Statens geotekniska institut Swedish Geotechnical Institute 444

Varia

444

E4 Nyköping -Södertälje delen Sille -Pilkrok vid Trosaån

Funktionsuppföljning av kalkpelare

MA

Linköping i december 1995

Statens geotekniska institut

Swedish Geotechnical Institute

Tel: 013-20 18 00 /Int: +46 13 20 18 00 Fax: 013-20 19 14 /Int: +46 13 20 19 14

E-post/E-mail: sgi@geotek.se Internet: http://www.sgi.geotek.se

ISSN

SGI

Innehållsförteckning

Text

1.

INLEDNING

2. FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Geotekniska förhållanden 2.2 Projektering

2.3 Instrumentering 2.4 Upp- och avlastning 3 EGENSKAPER PELARE

3.1 Kalkpelarsonderingar

3.2 Tryckförsök på kalkstabiliserad jord 3.3 Pressometer

3.4 Skruvborrförsök 4 MÄTRESULTAT I FÄLT

4.1 Sättningar 4.2 Portryck 4.3 Inklinometer

4.4 Flatjack ochjordtrycksdosor 5 SÄTTNINGSBERÄKNINGAR FÖR

KALKPELARFÖRSTÄRKTJORD 6 SLUTSATSER

7 REFERENSER

Bilagor

Plan och sektion

Planer över mätstationer

Sammanställning för respektive mätstation av portryck och sättningar mätta med bälgslang

Sättningar mätta med horisontalslang Rörelser uppmätta med inklinometerrör Jordtryck mätt med jordtrycksdosor Indata sättningsberäkningar

1-9304-140 2 (19)

Sida 3 3 3 4 4 5 6 6 6 8 10 10 10

12 12 13

18 19

Bilaga nr

1:1

2:1-5

3:1-5

4.1-12

5:1-2

6:1

7:1-10

2

E4 Nyköping - Södertälje delen Sille - Pilkrok Funktionsuppföljning av kalkpelare

1. INLEDNING

I samband med utbyggnaden av E4 mellan Nyköping och Södertälje genomförde SGI ett forskningsprojekt i samverkan med Vägförvaltningen i Södermanlands län (VFD) och Vägverket Östra Byggnadsdistriktet (BYÖ). Projektet omfattade funktionsuppföljning av ett grundförstärkt område i anslutning till bron över Trosaån mellan Sille och Vagnhärad.

Vägprojektet för denna delsträcka påbörjades 1979 och slutfördes 1981.

För att säkerställa stabiliteten och minska sättningarna krävdes omfattande grundför­

stärkningar i anslutning till de två broarna över Trosaån. Dessa förstärkningar bestod av kalkpelare och vertikaldräner. Syftet med forskningsprojektet var att kartlägga valda grundförstärkningsmetoders inverkan på jorden med avseende på sättningar, portryck och effektivtryck.

Resultaten av undersökningarna skulle ligga till grund för förbättrade dimensionerings­

metoder och öka kunskapen om sättningsförloppet vid upp- och avlastning. Det var också möjligt att jämföra ett kalkpelarförstärkt område med ett vertikaldränerat område med likartade geotekniska förhållanden. I denna rapport behandlas dock endast funk­

tionsuppfölj ning av kalkpelama.

På en sträcka av 180 m upprättades fem mätstationer, varav fyra mätstationer placerades i de kalkpelarförstärkta områdena och en i området med vertikaldräner. Instrumente­

ringen utgjordes av bälgslangar, horisontalslangar, inklinometrar, portryckmätare, tryckmätare (flatjack) och jordtrycksdosor. Även kalkpelarsondering, skruvplatteförsök och pressometermätning utfördes i projektet. Resultaten finns tillgängliga i SGI:s arkiv, dnr 1-9304-140.

FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Geotekniska förhållanden

Marken på båda sidor om Trosaån består av odlad jord, med i stort sett horisontell markyta. Närmast ån täcks leran av 1-1,5 m gyttja och lerig gyttja, som mot djupet över­

går i en något överkonsoliderad lös lera med en oreducerad skjuvhållfasthet på ca 10 kPa. Lerlagret är mäktigast, ca 10 m, i anslutning till ån och avtar i riktning från ån. Le­

ran är mestadels varvig och underlagras av silt med lerskikt, vars fasthet ökar med dju­

pet. Silten vilar på ett tunt moränlager eller direkt på berg. Lerlagrets tjocklek vid det

kalkpelarförstärkta området söder om ån är 9,0 m, medan lerlagrets mäktighet norr om

ån varierar mellan 5 och 8,5 m såväl tvärs som längs vägen. Grundvattenytan ligger

1-1,5 m under markytan. Torrskorpan är svagt utbildad och relativt tunn.

SGI

2.2 Projektering

E4 byggdes på en 1-2 m hög bank i närheten av Trosaån, se Bilaga 1: 1. Vägbankens to­

tala krönbredd blev 32,5 m. Trosaån korsades på två parallella broar. Brostöden grund­

lades med spetsburna betongpålar och tillfartsbankarna närmast bron lades på pålgrund­

lagda betongdäck. På södra sidan om ån, närmast påldäcket har vägbanken grundlagts med kalkpelare, med längder på ca 9,0 m. Bortom det kalkpelarförstärkta området installerades vertikala sanddräner. På norra sidan om ån, i anslutning till brons påldäck, grundlades vägbanken med kalkpelare, med längder mellan 6 och 10 m. För att

påskynda sättningsförloppet försågs det grundförstärkta området med överlast. Kalk­

pelarinstallationen avslutades i augusti 1979 i området söder om Trosaån.

Kalkpelarförstärkningen utfördes av pelare med diameter ~500 mm, i ett triangulärt rut­

system. Stabiliseringen utfördes med osläckt kalk enligt nedanstående detaljföreskrifter.

-Kalk, komstorlek 0-0,2mm

-CaO-halt ~80%

-Flytbarhet ~70% (bestämning enligt Cementa) -Hårdbränd kalk

Kalkmängd 17 kg/m, tolerans ±1,5 kg/m. Stigningshöjd för inblandningsskruven vid kalkinmatning skall vara 2,5 cm/varv.

Kalkinmatningen avbryts 0,5 m under markytan.

2.3 Instrumentering

Mätutrustningen i forskningsprojektet var samlat i fem områden, mätstation Ml till M5.

Tabell 2.1 anger omfattningen och typ av grundförstärkning vid respektive mätstation, se även Bilaga 2: 1 till 2:5.

Tabell 2.1 Grundförstärkningsåtgärd vid respektive mätstation.

Station Ml Station M2 Station M3 Station M4 Station M5 4/969 5/006 5/013,8 5/014 H12 5/124.4

[m] [m] [m] [m]

c/c kalkpelare - 1,6 xl,4

1,6 xl,8

Längd kalkpelare - ^{9,0m 10,0m 10,0m 7,0m}

V ert sanddräner Ja - - - -

I Tabell 2.2 redovisas vilka mätinstrument som har installerats vid respektive mät­

station. De djup vid vilka portrycksmätare, bälgslangar och magnetskruvar är installe­

rade framgår av Bilagorna 3:1-5.

Tibll22l a e ns rumen enn1:

t .

or e em matstationerna.

Instrument Station Ml Station M2 StationM3 Station M4 StationM5 4/969 5/006 5/013,8 5/014 H12 5/124,4 Portrycksmätare

lera 4 st 4 st 5 st 8 stl) 4 st

Portrycksmätare

pelare - - 3 st - -

Bälgslang

lera 2 st 1 st 4 st 1 st 1 st

Flatjack på lera - - 2 st - -

Flatjack på pelare - - 3 st - -

Magnetskrnvar

pelare - - ^{2 st} - -

Jordtrycksdosa

lera - - 3 st - -

1 ) varav 4 st typ BAT och 4 st typ Geotech

Utöver de redovisade mätutrustningarna i Tabell 2.2 så har mätningar och sonderingar utförts i området mellan mätstation 3 och 4 enligt Tabell 2.3.

Tabell 2.3 Fältförsök och mätningar som utförts i området mellan mätstation M3 ochM4.

Pressometerförsök i kalkpelare 2 st

Kalkpelarsondering 4 st

Skruvborrförsök 2 st

Inklinometerrör 2 st sektion 5/020

Horisontalslangar

7 st mellan sektion 4/940 och 5/127

2.4 Upp- och avlastningar

Vid mätstationerna M2 - M5 påfördes 2,0 m fyllning under oktober 1979. Under sep­

tember 1980 fylldes banken vid mätstation M2- M4 upp till nivå+ 12,2 (ursprunglig markyta ca+ 8,9) och vid mätstation M5 till nivå+ 13,3 (ursprunglig markyta ca+ 9,8).

Slutlig avlastning gjordes i september 1981 då ca 1,5 m överlast schaktades av.

I Tabell 2.4 finns en sammanställning på upplastning och avlastning för mätstationerna M2 till M5.

..t t ti

Tibll24U ^a e .

l as nmK

masa onerna M2M5 -

Station Sektion Nivå för markytan Slutlig Upplast- /J.y Avlastning C:a i VM ning till nivå [m] -/J.y [m]

M2 5/004,5 +9,05 +12.2 3, 15 ca 1,5

M3 5/017 +8,85 +12.2 3,35 ca 1,5

M4 5/019 +8,8 +12.2 3,4 ca 1,5

M5 5/122 +9.8

+13,3

3,5 ca 2,0

1) Medelvärde.

SGI

3 EGENSKAPER PELARE

I projektet har flera olika metoder för att utvärdera skjuvhållfastheten använts. En jämfö­

relse mellan de olika metoderna för några enskilda mätningar redovisas i detta avsnitt.

3.1 Kalkpelarsonderingar

I Figur 3 .1 redovisas de kalkpelarsonderingar i projektet som utförts invid mätstation M2. Försöken har utförts vid tre olika tillfällen. Pelarlängden är 9,0

350

KP-sond efter 14 mån (2 st) 300

KP-sond efter 24 mån (2 st)

250 ~

.; 200 a. =.

1- ::,

"' ₁₅₀

100 ⁵⁰ Kp-sond efter 4 mån

7 ^•

0 - - - - + - - - + - - - + - - - + - - - - + - - - - , t - - - - + - - - + - - - + - - - i

0 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Djup [ml

Figur 3.1 Kalkpelarsonderingar utförda omkring sektion 5/010.

Skjuvhållfastheten i pelarna har utvärderats enligt utlåtande " kvalitetskontroll av kalkpe­

lare", daterad 1980-05-20 (handlingen finns tillgänglig i SGI:s arkiv, dm 1-9304-140).

'Cpel

= 0, 1 x spetsmotståndet

I figur 3.1 kan man utläsa att skjuvhållfasthetstillväxten avstannat 14 månader efter pelar­

installationen.

3.2 Tryckförsök på kalkstabiliserade jordprover

Kalkstabiliserade jordprover tillverkades på laboratorium, varvid mängden kalk variera­

des mellan 6 och 18

Vid enaxliga tryckförsök erhölls störst hållfasthetsökning för prover med en kalkhalt på mellan 9 och 10

Det motsvarar ca 17 kg/m pelare, som också valdes vid utförandet.

I Figur 3.2 kan man bl ajämföra skjuvhållfastheten bestämd med fallkonförsök på kalk­

inblandade jordprover med skjuvhållfastheten utvärderad från kalkpelarsondering. Vär­

dena överensstämmer tämligen väl på 2 till 6 m djup, men på 8,5 m djup har en alltför

hög skjuvhållfasthet uppmätts med fallkon ( ca 800 kPa). Utvärderad skjuvhållfasthet från

tryckförsök på kalkinblandade prover gav mycket lägre värden än vid de andra metoder­

na. Ökningen med djupet överensstämmer däremot tämligen väl med erhållet resultat från kalkpelarsonderingen. Vid bestämning av skjuvhållfastheten på kalkinblandad lera på la­

boratorium används normalt enaxliga tryckförsök. Vid jämförelse mellan de olika meto­

derna i Figur 3 .2 tycks dock fallkonförsöken ge värden som bättre överensstämmer med kalkpelarsonderingarna, förutom på djup 8,5 m.

350

Fallkonförsök på kalkstabiliserad lera '2 ~ 300

Q) Kalkpelarsonderingar (2st). , t ~ / - - ~

g

•(U

-5

~r-~ .

,.,::;

;:,

;::l

2 200

C/)

[50

100

Tryckförsök på kalkstabiliserad

50 \ lera

0

0 2 3 4 5 6 7 8 9

Djup [m]

Figur 3.2 Jämförelseförsök på kalkinblandade lerprover (7-12 %kalk), 415 dygn eper inblandning och kalkpelarsonderingar, 415 dygn efter installation.

Skjuvhållfasthetstillväxten för kalkstabiliserade lerprover, tagna på olika djup redovisas i Figur 3.3. Skjuvhållfastheten har bestämts med enaxliga tryckförsök på lerprover med mellan 7 och 12 % kalkinblandning. Hållfastheten är högre för prover tagna på större djup, vilket sannolikt beror på att siltinnehållet i jorden ökar med djupet.

200

,..., 00_i::

ci:I 100

·a

"O

~

...: ₄₎

50 ::0

-s

e

.e

25

-

~ ,.d

l

>::l :;J'

Cl) 10

5

10 30 100 360 1000

Tid efter blandning, [dagar]

Figur 3.3 Enaxliga tryckförsök på kalkstabiliseradjord tagna på olika <fjup flj.

SGI

3.3 Pressometer

I projektet har två pressometermätningar i pelare utförts. I Figur 3 .4 redovisas pelarnas skjuvhållfasthet utvärderad från pressometerförsök tillsammans med en utvärderad kalk­

pelarsonderingar utförd i närheten. I Figur 3 .4a uppvisar pressometermätningen, en hög skjuvhållfasthet högt upp i pelaren, för att sedan minska mot djupet. Den redovisade skjuvhållfastheten från kalkpelarsonderingen visar motsatt förhållande. I Figur 3. 4b varie­

rar uppmätt skjuvhållfasthet, bestämd med pressometer, både uppåt och nedåt med dju­

pet. För en närliggande kalkpelarsondering ökar dock sonderingsmotståndet med djupet ända ner till 9 m djup där pelaren avslutas.

300

KP-sond efter 415 dgr

250

a. ~ 200

==-..,

<!)

-5 _(I)

~ 150 :.;

.i::

:,>

:se 100 Pressometer 250 dgr efter inst.

(f)

50 a)

0

0 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Djup {ml

Figur 3.4a). Pressometermätningar i kalkpelarejänifört med

kalkpelarsonderingar i närheten.

350

300

KP-sond efter 744 dgr

<Q 250

0..

~

...

.s

;;:; ~ _..c 150

>

:.;.-:i

(/) 100 ~ P r e s s o m e t e r efter 747 dqr

50 bl

0

0 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Djup (m)

Figur 3.4b) Pressometermiitningar i kalkpelarejiimfört med kalkpelarsonderingar i närheten.

Med pressometern utvärderas skjuvhållfastheten med utgångspunkt från tryck och de­

formation i horisontell riktning medan tryckriktningen vid kalkpelarsonderingen är verti­

kal. Det kan ge upphov till skillnaden i resultat mellan metoderna. Vid tryckförsök av kalkinblandade jordprover ökar skjuvhållfastheten med djupet, vilket talar för att utvär­

derad skjuvhållfasthet från kalkpelarsonderingen ger ett mer relevant resultat än utvärde­

rad sk:juvhållfasthet från pressometerförsöken. I Figur 3. 5 redovisas kalkpelarsondering,

tryckförsök på kalkinblandade jordprover och resultat från pressometermätningarna.

SGI

300

P7 Pressometer Kp-sondering

250 ~

~

'ci

g

Tryckförsök kalkstabiliserad lera

-

-= -

lä .s

-=

~ =

50

0

0 ² 3 4 5 6 7 8 9

Djup [m]

Figur 3.5 Tryckförsök på labinblandning efter 740 dagar, pressometermätning efter 747 dagar och kalkpelarsondering efter 600 dagar.

3.4 Skruvborrförsök

Skruvborrförsöken utfördes med en skruv med en diameter på 150 mm. Metoden visade sig ha svagheter, emedan skruvborren hade svårt att "bita" p.g.a. kalkpelarmaterialets höga hållfasthet. För en viss penetrering av skruven var man tvungen att rotera den fler varv än vad som motsvarades av gängstigningen. Man erhöll därmed en störning som gav en minskning av kalkpelarmaterialets hållfasthet. Vid ett fall när problemet med rotationen inte uppstod fick man god överensstämmelse med gjorda kalkpelarsonde­

ringar.

4 MÄTRESULTATIFÄLT

4.1 Sättningar

Sättningarna uppmätta med bälgslangar och magnetskruvar redovisas i Bilaga 3:1-3:5 och sättningar uppmätta med horisontalslangar redovisas i Bilaga 4: 1-4: 12. Total sätt­

ning för alla horisontalslangar och bälgslangar i projektet är sammanställd i Tabell 4.1.

Tabell 4.1 Sammanställning av sättningar.

Mätstation Sektion Mätutrustning Total Last Lerdjup Total sättning

[kPa] [m] [m]

- 4/940 Horisontalslang (vertd) 61 8 0,81

- ^4/965 Horisontalslang (vertd) 61 8,5 0,90

M2 5/006 Bälgslang i lera 62 9 0,575

M3 5/014 Bälgslang i lera 66 9 0,49

M3 5/014 Magnetskruv i pelare 66 9 0,46

M4 5/014 H12 Bälgslang i lera 67 9 0,43

- 5/017 Horisontalslang 67 9 0,60

- ^5/108 Horisontalslang 6,5 0,20

- 5/127 Horisontalslang 69 7,5 0,42

M5 5/124,5 Bälgslang i lera 69 8 0,40

I Bilaga 4: 1 till 4: 12 redovisas sättningar mätta med horisontalslang, där sista mättillfället gjordes upp till 16 år efter upplastningen. Ur diagrammen kan man utläsa att sättningsför­

loppet har avstannat strax efter avlastningen.

I mätstation M3 har sättningar och portryckförändringar mätts både i leran och i pelarna.

Sättningarna i pelarna och i leran varierar likartat och med djupet över tiden. Man kan konstatera att i stort sett full samverkan råder mellan pelare och lera och att plana tvärsnitt förblir plana.

4.2 Portryck

Vid mätstation M3 har portryck mätts både i en kalkpelare (tre nivåer) och i leran mellan kalkpelarna. I Bilagorna 3:2 till 3:3 redovisas dessa mätningar över tiden för respektive nivå.

I en artikel skriven av P-E. Bengtsson och G. Holm [2] har FEM-beräkningar använts för att simulera sättningsförloppet, då bl.a. hänsyn tas till permeabilitetsskillnaden mellan pelare och lera. Som ingångsvärden för beräkningarna har man utgått från värden uppmätta från detta projekt vid Trosaån. Portrycket i pelaren ska enligt FEM-beräkningarna vara något högre initialt vid pålastningen för att sedan, så länge sättningen pågår, ligga något lägre än portrycket i leran.

Vid en jämförelse mellan uppmätta porövertryck i Bilaga 3:2 och Figur 4.1 kan en viss överensstämmelse skönjas. Så länge sättningen pågår är portrycket på en viss nivå i leran något högre än i pelaren. Det höga portrycket i pelaren initialt vid pålastningen har dock inte registrerats.

Generellt kan sägas att portrycksmätningarna ter sig osäkra. Värdena tar omotiverade

"skutt" mellan olika mättillfällen och portrycket hade dessutom inte hunnit stabilisera

sig innan första lastetappen förts på.

SGI

0 --...

02

~

E \

\ ~ -

1d 30d 1år 10år

Figur 4.1 FEM-beräkning av partryck och sättning [2}.

a ligger mellan pelarna och b i pelare, djupet är 4, 5 m för båda fallen.

4.3 lnklinometer

Två inklinometerrör sattes i leran intill södra påldäcket ( ca sektion 5/020) och två inklinometerrör installerades i betongpålar, se Bilaga 5: 1 och 5: 2.

Ungefär 4 m framför inklinometerröret, installerat i sektion 5/022,6 Vl0, var ett påldäck uppfört och ytterligare 21 m längre fram låg krönkanten till Trosaån. Mätningar visar att mellan 1979-06-12 och 1980-04-22 har en markrörelse mot ån ägt rum. Den var vid markytan 190 mm och avtog rätlinjigt mot djupet till nära 0 mm på 16 m djup. Rörelsen i riktning vinkelrätt ut från vägen var närmast markytan 50 mm. Rörelsen avtog till 0 mm på 16 m djup, för att sedan öka igen till 10 mm vid 8 m djup och slutligen avta till 0 på 16 m djup. Vid sektion 5/020,4 H 15,0 var rörelsen mot ån ungefär densamma medan rö­

relsen i riktning vinkelrätt ut från vägen var 15-20 mm i motsatt riktning.

Rörelsen i en betongpåle, med pållängden omkring 27 m, 14 m från vägkanten var liten både i längs och i tvärled (c:a 10 mm). I en betongpåle 4,5 m från vägkant var rörelsen i nivå med naturlig markyta 45 mm i vägens längdriktning, i riktning från trosaån och 55 mm vinkelrätt ut från vägens längdriktning. I båda fallen var rörelsen 0 mm på djup 19 m under naturlig markyta.

4.4 Flatjack och jordtrycksdosor

Flatjackmätare installerades c:a 1,0 m under markytan vid mätstation M3 (sektion 5/014), varav tre i kalkpelare och två i leran. Tre av de fem instrumenten gick sönder inom ett halvår efter det att de installerades, däribland de båda mätarna i leran. Orsaken var att utrustningen inte klarade de höga trycken, vilket resulterade i oljeläckage.

Flatjack nr 1, installerad på en kalkpelare, var det instrument som klarade sig längst.

Efter pålastning 1979-10-09 uppmättes en tryck ökning, tillika belastning, på 48, 5 kPa,

som skall jämföras med en uppskattad lastökning på ca 38 kPa (2,0 m fyllning a 19

kN/m

Efter 6,5 månad hade registrerad belastning avtagit till 16,2 kPa.

5

Resultat frånjordtrycksdosor installerade på tre olika nivåer i lera vid mätstation M3 finns redovisade i Bilaga 6: 1. Vid första upplastningstillfället registrerades ett ökat jord­

tryck på calO kPa på djup 5,6 m under naturlig markyta och en ökning med ca 20 kPa på 1,9 m och 3,75 m djup. Lasten som påfördes vid första upplastningstillfället uppgick till ca 38 kPa. Vid andra uppfyllningsetappen är storleken på det ökade jordtrycket osäkert.

SÄTTNINGSBERÄKNINGAR FÖR KALKPELARFÖRSTÄRKT JORD Sättningsberäkningar har utförts med beräkningsprogrammet "Limeset"[3]. Resultaten har jämförts med sättningsuppföljningarna vid mätstation M2 respektive M5. Laborato­

rieundersökningar vid respektive mätstation har legat till grund för val av jordparamet­

rar. Beräkningarna framgår av Bilaga 7. Uppgifter om jorden saknas från 8 m djup och nedåt.

Beräknade sättningar, med 95 % konsolidering, har jämförts med sättningar uppmätta vid mätstation M2 för djup mellan 1,5 m och 11 m under naturlig markyta. Vid mätsta­

tion M5 har motsvarande beräknade sättningarna, vid 95 % konsolidering, jämförts med uppmätta sättningar i fält på djup mellan mellan 1 och 8 m under naturlig markyta.

Hållfasthetsegenskaper för pelarna vid beräkning M2: 1 (mätstation M2 beräkning 1) och beräkning M5:1 har valts med utgångspunkt från det underlag man hade under projekte­

ringsstadiet, dvs främst utvärderade skjuvhållfastheter från enaxliga tryckförsök. Sätt­

ningarna för dessa beräkningar blev 40 respektive 260 % större

de uppmätta sätt­

ningarna. För att erhålla bättre samstämmighet mellan beräknade och uppmätta sätt­

ningar har värden på pelarnas skjuvhållfasthet och modulen anpassats så att beräkning­

arna ger samma sättningar som registrerats i bälgslangarna för respektive mätstation.

Kvoten mellan skjuvhållfasthet och modul antas enligt senare års praxis till faktorn 100 för lera. En sammanställning av enaxliga tryckförsök [ 4] visar att kvoten kan vara större. Därför görs även beräkningar med faktorn 200. Beräkningar har även utförts för en kryphållfasthet på 65 respektive 80 % av pelarnas brottslast. En översikt över utförda beräkningar finns i Tabell 5.1. Resultaten från dessa beräkningar finns sammanställda i Tabell 5.2 till 5.5.

Tabell 5.1 Sammanställning av utförda sättningsberäkningar.

Beräkning och skjuvhållfasthet Modul Krypfaktor Tabell Mätstation

M2:1 Projektering l00x1:

0,65 5.2

M2:2 Anpassad 100x't

0,80 5.2

M2:3 Anpassad 100x't

0,65 5.3

M2:4 Anpassad 200x1:

0,65 5.3

M5:1 Projektering 100x't

0,65 5.4

M5:2 Anpassad 100x't

0,80 5.4

M5:3 Anpassad 100x't

0,65 5.5

M5:4 Anpassad 200x't

0,65 5.5

SGI

Man kan konstatera att val av pelarnas skjuvhållfasthet styr resultatet vid beräkningarna, medan däremot storleken på pelarmodulen endast påverkar resultatet vid beräkning M2:4 för djup mellan 7 och 11 m (se Tabell 5.3). För att de beräknade sättningarna på dessa nivåer skall vara lika med uppmätta sättningar i fält när pelarmodul väljs till, M = 200x1:peJ, blir skjuvhållfastheten på dessa nivåer lägre än för pelaren i övrigt. För den relativt stora belastning som den förstärkta jorden är utsatt för är det främst lerans och i mindre utsträckning kalkpelarens modul som avgör totalsättningen i jorden.

450 400 350

'i? c.. - - P7 kalkpelarsond

:::, ^{300 I}

....

Q)

~

....

u, i _{-S-M2:3, k=0,65}

~ 200 L :;;;

~ '

::,> 150 l^I

~ I

Cl) 100

50 0

0 2 4 6 8 10 12

Djup [m]

Figur 5.1 Grafisk redovisning av resultat till beräkning M2:2 och M2:3 och med kalkpelarsondering vid mätstation M2 som referens.

I Figur 5.1 presenteras resultatet för beräkning M2:2 och beräkning M2:3 grafiskt, dvs de skjuvhållfastheter i pelarna som krävs för att de beräknade sättningarna skall mot­

svara de uppmätta sättningarna i fält. Som jämförelse är även utvärderade kalkpelarson­

deringar (m.a.p. skjuvhållfastheten) utförda i anslutning till mätstation M2 inlagda i figuren. För beräkning M2:2 som är utförd med en högre kryphållfasthet (0,8 x brottlas­

ten), vilket innebär att pelarna kan uppta en större last på en högre nivå, erhålls en jäm­

nare skjuv-hållfasthetstillväxt med djupet, som i stort motsvarar hållfasthetstillväxten vid kalkpelarsonderingen om än något lägre värden. För att erhålla samma sättnings­

resultat med en kryphållfasthetsfaktor på 65 % krävdes skjuvhållfasthetsvärden på upp till 265 kPa, som kan jämföras med en erforderlig maximal skjuvhållfasthet på 220 kPa för beräkning M2:2. I beräkningarna har antagits att lerans egenskaper är riktiga, men om lerans komressionsmodul på nivån 3-5 m antas vara 200 kPa istället för 150 kPa och på nivån under 5 m antas till 400-500 kPa istället för 175-200 kPa samt pelarens

egenskaper antas enligt kalkpelarsonderingarna kommer resultatet nära de uppmätta sättningarna. Jämför Bilaga 7:9 och Tabell 5.2 där beräknade sättningar på djupet 1,5-

11

m blir 0,48 m och uppmätta sättningar är 0,46 m. Det är framförallt i skiktet 5-7 m som den största förändringen erhålls.

Anpassade beräkningar för mätstation M5 gav överlag mycket höga värden på pelarnas skjuvhållfasthet, framförallt på djup ner till 5 m under naturlig markyta. I Figur 5.2 är resultaten för beräkning M5:2 och M5:3 grafiskt presenterade. Som referens är även kalkpelarsonderingar från mätstation M2 inlagda. De anpassade skjuvhållfasthetsvär­

dena är orimligt höga på vissa djup. Vid beräkning M5 :2 som är utförd med en högre

kryphållfasthet på pelarna blev erforderliga skjuvhållfastheter något lägre, men en jämn ökning av skjuvhållfastheten med djupet erhölls ej som i beräkning M2:2. Om pelarnas egenskaper antas efter kalkpelarsonderingama och lerans egenskaper antas vara högre

uppmätta och sätts till 400 kPa på 2-7 m djup respektive 500 kPa på 7-8 m djup blir de beräknade sättningarna 0,44 m på djupet 1-8 mjämfört med uppmätta 0,32 m, se Bilaga 7:10 och Tabell 5.4. Även de beräkningarna ger något större sättningar

vad som uppmättes. Det är framförallt i skiktet 2-3 m som den största skillnaden är.

450 400 350 ro' Q.

::!:-

....

.r:.

....

300 250

, - P7 kalkpelarsond - - P8 kalkpelarsond

~M5:2, k=0,8

:iij ~ .r:.

200 ^-S-M5:3, k=0,65

>::, 150

:i='

(/) 100

50 0

0 2 4 6 8 10

Djup [m]

Figur 5.2. Grafisk redovisning av resultat till beräkning MS:2 och MS:3 och med kalkpelarsondering vid mätstation MS som referens.

Kompressionsförloppet för bälgslangarna redovisas i Figur 5.3 och 5.4 för respektive mätstation M2 och M5. Vid M2 fördes lasten på i två etapper. I oktober 1979 påfördes en last på 40 kPa och i september 1980 påfördes ytterligare 22 kPa. I det första laststeget överskreds inte kryplasten i pelarna men när sista uppfyllningsetappen utförts över­

skreds kryplasten i pelarna, se Figur 5.3.

Tabell 5.2 Mätstation M2. Avser perioden 1979-10- -81-09. Last på 62 kPa.

Korrektionsfaktor för kryplasten = k . För djup >1

m är M

= 100 x r.

'

Bälgslang M2: 1 M2:2

Projekterad, k=0,65 Anpassad, k=0,8 Skikt /ly Uppmätt (s) Ber. (s) 'tpel Mpel Ber. (s) 'tpel Mpel

[m] [m] [m] [kPa] [kPa] [m] [kPa] [kPa]

I 1,5 >0,04 0,038 80 6000 0,048 100 5000

II 1,5 0,13 0,18 90 9000 0,14 160 16000

III 2 0,166 0,21 120 12000 0,17 160 16000

IV 2 0,076 0,20 150 15000 0,076 190 19000

V 3 0,06 0,076 180 18000 0,066 220 22000

VI 1 0,03 0,01 200 20000 0,029 160 16000

SGI

Tabell 5:3 Mätstation M2. Avser perioden 1979-10- -81-09. Last på 62 kPa.

Korrektionsfaktor för kryplasten k. För djup >1,5 m är för beräkning M2·3 M .

^{= 100 x}

ochför beräkning M2·4 . ^{är M}

^{= 200}

Bälgslang M2:3 M2:4

Anpassad, k=0,65 Anpassad, k=0,65 Skikt

Uppmätt (s) Ber. (s) 1:pel Mpel Ber. (s) 1:pel Mpel

[m] [m] [m] [kPa] [kPa] [m] [kPa] [kPa]

I 1,5 >0,04 0,048 100 5000 0,048 100 5000

II 1,5 0,13 0,13 240 24000 0,13 240 48000

III 2 0,166 0,17 220 22000 0,17 220 44000

IV 2 0,076 0,076 265 26500 0,076 265 53000

V 3 0,06 0,066 220 22000 0,066 175 35000

VI 1 0,03 0,029 160 16000 0,029 80 16000

Tabell 5.4. Mätstation MS. Avser perioden 1979-10- -81-09. Last på 69 kPa.

Korrektionsfaktor för kryplasten =k. För djup >1,0 m är M

= 100 x

Bälgslang M5:1 M5:2

Projekterad, k=0,65 Anpassad, k=0,8 Skikt

Uppmätt (s) Ber. (s) 1:pel Mpel Ber. (s) 1:pel Mpel

[m] [m] [m] [kPa] [kPa] [m] [kPa] [kPa]

I 1,0 - 0,048 65 5500 0,048 110 8000

II 1,0 0,030 0,10 70 7000 0,038 320 32000

III 1,0 0,054 0,17 100 10000 0,057 340 34000

IV 2,0 0,133 0,25 120 12000 0,133 230 23000

V 2,0 0,067 0,24 150 15000 0,067 240 24000

VI 1,0 0,034 0,066 180 18000 0,038 160 16000

Tabell

Mätstation MS. Avser perioden 1979-10- -81-09. Last på 69 kPa.

Korrektionsfaktor för kryplasten = k. För djup >1,0 m är för beräkning M5·3M =l00xr. oclzförberäkningM5·4ärM .

.

^=200xr.

Bälgslang M5:3 M5:4

Anpassad, k=0,65 Anpassad, k=0,65 Skikt 11y Uppmätt (s) Ber. (s) 1:pel Mpel Ber. (s) 1:pel Mpel

[m] [m] [m] [kPa] [kPa] [m] [kPa] [kPa]

I 1.0 - 0,038 110 10000 0,038 110 20000

II 1,0 0,030 0,038 420 42000 0,038 420 84000

III ^{1,0 0,054 0,057 440 44000 0,057 440 88000}

IV 2,0 0,133 0,133 320 32000 0,133 320 64000

V 2,0 0,067 0,067 340 34000 0,067 340 68000

VI 1,0 0,034 0,038 240 24000 0,038 240 48000

-2.0 -!.0 0.0 1.0 2.0 3.0 4.0 5.0

8.20 8.20 Teckenförklaring

Syabol Mato119Ang

°"'""

6.20

.

6.20

X 11 790022 70

[!J 12 791003 112

0 t3 791009 118

4.20 4.20

..

+ 15 791115 155

X 16 791210 180

2.20 2.20 • t7 600103 20•

+ 18 000206 238

A

z ^{20 000616} 369

0.20 y 0.20

21 00082'! 439

-!.80

-I.BO -·-·

-2.0 -1.0 0.0 1.0 2.0 3.0 4.0 5.0

Kompression. %

l.0 2.0 3.0 4.0 5.0 6.0 7 .0 8.0 9.0

7 .90 o.o _7.90

Teckenförklaring

Sy""°l Kat~tng O.tua Dagar-

y 21 00082'! Ref-•

5.90

)( 22 600915 21

Il 23 601112 79

:,: 2• 810217 176

5.90

B

26 810811 351

~ ^>

"' .

z ^{1.90 l.90} + ²⁸ 82050-4 617

X 29 820622 666

• 30 830707 10'6

+ ^{31 IM\0528 2102}

-0.10 -0.10

-2.10

0.0 !.O 2.0

-2.10

Kompression, %

Figur 5.3 Mätstation M2. Kompressionsförlopp enl. bälgslangar i leran.

A; lastetapp I, 37 kPa.

B; lastetapp Il, 62 kPa.

0.0 !.O 2.0 3.0 4.0 5.0

9. :o ...--+----· -+--··t---·+---t---·t - - -f··--- ... - · · · t - - - f · · - · · t . . .. , · t 9. iO

Teckenförklaring

Sy""°l l < l t - llatua ~ . ; : ..

7.:o - 7 .10

..

+ 19081~.-- ~- ...• .

~ ' "2. .. ,_

z; 5.!o 7 5.10 •

A

X

+

_.::::.·:3-::.

;: & -n111s 121: · I z

j 3.10 y ~IIOOl9< 1n

! ^{X 000207 211}

..

:,: Il• 000710 365

I

...

i

··•

l<oapression. :

SGI

B

8.90

6.90

!

1.0 2.0 3.0 4.0 5.0

_ _ _ _..._,__. ---+---•-·---··-•--, 8 · 90

-

l

..

.

·'

t

Teckenförklaring

.. ,_

Sy-I O.tua o.;...

l!l 12 600827 Aef-tl

I!) 13 ⁸⁰¹⁰¹⁰

.. _"

''

+ ^{15 810217 17'}

X 15 810513 2M

z

2.90

'

I

r-90

•

+

17 18

810812 82<)!I05

350 616

i 0.90

- ·-t·· .. • •---1---• - - - - .. - - + · · - - i -t -·

I o.oo

•· •·

-r----t---1

1.0 2.0 3.0 4.0 5.0

Ko11Presslon, i;

Figur 5.4 Mätstation MS. Kompressionsförlopp enl. bälgslangar i leran.

A; lastetapp I, 40 kPa.

B; lastetapp Il, 69 kPa.

6.SLUTSATSER

Ett flertal olika metoder har använts för att bestämma skjuvhållfastheten i kalkpelarna.

Utvärderade skjuvhållfastheter från kalkpelarsonderingarna överensstämmer tämligen väl med fallkonförsöken på kalkinblandade jordprover medan enaxliga tryckförsök gav 40 % lägre värden än kalkpelarsonden. Skjuvhållfastheten utvärderad från pressometer­

mätningarna skilde sig från resultat erhållna från ovan nämnda metoder. För bestämning av hållfastheten i pelarna har även "skruvborrförsök" prövats med mindre lyckat resul­

tat. Det var svårt att

ner skruven utan att förstöra pelaren.

Vid sättningsberäkningarna erhölls alltför stora sättningar om man utgick från data man hade tillgängligt vid projekteringsstadietjämfört med uppmätta sättningar i fält. Beräk­

nade sättningar vid mätstation M2 var ca 0,7 m och uppmätta var ca 0,5 m. På djupet 1,5-7 m överskattades sättningarna men det var framför allt i ett skikt på mellan 5-7 m djup man fick de största differenserna. Vid en anpassad beräkning, där skjuvhållfasthe­

ten sattes till mellan 100 och 220 kPa och kryphållfastheten sattes till 80 % (istället för 65 %) av brottslasten erhölls relativt god överensstämmelse med uppmätta sättningar.

Skjuvhållfasthet utvärderad från kalkpelarsonderingar i närheten var i samma storleks­

ordning ner till 4 m djup och omkring 50 kPa högre därunder än för den anpassade beräkningen. Formen på kurvorna är densamma med en ökning av skjuvhållfastheten med djupet. För att erhålla samma sättningsresultat med en kryphållfasthetsfaktor på 65 % krävdes skjuvhållfasthetsvärden på upp till 265 kPa. Lerans egenskaper påverkar till stor del sättningarnas storlek och en beräkning med något förändrade egenskaper på leran ger resultat nära de uppmätta. Det är därför svårt att i det här fallet avgöra om kryphållfasthetsfaktorn ska vara 0,65 eller 0,8 och vilka lerans egenskaper är i hela profilen.

Ytterligare en jämförelse mellan uppmätta sättningar och beräkningar har utförts för mätstation M5. Här var uppmätta sättningar 0,32 m från 1-8 m djup och de beräknade i projekteringsstadiet var 0,82 m. Sättningarna överskattades på hela djupet men framför allt i skikten 2-3 m och 5-7 m. För att

överensstämmelse mellan sättningarna använ­

des skjuvhållfastheter i pelarna på upp till 340 kPa med kryphållfasthetsfaktor 0,8 och

på upp till 440 kPa med kryphållfasthetsfaktor 0,65. Dessa värden är sannolikt orimligt

höga. Vid beräkningar där lerans egenskaper ändrats något erhölls en bättre överens­

stämmelse med uppmätta sättningar.

Förutsättningarna med lös lera, hög belastning och relativt stora c/c-avstånd gjorde att pelarmodulen hade liten inverkan på beräkningsresultatet. Ner till 8 m djup under den naturliga markytan var det lerans egenskaper som påverkade storleken på sättningarna.

I beräkningarna för projekteringsstadiet blir sättningarna i den ostabiliserade jorden dimensionerade även på djupet 5-7 m, vilket innebär att den antagna modulen för leran (här 175 respektive 180 kPa) kan vara den största förklaringen till skillnaderna i beräk­

nade och uppmätta sättningar.

Uppföljningen visar vikten av att samtliga ingående parametrar måste vara noggrannt bestämda så att relevanta jämförelser kan göras mellan beräknade och uppmätta värden.

7.REFERENSER

[1] Holm G., Tränk R., Ekström A., Torstensson BA. (1983). Limecolumns under embankments- a full scale test. European conference on soil mechanics and Improvement of ground. European conference on soil mechanics and foundation engineering, 8, Helsinki, May 1983. Proceedings, Vol.2 sid 909-912.

[2] Bengtsson P-E., Holm G. (1984). Kalkpelare som drän?, NGM-84, Linköping, Volym 1 sid 391-398.

[3] Carlsten P. (1989). SGI Varia 248, Manual till Limeset, Linköping.

[4] Carlsten P., Eriksson M. (1995). Tryckförsök på kemiskt stabiliserad jord, SGI

Varia 435, Linköping.

B,·tQ.~a. +:I

BerJ.k.r11nj ^{H2: I Prc:;'ek.f} era_c:/

.Sid1(2.

KM 5/060, M2, ber. Lim I indata tryckförsök 600 dgr.

/

H Eff.dens Sigma'C ML Sigma'L M' MO Tau-pel Mpel

m t/m3 kPa kPa kPa kPa kPa kPa kPa

1. 50 1.47 39.0 900.0 170.0 10.0 8000. 80. 6000.

1. 50 .50 32.0 200.0 41. 0 15.0 2300. 90. 9000.

2.00 .53 42.0 150.0 47.0 20.0 2500. 120. 12000.

2.00 .64 56.5 175.0 70.0 21. 0 2800. 150. 15000.

3.00 .81 81. 0 175.0 91. 0 21. 0 3750. 180. 18000.

1.00 .85 105.0 200.0 115. 0 23.0 5000. 200. 20000.

1. 00 . 85 105.0 200.0 115. 0 23.0 5000. 200. 20000.

Grundvattens läge under my 1.50 m

Pelarnas diameter .50 m

Pelarnas längd 11. 00 m

Belastningsbredd 20.00 m

Belastnings längd 40.00 m

Hänsyn tas t i l l lastens inverkan på horisontal trycket

Korrektionsfaktor för kryplasten .65

Cvh .lOOE-07 m2/s

Permeabilitetskvot k-kalkpel./k-lera 1000.

Triangulärt mönster Dubbelsidig dränering

C-min 1.50 C-max 1.50 C-steg .10 m

Q-min 37.00 Q-max 62.00 Q-steg 25.00 kPa

C-avstånd: 1. 50 m Q: 37.0 kPa

u,

T, dygn 126 245 324 426 491 570 672 815 1061 1630 H Eff. tr Tot.tr Mlera Tpel Mpel Qlmax/dQ Ql Sl S2 SM

m kPa kPa kPa kPa kPa kPa kPa m m m

1. 50 11. 03 11. 03 3224. 80. 6000. 13 .17 5.56 .04 .00 .02 1.50 25.80 33.30 293. 90. 9000. 17.68 .03 .11 .11 2.00 34.85 59.85 308. 120. 12000. 24.92 .05 .09 .09 2.00 46.55 91.55 658. 150. 15000. 32.97 25.40 .05 .00 .04 3.00 65.10 135 .10 1309. 180. 18000. 37.00 21. 03 .07 .00 .04 1. 00 81. 50 171. 50 2906. 200. 20000. 37.00 14. 89 .02 .00 .01

(1.

Total sättning .385 m

C-avstånd: 1.50 m Q: 62.0 kPa

H Eff.tr Tot.tr Mlera Tpel Mpel Qlmax/dQ Ql Sl S2 SM

m kPa kPa kPa kPa kPa kPa kPa m m m

1. 50 11. 03 11. 03 1749. 80. 6000. 15.30 .04 .04 .04 1. 50 25.80 33.30 362. 90. 9000. 19.81 .04 .19

2.00 34.85 59.85 344. 120. 12000. 27.05 .05 .22

.19l

2.00 46.55 91.55 276. 150. 15000. 35.10 .05 .21 -21

D,72 n

3.00 65.10 135.10 719. 180. 18000. 44.99 43.71 .09 .06 .08 1.00 81.50 171. 50 1248. 200. 20000. 52.73 37.48 .03 .00 .02

(1.

Total sättning .899 m

KM 5/060, M2, ber. Lim I indata tryckförsök 600 dgr.

H Eff.dens Sigma'C ML Sigma'L

m t/m3 kPa kPa kPa

1. 50 1.47 39.0 900.0 170.0 1. 50 .50 32.0 200.0 41. 0

2.00 .53 42.0 150.0 47.0

2.00 .64 56.5 175.0 70.0

3.00 .81 81. 0 175.0 91. 0 1. 00 . 85 105.0 200.0 115. 0 1. 00 . 85 105.0 200.0 115. 0

Grundvattens läge under my Pelarnas diameter

Pelarnas längd Belastningsbredd Belastnings längd

Hänsyn tas t i l l lastens inverkan på horisontal trycket

Korrektionsfaktor för kryplasten Cvh

Permeabilitetskvot k-kalkpel./k-lera Triangulärt mönster

Dubbelsidig dränering

C-min 1.50 C-max 1. 50

Q-min 37.00 Q-max 62.00

SAMMANSTÄLLNING, q kN/m2 Centrumavstånd, m

1. 50 37.0 .39 62.0 .90

SAMMANSTÄLLNING, TIDSFÖRLOPP c-avst Konsolideringsgrad, %

30 50 60 70 75

1. 50 126 245 324 426 491

M' MO Tau-pel Mpel

kPa kPa kPa kPa

10.0 8000. 80. 6000.

15.0 2300. 90. 9000.

20.0 2500. 120. 12000.

21. 0 2800. 150. 15000.

21. 0 3750. 180. 18000.

23.0 5000 . 200. 20000.

23.0 5000 . 200. 20000.

1. 50 m .50 m 11. 00 m 20.00 m 40.00 m

.65 .l00E-07 m2/s

1000.

C-steg .10 m Q-steg 25.00 kPa

SÄTTNINGS BER

80 85 90 95 99

570 672 815 1061 1630

Bil0-.5CL 1:2.

Bc!-r lkn1~ H 2 : 2

5;d I (_2)

KM 5/006, M2, ber Lim II, 1995-10-03

H Eff.dens Sigma'C ML Sigma'L M' MO Tau-pel

m t/m3 kPa kPa kPa kPa kPa kPa

1. 50 1.47 39.0 900.0 170.0 10.0 8000. 100.

1. 50 .50 32.0 200.0 41. 0 15.0 2300. 160.

2.00 .53 42.0 150.0 47.0 20.0 2500. 160.

2.00 .64 56.5 175.0 70.0 21. 0 2800. 190.

3.00 .81 81. 0 175.0 91. 0 21. 0 3750. 220.

1.00 .85 105.0 200.0 115. 0 23.0 5000. 160.

1.00 .85 105.0 200.0 115. 0 23.0 5000. 0.

Grundvattens läge under my 1.50 m

Pelarnas diameter .50 m

Pelarnas längd 11. 00 m

Belastningsbredd 20.00 m

Belastnings längd 40.00 m

Hänsyn tas t i l l lastens inverkan på horisontal trycket

Korrektionsfaktor för kryplasten .80

Cvh .lOOE-07 m2/s

Permeabilitetskvot k-kalkpel./k-lera 1000.

Triangulärt mönster Dubbelsidig dränering

C-min 1.50 C-max 1. 50 C-steg .10 m

Q-min 37.00 Q-max 62.00 Q-steg 25.00 kPa

C-avstånd: 1.50 m Q: 37.0 kPa

u,

T, dygn 126 245 324 426 491 570 672 815 1061 H Eff.tr Tot.tr Mlera Tpel Mpel Qlmax/dQ Ql Sl

m kPa kPa kPa kPa kPa kPa kPa m

1. 50 11. 03 11. 03 3081. 100. 5000. 18.40 4.99 .06 1. 50 25.80 33.30 480. 160. 16000. 30.10 28.15 .03 2.00 34.85 59.85 484. 160. 16000. 35.09 28 .11 .05 2.00 46.55 91.55 769. 190. 19000. 37.00 25.98 .04 3.00 65.10 135.10 1540. 220. 22000. 37.00 21. 39 .06 1. 00 81. 50 1 71. 50 2387. 160. 16000. 37.00 14.53 .03

1.00 90.00 190.00 406. 35.65

Total sättning .250 m

C-avstånd: 1.50 m Q: 62.0 kPa

H Eff.tr Tot.tr Mlera Tpel Mpel Qlmax/dQ Ql Sl

m kPa kPa kPa kPa kPa kPa kPa m

1. 50 11. 03 11. 03 1695. 100. 5000. 20.97 13 .68 .07 1. 50 25.80 33.30 314. 160. 16000. 32.67 .04 2.00 34.85 59.85 296. 160. 16000. 37.66 .05 2.00 46.55 91.55 419. 190. 19000. 47.37 .06 3.00 65.10 135. 10 831. 220. 22000. 59.32 44.47 .09 1.00 81. 50 171. 50 1062. 160. 16000. 58.64 36.63 . 04

1.00 90.00 190.00 486. 59.74

Total sättning .675 m

Mpel kPa 5000.

16000.

16000.

19000.

22000.

16000.

0.

99 1630 S2 SM

m m

.00 .02 .01 .03 .00 .04 .00 .03 .00 .03 .00 .01 .09

S2 SM

m m

.03 .05 .15

.18 .18

.15l

.08 .08

o,51 r.

.00 .07 .00 .03 .12

KM 5/006, M2, ber Lim II, 1995-10-03 H Eff.dens Sigma'C ML Sigma'L

m t/m3 kPa kPa kPa

1. 50 1.47 39.0 900.0 170.0 1. 50 .50 32.0 200.0 41. 0 2.00 . 53 42.0 150.0 47.0

2.00 .64 56.5 175.0 70.0

3.00 . 81 81. 0 175.0 91. 0 1.00 .85 105.0 200.0 115. 0 1.00 . 85 105.0 200.0 115. 0

Grundvattens läge under my Pelarnas diameter

Pelarnas längd Belastningsbredd Belastnings längd

Hänsyn tas t i l l lastens inverkan på horisontal trycket

Korrektionsfaktor för kryplasten Cvh

Permeabilitetskvot k-kalkpel./k-lera Triangulärt mönster

Dubbelsidig dränering

C-min 1.50 C-max 1. 50

Q-min 37.00 Q-max 62.00

S A M M A N S T Ä L L NI N G, q kN/m2 Centrumavstånd, m

1.50 37.0 .25 62.0 .68

SAMMANSTÄLLNING, TIDS FÖRLOPP c-avst Konsolideringsgrad, %

30 50 60 70 75

1. 50 126 245 324 426 491

M' MO Tau-pel Mpel

kPa kPa kPa kPa

10.0 8000. 100. 5000.

15.0 2300. 160. 16000.

20.0 2500 . 160. 16000.

21. 0 2800. 190. 19000.

21. 0 3750 . 220. 22000.

23.0 5000. 160. 16000.

23.0 5000. 0. 0.

1. 50 m .50 m 11. 00 m 20.00 m 40.00 m

.80 .lOOE-07 m2/s

1000.

C-steg .10 m Q-steg 25.00 kPa

s Ä T T N I N G S B E R

80 85 90 95 99

570 672 815 1061 1630

Bil°-j°'- 1:3 Sid l (2)

KM 5/006, M2, ber Lim III, 1995-10-03

H Eff.dens Sigma'C ML Sigma'L M' MO Tau-pel

m t/m3 kPa kPa kPa kPa kPa kPa

1.50 1.47 39.0 900.0 170.0 10.0 8000. 100.

1. 50 .50 32.0 200.0 41. 0 15.0 2300. 240.

2.00 .53 42.0 150.0 47.0 20.0 2500. 220.

2.00 .64 56.5 175.0 70.0 21. 0 2800. 265.

3.00 . 81 81. 0 175.0 91. 0 21. 0 3750. 220.

1.00 .85 105.0 200.0 115. 0 23.0 5000. 160.

1.00 .85 105.0 200.0 115. 0 23.0 5000. 220.

Grundvattens läge under my 1.50 m

Pelarnas diameter .50 m

Pelarnas längd 11. 00 m

Belastningsbredd 20.00 m

Belastnings längd 40.00 m

Hänsyn tas t i l l lastens inverkan på horisontal trycket

Korrektionsfaktor för kryplasten .65

Cvh .lOOE-07 m2/s

Permeabilitetskvot k-kalkpel./k-lera 1000.

Triangulärt mönster Dubbelsidig dränering

C-min 1.50 C-max 1.50 C-steg .10 m

Q-min 37.00 Q-max 62.00 Q-steg 25.00 kPa

C-avstånd: 1.50 m Q: 37.0 kPa

u,

T, dygn 126 245 324 426 491 570 672 815 1061 H Eff.tr Tot.tr Mlera Tpel Mpel Qlmax/dQ Ql S1

m kPa kPa kPa kPa kPa kPa kPa m

1.50 11. 03 11. 03 3081. 100. 5000. 15.25 4.99 .05 1.50 25.80 33.30 603. 240. 24000. 33.24 29.27 .02 2.00 34.85 59.85 599. 220. 22000. 35.30 28.82 .04 2.00 46.55 91.55 986. 265. 26500. 37.00 26.65 .03 3.00 65.10 135.10 1540. 220. 22000. 37.00 21.39 .06 1.00 81. 50 171. 50 2387. 160. 16000. 37.00 14.53 .03

1.00 90.00 190.00 406. 35.65

Total sättning .223 m

C-avstånd: 1. 50 m Q: 62.0 kPa

H Eff.tr Tot.tr Mlera Tpel Mpel Qlmax/dQ Ql S1

m kPa kPa kPa kPa kPa kPa kPa m

1. 50 11. 03 11. 03 1695. 100. 5000. 17.38 13 .68 .06 1.50 25.80 33.30 306. 240. 24000. 35.37 .03 2.00 34.85 59.85 297. 220. 22000. 37.43 .04 2.00 46.55 91.55 406. 265. 26500. 47.03 .04

Mpel kPa 5000.

24000.

22000.

26500.

22000.

16000.

22000.

99 1630 S2 SM

m m

.00 .02 .00 .02 .00 .03 .00 .02 .00 .03 .00 .01 .09

S2 SM

m m

.04 .05 .14

.14}

.18 .18

.08 .08

o,50 rr.

3.00 65.10 135.10 831. 220. 22000. 49.14 44.47 .08 .01 .07 1.00 81. 50 171. 50 1062. 160. 16000. 48.58 36.63 .03 .00 .03

1.00 90.00 190.00 486. 59.74 .12

Total sättning .671 m

KM 5/006, M2, ber Lim III, 1995-10-03 H Eff.dens Sigma'C ML Sigma'L

m t/m3 kPa kPa kPa

1.50 1.47 39.0 900.0 170.0 1. 50 .50 32.0 200.0 41. 0

2.00 .53 42.0 150.0 47.0

2.00 .64 56.5 175.0 70.0

3.00 . 81 81. 0 175.0 91. 0 1.00 .85 105.0 200.0 115. 0 1.00 . 85 105.0 200.0 115. 0

Grundvattens läge under my Pelarnas diameter

Pelarnas längd Belastningsbredd Belastnings längd

Hänsyn tas t i l l lastens inverkan på horisontal trycket

Korrektionsfaktor för kryplasten Cvh

Permeabilitetskvot k-kalkpel./k-lera Triangulärt mönster

Dubbelsidig dränering

C-min 1.50 C-max 1. 50

Q-min 37.00 Q-max 62.00

S A M M A N S T Ä L L NI N G, q kN/m2 Centrumavstånd, m

1. 50 37.0 .22 62.0 .67

SAMMANSTÄLLNING, TIDS FÖRLOPP c-avst Konsolideringsgrad, i

30 50 60 70 75

1. 50 126 245 324 426 491

M' MO Tau-pel Mpel

kPa kPa kPa kPa

10.0 8000. 100. 5000.

15.0 2300. 240. 24000.

20.0 2500. 220. 22000.

21. 0 2800. 265. 26500.

21. 0 3750. 220. 22000.

23.0 5000. 160. 16000.

23.0 5000 . 220. 22000.

1. 50 m .50 m 11. 00 m 20.00 m 40.00 m

.65 .l00E-07 m2/s

1000.

C-steg .10 m Q-steg 25.00 kPa

s

80 85 90 95 99

570 672 815 1061 1630

5, ^l

^1-~L/

Dcr-{i_kn/nJ ^M2:,/./ _{Si'd I (2)}

KM 5/006, M2, ber Lim IV, 1995-10-03 M=taux200

H Eff.dens Sigma'C ML Sigma'L M' MO Tau-pel Mpel

m t/m3 kPa kPa kPa kPa kPa kPa kPa

1. 50 1.47 39.0 900.0 170.0 10.0 8000. 100. 5000.

1.50 .50 32.0 200.0 41. 0 15.0 2300. 240. 48000.

2.00 .53 42.0 150.0 47.0 20.0 2500. 220. 44000.

2.00 .64 56.5 175.0 70.0 21. 0 2800. 265. 53000 . 3.00 . 81 81. 0 175.0 91. 0 21. 0 3750. 175. 35000.

1.00 .85 105.0 200.0 115. 0 23.0 5000. 80. 16000.

1.00 .85 105.0 200.0 115.0 23.0 5000. 180. 36000.

Grundvattens läge under my 1.50 m

Pelarnas diameter .50 m

Pelarnas längd 11. 00 m

Belastningsbredd 20.00 m

Belastnings längd 40.00 m

Hänsyn tas t i l l lastens inverkan på horisontal trycket

Korrektionsfaktor för kryplasten .65

Cvh .lOOE-07 m2/s

Permeabilitetskvot k-kalkpel./k-lera 1000.

Triangulärt mönster Dubbelsidig dränering

C-min 1.50 c-max 1. 50 C-steg .10 m

Q-min 37.00 Q-max 62.00 Q-steg 25.00 kPa

c-avstånd: 1.50 m Q: 37.0 kPa

u,

T, dygn 126 245 324 426 491 570 672 815 1061 1630 H Eff.tr Tot.tr Mlera Tpel Mpel Qlmax/dQ Ql Sl S2 SM

m kPa kPa kPa kPa kPa kPa kPa m m m

1. 50 11. 03 11.03 3081. 100. 5000. 15.25 4.99 .05 .00 .02 1. 50 25.80 33.30 973. 240. 48000. 33.24 30.50 .01 .00 .01 2.00 34.85 59.85 1021. 220. 44000. 35.30 29.81 .02 .00 .02 2.00 46.55 91.55 1739. 265. 53000. 37.00 27.53 .02 .00 .01 3.00 65.10 135.10 2262. 175. 35000. 37.00 22.00 .04 .00 .02 1.00 81. 50 171. 50 2387. 80. 16000. 37.00 14.53 .03 .00 .01

1.00 90.00 190.00 406. 35.65 .09

Total sättning .175 m

C-avstånd: 1. 50 m Q: 62.0 kPa

H Eff.tr Tot.tr Mlera Tpel Mpel Qlmax/dQ Ql Sl S2 SM

m kPa kPa kPa kPa kPa kPa kPa m m m

1.50 11. 03 11. 03 1695. 100. 5000. 17.38 13 .68 .06 .04 .05 1. 50 25.80 33.30 306. 240. 48000. 35.37 .01 .14

.14]

2.00 34.85 59.85 297. 220. 44000. 37.43 .02 .18 .18

2.00 46.55 91. 55 406. 265. 53000. 47.03 .02 .08 .08

0,50rY

3.00 65.10 135.10 831. 175. 35000. 44.47 .04 .07 .07 1.00 81.50 171. 50 1062. 80. 16000. 40.28 36.63 .03 .01 .03

1.00 90.00 190.00 486. 59.74 .12

Total sättning .671 m

5/006, M2, ber Lim IV, 1995-10-03 M=taux200 H Eff.dens Sigma'C ML Sigma'L

m t/m3 kPa kPa kPa

1. 50 1.47 39.0 900.0 170.0 1. 50 .50 32.0 200.0 41. 0

2.00 .53 42.0 150.0 47.0

2.00 .64 56.5 175.0 70.0

3.00 .81 81. 0 175.0 91. 0 1.00 .85 105.0 200.0 115.0 1.00 .85 105.0 200.0 115. 0

Grundvattens läge under my Pelarnas diameter

Pelarnas längd Belastningsbredd Belastnings längd

Hänsyn tas t i l l lastens inverkan på horisontal trycket

Korrektionsfaktor för kryplasten Cvh

Permeabilitetskvot k-kalkpel./k-lera Triangulärt mönster

Dubbelsidig dränering

C-min 1.50 C-max 1. 50

Q-min 37.00 Q-max 62.00

S A M M A N S T Ä L L NI N G, q kN/m2 Centrumavstånd, m

1.50 37.0 .18 62.0 .67

SAMMANSTÄLLNING, TIDS FÖRLOPP c-avst Konsolideringsgrad, i

30 50 60 70 75

1. 50 126 245 324 426 491

M' MO Tau-pel Mpel

kPa kPa kPa kPa

10.0 8000. 100. 5000.

15.0 2300. 240. 48000.

20.0 2500. 220. 44000.

21. 0 2800. 265. 53000.

21. 0 3750. 175. 35000.

23.0 5000. 80. 16000.

23.0 5000. 180. 36000.

1. 50 m .50 m 11. 00 m 20.00 m 40.00 m

.65 .l00E-07 m2/s

1000.

C-steg .10 m Q-steg 25.00 kPa

s Ä T T N I N G S B E R

80 85 90 95 99

570 672 815 1061 1630