel i en svensk kontext. Syftet ska uppnås genom att kritiskt undersöka och granska möjliga förhållanden mellan befolkningsdensitet, den byggda miljön och förekomsten av urban kommersiell ser- vice i stadsmiljö. Eftersom urban kommersiell service är något som förespråkas inom den moderna planeringen (Gehl 2017;
Jacobs 1961/2005) finns det anledning att på djupet under- söka förutsättningarna för just urban kommersiell service. Om förutsättningarna inte tydligt kartläggs finns risken att lokaler i bottenplan står tomma och får en effekt motsatt det som den moderna planeringslitteraturen ser som positivt.
Det huvudsakliga syftet har flera ben. Dels är syftet att under- söka det befintliga sambandet med fokus på skillnader mellan områden; det är när vi identifierar skillnader mellan områden som studien kan leda till någon sorts slutsats. Samtidigt kan stu- dien sannolikt bidra med ett inlägg om strategiska handelslägen.
Idag saknas forskning inom fältet och studien kommer att bidra till att nyansera förhållandet mellan andelen urban kommersiell service och urban form.
4.4 Forskningsfråga
Vad karaktäriserar urban form i områden med olika andel urban kommersiell service i förhållande till områdets befolkningsdensitet?
14·
STADSGATANS ÖVERLEVNAD
4.5 hypoteser
För att skapa en tydligare struktur i forskningsprocessen har vi valt att ställa upp tre hypoteser. Dessa hypoteser bygger på problemställningen och problemformuleringen samt studiens forskningsöversikt och teoretiska perspektiv. Således hävdar vi att forskningsfrågan kan besvaras med hjälp av att pröva dessa hypoteser:
1. Det finns områden i staden där urban kommersiell service är underrepresenterad i förhållande till befolkningsunderlaget.
2. Både dag- och nattbefolkningen har betydelse för urban kommersiell service.
3. Ett mer integrerat gatunät har större potential för urban kommersiell service.
4.6 Avgränsning
Studien är avgränsad geografiskt och i sak. Den geografiska avgränsningen är bestämd till kommungränsen för de under- sökta kommunerna. Inom kommungränsen har också studien avgränsats till att bestämma tillgången till urban kommersiell service som inom en radie om 500 meter, alltså motsvarande gångavstånd (Yang & Diez-Roux 2012). Detta eftersom det stads- liv som eftersträvas av Gehl och Jacobs till stor del är baserat på att gång är det mest lämpliga transportsättet i en stad. En sådan avgränsning innebär också vissa begränsningar. I verkligheten finns inga knivskarpa gränser för när gångavstånd övergår till ett avstånd där man transporterar sig på andra sätt. Transport till och från service med tunnelbana, bil, cykel eller annat fordon ligger alltså utanför studiens område. Centrala lägen, till vilka folk huvudsakligen pendlar med andra färdmedel än gång, kan därmed få en högre överrepresentation av verksamheter än de egentligen har. Denna begränsning i transportslag innebär också att till exempel stråk till och från tunga kollektivtrafiksta- tioner, vilka skulle kunna vara viktiga för etableringen av urban
kommersiell service, inte belyses på något särskilt sätt i studien.
Avgränsningen i sak gäller vilka faktorer för urban kommersi- ell service vi har undersökt, dessa specificeras närmare under 4.7 Begrepp. Det som faller utanför studiens avgränsning är sociokul- turella faktorer som inkomst, utbildningsnivå, kultur, kön och så vidare. Till kultur, som alltså inte kommer att studeras, kan själva narrativet om en plats höra. Som exempel kan nämnas när media rapporterar en bild av ett område som faktiskt inte stämmer överens med verkligheten (White Arkitekter & Fastighetsägare Sofielund 2018). En mer kvalitativ approach där upplevelsen av ett serviceutbud mäts är utom ramen för denna studie. Avgränsningen är till för att göra studien genomförbar inom den satta tidsramen.
4.7 Begrepp
4.7.1 Stad
Det finns olika sätt att definiera en stad. Några klassiska grun- dansatser till att definiera begreppet har gjorts av bland annat Wirth, Mumford och Kostof.
Wirth (1938) ser på staden ur ett sociologiskt perspektiv och menar att en stad inte kan definieras som en specifik siffra; ett antal människor på en viss plats är en banal definition av staden (Wirth 1938, s. 4). Ändå är ansamlingen av människor viktig.
Wirth beskriver det som att ett urbant samhälle präglas av en stor aggregation och en relativt stor koncentration av människor som måste mätas tillsammans med andra parametrar (Wirth 1938, s. 4). Det är inte nödvändigtvis stadens funktion, exempel- vis som en plats för industriarbete eller handel som utgör staden utan snarare en stratifierad sammansättning av människor som permanent befinner sig på en plats.
Mumford (2011, s. 93) har ett mer antropologiskt synsätt och menar att staden, till skillnad från ett samhälle, är uppbyggd av en mer komplex sammansättning av sociala grupper. Det är inte bara ens familj eller grannskap som utgör en grupp i staden, utan även socioekonomiska och kulturella grupper. Något Mumfords teorier har gemensamt med Wirths beskrivning av staden är
16·
STADSGATANS ÖVERLEVNAD
att staden är en permanent, platsbunden organisation. Detta beskrivs som fysiska egenskaper medan olika grupperingar beskrivs som sociala egenskaper (Mumford 2011, s. 93).
Kostof (1991) har ett tredje angreppssätt med en mer arki- tektonisk utgångspunkt. Kostof (1991, ss. 37–41) bekriver nio faktorer som definierar staden: En stad ...
1. … är en plats där ett visst antal människor uppehåller sig.
2. … kommer i kluster med andra städer.
3. … har en avgränsning. Juridisk eller fysisk.
4. … är en plats där människor har olika sysselsättningar.
5. … gynnas av resurser: naturresurser, fysiska resurser eller mänskliga resurser
6. … är en plats med skrivna regler.
7. … är en plats som är beroende av sin omgivande landsbygd.
8. … är en plats som präglas av någon sorts arkitektonisk monumentalitet.
9. … består av människor och byggnader.
Även om dessa beskrivningar har några år på nacken bidrar de tre synsätten med olika idéer om vad som är en stad. Det är just det som är slutsatsen: Vad som är en stad beror på vem du frågar och vilken bakgrund den personen har. I den här studien utgår vi från dessa tre definitioner, men fokuserar på de fysiska aspekterna av staden. I studiens stad finns platser för och med urban kommersi- ell service och människor som utgör ett underlag för det utbudet.
4.7.2 Urban kommersiell service
I den här uppsatsen används begreppet urban kommersiell service för att beteckna kommersiella verksamheter som är inte- grerade i den urbana miljön. Verksamheterna riktar sig till och är öppna för allmänheten som rör sig i stadsmiljön. Det inkluderar alltså till exempel butiker, restauranger och kaféer, men inte kontor eller till exempel catering. Av praktiska skäl följer indel- ningen i studien standard för svensk näringsindelning (SNI). SNI förgrenar sig enligt principen avdelning, huvudgrupp, grupp, undergrupp och detaljgrupp (SCB 2007). Vi har valt att undersöka alla näringar inom grupperna eftersom dessa grupper stämmer in på vår definition ovan:
G 47.1 Detaljhandel med brett sortiment
G 47.2 Specialiserad butikshandel med livsmedel, drycker och tobak
G 47.4 Specialiserad butikshandel med
informations- och kommunikationsutrustning G 47.5 Specialiserad butikshandel med
heminredningsartiklar och husgeråd
G 47.6 Specialiserad butikshandel med kultur- och fritidsartiklar
G 47.7 Övrig specialiserad butikshandel med hushållsvaror
G 47.8 Torg- och marknadshandel I 56.1 Restaurangverksamhet I 56.3 Barverksamhet
Under 7.2 Metoder för datainsamling kommer eventuella pro- blem och fallgropar med datakvalitet och gruppering efter SNI-koderna att beskrivas mer ingående.
4.7.3 Gångavstånd
Service inom gångavstånd bidrar till ökad andel resande med hållbara transportsätt (UN Habitat 2014). Gångtrafik har en stor korrelation med upplevd trygghet (Hong & Chen 2014, s. 1171) vilken gör den till en viktig del av moderna planeringsideal. Nor- malt mäts gångavstånd i meter den vägen fotgängaren faktiskt går. Vattenytor och andra barriärer, till exempel en motorväg, räknas på naturligt sätt som icke framkomliga platser. Yang och Diez-Roux (2012) har approximerat gångavstånd till ungefär 0,5 miles, alltså 800 meter. För den statistiska delen av den här stu- dien finns ingen möjlighet att analysera utbudet längs de vägar folk faktiskt använder. Istället har gångavstånd definierats som 500 meter fågelvägen från en given punkt, oavsett barriärer. För space syntax-delen av den här studien följer analysen gatunä- tet, men eftersom den integrationsanalys som görs i studien är topologisk mäts denna inte i euklidiska avstånd. Hillier (1996, ss.
99–101) hävdar att en radie om 3 topologiska steg väl motsvarar gångavstånd i space syntax-analyser, vilket därmed är den topo- logiska radie vi kommer att använda i studien.
18·
STADSGATANS ÖVERLEVNAD
4.7.4 Befolkningsdensitet
Med befolkningsdensitet menar vi antal boende och arbe- tande inom ett givet geografiskt område. Olika sätt att beräkna densitet beskrivs djupare i 5 Forskningsöversikt, men den befolkningsdensitet som nämns i forskningsfrågan syftar alltså på boende och arbetande, även kallat dag- och nattbefolkning.
I uppsatsens metoddel diskuteras proportionerna mellan dag- och nattbefolkning mer ingående.
4.8 Disposition
I kapitel 4 Inledning målar vi upp bakgrunden och studiens inriktning. Problemformulering, problemställning och forsk- ningsfråga beskriver temat i olika konkretiseringsgrad för att ge en god blick över vad som ligger som bakgrund till studien och vad studien ska försöka svara på.
I kapitel 5 Forskningsöversikt redovisas forskning inom området. Kapitlet ger fördjupad förståelse för angränsande forskningsfält.
I kapitel 6 Teoretiskt ramverk presenteras studiens teoretiska perspektivm, de teoretiska glasögon vi analyserar studiens resultat med.
I kapitel 7 Forskningsdesign presenteras hur vi ska gå tillväga för att svara på forskningsfrågan och testa hypoteserna.
I kapitel 8 Fallstudie: Stockholm och kapitel 9 Fallstudie:
Göteborg tillämpas forskningsdesignen. Dessa kapitel utgör de individuella delarna i arbetet; Stockholm är skrivet av Ekman Öhrn och Göteborg är skrivet av Wirf.
I Kapitel 10 Diskussion diskuterar och jämför vi resultaten mellan de två olika fallstudierna.
I kapitel 11 Slutsats diskuterar vi vad det innebär att resul- tatet ser ut som det gör, testar hypoteserna och svarar på forskningsfrågan.
5 Forskningsöversikt
Forskningsöversikten visar relevant forskning inom fältet och angränsande fält, vad som hjälper oss förstå problemet och vad som behöver och inte behöver hanteras i vår studie. Här har vi valt att presentera forskning om både densitet och lokalisering.
I stadsbyggnadssammanhang kan begreppet densitet ha många olika definitioner. För det första är det viktigt att göra skillnad på fysisk densitet och upplevd densitet. I upplevd den- sitet är det upplevelsen av det arkitektoniska rummets design som studeras (Cheng 2010, s. 3). För vår studie kan båda sorters densitet vara av intresse. Även om det är den fysiska densiteten som mäts kan den upplevda densiteten påverka hur människor rör sig. Om en sträcka upplevs som lång (även om den i faktiska meter är kort) så kan den uppmätta rörelsen avvika från den för- väntade rörelsen.
Den fysiska densiteten kan antingen beskriva mängden bebyggelse eller antal människor på en given yta. Bebyggelsen kan mätas på olika sätt, där byggnadsyta utgör byggnadens fotavtryck och bruttototalarea utgör den totala mängden yta i byggnaden. Människor i sin tur kan delas upp i olika kategorier exempelvis arbetande eller boende, även kallad dag- och natt- befolkning. Densiteten påverkas inte bara av innehållet, alltså invånarna eller den byggda arean, utan även av hur stor yta som inkluderas i analysen. Det blir exempelvis skillnad på ett kvarters beräknade densitet beroende på om markytan räknas till gatu- livet eller till gatans mittlinje. (Cheng 2010; Berghauser Pont &
Haupt 2010)
20·
STADSGATANS ÖVERLEVNAD
Ett problem med densitet är att måtten kan bli alltför trub- biga för att beskriva något relevant om staden. Det är fullt möjligt att bygga ett villaområde med samma exploateringstal, mätt i bruttototalarea per markarea, som ett hus-i-park-område med skivhus enligt Berghauser Pont och Haupt (2010, ss. 12–13). Den problematiken utgår de (2010) från, när de analyserar om det är möjligt att definiera olika typologier inom stadsbyggnad utifrån bebyggelsens densitet. Genom att kombinera densitetskvoter i ett densitetsbegrepp bestående av tre olika variabler skapar de en möjlighet att karaktärisera områden. De tre variablerna (densitetskvoterna) är floor space index (bruttototalarea per markarea), ground space index (byggnadsarea per markarea) och network density (nätverkslängd, till exempel gång-, cykel- eller bilväg, per markarea). De tre variablerna placerar områden i en tredimensionell graf, där tydliga kluster bildas av områden av lik- nande typologi. Densitet ger oss därmed en nyckel till att förstå staden som ett komplext system, men det krävs fler perspektiv än så för att förklara var verksamheter väljer att lokalisera sig.
Flera forskare (Porta et al. 2012, 2009; Scoppa 2013) har nutida teorier om hur verksamheter distribueras över staden.
Porta berör olika mätbara faktorer inom en space syntax-base- rad modell och identifierar korrelationen mellan dessa faktorer och handelsaktivitet. Closeness, betweenness och straightness är alla mätbara faktorer som ger olika förklaringsgrad för han- delns lokalisering. Gemensamt för resultatet är centralitetens betydelse för ekonomisk aktivitet. Det innebär att handeln har större förutsättningar för att överleva i centrala lägen och verksamhetsinnehavaren får en högre förutsägbarhet vid handelsetablering. Scoppas studie klarlägger dock inte tydligt orsak och verkan. Enligt space syntax-teori påverkas dessutom de naturliga flödena av attraktorer, vilket gör att en unik verk- samhet inte kräver samma centrala läge som en utbytbar. Ett mindre centralt läge kan alltså i vissa fall uppvägas av verksam- hetens unicitet.
Scoppas och Peponis (2015, s. 354) forskning visar på en tydlig korrelation mellan butikstäthet och konnektivitet i Buenos Aires. I studien har de utjämnat resultatet för yttre faktorer: befolkningsdensitet (boende och arbetande), närhet till kollektivtrafik och dessutom planering. Metoden för
undersökningen är baserad på space syntax och i studien har till exempel konnektivitet större förklaringsgrad för tätheten av lokaler i bottenplan än gatubredder och faktiska avstånd.
Scoppas och Peponis studie ger motiv till att använda space syntax som metod för att hantera det forskningsproblem som beskrivits och samtidigt möjliggöra ett svar på forskningsfrågan om den urbana formens relation till sambandet mellan urban kommersiell service och densitet.
Cervero & Kochelman (1997) analyserar resande och resebe- hovet i en stad utifrån en enkel begreppsapparat bestående av tre D:n: density, diversity och design. Dessa tre D:n står i relation till resande och kan hjälpa oss minska resandet. Resonemanget har fått starkt fäste inom nyurbanismen. I begreppsapparaten är density är stadens densitet, en viss mängd människor eller byggnader inom en given yta. Diversity är mångfalden av verk- samheter, vilka verksamheter som verkar inom en given yta.
Design är gatunätets utformning och kan mätas i antal kopp- lingar inom en given yta. Om dessa tre faktorer minskar resandet har planeraren rådighet över flera viktiga hållbarhetsparame- trar. Om densitet och design gemensamt skapar diversity är inte helt givet. Det betyder att vår studie av densitet och urban form skulle kunna bidra med perspektiv eftersom handel, som beskri- vits tidigare, kan bidra till ett rikare stadsliv.
22·
STADSGATANS ÖVERLEVNAD
6 Teoretiskt ramverk
Det teoretiska ramverket hjälper oss att tolka det resultat som vi finner genom vår metod. Det teoretiska ramverket kan beskri- vas som vilka teoretiska glasögon som används för att analysera resultatet, »om X stämmer innebär detta att Y kan tolkas enligt följande.«
6.1 Space syntax
Space syntax har sitt ursprung i kritik mot såväl modernistiska som postmodernistiska strömningar inom arkitektur och plane- ring (Ekelund & Koch 2012, ss. 16–18). Teorin kan sägas bygga på de arbeten där flera arkitekter och andra verksamma studerade kopplingen mellan byggd miljö och stadsliv (Cullen 1995; Gehl 2017; Jacobs 1961/2005; Lynch 2005; Whyte 1980). Space syntax tar undersökningen av dessa samband ett steg längre genom att i flera studier konstatera korrelationen mellan teoretiska ana- lyser av den byggda miljöns topologi och empiriska studier av naturliga företeelser, företrädesvis rörelse, på platsen (Hillier 1996, ss. 161–168, 1999; Hillier, Penn, Hanson, Grajewski, & Xu 1993). Legeby, Berghauser Pont & Marcus (2015, s. 12) hävdar att teorins koppling till människans perception av gaturummet är en förklaring till att den korrelerar så pass väl med empiriska mätningar av rörelse. Bakgrunden till detta kan hittas hos Hillier och Iida (2005, s. 476), vilka hävdar att det inte är det euklidiska
avståndet som spelar roll för vilken väg eller hur långt människor kan tänka sig att gå. Det är snarare uppfattningen av avståndet, där en rak väg med så små vinkelförändringar som möjligt upp- fattas som kort medan en väg med många riktningsförändringar uppfattas som lång oavsett euklidiska avstånd.
Space syntax är alltså en god approximation, eller ett plane- ringsunderlag, som kan uppskatta rörelse i en byggd miljö utifrån konfigurationen av dess struktur. Av denna anledning använder vi i den här studien space syntax som teoretisk utgångspunkt för att beskriva stadens urbana form.
Genom att studera staden som ett nätverk beskriver space syntax förhållandet mellan dess olika delar. Dels det topolo- giska förhållandet, dels det geografiska förhållandet, samt båda dessa förhållanden i kombination (Hillier et al. 1993, ss. 29–31).
Den grundläggande teorin i space syntax tar inte hänsyn till egenskaper hos till exempel enskilda byggnader, utan det är de olika rummens förhållande till varandra som är i fokus (Legeby et al. 2015, s. 10). Rummens topologiska förhållanden har visat sig stämma väl överens med hur folk rör sig i rummen, men ska alltså inte missförstås som en absolut förutsägelse av folkliv (Ekelund & Koch 2012, s. 41).
Grundförutsättningen för Space syntax-teorin är att den byggda formens starkaste korrelation är med rörelsen i staden (Hillier 1996, s. 152). Sambandet är dubbelriktat; den byggda formen skapar rörelsemönster samtidigt som rörelsemönster framtvingar ändringar i den byggda formen. Hillier (1996, s. 152) kallar med det här synsättet städer för »movement economies«, alltså rörelseekonomier.
Dessa analyser bygger på ett antal grundfaktorer. Inom space syntax kallas den byggda miljöns struktur, alltså hur gatunät inklusive till exempel gång- och cykelbanor är uppbyggt, för konfiguration. Funktioner inom staden som skapar rörelse, till exempel butiker, offentlig service eller restauranger, kallas för attraktorer. Att människor rör sig i staden kallas för rörelse.
Rörelsen kan vara i form av att människor går, cyklar, kör bil etcetera. De rörelser som uppstår bara av att folk vill ta sig från någonstans till någon annanstans kallas för naturliga rörelser, till skillnad från de rörelser som uppstår tack vare en attraktor (Hillier et al. 1993, ss. 29–33).
24·
STADSGATANS ÖVERLEVNAD
Hillier et al. (1993, s. 31) förklarar också förhållandet mellan de tre grundfaktorerna: Attraktorer och rörelse påverkar båda var- andra; en butik kan skapa rörelse genom att fler tar vägen förbi butiken och det är mer attraktivt att etablera en butik längs en gata med mycket rörelse. Konfigurationen påverkar både attrak- torer och rörelse, men påverkas inte av något av dem. Således, hävdar Hillier et al. (1993, s. 31) att när faktorerna är någorlunda i balans är konfigurationen alltid den viktigaste faktorn för att förutsäga folks rörelser i gaturummet.
Det finns en viss logik i att attraktorer, eller urban kommer- siell service, lokaliseras till centrala platser. Enligt Porta et al.
(2009) beror detta på att det är attraktivt för en urban publik verksamhet att vara lokaliserad på en plats med så stor naturlig rörelse som möjligt. Genom att med en metod utvecklad från space syntax analysera den naturliga rörelsen visar Porta et al.
(2009) hur betweenness (antal närmaste vägar som passerar en nod), closeness (hur nära noden är andra noder) och straightness (hur rak den rutt som passerar noden är) tillsammans ger en rättvisande indikation på den urbana servicens densitet.
Eftersom space syntax utgår från en analys av den byggda strukturens nätverk, finns det också många faktorer som kan påverka en plats attraktionskraft, vilka inte ingår i teorin (även om vissa av dessa faktorer kan tas med i vissa samtida inkar- nationer av space syntax-verktyg). Det rör sig om faktorer som platsens storlek och rumslig form, platsens uppbyggnad och representation samt landskapet och byggnadernas ytskikt (Ekelund & Koch 2012, s. 42).
Kritik mot space syntax
Några forskare har kritiserat space syntax, bland annat för att metoden representerar en förenklad bild av en komplex verk- lighet. Ratti (2004) riktar kritik mot space syntax som metod med utgångspunkt i att space syntax förenklar många värden i den urbana texturen. Ratti menar att space syntax förenklar en tredimensionell verklighet till enbart två dimensioner. Gatans dimensioner (bredd, längd och höjd) förenklas till enbart längd, vilket inte stämmer överens med den komplexa geometri och struktur som ofta återfinns i staden (Ratti 2004, s. 2). Förutsäg- barheten för en gåendes beslut blir således osäker eftersom
K R
A
Figur 1
Relationen mellan de tre grundbegreppen i space syntax:
konfiguration (k), rörelse (R) och attraktorer (A).
Attraktorer och rörelse kan påverkas av varandra och av konfiguration. men konfiguration kan enbart påverka de två andra faktorerna.
exempelvis trottoarens bredd eller byggnaders höjd inte fram- går. Vad sätter således ordet space i space syntax?
Ett annat ben i Rattis (2004, s. 7) kritik berör hur space syntax-analys inte inbegriper markens användning. Som exempel nämns inomhusgallerior, ett område som begränsar tillgänglighet och förändrar naturligt flöde och således inte kan representera människors rörelse. Kritiken blir mer eller mindre befogad beroende på vad man säger att space syntax är och inte är. I sitt svar till Ratti menar Hillier och Penn (2004) att kriti- ken är befogad, men att space syntax inte anger sig för att vara mer än en approximation av det urbana rummet. Det statistiska underlaget för space syntax utjämnar i längden ovanstående kritik enligt Hillier och Penn (2004, s. 504)
6.2 Lokaliseringsteori
Det finns flera teorier om handelns lokalisering som författats sedan 1930-talet. Central place theory och bid rent theory är förklaringsmodeller som alla har haft stor påverkan på teorier om hur handeln hittar sin plats i våra städer. De fungerar numera som en bakgrund till mer moderna teorier.
Short (2014, ss. 80–82) beskriver central place theory, pre- senterad av bland andra Christaller runt år 1930, som en teori för distributionen av fasta handelsplatser. Utgångspunkten är en jämn fördelningsprincip mellan städer baserat på deras specifika utbud. Städer med ett liknande serviceutbud är distribuerande på jämna avstånd från varandra. Christaller förklarar det som att ett bestämt avstånd kan tilldelas en specifik vara eller tjänst, alltså hur långt kunden är beredd att resa för att handla varan eller tjänsten. Detta tillsammans med något som Christaller kallar tröskelvärde, det vill säga en indikator för hur stor popu- lation som krävdes för att utgöra ett tillräckligt kundunderlag för en specifik vara eller tjänst, är de faktorer som spelade roll för hur marknadsplatserna fördelas över en landyta. Resultatet innebär en hierarkisk distribution av marknadsplatserna där centralitet i nätverket gör att en stad bibehåller sin fördelning av ekonomisk aktivitet. Christaller prövar teorin främst för ett
Figur 2
I ett topografiskt neutralt landskap distribueras städer, byar och marknadsplatser jämnt i förhållande till varandra baserat på avstånd och tröskelvärden.
26·
STADSGATANS ÖVERLEVNAD
förindustriellt samhälle snarare än det postmoderna samhälle vi lever i dag, där transport och avstånd är minimerade. Ändå är vissa principer inom teorin aktuella även när avstånd och trös- kelvärden har förändrats.
Christallers teori gäller för regionala samband. Berry utveck- lar teorin under 1960-talet för att kunna applicera den inom stadens gränser (Scoppa 2013, ss. 14–17). I Berrys studie över Chicago finner han samma struktur och hierarki mellan olika marknadsplatser baserat på avstånd och tröskelvärden, sam- tidigt som han beskriver det som olika kluster av specificerade varor eller tjänster, exempelvis möbelhandelskluster, nöjes- områden eller kluster med handel av exotiska varor. Således blir Christallers teori applicerbar, eller åtminstone relevant, dels inom en stads gränser, men också i en postmodern, global kontext där hierarkin mellan städer distribueras normalt på grund av nya transportmöjligheter.
Ett annat sätt att förklara handelns lokalisering är med utgångspunkt i bid rent theory. Från början beskrivs hur mar- kens nyttjande fördelas i ett jordbrukssamhälle (Thünen 2009) där marknadsplatsen utgör en centralpunkt och olika använd- ning fördelas efter hur lång transport till marknadsplatsen som är lämplig. Teorin har sedan applicerats på den industrialiserade staden och då översatts till nya varor och avstånd. Haig (1926, s.
404) förklarar det som att intresset för en central plats i staden är högre jämfört med en perifer plats och därmed bjuds också ett högre pris för att få verka på den platsen. Man ser affärsmöjlig- heter i den centrala platsen som inte finns i samma utsträckning på perifera platser och man är därmed beredd att betala en högre hyra för ett sådant läge. Tillsammans med centralitet är transportkostnad en faktor för hur verksamheter distribue- ras och dessa faktorer skapar vad som beskrivs som tre zoner:
central business district, industrial och residential. Central busi- ness district utgörs huvudsakligen av centrumverksamheter och kontor, industrial av tillverkningsindustri och arbetsplatser samt residentual av bostäder. Denna monocentriska förklarings- modell ger oss ledtrådar till att förstå många städer idag.
De klassiska ramverken presenterade av Christaller, Thünen och Berry har på senare år förfinats. De ovan nämnda teo- rierna utgår ifrån en informerad och rationell konsument som
CBD X = avstånd Y = hyra
Industrial
Residential
Figur 3
haigs påbyggnad av bid rent theory som visar hur man betalningsviljan för hyra är högre i centrala lägen vilken leder till en uppdelning av markanvändningen i olika zoner.
förväntas ha komplett information som underlag för sina eko- nomiska beslut (Scoppa 2013, s. 28). Sentida tillägg pekar på en mer komplex konsument som gärna handlar på vägen och gärna kombinerar flera ärenden på en plats, men även att varje kon- sument är olika och att all handel varierar stort beroende på inkomst, tid, värderingar och mobilitet. Mer modern forskning har också kommit att handla om subjektiva upplevelser av han- delns lokalisering, att uppfattningen av våra stadsrum har större betydelse än rent mätbara faktorer (Scoppa 2013, ss. 29–30).
Sammantaget hjälper lokaliseringsteorierna oss att jämföra olika områden inom staden. De utgör en grund för vidare dis- kussion av de analyser som jämförelsen leder till, alltså om ett område med stark överrepresentation av urbana kommersiell verksamheter i förhållande till boende ligger lokaliserat som ett tydligt sekundärt centrum, kan det då förklara avvikelsen från de samband mellan densitet och urban kommersiell service som studien undersöker?
Resultat Data
Summera 7.3.3 (steg 3)
Beräkna 7.3.3 (steg 6)
Mätenheter 7.3.3 (steg 1)
Regression Residualer 7.3.3 (steg 6)
Spridnings- diagram 7.3.3 (steg 6)
Residualkarta 7.3.3 (steg 7)
Utsnitt 7.3.3 (steg 8)
Space syntax-analys 7.3.5
Lokaliseringsteoretisk analys
7.3.6
Integrations- karta
7.3.4 Space syntax Integration 7.3.4
Process
Urban form Densitet & Service
Analys
Befolkning
7.2.1 Verksamheter
7.2.1 Axialkarta
7.2.3 Urban
kommersiell service
7.3.2
500 m
Figur 4
Uppsatsens metod (förenklad)
Det här avsnittet beskriver utformningen av uppsatsens forsk- ning. Här beskrivs de strategier och metoder som används för att samla in och analysera de data som krävs för att svara på uppsatsens forskningsfrågor, pröva hypoteserna och uppfylla dess syfte. För en statistisk studie är det dessutom av betydelse att studien håller hög validitet, det vill säga att vi mäter det vi vill mäta, och hög reliabilitet, det vill säga att mätningen sker på ett tillförlitligt sätt (Körner & Wahlgren 2015, s. 15). Nedan följer en kort sammanfattning av hur vi går tillväga (se även figur 4). En utförlig beskrivning fortsätter sedan under rubrikerna 7.1–7.3, där vi också redogör för de faktorer som har betydelse för stu- diens validitet och reliabilitet.
Analysen genomförs som fallstudier över Stockholms stad och Göteborgs stad. Ett rutnätsraster på 50x50 meter som utgör bas för den statistiska analysen som genereras i GIS-program- met Qgis. Varje ruta i rutnätet läggs ihop med befolkningsdata och verksamhetsdata inom en radie av 500 meter. Detta sam- manslagna rutnätsdata exporteras till statistikprogrammet SPSS där en regressionsanalys som visar det linjära sambandet mellan variablerna genomförs och där mätpunkternas förhål- landen sedan visualiseras i spridningsdiagram. Resultatet från de statistiska beräkningarna analyseras sedan i förhållande till space syntax-analys och lokaliseringsteoretisk analys, något som hoppas ge svar på forskningsfrågan.
7 Forskningsdesign
Resultat Data
Summera 7.3.3 (steg 3)
Beräkna 7.3.3 (steg 6)
Mätenheter 7.3.3 (steg 1)
Regression Residualer 7.3.3 (steg 6)
Spridnings- diagram 7.3.3 (steg 6)
Residualkarta 7.3.3 (steg 7)
Utsnitt 7.3.3 (steg 8)
Space syntax-analys 7.3.5
Lokaliseringsteoretisk analys
7.3.6
Integrations- karta
7.3.4 Space syntax Integration 7.3.4
Process
Urban form Densitet & Service
Analys
Befolkning
7.2.1 Verksamheter
7.2.1 Axialkarta
7.2.3 Urban
kommersiell service
7.3.2
500 m
30·
STADSGATANS ÖVERLEVNAD
7.1 Forskningsstrategi:
Fallstudie
För att kunna uppfylla forskningens syfte, svara på forsknings- frågorna och samtidigt hålla uppsatsen inom de praktiska ramar som ett arbete på kandidatnivå ställer upp måste undersök- ningen begränsas till en hanterbar omfattning. En fallstudie uppfyller dessa krav på begränsning och möjliggör en djupare studie av ett eller ett fåtal fall, än vad som skulle ha varit möj- ligt vid en generell studie (Denscombe 2014, ss. 92–93; Flyvbjerg 2010). En fallstudie ger också en större möjlighet att fokusera på varför olika företeelser uppkommer (Denscombe 2014, ss. 92–93), vilket stämmer överens med studiens syfte och forskningsfrågor.
I en fallstudie studeras ett eller ett par fall på djupet för att utifrån dessa sedan kunna dra slutsatser som är generellt appli- cerbara. Det kan till exempel röra sig om att studera en specifik stad, eller ett specifikt område. Eftersom uppsatsen studerar hur underlaget för handel påverkas av urban form behöver ett större område studeras för att kunna dra meningsfulla slut- satser. Fallstudier är också lämpliga i studier där olika metoder kombineras, vilket Denscombe (2014, s. 93) särskilt framhåller.
En grundförutsättning för en fallstudie, som kan få stor påverkan på utfallet av studien, är tillvägagångssättet när fallet väljs ut (Denscombe 2014, ss. 96–99; Flyvbjerg 2010). Vi har kon- taktat samtliga kommuner i Sverige med en befolkning om minst 100 000 invånare eftersom dessa bedöms ha tillräckligt heltäck- ande statistik och tillräckligt stor diversitet gällande områden och stadsstrukturer. Flera kommuner har varit intresserade av att delta, men bara två har dessutom haft möjlighet att bidra med det data som studien kräver: Stockholms stad och Göte- borgs stad.
Dessa två kommuner utgör de två fall som studeras i upp- satsen och fallstudien utgör då vad Denscombe (2014, s. 97) kallar en »typisk undersökningsenhet«, det vill säga att fallen är möjliga att dra generella slutsatser ifrån. Det är möjligt att argumentera för att de två största kommunerna i Sverige inte är typiska undersökningsenheter, eftersom det finns fler kom- muner med befolkning kring till exempel 100 000 invånare. Men
eftersom studien undersöker den urbana formens påverkan på tillgången till urban kommersiell service finns det god anledning att studera fall där olika typologier av urban form finns repre- senterade med stor geografisk utbredning. Rutnätsstad, villastad av trädgårdsstadskaraktär och miljonprogramsområden finns till exempel representerade i många svenska kommuner, men utbredningen av dessa är mer omfattande i landets två största kommuner, vilket gör det lättare att dra generella slutsatser uti- från respektive urban form. Dessutom finns det enligt Flyvbjerg (2010) också goda skäl att i en fallstudie studera extremfallen;
de kan ge tydligare resultat som då är lättare att studera vidare.
Studien är alltså utformad som två separata fallstudier, vilka i kapitel 10 och 11 diskuteras i förhållande till varandra. Det rör sig dock inte om en komparativ studie.
7.2 metoder för datainsamling
För att svara på forskningsfrågan och uppfylla studiens syfte krävs tillgång till ett antal uppsättningar data. De data vi inhämtar är befolkningsdata, verksamhetsdata, kommunernas utbredning samt axial- och segmentkartor. I det här avsnittet presenterar vi inhämtningsmetoder för och innehållet i studiens data, syfte med och generell kritik mot respektive uppsättning data. Specifik kritik och presentation av ursprung för individuell data berörs under de individuella fallstudierna i kapitel 8 Fallstu- die: Stockholm och kapitel 9 Fallstudie: Göteborg.
7.2.1 Datainsamling: data från kommuner
Data är en färskvara och en stad förändras från dag till dag.
Inflyttning och utflyttning, etablering och avveckling av verk- samheter är processer som pågår hela tiden. De uppsättningar data som ligger som underlag för vår studie har vi begärt ut från kommunernas olika förvaltningskontor och rör till viss del olika tidsperioder. GIS-filerna har levererats i den lokala kartprojek- tionen av Sweref 99 för respektive kommun som levererat data.
32·
STADSGATANS ÖVERLEVNAD
Befolkningsdata
Vi har samlat in befolkningsdata från kommunerna, vilka utgörs av GIS-filer i varierande format med punktdata, där varje punkt representerar en adress och innehåller data om hur många invå- nare som bor på den adressen.
Att befolkningsdata bygger på folkbokföringen innebär en viss statistisk felkälla, eftersom adresspunkterna represen- terar de personer som är folkbokförda på adressen men folk i praktiken kan bo på en annan plats än där de är folkbokförda.
Folkbokföringen är också beroende av att invånarna uppdate- rar sin folkbokföringsadress vid flytt. Det är också möjligt att geokodningen (när adresserna översätts till punkter i ett koor- dinatsystem) är inexakt eller felaktig. Om geokodningen av alla adresser har samma fel har detta dock ingen betydelse för resultatet, men om geokodningen gjorts på olika sätt för olika adresspunkter finns det risk att resultatet påverkas.
Verksamhetsdata
Vi har samlat in verksamhetsdata från kommunerna, vilka utgörs av GIS-filer i varierande format med punktdata, där varje punkt representerar en verksamhet/arbetsplats på en adress. Punk- terna innehåller uppgifter om vilket typ av verksamhet det rör och hur många anställda eller vilken omsättning verksamheten på den arbetsplatsen har. Omsättningen används inte i någon del av analysen, alltså får vi en tydlig representation av variatio- nen av verksamheter men inte hur stor försäljning de har.
Att verksamhetsdata bygger på företagsregister hos kommunen eller annan dataleverantör innebär en viss sta- tistisk felkälla, eftersom det förutsätter att förändringar i verksamheterna fångas upp i databasen. Dessutom kan verk- samheter ha arbetsplatser registrerade på en annan adress än den faktiska adressen, till exempel på ägarens hemadress eller lönekontorets adress. Det finns också risk att verksamheten är registrerad på en post- eller boxadress istället för arbetsplat- sens faktiska adress. Det är också möjligt att geokodningen (när adresserna översätts till punkter i ett koordinatsystem) är inexakt eller felaktig.
Verksamheterna rapporterar också in data själva, till exem- pel antal anställda och typ av verksamhet (SNI-kod), vilket alltså
förutsätter att alla verksamheter alltid rapporterar korrekt data för att databasen ska vara korrekt. Dessutom visar verk- samhetsdata bara huvudsaklig typ av verksamhet (SNI-kod). En verksamhet som har museum som primär typ av verksamhet skulle kunna ha ett kafé som är öppet även för andra än museets besökare. Urban kommersiell service som bedrivs som sekun- där verksamhet kommer alltså inte att kunna fångas upp i den här studien.
Etiska överväganden gällande persondata
De befolkningsdata som hanteras i studien kan till viss del använ- das för att identifiera enskilda personer. Eftersom studiens befolkningsdata endast innehåller antalet folkbokförda på respek- tive adress och inte någon ytterligare demografisk information och eftersom studiens befolkningsdata endast används som en del i en statistisk beräkning föreligger ingen risk att studien krän- ker någon invånares integritet. För resultatet presenteras alltså inga individuella personuppgifter, det är enbart om data hanteras osäkert eller sprids som den enskilda integriteten skulle kunna påverkas. En kommun har haft som krav att befolkningsdata inte ska hanteras på någon form av server, vilket har efterföljts.
7.2.2 Datainsamling: data från Lantmäteriet
Vi har hämtat kommunernas geografiska avgränsning ur Lant- mäteriets fastighetskarta från tjänsten Geodata Extraction Tool (GET). Dessa data levereras i ESRI-shapefiler (.shp) och används för att filtrera befolknings- och verksamhetsdata. Filerna består av ett ytskikt med kommunernas ytutbredning. Data från GET levereras i kartprojektionen Sweref 99 TM.
Fastighetskartan har omfattande dokumentation av ingående datakvalitet, där bland annat mätnoggrannhet framgår. Data till fastighetskartan har samlats in genom ett flertal metoder sedan produktens tillkomst. Idag uppdateras och kvalitetssäkras materialet främst genom samverkansavtal med kommuner och andra datakällor. I fastighetskartans produktbeskrivning (Lant- mäteriet 2017) framhålls att noggrannheten i allmänhet är hög och att mätnoggrannheten för kommungräns ska vara max 5 meters avvikelse i plan. Denna avvikelse bör inte innebära någon märkbar påverkan på uppsatsens beräkningar. För ytskiktet med
