En nykter syn på rasbiologin: Hur den svenska nykterhetsrörelsen under tidigt 1900-tal använde rasbiologin för att propagera för sin sak

En nykter syn på rasbiologin

Hur den svenska nykterhetsrörelsen under tidigt 1900-tal använde rasbiologin för att propagera för sin sak

Mikael Forsström

Fakultet: Humaniora och samhällsvetenskap Ämne/Utbildningsprogram: Historia II (HIGB0) Nivå/Högskolepoäng: 10,5 hp

Handledarens namn: Peter Olausson Examinatorns namn: Anders Forsell Datum: 2020-05-17

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund, syfte och frågeställningar ... 2

Avgränsningar ... 3

Disposition ... 3

Metod och teori ... 3

Källor och källkritik ... 4

Bakgrundsteckning ... 4

Undersökning ... 5

Tidigare forskning ... 6

Analys ... 8

Bakgrundsteckning ... 8

Rasbiologins uppkomst ... 8

Sverige tidigt 1900-tal ... 11

Nykterhetsrörelsen i Sverige ... 13

Undersökning av nykterhetsrörelsens nyttjande av rasbiologin ... 15

Nykterhetsrörelsens argumentation - föredrag ... 15

Argumentationen omformuleras till stöd för rashygien ... 18

Nykterhetsrörelsens stöd för ett rasbiologiskt institut ... 18

Slutsatser... 20

Slutord ... 21

Sammanfattning Slutord

Käll- och litteraturförteckning Bilaga 1: Statistiskt underlag

Inledning

Man må intaga vilken ställning som helst till nykterhetssträvandena, man kan likväl icke förneka, att dessa förberett jordmånen för det rasbiologiska uppfattningssättet. Det är fullkomligt riktigt, som professor V. Hultkrantz framhåller, att förtjänsten av att intresset för de rashygieniska problemen är statt i jämnt stigande i vårt land i icke ringa grad tillkommer nykterhetsrörelsen, som betonat vårt ansvar inför kommande släktled och nödvändigheten av kraftiga åtgärder för att avvärja faran för släktets degeneration.¹

Den svenska nykterhetsrörelsen upplevde sin storhetstid de första åren av 1900-talet. Den växte då till vår största folkrörelse.² Nykterhetsivrarna syntes och märktes i offentligheten inklusive i politiken. Citatet ovan är hämtat från en motion i den svenska riksdagens första kammare 1920.

Den rör inrättandet av ett svenskt rasbiologiskt institut. Motionen är framlagd gemensamt av flera riksdagsmän ur olika politiska läger. Rasbiologin var i vida kretsar erkänd som vetenskap.

De rashygieniska problem och faran för släktets degeneration som nämns i citatet ovan ansågs orsakad av flera faktorer.

Omvälvande samhällsförändringar med industrialisering, trångboddhet i städer, emigration och paradoxalt nog också vinningar inom läkekonsten, ansågs bidra till att inte längre de starkaste och bäst lämpade individerna förde sina förmodat goda anlag vidare. Degeneration och ytterst undergång för rasen kunde följa.³ Vetenskapen studerade om förvärvad alkoholism kunde gå i arv till kommande generationer, alternativt att alkoholen kunde förstöra de goda arvsanlagen. Lösaktigt leverne under alkoholens inverkan sades kunna ge en oproportionerligt stor mängd avkommor från ett sämre befolkningsmaterial. Rasbiologi och rashygien framhölls som räddningen.⁴

Nykterhetsrörelsen tog till sig dessa argument. Denna uppsats redovisar en studie kring hur rörelsen nyttjade rasbiologin i sin agitation och vilka konsekvenser detta fick.

1 Sveriges Riksdag, Motion 1920:7 Första kammaren, https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/motion/motioner-i-forsta-kammaren-nr-7_DH2C7, hämtad 2020-01-26.

2 Johan Bergman, Den svenska nykterhetsrörelsens historia: en översikt, 3. omarb. och utv. uppl., Svenska nykterhetsförlaget, Stockholm, 1913, s. 197.

3 Finns flera exempel. Ett av de mer bestickande bland de akademiska är Alfred Mauritz Vilhelm Selling, Rasbiologi och rashygien: några grundlinjer, [Elektronisk resurs], Stockholm, 1909

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-3045762, hämtad 2019-11-13.

4 Magnus Huss, Varningsord mot brännvinsbruk och dryckenskap, Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran, Stockholm, 1914, s. 36.

Bakgrund, syfte och frågeställningar

Rasbiologi seglade upp som den nya vetenskapen strax efter sekelskiftet 1900. Rasbiologin hade internationell förankring och fick snabbt gott anseende. Det fanns tidigt kritiker med en annan syn på ärftlighetsläran, i linje med det vi idag kallar genetik. Dock skulle rasbiologins fäste i Sverige visa sig ovanligt starkt. Den människoras som skulle skyddas var den vita västerländska germanska rasen. De mest ouppblandade representanterna av denna ras ansågs finnas i Skandinavien. Svenskarna, i ett av Europas fattigaste länder, framställdes som skapelsens krona.

Rasbiologin kom att kopplas till sociala och medicinska reformer.

Nazityskland gjorde läran till statsideologi med folkmord på judar och andra minoriteter som resultat. Rasbiologin blev efter andra världskriget tabubelagd och stigmatiserande. Den förpassades som pseudovetenskap och föll i glömska. Minnena väcktes till liv under 1900-talets sista årtionde när historiker granskade den tidigare förda steriliseringspolitiken och fann samband med rasbiologin. En rad studier publicerades och följdes av en medial debatt.

Kopplingar knöts till etableringen av den svenska välfärdsstaten - folkhemmet.⁵ I granskningen av Sveriges omfattande steriliseringsverksamhet kunde en mängd övergrepp påvisas. Förutom politiker och politiska partier hängdes även läkarkåren ut som delaktig.

I egna tidigare studier av samhällsutvecklingen i Sverige under tidigt 1900-tal har jag sökt mig till primärkällor och då noterat att det i tidningsartiklar, litteratur och arkivmaterial återkommande fanns referenser till rasbiologi. Rasbiologin imponerade på många, från progressiva samhällsdebattörer till konservativa och vänsterradikala politiker. Rasbiologin kommenterades oftast i positiva ordalag i svensk dagspress. Bland de som lät sig förföras fanns företrädare för de stora folkrörelserna. Förevarande uppsats tar utgångspunkt i detta. Studien fångar upp nykterhetsrörelsens nyttjade av rasbiologin för sin sak och provar tesen att rörelsen tog aktiv roll i de politiska beslut som skulle institutionalisera rasbiologin i Sverige.

Nykterhetsrörelsen hade ett starkt fäste i Sveriges riksdag redan från 1900-talets inledning.

Studien söker svar på följande frågor:

- Vilka kopplingar fanns mellan nykterhetsrörelsen, politiken och vetenskapen?

- Vad lockade nykterhetsrörelsen att nyttja rasbiologin i sin argumentation? Vilken omfattning och vilka konsekvenser fick detta?

5 Gunnar Broberg & Mattias Tydén, Oönskade i folkhemmet: rashygien och sterilisering i Sverige, Gidlund, Stockholm, 1991 samt artikeln Rasren i välfärden, Kungliga Biblioteket, digitaliserad dagspress, Dagens Nyheter 20 augusti 1997, s. 25

Avgränsningar

Denna uppsats studerar nykterhetsrörelsens aktiviteter från sekelskiftet 1900 fram till början av 1920-talet med utgångspunkt i rasbiologin. Internationella paralleller förekom men beaktas inte här. Den huvudsakliga teoretiska infallsvinkeln för studien är diskursanalys syftande till att tolka historiska skeenden utifrån de tankar och idéer som var i omlopp under den studerade tidsperioden. Studien är därför avsiktligt avgränsad till att i huvudsak utgå från källor tillgängliga under 1900-talets första årtionden. Senare källor åberopas främst som referenser till metod och teori samt för avstämning av slutsatser.

Disposition

Förevarande uppsats är disponerad med inledning, analys och slutsats. Inledningen beskriver syfte, problematisering och frågeställningar för uppsatsen att söka svar på. Inledningen redogör också för teori och metod, tidigare forskning inom området samt källor och källkritik.

Analysen börjar med att teckna den bakgrundsinformation som krävs för att bedöma nykterhetsrörelsens förhållande till ärftlighetslära, rasbiologi och rashygien i samklang med tidsskedet. Analysen fortsätter sedan med undersökningen. Undersökningen redovisar insamlandet av uppgifter samt resultatet av bearbetningen. Analysen mynnar ut i slutsatser.

Efter analysen ges en sammanfattning följt av en summering. Uppsatsen avslutas med referenser till åberopat material.

Metod och teori

Uppsatsen redovisar en i huvudsak kvantitativ studie av samtida skriftliga källor under ett kort tidsspann för att visa på frekvens och förekomst av sammanhang där rasbiologi och närliggande frågor diskuterats. Källorna bedöms kritiskt kvalitativt, med avseende på upphovspersoner, syften och i vilket sammanhang materialet framförts och nedtecknats. Kopplat till det kvantitativa har studien använt frekvensanalys av digitaliserad dagspress för att ge en uppfattning om när begrepp börjat användas i ökande omfattning i den allmänna debatten under de första årtiondena av 1900-talet.⁶

I det teoretiska ramverket har diskursanalys använts i syfte att ge samtidens syn på de behandlade frågorna. Den franske filosofen och idéhistorikern Michel Foucault (1926-1984)

6 Kvalitativa och kvantitativa metoder diskuteras i Anders Florén, Henrik Ågren & Susanna Erlandsson, Historiska undersökningar: grunder i historisk teori, metod och framställningssätt, Tredje upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2018, ss. 58-66.

menade med begreppet diskurs att språket och rådande uppfattningar i samhället vid en viss tid inklusive olika aktörers maktanspråk angav spelreglerna för vad som kunde tyckas, tänkas, uttryckas, gillas och ogillas.⁷ Till stöd för uppsatsens undersökning ges en bakgrundsteckning av den samtida vetenskapliga synen på företeelser som evolutionslära och rasbiologi, samt språkbruk och terminologi kring dessa. Bakgrundsbeskrivningen innefattar också en översikt av den sociala situationen i det svenska samhället, konflikter, politiska ämnen på dagordningen, relationer till omvärlden samt visionen om nationell samhörighet.

Källor och källkritik

Då denna uppsats använder diskursanalys som huvudsaklig teori har fokus legat på att konsultera källor från åren kring sekelskiftet 1900. Analysen inleds med en bakgrundsteckning följt av själva undersökningen.

Bakgrundsteckning

Diskursanalysen lutar sig mot en redogörelse för uppkomsten av evolutionsläran och rasbiologin, en kort redogörelse för strömningar i det svenska samhället under 1900-talets första årtionden samt en beskrivning av nykterhetsrörelsens framväxt. I beskrivningen av evolutionslära och rasbiologi tar studien stöd i litteratur från 1800-talets början till några årtionden in på 1900-talet. Rasbiologin bedömdes från 1800-talets slut som seriös vetenskap.

Professurer inrättades i ämnet och det fanns ett internationellt nätverk av rasbiologiska forskare som regelbundet publicerade alster. Rasbiologin har vederlagts av senare forskning.⁸

Nykterhetsrörelsen skrev tidigt sin egen historia. Två sådana källor har använts för denna studie: filosofie doktor Johan Bergmans (1864-1951) Den svenska nykterhetsrörelsens historia, från 1913 (1893), samt politikern Hilding Johanssons (1895-1975) avhandling Den svenska godtemplarrörelsen och samhället från 1947.⁹ Författarna tillhörde varsin generation men båda var väl förankrade i nykterhetsrörelsen på ledande poster. De var båda akademiker och båda svenska riksdagsmän. De hävdar vetenskaplighet i sina alster men kan kritiseras för att överbetona nykterhetsrörelsens förtjänster.

Då förevarande studie strävar efter att skapa en uppfattning om tankeströmningar och språk som rådde vid den studerade tidsperioden innehåller texten i analysen endast få reservationer

7 Michel Foucault, Archaeology of Knowledge (L’Archéologie du savoir), Routledge, New York, 1989 (1969).

8 Se exempelvis Thord Silverbark, Darwinismens historia: idéer och diskussioner, 1859 till 2000-talet, Sekel, Lund, 2010.

9 Johan Bergman, Den svenska nykterhetsrörelsens historia: en översikt, 3. omarb. och utv. uppl., Svenska nykterhetsförlaget, Stockholm, 1913.

Hilding Johansson, Den svenska godtemplarrörelsen och samhället, Diss. Göteborg,Stockholm, 1947.

för vad som senare förkastats. Som stöd för det källkritiska perspektivet följer här därför en kort lista över begrepp och företeelser som hade vetenskapligt stöd under den studerade perioden men inte längre har det:¹⁰

- Arisk/germansk/nordisk människoras

- Degeneration som följd av rasblandning (bastardisering) - Eugenik, rashygien

- Förvärvade egenskapers ärftlighet

- Indelning av mänskligheten i avgränsade raser ur ett biologiskt perspektiv med skilda nedärvda fysiska, mentala och/eller intellektuella förutsättningar

- Kraniometri/skallmättning i syfte att påvisa människoraser och rasblandning - Kulturfolk och kulturländer syftande enbart på vita västerländska människor och

samhällen

- Naturfolk/vildar/ej civiliserade, syftande på folkslag som ansågs evolutionärt underlägsna

- Socialdarwinism – att samhället följer naturens evolutionslagar

I flera av de åberopade källorna tillskrivs individer och grupper av individer egenskaper och begrepp som vi idag fördömer eller kallar pejorativa. Exempel på sådana är degenererad, idiot, imbecill, lägre stående (människoras), ociviliserad, sinnesslö, sinnessjuk, tattare samt urartade.¹¹ I källorna finns också benämningar på folkslag och kulturer som idag anses nedvärderande. Exempel på sådana är: lappar, negrer samt zigenare.¹²

Undersökning

Uppgifterna till undersökningen har insamlats från digitaliserad svensk dagspress, från riksdagstryck samt i mindre omfattning från affischmaterial. Vissa uppgifter, som medlemskap i nykterhetsrörelsen, har hämtats från litteratur i de fall de inte förekommit i dagspressen.

Kungliga biblioteket har i skrivande stund ett tjugotal digitaliserade tidningar för åren kring 1910.¹³ Tidningstexterna är sökbara. Dagspressens ledare och artiklar saknar under den

10 Thord Silverbark, Darwinismens historia: idéer och diskussioner, 1859 till 2000-talet, Sekel, Lund, 2010., samt för kulturfolk och naturfolk: Stanley Diamond, In Search of the Primitive, Routledge, New York, 2017

11 Niklas Westin, Antiziganism i statlig tjänst: Socialstyrelsens behandling av romer och resande under 1900- talet, Socialstyrelsen, Stockholm, 2014

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19440/2014-6-2.pdf

12 Ibid.

13 Dagspressens publikationer. https://tidningar.kb.se/, återbesökt 2020-02-01.

studerade perioden i stor omfattning skribentens namn eller signatur. Det är inte uteslutet, snarare troligt, att flera av dessa texter är skrivna av de opinionsbildare som denna undersökning vill studera. Dagstidningarna innehåller också annonser där nykterhetsrörelsen inbjuder till möten, föredrag och kurser. Det har varit av intresse att studera ämnen för dessa och frekvensen, alltså hur ofta de återkommer till valda ämnen över tiden.

Undersökningen har konsulterat ett fåtal motioner i Sveriges riksdags första och andra kammare. Dessa finns tillgängliga i sökbart format via riksdagens hemsidor.¹⁴

Nykterhetsrörelsen lät trycka upp en stor mängd affischer och programblad under de studerade åren. På Kungliga Biblioteket finns pliktexemplar av dessa arkiverade och sorterade i en egen kategori för nykterhetsrörelsen.¹⁵ Trycksakerna har granskats på plats. Flera exemplar har avfotograferats och ett av dessa återkommer som bildmaterial i analysen Även om lagen om pliktexemplar teoretiskt antyder förekomsten av ett komplett underlag är det långt ifrån så.

Många tryckerier ignorerade skyldigheten att skicka in exemplar och genom åren verkar en viss gallring skett, alternativt kan trycksaker ha sorterats in i andra kategorier.¹⁶

Den litteratur som används för att styrka medlemskap i nykterhetsrörelsen är, förutom dagstidningarna, skriften Nykterhetsrörelsens banérförare av redaktör Waldemar Skarstedt (1861-1931).¹⁷ Uppgifter har också hämtats från de tidigare nämnda Den svenska nykterhetsrörelsens historia av Johan Bergman samt Den svenska godtemplarrörelsen och samhället av Hilding Johansson.¹⁸ Skarstedt var i likhet med Bergman och Johansson riksdagsman och centralt placerad i den svenska nykterhetsrörelsen.

Tidigare forskning

Ingen forskning har kunnat identifieras som specifikt undersökt den svenska nykterhets- rörelsens användande av rasbiologi i argumentationen för sin sak. Det finns dock några studier som berör ämnet och som nyttjats för att förankra slutsatserna i förevarande uppsats.

- 2001 disputerade historikern Samuel Edquist med avhandlingen Nyktra Svenskar - Godtemplarrörelsen och den nationella identiteten 1879-1918. Edqvists avhandling är tematiskt upplagd. Han berör rasbiologin inom nykterhetsrörelsen kortfattat som en del

14 Sveriges Riksdag, Riksdagsprotokoll, riksdagstryck: https://www.riksdagen.se/sv/

15 Kungliga biblioteket, Libris, [Nykterhet - samling av affischer], åren 1900-1920.

16 Uppgifter från bibliotekarie Carina Boman vid Kungliga Biblioteket, 2020-01-30.

17 Waldemar Skarstedt, Nykterhetsrörelsens banérförare, N. J. Schedins Bokförlag, Stockholm, 1903, http://runeberg.org/nykbaner/, hämtad 2020-04-15

18 Johan Bergman, Den svenska nykterhetsrörelsens historia: en översikt, 3. omarb. och utv. uppl., Svenska nykterhetsförlaget, Stockholm, 1913, samt Hilding Johansson, Den svenska godtemplarrörelsen och samhället, Diss. Göteborg,Stockholm, 1947.

av den större berättelsen om nationalismen som nykterhetsrörelsen fångade upp.¹⁹ Edquist skriver in rasbiologin som en del i ett större nationalistiskt projekt.

Avhandlingen påvisar att fosterländska känslor växte sig starka och genomsyrade hela det svenska samhället, inklusive nykterhetsrörelsen, under stora delar av 1900-talet.

- Läraren Staffan Hübinette gav 1999 ut boken Nykterhetsrörelsen, nazismen och demokratin - nykterhetsrörelsen och kampen för demokratin 1930-1945.²⁰ Hübinette tecknar inledningsvis en bakgrundsbild kring nykterhetsrörelsens kopplingar till politiken under tidigt 1900-tal och rörelsens förhållande till de rasbiologiska strömningarna under samma tid.

- Historikern Jenny Björkman har i flera sammanhang beskrivit nykterhetsrörelsen under tidigt 1900-tal. Artikeln Faran finns i glaset- Kampanjer mot alkoholmissbruk under det tidiga 1900-talet i Sverige redogör för nykterhetsrörelsens aktiviteter och politiska kopplingar från slutet av 1800-talet och framåt.²¹. Björkman tar ett större grepp kring nykterhetsrörelsens propaganda för sin sak, och redogör för en utveckling som går från medicinska argument över mot sociala.

- Niels Lynöes Rasförbättring genom sterilisering - Ett försök att värdera dåtidens handlingar gavs ut år 2000.²² Denna publikation redovisar en studie initierad av Svenska Läkaresällskapet baserad på sällskapets skrifter 1920-1974 och kan dels ses som ett försvar för läkarvetenskapens ansvar i steriliseringsprogrammet, men också som en balanserad studie av de diskussioner som fördes inom sällskapet. Lynöe gör i sin bok en kort historisk tillbakablick och berör strömningar och tankegods i tiden. Han

angränsar därmed till diskursanalysen i förevarande uppsats.

19 Samuel Edquist, Nyktra svenskar: Godtemplarrörelsen och den nationella identiteten 1879-1918 - Sober Swedes : national identity in the Swedish temperance movement, 1879-1918, Acta Universitatis Upsaliensis, Diss.

Uppsala : Univ., 2001,Uppsala, 2001, ss. 244-247.

20 Staffan Hübinette, Nykterhetsrörelsen, nazismen och demokratin: nykterhetsrörelsen och kampen för demokratin 1930-1945, Sober, Stockholm, 1999.

21 Jenny Björkman, ”Faran finns i glaset: kampanjer mot alkoholmissbruk under det tidiga 1900-talet i Sverige”, Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift, 2002(19), s. 378-397, 2002

22 Niels Lynöe, Rasförbättring genom sterilisering: ett försök att värdera dåtidens handlingar: en studie av Svenska läkaresällskapets skrifter 1920-1974, Svenska läkaresällskapet, Stockholm, 2000.

Analys

Angreppssätt för analysen i denna studie är att först ge en bakgrundsteckning av kunskapsläget kring evolutionslära och rasbiologi kring år 1900, förhållande och strömningar i det svenska samhället samt nykterhetsrörelsens uppkomst och ställning vid samma tid. Denna diskurs nyttjas sedan i undersökningen av nykterhetsrörelsens aktiviteter och för att dra slutsatser kring dess inflytande på politik och samhälle.

Bakgrundsteckning

Rasbiologins uppkomst

Evolutionsläran

1800-talet inleddes med en natursyn präglad av Bibelns skapelseberättelse och Carl von Linnés uppfattning att arterna i naturen är fasta och oföränderliga. Bibeln, liksom Linné (1707-1778), skänkte dessutom människan en särställning i naturen. Denna statiska natursyn började dock ifrågasättas. Den franske botanisten Jean Baptiste Lamarck (1744-1829) menade att i arterna fanns mekanismer som utvecklade deras organ efter miljömässiga omständigheter. Lamarck hävdade att förvärvade egenskaper kunde gå i arv mellan individer och att utvecklingen strävade mot ständig förbättring.²³

När Charles Darwin (1809-1882) presenterade sin evolutionslära 1859 betonade han istället att evolutionen inte har något mål utan är slumpmässig. Evolution skapas genom arv, variation samt urval. De individer som är bäst anpassade till den rådande miljön har störst chans att föra sina arvsanlag vidare till efterföljande generationer.²⁴ Darwin berörde initialt inte människans ursprung, men i senare verk argumenterade han för att nu levande människor är en och samma art med gemensamt ursprung och att vi uppvisar små skillnader varhelst vi återfinns.²⁵

Darwin kunde inte redogöra för arvets mekanismer och lagar. Den österrikiske munken Gregor Mendel (1822-1884) studerade detta närmare. Mendel korsade ärtsorter och visade att anlag för specifika egenskaper fanns i särskilda enheter i arvsmassan. Mendel fann att dessa anlag var dominanta eller recessiva. De recessiva kunde finas dolda i flera generationer för att

23 Gustaf Retzius, ”Om förvärfvade egenskapers ärftlighet”, Ymer: tidskrift årgång 15, Svenska sällskapet för antropologi och geografi:, Stockholm, 1895, s. 24.

24 Charles Darwin, On the origin of species by means of natural selection: or the preservation of favoured races in the struggle for life, [1. ed., 1. issue], John Murray, London, 1859

25 Charles Darwin, The descent of man and selection in relation to sex [Elektronisk resurs]: Charles Darwin. Vol.

1, John Murray, London, 1871

http://posner.library.cmu.edu/Posner/books/book.cgi?call=575.8_D22D_1871_VOL._1, ss. 9-33, 107-157.

sedan återkomma under givna omständigheter i en individ. Sett över en större population återkom anlagen med matematisk regelbundenhet. Mendel hade upptäckt lagarna för nedärvning och förekomsten av det vi idag kallar gener. Mendels studier publicerades under 1860-talet men föll i glömska och återupptäcktes inte förrän år 1900.²⁶ Några år in på 1900- talet går det följaktligen att inta ett förhållningssätt till arvsläran som i stort överensstämmer med nutida genetik. Med referens till Darwin kan en vetenskapsman vid denna tid hävda att alla människor vi ser över jorden innehar i stort sett jämbördiga kroppsliga och intellektuella förutsättningar. Med hänvisning till Mendel kan samma vetenskapsman påpeka det vanskliga i att bedöma ärftliga egenskaper och kvaliteter hos enskilda individer. I översiktsverket Jorden och Människan från 1913 ger dess författare Emil Svensén (1850-1921) en syn på människans utveckling helt i överenstämmelse med Darwins och betonar de egalitära aspekterna på mänskligheten i stort.²⁷

Rasbiologi

Darwins evolutionslära är svårköpt för vissa men välkomnas av andra. Kyrkan ser sig berövad på Bibelns skapelseberättelse och på synen att människan är Guds avbild. I en tid präglad av kolonialism, imperiebyggande och spirande nationalism finns en utbredd uppfattning om djupa skillnader mellan de så kallade människoraserna. Tidens språkliga raster bidrar. Urbefolkningar beskrivs som lägre stående. Darwin själv använder termer som vildar respektive civiliserade i sina beskrivningar av olika folkslag.²⁸

Evolutionsläran lockar till förklaringen att de olika människoraserna nått olika långt i utvecklingsprocessen. Denna uppfattning välkomnas av kolonialmakter och den används i nationalistiska rörelsers argumentation. Den franske diplomaten Joseph Arthur de Gobineau (1816-1882) har redan 1854 i sin Essai sur l'inégalité des races humaines (Essä om människorasernas ojämlikhet) hyllat den vita germanska rasens överlägsenhet, men menat att den västerländska civilisationen går mot undergång eftersom folkmaterialet degenererats genom rasblandning.²⁹ Det finns inga vetenskapliga belägg för Gobineaus framställningar men när essän översätts till tyska 1894 får hans tankar fäste i akademiska kretsar.

26 Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi innehållande upplysningar och förklaringar om märkvärdiga namn, föremål och begrepp, Band 18: Mendelism, Stockholm, 1913

27 Emil Svensén, Jorden och människan, 2:a uppl., Fahlstrand & C:o, Stockholm, 1913, ss. 96-143.

28 Charles Darwin, The descent of man and selection in relation to sex [Elektronisk resurs] : Charles Darwin. Vol.

1, John Murray, London, 1871

http://posner.library.cmu.edu/Posner/books/book.cgi?call=575.8_D22D_1871_VOL._1, ss. 225-250.

29 Arthur Gobineau, Nott, Clark & Hotz., The moral and intellectual diversity of races [Elektronisk resurs]: with particular reference to their respective influence in the civil and political history of mankind., J.B. Lippincott &

Co., Philadelphia, 1856, https://www.gutenberg.org/files/37115/37115-h/37115-h.htm

Det finns också en svensk historik att knyta an till. Anatomiprofessorn Anders Retzius (1796- 1860) vid Karolinska institutet i Stockholm tog redan på 1840-talet fram en metod för att mäta mänskliga kranier och koppla dessa mått till människoraser.³⁰ Germaner, inklusive skandinaver, sades vara långskalliga – med utskjutande bakhuvud. Avvikelser inom en grupp förklarades med rasblandning. Kraniometrin kunde följaktligen användas till att såväl dela in människor i raser som att avgöra graden av rasblandning. Retzius skallindex hyllades internationellt och användes flera årtionden in på 1900-talet.

Bild 1 – Anders Retzius indelning i folkslag baserat på skallindex³¹

När evolutionsläran blir allmänt känd under 1800-talets senare del tycks den följaktligen stödja tidigare teorier och antaganden. Läran ursäktar inte bara kolonisation och imperiebyggande, den kommer också att användas för att förklara samhällsutvecklingen i stort.

Vägen från feodalt samhälle till industrialism, kapitalism och västerlandets dominans i världen

30 Anders Retzius, Om formen af nordboernes cranier [Elektronisk resurs], Stockholm, 1843 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-2092215

31 Bilden hämtad från Anders Retzius, Om formen af nordboernes cranier [Elektronisk resurs], Stockholm, 1843 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-2092215

kan nu ses som resultat efter tävlan mellan folkslag, ideologier och stater. Analogin med utvecklingsläran återspeglas i benämningen socialdarwinism - de starka slår ut samhällets svaga.³² Detta uppfattas som nödvändigt för fortskridandet.

Eugenik - rashygien

Evolutionsläran underställer människan samma ärftlighetslagar som andra organismer. Tanken ligger nära att människan kan förädlas genom avel på samma sätt som husdjur och växter.

Darwins kusin, den brittiske antropologen Francis Galton (1822-1911), menar att sociala missförhållanden i samhället kan lösas genom utgallring av dåliga anlag och därmed över tiden ge ett starkare och intelligentare människosläkte. Galton kallar detta aktiva styrande av människans reproduktion för eugenik.³³ Eugeniken handlar om att medborgare med förmodat bättre arvsanlag uppmuntras till att ge fler avkommor (föda flera barn), alternativt hindra de med dåliga arvsanlag från att fortplanta sig.

Francis Galton har (ovetande om de mendelska lagarna) noterat att vissa anlag kan ligga latenta i flera generationer för att sedan uppstå i en avkomma. Galton påtalar att vid avel av djur och växter eftersträvas rasrenhet i syfte att minska risken för oönskade anlag i beståndet. I en tid då skillnader snarare än likheter mellan människoraser betonas, sätter eugeniken fokus på undvikande av rasblandning. Den tyske läkaren Alfred Ploetz (1860-1940) tar fasta på detta och myntar begreppet rashygien.³⁴ Svenskarna byter gärna ut ordet eugenik mot rashygien.³⁵

Sverige tidigt 1900-tal

Några år in på 1900-talet är rasbiologin etablerad som vetenskap. Anders Retzius son Gustaf (1842-1919), professor i anatomi, fortsätter med skallmätningar. Snart gör även Herman Lundborg (1868-1943) detsamma. Lundborg är docent i psykiatri och neurologi och har goda kontakter med rasbiologerna i Tyskland. Lundborg kommer att 1915 bli docent i rasbiologi och ärftlighetslära vid Uppsala universitet och från 1922 professor och chef för det nyinrättade rasbiologiska institutet vid samma universitet.³⁶

Men, Sverige och svenskarna har andra frågor att hantera. Landet är ett av Europas fattigaste.

Människors värderingar styrs fortfarande av gamla traditioner. Det svenska samhället är

32 Beteckningen socialdarwinism används inte av lärans försvarare utan är snarast en sentida pejorativ beteckning från lärans kritiker.

33 Francis Galton, Inquiries into human faculty and its development [Elektronisk resurs], Macmillan, New York, N.Y., 1883, http://galton.org/books/human-faculty/FirstEdition/humanfacultydeve00galt.pdf, s. 25

34 Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi innehållande upplysningar och förklaringar om märkvärdiga namn, föremål och begrepp, Band 22: Rashygien, Stockholm, 1915.

35 Ett slående exempel på detta, vid sidan av texter i dagspressen, är skillnader mellan Ellen Keys utgåvor av Barnens århundrade från år 1900 respektive 1912. Ellen Key är en tillskyndare av eugenik/rashygien.

36 Nordisk familjebok, Uggleupplagan, Band 37: Lundborg Herman, Stockholm, 1925.

hierarkiskt. Status och privilegier är stor utsträckning kopplade till börd. Kungen har, om än begränsad, makt över riket. Politiskt är den svenska opinionen splittrad i en högerfalang som klamrar sig fast vid makten och en vänsterfalang som utmanar i takt med att samhället utvecklas i demokratisk riktning. På arbetsmarknaden råder oro med återkommande lockouter och strejker.³⁷ De sociala klyftorna är mycket stora.

Svenskarna är samtidigt ett förhållandevis upplyst folk. Den allmänna folkskolan har verkat sedan 1840-talet. Läskunnigheten är hög.³⁸ 1910-talet är den svenska dagspressens storhetstid med samlade dagsupplagor på uppemot 400 000.³⁹ Den svenska industrialiseringen har kommit sent men landet moderniseras i ökande takt. Järnvägsnätet byggs ut. Avigsidan av industrialism och urbanisering syns i ohälsa bland de som lever i trångbodda arbetarkvarter i städerna. Miljön lockar människor i prostitution och alkoholmissbruk.⁴⁰ Emigrationen ses som ett stort samhällsproblem och debatteras livligt i dagspress och riksdag.⁴¹ Under åren 1900-1909 utvandrar fler än 200 000 svenskar till främst Nordamerika.⁴²

Den svenska nationalismen får ett uppsving efter unionsupplösningen med Norge 1905. I samklang med ökande fosterländska känslor uppmärksammas rasbiologin i än större omfattning.⁴³ Ordet rashygien får en starkt positiv värdeladdning. Läkarkåren ser att rashygien på sikt löser obotliga sjukdomar. Idrottsrörelsen, som växer kraftigt efter 1912-års olympiska spel i Stockholm, vill också gärna knyta rashygienen till sin verksamhet. Friherre Sven Hermelin (1856-1923), ledande i den svenska idrottsrörelsen, skriver:

… idrottslig täfvling … är af betydelse ej endast för individen själf utan för kommande släktled och för nationens hälsa. Det är detta, som skänker idrotten dess största betydelse, nämligen den nationella och rashygieniska.⁴⁴

37 Förutom dagspressens förstasidesnyheter kan Hilding Johanssons avhandling, Den svenska

godtemplarrörelsen och samhället, konsulteras för den allmänna beskrivningen av strömningar i det svenska samhället.

38 Ibid, s. 194.

39 KB Nya Lundstedt dagstidningar, http://tidning.kb.se/nld/nld/main?katId=39&sortering=info&PFD=1912-01- 01&PTD=1912-12-31&sok=S%C3%96K#tab, återbesökt 2020-02-01.

40 Kungliga Biblioteket, Svensk dagspress, Aftonbladet, 27 augusti 1911, artikel om brottlighet, s. 2.

41 Sveriges riksdags arkiv, en sökning på ordet emigration under åren 1900-1904 ger 34 träffar. Samtliga dessa tar upp emigrationen som ett nationellt problem.

42 Emigrationsutredningen, Emigrationsutredningen Bil. 4 Den svenska och europeiska folköknings- och omflyttningsstatistiken i sina hufvuddrag, [Elektronisk resurs] Nordiska bokh., Stockholm, 1910, s. 161 http://www2.ub.gu.se/kvinndata/emigrationsutredningen/04_bilaga4.pdf , hämtad 2020-01-25.

43 Exempelvis Kungliga Biblioteket, Svensk dagspress, Dagens Nyheter, 30 april 1911, s. 9.

44 Sven Hermelin (red), V Olympiaden – Olympiska spelen i Stockholm 1912 i bild och ord, Åhlen & Åkerlund, Göteborg, 1912.

Bild 2 – Om Afrika och dess befolkning från Almqvists Geografi för folkskolan 1890

Folkskolans läroböcker talar sedan länge om högt stående civiliserade raser i kontrast till lägre stående vildar.⁴⁵ Högst står den germanska ariska rasen med svenskar som de renaste, minst rasuppblandade.⁴⁶ Dock hotas denna rena ras av degenerering. Den nya moderna livsstilen som följer av industrialisering, mekanisering och vetenskapliga framsteg sägs åsidosätta naturens förmåga att premiera de starkaste individerna. Rashygien framhålls som lösningen. 1909 bildas i Stockholm ett svensk sällskap för rashygien.⁴⁷ Herman Lundborg skriver 1912:

Sverige företer mycket låg dödlighet, sjunkande nativitet, ovanligt låg giftermålsfrekvens och sena giftermål samt stark utvandring. … Det tyder på att den svenska folkkroppen icke är riktigt sund. Det är därför rashygienens plikt att uttala varnande ord.⁴⁸

Nykterhetsrörelsen i Sverige

Statens monopol på brännvinsbränneri har avskaffats i början av 1800-talet. Privatägda brännerier och husbehovsbränning tillåts. I spåren följer en mycket hög alkoholkonsumtion och

45 Sigfrid Almquist, Geografi för folkskolan, 4:e uppl., P.A. Nordstedt & söners förlag, Stockholm 1890

46 Oscar Montelius, “förord”: Herman Lundborg, and John Runnström, The Swedish nation in word and picture, The Swedish Society for race-hygiene, Stockholm, 1921

47 Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi innehållande upplysningar och förklaringar om märkvärdiga namn, föremål och begrepp, Band 22: Rashygien, Stockholm, 1915.

48 Herman Lundborg, Kungliga Biblioteket, Svensk dagspress, Dagens Nyheter, 8 januari 1912, s. 5.

sociala problem. Strax kommer en motreaktion i form av nykterhetsföreningar. De växer och blir redan under mitten av 1800-talet en folkrörelse med omkring 100 000 medlemmar.⁴⁹ Präster är ofta initiativtagare till de första nykterhetsföreningarna. 1855 avskaffas husbehovsbränningen och hög beskattning av brännvinsförsäljningen införs. Medlemsantalen i nykterhets- föreningarna går något tillbaka men när anglosaxiska nykterhetsloger etablerar sig från 1880- talet växer rörelsen åter. Dessa nya föreningar är föregångare till de vi idag känner som IOGT- NTO (International Order of Good Templar, Nationaltemplarorden).⁵⁰

Templarordnarna kommer alltså till Sverige i samma tid som industrialismen. De får ett fäste i städerna där de lockar såväl arbetarklass som borgare. Ordnarna kräver total avhållsamhet från alkohol, inte bara måttlighet. De riktar också politiska påtryckningar även om de formellt står vid sidan av partipolitiken. De är framgångsrika vad gäller medlemsvärvning. Åren kring 1910 har den svenska nykterhetsrörelsen fler än 150 000 medlemmar och är därmed landets största folkrörelse.⁵¹ Nykterhetslogerna har en demokratisk organisation med lika rättigheter för kvinnor och män. Skolningen i nykterhetsföreningarna kommer senare ses som ett starkt bidrag till det demokratiska genombrottet i Sverige.⁵²

Den svenska nykterhetsrörelsens verksamhet kan delas in i tre faser.⁵³ Den första från tidigt 1800-tal har haft inriktningen att rädda de värst drabbade alkoholmissbrukarna och deras familjer. Efter 1890 betonas istället nykterhetspolitiken där sakfrågor som totalförbud av alkoholförsäljning drivs och där folkhälsa i nationens intresse är ett starkt argument. Senare kommer en tredje fas där nykterhetsrörelsen integreras i det svenska civilsamhället genom en stark förankring i den svenska politiken. Denna fas inträder efter den för nykterhetsrörelsen stora förlusten i folkomröstningen 1922 om rusdrycksförbud.⁵⁴

Nykterhetsrörelsens tre faser skulle kunna benämnas mission, revolution och reformation.

Perioden vi studerar i denna uppsats inträffar under den revolutionära fasen. Argumentationen är onekligen tillspetsad. Skrämselpropaganda är kanske ett starkt ord men folket ska varnas för alkoholen, även i måttliga mängder. Tidigt inkluderar denna argumentation referenser till evolutionslära och ärftlighet:

Detta visar sig därigenom, att barnen antingen redan vid födelsen äro idioter, hafva vatten i hufvudet (hydrocefaler) eller längre fram visa sig vara behäftade med epilepsi, dipsomani, hysteri, nevrasteni, moralisk svagsinthet (medfödd samvetslöshet) eller ock att några kroppsorgan äro så svaga, att de ej

49 Hilding Johansson, Den svenska godtemplarrörelsen och samhället, Diss. Göteborg, Stockholm, 1947, ss. 29- 37.

50 Ibid, s. 34.

51 Ibid, s. 38.

52 Ibid, ss. 1-2.

53 Ibid, ss. 111-112.

54 Ibid, s. 346.

förmå funktionera, hvaraf förr eller senare uppstå sådana sjukdomar som hjärtsvaghet, nervsvaghet, närsynthet, skrofler och medfödda anlag för lungsot. Orsakerna till den ärftliga degenerationen äro nog många, men de förnämsta äro syfilis, tuberkulos och alkoholism. … Då af 83 epileptiska barn ej mindre än 60 eller mer än 70 procent härstammade från alkoholistiska föräldrar, hade man fog för den slutsatsen, att alkoholen vore ej blott en bidragande utan en hufvudorsak till epilepsi såväl som till medfödd idioti … i Norge hade exempelvis 60 procent af födda idioter befunnits hafva alkoholistiska föräldrar. … Om vi tro, att vårt folk har en plats att fylla i striden för mänsklighetens bästa, är det vår plikt att sätta in våra bästa krafter i striden mot alkoholen, och vi hafva icke något skäl att uppgifva denna strid eller tvifla om seger.⁵⁵

Ovanstående text är hämtad från Anders Emil Lidströms föredrag om Alkoholismens betydelse för den ärftliga degenerationen återgiven i Svensk Läraretidning, 1902. Lidström (1870-1957) håller detta föredrag vid flera tillfällen kring årsskiftet 1901-1902 i Stockholm och i Uppsala där han är medlem i nykterhetslogen Templarvakten.⁵⁶ Det är ingen tillfällighet att Lidström som är läkare använder ärftlighetsaspekter i sin argumentation. Under 1800-talet slut har en rad internationella medicinare publicerat rapporter kring alkohol och degeneration. Lidström kan stödja sig på Gustav von Bunge och August Forel verksamma i Schweiz samt den franske läkaren Paul-Maurice Legrain.⁵⁷ Dessa tre gör gällande att alkohol påverkar arvsmassan på ett sätt som kan ge upphov till att barn redan vid födseln, på grund av sina föräldrars alkoholbruk, är efterblivna, undermåliga eller har obotliga sjukdomar.

Undersökning av nykterhetsrörelsens nyttjande av rasbiologin

Nykterhetsrörelsens argumentation - föredrag

Flera representanter från läkarkåren är godtemplare. Curt Wallis (1845-1922) är en flitig föredragshållare förankrad i nykterhetsrörelsen. Han är också riksdagsman för liberalerna.⁵⁸ Wallis reser landet runt. Från sekelskiftet nämns Alkoholmissbrukets invärkan på ärftlighet i

55 Anders Emil Lidström, ”Alkoholismens betydelse för den ärftliga degenerationen”, Svensk läraretidning:

illustreradt veckoblad för folkundervisningen, 21 årg. 1902, [Elektronisk resurs], Svensk läraretidning, Stockholm, 1902, ss. 19-20, http://runeberg.org/svlartid/1902/0025.html

56 Kungliga Biblioteket, Svensk dagspress, Dagens nyheter 29 december 1901, artikel om föredrag på vetenskapsakademin, Stockholm, s. 3.

57Gustav von Bunge, Die Mitwirkung der Frauen im Kampfe wider den Alkohol: Rede, gehalten am 11. März 1898 auf dem von den Frauen Basels veranstalteten Bazar zum Zweck der Gründung eines alkoholfreien Restaurants, Verl. d. Schriftstelle des Alkoholgegnerbundes, Basel, 1898. August Forel, Die Trinksitten, ihre hygienische und sociale Bedeutung, ihre Beziehungen zur akademischen Jugend.: Eine Ansprache..., Stuttgart, 1891. Paul-Maurice Legrain, L'enseignement anti-alcoolique à l'école: 24 leçons, lectures, pensées, devoirs, Nathan, Paris, 1899

58 Waldemar Skarstedt, Nykterhetsrörelsens banérförare, N. J. Schedins Bokförlag, Stockholm, 1903, ss. 165-168.

program och referat från hans föredrag.⁵⁹ Wallis är inte ensam. I ämnet alkohol och ärftlighet håller en rad talare föredrag under denna tid. Undersökningen tar avstamp i detta.

Tabell 1. Föredrag om alkohol och ärftlighet 1900-1913 omnämnda i svensk dagspress⁶⁰

Talare Levnadsår Riksdagsrepr.

Organiserad nykterist

Antal föredrag

Läkare Petter Silfverskiöld 1854-1940 Nej Ja 49

Adjunkt Charles Svanborg ? Nej Ja 35

Läkare

Anders

E Lidström 1870-1957 Nej Ja 34

Folkskollärare August Ljunggren 1874-1943 Liberal Ja 26

Läkare Curt Wallis 1845-1922 Liberal Ja 16

Adjunkt Mauritz Sterner 1869-1931 Nej Ja 15

Läkare Andrew Alfvén

1870–

1960 Nej Ja 5

Adjunkt Oscar Olsson 1877-1950 Socialdemokrat Ja 3

Professor Wilhelm Sucksdorff 1851-1934 Nej Ja 1

Docent Einar Sjövall 1879-1964 Nej Ja 1

Summa 185

Tabellen ovan visar resultatet av sökningar i Kungliga Bibliotekets digitaliserade dagstidningar.⁶¹ Långt ifrån alla föredrag i ämnet återfinns där. Det arkiverade affischmaterialet på Kungliga biblioteket visar att flera föredrag hållna utanför de större städerna aldrig nådde dagspressen, åtminstone inte till de tidningar som finns digitaliserade. Här ett exempel från Dalsland 1912:

59 Exempelvis: Kungliga Biblioteket, Svensk dagspress, Bärgslagsposten 4 november 1903, artikel om föredrag i Lindesbergs kyrka, s. 3.

60 Källor till tabellens uppgifter: Kungliga Biblioteket (KB), Svensk dagspress, https://tidningar.kb.se/, Johan Bergman, Den svenska nykterhetsrörelsens historia: en översikt, 3. omarb. och utv. uppl., Svenska

nykterhetsförlaget, Stockholm, 1913, Hilding Johansson, Den svenska godtemplarrörelsen och samhället, Diss.

Göteborg,Stockholm, 1947. Waldemar Skarstedt, Nykterhetsrörelsens banérförare, N. J. Schedins Bokförlag, Stockholm, 1903, http://runeberg.org/nykbaner/, hämtad 2020-04-15 . Se bilaga 1 för metod och urval

61 Se bilaga 1 för sökvillkor och faktiska resultat.

Bild 3 – Affisch 90 x 70 cm med inbjudan till föredrag om alkohol och ärftlighet 1912. Karlsson i Surte var liberal politiker med ledande befattningar inom IOGT⁶²

Nykterhetsrörelsen har hittat ett ämne som vinner gehör men kritiska röster infinner sig.

Läkaren Ivan Bratt (1878-1956) har invändningar. Han påpekar 1908 att vetenskapen inte längre ger stöd för att förvärvade egenskaper går i arv.⁶³ Under rubriken Reaktion mot kvasivetenskaplig agitation går han till angrepp mot nykterhetsrörelsen. En utredning finansierad genom statsanslag initieras.⁶⁴ Bratt med kollegor kommer 1912 att vinna striden i sakfrågan.⁶⁵ Ordet ärftlighet som tema för föredrag försvinner i stort sett helt hos nykterhetsrörelsen.⁶⁶ Däremot lever föreställningarna kvar i rörelsens kurslitteratur och undervisning.⁶⁷

62 Kungliga biblioteket, Libris, [Nykterhet - samling av affischer], 1900-1920

63 Kungliga Biblioteket, Svensk dagspress, Svenska dagbladet 24 februari 1908, artikel om föredrag vid kulturella undomsrörelsen i Stockholm, s. 4.

64 Kungliga Biblioteket, Svensk dagspress, Dagens Nyheter 3 december 1910, Läkarna och nykterhetsupplysningen, s. 1.

65 Ivan Bratt, ”Synpunkter i förbudsfrågan”, Svensk Tidskrift, Andra årgången. 1912, [Elektronisk resurs], http://runeberg.org/svtidskr/1912/0031.html, hämtad 2020-04-12.

66 Samma sökning på alkohol och ärftlighet i svensk digitaliserad dagspress som tidigare men för åren 1913-1920 ger endast träff på ett föredrag.

67 Kungliga Biblioteket, Svensk dagspress, Reformatorn 25 juni 1914, s. 4.

Argumentationen omformuleras till stöd för rashygien

Nykterhetsrörelsen engagerar sig i ökande grad i totalförbudsfrågan och möjligheten att få till stånd en folkomröstning. Rasbiologiargumenten lever ändå kvar i rörelsen under 1910-talet. De omformuleras till propaganda för rashygien i en bredare aspekt. Docent Herman Lundborg knyts till listan över nykterhetsrörelsens regelbundna talare.⁶⁸ Lundborg är inte organiserad nykterist men han brinner för rasbiologin och rashygienen och bedriver vad som med modernare språkbruk kallas lobbyarbete. Under våren 1911 rapporterar svensk dagspress om fler än 10 föredrag av Herman Lundborg.⁶⁹ Även när föredragen annonseras som släktbiologi och liknande är huvudbudskapet rasbiologi.⁷⁰ Senare samma år, 1911, lanserar Lundborg förslaget om inrättande av ett rasbiologiskt institut.⁷¹ Rasbiologi, och framför allt rashygien, diskuteras återkommande i Sverige. Tiden tycks mogen men det kommer ett världskrig som lägger institutet på is i ett decennium.

Bild 4 – Graf över sökning på ordet rashygien i Kungliga bibliotekets databas över svensk digitaliserad dagspress åren 1900-2009.

I samklang med rasbiologi och rashygien finns fosterländska strävanden. Nykterhetsrörelsens egen tidning Reformatorn återkommer regelbundet till ämnet.⁷² Reformatorn kommer i allt högre grad driva politiska frågor. Bland riksdagsmännen i Sveriges riksdag finns i slutet på 1910- talet ett stort antal organiserade nykterister.

Nykterhetsrörelsens stöd för ett rasbiologiskt institut

I december 1917 finns en mindre notis i Reformatorn med orden ”Man må intaga vilken ställning som helst till nykterhetssträvandena, man kan likväl icke förneka, att dessa förberett jordmånen

68 Kungliga Biblioteket, Svensk dagspress, Reformatorn 2 januari 1913, s. 3

69 Resultat efter sökning och manuell gallring i Kungliga Bibliotekets databas Svensk digitaliserad dagspress.

70 Kungliga Biblioteket, Svensk dagspress, Dagens Nyheter 12 januari 1911, s. 4

71 Kungliga Biblioteket, Svensk dagspress, Svenska Dagbladet 3 oktober 1911, s. 9

72 Exempelvis Kungliga Biblioteket, Svensk dagspress, Reformatorn 22 oktober 1914, s. 1.

för det rasbiologiska uppfattningssättet”.⁷³ Denna mening är identiskt med meningen som inleder i denna uppsats och som är hämtad från motionen i Sveriges riksdag från 1920 om inrättandet av ett rasbiologiskt institut. Samma institut som Herman Lundborg föreslog 1911.

Sveriges riksdag antar motionen 1921. Institutet blir verklighet 1922 med Herman Lundborg som chef.⁷⁴ Orden i motionen är dock inte skrivna av motionärerna utan hämtade från broschyren Svensk ärftlighetsvetenskap och rasbiologi vilken artikeln i Reformatorn från 1917 refererar till.

Broschyrens författare redaktör Robert Larsson (1885-1956) står nära Herman Lundborg.⁷⁵ Det finns anledning att titta närmare på vilka politiker som är med och lägger fram förslagen i riksdagen om det rasbiologiska institutet. Undersökningen har inhämtat motionärernas namn från riksdagstryck och verifierat medlemskap i nykterhetsrörelsen antingen i dagspress eller i litteratur.⁷⁶

Tabell 2. Motion i riksdagens första och andra kammare om inrättande av rasbiologiskt institut⁷⁷

Riksdagsman Parti Levnadsår Organiserad

nykterist

Alfred Petrén Socialdemokrat 1867-1964 Ja

Nils Wohlin Bondeförbundet 1881-1948 Nej

Mauritz Hellberg Liberal 1859-1947 Ja

K.A. Andersson Liberal 1875-1968 Ja

Knut A Tengdahl Socialdemokrat 1867-1935 Ja

Wilhelm Björck Socialdemokrat 1888-1975 ?

Arvid Lindman Alm.Valm (Höger) 1862-1936 Nej

Hjalmar Branting Socialdemokrat 1860-1925 Nej

Raoul Hamilton Liberal 1855-1931 Ja

Knut Kjellberg Liberal 1867-1921 Ja

Jakob Pettersson Liberal 1866-1957 Ja

1924 års motion om ökade anslag till Rasbiologiska institutet⁷⁸

August Ljunggren Liberal 1874-1943 Ja

Johan Bergman Liberal 1864-1551 Ja

Karl G.A. Franzén Socialdemokrat 1883-1941 Ja

73 Kungliga Biblioteket, Svensk dagspress, Reformatorn 5 december 1917, s. 2.

74 Sveriges Riksdag, Motion 1920:7 Första kammaren, Motion 1920:26 Andra kammaren

75 Kungliga Biblioteket, Svensk dagspress, Svenska dagbladet 29 oktober 1916, s. 21.

76 Johan Bergman, Den svenska nykterhetsrörelsens historia: en översikt, 3. omarb. och utv. uppl., Svenska nykterhetsförlaget, Stockholm, 1913, Hilding Johansson, Den svenska godtemplarrörelsen och samhället, Diss.

Göteborg,Stockholm, 1947. Waldemar Skarstedt, Nykterhetsrörelsens banérförare, N. J. Schedins Bokförlag, Stockholm, 1903, http://runeberg.org/nykbaner/, hämtad 2020-04-15

77 Sveriges Riksdag, Motion 1920:7 Första kammaren, Motion 1920:26 Andra kammaren, Kungliga Biblioteket (KB), Svensk dagspress, https://tidningar.kb.se/, Johan Bergman, Den svenska nykterhetsrörelsens historia: en översikt, 3. omarb. och utv. uppl., Svenska nykterhetsförlaget, Stockholm, 1913, Hilding Johansson, Den svenska godtemplarrörelsen och samhället, Diss. Göteborg,Stockholm, 1947. Waldemar Skarstedt, Nykterhetsrörelsens banérförare, N. J. Schedins Bokförlag, Stockholm, 1903, http://runeberg.org/nykbaner/, hämtad 2020-04-15

78 Sveriges Riksdag, Motion 1924:22 Första kammaren. Dubblerade namn från tidigare motion (1920:7 Första kammaren) har utelämnats

Tabellen skulle kunna läsas så att inrättandet av det rasbiologiska institutet är ett projekt drivet av nykterhetsrörelsen. Det är möjligen en alltför långtgående slutsats, men även om uppskattningsvis cirka 50 % av riksdagsledamöterna vid denna tid är organiserade nykterister så är det onekligen bestickande att flera av de personer vi ser bland motionärerna tidigare propagerat för rasbiologin. Till detta kommer att omfattande delar av motionstexten skrivits av andra än motionärerna.⁷⁹

Slutsatser

Under 1900-talets första årtionden ligger företeelser som nazism och Adolf Hitler i en okänd framtid. Nationalism och fosterlandskärlek är ord med stark positiv värdeladdning. För en stor del av den svenska befolkningen är det självklart att jordens människor är indelade i raser. De senaste rönen lär ut att den vita västerländska rasen står högt i rang. Skandinaverna framhålls som renast och ädlast. Evolutionsläran är känd som företeelse men dess detaljer är frågor för en elit. Vetenskapen inte enig. Vissa akademiker framhåller människosläktets likheter i förutsättningar och intelligens. Som motpol finns de som understryker olikheterna och bestämt varnar för rasblandning. De senare är mångdubbelt fler och de anknyter gärna till en svensk tradition med Anders Retzius skallmätningar. De varnar för rasblandning då denna urartar folktypen och därmed utgör ett hot mot nationen.

Degeneration är även ett inre hot. Industrialisering och urbanisering skapar påfrestningar som snedvrider det naturliga urvalet bland den egna befolkningen. Det anses inte längre vara de starkaste och bästa som lever vidare. Hoppet ställs till rashygienen. Det finns flera skäl varför rasbiologi och rashygien får en stark ställning i den svenska debatten. Ökande nationalism välkomnar beskrivningen av svenskar som civilisationens hopp. Den svenska kyrkan erbjuder inte motstånd. Hög läskunnighet och en fri press gör att budskap snabbt sprids till allmänheten över hela landet. Folkrörelserna deltar aktivt i informationsspridandet. Vid sidan av splittrande frågor som emigration, försvar och arbetsmarknad tycks rasbiologin ena. Föredrag är en populär informationskanal. Flera föredragshållare är läkare eller kommer från skolvärlden. De är tränade i att förmedla komplicerade spörsmål på ett engagerande sätt till allmänheten.

Läkare och lärare innehar ofta ledande positioner i nykterhetsrörelsen. Rörelsen driver en aggressiv argumentation för sin sak. Med Sveriges demokratisering får nykterhetsrörelsen en stark ställning i rikspolitiken och på lokal nivå. De nykterhetsivrare som söker sig dit har ofta en borgerlig bakgrund. Påfallande många kommer från läkarkåren med kompetens att ta till sig

79 Motionstexten citerar Professor Vilhelm Hultkantz, organiserad nykterist och författare till flera rasbiologiska skrifter. Till motionen finns också bilagt ett antal rekommendationer, inklusive Herman Lundborgs egna ord där han understryker sin roll som föreläsare i nykterhetsrörelsen.

internationella vetenskapliga rön att använda i sin argumentation. De söker sig oftast till vänsterflygeln bestående av liberaler och socialdemokrater. Vid denna tid är gränserna mellan dessa läger inte påfallande stor och partitroheten inte stark.

I denna stridbara fas av nykterhetsrörelsens utveckling tjänar varnande exempel viktig en roll i argumentationen. Folket ska informeras om alkoholens negativa effekter på såväl individ som samhälle. Då totalförbud står på rörelsens agenda ska argumenten avskräcka från såväl missbruk som bruk. Det senare erbjuder svårigheter, men rasbiologin finner en väg. Går det att påvisa att måttlighetsdrickandet påverkar den kommande generationen, barnen, så är det ett mycket slagfärdigt argument. Flera internationella auktoriteter hävdar att så är fallet. Förvärvade egenskaper genom alkoholmissbruk kan gå i arv. Under 1900-talets första decennium bedriver nykterhetsrörelsen en till synes samordnad kampanj under rubriken alkohol och ärftlighet.

En bit in på 1910-talet tvingas rörelsen backa. Nyare vetenskapliga rön vederlägger tesen om att förvärvade egenskaper kan gå i arv. Dock lyfts rashygienfrågan fram allmänt i samhället. Med mindre ändringar kan argumenten behållas. Frågan om rusdrycksförbud och den folkomröstning som börjar skönjas överskuggar annan verksamhet i rörelsen. Rashygien ses dock fortsatt som viktig. Dess kanske främste tillskyndare, docenten Herman Lundborg, är inte organiserad nykterist men använder nykterhetsrörelsen som en av flera plattformar för sin sak.

Det rasbiologiska institut han själv föreslagit med sig själv som chef vinner gehör i rörelsen. Den grupp riksdagspolitiker som lägger fram förslaget om att inrätta institutet hämtas från flera politiska läger, främst socialdemokraterna och liberalerna. De mer tongivande är organiserade nykterister och delar av motionstexten hämtas från nykterhetsrörelsen. Det är till och med så att motionen i klartext framhåller rörelsens stora bidrag för förslagets tillkomst.

En konsekvens av nykterhetsrörelsens agitation för rasbiologin är att den som sakfråga inte skapar partipolitiska motsättningar eftersom nykterhetsrörelsens företrädare kommer från olika politiska läger. Synen på rashygien kvarstår som överlag positiv. Det rasbiologiska institutet kommer att leva kvar om än i ändrade former. Kopplad till dess verksamhet tas en steriliseringslagstiftning fram med konsekvenser som idag är en skamfläck i Sveriges 1900- talshistoria, en historia som andra forskare utförligt har berättat.

Slutord

Åren strax efter sekelskiftet 1900 upplevde den svenska nykterhetsrörelsen sin storhetstid. Det var landets största folkrörelse med runt 150 000 medlemmar. Flera av företrädarna hade politiska ambitioner och under 1910-talet var fler än hälften av ledamöterna i Sveriges riksdag organiserade nykterister. Dessa framgångar sammanföll med ett ökat intresse för rasbiologi vid

denna tid benämndes den nya vetenskapen. Rasbiologins omsättning i praktiken kallades rashygien med syfte att skydda den egna rasen för degeneration. Alkoholmissbruk och även bruk, alltså måttlighetsdrickande, sades orsaka degeneration. Nykterhetsrörelsen tog till sig dessa argument och gjorde dem till sina. Denna uppsats redovisar en undersökning över vad som lockade nykterhetsrörelsen att nyttja rasbiologin i sin argumentation och vilken omfattning och vilka konsekvenser detta fick för rörelsen, Sverige och svensk politik.

Analysen tecknar inledningsvis bakgrunden till rasbiologins uppkomst och status i Sverige, följt av en allmän beskrivning av den svenska nykterhetsrörelsens organisation och strategi i början av 1900-talet. Själva undersökningen går sedan till så att fakta från främst dagspress samlas in för att visa hur nykterhetsrörelsen tog till sig rasbiologin och nyttjade den i sin agitation. Under första årtiondet av 1900-talet argumenterar nykterhetsförespråkarna öppet genom föredrag, skrifter och artiklar budskapet att alkoholbruk har ärftlig påverkan.

Företrädarna menar att även förvärvade, sämre, egenskaper kan gå i arv. När dessa argument ifrågasätts allt starkare flyttas rörelsens fokus till den politiska processen. Från 1910 och framåt sker agitationen inte lika öppet för allmänheten. Undersökningen har kunnat visa att organiserade nykterister i riksdagen är drivande och bidrar väsentligt till att ett rasbiologiskt institut etableras 1922.

Sammanfattning

Denna uppsats redovisar en undersökning av hur nykterhetsrörelsen nyttjade rasbiologin i sin argumentation under 1900-talets första årtionden. Syftet har varit att söka svar på frågorna om vilka kopplingar som fanns mellan nykterhetsrörelsen, politiken och vetenskapen, samt vad som lockade nykterhetsrörelsen att nyttja rasbiologin i sin argumentation. Undersökningen redovisar vilken omfattning och vilka konsekvenser nykterhetsrörelsens nyttjande av rasbiologin fick.

Uppsatsen har använt diskursanalys som teoretisk ingång. Skälet har varit att bedöma nykterhetsrörelsens argument och handlande utifrån den kunskap och de strömningar som rådde under den studerade tidsperioden. Undersökningen baseras sedan på insamlande av uppgifter från svensk dagspress, från riksdagstryck samt i viss mån från samtida litteratur. Ett affischmaterial har nyttjats endast i ringa omfattning. Materialet har bearbetats kvantitativt men med ett kvalitativt inslag för att sålla bort icke relevant information.

Analysen inleds med en bakgrundsteckning som översiktligt redovisar framväxten av evolutionära och rasbiologi, följt av en kort redogörelse för det svenska samhället vid tiden samt för nykterhetsrörelsens framväxt. Bakgrundsteckningen visar att rasbiologin var accepterad som vetenskap vid den studerade tiden. Ett språkbruk vi idag skulle kalla nedvärderande var allmänt accepterat. Rasbiologin var inte kontroversiell och flera av dess rön pekade på faror med att nyttja alkohol. Alkoholen sades kunna orsaka degeneration. Alkoholbruket kunde orsaka skador på arvsanlag. Förvärvade, sämre, egenskaper påstods kunna överföras genom arv till barnen.

Undersökningen redogör sedan för hur nykterhetsrörelsen nyttjade rasbiologin i sin argumentation. Uppgifter i svensk dagspress har inhämtats som visar att nykterhetsrörelsen höll ett omfattande antal föreläsningar i ämnet alkohol och ärftlighet under 1900-talets första årtionde. Dessa föreläsningar stödde sig på rasbiologin och dess vetenskapliga status vid tiden.

Nykterhetsrörelsen fortsatte sedan verka för rasbiologin på den politiska arenan. Här har uppgifter åter hämtats från svenska dagstidningar, men också från riksdagstryck och samtida litteratur. Undersökningen har kunnat visa att nykterhetsrörelsen och dess företrädare i Sveriges riksdag spelade en aktiv och drivande roll inför de beslut som etablerade ett statligt svensk rasbiologiskt institut 1922.