• No results found

LedareIsrael måste tvingas till fred

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "LedareIsrael måste tvingas till fred"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Palestina Nu 2 2008 

Ledare

Israel måste tvingas till fred

Alla som är gamla nog att minnas Golda Meir och Abba Eban i ledningen för Israel har också inprogrammerat i bak- huvudet deras mantra: ”Nothing but peace” – Inget annat än fred! Under många år var detta det samlade israeliska budskapet. Det var naturligtvis lögnaktigt redan från första början eftersom Israel alltid velat ha betydligt mer än fred, också före ockupationen 1967 då man tog för givet att man skulle behålla krigsvinsterna från 1948. Då erövrade Israel ju betydligt större område än man hade rätt till enligt FN:s delningsplan – bl a Jerusalem som tillsammans med Betle- hem skulle bli internationell zon. Inte bara Östra utan också Västra Jerusalem är alltså olagligt krigsbyte, vilket är orsa- ken till att inte en enda stat (inte ens USA) har sin ambas- sad i Jerusalem trots att den staden proklamerats som Israel huvudstad. Alla ambassader ligger istället i Tel Aviv. Den största krigsvinsten 1948 var förstås fördrivningen av drygt 700 000 palestinier, i runda tal 85 procent av hela den pales- tinska befolkningen i det område som erövrades av Israel.

Enligt FN-beslut har de rätt att återvända, men Israel har aldrig någonsin erbjudit mer än högst 100 000 att återvända, ett erbjudande som sedan femtio år är övergivet. Efter 1967 har som bekant aptiten vuxit betydligt, så mycket att frasen

”nothing but peace” har blivit ganska sällsynt.

Varför tar inte Israel chansen att ingå en rimlig kompromiss- fred? Vore det inte bra för Israel med stabil fred? Jo, för de flesta vanliga israeler. Men inte för alla. Ofreden har alltid sina profitörer.

a) En slutlig fred skulle innebära slut för Stor-Israeldröm- men. Visserligen skulle Israel därigenom uppnå det mesta av det man eftersträvade före 1967: erkännande som en ju- disk stat, ingen betydande ström av återvändande flyktingar, kontroll över områden som erövrades i kriget 1948-49, er- kännande av israelisk överhöghet över Västra Jerusalem, tillgång till arabvärldens marknader. Men aptiten har ökat.

Utan möjligheten för krig och kriser, med en normalisering av läget med en internationellt erkänd palestinsk stat, måste alla drömmar om Stor-Israel läggas i papperskorgen.

b) En slutlig fred skulle innebära global betydelselöshet.

Vem skulle bry sig om en lilleputtstat i Mellanöstern om den inte varje årtionde drar igång storkrig som riskerar att sätta hela världen i brand? Inte ens judarnas öde under nazismen och Jerusalems karaktär av centralort för tre världsreligio- ner skulle ge ett fredligt Israel mer än bråkdelen av den upp- märksamhet ”det hotade” Israel får - och bråkdelen så stort ekonomiskt och militärt stöd.

c) En slutlig fred skulle försvaga sionismen. Under sin längs- ta fredsperiod hittills, mellan Suezkriget 1956 och sexda- garskriget 1967 upplevde Israel en bortglömd men allvarlig identitetskris. Invandringen stagnerade, omvärldens intresse minskade, kritiska böcker frågade om Israel höll på att bli en orientaliserad enklav i arabvärlden. Till och med Golda Meir har erkänt att situationen i Israel 1965 ”var inte bra”, där på-

gick en allvarlig ekonomisk nergång, stor utvandring av ju- dar. Utan ett akut konflikttryck började sionismen erodera.

d) En slutlig fred skulle leda till polarisering och risk för inre konflikter. Så länge det finns en föreställning om yttre hot brukar de värsta interna sprickorna nödtorftigt kunna överbryggas. Men vad händer om det skulle bli stabil fred?

Vad gör då de som anser att regeringen har förrått Guds på- bud? Nöjer de sig med ”kungamord” (mordet på Rabin) eller försöker de ta över hela makten? Sedan den judiska staten utropades 1948 har den förändrats radikalt från ett samhälle där socialistiska pionjärideal frodades, med kibbutzen som symbol, till ett samhälle där ortodox religiös sionism sitter i högsätet och yeshiva är bildningsnorm. Kan så motstridiga strömningar hålla fred sinsemellan utan en yttre fiende?

e) En slutlig fred skulle hämma Israels utveckling till va- penexportör. Naomi Klein har påpekat att Israels ekonomi under Sharonårens upptrappade oroligheter gick för fullt.

Världens Mellanösternobservatörer tycks ha förblindats av strömmen av vapenteknologi in i landet så till den grad att man missat den motsatta floden av högteknologi för militära och säkerhetspolitiska ändamål. Israel har klättrat upp till att bli världens fjärde största vapenexportör, mycket inom en helt ny sektor som började växa efter den 9/11: Homeland security. ”Israel har alltså lyckats förvandla ändlösa krig till en varumärkesfördel”. Denna verksamhet medverkar Sve- rige aktivt till genom betydande vapenköp från Israel.

Det finns alltså en israelisk maktelit som har allt att förlora på fred. Svårare är det inte. I en normal demokrati kunde man hoppas att väljarna skulle byta ut den makteliten. Men Israel är knappast en normal demokrati. Därför måste om- världen ta sitt ansvar, på samma sätt som man, trots allt, till slut gjorde när de gällde Sydafrika. Utan starkt yttre tvång kommer Israel aldrig att ingå en rimlig kompromissfred. Och utan en sådan fred kommer konflikten att rulla vidare. Till slut, om tio eller femtio år, kommer utvecklingen att skapa en situation där Israel känner sig hotat. Då kommer Israel att använda sina 200 atomstridsspetsar. Resten kan vi bara ha mardrömmar om.

Per Gahrton Foto

: Yvonne Fredriksson

References

Related documents

En av vår tids stora tekniska landvinningar är Internet. Internet har till stora delar omformat vårt samhälle, från att skicka brev elektroniskt till att betala

I över 20 år har musiklokalen Madriguera i centrala Havanna varit platsen för kulturella tendenser som varit av ”mindre intresse för maktens centra” och igår natt var duon

Om man ska orka ställa upp som politiker är det bra om man har stöd från familj och vänner, säger Rangina, som ännu inte vet om hon kommer att ställa upp till återval i

Att med egna ögon se och tala med människor vars hus på några timmars varsel mejats ned, att åka utefter och ta sig igenom den mur/barriär som skiljer åldringar från barn,

Men om europeiska politiker hade tillåtits att föra samtal med Hamas, hade de snabbt upptäckt att rörelsen inte är så homogen som den utgetts för att vara.. Det finns olika

Framför allt för att hon var läkare, tror Roshanak Wardak, som säger att även talibanerna är i behov av bra sjukvård.. Talibanerna har än i dag ett starkt fäste i delar

Bilden till vänster visar ett enkelt modellsystem för att studera hur olika täthet på odlingar påverkar förmågan att hålla kvar jord och vat- ten och därmed minska problem

begränsning av handlingsfriheten som uppkommer vid redovisning av hur framtida risker skall behandlas, alltså företagets riskhanteringspolicy. Vi kan också konstatera att verktyg