• No results found

För och emot jungfrutest

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "För och emot jungfrutest"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Dela Lika 2.5 Sverige licens. För att se en kopia av denna licens, besök

http://creativecommons.org/licenses/by-nc-sa/2.5/se/. Verket har publicerats i www.globalarkivet.se.

För och emot jungfrutest

En ny sydafrikansk lag som tillåter att flickor över 16 år genomgår jungfrutest rör upp känslor. På ena sidan står de som menar att det är ett sätt att

motarbeta spridningen av hiv och att det är tradition. På den andra står de som säger att det är förödande för spridningen av hiv och att det handlar om

pengar och inget annat.

– Jungfrutest fanns längre tillbaka i tiden, men traditionen försvann. För mellan 15 och 20 år sedan togs den upp igen och man sa att det skulle hjälpa i arbetet mot spridningen av hiv, berättar Lucy Jamiesson,

koordinatör för arbetet mot jungfrutest på universitetet i Kapstaden.

I Mhtata i provinsen Östra Kap i Sydafrika stödjer och finansierar kommunen ett program för jungfrutest.

– Det är vår kultur. Vi började med det igen för att vi tyckte att vi skulle kunna använda något från vår kultur i kampen mot spridningen av hiv. Har man inte sex kan man inte få hiv, säger Ma Nyoka, en av testarna i

programmet.

Lucy Jamiesson däremot menar att man inte kan se någon minskning av spridningen av hiv i de områden där jungfrutest genomförs.

– Och, säger hon, den största gruppen av dem som smittas är yngre kvinnor. Det måste ändå säga något om att jungfrutest inte fungerar mot hiv. Enligt min uppfattning handlar det mer om pengar än om hiv. Flickans familj vill bevisa att hon är jungfru inför giftermålet vilket i sin tur betyder att familjen kan få ett rejält brudpris.

Hon berättar om en flicka som blev testad som tolvåring och bortgift till en äldre man. När han tvingade henne att ha sex rymde hon till sin familj. De skickade tillbaka henne eftersom mannen hade betalt brudpris. Hon rymde igen och hamnade på gatan tills dess att en organisation som arbetar med gatubarn tog henne till ett barnhem.

Experter

Zanana Jonah samt Ntosh Matolo är två kvinnor i trettioårsåldern som genomgick jungfrutest som femtonåringar. Båda är hiv-positiva och

medverkar i Ma Nyokas program som experter på att leva positivt. De slår ut med händerna inför påståendet att jungfrutest idag skulle handla om pengar.

– Det handlar om att få respekt för sig själv och sin kropp, att bli så stark att man kan säga nej till en man. Om man får stöd för tanken att ingen man ska få röra en innan man gifter sig och man känner sig stark och stolt

(2)

över sin kropp, då avhåller man sig från sex, säger båda.

Jungfrutest är en tradition inom några av de sydafrikanska folkgrupperna, bland annat xhosa och zulu. Tanken förr var att säkerställa att en brud var jungfru för att kunna få ett bra brudpris. Traditionen slutade utföras i takt med att familjstrukturer föll sönder när migrationsarbete och

tvångsförflyttningar blev allt vanligare under apartheidregimen.

Makumalo Mngoma, som är ansvarig för programmet i Mhtata, berättar att när det startade för fem år sedan var det 600 flickor som testades. Nu har över 12 000 flickor deltagit. Testarna får 600 kronor i månaden, utbildning i hygien samt handskar och tvål från kommunen. Inom kommunen menar man att detta är en holistisk ansats till att utveckla flickor till kvinnor. Den som deltar i programmet ingår i en grupp med flickor som träffas en gång i veckan för att testas.

Männens roll försvinner

Flera organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter och jämlikhet mellan könen är emot. De menar bland annat att testningen tar bort

uppmärksamheten från mäns roll i hivepidemin. Det är ett sätt att försöka komma till rätta med epidemin genom att ta mer kontroll över flickors och kvinnors sexualitet, men inte över männens. Logiken är att flickorna är för rädda för att ha sex om de vet att de kommer att testas.

Många är också rädda för att antalet våldtäkter kommer att öka eftersom myten om att sex med en jungfru kan bota hiv fortfarande lever i vissa områden. Vissa säger också att testningen sänder dubbla budskap till flickorna. Å ena sidan säger man att ingen har rätt att vidröra din kropp, å andra sidan sker just det vid testning. Obeorende av detta anser Ma

Nyoka, Zanana Jonah och Ntosh Matolo att programmet med jungfrutest stärker flickorna.

– Vi motverkar tonårsgraviditeter, vilket betyder att flickorna inte tvingas sluta skolan. De får full utbildning och det betyder mycket för deras framtid, säger Zanana.

Frivilligt enligt lagen

Den nya lagen säger att flickor som ska testas måste vara 16 år, att testen bara får göras om flickan själv vill och först efter att hon fått rådgivning.

Dessutom ska testningen ske privat. Resultatet får inte offentliggöras och inga markeringar på flickornas kroppar får göras.

– Det här är bättre än att det inte finns någon reglering alls som det var tidigare, men man måste också förstå att det finns en obalans i

maktrelationerna. Det är oerhört svårt att säga nej till sina föräldrar när man är 16 år. Jag tror varken samhället eller männen förstår det.

Obalansen kan leda till att både flickor och kvinnor tystas, säger Lucy Jamiesson.

Makumalo Mngoma upplever det som om många föräldrar tycker att det är viktigt att flickorna deltar i programmet.

– Men det måste vara flickorna som är beredda, inte föräldrarna. Det måste komma från flickorna själva, säger hon.

Zintle Maso är 17 år och ingår i programmet. Hon träffar sin grupp med flickor varje lördag. De ber, pratar om problem och glädjeämnen,

diskuterar och får råd av Ma Nyoka. Därefter jungfrutestas alla.

(3)

– Mina föräldrar har inte tvingat mig att delta. Jag älskar lördagarna. De är mitt liv. Vi diskuterar inte bara sex och hur vi ska uppföra oss, utan också större saker som politik. Det är vi som ska leda vårt land i framtiden, säger hon.

Testningen går till så att flickorna ligger på rygg på en matta. Ma Nyoka kontrollerar sedan om mödomshinnan finns kvar genom att titta in i

vaginan. Ma Nyoka visar mig en bok där hon skriver upp varje flicka varje gång hon testats. Sida upp och sida ned med namn, ålder och resultat. När jag säger att några svenska barnmorskor, som forskat kring

mödomshinnan, menar att den troligen inte finns och att det i alla fall inte går att bara med en blick avgöra dess existens, skrattar hon bara åt mig.

Sexualundervisning istället

Sydafrikanska Human Rights Commission är en av de grupper som är kritiska till jungfrutest. I sitt remissvar till parlamentet förra året angående den nya lagen, skrev de att jungfrutest går emot flickors rätt till jämlikhet, värdighet, privatliv och säkerhet. Om man vill förhindra tonårsgraviditeter och spridningen av hiv finns många andra sätt. Sexualupplysning till exempel.

Enligt organisationen Childline råder det kris kring sexualundervisningen.

De traditionella metoderna att utbilda ungdomar om sexuellt umgänge har gått förlorade och inget alternativ har ännu fått fäste bland familjer och i samhället. Den nationella sexualupplysningskampanjen, loveLife, menar att jungfrutest underminerar sexualupplysningsprogrammen, som enligt organisationen är det enda sättet att få kontroll över hivepidemin.

Men enligt Ma Nyoka är hennes arbete med flickorna ett bra sätt att ge sexualundervisning. Hon berättar att hon undervisar flickorna i hur de ska kunna ha sex med en pojke utan penetration. Men vad händer om en flicka inte klarar testet?

– Då pratar jag med henne och frågar om hon haft sex. Har hon det försöker jag få henne att gå och hivtesta sig. Sedan besöker vi mannen och antingen får han betala eller gifta sig med henne, berättar hon och tillägger sedan:

– Dessutom ser vi till att när en flicka som klarat jungfrutesten ska gifta sig får pojken hivtesta sig innan giftermålet.

Ja, är det bra eller dåligt med jungfrutest? Det är svårt att bedöma, men det är lätt att ur ett västerländskt perspektiv säga att det är dåligt. Att det är förnedrande och inte alls stärker flickornas roll.

Men i ett samhälle där inget verkar hjälpa mot spridningen av hiv är detta kanske ändå ett sätt att ta saken i egna händer och förlita sig på gamla metoder. Tills dess att någon kommer med ett bättre alternativ.

Mari Dahl Adolfsson, East London och Mhtata

References

Related documents

Keywords : NEOM, Renewable, Energy, Solar, Wind, System, 100% re- newable, Sustainable, Futuristic, City, Saudi Arabia, Tidal, Solar Power

Genom att använda sig av flera olika kommunikationskanaler gjorde projektledaren det möjligt för alla i personalen att ta till sig den information de behövde för att kunna följa med

Kulturrådet instämmer alltså i behovet av en ökad samordning, men vill poängtera att samordningsfunktionen inte nödvändigtvis bör begränsas till fritidshemmen, utan möjligen

Myndigheten instämmer i att samma ambitioner bör finnas för pedagogisk omsorg som övriga skolväsendet när det gäller konfessionella inslag, ägar- och lednings- prövning

För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss – hur

Allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 men färre en ett visst högre antal deltagare ska undantas från förbudet om var och en av deltagarna

Rättssakkunnig Eveliina Kiviniemi 08-405 11 77 Telefonväxel: 08-405 10 00 Webb: www.regeringen.se Postadress: 103 33 Stockholm Besöksadress: Jakobsgatan 24

Automatiserat beslutsfattande kan dock vara tillåtet om unionsrätten eller nationell rätt fastställer lämpliga åtgärder till skydd för den registrerades rättigheter, friheter