PM - Översiktliga geotekniska förutsättningar

(1)

PM Översiktliga geotekniska förutsättningar för exploatering Geotekniskt utlåtande

2011-02-24 rev. 2012-12-14

Utredning för detaljplan för fastigheter Björkfors 1:5 (del av), 1:448, 1:819, 1:850 m fl

Uppdragsnummer: 226443

Uppdragsansvarig: Mikael Yngvesson

Handläggare

Daniel Sjöstedt / Lena Mörén 010-452 29 08 / 010-452 27 01

Kvalitetsgranskning

Eric Carlsson 010-452 21 55

(2)

26443\Teknik\G\Text\Kompletteringar sommaren 2012\Revidering geoteknik 2012-12-14\PM - Översiktliga rutsättningar_rev 2012-12-14.docx

Innehållsförteckning

1 Orientering ... 3

2 Utförda undersökningar ... 3

3 Kompletterande undersökningar ... 5

4 Geotekniska förhållanden ... 5

4.1 Topografi ... 5

4.2 Markförhållanden ... 6

4.3 Jordlagerförhållanden och grundvatten ... 7

4.4 Skred, ras och slamströmmar - befintliga förhållanden ... 8

5 Riskbedömningar ... 9

5.1 Jordskred och ras ... 9

5.2 Slamströmmar och störtfloder ... 10

6 Råd och rekommendationer ... 10

6.1 Allmänt ... 10

6.2 Dagvatten ... 10

6.3 Slänter, ras och skred ... 11

6.4 Hus och byggnader ... 12

6.5 Vägar ... 13 Bilaga 1 Plangränser med hänsyn till stabilitet

Bilaga 2 Principskiss för åtgärder i planerad pist

(3)

\Teknik\G\Text\Kompletteringar sommaren 2012\Revidering geoteknik 2012-12-14\PM - Översiktliga tningar_rev 2012-12-14.docx

1 Orientering

Tyréns AB har på uppdrag av Hemavan Fjällkedjan AB utfört geoteknisk besiktning och undersökningar av områden aktuella för exploatering. Det aktuella området ligger i Hemavan, Storumans kommun inom fastigheter Björkfors 1:5 (del av), 1:448, 1:819, 1:850 m fl . Området börjar vid den nybyggda campingen och sträcker sig uppåt längs Mortsbäcken till biflödet från Tvärbäcken och mot toppen av Centrumliften se figur 1, sidan 4.

Besiktningar och geotekniska undersökningar har utförts inför detaljplan och syftar till att fastställa de geotekniska förhållandena på området utgående från risken för skred och ras, slamströmmar och störtfloder samt utifrån grundläggningstekniska frågor.

Okulärbesiktning för riskkartering har utförts med metodbeskrivning Översiktlig kartering av stabilitets- och avrinningsförhållanden i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord (Räddningsverket, 2007) som grund. Kompletterande detaljerade utredningar gällande stabilitets- och avrinningsförhållandena i området har utförts med ledning av SGI:s rapport nr 68 Stability and run-off conditions – Guidelines for detailed investigation of slopes and torrents in till and coarse-grained sediments (Räddningsverket, 2005).

Denna rapport behandlar inventering, besiktning samt undersökningar inom aktuellt område samt resultat och rekommendationer utifrån dessa undersökningar. Denna rapport är en

revidering och ersätter tidigare versioner i sin helhet. Området kommer att beskrivas utifrån den områdesindelning som presenterats av Hemavan Fjällkedjan AB inför arbeten med detaljplan 2012. De områden som inventerats utifrån detta material är följande (se även orienteringskarta i figur 1, sidan 4):

Trollhöjden Kungsplatån Klippkanten Branten

Ev framtida exploateringsområde norr om Trollhöjden

2 Utförda undersökningar

De aktuella områdena har besiktigats okulärt av geotekniker Eric Carlsson och Daniel Sjöstedt, Tyréns AB. Besiktningen utfördes 2010-10-15.

En tidigare utredning har utförts i området för befintlig skjutbana. Utredningen omfattar riskkartering för planerad husvagnscamping. Riskkarteringen har utförts av Tyréns AB och är daterad 2010-10-04.

(4)

Figur 1. Orienteringskarta över planerat område

(5)

3 Kompletterande undersökningar

Efter upprättande av denna rapport och inför revidering har flertalet kompletterande undersökningar utförts för att ytterligare klargöra de geotekniska förhållandena inom och ovanför området. Dessa undersökningar har tagits del av och till viss del inarbetats i denna revidering. För att ta del av dessa undersökningar i sin helhet hänvisas till respektive undersöknings rapport. Följande kompletterande undersökningar har använts:

PM Geoteknik Fjällormens centrum, daterad 2011-06-23. Geoteknisk undersökning inför projektering av byggnader inom Fjällormens centrum.

PM Geoteknik för hotell, daterad 2011-02-24. Geoteknisk undersökning för planerat hotell inom området Kungsplatån

Inför detaljplan för fastighet Björkfors 1:5 (del av), 1:448, 1:819, 1:850 m fl. Detaljerad undersökning avseende stabilitetsförhållandena samt risk för slamströmmar och

störtfloder inom området.

- Rapport 1. Utförda undersökningar samt befintliga förhållanden, daterad 2011- 06-23 reviderad 2012-12-14.

- Rapport 2. Beräkningar och resultat, daterad 2011-06-23 reviderad 2012-12- 14.

4 Geotekniska förhållanden

4.1 Topografi

Den övre delen av området aktuellt för ny detaljplan, området öster om planerad lift, ovanför planerat område ”Trollhöjden”, består av relativt jämn lutande terräng med medelutning på ca 7- 8°. Mittre delen av aktuellt område, planerat blivande området ”Klippkanten” och området kring planerat hotell, ”Kungsplatån” består av två lokala platåer. Själva platåerna är relativt plana med mycket liten lutning. Slänterna ner från respektive platå är mycket branta, höjdskillnaden mellan övre och nedre platån är 18 m och slänten har en medellutning om ca 26°. Höjdskillnaden mellan nedre platån och campingen är ca 40 m och medellutningen i slänten är ca 29°. Inom den nedre platån återfinns läge för planerad lift och väg i en äldre ravinbildning. Slänterna mot Mortsbäcken är extremt branta, framförallt i de högre partierna kring platåerna vid planerat område ”Klippkanten” och ”Kungsplatån”.

Ovanför området aktuellt för ny detaljplan utgörs terrängen av en mindre ”topp” och terrängen lutar ner mot bakomliggande myrmarksområde och Mortsbäckens biflöde Tvärbäcken.

Höjdskillanden mellan denna lokal topp och sänkan norr om denna är ca 6-7 m. Svackan är relativt plan och ganska vidsträckt, ca 140 000 m²stort. Från djupaste delen av svackan sluttar sedan terrängen svagt uppåt med medelutning ca 5-6 grader upp till nivå +980.

Området och slänterna ovanför Branten har en medellutning om 16-18°.

(6)

4.2 Markförhållanden

Torrare partier inom området domineras av fjällbjörkskog och enris se figur 2, inom blötare partier finns mer gräs och björk, se figur 3, och inom myr- och våtmarksområden finns grästorv och torv.

Figur 2. Vegetation i en torrare del med enris och fjällbjörkar.

Figur 3. Något blötare område med gräs och björkar.

(7)

4.3 Jordlagerförhållanden och grundvatten

I området ”Trollhöjden” samt området öster om planerad lift och ovanför planerat område

”Trollhöjden” bedöms jorden bestå av en fast relativt tät morän av typen sandig siltig morän.

Grundvattennivån ligger ytligt inom hela området och bedöms kunna variera mellan 0,0-1,0 m under markytan över en årscykel. Berg bedöms kunna förekomma relativt ytligt inom hela delområdet, berg i dagen finns längs botten och sidorna av hela Mortsbäcken inom undersökt område samt i botten och till viss del i sidorna av biflödet Tvärbäcken från ca nivå ca +675 och ner. Berg i dagen finns även i den höjd som ligger nordöst om området. Jordtäckningen ovan bergytan bedöms generellt vara relativt tunn och torde inte överstiga 2 m.

Platån som utgör planerat område ”Kungsplatån”, utgörs av grov grusig sandig till sandig grusig morän. Den grova moränen är väldränerad och grundvattnet rör sig i gränsen mot en

underliggande tätare morän. Den underliggande tätare moränen går i dagen i inre delarna av området och kan ses som ett mer blött och sumpigt område som sträcker sig längs gränsen mot branten upp till den ovanliggande platån.

Området som utgörs av det planerade området ”Klippkanten” utgörs till ytan av grov grusig sandig till sandig grusig morän. Under den grova moränen finns relativt finkorniga intermoräna sediment (sediment som är avlagrade mellan ett underliggade och ett överliggande lager morän) av siltig sand och sandig silt med förekomst av tunnare grusskikt. Den grova moränen är väldränerad och grundvattnet rör sig i gränsen mot de underliggande tätare sedimenten.

Grundvatten trycker fram i släntfot vid den bro som leder över Mortsbäcken vid vattentäkten.

De tätare sedimenten går även i dagen i nedre delarna av den slänt som kommer ner från

”Klippkanten” mot campingen. Den kan där ses som ett utströmningsområde för grundvatten ca 3-5 höjdmeter upp från släntfot. Området runt campingen är till viss del försumpad på grund av det grundvatten som strömmar ut ur marken från ovanliggande områden. I detta försumpade område finns upp till ca 1 m torv.

Slänten ovan området Branten utgörs av ett tunt lager av relativt tät sandig siltig morän. Längst uppe på höjden finns berg synligt i dagen och berggrunden bedöms ligga ytligt längs med hela slänten. Nedanför slänten i norra delen av området Branten är moränen mindre tät och

klassificeras som siltig sandmorän. Djupet till berg varierar mellan ca 5–10 m längs med planerad väg i norra delen av området Branten.

Över planerat detaljplanområde men framförallt för området ovanför ”Trollhöjden”, som kan vara aktuellt för ev. framtida exploatering, förekommer både mindre och större mer

sammanhängande myr- och våtmarksområden där upp till 1 meter torv överlagrar morän.

För resterande område ovanför den planerade liftens toppstation och upp mot kalfjället bedöms jorden bestå av relativt grov morän.

(8)

4.4 Skred, ras och slamströmmar - befintliga förhållanden

Följande är en sammanfattande beskrivning av befintliga förhållanden avseende skred och ras samt uppkomst av slamströmmar och störtfloder. För en mer detaljerad beskrivning av dessa delar se Inför detaljplan för fastighet Björkfors 1:5 (del av), 1:448, 1:819, 1:850 m fl. Detaljerad undersökning avseende stabilitetsförhållandena samt risk för slamströmmar och störtfloder inom området

- Rapport 1. Utförda undersökningar samt befintliga förhållanden, daterad 2011- 06-23 reviderad 2012-12-14.

- Rapport 2. Beräkningar och resultat, daterad 2011-06-23 reviderad 2012-12-14.

4.4.1 Skred och ras

Inom området finns två identifierade skredärr. Det ena är en relativt stor ravinbildning som ligger mitt i planerat område direkt väster om området Klippkanten (se figur 1.) Skredet har troligen skett utifrån den nedre platån och ut över nedanförliggande område. Detta skred bedöms vara mycket gammalt. Under våren och försommaren 2012 inträffade kraftig erosion i de nyschaktade delarna av denna ravin, för planerad lift i anslutning till området ”Klippkanten”.

Stor och omfattande schakt har här utförts av den grova moränen som överlagrar de intermoräna sandiga och siltiga sedimenten, som då blottlagts över ett större område. Vidare har ett mindre vattenflöde i den bakre kanten, mot den överliggande platån, av området ”Klippkanten” skurits av och letts in över de framschaktade delarna, genom att schakt utförts ända fram till släntfot mot den överliggande slänten. Detta har då resulterat i att de vattenmängder som kommit ner genom ravinen och ut över de blottade finkorniga sedimenten har kunnat skära sig djupt ner i dessa. Där slänten rundar av från ravinen mot campingen har även omfattande

grundvattenerosion uppstått på grund av avschaktningen.

Ytterligare ett äldre skredärr finns på den övre platån ovanför planerat hotell, detta skredärr härstammar troligen från ett skred som initierats av högt vattentryck. Skredets initieringspunkt ligger precis i gränsen mellan sedimentjord och morän, där grundvattenytan ligger relativt ytligt.

Skredet har skett ner mot Mortsbäcken.

Vissa mindre ras förekommer kring Mortsbäcken i höjd med campingen. Ras bedöms kunna ske efter erosion i slänterna mot bäcken. Erosion av slänterna sker endast vid höga vattenstånd och höga vattenhastigheter. Mortsbäcken går i överliggande delar, längs planerade områden

”Klippkanten” och ”Kungsplatån” relativt djupt i berget och vattnet påverkar inte jordslänterna i någon större utsträckning på dessa sträckor.

I området direkt ovanför området aktuellt för detaljplanen finns inga tecken på tidigare skred.

Detta beror sannolikt på att lutningen är så liten. Mot biflödet Tvärbäcken finns dock spår av både gamla och relativt nya skred/ras, dessa har framförallt uppstått i motsatta slänterna från detaljplaneområdet sett samt i bäckens slänter längre upp från området.

4.4.2 Slamströmmar och störtfloder

Störtfloder förekommer återkommande i Mortsbäcken. Våren 2010 inträffade en större störtflod som tog med och förstörde bro för Drottningleden samt bron vid vattentäkten och skjulet ovan

(9)

vattentäkten. Denna störtflod påverkade dock inte det aktuella området tack vare att Mortsbäcken har ett väldigt djupt lopp längs hela sträckan.

Störtfloder bedöms förekomma även i Tvärbäcken. Störtfloder kanaliseras vid 90-graders böjen, på grund av topografin, antingen ut över myrområdena där de förlorar fart och kraft eller ner i ravinen mot Mortsbäcken.

Slamströmmar bedöms kunna uppstå i både Mortsbäcken och i Tvärbäcken. Två specifika områden med spår av slamströmmar i form av karakteristiska avlagringar har hittats. I Mortsbäcken har material från troliga tidigare slamströmmar påträffats i de nedre bredare och flackare delarna i höjd med campingen. I Tvärbäcken finns troligt avlagrad material från slamströmmar i den 90-graders böj som bäcken gör norr om området.

5 Riskbedömningar

Följande riskbedömningar och rekommendationer är ett resultat av den kompletterande detaljerade undersökning som utförts inom området. För mer detaljerad information om bakgrunden till dessa riskbedömningar och rekommendationer se Inför detaljplan för fastighet Björkfors 1:5 (del av), 1:448, 1:819, 1:850 m fl. Detaljerad undersökning avseende

stabilitetsförhållandena samt risk för slamströmmar och störtfloder inom området. Rapport 1 Utförda undersökningar och befintliga förhållanden samt Rapport 2 Beräkningar och resultat, reviderade med datum 2012-09-26.

5.1 Jordskred och ras

Planområdet innehåller en mängd branta slänter där skred och ras kan uppstå. Slänterna har genom beräkningar visat sig ha relativt bra totalstabilitet i sitt naturliga tillstånd men att de inte alltid uppfyller kraven på totalstabilitet vid nyexploatering och åtgärder eller restriktioner har införts. Slänterna är dock känsliga mot förändringar av exempelvis avrinningsförhållanden, förändringar i släntgeometrin genom schaktning eller avschaktning av ytvegetation, vid dessa typer av förändringar ökar risken för att skred och/eller ras ska uppstå. Det är därför mycket viktigt att befintliga grundvatten- och avrinningsförhållanden bibehålls så långt som möjligt.

Inga koncentrerade flöden får därför ledas över befintliga slänter. Det är även viktigt att naturligt vegetationstäcke bibehålls till så stor utsträckning som möjligt och att skador på vegetationen från maskiner inte får uppstå utanför de ytor som ska bebyggas eller anläggas.

Ytvegetation och träd är mycket viktiga genom dess stabiliserande och erosionshämmande egenskaper i framförallt den ytnära jorden men även till viss del djupare.

Vissa mindre ras förekommer kring Mortsbäcken i höjd med campingen. Ras bedöms kunna ske efter erosion i slänterna mot bäcken, dessa ras bedöms dock inte kunna påverka aktuellt

planområde. Erosion av slänterna sker vid höga vattenstånd och höga vattenhastigheter.

Mortsbäcken ovanför bron vid vattentäkten går relativt djupt i berget och vattnet påverkar därmed inte jordslänterna i någon större utsträckning uppströms denna.

(10)

Det ras och den erosion som uppstod sommaren 2012 måste åtgärdas för att inte fortsatt erosion och skador ska inträffa. Om vatten får fortsätta rinna ut över det framschaktade området och om inga erosionssäkrande åtgärder utförs kommer erosion och fortsatta ras att kunna inträffa.

5.2 Slamströmmar och störtfloder

Risken för störtfloder i Mortsbäcken och Tvärbäcken är stor under snösmältningsperioden då dämning kan uppstå i de övre regionerna. Dock bedöms risken som liten för att störtfloder skall påverka området för aktuell detaljplan, med ledning av de inventeringar och flödesberäkningar som gjorts. Om störtfloder uppstår bör dock en skadeinventering av slänterna mot Mortsbäcken utföras.

Slamströmmar bedöms kunna uppstå i både Mortsbäcken och Tvärbäcken men risken för att dessa slamströmmar ska kunna påverka planområdet bedöms som liten. Mortsbäcken har till stora delar ett väl utvecklat bäcklopp där bäcken skurit ned i berg eller där stora delar av bäckbotten utgörs av berg. Eventuellt förekommande slamströmmar bedöms kanaliseras i bäckens befintliga lopp i anslutning till området. Eventuella slamströmmar kommer även börja avsättas och minska så fort den kommer ut i bäckloppet vid campingområdet där bäckens botten är betydligt flackare och bäckloppet brett. Slamströmmar som uppstår i Tvärbäcken och

material som transporteras i slamströmmar från dessa områden avsätts troligast i delar av 90- gradersböjen som finns norr om området, i höjd med det utbredda myrområdet, eller fortsätter ner i ravinen mot Mortsbäcken.

6 Råd och rekommendationer

6.1 Allmänt

Området har goda förutsättningar för exploatering med inriktning mot fritidshus och

skidanläggning med tillhörande vägar och kringbyggnader. De viktigaste rekommendationerna är att planering och byggnation inom planområdet tar största möjliga hänsyn till den befintliga vegetationen och de befintliga vattenrörelser som sker idag och att hålla påverka på dessa så liten som möjligt.

Befintlig vegetation ska så långt som möjligt bibehållas, ytvegetation och träd binder samman och stabiliserar ytjorden. Skador på ytvegetationen från entreprenadmaskiner i områden med brant lutning och utanför planerade byggnadsytor och vägar måste minimeras så att inte vatten kan kanalisera i dessa med erosionsrisk som följd. Markvegetation i områden som efter schakt ska återställas exempelvis vid ledningsschakt utanför vägar ska om möjligt vegetationen ”vikas upp” och återläggas när schakten är genomförd. Alla framschaktade ytor skall erosionsskyddas väl.

6.2 Dagvatten

I allmänhet måste det tas hänsyn till de vattenrörelser som sker idag. Det är allmänt mycket viktigt att befintliga grundvatten- och avrinningsförhållanden bibehålls så långt som möjligt.

Inga koncentrerade flöden får ledas ut över befintliga slänter. All byggnation bör utföras på ett sådant sätt och med sådana material att störningen på vatten- och grundvattenrörelser hålls så

(11)

liten som möjligt. Exempelvis bör grundläggningen för byggnationer i släntfot utföras med dränerande material för att säkerställa att slänterna kan fortsätta att dränera ut. Avrinnande vatten bör om möjligt ledas i samma väg som det nu rinner naturligt.

Dagvatten får inte ledas ut över slänter då det kan orsaka omfattande erosion. Diken bör utföras med fullgott erosionsskydd av krossmaterial eller erosionssäkert naturmaterial för att förhindra skador under perioder med mycket vatten så som vid snösmältning eller perioder med ihållande regn. Vägtrummor bör dimensioneras efter de vattenmängder som uppstår under

snösmältningsperioden.

Inför schakt för vägar och grundläggningar måste ett hållbart sätt att hantera ytvatten tas fram, ändrade okontrollerade ytvattenflöden och barblottad jord kan resultera i stora skador i form av erosion med efterföljande ras. Inför varje schakt måste alla naturliga vattenrörelser inom påverkansområdet identifieras och åtgärder för att i alla steg i schaktarbetet ha kontroll på vattenrörelserna vidtas.

Under byggskedet och tiden efter slutförda byggnationer och schakter bör en

sedimentationsdamm för jord och slam som följer med yt- och dagvatten utföras nedanför området. Denna utförs för att minska påverkan på befintliga diken, bäckar och konstruktioner nedströms området. Lämpligast är att anlägga en sådan damm i svackan som ligger söder om planerad pist och väster om campingen, där marken är relativt plan goda förutsättningar för att få en väl fungerande konstruktion finns. Sedimentationsdammen bör kvarstå så länge sediment och slam spolas ner från det nyanlagda området, dammen måste rensas kontinuerligt beroende på mängden utspolat sediment. Dammen kommer troligen behöva rensas minst en gång per år och ett kontrollprogram för detta bör upprättas. Dammen kan med fördel kombineras med ett utjämningsmagasin för dagvatten.

6.3 Slänter, ras och skred

Inga schakter bör utföras i befintliga slänters fot utan vidare utredning hur detta påverkar stabiliteten. Befintlig vegetation ska så långt som möjligt bibehållas, ytvegetation och träd binder samman och stabiliserar ytjorden. Skador på ytvegetationen från entreprenadmaskiner i områden med brant lutning och utanför planerade byggnadsytor och vägar måste minimeras så att inte vatten kan kanalisera i dessa med erosionsrisk som följd. Markvegetation i områden som efter schakt ska återställas exempelvis vid ledningsschakt utanför vägar ska om möjligt

vegetationen ”vikas upp” och återläggas när schakten är genomförd. Alla framschaktade ytor skall erosionskyddas väl.

För att erhålla erforderlig säkerhetsfaktor mot skred F >1,45 (SGI rapport 68,

Räddningsverket, 2005) får ingen nyexploatering ske närmare släntkrön än 12,5 meter vid område ”Kungsplatån”. Vid område ”Klippkanten” bör avståndet mellan släntkrön och

nyexploatering vara minst 9 meter i norra delen och minst 20 meter i södra delen för att erhålla rekommenderad säkerhetsfaktor mot skred. Om byggnation av de så kallade snöhusen sker på släntfot mot campingen kan säkerhetsavståndet för byggnation av fritidshus i samma område av

”Klippkanten” ovanför Snöhusen minskas till 10m. Snöhusen måste då byggas före fritidshusen

(12)

et om 20m mellan bebyggelse och släntkrön på ”Klippkanten” bibehållas. Inom det angivna säkerhetsavståndet får ingen påverkan av belastningssituationen ske, inga upplag eller annan utfyllnad får utföras. Plantolkade säkerhetsavstånd mot släntkrön för ”Kungsplatån” och

”Klippkanten” redovisas i bilaga 1.

Med tanke på risken för erosion och ras längs Mortsbäcken rekommenderas att så stor del som möjligt av ”björkskogsridån” mot densamma sparas. Detta ger en naturlig barriär mot bäcken och björkarna närmast bäcken fungerar som erosions- och rasindikatorer när de börjar luta eller falla ner i bäcken. Om störtfloder eller slamströmmar uppstår i Mortsbäcken måste en

inspektion av slänterna mot densamma utföras. En sådan kontroll ska fokusera på förändringar i släntgeometrin och vegetation med tanke på erosion och ras, kontrollen bör utföras av

sakkunnig geotekniker och dokumenteras.

För att säkerställa och förhindra framtida erosion i planerad pist och väg rekommenderas att ravinen erosionsskyddas mot ytvattenflöde och att yt- och dagvatten leds i en fördjupning.

Fördjupningen utformas som ett dike med minst 1,0m djup och sidoslänterna i diket bör ha en lutning om maximalt 1:3. Vidare måste diket erosionsskyddas i 2 lager först ett undre lager med filterfunktion av det grövre naturmaterial som finns i övre delarna av befintlig slänt mot

Klippkanten. Över detta läggs ett ytlager som är det egentliga erosionsskyddet som bör utgöras av bergkross eller natursten i fraktionen 0-200 med d50< 120mm. Erosionsskyddet måste läggas i hela diket och upp till minst 1,0m över dikesbotten och de ingående lagren ska ha en tjocklek om minst 0,5m vardera. För en principskiss för denna åtgärd, se bilaga 2. I övrigt ska alla framschaktade ytor i blivande pist i ravinen, som inte berörs av åtgärder för diket eller vägen, erosionsskyddas med det grövre naturmaterial som tidigare skyddade dessa jordar. Det allmänna erosionsskyddet bör utgöras av minst 0,5m av det grövre naturmaterial som finns i de övre delarna av befintlig ravin. För de delar av slänten mot campingen och delvis mot ravinen som skadats av ökad grundvattenerosion bör erosionsskydd mot detta anläggas. Ett sådant

erosionsskydd bör vara minst 500mm tjockt, räknat vinkelrätt mot slänten, och utföras med de grova moränmassorna från de överliggande delarna. Erosionsskyddet kommer då även fungera som ett filter mot fortsatt materialtransport med grundvattnet. Alla slänter som schaktats fram och barlagts bör i slutskedet utformas med en lutning om maximalt 1:2.

6.4 Hus och byggnader

Slänter och släntnära områden ska lämnas så orörda som möjligt och markvegetationen ska sparas i så stor utsträckning som möjligt i slänter. För hus och byggnader som hamnar nära släntfot mot en ovanliggande slänt måste schakt i bakkant minimeras och helst undvikas. Om schakt måste utföras i slänten för att rymma byggnaden måste slänten ges en maximal lutning om 1:2 och erosionsskyddas väl.

Planerade ”snöhus” får inte grävas in i slänten utan anläggas utanför och sedan täckas över.

Tubhusen som planeras kring den stora nedre slänten, ovanför campingen och vid delarna mot pisten, bör anläggas ovanför det utströmningsområde som finns ca 3-5 höjdmeter uppifrån omgivande mark. Eventuellt erforderlig uppfyllning för sådana hus måste utföras med material som har god dränerande förmåga för att förhindra en påverkan av grundvattenströmningarna.

(13)

Grundläggning av fritidshus och mindre byggnader kan utföras som platta på mark eller på plintar med sulor som nedförs till frostfritt djup.

Hotellbyggnad och andra större byggnader kan grundläggas med platta på mark och, om det behövs, med lastbärande plintar på eller i moränen. Dock bör det för dessa typer av byggnader utföras detaljerade undersökningar när storlek och läge på byggnaden fastställts.

6.5 Vägar

Vägar kan utföras med normala metoder. Diken och alla typer av skärningsslänter bör utföras med fullgott erosionsskydd för att förhindra skador under perioder med mycket vatten såsom vid snösmältning eller perioder med ihållande regn. Material till erosionsskydd bör bestå av bergkross- eller grusmaterial med kornstorleksfördelning 0-100mm och d50> 70mm.

Erosionsskydd i diken och slänter anläggs med en bottentjocklek om minst 300mm och en kröntjocklek om minst 200mm, för erosionsskydd på lutande mark i dikes- och bakslänter mäts tjockleken vinkelrätt mot underlaget.

Vägtrummor dimensioneras efter de vattenmängder som uppstår under snösmältningsperioden.

Inlopp och utlopp erosionsskyddas lika som dikes- och skärningsslänter. För att undvika att vägar bildar barriärer med dämningseffekter för ytvatten ska vägar utformas med ett väl tilltaget antal trummor så att möjlighet finns att fördela yt- och dagvatten på flertalet utloppspunkter. För vägar som anläggs över utströmningsområden och områden med väldigt mycket ytvattenrörelser bör komplettering med genomsläpplig vägkropp för att ytterligare minska risken för

dämningseffekter utföras. En genomsläpplig vägkropp bör i botten bestå av minst 300 mm bergkross 10-200mm eller liknande, varpå övrig vägkropp anläggs. Vägar med denna utformning bör anläggas direkt på naturlig mark utan föregående schakt för att undvika att vägarna blir ”dikesstråk”.

Vägar över myrar bör anläggas vinkelrätt mot myrens fallriktning och kortaste sträckan för myrpassage bör väljas. Vägar över myr utförs utan diken med genomsläpplig vägkropp av bergkross typ 10-200 eller liknande och med en profil som höjer sig med minst 0,2m ovan omgivande mark för att så gott som möjligt undvika problem med svallis under vintersäsongen.

Komplettering med trummor under vägkroppen bör ske för att ytterligare öka genomströmningen och risken för svallis under vintersäsongen.

Vägen som ska anläggas upp genom befintlig ravin väster om planerad lift och mot slänten till området ”Utsikten” måste anläggas utan att slänten mot ”Utsikten påverkas av

schaktningsarbeten.

(14)

(15)