• No results found

Vad vet du om Afghanistan?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Vad vet du om Afghanistan?"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

A F G H A N I S T A N-N Y T T

# 4 – 2 0 0 5 2 4

Den nya Afghanistanboken med Anders Sundelin som redaktör var förstås en av monterns höjdpunkter.

Detta fullödiga verk väckte stort in- tresse hos monterbesökarna. Men här fanns också annan litteratur som det såldes fl itigt av. Flyga drake av Kha- led Hosseini, Jan Myrdals klassiker Resa i Afghanistan och Sigrid Kha- les uppskattade reseskildring Från Indus till Hindukush – alla väckte de uppmärksamhet bland de tusentals förbipasserande.

Bland framträdandena på stora scenen utmärkte sig söndagens diskussion om mänskliga rättigheter, kvinnorna och kriget mot terroris-

men. Hundratals personer hade tagit sig upp till Internationella torget för att äta en bit och lyssna på vad som sades. På scenen fanns, förutom moderatorn Kjell-Albin Abrahams- son, SAKs generalsekreterare Bengt Kristiansson, Inger Axell – styrelsele- damot i SAK, SAKs genusrådgivare i Afghanistan, Wiiu Lillesaar, och Svenska Amnestys Carl Söderbergh.

– Det är av stor vikt för Afgha- nistans medborgare att man gör upp med sitt förfl utna. Om inte sanningen kommer fram är det svårt att skapa framtidshopp. Till exempel lever i dag många afghanska kvinnor utan vetskap om huruvida de är änkor eller fortfa-

rande gifta – man gräver i massgravar med sina bara händer för att hitta ledtrådar om vad som hänt en make, son eller annan nära anhörig. Det ska- pas och fi nns en rädsla bland många afghaner i dag. En rädsla som nog blir svår att bli av med utan att man tar itu med det förfl utna, sa Inger Axell.

Samma rädsla tar sig också kon- kreta uttryck i det vardagliga livet.

– Många vågar inte släppa iväg sina barn till skolan. På det sättet gör rädslan direkta avtryck i hur många som de facto får tillgång till utbild- ning, berättade Wiiu Lillesaar.

Yttrandefrihet i Afghanistan

Ett återkommande ämne var yttran- de- och tryckfrihet i dagens Afgha- nistan.

Författaren och ordföranden i Internationella pennklubbens kom- mitté för fängslade författare, Eugene Schoulgin, menade att bilden av redaktörer och författare som fängs- las för sina texter måste kompletteras med det faktum att yttrandefriheten i Afghanistan i vissa stycken till och med kan vara ganska omfattande.

Det frågade SAK besökarna på Bokmässan i Göteborg

Årets bokmässa i Göteborg fullkomligt kokade av aktivitet. Montrar, mässbesökare, kändisar och seminarier, till synes huller om buller i ett av Sveriges största och mest välbesökta kulturevenemang. Som vanligt höll Svenska Afghanistankommittén till på Internationella torget strax intill stora scenen och när SAK höll seminarier strömmade intresserat folk till i massor. I montern fanns många spännande titlar att köpa till mässpris och årets försäljningsstatistik blev till slut en ganska trevlig läsning. Förra årets succé – den afghanska frukosten – följdes upp och folk kom, åt och lyssnade den tidiga söndagsmorgonen till trots.

T E X T & B I L D: M A R K U S H Å K A N S S O N

Vad vet du om Afghanistan?

Till SAKs seminarier strömmade intresserat folk till. Här lyssnar man på en diskussion om mänskliga rättigheter, kvinnor och kriget mot terrorismen.

A-nytt4-05.indd 24

A-nytt4-05.indd 24 2005-11-22 18:10:352005-11-22 18:10:35

(2)

Ett fenomen som till exempel den politiska satiren är relativt utbredd, särskilt om man jämför med många grannländer, menade han.

Den till bokmässan särskilt inbjud- ne afghanske poeten och FN-medar- betaren, Bashir Sakhawarz, berättade om den utbredda muntliga traditionen i Afghanistan som har sina rötter i moskéer och koranskolor.

– Recitering av Koranen skapar ett stort kollektivt minne av det skrivna ordet som förs vidare från generation till generation. Den har en konkret funktion i många männis- kors liv och är något av det afghanska samhällets kitt, berättade Bashir.

Journalisten och fi lmfotografen Lennart Berggren visade sina nytagna bilder från den avlägsna och svårtill- gängliga provinsen Nuristan, belägen i östra Afghanistan. En extremt fattig och utsatt provins som numera ingår i Svenska Afghanistankommitténs upptagningsområde.

SAK visade också Atiq Rahimis

kritikerrosade fi lm Jord och Aska.

Filmen, som är en resa i tid och rum bland minfälten i det posttalibana Afghanistan, har rönt stora framgång- ar vid fl era internationella fi lmfestiva- ler världen över.

I förra numret av Afghanistan- nytt kunde du läsa den förre SAK- medarbetaren och tillika mattexper- ten Jan-Inge Bengtssons spännande bidrag om de världsberömda af- ghanska mattorna. Jan-Inge var även på plats på Bokmässan och med sig hade han ett halvdussin mattor som förevisades under stort intresse. Av publiktillströmningen att döma kunde Jan-Inge säkert ha fortsatt i ett par timmar. Det är nåt med mattor!

Årets bokmässa blev en stor succé för Svenska Afghanistankommittén, inte bara med tanke på antalet sålda titlar. Monterbesök och uppslutning- en på seminarier och kulturevene- mangen skvallrar om ett stort engage- mang och intresse från allmänheten.

Vi ses väl nästa år!

A F G H A N I S T A N-N Y T T

# 4 – 2 0 0 5 2 5

Hösten betyder högtryck för SAKs insamling. Världens Barn- insamlingen i oktober, årets stora externa kampanj i november och julgåvekampanjen i december. Vi hoppas att stora saker ska komma ur dessa ansträngningar.

T E X T: M A L I N P A R M A N D E R

Under hela hösten har vi ringt upp våra faddrar och givare och det har verkligen varit en succé! Väl- digt många av våra redan generösa faddrar och givare har passat på att höja sina belopp och många har gått över till autogiro.

Kampanjen kommer att ge många hundra tusen extra till in- samlingen varje år. Och det behövs verkligen.

Medlemmarna – SAKs kärna

Som medlem i SAK tar du ställning för ett av världens mest drabbade folk. Genom åren har SAK arbetat sig upp till att bli en av Afghanistans viktigaste biståndsaktörer. Varje ex- tra medlem är en värdefull resurs och vi kan aldrig bli för många.

Förra året hade SAK över 3 600 medlemmar och vi hoppas att vi blir ännu fl er i år. Som medlem har du möjlighet att göra din röst hörd och påverka Svenska Afghanistankom- mitténs arbete i ett av världens mest utsatta länder.

En stark och engagerad medlems- bas gör SAK till en viktig opinions- bildare för det afghanska folket. Så håll utkik efter medlemsbrevet och förnya ditt medlemskap.

Vi behöver ditt fortsatta stöd!

Malin Parmander är insamlings- ansvarig på Svenska Afghanistan- kommitténs kontor i Stockholm.

SAKs medlemmar är basen för hela verksamheten

INSAMLING

Från vänster: Kjell-Albin Abrahamsson, Inger Axell, Bengt Kristiansson, Wiiu Lillesaar och Carl Söderbergh.

I montern rådde en febril aktivitet. Här fanns mycket som intresserade mässbesökarna.

A-nytt4-05.indd 25

A-nytt4-05.indd 25 2005-11-22 18:10:462005-11-22 18:10:46

References

Related documents

Finländaren Joonas Lappalainen höll undan i täten på Formel Renault 1,6. Via en fjärde- och en femteplats säkrade han titeln i finalen på Mantorp Park där Ralf Aron från Estland

För motiv till sitt yrkande anges att stora torget behöver få mer liv och rörelse till gagn för näringslivet och våra medlemmar i kommunen.. Motionen lämnades på remiss

När riket var som störst, på 100-talet efter Kris- tus, patrullerade Roms soldater en front som gick sig från Irländska sjön till Svarta havet och tvärs över Nordafrika..

Sara Videbeck gick strax därefter bort till deras packning, för att se över och betänka hur allt skulle läggas i vagnen för att fara väl. Då Albert stod i dörren för att gå

Trots att dessa förhållanden vid flera tillfällen klarlades för finska regeringen, blev det till slut tydligt, att endast ett offentligt uttalande i ämnet kunde skingra det

SAK kräver därför att den svenska regeringen tar initiativ till att FN:s säkerhetsfrämjande stöd till Afghanistan omedelbart ses över för att tydliggöra Isafs

Jämfört med tidigare lösning med två vitt skilda logotyper i Sverige respektive Af- ghanistan, har SAK tagit ett stort och viktigt kliv i enhetlighetens tecken.. Kartan i

För enskilda hjälporganisationer, som SAK, som under de två föregående “statslösa” årtiondena hade stått för den avgjorda huvuddelen av biståndet, innebar utvecklingen