Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se
Fakulteten för
Samhälls- och livsvetenskaper
Helena Carlsson
Masibuyelembo
living in harmony
att leva i harmoni
Examensarbete 7,5 hp
Hälsa och Wellness – programmet
Datum/Termin: 2013-01-22/ht 12 Handledare: GullBritt Rahm
Examinerande lärare: Helene Hjalmarson Examinator: Ulla-Britt Eriksson
There is sacredness in tears
ABSTRACT
This thesis for the Health and Wellness program at Karlstad University is an inductive explorative study, which means that the approach through the work of the study is characterized by a learning process where the student through a methodical discovery work must explore a simple research process that is rooted in discovery linked to a for students interesting topic, with interviews of respondents as a method for the collection of empirical data.
In Africa, people use traditional experience-proven therapies for healing. In such traditional medicine, health is treated in a uniform way. Humans are seen as holistic beings comprised of both a physical body as well as a spiritual one. This way of relating to healing might be seen as a cultural difference from a Western medical approach point of view.
The main purpose of this study is to seek understanding and knowledge of; how a medicine woman in South Africa relate to health (and spirituality), see their role in society and their own approach. Another objective is to gain knowledge about how people who turn to the medicine woman experience her work and role in society. The selection process is of such a character that the student will initially be introduced to one respondent that will lead her on to other for the study interesting respondents. The selection group consists of three medicine women and five other respondents. The qualitative research analysis model used is content analysis according to Granskär and Höglund-Nielsen (2008). The study works in alignment with international guidelines of ethics.
Our results demonstrate an overall theme, to live in harmony. This theme is seen within the view of health of the medicine women, their role in society, as well as in their way of working as in a spiritual context. To live as a medicine woman means to be called by the ancestors of the whole people, and to promote harmony within humans, by acting advisor through spiritual guidance from the ancestors, to heal illness with the support of traditional herbs. This study shows that an overall objective of a medicine woman is to guide people to a life in harmony, a process called masibuyelembo in the mother tongue of the medicine women, namely isiXhosa. The calling to become a medicine woman is initiated by physical or mental illness or a serious accident. This thesis encourages further studies mainly related to mental health formation and bridging socioeconomic health inequalities in South Africa and in the world as a whole.
Key words: health, traditional medicine, medicine woman
SAMMANFATTNING
Det här examensarbetet för Hälsa och Wellness-programmet vid Karlstads universitet är en induktiv explorativ studie vilket innebär att tillvägagångssättet genom arbetet med studien präglas av en lärandeprocess där studenten genom ett metodiskt upptäckande arbete får utforska en enkel forskningsprocess som har sin grund i upptäckarglädje kopplad till ett för studenten intressant ämne, med intervjuer av intervjupersoner (respondenter) som metod för insamlande av empiriska data.
I Afrika använder sig människor traditionellt av erfarenhetsbeprövade traditionella behandlingsmetoder för läkande. Inom den traditionella medicinen (TM) behandlas hälsa på ett enhetligt sätt. Människan ses som en holistisk varelse bestående av såväl en fysisk kropp som en andlig aspekt. Ett kulturellt sätt att förhålla sig till läkande som skiljer sig från ett västerländskt medicinskt synsätt.
Huvudsyftet med den här studien är att söka förståelse för och kunskap om hur en medicinkvinna i Sydafrika förhåller sig till hälsa (och andlighet), ser på sin roll i samhället samt det egna arbetssättet. Ett annat syfte är att få kunskap om hur människor som söker sig till medicinkvinnan upplever hennes arbete och roll i samhället. Urvalsprocessen är ett kedjeurval vilket innebär att studenten initialt introduceras till en respondent som för henne vidare till övriga för studien intressanta respondenter. Urvalsgruppen består av tre medicinkvinnor och fem övriga respondenter (tre män & två kvinnor). Den kvalitativa forskningsanalysmodell som används är innehållsanalys enligt Granskär och Höglund-Nielsen (2008). Studien följer internationella riktlinjer för etik.
Studiens resultat visar på ett övergripande tema; att leva i harmoni. Ett tema som återkommer gällande respondenternas syn på hälsa, roll i samhället, arbetssätt, samt en andlig kontext. Att leva som medicinkvinna innebär att vara kallad av förfäderna till att hela människor, och att arbeta för harmoni inom människan, genom att agera rådgivare via andlig vägledning från förfäderna, för att läka ohälsa med stöd av traditionella örter. Den här studien visar att ett övergripande mål för en medicinkvinna är att guida människor till ett liv i harmoni. Ett tillvägagångssätt som översätts masibuyelembo på medicinkvinnornas modersmål, Isixhosa.
Kallet till medicinkvinna initieras genom fysisk eller psykisk ohälsa eller en allvarlig olycka.
Det här examensarbetet uppmuntrar till vidare studier kopplade till den psykiska hälsans uppkomst samt överbryggandet av hälsosocioekonomiska klyftor i Sydafrika.
Nyckelord: hälsa, traditionell medicin, medicinkvinna
FÖRORD
Ett varmt, kärleksfullt tack till alla vackra människor i Sverige och Sydafrika som bidrar till att den här studien ser dagens ljus…
Ett särskilt tack till min kvalitativa handledare GullBritt Rahm för ditt innerliga engagemang i skrivandet av den här studien. Din förståelse för den kvalitativa processen, din generositet samt kunskap (empowerment) har för mig varit guld värd.
Tamako,
Helena
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1
Bakgrund ... 1
Syfte ... 4
Frågeställningar ... 4
METOD ... 5
Design ... 5
Urval ... 5
Datainsamling ... 5
Analys ... 6
Etisk reflektion ... 7
Definitioner ... 7
RESULTAT ... 7
Att leva i harmoni ... 8
Livets kall ... 9
Omedvetenhet ... 9
Medvetenhet ... 10
Acceptans ... 11
Samhällsrollen ... 11
Förfädernas budbärare ... 11
Traditionell healer ... 12
Förste rådgivare ... 13
Helande arbetssätt ... 14
Hälsodefinition - anden och kroppen en helhet ... 14
Tillvägagångssätt - de viktigaste ritualerna ... 15
Medicinering - örternas läkande kraft ... 16
Andlig kontext ... 16
Att födas – anden ger oss liv ... 16
Att dö – är att leva vidare... 17
Ubuntu – jag är för att du är ... 18
En sammanfattning av studiens resultat ... 20
DISKUSSION ... 20
METODDISKUSSION ... 27
REFERENSER ... 28
BILAGA 1 ... 31
BILAGA 2 ... 32
1
INLEDNING Bakgrund
De senaste 150 åren domineras det medicinska området i västvärlden av det naturvetenskapliga tillvägagångssättet. Traditionell medicin (TM) innefattar alla de uråldriga medicinska system som grundar sig i erfarenhetsbaserad kunskap, och som människor använder sig av världen över. Vid sidan av det naturvetenskapliga tillvägagångssättets dominans i västvärlden lever delar av den traditionella medicinen vidare, och för vilken det återskapats ett intresse i Sverige det senaste decenniet (Carlsson & Falkenberg, 2007).
I afrikanska länder är det traditionell medicin stora delar av befolkningen använder sig av och i flera av dessa traditionella medicinska system utgör en helhetssyn på människan utgångspunkt (Carlsson & Falkenberg, 2007).
Ordet hälsa på engelska (health) kan härledas från uttryck som hel (whole), helhet (wholeness), att hela (make whole), vid god vigör (hale) och läkning (healing). Svenskans ord hälsa kan även det härledas till fornsvenskan hel och häl (lycka), vilka är besläktade med de germanska orden för hel och hell (lycka). ”To be whole is to be healthy, and to be healthy is to be whole” (Medin & Andersson, 2000 s. 37).
Medin och Andersson (2000) väljer i litteraturstudien Hälsa och hälsofrämjande att dela in hälsobegrepp i två olika grupper. Den biomedicinska och den humanistiska. Den biomedicinska inriktningen benämns reduktionistisk, vilket innebär att den indelar helheten till dess delar, till exempel genom olika organsystem. Fokus ligger på kroppen. Hälsa och sjukdom ses som ett motsatspar. Sjukdom står i fokus.
Inom den humanistiska inriktningen är enhet och helhet centrala begrepp. Hälsa som står i fokus, ses som något mer än frånvaro av sjukdom. Den holistiska ansatsen inom humanismen definierar hälsa ur ett helhetsperspektiv, vad det gäller hälsa som begrepp, såväl som dess natur. Strategier (redskap) för hur hälsa uppnås återfinns enligt Medin och Andersson (2000) inte under denna kategori. Aggleton (1991) definierar hälsa utifrån en humanistisk holistisk modell (se figur 1).
Enligt modellen är de centrala delarna för hälsobegreppet fysisk, mental, social, sensuell och
sexuell hälsa. Den fysiska hälsan är kopplad till kroppen, den mentala till det kognitiva, den
sociala till den sociala samvaron, den sensuella till sinnena och den sexuella till sexualiteten.
2 Kring denna kärna kretsar faktorer som andlighet, miljö och samhälle som bidrar till en holistisk hälsobegreppsdefinition.
Societal Environmental
Spiritual Physical Mental
Sensual Social
Sexual
Figur 1. The dimensions of health- a holistic view (Källa: Aggleton 1991 s. 10)
Hälsopsykologin belyser anledningar till att vissa människor är mer hälsoinriktade i sitt beteende än andra. Att fråga sig vad som gör att somliga människor förblir friska kan skapa ett hälsofrämjande arbete som begränsar livsstilsrelaterad hälsoproblematik. Ur ett hälsopsykologiskt perspektiv kan det därför finnas anledning att reflektera kring faktorer som andlighet och dess eventuella koppling till hälsa. (Andersson, 2009).
Antonovsky (2005) menar att om en människa har en känsla av sammanhang (KASAM) så påverkar det hur den människan tar sig an det oundvikliga i livet. En meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet att navigera i detta oundvikliga. Antonovsky definierar därmed hälsans determinanter snarare än dess natur. Hälsa och sjukdom ses som ett kontinuum och utesluter inte varandra. Fokus ligger på vad som orsakar hälsa (salutogenes) snarare än vad som orsakar sjukdom (patogenes). Människan ses ha en fri vilja men hennes möjligheter att hantera, förstå och känna mening med det som sker är beroende av hennes livserfarenheter.
Werbart och Levander (1998) menar att det generellt hör till människans natur att tolka det
gåtfulla i tillvaron. I en artikel i Psykisk Hälsa visar författarna att privata förklaringssystem
är en förutsättning för hälsa, och att ett lyhört lyssnande från vårdpersonal till privata teorier
3 och berättelser från klienter hur de ser på sin hälsa respektive ohälsa och dess eventuella uppkomst, innebär möjlighet att undvika bland andra onödiga undersökningar och resultatlösa behandlingar.
I vissa kulturer ses medvetenhet om det osagda, även kallat intuition, som en självklarhet. Det som människor i vissa kulturer inte kan förhålla sig till, eller kanske inte förstår på ett nonverbalt plan, kan alltså vara ett positivt komplement till kommunikation och förståelse människor emellan i en annan del av världen (Brodd, 1998).
Flera teorier och vetenskapliga studier tillsammans med arkeologiska fynd pekar på det faktum att alla människor har ett gemensamt ursprung; att det finns något som kallas en gemensam mänsklig ”vagga”, och att denna vagga återfinns i Afrika (Dugmore & van Wyk, 2008).
Familjekonstellationer (Hellinger, 1985) är en familjeterapeutisk metod som inspirerats av vetenskapliga studier på vilket sätt zulukulturen i Sydafrika förhåller sig traditionellt till hälsa (Cohen, 2006). Att studera afrikanska kulturer menar Cohen (2006) kan bringa fördjupad förståelse av livet och dess hälsomysterier.
Det finns alltså flera viktiga anledningar till att öka kunskapen människor, kulturer och länder emellan för att utbyta visdom för helande.
I Sydafrika finns en unik kulturell mångfald och landet har elva officiella språk (Rahm, 2007).
Näst efter zulukulturen är xhosakulturen den störst enskilt representerade kulturen i landet och språket Isixhosa har officiell status. Xhosakulturen är uppbyggd kring traditionella samhällen, vilka innebär att livet i samhället än idag kretsar kring gamla traditioner som lever vidare från generation till generation (Marais et al., 2010). När det gäller det hälsofrämjande området återfinns traditionen om förfäderna och dess andar som en stark tradition som påverkar människors hälsa och balansen i samhället (Bhat & Jacobs, 1995).
Ubuntu är en afrikansk universell filosofi som innefattar en kollektiv respekt och medkänsla för människor och dess olikheter. Ubuntu återspeglas också i xhosakulturen och dess folks relation till hälsa (Bhengu, 2006). Broodryk (2002) definierar ubuntu som:
”an ancient African worldview based on the values of intense humanness, caring, respect, compassion, and associated values ensuring a happy and qualitative human community life in a spirit of family”.(Olinger et al., 2007 s. 33)
4 Ubuntu bygger på en kollektiv solidaritet och innebär att gruppen fokuserar kring individen i förhållande till gruppen och dess ulitmata potential. Kommunialism och självständighet är centrala värdegrunder. (Olinger et al., 2007). Människor ses ha lika värde baserat på ett syskonskap där alla har rätt att finna den ultimata meningen med livet och sin uppgift i samhället. Begreppet bygger på ärlighet och rättvisa och skapar alltså grunden för många afrikanska samhällen (Bhengu, 2006).
I xhosakulturen anses den medicinske rådgivaren inneha en kraft och integritet som inger respekt i övriga befolkningen. På Isixhosa är ordet för medicinkvinna eller man amagqirha. I dagligt tal används dock uttrycket sangoma, vilket har likvärdig betydelse. En sangoma är en traditionell healer och kan alltså vara såväl man som kvinna (Marais et al., 2010). Basen i traditionell healing bygger på att ohälsa eller otur i livet grundar sig i disharmoni på olika plan och nivåer såväl i människan som i hennes miljö (Broster, 1981). En sangoma i xhosakulturen ser individens hälsotillstånd som en helhet, inte i relation till enskilda organ. Den örtmedicin som tillskrivs klienten har också en esoterisk aspekt som stödjer och stärker individens tillfrisknande (Bhat & Jacobs, 1995).
I en värld som genom globalt utbyte blir mindre och mindre kan det tyckas mer och mer essentiellt att förstå människor, dess kulturer, livsstilar och sätt att se på världen också inom det hälsofrämjande området. Vissa hälsofrågor i vårt svenska västerländska samhälle kan eventuellt finna svar i kulturer där en helhetssyn på människan utgör en grundpelare och där såväl matkultur som livsstil skiljer sig från vår.
Syfte
Huvudsyftet med den här studien är att söka förståelse för och kunskap om hur en sangoma förhåller sig till hälsa (och andlighet), ser på den egna rollen, samt beskriver sitt arbetssätt. Ett annat syfte är att få kunskap om hur människor som söker sig till sangoman upplever hennes arbete och roll i samhället.
Frågeställningar
Vad innebär det att vara en sangoma?
Hur förhåller sig en sangoma till hälsa, respektive andlighet?
Vilken uppgift har en sangoma i samhället?
På vilket sätt beskriver besökare en sangomas uppgift och roll i samhället?
5
METOD Design
Den här explorativa studien söker fånga den subjektiva upplevelsen från dess respondenter.
Tillvägagångssättet utgår från en induktiv ansats. Då den kvalitativa forskningsprocessen inriktar sitt intresse kring individen och hur denne tolkar sin verklighet tillämpas den som designmodell (Backman, 2008).
Urval
Den urvalsprocess som väljs för studien är det så kallade snöbolls- eller kedjeurvalet; en typ av bekvämlighetsurval som blir ett resultat av tillgängligheten till respondenterna.
Urvalsprocessen innebär att studenten initialt introduceras till en respondent som sedan leder vidare till övriga för studien intressanta respondenter (Bryman, 2011).
Tre sangomas deltar i studien. De är alla kvinnor i olika åldrar från xhosakulturen och verkar som sangomas sedan olika lång tid. Att de tre är kvinnor är ett aktivt val, då det upplevs intressant att fokusera urvalet kring ett kvinnligt perspektiv. De tre informeras muntligt om studiens syfte. Samtliga ges betänketid och ställer sig därefter positiva till deltagande.
Fem individer som besöker eller känner till medicinkvinnorna ingår också i studien. En urvalsgrupp bestående av tre män och två kvinnor i olika åldrar. De informeras om studiens syfte vid ett möte. Därefter ges tillgång till betänketid. Samtliga ger sitt positiva svar till deltagande i studien.
Datainsamling
För datainsamling används den kvalitativa intervjun. Kvale och Brinkmann (2009) menar att en kvalitativ intervju med öppna frågor ger möjlighet att införskaffa fylliga och detaljerade svar, genom ett lyhört lyssnande och omsorgsfullt ställda frågor. I den här studien utgår intervjuerna från en intervjuguide (se bilaga 1), som i enlighet med Bryman (2011) ger möjlighet att flexibelt följa respondenterna och hur de tolkar och definierar den värld som omger dem.
Tillfället för intervjuerna förläggs till den plats där medicinkvinnorna driver praktik. Övriga intervjuer sker på platser där möjlighet ges till enskilda samtal. Till exempel arbetsplats eller hemmiljö.
När det gäller intervjun med den initialt kontaktade sangoman sker den vid upprepade
tillfällen; 2 ggr per vecka à 2-3 timmar per tillfälle under ca fyra veckor. Såväl
6 medicinkvinnan som dennes lärare finns närvarande under intervjutillfällena. De två medicinkvinnorna intervjuas parallellt. Intervjun med den tredje medicinkvinnan pågår i ca 2 timmar och sker vid ett tillfälle. Vid sidan av dessa intervjuer utförs fem kortare intervjuer på ca 15 minuter med övriga respondenter. Intervjuerna dokumenteras via bandspelare. Det av värde för studiens transkriberas. Tolk används vid de intervjuer där respondenterna inte talar engelska.
Analys
Kvalitativ innehållsanalys enligt Granskär och Höglund-Nielsen (2008) tillämpas som analysprocess för bearbetning av data. De olika intervjuerna transkriberas till en analysenhet där meningsenheter kondenseras och kodas för att därefter underkategoriseras. Flera underkategorier bildar sedan en kategori. Analysenheten abstraheras för att visa på olika nivåer i textens innehåll (se figur 2).
Meningsenhet Kondenserad meningsenhet Kod Underkategori Kategori
”Jag hade inte Ser sig inte som eventuell Ingen tanke Omedvetenhet
en enda tanke på sangoma
att bli en sangoma.”
”Jag svullnar upp i Svullen i kroppen, kan inte gå Insjuknande kroppen och är så
svullen att jag inte kan gå.”
”Sjukdomen kommer Sjukdom på grund av att inte Kallad Medvetenhet för att jag inte lyssnar lyssna
till kallet att bli en sangoma.”
”En sangomas väg Ensam väg, känna sin gåva Gåva Livets kall
innebär ensamhet och smärta. Det är endast du som känner hur du arbetar med just din gåva.”
”Det handlar om att förstå Att inse hur bidra - hela Hela och inse din gåva till
mänskligheten och hur du kan bidra med den till att hela människor.”
”När jag accepterade mitt Att bli frisk genom acceptans Tillfrisknande Acceptans kall att bli en sangoma blev
jag botad. Nu är jag frisk och stark.”
Figur 2. Exempel på innehållsanalys av intervjuer med sangomas.
7 Etisk reflektion
Ett etiskt förhållningssätt till vetenskapliga studier står i relation till hur forskaren behandlar respondenterna i en undersökning. Forskningsetiska krav bör genomsyra såväl datainsamling, tillvägagångssätt samt redovisning av resultat. Det så kallade individskyddskravet består av fyra allmänna etiska huvudkrav. Informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet (http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf). Inom intervjuforskning uppkommer etiska frågeställningar och det är viktigt att i alla led av undersökningen överväga de konsekvenser studien kan få för de inblandade. Att forska om privata liv och presentera resultatet offentligt, väcker frågor om diskrepans, etik och moral (Kvale & Brinkmann, 2009).
Den här studien följer ovan nämnda riktlinjer gällande frivilligt deltagande, integritetsskydd, samt innehållets användande och art. Närvaro, respekt och tilltro är ledord som alla återfinns genom arbetet för att skapa ett intuitivt och fritt samarbete. Samtliga intervjupersoner informeras muntligt via tolk (eller direkt) om ovan nämnda riktlinjer och ger sitt frivilliga deltagande. De är även medvetna om studiens syfte och kontext.
Definitioner
Begrepp som medicinkvinna och sangoma definieras i rapporten som likvärdiga synonymer till varandra. Ordet totemdjur definieras i studien som: ”en enskild familjs emblem från vilket familjen anses härstamma, och som verkar likt en guide för inhämtande av kraft samt inspiration” (http://sv.wikipedia.org/wiki/Totem)
Att ordet sjukdom i studien används framför begrepp som ohälsa, har att göra med att respondenterna använder det ordet för att beskriva verkligheten.
För fler eventuellt kompletterande definitioner se bilaga 2 över övriga definitioner (sidan 32).
RESULTAT
Den här studiens resultat mynnar ut i ett tema och fyra kategorier, vilka framkommer genom
analysenhetens skattade domäner och underkategorier. Temat är att leva i harmoni. De
utvecklade underkategorierna abstraheras till kategorierna livets kall, samhällsrollen, helande
arbetssätt samt andlig kontext (se figur 3).
8
Domäner Underkategorier Kategorier Tema
Livshistoria Omedvetenhet Livets kall
Medvetenhet Acceptans
Arbete Förfädernas budbärare Samhällsrollen
Traditionell healer
Förste rådgivare
Att leva i harmoni
Hälsodefinition Helande arbetssätt Tillvägagångssätt
Medicinering
Syn på livet Att födas Andlig kontext
Att dö Ubuntu
Figur 3. Översikt över analysenheternas domäner, underkategorier, kategorier samt tema.
Att leva i harmoni
Att leva i harmoni är ett tema som återkommer som en röd tråd när det gäller initieringen till och uppgiften som sangoma, en sangomas roll i samhället, en sangomas arbetssätt, samt en sangomas syn på hälsa och andlighet.
De tre medicinkvinnorna som deltar i studien berättar att masibuyelembo på Isixhosa betyder
att gå tillbaka till det gamla sättet att leva och syftar då på ett sätt att leva som innebär att
människor lever och delar livets gåvor i harmoni. Detta görs enligt respondenterna genom att
varje enskild människa återerövrar harmonin i sitt inre, harmonin i sig själv och hittar tillbaka
till ett liv i tillit och tilltro. Medicinkvinnorna menar att en sangoma har masibuyelembo som
övergripande mål, och därmed verkar för att skapa harmoni i samhället såväl som i
människan. Masibuyelembo blir resan mot en värld inom vilken människor lever och verkar i
harmoni, där sangomas enligt respondenterna alltså spelar en central roll.
9 Livets kall
Medicinkvinnorna förklarar att de är kallade att verka som sangoma och att den kallelsen kommer från förfäderna. Främst är det de förfäder som före kvinnorna agerat sangomas som kallar. Den första kategorin benämns därmed livets kall och svarar på vad det innebär att gå igenom en process som leder fram till initiering. Till kategorin hör underkategorierna omedvetenhet, medvetenhet och acceptans, vilka visar på steg i medvetandeprocessen.
Omedvetenhet
Respondenterna beskriver hur vägen till att verka som sangoma är en process som inleds genom en omedvetenhet vad det gäller kallet. En respondent uttrycker omedvetenheten på följande sätt:
”Jag hade inte en enda tanke på att bli en sangoma. Jag var en person som gick i kyrkan, fann det där med traditionell healing ganska annorlunda. Jag ville vara i kyrkan och fortsätta med det.”
Respondenten berättar hur hon uppskattar att gå i kyrkan och hur hon bär den kristna tron i sitt hjärta. I kyrkan finns kontakten med Gud och de människor som hon håller av. Hon talar sedan om att omkring 1987, så händer något märkligt i hennes liv. Hon blir allvarligt sjuk.
Hela kroppen svullnar upp och fylls av vätska.
”Jag var så svullen i kroppen att jag inte kunde gå”.
Respondenten förklarar hur hon därefter besöker en specialistläkare på en klinik och senare läggs in på sjukhus. Där ges hon injektioner av olika slag. Sjukhusvistelsen innebär att respondenten blir tillfälligt fri från symtomen. Respondenten beskriver sedan hur sjukdomen dominerar hennes liv i perioder. Vid ett tillfälle så allvarligt att respondenten hamnar i rullstol.
En annan respondent berättar hur det för henne är så att hon genomgår en tid av psykisk förvirring. Respondenten menar att sjukdomens karaktär är kopplad till psyket snarare än till kroppsliga symptom.
”Det handlar om att höra röster som andra inte hör, se syner som inte andra ser”.
Det kan innebära att drömma insiktsfulla drömmar om såväl nuet som framtiden. Att uppleva
verkligheten på ett multidimensionellt plan, försättas i trans, se visioner eller hallucinera.
10 Ett annat exempel är hur en allvarlig olycka kan innebära en kallelse. Förfäderna eller livet behöver ta till åtgärder för att skapa medvetenhet hos respondenterna. Skapa insikt i att de har gåvan att hela andra. De tre respondenterna menar att insjuknandet eller olyckan kommer av att de är initierade av förfäderna, men att de ännu inte lyssnar till eller accepterar det kallet.
”För mig var det så att jag var mycket envis som person och lyssnade inte till rösten som sa att jag skulle följa helandets väg. Inte förrän jag råkar ut för en allvarlig olycka, så kan jag börja ta till mig kallelsen.”
Medvetenhet
Respondenterna beskriver hur de tar kontakt med en redan verksam sangoma, för att få insikt i om det är så att det de upplever (eller utsätts för) är en verklig kallelse. Den äldre är den som kan bekräfta kallet, som kan se om sjukdomen har att göra med ett kall eller om det är så att den ”enbart” är fysiskt kopplad. Kallelsen är förfädernas röst som kallar att leva det liv kvinnorna är ämnade att leva. Det är som att respondenterna ärver en kraft som sedan kan gå vidare från generation till generation.
”Under den process som innebär att du initieras av förfäderna att agera sangoma kan det tänka sig att människor i din omgivning vänder sig bort från dig och inte vill spendera tid med dig. Det betyder att själen önskar att du drar dig tillbaka från världen för att kontemplera. Förstå och inse din gåva till mänskligheten och hur du på bästa sätt kan bidra med din gåva”.
Efter det att en äldre sangoma bekräftat kallet, är det vanligt att denne uppmanar den initierade att ta sig ut i naturen på egen hand för att finna frid med kallelsen och finna ut hur den på ett unikt sätt kan integreras i livet. Det kan innebära menar respondenterna, att återvända till sina rötter och ta kontakt med en specifik vattenkälla. Inom xhosakulturen är andliga ting kopplade till vattendrag som dammar, hav, källor eller insjöar.
”Denna tid är ofta en tid av för förvirring. Och tiden du spenderar på egen hand blir som ett sökande. Samtidigt är det inte ett sökande. Det finns aldrig en början till att bli en sangoma, kallelsen finns redan inne i dig som en del av dig”.
”En sangomas väg innebär ensamhet och smärta. Det är endast du som känner hur du
arbetar med just din gåva”.
11
AcceptansRespondenterna menar att vägen mot ett tillfriskande ligger för en sangoma i att acceptera den väg som förfäderna utser henne att följa. Acceptera att bli initierad och inleda en läroperiod hos en redan verksam sangoma. Då respondenterna accepterar att initieras kan en initieringsceremoni genomföras, under vilken det utförs traditionella ritualer. De yngre kallade får då förståelse för hur ritualer utförs. De äldre genomför ritualerna och de sangomas som deltar i ceremonin kan se det som döljer sig bakom ritualerna. Också människor från byn är välkomna. De är dock förhindrade att ta till sig det som döljer sig bakom ritualerna, endast en sangoma kan uppleva det. När den initierade väl accepterar sitt kall i livet kan ceremonin fortsätta och den initierade kan förbli frisk.
”När jag accepterade mitt kall i livet blev jag botad. Nu är jag frisk och stark. Har varit sedan dess”.
En av respondenterna beskriver hur det finns en kunskap inom människan och när en människa accepterar den kunskapen eller kallet förblir den människan frisk. Eftersom den människan lever ett liv i enlighet och harmoni med den väg alltet önskar henne att leva.
”Idag är jag stolt över att vara en sangoma. Jag är stolt över att ha möjligheten att föra arvet och kunskapen vidare”.
Samhällsrollen
Den andra kategorin innefattar de uppgifter som respondenterna i studien anser sig ha som sangomas i samhället. Kategorin benämns följaktligen samhällsrollen. Här ingår även resultaten från intervjuerna med övriga respondenter. Underkategorier är förfädernas budbärare, traditionell healer och förste rådgivare.
Förfädernas budbärare
En respondent beskriver hur det innebär att som sangoma vara en budbärare för de förfäder som tidigare före de nu levande, låtit sprida kunskapen om att hela människor. En sangoma är brobyggaren mellan förfäder och levande menar respondenten och förklarar att en sangoma har förmågan att ta kontakt med de döda förfäderna i andevärlden och förmedla deras budskap till de levande.
”Inom xhosakulturen är det de tidigare förfäderna som står i närmast kontakt med det
gudomliga och det är via förfädernas andar som vi levande här på jorden kan komma i
kontakt med den allsmäktige Guden. Detta görs genom en sangoma”.
12 Därför menar respondenten att en sangoma har en framträdande ställning i xhosasamhället och ses på med respekt. Att vara en sangoma innebär att berikats med en unik gåva.
”När vi behöver råd eller kontakt med våra förfäders andar eller när de behöver kontakta oss levande finns möjligheten att via en sangoma skapa den kontakten. Det är en av en sangomas främsta uppgifter.”
Traditionell healer
Att vara healer är en central uppgift som sangoma. Människor söker hjälp för såväl fysiska som psykiska åkommor. En man besöker medicinkvinnan för att han sedan en längre tid lider av huvudvärk. När de börjar arbeta med örterna så försvinner huvudvärken.
”Alla sangomas arbetar med örter. Det är det som förenar oss”.
De sangomas som ingår i studien förklarar hur sangomas i området arbetar tillsammans som ett team.
”Vi känner till varandra och vi hänvisar klienter till varandra beroende på vilken åkomma, problem eller besvär som den specifika personen lider av. Vi hänvisar till varandra och vi känner till varandras gåvor.”
Läraren som är på besök berättar hur hon är kallad att komma från en annan del av landet för att en klient behöver hennes specifika kunskap. En sangomas uppgift är bland annat att hjälpa människor så att de blir kvitt invaderande energier förklarar respondenten. Medicinkvinnan menar att det finns energier eller krafter runt om i samhället som liksom tar över i människan.
En individ tar över influenser och energier från andra människor eller platser. Dessa influenser styr sedan den personens tankar och handlingar. Även sjukdomar kan ärvas eller övertas berättar läraren. En sangomas uppgift är bland annat att hjälpa människor att bli kvitt invaderande energier.
”En invasion kan försvinna helt av sig själv, då kallas det ödet”.
Att utföra helande ritualer är också en viktig uppgift som sangoma. Under tiden för den här
studien besöker en grupp människor ett flertal sangomas i området för att få välsignelse för ett
visst arbete som utförts. Vid en sådan ceremoni tar en sangoma kontakt med förfäderna för att
be om välsignelse. I ceremoni ingår även inslag av dans, sång och musik (trumning).
13 En respondent förklarar en sangomas sätt att hela människan. Respondenten menar att en doktor kan hantera kroppen, hjälpa medicinskt, medan en sangoma däremot kan ta kontakt med andevärlden, förfäderna, för att hela genom dem och genom kontakt med den gudomliga helande energin. Kontakten med det gudomliga säger respondenten är den största skillnaden mellan en sangoma och en doktor.
”En sangoma kan göra sådant som inte en doktor kan.”
En annan respondent berättar att sangomas verkar på olika nivåer i samhället. Vissa sangomas arbetar på individnivå, andra sangomas agerar andliga lärare eller ledare för sitt folk. Det finns som ett system menar respondenten, som innebär att beroende på vilken unik gåva som just den sangoman har tar sig uttryck i den fysiska världen.
En respondent förklarar att varje människa är unik och påverkas av sin ursprungsfamilj, som i sin tur påverkas av familjens förfäder och deras kvaliteter. Detta menar respondenten bidrar till hur en sangoma arbetar med sin gåva i samhället. Även vilket så kallat totemdjur en sangomas familj har spelar in. Vidare förklarar respondenten att det finns olika sätt att hela;
genom musik, genom att vara andlig ledare eller genom mötet med den enskilda människan.
Respondenten menar att även om du har en lärare som du kan ta stöd och råd av som sangoma, behöver du i ditt hjärta ha tillit till den egna förmågan, och följa den väg som kommer till dig. Ingen annan kan guida dig i din gåva. Den är unik för dig. Det är upp till dig att lära känna den.
”Det är endast du som känner din gåva och på vilket sätt du har kapaciteten att hela som sangoma.”
Vidare förklarar medicinkvinnorna att det inte finns någon som står högre eller lägre i rang som sangoma i samhället.
”Vi är alla här för att hela människorna”.
Förste rådgivare
En sangoma berättar hur hon utför rådgivning vad det gäller parrelationer. En man och kvinna kanske ligger i konflikt med varandra och då besöker de henne som sangoma för att ta sig an konflikten. En sådan konflikt kan ha sin grund i olika nivåer. Konflikten kan handla om parets förfäder och att de ligger i konflikt med varandra, men kan även vara ett budskap från förfäderna att de ser att relationen bör avslutas. En konflikt kan också vara kopplad till nuet.
En sangoma kan alltså här vägleda genom att rådgöra och ge sin syn på saken.
14
”En sangomas uppgift är att bringa harmoni i en värld där människor befinner sig i konflikt”.
En av respondenterna beskriver hur rollen i samhället till stor del handlar om att agera socialarbetare.
”Det innebär att jag hjälper till i samhället att distribuera mat och kläder till människorna”.
En respondent som regelbundet besöker sangoman bekräftar rollen som socialarbetare.
Respondenten berättar hur sangoman har en viktig roll i samhället vad det gäller mänskliga relationer och att ta hand om små barn.
En sangoma berättar hur hon har ett arbete där hon via ett kontor sysslar med rådgivning gällande HIV/Aids frågor, och hur människor kommer till henne för att få stöd. Hon förklarar att hon använder sig av sina kunskaper som sangoma i det arbete hon utför. Hon har även mottagning hemma där hon kan låta människor komma för att ta emot hennes kunskaper och visdom.
En annan sangoma berättar att många unga kvinnor av idag inte inser att de är gravida. De kanske heller inte vågar tala om för sina föräldrar att så är fallet. Då kan de besöka henne för att få tala ut och få stöd inför förlossningen. Medicinkvinnan berättar att ibland händer det att unga kvinnor går på toaletten för att urinera, men istället befinner de sig i en födelseprocess.
”Då brukar människor springa till mig som sangoma och be om hjälp.”
En respondent betonar hur en sangoma är den första att kontaktas för rådgivning och dödsförklaring då en människa dör.
”Vi hämtar en sangoma före det att vi hämtar en doktor.”
Helande arbetssätt
Den tredje kategorin beskriver hur det helande arbetssättet ser ut för medicinkvinnorna.
Underkategorier är hälsodefinition- anden och kroppen en helhet, tillvägagångssätt- de viktigaste ritualerna och medicinering- örternas läkande kraft.
Hälsodefinition - anden och kroppen en helhet
En av respondenterna påpekar vikten av att en människa först besöker en läkare för att få
hjälp innan den människan besöker henne som sangoma. Medicinkvinnan menar att en
sangoma verkar under lagen och förtydligar att det medicinska arbetssättet som representeras
15 av läkarkåren kan hjälpa många människor. Respondenten betonar hur hon välkomnar de båda läkekonsterna att befrukta varandra.
Då det handlar om att definiera hälsa som begrepp menar respondenterna att anden (själen) och kroppen är ett.
”När anden är frisk är kroppen frisk och vice versa”.
Då själen enligt respondenterna sitter i människans andning blir andningen verktyget för att uppskatta hälsan.
”Det är via vår andning vi kan mäta vår hälsa och hur friska vi är”.
Tillvägagångssätt - de viktigaste ritualerna
En respondent berättar att ritualerna ser olika ut beroende på vilken sangoma en klient besöker. Det är dock vanligt att besöket hos en sangoma inleds med att rökelse tänds för att hedra förfäderna. Två stearinljus tänds också vid besöket, där det ena hedrar den allsmäktige Guden och det andra förfäderna. Kärlet med rökelse står på en sten som symboliserar jorden där människans kropp kommer ifrån. Under stenen vilar symboliskt förfädernas kroppar.
När besöket väl är över är det dags för överlämnandet av avgiften. En respondent betonar att klienten får betala i enlighet med sin ekonomi.
”Om en människa är sjuk och behöver hjälp får han eller hon självfallet komma även om det är så att han eller hon inte har några pengar”.
Avgiften (pengarna) placeras på golvet framför en sangoma, medicinkvinnan sprider sedan aska över kontanterna. Askan symboliserar det förgängliga. Sangoman tackar förfäderna.
Kontanterna läggs sedan under stenen för att tappas på energi. Pengar är egentligen i grunden inget annat än betalmedel berättar respondenterna och genom att låta kontanterna ligga till nästa dag återfår de sin rena karaktär.
För att ställa diagnos beskriver respondenterna hur det sker på olika sätt.
”Jag drömmer och genom drömmen så kommer det till mig hur jag skall behandla mina klienter.”
En respondent beskriver hur hon studerar energin runt människan (såväl ande som kropp) och
hur hon genom en röst kan ställa diagnos, guida eller vägleda.
16
”Jag kan inte helt svara för hur rösten kommer till mig, jag är dock övertygad om att vägledningen är gudomlig.”
En annan respondent förklarar att clairvoyance, drömtydning, försättas i trans, intuition, se in i framtiden och telepati också är helande arbetsmetoder. Respondenten förtydligar att det egentligen inte är någon som berättar hur och på vilket sätt en sangoma skall arbeta. Det är upp till den enskilde sangoman att ta reda på.
”Det är förfäderna som kommer att ge det svaret”.
Medicinering - örternas läkande kraft
Respondenterna förklarar att det finns vissa örter för vissa specifika åkommor men att det är mycket vanligt att de blandar till örter för att få den blandning som den unika människan behöver. Örterna blandas till i en flaska med en del alkohol. Till barn är dosen alkohol ytterst liten. Respondenterna menar att det är ett hemlighetsmakeri bakom örtkunskapen. De olika medicinkvinnorna/männen kan samtala med varandra om vilken ört (örter) de använder, men det presenteras inte för klienten.
”Vi håller kunskapen om örter mellan oss kollegor. Det är för att hålla kraften vid liv.
Kraften i örten och dess verkan”.
Först när en sangoma initierats och inleder sin utbildning får den medicinkvinnan ta del av kunskapen. De örter som tillreds under tiden för den här studien är hårda örter som ser ut som trädstammar och som rivs på ett rivjärn till ett lätt pulver som sedan blandas tillsammans med en del alkohol och vatten. Örter finns för såväl invärtes som utvärtes bruk. Inte ovanligt är det att en klient får bada örtbad.
Andlig kontext
En fjärde och sista kategori kopplas till andlighet och beskriver vad en sådan kontext innebär för respondenterna. Kategorin kallas därmed andlig kontext. Underkategorier är att födas- anden ger oss liv, att dö- är att leva vidare och ubuntu- jag är för att du är.
Att födas – anden ger oss liv
En sangoma beskriver hur människan föds in i en värld och i en familj. Det är kroppen som föds från en annan kropp och den nyfödda kroppen besjälas genom anden. Andens bonad sitter i människans andning, där av namnet.
”Det första som händer när vi föds till världen är att vi andas in och det sista som händer är
att vi andas ut”.
17 Respondenten påpekar att verklighetsuppfattningen och kunskapen vad det gäller människans födelse springer ur det faktum att respondenten tillber den kristna religionen.
”Varje själ kan sägas vara ett andetag från den allsmäktige Guden”.
Vidare beskriver respondenten hur Gud ger människan en kropp och en ande och hur människan till det är givet ett mind med olika sinnen. Det är genom mindet människan kan påverka hur hon är, menar medicinkvinnan och fortsätter förklara att vi från Gud ges olika gåvor, till exempel gåvan att verka som sangoma.
En medicinkvinna berättar att när hon var liten så var hon med om en situation där det nyligen har fötts fram ett dött barn. De vuxna försöker genom mun mot mun metoden väcka barnet till liv, men lyckas inte. Medicinkvinnan berättar hur hon är övertygad om att det går att rädda det lilla barnet. Hon går fram till barnet, tar ett djupt andetag och för in sin ande genom barnets mun. Barnet vaknar då till liv och börjar andas.
”Från den stunden fick jag insikt i att det är anden som finns i vår andning som ger oss liv.”
Att dö – är att leva vidare
Då det gäller döden talar medicinkvinnorna om att det endast är kroppen som dör.
”Det är enbart kroppen som dör. Det är bara kroppen. Den kommer från jorden och den återvänder till den samma när tiden är inne. Själen lever vidare. Själen och ditt namn. Du kommer alltid att leva vidare genom ditt namn.”
När kroppen dör lämnar själen kroppen och blir en fri själ förklarar medicinkvinnorna. Själen har inget ställe som den försvinner till, den finns runt omkring. Den kan sväva runt i ett rum.
Respondenterna menar att då deras ”döda” förfäder finns runt omkring dem hela tiden, innebär det att själen inte går vidare in i en annan (ny) kropp.
Förfäderna kan komma på olika sätt för att ge vägledning i livet. Detta kan ske i drömmar eller i det dagliga livet. Förfäderna kan även försöka att kontakta de levande till exempel genom djur. En respondent förtydligar:
”De döda är ytterst levande i xhosakulturen”.
En sangoma förklarar hur hunden är husets väktare. På samma sätt är det med förfäderna.
”De skyddar och guidar oss i livet.”
18
Ubuntu – jag är för att du ärMedicinkvinnorna menar att ubuntu innebär att omfamna människors olikheter, förena dem och möta människor utifrån hjärtat.
”Ubuntu innebär först och främst att välkomna människor.”
Ubuntu kan appliceras på många olika sätt förklarar en sangoma. Ett sätt menar respondenten är att bjuda in människor in i sitt hem.
”Ett hem blir aldrig ett hem om inte någon besöker det.”
Respondenten berättar även hur de inom xhosakulturen bygger broar människor emellan genom att dela en måltid tillsammans och förtydligar hur en måltid i gemenskap stärker ubuntu.
”När vi äter tillsammans blir vi som en.”
Kärnan i ubuntu enligt respondenterna ligger i att inse att jag är för att du är. Om människan inser det förklarar de, kan en människa inte göra en annan människa illa. Det individen gör mot den till synes andre individen gör den också i så fall mot sig själv.
”En människa är en människa genom andra människor.”
Flera respondenter beskriver hur det är en människas medmänniskor som gör henne levande genom att de finns kring henne likt systrar och bröder. Här finns det ingen som står över eller under någon annan.
”Ingen människa är en ö.”
Ubuntu kommer från den afrikanska världen berättar en medicinkvinna. En respondent bekräftar det och säger att här i Afrika kallas begreppet ubuntu, men egentligen finns meningen av ordet i alla kulturer. Samme respondent betonar hur inget ord i världen kan beskriva essensen av ubuntu.
”Sanningen som döljer sig i ubuntu ligger bortom orden.”
En annan respondent menar att ubuntu endast blir en teori eller en idé så länge den inte levs
eller grundas i alla mänskliga tankar och handlingar. Flera respondenter uttrycker att Afrika
med sina olika kulturer och traditionella levnadssätt kan lära övriga världen hur det är att leva
i frihet med respekt för samhället. Hur samhällen verkar i denna ”personliga” frihet.
19
”Ubuntu innebär att leva i frihet i respekt för omgivningen”.
En av medicinkvinnorna förtydligar att i de delar av Sydafrika där människor lever mer i enlighet med de traditionella och kulturella systemen där lever människor starkare i enlighet med ubuntu. I de delar av landet där människor försöker anamma en mer västerländsk stil att leva finns det mindre av ubuntu människor emellan. Där händer att människor blir avundsjuka och genom att lyssna till den röst eller den girighet som önskar mer, mister individen sin mänsklighet, berättar hon och säger:
”Alla människor bär ett ansvar att skydda ubuntu genom att leva i enlighet med hjärtats röst”.
Mål:
Samhällsroll:
Tillfrisknande:
Accepterande:
Livets kall:
Figur 4. Modell över en sangomas väg till initiering och roll i samhället. (Källa: Egen)
20 En sammanfattning av studiens resultat
I enlighet med den här studiens resultat är det övergripande målet för en sangoma masibuyelembo vilket innebär ett tillvägagångssätt som bidrar till att skapa harmoni i samhället såväl som i människan. Masibuyelembo som på Isixhosa betyder att återgå till en tid då vi som människor lever och verkar i harmoni, vilket medicinkvinnorna menar att de arbetar med på olika sätt i olika samhällsroller, genom helande via örter. Ett övergripande mål som medicinkvinnorna i den här studien gemensamt delar med andra sangomas.
Efter en period av omedvetenhet gällande kallet till att verka som sangoma får medicinkvinnorna i studien genom ohälsa eller genom en olycka slutligen en medvetenhet, inom vilken ett accepterande innebär tillfriskande och möjlighet till att inleda en utbildningsperiod. Den utbildning som leder medicinkvinnorna fram till den kunskap som krävs för att praktisera rollen i samhället som healer, rådgivare, och budbärare i kontakt med förfäderna (se figur 4).
DISKUSSION
Det framgår av den här studiens resultat hur det innebär för en sangoma inom xhosakulturen att vara kallad av förfäderna för att hela människor. Genom att acceptera detta livets kall få medicinkvinnorna möjlighet till initiering och utbildning, vilket innebär att de följer livets flöde och önskan för dem i harmoni. Vikten av acceptans som medicinkvinnorna framhäver kanske kan jämföras med mindfulness där begreppet acceptans är centralt vad det gäller att komma i kontakt med tankar och känslor som begränsar oss som människor. Även vissa terapiformer har accepterandet som redskap för att uppnå såväl fysisk som psykisk hälsa, bland andra Acceptans Commitment Therapy (ACT) (Hofmann & Asmundson, 2007).
Antonovsky (2005) belyser hur en känsla av sammanhang ger individen möjlighet att hantera
det oundvikliga som sker i livet. När medicinkvinnorna i studien inser att det som plågar dem
i form av ohälsa, eller genom olycka, kan vara kopplat till en kallelse att verka som sangoma,
finner de en känsla av sammanhang som kan sägas ge en begriplighet i tillvaron. Stödet av en
redan praktiserande sangoma med tydliga gemensamma erfarenheter blir en resurs
(meningsfullhet). Studier visar att KASAM samverkar med hälsa (Antonovsky, 2005), vilket
även verkar vara fallet här. När medicinkvinnorna tycks få en känsla av sammanhang så
tillfrisknar de. Själva utbildningen till sangoma ger sedan medicinkvinnorna en hanterbarhet i
livet.
21 Det faktum att medicinkvinnorna talar kring ett insjuknande eller olycka i samband med kallet går att hänföra till Scotton med flera (1996) som visar på hur det är tradition i många kulturer att en medicinkvinna eller man (även kallade shamaner) inleder sin ”karriär” genom ohälsa, ofta av psykisk instabil karaktär. Scotton med flera menar att när en människa kommer i kontakt med sin gåva som traditionell healer kan psykisk förvirring uppstå innan den människan kommer i kontakt med den hon verkligen är och finner förståelse för sin gåva i livet.
Kopplat till samhällsrollen visar resultatet i den här studien hur en sangoma har en roll som förfädernas budbärare, traditionell healer och förste rådgivare. Respondenterna menar att de gärna konsulterar en sangoma först i krissituationer innan det att de kontaktar en doktor, vilket också ligger i linje med en studie av Nelson med flera (2010) av tolv sangomas (xhosa) i Sydafrika. Nelson med flera finner i den studien hur respondenterna rapporterar hur klienter oftast konsulterar en sangoma, innan de besöker en doktor. Den studien visar också på ett intresse för att samarbeta med västerländska medicinskt skolade doktorer, ett intresse som även uttrycks i den här studien.
Respondenterna i den här studien förklarar också att en sangoma är den som de önskar rådgöra med då det handlar om mellanmänskliga relationer. Tryggheten tycks här vara en avgörande faktor och en sangoma sägs ha en förtroende- och respektingivande ställning som bygger på ett traditionellt system inom den egna kulturen. Uvnäs Moberg (2009) beskriver utifrån aktuell forskning oxytoncinet och dess viktiga biologiska effekter kring närhet och relationer, i såväl i kärleks- som vänskapsrelationer, som i samhället. Studier visar på hur det utsöndras mer oxytocin (må bra hormon) i relationer där vi känner oss avslappnade och trygga. Det tycks utifrån sådan forskning därmed vara en biologisk komponent som ligger bakom att vi människor väljer att samtala med eller anförtro oss till människor med vilka vi mår bra och känner oss trygga.
Då det gäller det helande arbetssättet framgår det i den här studien att de örter som används inte beskrivs eller förklaras vid namn eller verkan för klienterna. Bhat och Jacobs (1995) kommer fram till liknande resultat i en studie av sangomas (xhosa) i Sydafrika. Det resultatet visar att den läkande kraften hos örterna som en sangoma använder sig av inkluderar ett stort mått av hemlighetsmakeri. Anledningen menar Bhat och Jacobs har att göra med rädslan för att örten kan mista sin kraft om den avslöjas för människor som inte verkar som sangomas.
Bhat och Jacobs menar även att ett icke avslöjande kan vara kopplat till en rädsla från
22 medicinkvinnorna och -männen att mista sin suveränitet i samhället, då ett monopol på sådan örtkunskap skulle gynna en suverän ställning. I den här studien återfinns dock inte några sådana resultat, utan här skulle snarare jämförelser kunna göras med studier av placeboeffekten, där forskning visar att placeboeffekten går att koppla till positiva förväntningar (Uvnäs Moberg, 2009). Genom att hålla effekten hemlig för klienten kan mystiken hållas vid liv, och på så vis skulle det alltså kunna skapas positiva förväntningar vilka blir viktiga faktorer för helande. Placeboeffekten kan också vara knuten till själva personen som behandlar en klient. Om klienten har tillit till personen som behandlar, så aktiveras de självläkande processerna i kroppen genom att klientens eget oxytocinsystem aktiveras, vilket skapar stressreducerande, smärtstillande och läkande effekter (Uvnäs Moberg, 2009). Utifrån detta skulle det kunna innebära att positiva förväntningar, tillit och tilltro till sangomas, deras örter samt arbetssätt och samhällsroll, kan ge goda resultat ur ett hälsoperspektiv.
De sangomas som deltar i studien visar på olika sätt hur de genom guidning från förfäderna finner diagnos och örters sammansättning för helande, till exempel genom drömmar eller genom att försätta sig i trans. Det gemensamma är dock tilltron till att vägledningen är gudomlig. Förfäderna kan därmed sägas göra sig hörda genom (från) ett annat, så kallat medvetandetillstånd. Det här skulle kunna liknas vid det som Wilber (1999) inom den transpersonella psykologin visar på när han teoretiserar verkligheten i olika transpersonella medvetandenivåer, inom vilka nivåer vi människor befinner oss i ett spektrum. Scotton med flera (1996) menar att en medicinkvinna eller man är någon som kan navigera i dessa transpersonella medvetandenivåer, och hur en medicinkvinnas (eller mans) uppgift är att försätta sig i förändrade medvetandetillstånd för att hela människor. Skillnaden mellan en sangoma och en människa som befinner sig i ett psykologiskt dissocierat landskap som till exempel vid tydliga psykotiska tillstånd, är att en sangoma har kapacitet att navigera i dessa olika medvetandetillstånd, medan den psykotiske kan sägas vara totalt identifierad med tillståndet.
Då det gäller synen på hälsa så framgår av resultatet i den här studien att medicinkvinnorna
ser helhetligt på hälsa. Kroppen och själen ses som en enhet vars hälsotillstånd påverkas av
varandra. Är kroppen sjuk är själen sjuk och vice versa. Helhetsaspekten genomsyrar även de
arbetsområden (sektorer) inom vilka medicinkvinnorna verkar. Resultatet i studien visar också
att medicinkvinnorna verkar i samtliga områden som Aggletons (1991) hälsomodell visar är
viktiga för hälsa. Medicinkvinnorna i studien verkar i en socialkultur kontext (xhosa) där
23 tradition och miljö (Sydafrika som land med lagar, miljö, natur), och en andlig filosofi (ubuntu), påverkar på ett övergripande sätt medicinkvinnornas arbete. Inom vilket de traditionellt verkar genom att hela klienter via guidning av förfäderna med hjälp av örter och på så vis bidrar till att harmonisera den mentala, psykiska, sensuella, sexuella och sociala hälsan inom människan (se figur 5).
Xhosa society South African environment Ubuntu
Physical Mental
Healing through herbs
Sensual Social
Counseling via the ancestors
Sexual
Figur 5. The dimensions of health- a holistic view applied to this study of sangomas (Källa: Aggleton 1991 s. 10)
När det gäller den andliga kontexten så återfinns ubuntu traditionellt i xhosakulturen som en
gemensam filosofi där, ’jag är för att du är’ och där alla människor har en unik roll i
samhället. Denna tradition tycks av den här studiens resultat att döma var väl förankrad och
kan därmed sägas skapa en form av andlig kontext för människor. Det verkar som att en
gemensam andlig filosofi som bland annat bygger på alla människors rätt att uppnå sin fulla
potential, kan skapa en känsla av sammanhang, och kunna bidra till harmoni och tillhörighet
24 människor emellan. Skulle det kunna var så att ubuntufilosofin på det sättet var viktig för att kunna hantera tiden under och efter apartheid (1948-1994)?
I den här studien beskrivs hur de traditionella värderingarna inom xhosakulturen suddas ut i vissa delar av Sydafrika och hur människor i mötet med den västerländska kulturen mister sin mänsklighet, med andra ord sin kontakt med ubuntu. Dessa möten är idag vanligare än tidigare i Sydafrikas historia.
”Vad vi fruktar mest är inte att vi är otillräckliga. Vår djupaste rädsla är att vara omåttligt kraftfulla. Det är vårt ljus, inte vårt mörker, som skrämmer mest. Att spela obetydlig förbättrar inte världen. Det finns ingenting upplyst med att förminska sig för att andra inte skall känna sig osäkra. När vi låter vårt eget ljus lysa, ger vi omedvetet andra tillåtelse att göra detsamma.”
(http://www.livet.se/ord/källa/Nelson_Mandela)
